Vision: Kretsloppsanpassad produktion



Relevanta dokument
Olle Westling Göran Örlander Ingvar Andersson

Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring

Krondroppsnätet. Miljöövervakning, metodutveckling och forskning. Krondroppsnätet

Försurning. Joel Langborger. Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10

Ser du marken för skogen?

Efterbehandling av torvtäkter

3. Bara naturlig försurning

För Örebro läns Luftvårdsförbund

RAPPORT. Övervakning av luftföroreningar i norra Sverige och Dalarna mätningar och modellering

Skogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström

Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län

Skogsbrukets hållbarhetsproblem

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen

RAPPORT. Övervakning av luftföroreningar i Kronobergs län mätningar och modellering. För Kronobergs läns luftvårdsförbund

För Jönköpings läns Luftvårdsförbund

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008

Askåterföring -en viktig faktor i skogsbränslets kretslopp

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21

Regional kalkåtgärdsplan Kalkningsverksamheten i Kalmar län

Modellering av vattenflöde och näringsämnen i ett skogsområde med hjälp av modellen S HYPE.

Varför askåterföring till skog? VÄRMEKS årsmöte 23 januari 2014 Stefan Anderson Skogsstyrelsen

Miljöriktig användning av askor Bioenergiproduktion hos björk och hybridasp vid tillförsel av restproduktbaserade gödselmedel

Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige

Det är skillnad på kalk och kalk!!!

Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län

KALK FÖR VATTENRENING

SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg

Bara naturlig försurning. Bilaga 2. Underlagsrapport: Utvärdering av miljötillståndet och trender i skogsmarken

Övervakning av luftföroreningar i

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Synergier och konflikter vid ett intensifierat skogsbruk

Ser du marken för träden?

Presidium - Nämnd för Trafik, infrastruktur och mijö

Tillståndet i skogsmiljön i norra Sverige

RAPPORT. Övervakning av luftföroreningar i Dalarnas och Gävleborgs län mätningar och modellering. För Länsstyrelserna i Dalarnas och Gävleborgs län

Tillståndet i skogsmiljön i Värmland

Vattenverk i Askersund kommun

SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg

Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn

Dricksvattenkvalitet och distribution

Grunderna kring helmäskning

Skogsfastighet i Torpa församling, Ljungby kommun

RAPPORT. Krondroppsnätets övervakning av luftföroreningar i Norrland mätningar och modellering

Tyresåns vattenkvalitet

Övervakning av skogsmiljön i Kronobergs län

UNDERSÖKNING AV EN INSJÖ

Skogsbrukets vattenpåverkan,åtgärder samt Skogsstyrelsens roll i genomförandet av vattendirektivet. Johan Hagström Skogsstyrelsen

Hygienisering av avloppsslam

Näringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv. Göran Örlander Södra Skog

RAPPORT. Övervakning av luftföroreningar i Värmlands län mätningar och modellering. För Värmlands läns Luftvårdsförbund

RAPPORT. Övervakning av luftföroreningar i Södermanlands län mätningar och modellering. För Södermanlands läns Luftvårdsförbund

Ballingmetoden. Jonas Roman. En genomgång av Ballingmetoden i teori och praktik. Utgåva 2.0

Tillståndet i skogsmiljön i Hallands län

Aneboda Lammhult Anslagsgivare för projektet/ Project sponsor Telefonnr/Telephone

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.

Granstedt, A Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

RIBUSS 14 Riktlinjer för utformning av gator och vägar med hänsyn till busstrafik, SL

Att minska lysinförluster genom att sänka ph i blötfoder

Dränering och växtnäringsförluster

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Tillståndet i skogsmiljön i Kalmar län

Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson

Energikollen modul 21C

Balanserad vattenskötsel

Health Care Solution. ES Teck genomför fem mätningar med fem olika beräkningsmetoder:

SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298

Skogsbruksplan. Planens namn Däningsholm 1:16. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Aug 2014.

Hyggesfritt är bäst. Mats Hagner, professor emeritus, SLU

Hänsyn vid uttag av grot

Vad är potentialen för efterfrågeflexibilitet hos svenska hushållskunder?

Energikollen Modul 21C

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

DIAGRAM 1 - Nedfallsmätningar (krondropp) i Klintaskogen i Höörs kommun av svavel och kväve. Källa: IVL.

Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik

Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss.

GROT är ett biobränsle

Skötsel och underhållsråd för vinylgolv

Exempel på egenkontroll för dricksvatten

Verkställande av METSO och regionala mål med hjälp av Kemera-lagen

Nyttiga verktyg vid kalkning? ph okalk Alk okalk ph

C Kol H Väte. O Syre. N Kväve P Fosfor. Ca Kalcium

1.1 Inledning Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson Hofgårdens golfbana 3

Kritisk belastning och baskatjonbalanser för skogsmark i Halland

Anteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012

Styrkor och svagheter med strukturkalkning, Växjö möte 6 dec Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Enskilda brunnar och saltvatteninträngning på Ornö. Eva Lotta Thunqvist. Rapport TRITA CHB Rapport 2011:1 Stockholm 2011

Sammanställning för åtgärdsområde 12. Göta älv (huvudfåra)

Kadmium i mark, gröda och mat i Sverige och Europa. Jan Eriksson, Inst. för mark och miljö

FÖRBIFART BACKARYD TRAFIKVERKET PLANERAR EN FÖRBIFART BACKARYD

Utlakningsförsöken i Mellby

Lokal nr 8. Höreda, Eksjö

Resultat från Krondroppsnätet

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Skogsbruksplan. Planens namn Korsbyn 1:119. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL

Regeringsuppdrag om återföring av fosfor

itçä zt YÜüzÉÜ Év{ fätü

Förklaringar till analysresultat för dricksvattenprover

Långsiktiga effekter på vattenkemi, öringsbestånd och bottenfauna efter ask- och kalkbehandling i hela avrinningsområden i brukad skogsmark

Transkript:

Återföring av restprodukter från skogsindustrin till skogen Ett FoU-projekt inom Södra Vision: Kretsloppsanpassad produktion CO 2 Trävaror Pappersmassa Bioaska & grönlutsslam inkl. mesa (Vedens oorganiska innehåll + kalk) Energi El, fjärrvärme, biobränsle 1

Varför återföring? Kompensation för näringsförluster vid skörd Motverkande av försurning p g a nedfall och skogsbruk Säkrar framtida råvaruförsörjning för industrin! Vitalisering förstärkning av trädens näringsstatus Kvittblivning aska, grönlutslam (inkl. mesa) Varför återföring? Näringsbalanser för normal sydsvensk granskog med GROT-uttag i slutavverkning är oftast negativa (kg/ha/år) Kalcium Kalium Magnesium Fosfor +Vittring 1.1 2.7 0.5 0.3 +Deposition 1.9 1.8 1.5 0.2 -Utlakning 2.5 1.3 1.3 0.3 -Uttag 10.3 4.2 1.1 1.1 =Balans -9.7-0.9-0.4-0.9 Askbehov 3.4 1.6 1.0 6.0 (ton/ha/rotation) I det här fallet är det fosforbehovet som styr kompensationsbehovet 2

Näring ger tillväxt Tillväxt Normal tillväxtkurva: GROT lämnas kvar eller aska, alt. aska + kväve, återförs? Tillväxtkurva vid GROT-uttag utan kompensation Tillväxtökning efter askåterföring i gallringsskog vid god kvävetillgång? Beståndsålder Med återföring kan tillväxtförlust efter GROT-uttag vändas till tillväxtökning GROT-uttag på kvävefattiga marker bör kompenseras också med kväve För att minimera risk för skador på skogsmark föredras återföring i hyggesfasen Produktkrav Det kräver långsamlösliga produkter för att undvika risk för kväveutlakning initialt ökad utlakning av sura joner p g a jonbyte i marken för stora läckageförluster från produkten För att kunna åtgärda näringsbrist bör produktens näringsinnehåll kunna anpassas 3

Aska och grönlutslam blir granul Så här går det till Vedråvara från skog Grönlutslam Aska I processen förändras färsk aska från dominans av oxider och ph 13-14 (starkt basiskt).. CaO + H2O Hydratisering och mixning Hydratisering och mixning CaOH + CO 2 Granulering Krossning CaCO 3 Distribution till skog Rökgaser Torkning Grovkorn.till dominans av karbonater och ph ca 9 (svagt basiskt) Färdiglager Säckning Siktning 4

Varför granuler? EcoForgranul Krossaska +kalk 4 % vatten lägre trp.kostnad Jämnt material inga småkorn Kontrollerad fullständig härdning Bra spridningsegenskaper Styrbart näringsinnehåll Uppfyller produktkrav väl Kan spridas på hygge 30 % vatten högre trp.kostnad Ojämnt material mycket småkorn Självhärdad ibland delvis dåligt Sämre spridningsegenskaper Läckageförluster vid lagring utomhus Uppfyller inte produktkrav Bör inte spridas på hygge Spridning Granulerna sprids från marken med ombyggd skotare Spridning på hygge minimerar risk för ev. körskador Granulerna ger inga skador på stammar vid spridning i bestånd 5

Fältförsök Fältförsök etablerades 2003 i sju bestånd och på två hyggen Torpa Fixaskogen Släne Sannarp Arlösa Lidhult Hunnsberget Vrå Provytor behandlade med EcoForgranul jämförs med obehandlade kontrollytor och referensytor behandlade med krossaska. Uppföljning görs av Provtagning Markvatten (Utlakning) fortlöpande Barrkemi 2004 & 2007 Tillväxt träd och plantor 2007 Markkemi 2007 Markvatten provtas i s. k. lysimetrar Vatten sugs in med undertryck till behållaren ovan från en keramisk kropp placerad under ett ostört jordlager 6

Kväveutlakning i skog? 0.5 0.4 Gränsvärde dricksvatten: 11.3 mg/l mg/l 0.3 0.2 0.1 0.0 Kontroll EcoFor Krossaska Långtidsmedelvärden för nitratkväve i markvatten från samtliga skogslokaler Kväveutlakning från skog var mycket låg och påverkades inte av behandlingen 12 10 8 6 4 Kväveutlakning på hygge? nitratkväve i markvatten (mg/l) Kväveutlakning påverkades inte av återföring på hygge som var färskt vid försöksstarten 2 0 12 10 8 6 4 2 0 aug03 dec03 aug04 dec04 aug05 dec05 aug06 dec06 nitratkväve i markvatten (mg/l) aug03 dec03 aug04 dec04 aug05 dec05 aug06 dec06 Kontroll EcoFor Krossaska Återföring ledde till minskad kväveutlakning på hygge som var tre år gammalt vid försöksstarten Ingen risk för att utlakningen av kväve ökar vid återföring av EcoFor-granul på hygge! 7

Syraneutraliserande förmåga i markvatten (mekv/l) 0.1 0-0.1-0.2-0.3-0.4-0.5-0.6-0.7-0.8 0.4 0.3 0.2 0.1 0-0.1-0.2 Färskt hygge aug03 dec03 aug04 dec04 aug05 dec05 aug06 dec06 3 års hygge Mindre surt vatten? Det tar lång tid att nå effekter på vattnets surhetsgrad Ännu ingen förbättring i skog eller på hygge Men, tillförsel av krossaska ökar initial utlakning av sura joner. Det undviks vid tillförsel av mer stabil EcoForgranul. -0.3 Kontroll EcoFor Krossaska 9.0 8.0 7.0 6.0 5.0 4.0 3.0 2.0 1.0 0.0 * Statistiskt säker effekt jf kontroll Barrkemi nov. 2004 Kontroll EcoFor Krossaska Ca (mg/g) K (mg/g) Mg (mg/g) N (%) P (mg/g) Optimal nivå Trolig tillväxtbegränsning av fosfor och kväve EcoForgranul gav förbättrad kaliumstatus 8

Markkemi Effekter i skog: Som förväntat uppmättes i humusskiktet ökning av ph Koncentration av kalcium och magnesium Basmättnad på ytor behandlade EcoFor-granul eller krossaska. Små eller inga effekter i djupare markskikt. Effekter på hygge: I mineraljorden fanns statistiskt påvisbara effekter av krossaska, men inte av EcoFor-granul. = effekter av EcoForgranulen verkar vara långsammare så som eftersträvat Tillväxt i skog Löpande tillväxt (m 3 ha -1 år -1 ) 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Vrå 72 Vrå 180 Släne Torpa Kontroll EcoFor Krossaska Inga statistiskt säkra effekter Tendens till bättre tillväxt för EcoForgranul jf krossaska På tre av fyra lokaler är kväve troligen tillväxtbegränsande Omfattande stormskador och för kort mätperiod gör materialet svårbedömt 9

Tillväxt på hygge Sammanlagd toppskottslängd 2003-2007 (cm) 350 300 250 200 150 100 50 0 Kontroll Krossaska EcoFor Fixaskogen Hunsberget Ingen tillväxteffekt ännu Trolig orsak: Stark kvävebegränsning efter GROT-uttag Slutsatser 1. Återföring är en tillväxtshöjande åtgärd som stärker markens långsiktiga produktionsförmåga 2. Granuler av aska och grönlutslam är en stabil, kvalitetsoch miljösäkrad produkt med goda spridningsegenskaper 3. Återföring ger positiva effekter i skogen och minskar deponeringsbehovet i industrin 4. Kväveutlakning och utlakningen av sura joner åren närmast efter spridning ökar inte vid behandling med EcoForgranul 5. Kalium ökar snabbt i barr i fältförsöken, fosfor och tillväxt ökar senare? 10

Rekommendationer 1. Kompensera för GROT-uttag för att undvika tillväxtförluster och för att förbättra markens näringsstatus. 2. Gör kompensationen på hygge för att minimera risken för skador på skog. Men, välj då en miljösäkrad kvalitetsprodukt som EcoFor-granulen. 3. Om du vill öka tillväxten ytterligare gör återföring också i gallringsskogen! Kombinera med kvävetillförsel på kvävefattiga marker. 11

Södra Cell Mörrum Massalager Tvätt/Sileri/Blekeri Torkmaskiner Kokeri Kausticering Mesaombränning Sodapanna Barkning Big Bag 12

13