Aktuellt från SKL. Ann-Sofie Eriksson Kerstin Blom Bokliden Fredrik Bäck

Relevanta dokument
Klimatet så klart! Gunnar Hedberg Vice ordförande SKL:s klimatberedning

Klimatet så klart! Emilie Gullberg

Programberedning för klimat Nu tar vi nästa steg! Bijan Zainali(s) Ordförande

Strategiskt hållbarhetsarbete. Kerstin Blom Bokliden och Andreas Hagnell, SKL

Klimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har ansvaret?

MIKROPLAST. Redovisning av regeringsuppdrag. 2 juni Kerstin Åstrand, projektledare

MIKROPLAST KÄLLOR OCH FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER. 24 november Elisabeth Österwall. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1

MIKROPLAST KÄLLOR OCH FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER. NAM18, Linköping 31 januari Anna Maria Sundin

Handlings- och tidsplan för programberedningen för klimat

- Hur har arbetet tagits vidare?

Aktuellt från SKL. Ann-Sofie Eriksson Sektionschef

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

Yttrande på Klimatanpassningsutredningens betänkande Vem har ansvaret? KS

SKL och de energi- och klimatpolitiska målen 9 nov.

Mikroplast en ödesfråga

Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Anna Maria Sundin Vattenstämman, Helsingborg 23 maj 2018

Aktuellt från SKL. Sektionen för planering, säkerhet och miljö Ann-Sofie Eriksson

Aktuellt inom miljöområdet

MIKROPLAST REGERINGSUPPDRAG KÄLLOR OCH FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER. Yvonne Augustsson. Göteborg 15 mars 2018

Mikroplaster i kosmetiska produkter och andra kemiska produkter ett regeringsuppdrag.

Klimatrisker och krisberedskap. Välkomna!

Naturvårdsverkets plastarbete

Så greppar Naturvårdsverket plastarbetet

Aktuella utredningar & initiativ

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv

Vem har ansvaret? Betänkande av Klimatanpassningsutredningen SOU 2017:42

Aktuellt inom miljöområdet

SKL KUNSKAPSDAG OM KONSTGRÄS OCH MIKROPLASTLÄCKAGE

Konstgräs och Miljö Beställargruppen Konstgräs. Sona15 mars

Yttrande över Klimatanpassningsutredningens betänkande "Vem har ansvaret" (SOU 2017:42) Ks/2017:

- Svenskt Vatten bedömer att den kartläggning av potentiella källor som genomförts inom ramen för regeringsuppdraget i stora drag är heltäckande.

Grönare städer, ny vägledning om ekosystemtjänster i planeringen, miljökriterier i upphandling och Agenda 2030

Regionalt klimatanpassningsarbete Nätverket för Klimat och säkerhet 23/4-2012

Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer?

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

Lägesbild för klimatarbete i Sverige

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Vilken roll har den lokala och regionala nivån i genomförandet av Agenda 2030? Kerstin Blom Bokliden SKL

Vad är DalaAvfall - Avfallsplanen - Ny lagstiftning - Vad händer med avfallet, varför sortera?

MED SIKTE PÅ ATT FÖRÄNDRA DRIVKRAFTERNA. Miljötillståndsdagen 2018 Malmö Marcus Carlsson Reich

Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning?

Yttrande över Miljömålsberedningens delbetänkande Med miljömålen i fokus hållbar användning av mark och vatten, SOU 2014:50

Aktuella utredningar & initiativ

Miljökvalitetsmål GIFTFRI MILJÖ

Hej! Petra Holgersson. Stiftelsen Håll Sverige Rent

Regeringsuppdrag och aktiviteter

Rapport. Anpassning till ett förändrat klimat

Miljöbalksdagarna 2013

Utvecklad samverkan för öppna och användbara geodata via tjänster

Miljööverenskommelse

Beställargruppen Konstgräs KoM

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

Mikroplaster från Konstgräsplaner

Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning

Vad händer på nedskräpningsområdet?

En utvecklad översiktsplanering del 1 : Att underlätta efterföljande planering - SOU 2018:46

Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför?

Med miljömålen i fokus

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Handlingsplan för minskad spridning av mikroplast

Utlysningen syftar till att bidra till minskat läckage av plast till hav och natur, i Sverige såväl som på global nivå.

Naturvårdsverkets yttrande över rapporten Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Avgränsning i utredningen

Presentationen. Hur har vi jobbat? Vad har utredningen åstadkommit? Kvarstående problemområden Delegationens förslag

Fysisk planering och klimatförändringar. Martin Karlsson Boverket

Dricksvatten och planoch bygglagen

- vårt stora hot mot våra marina ekosystem.

Emma Fältström 11/ MIKROPLASTER I KRETSLOPPEN

Bostadsplaneringskommittén

BESTÄLLAR- GRUPP. för att minska miljöoch hälsopåverkan från konstgräsplaner Sebastian Dahlgren Axelsson

Fysisk aktivitet i samhällsplaneringen

Klimatanpassning Sverige 2017

Motion 33 - Förbättra förutsättningarna för digitaliseringen

Linda Eliasson. Avfallsstrateg

Yttrande över betänkandet En utvecklad översiktsplanering. Del 1: Att underlätta efterföljande planering (SOU 2018:46)

Sektionen för planering, säkerhet och miljö

Hur ska Sveriges dricksvatten bli säkrare?

Kartläggning av mikroplaster i Stockholm - Budgetuppdrag Jenny Pirard, Avdelning för miljöanalys, Miljöförvaltningen

#textildialogen #hållbartextilvärdekedja Login: Konferens Lösenord: 2019-FHKonf-02

Information om regeringens handlings-plan för Agenda 2030 och kommunens kartläggning 8 KS

Klimatanpassningsutredningen. Klimatanpassningsutredningen

Hur ta fram en handlingsplan för att minska spridning av mikroplast?

Beställargruppens uppgifter kan delas in i fyra olika kategorier;

YTTRANDE Ärendenr: NV Näringsdepartementet Stockholm

Uppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm)

Mikroplaster i miljön. Kerstin Magnusson, PhD Ekotoxikologi

Vad händer inom plan- och byggområdet?

TEXTIL - INITIATIV OCH UPPDRAG Stockholm

Yttrande till Miljö- och energidepartementet över remiss M2015/2406/R - Underlag för genomförande av EU-förordning om invasiva främmande arter

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Sammanträdesdatum. Remissvar - Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Klimatmöte länsstyrelser och myndigheter i Umeå 2012

MILJÖTILLSYNSUTREDNINGENS FÖRSLAG

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter på kommunal nivå

Anpassning till ett förändrat klimat underlag till Kontrollstation 2015

Översiktsplaneutredningen. Översiktsplaneutredningen 1

På gång nationellt och inom EU

Transkript:

Aktuellt från SKL Ann-Sofie Eriksson Kerstin Blom Bokliden Fredrik Bäck

Sveriges Kommuner och Landsting Intresseorganisation som driver medlemmarnas intressen. Erbjuder medlemmar stöd och service. Sveriges största arbetsgivarorganisation. Inte en myndighet.

SKLs programberedning för klimat Partipolitisk sammansatt, elva politiker, hela landet Start hösten 2015 Slutrapport beslutad i SKL:s styrelse maj 2017

Prioriterade förslag minskad klimatpåverkan Utveckla lokala och regionala strategier Utveckla infrastruktur för hållbar mobilitet Stöd teknikutveckling med fokus på klimatnytta Satsa på hållbar upphandling Stärk uppföljningen av byggnaders energiprestanda

Prioriterade förslag klimatanpassning Ökat statligt engagemang, användbart och kostnadsfritt planeringsunderlag Tydliggör fastighetsägares ansvar, klimatcertifiering av fastigheter VA-lagstiftningens tillämpning och utveckling Strategiskt klimatanpassningsarbete integrerad del av kommunens styrning

Klimatberedningens nyckelfrågor Ansvarsfördelning mellan stat, kommuner och andra aktörer Finansiering av åtgärder Anpassa lagstiftningen för effektiv klimatanpassning Färdplan för nationellt klimatanpassningsarbete

Det här behöver vi göra Kommuner, landsting och regioner: integrera klimatanpassningsfrågorna i ett ledningsperspektiv ta höjd för kända förändringar så att inga ny problem byggs in Informera allmänheten, fastighetsägarna med flera Staten: klargöra ansvarsfrågan i befintlig miljö Se över VA-lagstiftningens tillämpning och utveckling fastställa en övergripande struktur för ansvarsfördelning mellan departement fastställa en struktur för ansvarsfördelning mellan kommuner, fastighetsägare, försäkringsbolag och andra intressenter utveckla kostnadsfritt stöd till kommunerna genom bättre planeringsunderlag och en nationell metod för bedömning av klimatrisker utreda klimatcertifiering av fastigheter

Statlig finansiering Klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60) Det behövs mellan 100 och 300 miljoner kr per år till förebyggande åtgärder under de närmaste 10 åren.

Utmaningar Vilka klimatscenararier ska vi planera efter? Vilka havsnivåer ska vi ta höjd för? När ska vi göra åtgärder? Ansvaret för frågorna är oklart risk att frågor hamnar mellan stolarna. Planeringsunderlaget fortfarande av varierande kvalitet. Och dyrt! Samordning mellan myndigheter 30 st. Dricksvatten behöver lyftas.

Anslag till kommunerna vs. behovet 300 250 200 150 300 100 50 0 75 43 52 32 18 20 25 20 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Behov

Klimatanpassningen framöver SKL välkomnar utredningens slutsatsers om fastighetsägarnas ansvar Men var är fastighetsbranschen idag? Boverkets som samordnande myndighet Översiktsplanen som instrument Finansiering?

Klimatanpassningsutredningen Några av SKL:s synpunkter SKL positiva till förslag att: ställa krav på analys i ÖP, men inte kostnadsanalys. möjliggöra avslag på bygglov möjliggöra reglering av hur mycket dagvatten som får lämnas från en fastighet Möjliggöra krav på marklov Välkomnar Boverkets uppdrag att vägleda och samordna. Men: Ansvarsfrågan fortfarande inte löst! Länsstyrelsernas roll behöver förtydligas. Den nationella strategin behöver snarast påbörjas. Vissa åtgärder kan inte lösas på kommunal nivå. Statliga anslag till förebyggande åtgärder behöver höjas.

Konstgräsplaner och mikroplaster Fredrik Bäck, SKL fredrik.back@skl.se

Mikroplaster redovisning av ett regeringsuppdrag om källor till mikroplaster och förslag på åtgärder för minskade utsläpp i Sverige (NV 6772)

Bakgrund Uppdrag från regeringen att kartlägga (augusti 2015) (Hav i Balans/Giftfri miljö) Storlek på partiklar (1nm - 5 mm) IVL fick uppdraget att kartlägga spridning i Sverige (källor från land till hav)

Största källorna i Sverige Största källorna (årligen): 1. Däck 8 190 ton 2. Konstgräs 1 640 2 460 ton 3. Textilier 8 950 ton 4. Utsläpp från målning av byggnader 130 250 ton 5. Utsläpp till havs (båtbottenfärg) 160 740 ton 6. Oklara utsläpp från nedskräpning 7. Avsiktligt producerade källor (industri) 310 530 ton 8. Tillsatser i hygienprodukter 66 ton

Sammanfattningsvis kan sägas att kunskapsläget är för lågt om den totala spridningen men att det har en stor miljöpåverkan - Mer forskning behövs

Åtgärder (ett urval) Beställargrupper Konstgräsanläggningar (start 12 september) Vattenhantering Vägledning Industriell hantering av mikroplaster (TSM och VU) Vägledning om styrande lagstiftning vid hantering av granulater i konstgräsplaner (VU) Informationsinsatser om textiliers påverkan (branschdialog m.m.) Båtbottenfärger Provtagningar vid båttvätt samt att inkludera mikroplast vid översyn av regelverk för båtbottenfärger. Nedskräpning Andra styrinstrument + riktade insatser vid strandstädning

BESTÄLLARGRUPP KONSTGRÄS Den 12 september kallade Naturvårdsverket till startgruppsmöte för konstgräsplaner. Närvarande var representanter från idrottssektorn (SvFF), kommunala fritidsförvaltningar, miljöförvaltningar, SKL och relevanta myndigheter. Syftet var att upprätta att hitta en grupp som via ett fast kansli kunde driva utvecklingen fram mot nya lösningar Avsätter 1 miljon kronor 2017 för uppstart av beställargruppen och de äskar ytterligare 900 000 per år för koordinering och 1 miljon årligen för projekt.

Vad vill NV med detta? Testa en nytt sätt att ta sig an miljöproblem med beställargrupper Hitta nya lösningar och nya tekniker Minska mikroplastspridningen Hitta helt andra material än gummi Minska mängden mikroplaster i miljön.

Tack! Frågor?