Säkerhetsanalys - Klortank

BI10 Säkerhetsanalys - Klortank Riskanalysmetoder VBR180 Emma Ingmarsson, Robin Linde, Anders Lynnér, Johan Nilsson 12/3/2012 Följande rapport är framtagen i undervisningen. Det huvudsakliga syftet har varit träning i problemlösning och metodik. Rapportens slutsatser och beräkningsresultat har inte kvalitetsgranskats i den omfattning som krävs för kvalitetssäkring. Rapporten måste därför användas med stor försiktighet. Den som åberopar resultaten från rapporten i något sammanhang bär själv ansvaret.

Contents Inledning... 1 Syfte... 2 Metod... 2 Systembeskrivning... 2 Teori... 3 LC 50... 3 Spridningsvinkel... 3 Individrisk... 4 Samhällsrisk... 4 Kriterier för värdering av individrisk... 4 Kriterier för värdering av samhällsrisk... 4 Avgränsningar... 5 Begränsningar... 6 Riskkällor... 6 Framtagning av vindhastigheter och dess sannolikheter... 6 Olycksförlopp... 7 Händelseträd... 7 Beräkningar... 8 Utförande i Excel... 8 Resultat... 9 Individrisk... 9 Samhällsrisk... 11 Medelrisk... 11 Känslighetsanalys... 11 Individrisk... 11 Samhällsrisk... 12 Diskussion... 13 Individrisk... 13 Samhällsrisk... 13 Förslag till förbättringar i utförandet... 14 Slutsats... 14 Referenser... 15 Bilaga 1... 16 Bilaga 2... 1

Inledning Företaget Tryck & Pys AB vill expandera sin verksamhet vilket bland annat innebär hantering samt förvaring av klor. Tryck & Pys AB har sin verksamhet i Malmö enligt Figur 1, vilket innebär att det ligger centralt och ett eventuellt utsläpp av klor skulle kunna medföra en risk för allmänheten och boende runt omkring industriområdet. Företaget har på grund av detta beställt en riskanalys som beslutsunderlag för att eventuellt utöka sin hantering av kemikalier till att även innehålla klor. Figur 1. Företagets placering på Malmö stadskarta samt närliggande bostadsområden. Företaget är markerat med en röd punkt på kartan.(eniro) 1

Syfte Syftet med riskanalysen är att studenterna ska få kännedom om hur en säkerhetsanalys genomförs. Det som i huvudsak ska tas fram i denna rapport är individriskkonturer för ett utsläpp av klor samt en FNkurva över samhällsrisken för det eventuella utsläppet. För de ingående variablerna ska dessutom en känslighetsanalys göras. Mer översiktligt kan syftet med rapporten sägas vara underlag för ett beslut angående huruvida fabriken bör utöka sin verksamhet till att innefatta klor eller inte. Metod En given grovanalys med frekvenser för tre olika läckagescenarier samt fakta om industrin ligger till underlag för riskanalysen. Utifrån antaganden om årstid, väder, vindriktningar, temperatur och vindhastighet skall de tre läckagescenarierna simuleras i programmet: Spridning luft. Programmet är framtaget av MSB och finns i programserien RIB som myndigheten säljer. Utifrån angiven indata räknar programmet ut en tid för utsläppet och ett avstånd fram till LC 50 (den dödliga koncentrationen där 50% av de drabbade kommer att omkomma till följd av olyckan) på 1,5m höjd (andningshöjd). De simulerade värdena används för att genom beräkningar i Microsoft Excel 2010 uppskatta individrisk och samhällsrisk. Dessa skall redovisas i form av individriskkonturer inritade på Malmö stadskarta samt en FN-kurva. Resultatet ligger sedan till underlag för att besvara följande tre frågeställningar. Hur stora är riskerna med den utökade verksamheten? Vem är risktagarna och hur påverkas riskbedömningen av detta? Hur ska bedömningen av vad som är acceptabel risknivå göras och vad påverkar denna? Systembeskrivning Tryck & Pys AB kommer vid deras utökade hantering med kemikalien klor att förvara denna i en stor tank beläget på industriområdet enligt Figur 2. På företaget jobbar 40 personer dygnet runt. Tanken fylls på en gång i veckan och mängden klor i denna kan variera från ett till två ton. Från tanken är det tänkt att företaget skall dra en rörledning, 40 m lång med diametern 50 mm till fabriksbyggnaden där hanteringen av kemikalien sker. Tanken och röret är inte avsiktligt trycksatt utan trycket beror helt av temperaturen på kemikalien, vilket i detta fall antas vara samma som utomhustemperaturen. Klor är en gulgrön gas med stickande doft. Denna irriterar andningsorgan och luftvägar och kan vid höga koncentrationer medföra död.(airgas) Företaget ligger på ett stort industriområde omgivet av bostadsområden i framförallt västlig riktning. Närmast den planerade tanken i västlig riktning ligger en skola och där efter bostadsområdet Sofielund. I nord och sydlig riktning ligger bostadsområdena Annelund samt Lönngården. Innan Annelund ligger även här en skola samt en kyrka. Längst ifrån tanken i östlig riktning sträcker sig industriområdet fram till Törnrosen. 2

Figur 2. Placeringen av klortanken på industriområdet, markerat med ett kryss. Teori I detta avsnitt beskrivs teorin som ligger bakom framtagning av individrisk och samhällsrisk. LC 50 Eftersom diskret hantering av konsekvensen används kommer effektzonernas avstånd från punktkällan att utgöras av avståndet till LC 50. Detta kan tas fram med hjälp av en probitekvation där koncentrationen löses ut. Ekvationen ser ut som följer. där är ämnesspecifika konstanter [-] är koncentrationen [ppm] är exponeringstiden [min] [Ekvation 1] Därefter används programvaran Spridning luft tillsammans med scenariospecifika indata för att ta fram avståndet till LC 50.(CCPS-AICHE, 2000) Spridningsvinkel Spridningsvinkelns storlek, vid ett gasutsläpp varierar och kan tas fram med hjälp av avståndet till LC 50. [Ekvation 2] där är spridningsvinken [] [m] [m].(ccps-aiche, 2000) 3

Individrisk Den individuella risken, IR beskriver hur stor sannolikheten är att omkomma per år, om en person står på en och samma punkt. Individrisken är plats- men inte tidsspecifik. Den tas fram genom att multiplicera ihop frekvensen för läckagescenariona med alla sannolikheter för delscenariona. För att sedan tilldela varje riskkontur sitt värde används nedanstående ekvation. där är värdet av individrisken vid konturen för en sluthändelse i är frekvensen för en sluthändelse i är värdet av individrisken vid nästa större kontur.(ccps-aiche, 2000) [Ekvation 3] Samhällsrisk Samhällsrisken beskriver hur många personer som riskerar omkomma vid en olycka. För att beräkna den används samma informationsunderlag som vid beräkningen av individrisk. Dessutom krävs ytterligare information i form av befolkningstäthet och hur den möjligen kan variera över tid. Om påverkan endast sker i en viss vindriktning tas den påverkade arean ut enligt följande. Antalet omkomna för respektive sluthändelse kan sedan beräknas. [Ekvation 4] [Ekvation 5] Därefter ordnas antalet omkomna i kumulativ form och en FN-kurva kan tas fram.(ccps-aiche, 2000) Kriterier för värdering av individrisk Vad som är acceptabelt i denna riskanalys grundar sig mycket på det holländska synsättet. När man pratar om vilken individrisk som kan anses vara tolerabel skiljer man ofta mellan risken för anställda som vistas precis i närheten av olyckskällan och risken för övriga allmänheten, tredje person. En vanlig princip är att kriterier för anställda är en faktor 10 högre än för allmänheten. Dessutom kan tolerabel risk skilja sig mellan befintliga och nybyggda anläggningar. Den tolerabla individrisken är mindre för nybyggda anläggningar. I Holland arbetar man enligt principen att övre gränsen för individrisk är allmänheten vilket innebär övre gräns för individrisk för anställda på företaget är (Davidsson, 2003). per år för Kriterier för värdering av samhällsrisk Enligt holländskt manér delas FN-kurvan in i två områden och dessa är: Område med oacceptabla risker. Oftast anses riskerna i detta område vara oacceptabla, men vid befintliga anläggningar kan en mer flexibel bedömning göras. Dock bör åtgärder vidtagas för att förbättra situationen. 4

Område där risker kan tolereras om alla rimliga åtgärder är vidtagna. Det här området kallas även ALARP (As Low As Reasonable Possible)- regionen i en rad länder. Inom detta område ligger riskerna på en sådan nivå att man nog borde vidtaga någon åtgärd. Det finns ett tredje område (Område där risker kan anses små) i vilket inga åtgärder behöver vidtas. Detta område har i Holland slopats på grund av två orsaker. Riskanalyser går ut på att visa att risken ligger i detta område, i stället för att uppmuntra till riskreducering. En anläggning i detta område, kan leda till minskat säkerhetsarbete och detta leder till att den bedömda risknivån inte är den samma längre. Detta ger stöd för det Holländska synsättet. Ett av målen med en riskanalys är att ge underlag för uppskattning om vart och vilken typ av åtgärder som bör vidtas i systemet. Exempel på åtgärder kan vara: Anläggningsspecifika (tekniska) lösningar. Säkerhetsledningssystem (utbildning, organisation med mera). Omgivningstekniska lösningar. Den övre gränsen som anses tolerabelt kommer att börja i punkten F= 1*10-3 och N=1 och skära punkten F= 1*10-5 och N=10 med en rak linje.(davidsson, 2003) Avgränsningar För att avgränsa riskanalysen kommer en rad förenklingar att göras. Detta för att minska beräkningsintensiteten i arbetet (utan denna åtgärd krävs mjukvara för att göra beräkningarna). Förenklingarna är följande: Riskkällan antas vara en punktkälla. Det kommer inte tas någon hänsyn till hur skadebegränsande åtgärder 1 kommer att påverka resultatet. En diskret hantering av konsekvensen används. Det betyder att påverkan inom effektzonen kommer att vara konstant (100% dödlighet) och utanför kommer påverkan att vara konstant 0. Med andra ord Det finns ingen dödlighet på grund av utsläppet i befolkningen som befinner sig utanför effektzonen. Exponeringstiden antas vara lika lång som utsläppstiden. Dag och natt antas vara lika långa. Massan klor i tanken antas variera likformigt mellan 1 ton och 2 ton mellan påfyllningarna. Årstiderna vinter och sommar antas vara lika långa. Eftersom det i väster om anläggningen framförallt finns bostadsområden och i öster framförallt är industriområde tas endast hänsyn till två vindriktningar, västlig och östlig. Denna avgränsning kunde göras eftersom effektzonen i norr och söder ser likadana ut verksamhetsmässigt som i väster och öster. 2 1 Skadebegränsande åtgärder Sådant som minskar påverkan av utsläppet, exempelvis evakuering av befolkning. 2 Ett antagande om fyra olika vindriktningar hade genererat dubbletter av slutscenariona. 5

Befolkningstätheten inom hela industriområdet i väster antas vara samma som på företaget Tryck & Pys. För att förenkla analysen används Pr=5 för att beräkna LC 50 -värdet(abrahamsson, 2012). Invånare som befinner sig utomhus på dagen respektive natten i Sofielund, och således utsätts för risken, antas vara 50 % respektive 5 % av den totala befolkningstätheten i området. Alla som arbetar på industriområdet antas exponeras vid utsläppen, det vill säga befinna sig utomhus eller i lokaler med stora öppningar mot utomhusluften. Begränsningar Vi har ingen kunskap om vilka ekvationer och antaganden simuleringsprogrammet Spridning luft använder. Svårighet att avläsa koncentrationer i simuleringsprogrammet ger osäkerheter som är svåra att eliminera utan att använda en annan programvara. Uppgift om hur stor del av befolkningen som vistas ute på dagen respektive natten saknas. Detta leder till ett antagande som redovisas ovan. Det är oklart om väderdata som använts är representativ för den specifika platsen, eftersom den gäller för hela Malmö med omnejd. Riskkällor Riskerna med klortanken har noga utvärderats och har resulterat i en grovanalys med de tre troligaste läckagescenariona för en olycka. De redovisas nedan som frekvenser. Uppsläpp av allt innehåll under 5 min. ( ) Tankutsläpp genom ett hål med diametern 25 mm. Litet rörbrott på 5 mm på ett rör med längden 40 m. ) Eftersom klor är en gas som saknar både flampunkt samt brännbarhetsområde, så kommer denna inte antända vid ett utsläpp utan bara medföra en toxisk hälsorisk för människorna runt omkring.(airgas) Framtagning av vindhastigheter och dess sannolikheter Eftersom det väster om företaget nästan enbart finns bostadsområde och i öster endast industriområde, väljs att utreda utsläppet i två olika vindriktningar, västlig och östlig. Dessutom blåser vinden i Malmö ofta från väst vilket gör att valet faller på att inte se alla vindriktningar som lika sannolika. Vid framtagandet av vindriktningarna har Figur 5 och Figur 6 i Bilaga 1 används. Det bygger också på antagandet att de värsta konsekvenserna av ett utsläpp av klor skulle vara om i västlig (mot bostadsområdet) eller i östlig riktning (över industriområdet). Figur 5 och Figur 6 i Bilaga 1 ger en genomsnittlig hastighet under vinter- och sommarmånaderna. Det ska också tilläggas som stöd för figurerna att den genomsnittliga årliga vindhastigheten över alla månader på året är 3,54 m/s, vilket ligger mitt mellan de valda vindhastigheterna. Vindhastigheten för sommar respektive vintermånaderna är 3,2 m/s och 3,94 m/s.(smhi, 2011). Genom att välja de presenterade vindhastigheterna för respektive årstid för de två årstidscenarierna ges den hastighet som används i denna rapport, händelseträd samt beräkningar. Som Figur 5 och Figur 6 i Bilaga 1 visar är de graderade i procent för tolv olika vindriktningar. Eftersom det i denna rapport antas att det endast förekommer västlig eller östlig vind så kommer detta medföra att alla vindriktningar från norr till söder i Figur 5 och Figur 6 i Bilaga 1, på en 180-gradig yta däremellan 6

kommer motsvara den ena vindriktningen. Räknas sannolikheten samman för sommaren ger det en sannolikhet för västlig vind på 0,65 och en sannolikhet för östlig vind på 0,35. Under vintern ger det på samma sätt en sannolikhet för västlig vind på 0,67 och för östlig vind 0,33.(SMHI, 2011). Olycksförlopp Olyckan antas att starta med någon av de tre scenareorna som redovisas i delen med riskkällor. Simuleringar av klorutsläppet ger en maximal effektzon som sträcker sig över industriområdet och över norra Sofielund. Efter att olyckan inträffat kommer klorgasen att sprida sig med vinden i någon av de fyra vindriktningarna och orsaka att alla människor inom gränsen av LC 50 avlider. Alla människor utanför gränsen kommer att överleva. Händelseträd Då händelseträdet tas fram utgår man ifrån att det sker någon typ av olycka. Därefter byggs händelseträdet på med nedanstående delscenarion. Olyckan sker på dagen alternativt på natten. Tanken innehåller 1 ton alternativt 2 ton klor. Tre typer av läckagescenarier kan uppstå 1. Utsläpp av allt innehåll under 5 minuter. 2. Tankutsläpp genom ett hål med diametern 25 mm. 3. Litet rörbrott på 5 mm på en 40 meter lång ledning. Det finns två medelvindhastigheter beroende på årstid 1. Vinter: 3,94 m/s 2. Sommar: 3,20 m/s Det antas finnas två vindriktningar, östlig och västlig. Sannolikheterna för respektive delscenario baseras på tidigare redovisad fakta och antaganden och visas i Tabell 1 nedan. Tabell 1. Händelseträdets beskrivning Delscenarie Sannolikhet [-] Frekvens [år -1 ] Dag 0,5 Natt 0,5 1 ton 0,5 2 ton 0,5 Scenario 1 0,002 Scenario 2 0,351 Scenario 3 0,647 0,5 0,5 0,33 0,35 0,67 0,65 7

Invånare som exponeras av utsläppen baseras på befolkningstätheterna i Tabell 2 nedan. Tabell 2. Befolkningstäthet. Riktning Befolkningstäthet [inv/km 2 ] Befolkningstäthet dag [inv/km 2 ] Befolkningstäthet natt [inv/km 2 ] Västerut 3 13500 6750 675 Österut 4 3760 3760 3760 Beräkningar Beräkningar som gjorts beskrivs i detta avsnitt. Utförande i Excel I Excel gavs varje sluthändelse en siffra. Slutscenariot längst upp i Figur 7 till höger gavs siffran 1 och den sista sluthändelsen fick siffran 48. Därefter beräknades frekvensen utifrån antaganden om sannolikheter och frekvenser i kapitlet Riskkällor för var och ett av slutscenarierna. När detta gjorts, beräknades för varje sluthändelse en LC 50, enligt Ekvation 1. Därefter användes programmet Spridning Luft för att, med varje slutscenarios förutsättningar, beräkna avståndet till LC 50 i horisontell riktning. Vid halva avståndet i horisontell riktning uppskattades avståndet i vinkelrätt riktning från centrumlinjen på gasmolnet till LC 50. Därefter kunde spridningsvinkeln beräknas med Ekvation 2 för varje slutscenario i excel. Vid det här stadiet hade all information som behövdes för att beräkna individrisken tagits fram. Indrividrisk. Varje sluthändelse med tillhörande avstånd, frekvens och spridningsvinkel rangordnades efter avstånd. Därefter beräknades IRC med hjälp av Ekvation 3, och ordnades kumulativt. Individrisken ritades sedan ut enligt Figur 3. Samhällsrisk. Befolkningstätheten för varje slutscenario infördes. Varje slutscenarios spridsegment-area beräknades med hjälp av Ekvation 4. Därefter multiplicerades varje area på spridsegmentet med befolkningstätheten utifrån värden i Tabell 2, och således erhölls en siffra på antal omkomna för varje slutscenario. Alla slutscenarier med tillhörande frekvens och antal omkomna rangordnades efter antal omkomna. Sedan kunde den kumulativa frekvensen beräknas för varje intervall 5 x i <N X. I den kumulativa uppställningen togs varje slutscenario med som tillhörde den raden, vilket betyder att i den sista raden togs alla 48 slutscenarier med. Med dessa punkter kunde FN-kurvan ritas ut. Övre gränsen för ALARP. Den övre gränsen för ALARP togs fram genom att ta ut två kända punkter på linjen, vilken konventionellt används i Holland, som nämndes i kapitlet Teori. Därefter beräknades linjens ekvation, värden sattes in och plottades ut och sammanställdes till en Figur 4. 3 (Malmö Stadskontor, 2006). 4 Enligt uppgift från företaget. 5 Där x i är ett tillhörande antal omkomna för ett slutscenario, i, och X är maximalt antal omkomna som kommit fram med de faktorer vi tagit hänsyn till. 8

Medelrisk. Medelrisken beräknades genom summering av, frekvensen för varje slutscenario multiplicerat med antalet omkomna för varje slutscenario. Resultat Nedan redovisas resultat från beräkningarna. Individrisk Individrisken presenteras med hjälp av individriskkonturer och Tabell 3 med värden för varje kontur. Figur 3. Individriskkonturer för alla scenarier inritad på malmö stadskarta. Frekvenser för varje kontur anges i Tabell 3 9

Ojämna värden på sluthändelserna i Tabell 3 avser slutscenarion med östlig vindriktning(mot bostadsområdet), och jämna värden avser slutscenarion med västlig vindriktning(mot industriområdet). Tabell 3. Värden på avstånd till LC50, kumulativ IRC för varje individriskkontur i Figur 3. Sluthändelse Avstånd till LC50 [m] KUMULATIV IRC [år -1 ] 43 259 1.95E-07 44 259 3.62E-07 41 227 3.6E-07 42 227 6.97E-07 39 208 3.61E-07 40 208 6.99E-07 31 192 5.77E-07 32 192 1.1E-06 37 180 5.78E-07 38 180 1.1E-06 29 160 7.59E-07 30 160 1.47E-06 27 141 7.6E-07 28 141 1.47E-06 25 123 7.6E-07 26 123 1.47E-06 17 91 1.09E-06 18 91 2.15E-06 19 80.5 1.58E-06 20 80.5 3.05E-06 13 73 1.58E-06 14 73 3.05E-06 5 67 1.93E-06 6 67 3.76E-06 15 63.5 1.93E-06 16 63.5 3.77E-06 7 61 2.43E-06 8 61 4.68E-06 1 52 2.43E-06 2 52 4.69E-06 47 50 2.69E-06 48 50 5.18E-06 45 45 2.9E-06 46 45 5.61E-06 3 43 2.91E-06 4 43 5.61E-06 35 39 3.16E-06 36 39 6.09E-06 33 33 3.45E-06 34 33 6.67E-06 21 19 3.94E-06 22 19 7.67E-06 23 16 4.56E-06 24 16 8.82E-06 11 14 5.27E-06 12 14 1.01E-05 9 11 5.77E-06 10 11 1.11E-05 10

Samhällsrisk Samhällsrisken presenteras med FN-kurvan nedan. FN-kurva 1.40E-04 1.20E-04 1.00E-04 F - Kumulativ frekvens för N 8.00E-05 6.00E-05 4.00E-05 FN-kurva Övre gräns för ALARP 2.00E-05 1.00E-10 1 6 11 16 21 N - antalet omkomna Figur 4. Diagram över FN-kurvan. Punkter som ligger utanför ALARP är slutscenario 44. Medelrisk Medelrisken som beräknades i Excel blev personer/år, vilket innebär att en person avlider på 1500 år i området som utgörs av den yttersta ringen ända in till punktkällan. Känslighetsanalys Nedan presenteras känslighetsanalys för både individrisk och samhälsrisk. Genom att utgå från ett specifikt slutscenario ändras ingående parametrar i Spridning luft. Parametrarna som varierades är omgivningstemperatur, vindhastighet, utsläppstid, lagringstemperatur och hålstorlek. Individrisk För individrisk jämförs förändring av frekvens för en viss individriskkontur samt dess radie. Tabell 4. Resultat från känslighetsanalys av individrisk. Förändring Jämförelse: frekvens/radie Kommentar Temperaturfördubbling Ingen större skillnad Inte särskilt viktig parameter. Temperaturhalvering Ingen större skillnad Inte särskilt viktig parameter. Dubblerad vindhastighet Minskad risk Minskad vinkel samt minskat avstånd till LC 50. Detta är en viktig parameter. Halverad vindhastighet Ökad risk Ökad vinkel samt ökat avstånd till LC 50. Detta är en viktig parameter. Dubblerad utsläppstid Ingen större skillnad Vinkeln är den samma med ett litet kortare avstånd till LC 50. Inte särskilt viktig parameter. Halverad utsläppstid Ingen större skillnad Vinkeln är den samma med ett 11

litet längre avstånd till LC 50. Inte särskilt viktig parameter. Skillnad i lagringstemperatur Ingen större skillnad Vinkeln är den samma med ett litet längre avstånd till LC 50. Inte särskilt viktig parameter. Skillnad i hålstolek (vid rörbrott samt tank) Ingen större skillnad Inte särskilt viktig parameter. Samhällsrisk För samhällsrisk jämförs en förändring i antalet omkomna. Tabell 5. Resultat från känslighetanalys av samhällsrisk. Förändring Jämförelse omkomna Kommentar Temperaturfördubbling Ingen större skillnad Inte särskilt viktig parameter. Temperaturhalvering Ingen större skillnad Inte särskilt viktig parameter. Dubblerad vindhastighet Halverat antal döda Minskad vinkel samt minskat avstånd till LC 50. Detta är en viktig parameter. Halverad vindhastighet Flera gånger större antal döda Ökad vinkel samt ökat avstånd till LC 50. Genom att studera cellen över kan man dra slutsatsen att vindhastigheten är en mycket viktig parameter. Dubblerad utsläppstid Ingen större skillnad Vinkeln är den samma med ett litet kortare avstånd till LC 50. Halverad utsläppstid Flera gånger större antal döda Vinkeln är den samma med ett litet längre avstånd till LC 50. Genom att studera cellen över kan slutsatsen dras att utsläppstiden är en mycket viktig parameter. Skillnad i lagringstemperatur Ingen större skillnad Vinkeln är den samma med ett litet längre avstånd till LC 50. Inte särskilt viktig parameter. Skillnad i hålstolek (vid Ingen större skillnad Inte särskilt viktig parameter. rörbrott samt tank) Ändrad befolkningstäthet Stor skillnad i antal döda Viktig parameter. Direkt kopplad till antal döda. 12

Diskussion Nedan diskuteras resultat och förbättringar som skulle kunna göras. Individrisk I rapporten valdes bara två vindriktningar med olika sannolikheter och hastigheter. Detta resulterar att individriskkonturerna på öst respektive väst har olika frekvenser. Orsaken till vårt val av bara två vindriktningar förklaras i avgränsningar samt i stycket om framtagandet av vindhastigheter och sannolikheter. Det största avståndet från klortanken där en förhöjd individuell risk kan påvisas är 259 m. På detta avstånd är inte risken särskilt stor att omkomma vid en olycka (1 person omkommer på 5 miljoner år). Från industriområdet sett är sannolikheten att omkomma högre vid samma avstånd från klortanken. Ungefär 1 person på 3 miljoner år skulle omkomma på industriområdet vilket förklaras med att befolkningstätheten är större på industriområdet på natten än vad den är i Sofielund. Risktoleransen för de anställda på industriområdet är högre än för de boende i omgivningen men oavsett hur man studerar riskkonturerna så kommer antalet omkomna att vara acceptabelt enligt de kriterier som tas upp i teorin. Det värsta scenariot(10) ur individrisksynpunkt, som är upp till 11 m från klortanken ger en risk på drygt 1 omkommen person på hundratusen år. Oavsett var inom riskkonturerna en individ befinner sig anser vi att det ur individrisksynpunkt är acceptabelt att verksamheten utökar med en klortank. Detta eftersom individrisken för både allmänheten och de anställda på företaget Tryck & Pys AB ligger under det holländska kriteriet (som presenteras i kapitlet Teori). Både för allmänheten och för industriområdet så visas det med stor marginal att de värsta scenarierna (9 och 10) ligger långt under vad kriterierna anser vara acceptabel risk. Risktagarna i detta fall är dels invånarna i Sofielund samt de anställda på industriområdet. I teorin förklaras det att de anställda det accepteras att de utsätts för en högre risknivå än de boende på andra sidan vägen. Detta skulle kunna påverkat beslutsunderlaget för individrisken. I denna analys har vi valt att utgå från de holländska kriterierna och då gör detta individrisken acceptabel. Hade vi valt att inte utgå från ett förhöjt risktagande för industriarbetarna hade det höjt individrisken för denna riskgrupp. Känsligheten i individrisken kan ses i Tabell 4. Resultat från känslighetsanalys av individrisk.här är den viktigaste parametern vindhastigheten. Då den sänks, ökar individrisken. Individriskens siffror, det vill säga, frekvensen upplevs som mindre känslig för ändringar i parametrarna. Det enda som frekvensen beror på är förändring i spridningsvinkeln, vilken i sig är okänslig för förändringar. Dock ändras radierna på individriskkonturerna i större utsträckning då hastigheten ändras. Samhällsrisk Då Figur 4 studeras, kan endast ett scenario(44) ovanför den övre gränsen för ALARP utläsas. Detta scenario utgörs av ett utsläpp på två ton klor genom ett hål på tanken där gasmolnet sprids mot industriområdet. Det sker på en natt på sommaren. Utöver detta scenario accepteras risken från ett samhällsperspektiv utifrån de holländska kraven. För samhällrisken görs i denna analys ingen skillnad i acceptansnivå på samma sätt som det gjordes i individrisken, där de två grupperna som utgör risktagare har olika acceptansnivåer. Därför presenteras endast en gräns, övre gränsen för ALARP, i FN-diagrammet. 13

Samhällsrisken upplevs som mer känslig för variationer i parametrar. Eftersom antalet omkomna är direkt kopplat till spridningsarean, vilken beror på radien och spridningsvinkeln. Om radien fördubblas så leder detta till en fyrdubbling i antalet omkomna. Om spridningsvinkeln fördubblas kommer detta ge en fördubbling i antalet omkomna. Spridningsarean är starkt beroende av hastigheten som också går att utläsa i Tabell 5. En halvering av utsläppstiden ger ett högre värde för avståndet till LC 50, vilket tidigare i stycket påpekades vara en känslig parameter och resulterar i ett större antal omkomna. Förslag till förbättringar i utförandet För att göra en mer fullständig analys av risken måste osäkerheterna undersökas och presenteras på ett utförligare sätt. Detta kan till exempel göras genom användning av @risk, vilket kräver att simuleringsprogrammet som användes slopas, och ekvationer för beräkning av gas-spridning används. Tidsbrist för utförandet och komplexitet i metoden gjorde att vi inte valde denna metod. Det som gjordes i den här analysen är endast en punktskattning, det vill säga motsvarande en simulering i @risk. Risken finns att punktskattningarna vi kommit fram till i våra parametrar ligger i svansarna på fördelningarna som @risk skulle kunnat ta fram. Om det finns mer exakt väderdata över området där klortanken ska placeras hade värden på parametrar som vindhastighet och temperaturvariationer kunnat väljas mer representativt. Malmö är en stor stad och havet ligger nära därför tror vi att vindhastigheten skulle kunna variera en del beroende på var i staden man befinner sig. Som nämnts tidigare spelar vindhastigheten en stor roll för både individrisk och samhällsrisk. För att minska kunskapsosäkerheterna skulle det kunna göras utförligare undersökningar, till exempel genom besök i Sofielund där man uppskattar antalet invånare som riskerar att exponeras, på ett säkrare sätt. Slutsats Individrisken kan ses som acceptabel utifrån resultatet i denna riskanalys. Dock är samhällsrisken för stor. Eftersom endast ett scenario ligger utanför vad som anses vara acceptabelt för samhällsrisken, borde åtgärder kunna vidtas för att sänka denna risk. Om det inte finns utrymme för åtgärder i systemet för tanken, säger denna riskanalys att Tryck & Pys AB inte bör utöka sin verksamhet. 14

Referenser Abrahamsson, M. (2012). Kvantitativ riskanalys inom säkerhetsområdet II. Lunds Tekniska Högskola, Avdelningen för Brandteknik och Riskhantering den 15 november. (Elektronisk) Tillgänglig: < http://luvit.ced.lu.se/luvitportal/education/luvitcontentfiles/5525/content/b2146a88-8ba8-428c-a6e9-edaf8de18593/15%20nov%20s%c3%a4kerhet%20- %20Kvantitativa%20metoder%202.pdf?navtreeid=785ef595-5a29-48be-bc53-8b11f58c2403> (2012-12-03) Airgas. Material safety data sheet, Chlorine. (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.airgas.com/documents/pdf/001015.pdf> (2012-11-23) CCPS-AICHE - Center for Chemical Process Safety of the American Institute of Chemical Engineers. (2000). Chemical Process Quantitative Risk Analysis. (Elektronisk) Tillgänglig: <http://luvit.ced.lu.se/luvitportal/education/luvitcontentfiles/5525/content/72dfd5a1-6e8a-4bda-8f9ce3435ec5c259/ccps-aiche.pdf?navtreeid=3b85a525-7d39-4de2-9e0f-8df3ad0412c8> (2012-12-03) Davidsson, G et. al. (2003) Handbok för riskanalys. (Elektronisk) Tillgänglig: <https://www.msb.se/ribdata/filer/pdf/18458.pdf> (2012-11-23) Eniro. Eniro kartor. (Elektronisk) <http://kartor.eniro.se/query?what=maps&search_word=&geo_area=kopparbergsgatan+malm%c3%b 6&from=> (2012-11-23) Malmö Stadskontor. (2006). Områdetsfakta Norra Sofielund. (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.malmo.se/download/18.10d69f8c11884193e5d80002338/046.norra+sofielund.pdf#searc h='omr%c3%a5desfakta+norra+sofielund'> (2012-12-03) SMHI. (2011). Vindkomfortstudie för kv. Dockan, Västra Hamnen, Malmö. (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.malmo.se/download/18.6e1be7ef13514d6cfcc800071713/5119+vindkomfortstudie.pdf> (2011-11-23) 15

Bilaga 1 Figur 5. Vindros i Malmö jun aug. Medelvind: 3,20m/s, mellan åren 1990-2009. (SMHI, 2011) Figur 6. Vindros i Malmö dec feb. Medelvind: 3,94m/s, mellan åren 1990-2009. (SMHI, 2011) 16

Bilaga 2 1 Figur 7. Hela händelseträdet med sannolikheter och namn på slut- och delscenarier.

Figur 8. Övre halvan av händelseträdet med sannolikheter och namn på slut- och delscenarier. 2

Figur 9. Nedre halvan av händelseträdet med sannolikheter och namn på slut- och delscenarier. 3