Initial riskanalys för Rena Havs planerade Reningsverk - och Biogasanläggning i Kungshamn.

Bilaga 6 Initial riskanalys för Rena Havs planerade Reningsverk - och Biogasanläggning i Kungshamn.. Beställare: Författare: Granskad av: Rena Hav AB Claes Lundberg Jan Persson. Bengt Gunnarsson och Joel Oresten Upprättad: 2012-12-22 av Ferm & Lundberg AB

Bilaga 6 2014-12-22 2

Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 2.1 Bakgrund 4 2.2 Syfte 4 2.3 Metod 5 2.4 Avgränsningar 5 2.5 Osäkerheter 5 2.6 Riskbegreppet 5 2.7 Säkerhetsavstånd 5 3. Verksamhetens omfattning och riskbedömning 6 3.1 Processbeskrivning 6 3.1.1 Råvaror 6 3.1.2 Anläggning. 6 3.1.3 Gashantering 7 3.1.4 Biogödsel 7 3.2 Kemikalier 8 3.2.1 Järnklorid 8 3.2.2 Skumdämpande medel 8 3.2.3 Övriga kemikalier 8 3.2.4 Konsekvenser och bedömning 8 3.3 Identifiering av möjliga skadehändelser och scenarier 8 3.3.1 Trafikplan 9 3.3.2 Mottagningshall med mottagningstank 8 3.3.3 Blandning och förbehandling av inkommande råvara 8 3.3.4. Hygienisering av inkommande råvara 10 3.3.5 Rötkammare 10 3.3.6 Gasledningar 11 3.3.7 Gasklocka 11 3.3.8 Gasmotor med generator 11 3.3.9 Gasfackla 12 3.3.10 Rötrestlager 12 3.3.11 Kontrollrum och bemanning 12 4 Verksamhetens lokalisering 13 4.1 Lokalisering 13 4.2 Layout 13 5 14 5.1 Initial 14 5.1.1 Resultat 14 5.2 Bilagor 14 Bilaga 9:A Remissvar Miljönämnden (daterat 2014-05-13) 15 Bilaga 9:B Remissvar Räddningstjänsten (daterat 2014-05-13)) 16 Bilaga 9:C Protokoll initial 17 Bilaga 6 2014-11-27 3

1 Sammanfattning Denna riskutredning har gjorts för Rena Havs planerade reningsverk med tillhörande biogasanläggning. En identifiering av möjliga skadehändelser har genomförts. En övergripande analys har sedan genomförts för att redan nu initialt kunna identifiera och värdera risker med avseende på hälsa, miljö och egendom. Sammanfattningsvis kan sägas att inga riktigt allvarliga skadehändelser har identifierats Bilaga 6 2014-12-22 4

2 Inledning 2.1 Bakgrund Rena Hav Sverige AB, nedan kallat Rena Hav planerar att bygga ett reningsverk i kombination med en anläggning för utvinning av biogas på Hagabergs industriområde i Sotenäs. Projektet syftar till att ta hand om i första hand fiskberedningsindustrins processvatten och livsmedelsrester för att röta substratet och rena processvattnet. Biogasen produceras genom en rötningsprocess där produkterna huvudsakligen är biogas (metangas), koldioxid och en rötrest (biogödsel). Biogasanläggningen dimensioneras för att maximalt behandla 30.000 ton organiskt material. Biogasproduktionen beräknas motsvara ca 20 GWh per år. Biogasen används i en förbränningsmotor med tillkopplad generator för produktion av eloch hetvatten. Alternativt skulle biogasen kunna användas i värmepannan på Orklas närliggande fabrik och då ersätta en del av gasolbehovet där i dag. Miljönämnden har i sitt remissvar (daterat 2014-05-13) framfört krav enligt (bilaga 9:A) och Kommunstyrelsen i samråd med Räddningstjänsten har i sitt remissvar (daterat 2014-05-13) framfört krav enligt (bilaga 9:B): Rågas eller biogas kallas den gas som inte är förädlad. Rågas (biogas) är den gas som lämnar rötkammaren och som består till ca 67 % av metan, i Rena Hav s anläggning, och av resten är den stora merparten koldioxid (ca 32%) men även små mängder kväve, syre, väte och svavelväte förekommer i rågasen. Eftersom rågasen när den lämnar rötkammaren är tempererad till ca 38 o C och har befunnit sig i en fuktig miljö är rågasen mättad på vatten. En normalkubikmeter rågas vid 38 o C innehåller ca 35 gram vatten, En normalkubikmeter rågas innehåller ca 6,7 kwh energi. Den producerade biogasen leds till en skumfälla med inbyggt övertycks skydd, en gaskylare för utfällning av vattenångan i gasen och ett gasfilter för rening av gasen från partiklar varefter den samlas upp i ett gaslager med en volym på 500 m 3 innan en gasfläkt transporterar gasen till ett kraftvärmeaggregat. Från gaslagret kommer det att gå en gasledning till en fackla för att gasen, då behov uppstår, ska kunna facklas bort och inte behöva släppas direkt till atmosfären. Fackling skall endast ske i nödfall och facklan kommer att ha kapacitet att förbränna hela den producerade gasvolymen. 2.2 Syfte Syftet med denna riskutredning är att följa Räddningstjänsten rekommendationer och göra en riskutredning som identifierar de risker som biogasanläggningen medför samt vilka som finns i omgivningen. Denna biogasanläggning kommer att planeras, byggas, kontrolleras och drivas enligt BGA 2012. Bilaga 6 2014-11-27 5

2.3 Metod MSB:s, Vägledning vid tillståndsprövning för Biogasanläggningar har använts. Först har verksamhetens omfattning beskrivits och delats upp den i huvuddelar enligt MSB:s rekommendationer. Därefter har en genomgång gjorts av anläggningens huvuddelar för att identifiera och beskriva de skadehändelser som kan uppstå i anläggningen. Detta arbete har baserats på principskissen för anläggningen och tekniska beskrivningen (bilaga 1B och 1C i Tillståndsansökan). Därefter har en initialriskanalys gjorts för de olika huvuddelarna, baserad på erfarenhetsmässiga möjliga skadehändelser, studiebesök och vägledande skrifter.se bilaga 9:C. Resultatet har sedan summerats och analyserats. 2.4 Avgränsningar Denna riskanalys beaktar den övergripande riskbilden för lokalisering Hagaberg med fokus verksamheten i anläggningen och riskpåverkan på omgivningen. 2.5 Osäkerheter en innehåller vissa osäkerheter, exempelvis på grund av gjorda antaganden, förenklingar och indata. Behandling av osäkerheter kanske på flera sätt, i denna analys används konservativa värden på osäkra indata och det leder således till riskerna i vissa fall kan överskattas 2.6 Riskbegreppet Den klassiska metoden för att utreda risker på ett övergripande sätt har använts där sannolikheten för att en olycka ska inträffa och vilken konsekvens den medför har uppskattas. Detta vägs sedan samman och åskådliggör risken på ett övergripande sätt. Att undersöka både sannolikhet och konsekvens är en bra metod för att sedan kunna återkoppla det till vidtagna riskreducerande åtgärder. För att minska en risk kan antingen sannolikheten för att den ska inträffa sänkas genom lämpliga åtgärder eller reducera konsekvensen av att olyckan sker. 2.7 Säkerhetsavstånd MSB:s Vägledning för Biogasanläggningar, som beskriver olika säkerhetsavstånd för olika komponenter till vägar, byggnader och elledningar har tillämpats. Bilaga 6 2014-12-22 6

3 VERKSAMHETENS OMFATTNING OCH RISKBEDÖMNING 3.1 Processbeskrivning Nedan beskrivs de råvaror som kommer att hanteras, anläggningen, gashanteringen och biogödseln. 3.1.1 Substrat Substrat till biogasproduktionen kommer framförallt att vara livsmedelsrester från den lokala fiskberedningsindustrin. Anläggningen dimensioneras för att maximalt behandla 30 000 ton organiskt material per år. 3.1.2 Anläggning Nedan följer en sammanfattning av anläggningens tekniska utformning. För en mer utförligbeskrivning hänvisas till anläggningens Tekniska beskrivning, bilaga 1 B i tillståndsansökan. En principskiss över huvuddelarna i anläggningen visas i Figur 1. Figur1:Principskiss över anläggningen Bilaga 6 2014-11-27 7

Huvuddelarna i biogasanläggningen som analyserats i denna riskanalys är: 1. Trafikplan 2. Mottagningshall med mottagningstank 3. Blandning och förbehandling av substrat 4. Hygienisering av inkommande substrat 5. Rötkammare 6. Gasledningar 7. Gasklocka 8. Gasmotor med generator 9. Gasfackla 10. Rötrestlager 11. Kontrollrum och bemanning 3.1.3 Gashantering Med den sammansättning av substrat för biogasproduktionen som nuvarande beräkningar och utförd kontinuerlig test utgår ifrån beräknas biogasproduktionen motsvara cirka 20 GWh per år. Hur mycket biogas som kommer att produceras beror på råvarornas faktiska mängder och slag. Den producerade gasen är tänkt att användas i en förbränningsmotor som driver en generator. Ca 40 % av gasens energiinnehåll blir el och 60% hetvatten. Både dessa energier kan användas av intilliggande industrier. Alternativt kan gasen ersätta del av gasolanvändningen på Orklas fabrik och reducera antalet gasoltransporter till denna fabrik. Anläggningen kommer att vara försedd med en gasfackla som dimensioneras för att kunna förbränna producerad biogas i händelse av driftproblem i processen. Hanteringen av biogas inom anläggningen kommer att ske under lågt tryck. Olycksriskerna vid gashantering i rötkamrarna är låga, eftersom den producerade biogasen har begränsad lagringskapacitet i dessa kammare. Ett eventuellt gasläckage från rötkammare kommer snabbt att spädas ut med omgivande luft, eftersom det inte är någon tryckskillnad mellan eventuella gasmoln och luften. Biogas i rötkammaren har en metanhalt (cirka 67 %) och låg syrehalt, och med hänsyn till metans brännbarhet (cirka 15 %) är det osannolikt att brand skulle kunna uppstå i denna blandning. Gasen har direkt access till en fackla som kan användas vid behov. Gasen leds därefter vidare till en uppsamlingstank på 500 m 3. Det kommer således aldrig att hanteras mer än denna kvantitet samtidigt och den är inte uppgraderad. Från tanken leds gasen till förbränning vid kraftgenereringen (Motorerna). Brand- och explosionsrelaterade risker som kan uppstå i samband med gashanteringen kommer att behandlas mer ingående i byggnadslovsansökan samt när hanteringstillstånd enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor söks. 3.1.4 Biogödsel Den biogödsel som återstår efter biogasproduktionsprocessen innehåller alla de näringsämnen som fanns i inkommande råvaror. Biogödseln ska återföras till åkermark som gödselmedel och ersätter då användning av konstgödsel. Lagring av biogödseln görs till i externa bassänger hos lantbrukare. Biogödseln kommer att köras ut med lastbil i slutna tankar. Bilaga 6 2014-12-22 8

3.2 Kemikalier Följande kemikalier kan komma att användas på anläggningen: 3.2.1 Järnklorid Järnklorid tillsätts i biogasprocessen vid behov för att binda svavelväte och mängden som behövs beror på svavelinnehållet i råvaran. Kemikalien kan ha skadlig effekt på vattenlevande organismer, därför ska den hanteras med stor försiktighet och förvaras på ett sådant sätt att risken för läckage minimeras. Säker hantering sker genom tydliga arbetsinstruktioner samt utbildning av driftspersonal. 3.2.2 Skumdämpande medel Vid eventuella problem med skumning kan skumdämpare komma att tillsättas i rötkamrarna. Exempelvis Contraspum som är godkänd som processhjälpmedel inom livsmedelsindustrin. 3.2.3 Övriga kemikalier I verksamheten används smörjoljor för maskinell utrustning. Produkter som är dokumenterat miljöanpassade kommer att prioriteras. Kalibreringsgaser samt glykol kommer även att användas i verksamheten. Transportfordon kommer att tvättas med desinfektionsmedel i enlighet med förordning (EU) nr 142/2011. 3.2.4 Konsekvenser och bedömning Kemikalier som järnklorid, eventuell skumdämpare och drivmedel kommer att hanteras enligt föreskrivna säkerhetsföreskrifter i säkerhetsdatablad. Kemikalierna kommer därmed att kunna hanteras utan påverkan på omgivningen. 3.3 Identifiering av möjliga skadehändelser 3.3.1 Trafikplan Utformningen av trafikplanen är en viktig förutsättning för att kunna hantera möjliga skadehändelser. Nedanstående tabell visar trafikbelastning till följd av den planerade biogasanläggningen. De transporter av livsmedelsrester som idag sker från området till bl.a. Norge, kommer att försvinna när anläggningen är i drift. Transporterna till anläggningen i fas 1 med enbart Orkla Foods och Leröy anslutna kommer att bli minimala. Det kommer då att utgöras av fiskrens, slam och matavfall i storleksordningen 2 000 ton per år eller mindre än en lastbil per arbetsdag. I fas 2 vid full drift kan det bli aktuellt med ytterligare en bil in om dagen med råvara. Dessutom är det aktuellt med vissa transporter in till anläggningen, via sjövägen, med mindre båtar. Transporter, sjövägen, kan ske med båtar som har ett max djupgående av 4,5 meter. Största storlek är ca 300 ton. De kommer att transportera slam från andra fiskberedningsindustrier eller alternativt ta med flytande biogödsel till sattelitupplag. All hantering sker med pumpning i slutna system. Bilaga 6 2014-11-27 9

I detta alternativ har beräknats att biogödselmängden som uppkommer utgör 30 000 ton flytande vara. Hälften av denna avvattnas och rejektet behandlas i reningsverket. Då uppkommer både fast och flytande biogödsel. Transportbehovet visas i den blå tabellen nedan Lastbilstransporter (turer) per år Vid max. produktion Vid max- produktion, ingen avvatning Antal cirka Idag Ton ca. för Rena Hav Ton ca. av biogödsel Ton ca. Slam, fiskrens, avfall, matavfall 600 18 000 100 3 000 180 5 500 Insatsvaror för rening 25 250 15 300 15 300 Biogödsel, Fast 140 3 500 - - Biogödsel, Flytande 200 6 000 1 000 30 000 Båttransporter Antal cirka Mottagning av slam och avfall 40 2500 Utskeppning av biogödsel, Flytande 20 5 000 Tabell 1. Antal transporter Som regel kommer flertalet av dessa transporter att gå tomma en väg vilket medför två fordonsrörelser på vägen. Det finns dock goda möjligheter att minska antalet tomma transporter vid maximal produktion då samma fordon kan transportera produkter bägge vägar vid samma tillfälle. Detsamma gäller för båttransporterna. Totalt antal fordonsrörelser uppgår idag till ca 1.250 stycken. Vid maximal produktion och förväntat produktionsupplägg beräknas motsvarande siffra bli ca 900 stycken (blå tabell). Antalet båtrörelser kan då uppskattas till ca 120 stycken. Skulle av någon anledning båttransporter ej fungera och denna del ersättas med lastbilar skulle antalet fordonsrörelser utgöra ca 500 extra eller totalt ca 1 000 fordonsrörelser genom att samlastning delvis kan användas. Den röda tabellen visar ett scenario utan avvattning av biogödsel och inga båttransporter. Viss samtransport kan ske ut och in men ca 1.100 transporter krävs (5 per vardag) med ca 2.200 fordonsrörelser. Om en del av biogasen förbränns i Orklas panna skulle transporterna av gasol till Orkla minska i motsvarande omfattning. Energi för att driva Rena Havs anläggningar genereras i Rena Havs anläggning så ingen energi behöver transporteras dit med lastbil. Förebyggande av skadehändelser det är viktigt att utforma layout och trafikplan för att minimera risker och uppfylla de säkerhetsavstånd som finns i gällande lagstiftning, rekommendationer och anvisningar. Identifiering av möjliga skadehändelser Kollision med gasledning eller ventiler mm. Bilaga 6 2014-12-22 10

3.3.2 Mottagningshall med mottagningstank En mottagningshall för substrat finns. Denna är placerad inomhus främst för att minimera luktstörningar. Det mesta substratet pumpas direkt till sluten mottagningstank. Det finns också mottagningstank försedd med motorstyrt öppningsbart lock. Tankbilar ansluter med slang och trycks in i tanken. Det är också möjligt att tippa direkt ner i tanken. Förebyggande av skadehändelser Spill och läckage på golv kan förekomma. Det är viktigt att system för mottagning utformas för att minimera spill och att underlätta städning av spill och läckage. Identifiering av möjliga skadehändelser Läckage p.g.a. slangbrott. 3.3.3 Blandning och förbehandling av inkommande substrat Substraten kommer att bearbetas mekaniskt för att ha rätt fysiska egenskaper, blandas och spädas så att dessa håller sig innanför gränsvärden för bl a salt för en stabil produktion. Inblandning av processvatten kommer att ske. Blandningen är ej beroende av kommunalt vatten. Förebyggande av skadehändelser Konstruera så att en väl fungerande blandning och analys kan ske. Identifiering av möjliga skadehändelser Inga 3.3.4 Hygienisering av inkommande råvara Hygienisering av råvara sker genom uppvärmning av råvaran till 70 o C under en timme. Anläggningen är utformad med värmeåtervinning och slutuppvärmning sker med hetvatten eller vid uppstart ånga. Förebyggande av skadehändelser Isolera alla heta ytor, konstruera för möjlighet till rengöring i slutet system så långt möjligt. Identifiering av möjliga skadehändelser Risk för brännskador från heta ytor, läckage eller i samband med underhållsinsatser. 3.3.5 Rötkammare Två rötkammare kommer att byggas enligt plan, varav en är rötkammare och en är efterrötkammare. De körs normalt med ett mycket lågt övertryck, 4-150mbar och bildad gas överförs till generatorn alternativt till fackla eller säkerhetsventiler. Vid problem i den mikroorganismbaserade processen är det risk att vätgas- och svavelgasutveckling sker. Förebyggande av skadehändelser Rötkammarna måste skyddas från påkörning eller annan påverkan som kan orsaka läckage av innehåll och/eller gas. Vid driftavbrott i gasmotorn, och gasklockan är full, måste gasen automatisk ledas över till facklan vilken Bilaga 6 2014-11-27 11

dimensioneras för att klara hela gasflödet. Rötkamrarna är avsäkrade mot övertryck. Överfyllnadsskydd finns för att undvika stumfyllning. Normalt kommer kammarna inte fyllas till mer än 2/3 så att eventuell skumbildning får plats innan den hävts. Genom att kontinuerligt bl.a. mäta ph i kammaren kan problem i den mikroorganismbaserade processen upptäckas före vätgasutveckling sker i riskabel mängd. Genom att kontinuerligt mäta olika fettsyror och kontinuerligt tillsätta utprovad näringslösning kan svavelutvecklingen minimeras. Identifiering av möjliga skadehändelser Läckage av gas, läckage av innehåll p.g.a. läckage genom påkörning eller stumfyllning. 3.3.6 Gasledningar Ett antal gasledningar kommer att finnas i processen och till gasmotorn. Förebyggande av skadehändelser Beakta säkerhetsavstånd enligt gällande lagstiftning och tabeller i MSB:s vägledning. Gasledningarna måste skyddas från påkörning eller annan påverkan som kan orsaka läckage av gas. Rötkamrarna måste vara av säkrade mot övertryck. Identifiering av möjliga skadehändelser Utläckage av gas som kan antändas. 3.3.7 Gasklocka En viktig del av systemet är gasklockan, det vill säga den cistern vars volym ändras med gasmängden samtidigt som trycket hålls konstant. Gasklockan har en tryckhållande funktion, arbetar vanligen vide ett tryck under 50 mbar, samt utgör ett buffertlager för gas. Förebyggande av skadehändelser Beakta säkerhetsavstånd enligt gällande lagstiftning enligt tabeller i MSB:s vägledning. Vid full gasklocka måste producerad biogas säkert och automatiskt ledas över till facklan för förbränning eller evakueras genom tryckavlastning på rötkammare. Identifiering av möjliga skadehändelser - Läckage av gas som kan antändas. 3.3.8 Gasmotor med generator Den producerade biogasen är tänkt att användas i en förbränningsmotor som driver en generator. Ca 40 % av gasens energiinnehåll blir el och 60% hetvatten. Både dessa energier kan användas av intilliggande industrier. Alternativt kan gasen ersätta del av gasolanvändningen på Orklas fabrik och reducera antalet gasoltransporter till denna fabrik. Förebyggande av skadehändelser Beakta säkerhetsavstånd enligt gällande lagstiftning. Underhåll av gasmotorn enligt tillverkarens rekommendationer. Identifiering av möjliga skadehändelser - Läckage av gas som kan antändas. Bilaga 6 2014-12-22 12

3.3.9 Gasfackla Vid driftavbrott i uppgraderingsanläggningen måste producerad biogas på ett säkert sätt kunna eldas upp i en fackla. Denna måste ha en kapacitet att klara hela produktionen av biogas. Förebyggande av skadehändelser Placering av facklan måste beakta krav på säkerhetsavstånd, brandgator. Identifiering av möjliga skadehändelser Felfunktion i facklan innebär utsläpp av gasmoln. 3.3.10 Rötrestlager Rötresten som återstår efter biogasutvinning ska användas som biogödsel och återföras till jordbruket. Lastning av tankfordon sker för transport till jordbruket för lagring och spridning. Förebyggande av skadehändelser Det är viktigt att hanteringen och logistiken är genomtänkt. Uppställningsplats för fordon som väntar måste anordnas. Lastning måste ske snabbt och rationellt med undvikande av spill. Identifiering av möjliga skadehändelser Läckage av biogödsel 3.3.11 Kontrollrum och bemanning Kontrollrummet kommer att styra både renings- och biogasanläggningen och ha övervaknings- och styrutrustning. Kontrollrummet kommer att vara bemannat dagtid. Övrig tid finns jourberedskap med sökare lämpliga för ändamålet. Samarbete med Orklas fabriksjour kommer också att kunna ske. Rutiner för kontroll, underhåll och inspektioner ska vara väl utarbetade och implementerade i den dagliga driften. Personal på anläggningen kommer att inneha kompetens att driva anläggningen på ett säkert sätt. En person med gasföreståndarbehörighet kommer ständigt att finnas tillgänglig för anläggningen. Innan idrifttagning av anläggningen kommer viss utrustning att täthetskontrolleras och trycktestas Förebyggande av skadehändelser Beakta säkerhetsavstånd enligt gällande lagstiftning. Konstruera ventilation så att inte eventuella gasläckage kan tränga in i kontrollrummet Robust personsökarsystem som också är väl kommunicerat med Räddningstjänsten. Kritiska givare och övervakning konstrueras med redundans. Identifiering av möjliga skadehändelser Läckage av gas Bilaga 6 2014-11-27 13

4 Verksamhetens lokalisering 4.1 Lokalisering Biogasanläggningen är planerad att byggas på del av fastigheten i Sotenäs Kommun Gravarne 3:1 och 3:6, inom industriområdet Hagaberg/ Ögården, mellan Orkla Foods Sverige AB och Leröy Sverige ABs fabriksbyggnader 4.2 Layout Figur 2 Planerad översiktlig utformning av anläggningen Ur risksynpunkt har facklan placerats på ett så säkert ställe som möjligt från intilliggande brännbara material. Hela anläggningen skall vara inhägnad och man måste dessutom ha kontroll på all verksamhet som sker inne på området med rutiner för arbetstillstånd m.m. för att kunna garantera en säker verksamhet. Bilaga 6 2014-12-22 14

5 5.1 Initial För att identifiera risker för den planerade biogasanläggningen har en initial riskanalys genomförts, som är baserad på beskrivningen i kapitel 3 ovan, preliminära layouter och teknisk beskrivning. har upprättats baserad på erfarenhetsmässigt möjliga skadehändelser för de identifierade relevanta delarna i anläggningen. Denna har sammanfattats i protokoll,bilaga 9:C De driftstörningar som kan uppstå, härrör främst till problem med teknisk utrustning, elförsörjning och uppvärmningssystemet. Generellt gäller att omfattande störningar i anläggningsdriften på biogasdelen kan medföra att buffertkapaciteten måste användas fullt ut, mottagning av ny råvara begränsas och gasproduktionen avtar. Driftstörning till följd av problem med teknisk utrustning kan leda till minskad gasproduktion, risk för luktolägenhet samt utsläpp av biogas till atmosfär. Konsekvensen av driftstörning i uppvärmningssystemet kan leda till utebliven eller instabil värmeleverans, som medför en försämrad hygienisering av råvaran. Vid läckage av råvara finns risk för tillfällig luktolägenhet samt tillfälligt utsläpp till omgivande mark. Vid större driftstörningar i biogasanläggningen finns möjligheten att tillfälligt köra de två befintliga reningsverken (Orkla AB och Leröy AB) som idag men med efterrening på Rena Hav. Detta blir också aktuellt när hela anläggningen skall startas och en succesiv infasning får ske. I ett scenario med ett stort bortfall av biogasanläggningen kan slam köras med bil till andra externa biogasanläggningar vilket medför att driften skall kunna pågå på anslutna industrier. Resultatet innebär en genomgång av möjliga skadehändelser och en bedömning av sannolikheten för händelsen samt konsekvensen av händelsen för hälsa, miljö och egendom. Klassificeringar framgår enligt metodbeskrivning nedan. 5.1.1 Resultat För de identifierade skadehändelserna framgår det av det detaljerade resultatet i bilaga 9:C att inga riktigt allvarliga skadehändelser har identifierats. 5.2 Bilagor Bilaga 9:A Yttrande från Miljönämnden Bilaga 9:B Yttrande från Kommunstyrelsen Bilaga 9:C Protokoll Initial Bilaga 6 2014-11-27 15

Bilaga 9:A Remissvar Miljönämnden

Bilaga 9:B Remissvar Räddningstjänsten

Protokoll Initial För att identifiera risker vid planerad biogasanläggning har en inledande genomförts. Resultatet innebär en genomgång av möjliga skadehändelser och en bedömning av sannolikhet för händelsen samt konsekvensen av händelsen m a p hälsa, miljö och egendom. Klassificeringar framgår enligt metodbeskrivning nedan Metod för en De värden för sannolikheter och konsekvenser som använts i denna rapport återfinns i tabeller nedan: Sannolikhet, S 1 Mindre än1ggr per 1000 år 2 1ggr per 100-1000 år 3 1ggr/10-100 år 4 1ggr per 1-10 år 5 Mer än1ggr per år Konsekvens, K Hälsa Miljö Egendom 1 Övergående lindriga obehag 2 Enstaka skadade, varaktiga obehag 3 Enstaka svårt skadade, svåra obehag 4 Enstaka döda eller svårt skadade 5 Några döda eller svårt skadade Ingen sanering Liten utbredning Enkel sanering Liten utbredning Enkel sanering Stor utbredning Svår sanering Liten utbredning Svår sanering Stor utbredning <0,1 MSEK 0,1-1 MSEK 1-5 MSEK 5-20 MSEK >20 MSEK I protokoll för den detaljerade genomgången används följande förkortningar. S= Sannolikhet K=Konsekvens H=Hälsa- påverkan på människors hälsa M=Miljö påverkan av miljön E=Egendom skada på egendom Bilaga 9:C Protokoll Initial

RISKVÄRDERING HÄLSA 5 > 1 gång per år HÖG RISK 4 1 gång per 1-10 år 3 1 gång per 10-100 år 2 1 gång per 100-1000 år LÅG RISK 1 <1 gång per 1000 år 1 2 3 4 5 Övergående lindriga obehag Enstaka skadade Varaktiga obehag RISKVÄRDERING MILJÖ Enstaka svårt skadade Svåra obehag Enstaka döda eller Svårt skadade Några döda eller Svårt skadade 5 > 1 gång per år HÖG RISK 4 1 gång per 1-10 år 3 1 gång per 10-100 år 2 1 gång per 100-1000 år LÅG RISK 1 <1 gång per 1000 år 1 2 3 4 5 Ingen sanering Liten utbredning Enkel sanering Liten utbredning Enkel sanering Stor utbredning RISKVÄRDERING EGENDOM Svår sanering Liten utbredning Svår sanering Stor utbredning 5 > 1 gång per år HÖG RISK 4 1 gång per 1-10 år 3 1 gång per 10-100 år 2 1 gång per 100-1000 år LÅG RISK 1 <1 gång per 1000 år 1 2 3 4 5 < 0,1 Mkr 0.5-1 Mkr 1-5 Mkr 5-20 Mkr > 20 Mkr Bilaga 6 2014-11-27 19

Resultat För de identifierade skadehändelserna framgår det av resultatet att inga riktigt allvarliga skadehändelser har identifierats Allmänna olycksrisker härrör främst till konstruktionsfel på ingående utrustning t.ex. otäta behållare, pumpar och flänsar. Den mänskliga faktorn är också avgörande för allmänna olycksrisker till exempel påkörning av anläggningsdelar, trafikolycka, spill av substrat eller annan ovarsam hantering av komponenter på anläggningen. Denna kan användas som en utgångspunkt för det fortsatta arbetet i projektet och ska kompletteras med detaljerad analys under projekteringen. Bilaga 6 2014-12-22 20

Anläggning: Rena Hav AB Moment: 1 Trafikplan Konsekvens SKADEHÄNDELSE 1.1 Kollision med bil vid lossning. MÖJLIGA ORSAKER Dåligt utförd layout och trafikplan för anläggningen. KONSEKVENSER 1.1c Kollision utan läckage av gas. ÅTGÄRDER KONSTRUKTION Beakta gällande lagstiftningar och anvisningar vid utformning av layout och trafikplan för området. ÅTGÄRDER ÖVRIGT Säkerställ att uppställnings plats för lossning som är säker och har påkörningsskydd etc. se händelseanalys. RISKVÄRDERING Hälsa Miljö Egendom S 3 H=1 M=1 E=1 1.2 Kollision med gastank eller gasledning. 1.3 Kollision mellan fordon. Dåligt utförd layout och trafikplan för anläggningen. Dåligt utförd layout och trafikplan för anläggningen. 1.2c Kollision utan läckage av gas. 1.3c Kollision utan utläckage av gas. Beakta gällande lagstiftningar och anvisningar vid utformning av layout och trafikplan för området. Beakta gällande lagstiftningar och anvisningar vid utformning av layout och trafikplan för området. Säkerställa uppställnings plats för lossning som är säker och har påkörningsskydd etc. se händelseanalys. Säkerställa uppställnings plats för lossning som är säker och har påkörningsskydd etc. se händelseanalys. 4 H=1 M=1 E=1 3 H=1 M=1 E=1

Anläggning: Rena Hav AB Moment: 2 Mottagningshall med mottagningstank Konsek vens SKADEHÄNDELSE MÖJLIGA ORSAKER 2.1 Slangbrott vid mottagningshall eller mottagningstank. 2,1 b Undermåligslang. Misstag vid inkoppling av slang. KONSEKVENSER 2.1c Litet utläckage av metangas 1 10m3 ÅTGÄRDER KONSTRUKTION Spill och läckage kan förekomma. Utforma lossningsutrustning för att minimera om spill förekommer bör avloppet kunna tas till mottagningstank. ÅTGÄRDER ÖVRIGT Skaffa utrustning för rengöring av området. Inför rutiner och instruktioner för rengöring och hantering av spill. RISKVÄRDERING S Hälsa Miljö Egend om 4 H=1 M=2 E=1 2.2 Slangbrott stort läckage. 2,2 b Undermålig slang. Misstag vid inkoppling av slang 2.2c Stort läckage av metangas >10 m3 Spill och läckage kan förekomma. Utforma lossningsutrustning för att minimera om spill förekommer bör avloppet kunna tas till mottagningstank. Skaffa utrustning för rengöring av området. Inför rutiner och instruktioner för rengöring och hantering av spill. 4 H=1 M=1 E=1 2.3 Misstag vid tippning eller mottagning. 2.3 b Fel anslutning eller fel grepp vid tömmning. 2.3c Litet utläckage 1 10 m3. Spill och läckage kan förekomma. Utforma lossningsutrustning för att minimera om spill förekommer bör avloppet kunna tas till mottagningstank. Skaffa utrustning för rengöring av området. Inför rutiner och instruktioner för rengöring och hantering av spill. 4 H=1 M=1 E=1 Bilaga 6 2014-12-22 22

Anläggning: Rena Hav AB Moment: 3 Blandning och förbehandling av råvaror Konsekv ens SKADEHÄNDELSE MÖJLIGA ORSAKER 3.1 Varm gång och överhettning i utrustning till blandare. 3,1 b Reglerfunktion fungerar ej. Eller överhettning i motorer eller styrningar tex kontaktorer mm. KONSEKVENSER 3.1c Kan leda till brand beroende på råvarusammansättning eller kortslutningar. ÅTGÄRDER KONSTRUKTION Förregla motordrifter mot varmgång. Larm vid hög temp. ÅTGÄRDER ÖVRIGT Montera motorskydd med larmfunktion. Samt montera temperaturlarm där detta behövs. RISKVÄRDERING S Hälsa Miljö Egendom 4 H=1 M=2 E=1

Anläggning: Rena Hav AB Moment: 4 Hygienisering av inkommande råvaror Konse kvens SKADEHÄNDELSE MÖJLIGA ORSAKER 4.1 a Brännskada från beröring av het yta. 4.2 a Läckage av gasol utan antändning. 4,3 a Vätska eller skada orsakad av kemikalier. Ej isolerad rörledning eller armatur som läcker Läckage i ventil, fläns, slang vid tankning etc. Vätska i samband med underhållsinsats. Utläckage av hetvatten eller tex kem. KONSEKVENSER ÅTGÄRDER KONSTRUKTION 4.1c Lindrig brännskada. Utläckage av gasol vilken kan antändas eller utläckage av gasol till atmosfären. Ögonskada / hudskada. Isolera alla heta ytor Beakta säkerhetsavstånd och anvisningar vid framtagning av layout och processutformning. Till rengöring i slutet system så långt som möjligt.tex med sip-disk-städning.. ÅTGÄRDER ÖVRIGT RISKVÄRDERING Isolera och skydda alla heta ytor. Mängden gasol kommer att understiga 10 ton. Anläggningen omfattas därför inte av Seveso lagstiftning, Förebyggande av Kemikalieolycka, Dvs inga detaljerade krav på anläggningsägaren utöver kraven i Lagen om Brandfarliga och Explosiva varor. Säkerhets genomgång av disk rutiner och instruktioner som behöver utföras i samband med disk med kemikalier eller hett vatten.införa underhållsrutiner för kontroll av täthet i samband med rengörning eller övrig UH. S Hälsa Miljö Egend om 4 H=1 M=1 E=1 3 H=1 M=1 E=1 4 E=1 E=1 E=1 Bilaga 6 2014-12-22 24

Anläggning: Rena Hav AB Moment: 5 Rötkammare SKADEHÄNDELSE MÖJLIGA ORSAKER 5.1 Läckage av biogas utan antändning från rötkammare. Hål i rötkammartak pga mekanisk påverkan. KONSEKVENSER ÅTGÄRDER KONSTRUKTION Utläckage av metan gas. Ställ krav på täthet av leverantören leverantören. ÅTGÄRDER ÖVRIGT Inför rutiner för läckage och kontroll med sniffer eller motsvarande utrustning samt larm för detta. RISKVÄRDERING S Hälsa Konse kvens Miljö Egendo m 4 H=1 M=1 E=1

Anläggning: Rena Hav AB Moment: 6 Gasledningar SKADEHÄNDELSE MÖJLIGA ORSAKER 6.1a Läckage av biogas utan antändning från gasledning. 6.2a Läckage av biogas med antändning från gasledning. 6,1b Hål i rötkammar tak pga mekanisk påverkan. Rörbrott eller läckande ventil. 6,2b Antändning vid underhållsinsats antändning från annan tändkälla. KONSEKVENSER ÅTGÄRDER KONSTRUKTION 6,1c Utläckage av biogas vilken kan tändas eller utläckage till atmosfären. 6.2c Läckage kan ge upphov till brand på flera ställen eller överhettning. Ställ krav på leverantören på täthet, använda beprövade konstruktioner. Se bedömning om vilka gasmängder som kan läcka ut. ÅTGÄRDER ÖVRIGT Inför rutiner för läckagekontroll med sniffer eller motsvarande. Brunnslocks tätning för att utesluta utsläpp i avloppsledning. Inför rutiner för läckagekontroll med sniffer eller motsvarande. Samt kontroll innan underhåll utföres. Konsekvens RISKVÄRDERING Hälsa Miljö Egendom S 4 H=1 M=1 E=1 3 H=1 M=1 E=1 Bilaga 6 2014-12-22 26

Anläggning: Rena Hav AB Moment: 7 Gasklocka SKADEHÄNDELSE KONSEKVENSER ÅTGÄRDER KONSTRUKTION 7.1 Läckage av gas utan antändning från gasklocka. 7,1c Utläckage av biogas vilket kan antändas eller utläcklage av metan till atmosfären. Ställ krav på leverantören på täthet. Använd beprövad teknik och konstruktioner. ÅTGÄRDER ÖVRIGT RISKVÄRDERING Inför rutiner för läckage och kontroll med sniffer eller motsvarande utrustning. Liten mängd och lågt tryck i rötkammare medför att utsläpp avklingar. Detaljerad riskanalys ska genomföras i samband med detaljprojektering. S 4 Konsekvens Hälsa Miljö Egendom H=1 M=1 E=1 7.2 Läckage av gas med antändning. 7.2c Litet läckage kan ge upphov till ett litet gasmoln. Ett stort läckage kan ge upphov till större gasmoln, utsläpp av biogas via säkerhetsventiler och fackla. Se bedömning om vilka gasmängder som kan läcka ut! Beakta säkerhetsavstånd och följ anvisningar vid utformning av layout. EX-klassat område med EX-klassad utrustning. Inför rutiner för läckage och kontroll med sniffer eller motsvarande utrustning. Liten mängd och lågt tryck i rötkammare medför att utsläpp avklingar. Detaljerad riskanalys ska genomföras i samband med detaljprojektering. 3 H=1 M=1 E=1 7.3 Utsläpp via säkerhetsventiler mm. 7.2c Litet läckage kan ge upphov till ett litet gasmoln. Ett stort läckage kan ge upphov till större gasmoln, utsläpp av biogas via säkerhetsventiler och fackla. Se bedömning om vilka gasmängder som kan läcka ut! Beakta säkerhetsavstånd och följ anvisningar vid utformning av layout. EX-klassat område med EX-klassad utrustning. Inför rutiner för läckage och kontroll med sniffer eller motsvarande utrustning. Liten mängd och lågt tryck i rötkammare medför att utsläpp avklingar. Detaljerad riskanalys ska genomföras i samband med detaljprojektering. 4 H=1 M=1 E=1

Anläggning: Rena Hav AB Moment: 8 Gasmotor med generator Konse kvens SKADEHÄNDELSE MÖJLIGA ORSAKER 8.1 Läckage av gas utan antändning. Påkörning av ledning / Rörbrott, misstag vid underhållsinsats, fel funktion av fackla vid stopp i uppgraderingen. Antändning vid underhållsarbete eller antändning från annan tändkälla. KONSEKVENSER ÅTGÄRDER KONSTRUKTION Utläckage av biogas vilken kan antändas eller utläckage av metan till atmosfären. Beakta säkerhetsavstånd och följ anvisningar vid utformning av layout och process. Beakta säkerhetsavstånd enligt gällande lagstiftning. Ställ krav på en säker anläggning från leverantör som är systemgranskad. Upprätta en detaljerad riskanalys. Vid stopp skall gasen gassäkert och automatiskt ledas över till facklan för destruktion. ÅTGÄRDER ÖVRIGT Inför rutiner för läckagekontroll med sniffer eller motsvarande. Inför rutiner och instruktioner för underhållsinsatser. Organisation med föreståndare med brandfarlig vara är ett krav. RISKVÄRDERI NG S 4 Hälsa Miljö Egendo m H=1 M=2 E=1 Bilaga 6 2014-12-22 28

Anläggning: Rena Hav AB Moment: 9 Gasfackla SKADEHÄNDELSE MÖJLIGA ORSAKER 9.1 Utläckage av gas p.g.a. fel funktion i fackla utan antändning. Fel funktion i fackla pga slocknad pilotlåga, fel i automatik mm. KONSEKVENSER ÅTGÄRDER KONSTRUKTION Utläckage av biogas vilken kan antändas eller utläckage av metan till atmosfären som kan bli en följd av detta. Beakta säkerhetsavstånd och följ anvisningar vid utformning av layout och process. Om gas inte antänds stänger ventil och biogas släpps ut via tryckavlastning kring rötkammare. ÅTGÄRDER ÖVRIGT En detaljerad riskanalys måste genomföras för samspelet mellan rötkammare, uppgraderings anläggning och fackla. Säkerställ EXklassning runt tryckavlastning kring rötkammare. RISKVÄRDERING S Konsekvens Hälsa Miljö Egendom 4 H=1 M=2 E=1

Anläggning: Rena Hav AB Moment: 10 Rötrestlager Konsekvens SKADEHÄNDELSE MÖJLIGA ORSAKER 10.1a Litet utläckage av biogödsel < 10 m3 10.1b Stort utläckage av bliogödsel > 10 m3. Överfyllnad slangbrott vid lastning, läckage i ventil, pump eller fläns. Överfyllnad påkörning av behållare. KONSEKVENSER Utläckage av biogödsel som kan läcka ut till dagvattensystem. Utläckage av biogödsel som kan läcka ut till dagvattensystem eller närmiljö. ÅTGÄRDER KONSTRUKTION Installera överfyllnadsskydd så att risken minimeras. Montera säker utrustning. Montera påkörningsskydd. ÅTGÄRDER ÖVRIGT Underhållsrutiner av slangar mm. Tydliga skyltar och instruktioner på området. RISKVÄRDERING S Hälsa Miljö Egendom 4 E=1 E=2 E=1 3 H=1 M=1 E=1 Bilaga 6 2014-12-22 30

Anläggning: Rena Hav AB Moment: 11 Kontrollrum och bemanning Konsekvens SKADEHÄNDELSE MÖJLIGA ORSAKER 11.a Läckage av gasol eller annan gas utan antändning. 11,1b Läckage i ventil eller fläns, mm. KONSEKVENSER ÅTGÄRDER KONSTRUKTION 11,1c Utläkage i omgivningen. Beakta säkerhetsavstånd och anvisningar vid framtagande av layout och processutformning. Samt larm till kontrollrum eller söksystem dygnet runt. ÅTGÄRDER ÖVRIGT Mängden gasol kommer att understiga 1000 liter. Anläggningen omfattas därför inte av Seveso lagstiftning, förebyggande av kemikalieolycka, Dvs inga detaljerade krav på anläggning utöver krav i lagen om brandfarliga och explosiva varor. Montera gaslarm på området som kan larma till personal och räddningstjänst dygnet runt.. RISKVÄRDERING Hälsa Miljö Egendom S 4 H=1 M=2 E=1