Svensk Förening för Klinisk Fysiologi Lund 2014-09-04 Remissvar från Svensk förening för Klinisk Fysiologi (SFKF) angående Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring Sammanfattning: Svensk förening för Klinisk Fysiologi är positiva till de nya föreskrifterna och indelningen av specialiteterna. Det finns några punkter i vår målbeskrivning som behöver förtydligas och i några fall finns syftningsfel som gör texten svårförståelig. I några delmål behöver även kompetensnivån korrigeras. Dessa punkter listas nedan. Dessutom ser vi att några punkter i föreskrifterna och de allmänna råden behöver kompletteras för att ge ST-läkaren en rättsäkerhet och tydliggöra ansvaret hos vårdgivaren. Vi anser att det bör finnas krav på en extern revision (t.ex. SPUR) av ST-utbildningen för att säkerställa kvaliteten på utbildningen. Dessutom bör kvalitetssäkring av kurser finnas kvar, t.ex. i form av LIPUS. Föreslagna förändringar är markerade som kursiv text. Föreskrifter och allmänna råd Allmänna kommentarer: 1. Vi saknar text som beskriver vilken roll de externa bedömare har som specialistföreningarna har föreslagit för Socialstyrelsen. Vi anser att de externa bedömarna bör få en utökad roll för att ge råd om det är rimligt att målen för STläkaren är uppfyllda. Förslag: Inför en text som tydliggör de externa bedömarnas roll.
2. Det finns i de flesta fall en möjlighet för en individ att överklaga ett beslut. Vid STläkares utbildning finns inte reglerat hur en ST-läkare kan få en oberoende bedömning. Detta gäller exempelvis då ST-läkaren och handledaren/verksamhetschefen är oense om målen är uppfyllda. En möjlighet till en extern bedömning vore i dessa fall att ge en rättssäkerhet till ST-läkaren. Förslag: Inför en möjlighet till bedömning av ST-läkarens måluppfyllelse vid de fall då ST-läkaren och verksamhetschef/handledare ej är överens. En sådan bedömning kan göras av de av specialistföreningarna utsedda externa bedömarna. 3. Kurser bör vara kvalitetsgranskade för att säkerställa att de är rätt anpassade för STutbildningen och uppfyller de utbildningsmål som anges i målbeskrivningen. Det finns ett inarbetat system för detta via LIPUS (tidigare IPULS) men om författningen inte specificerar att granskning bör göras så är risken att kursgivare undviker att kvalitetsgranska för att minska på administration och kostnader. Detta kan leda till en försämrad kurskvalitet. Förslag: Återinför texten Kurser under specialiseringstjänstgöringen bör vara kvalitetsgranskade. Ett exempel på detta är de efter en tydlig standard kvalitetsgranskade kurser som LIPUS (ändrat från IPULS) annonserar. 3:e kap 4. Allmänna råd. Det är viktigt att det tydliggörs att även verksamheten har ett ansvar för att utbildningsinsatsen förbättras om ST-läkaren inte har uppfyllt kompetenskraven. Detta fanns med i föregående författning. Förslag 3:e kap 4 : Återinför texten. Om brister föreligger, bör det leda till förbättringar i verksamhetens utbildningsinsatser. 4:e kap 2. Allmänna råd. Det är grundläggande att all verksamhet bör genomgå extern granskning av enhet utan ekonomiska eller andra kopplingar till verksamheten. Extern revision av ST-utbildningen har kontinuerligt byggts upp via SPUR sedan föregående författning 2008 fastslog att sådan granskning skulle genomföras. I förslaget till ny författning är detta borttaget vilket vi ser som olämpligt och innebär att kvalitetsarbetet med STutbildningens riskerar att urholkas. Förslag 4:e kap 2 : Återinför texten från 2008 om regelbunden extern inspektion utan ekonomisk koppling till verksamheten. 6:e kap. 2. Allmänna råd. Vi ser det som självklart att tillgodoräknande av delmål enligt äldre bestämmelser gäller även för basspecialiteter och inte bara gren och tilläggsspecialiteter. Det är relativt vanligt att läkare går från en basspecialitet till en annan och man bör då kunna tillgodoräkna sig de delmål som är likvärdiga. Detta för att inte ta onödig tid och resurser för att ST-läkaren t.ex. ska gå nya kurser i ett delmål där kompetensen sedan tidigare är uppfylld. Förslag 6:e kap 2 :Inför ordet basspecialietet tillsammans med gren och tilläggsspecialiteter
Målbeskrivning Klinisk fysiologi Sida 2. Inledning. Vi saknar de ordförklaringar som fanns i SOSFS 2008:17. Specifikt finns en definition för behärska på sida 2 men det saknas definitioner för de andra kunskapsnivåerna. Förslag sida 2. Definitioner för ha kunskap om, ha kännedom om, kunna handlägga förs in med samma ordalydelse som i SOSFS 2008:17 i anslutning till det stycke där behärska definieras. Sida 4. Kompetensbeskrivning. Vi föreslår att hela sidans text justeras något enligt nedan för att ge högre läsbarhet och minska missförstånd samt inkludera vikten av samarbete med andra personalkategorier och inte enbart andra specialiteter. Förslag på ny text sida 4: Klinisk fysiologi är en diagnostisk medicinsk specialitet som karakteriseras av mätning, analys och bedömning av fysiologiska och patofysiologiska förlopp hos en patient genom integrativ och vetenskapligt grundad tillämpning av funktionsoch bildgivande undersökningsmetoder. Detta förutsätter kunskap om mätutrustning, bild- och signalbehandling och diagnostiska resonemang, liksom bakomliggande fysikaliska, tekniska, matematiska och statistiska principer. Kärnan i en klinisk fysiologisk bedömning är att utifrån patientens anamnes och status tolka mätvärden och bilder registrerade under standardiserade betingelser liksom förändringar i dessa över tiden eller vid provokation. Läkararbetet är problemlösande och förutsätter tvärprofessionellt samarbete med andra yrkeskategorier. Dessutom behövs multidisciplinär samverkan med remitterande enheter och andra specialiteter som använder funktionella och morfologiska metoder som kan ge liknande eller kompletterande information. En specialist i klinisk fysiologi behöver kunna tillräckligt om sådana metoder för att kunna ge råd till remitterande läkare om bästa handläggning av patienten. Specialiteten har ett ansvar att bedriva vetenskap, metodutveckling, kvalitetsutveckling och utbildning inom kompetensområdet. Gällande alla delmål i a, b och c. I samtliga delmål finns formuleringen..eller handlägger sådana ärenden i kolumnen för utbildningsaktiviteter. Detta tillägg anser vi inte behövas då formuleringen bedriver sådan verksamhet innefattar samma betydelse och därför är tillräcklig. Förslag: Sätt punkt efter ordet verksamhet och stryk formuleringen eller handlägger sådana ärenden i samtliga delmål.
a-målen sida 5-9. Formuleringen vid utbildningsaktiviteter som bedriver sådan verksamhet är olämplig då den snarast är humoristisk. Exempelvis så hänvisar formuleringen enheter som bedriver sådan verksamhet eller handlägger sådana ärenden i a4 till att kunna bemöta människor med förståelse och respekt. Man kan då få känslan av att det finns enheter som inte gör detta och därför är inte är lämpliga för ST-läkaren. Förslag: Sätt punkt efter Klinsk tjänstgöring under handledning i a och b målen. b-mål. Klinisk fysiologi bedriver patientnära undersökningar där kommunikation med patienter är central. Våra undersökningar är en viktig del i det sjukdomsförebyggande arbetet, särkilt vad gäller hjärt-kärlsjukdomar. Dessutom använder vi läkemedel vid provokationer och undersökningar. Därför anser vi att mål b1, b2 och b3 bör vara en obligatorisk del av STutbildningen. C-mål sida 10-15. Förslag: Inför delmål b1, b2 och b3 i målbeskrivningen för klinisk fysiologi. Sida 10. Ordet elektrofysiologi kan missförstås då det ofta används för invasiva elektrofysiologiska undersökningar och bör bytas till elektrokardiografi. Förslag: Ordet elektrofysiologi byts till elektrokardiografi. Delmål c1, sida 11. Syftningsfel i nuvarande text. Förslag: Ta bort orden samt påverkan på. Delmål c1 och c2, sida 11-12, Utbildningsaktiviteter. Formuleringen är otydlig. Förslag: Lägg till i slutet av första stycket.., det vill säga enhet som bedriver klinisk fysiologisk verksamhet. och i slutet av andra stycket:.., det vill säga enhet som bedriver medicinsk radiologisk verksamhet. Mellan dessa stycken bör ordet alternativt bytas till samt. Delmål c3: Kunskapsnivåerna är orimligt högt satta. Behärska bildbearbetning är något en civilingenjör kan göra och att behärska strålningsfysik krävs en sjukhusfysikerutbildning. För att behärska lagar tar vi hjälp av jurister. Förslag: Behärska skall ersättas med ha kunskap om i de 3 första punkterna avseende fysikaliska.. principer, bildbearbetning och strålningsfysik. Ersätt behärska med ha kännedom om i den sista punkten avseende lagar och föreskrifter. Delmål c3. Sida 12. Det har blivit syftningsfel i nuvarande text. I vårt insända förslag hänvisade styrkor, svagheter och risker till medicinska metoder (röntgen, nuklearmedicin mm). Nu hänvisar styrkor, svagheter och risker till matematiska och statistiska principer och bildbearbetning.
Förslag: Ta bort orden och ha kunskap om deras styrkor, svagheter och risker. Delmål c3. Utbildningsaktiviteter. Sida 12. För att uppfylla detta mål är klinisk tjänstgöring en viktig utbildningsaktivitet. Förslag: Lägg till Klinisk tjänstgöring under handledning som utbildningsaktivitet. Delmål c5. Sida 13. Ordet elektrofysiologi kan missförstås då det ofta används för invasiva elektrofysiologiska undersökningar och bör bytas till elektrokardiografi. Förslag: Ordet elektrofysiologi byts till elektrokardiografi. Delmål c11 sida 15. Behärska är en för hög nivå för njur och urinvägsdiagnostik med tanke på antalet undersökningar som görs på de flesta enheter. Förslag: Ändra ordet behärska till ha kunskap om För styrelsen i Svensk Förening för Klinisk Fysiologi Marcus Carlsson Ordförande