Stockholm é Stockholm...

Stockholms län December Stockholm é Stockholm... Förra året minskade sysselsättningen runt om i Sverige, men i år har arbetstillfällena återigen ökat. Uppgången har varit tydligast i Sydsverige, men prognosen inför 6 och 7 lovar gott även för Stockholmsregionen. En viss inflyttning har noterats i Mälardalen under första halvåret, och den förväntas tillta i takt med att arbetsmarknaden i Stockholmsområdet stärks. Skattesänkningar runt om i Stockholms län är en av anledningarna till den välkomna tillströmningen. Stockholms län börjar nu ta igen det man tidigare tappat gentemot Västsverige och Skåne. Tron på befolkningstillväxt betyder också nya butiksetableringar. Värmdö och Sundbyberg är de Stockholmskommuner som har ökat mest med sina 1 procent vardera. Värmdö har fått ett helt nytt handelsområde, i vilket Lidl har etablerat sig och Coop Forum har utökat sina lokalytor väsentligt. Nacka, Tyresö, Huddinge, Täby och Järfälla ökar också sin handel, både genom renovering och utbyggnad. Och nu hettar det till ordentligt! Den 6 december gick startskottet för "Stockholm Bygger" genom ett symboliskt första spadtag i Stadshuset. "Stockholm Bygger" är ett gemensamt projekt mellan Stockholms stad, Stockholms Byggmästareförening och Stockholms Byggnadsförening som innefattar bostadsproduktion och en mängd kommunikationsaktiviteter, som presenterar hur staden växer med nya bostadsområden, lokaler, ombyggnader och ny, förbättrad infrastruktur. Planer finns för 8 nya bostäder fram till år 14. Upprustningen av befintliga bostäder kommer att belysas på bostadsutställningen TenstaBo 6, som tar sin utgångspunkt i miljonprogrammets möjligheter och förortens utmaningar. Nu skall också satsningen på bättre kommunikationer förhoppningsvis lyfta handeln och tjänstesektorn ännu ett snäpp. Men det finns moln även på den blåaste av himlar. Många befarar att vi nått "toppen" och att Riksbankens förväntade höjning av styrräntan från våren 6 kommer att lägga sordin på stämningen. Hos medlemsföretagen växer emellertid förhoppningarna inför framtiden. I Byggsiffran, december, kan Du ta del av aktuella diagram om nuvarande och planerad personalförändring, produktionsaktivitet, tillgång på kontrakterade order m.m. Av de 392 mindre och medelstora medlemsföretag som deltagit i den undersökning som föreningen genomförde i september, anger 1 procent att de haft en 1-procentig aktivitet under det tredje kvartalet. Det är en ökning med 7 procentenheter jämfört med motsvarande undersökning 4. Och detta, men även hur föreningens övriga medlemsföretag upplever sin situation, liksom byggmarknadsstatistik i riklig mängd, kan Du läsa på följande sidor. Vi önskar alla siffertittare en trevlig stund i jullampans sken! Stockholm, Södertälje och Gotlands Byggmästareföreningar Telefon 8-87 147 Fax 8-87 147 99 www.stockholmsbf.se E-post info@stockholmsbf.se

Påbörjandestatistik Nu tar det fart i påbörjandestatistiken! Diagrammet till höger visar att det påbörjats arbeten för 22,9 miljarder kronor till och med oktober månad i år. Redan detta är,8 miljarder mer än under hela fjolåret. Andelen som tillskrivs ROT-sektorn är betydligt högre än i fjol, vilket vi med stor säkerhet har upprustningen av de många centrumanläggningarna att tacka för. Dessa verkar ligga i tiden! Även nybyggnationen har ökat till följd av det växande antalet påbörjade bostäder. Att den utlovade nyproduktionen av bostäder äntligen har tagit fart kan tydligt utläsas ur nästa diagram. Under årets 1 första månader hade inte mindre än 8 1 bostäder påbörjats! Vi får gå tillbaka ända till 1988 för att hitta en högre siffra för ett enskilt år; då påbörjades 8 8 bostäder under helåret. Med tanke på att motsvarande siffra för fjolåret låg på 4 påbörjade bostäder är årets resultat förstås extra glädjande. Som diagrammet också visar har vi återigen en växande befolkning att ta hänsyn till på Stockholms bostadsmarknad antalet stockholmare fortsätter att öka efter att en nedåtgående trend vänts under 4. Totalt påbörjade byggnadsarbeten - uppdelat på nybyggnad och ROT - i miljarder kronor inom den reglerade sektorn i Stockholms län. 4 års priser, KPI (Källa: Länsarbetsnämnden) 16,6 2 Nybyggnad ROT Byggmarknadsundersökning,7 1986-1989 12,2 7,3,3,1 6,8 4,2 12,3 7, 21,7 14,8 17,4 Miljarder kronor 8, 1,2 6,6 16,4 9, 1, 6,6 Till och med oktober Påbörjade bostäder och befolkningsökning i Stockholms län (Källa: Länsarbetsnämnden och SCB) 12,8 7,3 1986-1989 I mars och september varje år genomför föreningen en undersökning bland de mindre och medelstora medlemsföretagen för att få en bild av hur byggmarknaden utvecklas i regionen. Höstens undersökning, i vilken 392 byggföretag har deltagit, behandlar bland annat företagens planer på personalförändring, orderläge, produktionsaktivitet samt deras bedömning av hur byggmarknaden kommer att utvecklas i stort. Resultatet av den senaste undersökningen är ett styrkebesked jämfört med de tre föregående undersökningarna. Efter ett par svåra år kan vi återigen se en ljusning i statistiken. 199-1993 Medel 13,9,6 199-1993 Medel 1994-1997 19,3 1,9 1994-1997 1998 1999 1 2 3 4,7 Befolkningsökning i tusental Påbörjade bostäder i tusental 19,4 19,8 17,1 11,6 1,4 12,7 12, 12,8 6,,6,7 7,1,4 2, 3,6 1998 1999 1 2 3 4 1,2 Till och med tredje kvartalet 8,1 Till och med oktober Vid 4 års septemberundersökning gick prognosmakarnas meningar om den totala konjunkturutvecklingen isär. Många trodde att det höga oljepriset skulle leda till en nedgång redan samma år, men rapporterna från september visar på en ljusare verklighet. Statistiken visar generellt på förbättrade eller oförändrade siffror. Att antalet företag med full produktionsnivå äntligen letat sig över -procentstrecket är ett av flera glada besked som denna rapport har äran att förmedla. På de två följande sidorna kan Du ta del av resultatet.

1 11% 31% 36% 3% 7% 4% 3% 13% 19% 83% 78% 14% 11% 1 18% 74% 71% Septemberundersökningen bjuder som sagt på goda nyheter. Den positiva utveckling som under 4 kunde utläsas vad gäller företagens planerade personalförändring håller i sig. 8 procent av företagen uppger att de kommer att säga upp personal under det fjärde kvartalet, vilket är en minskning med 3 procentenheter jämfört med föregående år. Statistiken över planerade nyanställningar bjuder också på lovande siffror. 23 procent av företagen uppger att de kommer att rekrytera ny personal det är en ökning med procentenheter mot 4. I och med årets siffror närmar vi oss den goda statistiken för 1; då det var betydligt färre som funderade på att säga upp folk, och fler som hade planer på att anställa. Företagens bedömning av första halvåret 6 ser positiv ut med tanke på antalet uppsägningar. Endast 1 procent av de tillfrågade företagen planerar att säga upp personal under vintern/våren. 21 procent anger istället att de kommer att nyanställa under den aktuella perioden, vilket är en uppgång med 2 procentenheter jämfört med 4. Märkbar optimism är vad som präglar de mindre och medelstora medlemsföretagens förväntningar på den närmaste framtiden. Endast 7 procent befarar sämre tider under första halvåret 6, medan hela 36 procent tror att byggmarknaden då kommer att förbättras. 7 procent bedömer att byggmarknaden under första halvåret nästkommande år kommer att förhålla sig oförändrad gentemot andra halvåret innevarande år. Planerad personalförändring för yrkesarbetare under 4:e kvartalet Undersökning i september 1 bland 3 företag 2 bland 334 företag 3 bland 3 företag 4% 8% 1% Säga upp Anställa Oförändrat Planerad personalförändring för yrkesarbetare under 1:a halvåret 6 Säga upp Anställa Oförändrat Sämre 3 8% 1% 7% % 24% % 7% 1% Bättre 4 bland 339 företag bland 392 företag 23% 21% 36% 7% 7 74% 77% Bedömning av hur byggmarknaden under första halvåret näskommande år kommer att förhålla sig gentemot andra halvåret innevarande år 67% 9% Oförändrat 69% 78% 7%

6% 9% 9% 38% 3 47% 6% 6% 1% 1 36% 48% 6% 8% 7% 16% 2 31% 27% 4% 44% I diagrammet som visar produktionsaktiviteten under årets tredje kvartal kan vi notera ännu en positiv uppgång; 1 procent av företagen har under perioden lyckats hålla full produktionsnivå. Detta är en ökning med hela 7 procentenheter jämfört med 4. Utvecklingen går således i rätt riktning, men siffran för total produktionskapacitet är fortfarande skrämmande låg. Välkommet är dock att andelen företag med en produktionsnivå under 9 procent har sjunkit sedan i fjol, då den närmade sig 3 procent. Under tredje kvartalet var det bara procent av de tillfrågade företagen som angav att deras produktionsnivå låg under 9 procent. De följande två diagrammen illustrerar företagens tillgång på förfrågningar respektive kontrakterade order under det tredje kvartalet. 13 procent av företagen angav i september att tillgången på förfrågningar var dålig eller mycket dålig. Motsvarande siffra låg året innan på 28 procent. Hela 87 procent att jämföra med 72 procent föregående år av företagen menade istället att tillgången på förfrågningar var god eller mycket god. Produktionsaktivitet i procent av praktisk möjlig produktionsnivå under 3:e kvartalet Undersökning i september 1 bland 3 företag 2 bland 334 företag 3 bland 3 företag 3% % Mindre än 8% 1% Mycket dålig 6% 11% 11% 17% 8-9% 1 14% 4 bland 339 företag bland 392 företag 67% 27% 4% 9-1% 29% 67% 6% % 18% 1% 1% Tillgången på förfrågningar under 3:e kvartalet Dålig God Mycket god Tillgången på kontrakterade order under 3:e kvartalet % 1% Tillgången på kontrakterade order var under tredje kvartalet enligt 82 procent av företagen god eller mycket god. I september 4 hade 66 procent av företagen motsvarande uppfattning. Låt oss hoppas att trenden håller i sig med fortsatt stabilisering och uppgång, och att de mindre och medelstora företagen får rätt i sina bedömningar. 3% 1% Mycket dålig 14% 27% 17% 19% 13% 17% 4 6% 7% 7% Dålig God Mycket god

I samband med att ovan presenterade byggmarknadsundersökning genomförs bland de mindre och medelstora medlemsföretagen vänder sig föreningen även till de lite större medlemsföretagen för att utröna om byggmarknaden gestaltar sig annorlunda ur deras perspektiv. Denna parallella undersökning har genomförts sedan tidigt 199-tal. Vi kan utifrån följande tre diagram konstatera följande avseende den rådande situationen för storföretagen: Marsundersökningens positiva resultat avseende orderstocken har förstärkts ytterligare i september. Denna månad uppgav företagen att de hade en samlad orderstock på miljarder kronor för Stockholmsmarknaden. Nästa diagram visar företagens fakturering i miljarder kronor räknat med början 199. Prognosen för är att de stora byggföretagen kommer att fakturera en volym om 19,2 miljarder kronor, vilket nästan är en miljard mer än i fjol. Den positiva utvecklingen förväntas hålla i sig under 6, och slutfaktureringen förutspås landa på, miljarder kronor. 26,1 Orderstockar i miljarder kronor hos ett antal större medlemsföretag. 4 års priser, KPI, 17, 12,9 9,7 8,1 9,7 9,3 1991 92 93 94 9 96 97 98 99 21,4 19,1 1, 13,3 13,6 14,2 Marsundersökning 9,9 12,1 22, 14,8,7 1 12,4 1,4 17,6 21,1 24,8 1,9 14,3 1, 14,8 16,2 23, 3 4 Mars och september Fakturerade volymer, i miljarder kronor, till Stockholmsmarknaden hos ett antal större medlemsföretag. 4 års priser, KPI 2 19,6 18,3 19,2, Prognos Prognos, Antalet yrkesarbetare har, i linje med föregående år, fortsatt att dala för att i september landa på 3 8 personer. I mars kunde vi bekräfta en minskning med 1 personer på tjänstemannasidan, men nu är man åter uppe på 4 års nivå med 2 personer. Prognosen inför 6 ser dock ljusare ut. Antalet yrkesarbetare förväntas uppgå till 4 personer, och antalet tjänstemän till 2 6. Som tidigare nämnts här rimmar en reducerad arbetsstyrka illa med det generellt förbättrade läget. Detta beror troligtvis såväl på effektivisering och ändrade arbetsmetoder som att företagen i större utsträckning använder sig av extern personal. 199 1992 1994 1996 1998 2 4 Personalförändring hos ett antal större medlemsföretag 9,4 Yrkesarbetare i tusental Tjänstemän i tusental 7,2 3,9,9,,6,7,3 4,4 4, 4, 4, 4,7 4,1 4,4 3,8 4,1 4,1 3,8 3,8 4, 3, 3,1 2, 2, 2, 2,6 2,4 2,7 2,9 3, 3, 2,9 2,8 2,6 2, 2, 2,4 2, 2,6 1991 1993 199 1997 1999 1 2 3 Marsundersökning 4 Mars och september Prognos 6 6

Löneläge - Sysselsättning Föreningens granskning av löneläget i regionen görs två gånger per år och besvarades vid den senaste undersökningen i oktober av 478 företag, med sammanlagt 4 anställda yrkesarbetare, i Stockholm och Södertälje. De tre vidstående diagrammen visar företagens löneläge för tidlöner. Eftersom löneuppgifterna lämnas per -kronorsintervall går det inte att beräkna medellönen exakt. Den ungefärliga medellönen för respektive grupp anges dock i diagrammen. Förtjänst - TIDLÖN - i oktober för samtliga yrkeskategorier jämfört med trä- och betongarbetare samt murare (TBM) % 3 Företag med upp till anställda yrkesarbetare 2 1 1 Alla yrkeskategorier (2.87) medellön 13: TBM-yrkesarbetare (1.18) medellön 141: I företag med färre än anställda yrkesarbetare är den ungefärliga medellönen för TBM-gruppen 141:. I de företag som har fler än anställda ligger motsvarande medellön på ca 1:. Gotland På Gotland har 23 företag besvarat enkäten. För de 131 yrkesarbetare som redovisats för TBM-gruppen är den genomsnittliga förtjänsten 129: för tidlön. För ackord/resultatlön är den genomsnittliga förtjänsten 142: bland 74 yrkesarbetare. Vid undersökningen i oktober 4 var motsvarande förtjänster 128: respektive 137:, vilket innebär en ökning med,8 respektive 3,3 procent. Med tanke på det sätt som undersökningen genomförs - -kronors intervall - och det faktum att antalet yrkesarbetare som omfattas av undersökningen på Gotland är få så skall felmarginalen inte underskattas. För ackord/resultatlön tycks undersökningen emellertid ha prickat rätt! Den statistik som sammanställs månad för månad - ackord och resultatlön - av Byggmästareföreningen på Gotland, redovisar nämligen en förtjänst på 142:72 för yrkesarbetare för de 3 första kvartalen. En mer omfattande redovisning av löneläget hittar Du på medlemsplatsen på www.stockholmsbf.se. % 3 2 1 1 Företag med fler än anställda yrkesarbetare Genomsnittlig förtjänst - TIDLÖN - i oktober 4 och för trä- och betongarbetare samt murare (TBM) i företag med upp till anställda yrkesarbetare % 3 2 1 1 Under 11kr/tim Under 11kr/tim Under 11kr/tim 11-11 4 (omfattar 1. TBM) (omfattar 1.18 TBM) 11-11 11-1 11-1 1-12 1-12 12-13 12-13 13-13 Alla yrkeskategorier (1.211) medellön 147: TBM-yrkesarbetare (87) medellön 1: 11-11 11-1 1-12 12-13 13-13 13-13 13-14 13-14 13-14 14-14 14-14 14-14 14-1 14-1 14-1 1-1 1-1 Medellön 4 139: Medellön 141: Löneökning 1,4% 1-1 1-16 1-16 1-16 16-16 16-16 16-16 Över 16kr/tim Över 16kr/tim Över 16kr/tim 6

Föreningsstatistik Enligt föreningens egen lönestatistik för ackords- och resultatlöner låg medelförtjänsten för yrkesarbetare i oktober på 167:78. Det är 4:23 mer än i oktober 4, vilket innebär en 2,6-procentig ökning. Diagrammet visar ackordslöneutvecklingen sedan 1993, samt löneutvecklingen för tidlön sedan 1996. Att löneutvecklingen påverkas av den rådande konjunkturen kan vi se om vi delar in de senaste 12 åren i 2 perioder; 1993 till 1999 respektive 1999 till. Under den första perioden steg lönerna med totalt 1,1 procent, för att under den senare perioden stiga med totalt 27,8 procent. Kr/tim 17 16 16 1 1 14 14 13 13 12 1 11 11 1 1 Förtjänstutveckling för byggnadsarbetare i Stockholm Ackords- och resultatlön Tidlön TBM i företag med fler än yrkesarbetare Oktober 167:78 Oktober 1: 1994 1996 1998 2 4 Arbetade timmar Som det mellersta diagrammet visar har antalet registrerade timmar i föreningens ackordsstatistik fortsatt att minska. 2,8 miljoner timmar noterades 4, en minskning med,6 miljoner timmar, knappa 18 procent, gentemot 3. Jämfört med de registrerade timmarna för 2 är minskningen nästan 28 procent. Andelen resultatlön (övriga löneformer) nådde sin topp under 3 då dessa utgjorde över 7 procent av totala antalet timmar. För 4 kan vi konstatera en andel på ca 2 procent för de alternativa löneformerna. Miljoner timmar 7 6 4 3 2 1 Arbetade timmar enligt föreningens ackordslönestatistik 1992 Övriga löneformer Rakt-, premie- och objektsackord 1994 1996 1998 2 4 Till och med oktober Under perioden januari till oktober i år registrerades 2,2 miljoner timmar, vilket är ungefär lika med fjolåret men,7 miljoner timmar lägre än för motsvarande period 3. Sysselsättning Enligt AMS statistik över kassamedlemmar var drygt 7 av länets byggnadsarbetare arbetslösa i slutet av oktober i år. Det är 4,4 procent av de byggnadsarbetare som är anslutna till kassa 36. Anmärkningsvärt är att differensen mellan antalet arbetslösa i Stockholm och i hela riket har varit så liten de senaste åren. Vi får gå tillbaka ända till 1987-1988 för att finna en mindre differens. Arbetslösa kassamedlemmar i Stockholms län och i riket totalt. Arbetslösa i okt i % (Källa: AMS) % 32 28 24 16 12 8 4 Stockholm Riket Sthlm Riket 24, 22,3 21,3 21,6 17,3 14, 1,1,9,1,6 7,4 6,9,6 1993 17,9 1994 17,6 199 1, 1996 14,1 1997 11,3 1998 6,6 1999 4,9 2, 1 1,8 2 2,3 3 4,6 4,1 4,4 1994 1996 1998 2 4 7

-4, -,1-2, 1,4 1,8 1,2,9 3,6 4,8 4,3 3,9 6,6 7,2 9,1 7,7 6, 11,6 1,4 12, 1,3 12,8 13,8 19,8 17,1 Till sist Befolkningsökning Riket har hämtat in! I senaste Byggsiffran var vi förundrade över att Stockholm, så när som på 1 personer, stod för den totala befolkningsökningen i landet under det första kvartalet. Nu är siffrorna återigen tillbaka på en normal nivå. Under årets tre första kvartal har befolkningen i Stockholm ökat med 12 8 själar, en siffra som är högre än de som noterades för helåren 2 till 4. I vidstående diagram, som bland annat redovisar flyttningsnettot, kan vi notera att Stockholm börjar återhämta sig även på denna punkt. För åren 2, 3 och 4 registrerades ett flyttningsnetto på 3 6, 1 4 respektive 1 8 personer. I år har flyttningsnettot nått upp till 4 8 personer bara under de tre första kvartalen. Det negativa flyttningsnettot gentemot övriga landet minskade från 1 själar 3 till 2 i fjol. För de tre första kvartalen kan vi i stället notera en ökning; det är omkring 9 fler personer som har flyttat in till länet än som har lämnat det. Det senaste halvåret har det dock stått relativt stilla; endast nya invånare har tillkommit sedan första kvartalet. 1- tal 6 4 3 1-1 - 1986 Befolkningsökning i Stockholms län och i Riket (Källa: SCB) Stockholms län Befolkningsökning och flyttningsnetto till Stockholms län från övriga län och utlandet. (Källa: SCB) Folkökning 1 2 Riket exklusive Stockholm 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 4 Flyttningsnetto 3 4 3:e kvartalet 1-tal Flyttningsnetto mot Riket mot utlandet Till och med tredje kvartalet Företagskonkurser Antalet företagskonkurser minskade under 4 enligt statistik från UC Upplysningscentralen. Totalt 6 623 företagskonkurser noterades i riket, vilket är en minskning med 7 procentenheter jämfört med 3. För Stockholms del minskade antalet konkurser med 9 procentenheter. Och konkurserna fortsätter att minska även. Till och med oktober har 4 863 konkurser registrerats i riket, vilket innebär en minskning med 7 procentenheter jämfört med 4. För Stockholms del rör det sig om en minskning med 1 procentenheter. Företagskonkurser i Riket 1989 - (Källa: Upplysningscentralen) 18,9 1-tal 16,8 1,3 12,7 6,9 8,2 1,1 9,8 9,1 7,6,4,6 6,3 6,9 7,1 6,6 4,9 199 1992 1994 1996 1998 2 4 Till och med oktober De flesta diagrammen i Byggsiffran samt uppdaterade månadsdiagram hittar Du på medlemsplatsen på vår hemsida www.stockholmsbf.se Vid eventuella frågor kontakta gärna Lars Ihse eller Lennart Granlöf 8