Riktlinjer för Bostadsförsörjning i Forshaga kommun 2015-2019

Dnr KS 2015/271 Riktlinjer för Bostadsförsörjning i Forshaga kommun 2015-2019 Antaget av kommunfullmäktige 2015-xx-xx 1

Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 2 Inledning 3 Mål och riktlinjer för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet 4 Analys över bostadsmarknaden 5 Kommunens planerade insatser Bilaga 1: Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar 2

1 Sammanfattning Med utgångspunkt i mål på nationell, regional och lokal nivå har bostadssituationen i Forshaga kommun analyserats. Kortfattat ger detta en bild som beskriver behov av bostäder för olika grupper som idag bor i kommunen. Det gäller främst ungdomar, äldre och personer med omsorgsbehov. Behoven är beskrivna både utifrån dagens situation och med tanke på den förväntade befolkningsutvecklingen och den framtida demografiska strukturen. Kommunen har satt ett mål att öka befolkningen med 50 personer årligen. För att möta detta mål behöver fler bostäder byggas. Med tanke på Forshaga kommuns strategiska läge bedöms möjligheten till inflyttning god om det finns attraktiva bostäder. Riktlinjerna för bostadsförsörjning beskriver avslutningsvis ett antal åtgärder som bör genomföras inom den närmaste fyraårsperioden för att möta behoven. 3

2 Inledning I lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar står att varje kommun ska planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Kommunens vision sammanfattar ambitionen med kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning: Forshaga barnkommun i våra barn finns framtiden och vi bygger ett samhälle för nuvarande och kommande generationer. Genom hållbara, långsiktiga och ansvarstagande lösningar får vi en attraktiv och trygg kommun även i framtiden. Fler invånare är en viktig faktor för att kommunens skatteunderlag ska vara stabilt. Hållbar utveckling är därför ett av kommunens målområden och ett av målen inom detta område är vår kommun växer. För att nå detta mål behöver befolkningen öka med femtio personer årligen och för att detta ska vara möjligt behövs fler bostäder. Tillgång på bostäder som är bra för barn och barnfamiljer är särskilt viktiga. Faktorer som inverkar på familjers beslut att flytta till och bo i Forshaga kommun är närhet till rekreation, fritidsaktiviteter, service, skola och barnomsorg samt bostäder till konkurrenskraftiga priser. Samtidigt har Forshaga nära till Karlstads utbud av arbetsplatser och studiemöjligheter. Riktlinjerna för bostadsförsörjning bygger på ett antal andra kommunala dokument och beslut som beskriver mål, ambitioner och strategier så som de är formulerade i dagsläget. Framtida ändringar i dessa dokument innebär konsekvensändringar i riktlinjerna för bostadsförsörjning. 4

3 Mål och riktlinjer för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet 3.1 Nationella och regionala mål, planer och program Nationellt mål för bostadspolitiken Det övergripande målet för bostadspolitiken i Sverige är en långsiktig väl fungerande bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Boverket presenterade i november 2011 en sammanställning över vilka nationella mål, planer och program som har betydelse för den fysiska samhällsplaneringen. Den visar att 21 olika politik- eller ämnesområden är av betydelse och att det finns 28 nationella myndigheter som har ansvar inom ett eller flera av dessa områden. Till områdena hör totalt cirka 100 relevanta nationella mål, varav drygt 40 kan betecknas som övergripande mål. De övergripande målen delas in i fem grupper: demografi, bebyggelse, ekonomi, natur och miljö samt infrastruktur. Forshaga kommun har valt att särskilt knyta an till några av målen inom område samhällsplanering i gruppen bebyggelse: Målet för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet är att ge alla människor i alla delar av landet en från social synpunkt god livsmiljö där en långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling underlättas. (prop.2011/12:1) Mål för samhällsplanering En tydlig roll för fysisk planering i arbetet för en hållbar utveckling av städer, tätorter och landsbygd. Ett regelverk och andra styrmedel som på bästa sätt tillgodoser kraven på effektivitet samtidigt som rättssäkerhet och medborgerligt inflytande säkerställs. Goda förutsättningar för byggande av bostäder och lokaler, etablering av företag och för annat samhällsbyggande samtidigt som en god livsmiljö tryggas. (prop.2011/12:1) Överväga möjligheterna att stärka hyresrättens ställning på bostadsmarknaden Underlätta studenters och ungas boende Förenkla byggreglerna för att skapa möjligheter att bygga fler och billiga bostäder för unga. Fortsätta bredda stödet för boendelösningar för äldre så att fler äldre får möjlighet att välja en fungerande boendeform t.ex. i form av trygghetsbostäder eller särskilt boende. Inom ramen för den fortsatta boendesatsningen, ge stimulansmedel till kommuner som erbjuder lösningar för äldre att fortsätta bo tillsammans. Mål för bostadsmarknad Långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. 5

Mål för bostadsbyggande Långsiktigt hållbara byggnadsverk. Effektiva regelverk och andra styrmedel som utifrån ett livscykelperspektiv verkar för effektiv resurs- och energianvändning samt god inomhusmiljö i byggande och förvaltning. En väl fungerande konkurrens i bygg- och fastighetssektorn. Regionala mål Regionala mål finns både inom Region Värmland och Länsstyrelsen. De båda myndigheterna samverkar och främst formuleras målen i Värmlandsstrategin från Region Värmland men återfinns även hos Länsstyrelsen i Miljömål för Värmlands län och Kulturmiljöstrategi Värmland Från Länsstyrelsen och Boverket finns även bostadsmarknadsenkäten och analysen av den regionala och lokala bostadsmarknaden. Aktuella områden för Forshagas del redovisas under punkt 4 Analys över bostadsmarknaden. Värmlandsstrategin Värmlandsstrategin Ett skönare liv beskriver hur länet ska utvecklas fram till år 2020. Målet är att länet blir en hållbar, attraktiv region där människor vill bo och utvecklas och där företag vill expandera och etablera sig. Ett av strategins fyra prioriterade områden är livskvalitet för alla. Området har som mål att utveckla attraktiva livsmiljöer med en mångfald av boendealternativ, god och fungerande service i hela regionen och ett brett utbud av upplevelser och föreningsliv. I Värmland har vi stadens puls, småstadens charm och en stark landsbygd. Kontrasterna gör att det är viktigt att samspelet mellan stad och land fungerar väl för att utveckla Värmland på bästa sätt. Forshaga kommun har särskilt tagit fasta på följande åtgärdsområden som anges i Värmlandsstrategin: Vårda och förbättra möjligheter till att utveckla attraktiva boendemiljöer i staden och på landsbygden Arbeta för större flexibilitet när det gäller strandnära boende Bevara och synliggöra det öppna kulturlandskapet Ha ett regionalt samspel vad gäller planering av bebyggelse, handelscentrum, kommunikationer och kollektivtrafik Säkerställa en god balans i utvecklingen av landsbygd och stad 3.2 Kommunens mål Beskrivning, framtidsanalys, ambitioner och målsättningar som finns i översiktsplanen från 2010 ligger till grund för arbetet med riktlinjerna för bostadsförsörjningen. Det som gäller bostadsplaneringen har aktualiserats och konkretiserats i de åtgärder som beskrivs under punkt 5. 6

Översiktsplan I översiktsplanen fastslår kommunen målsättning för boende och bebyggelse: skapa attraktiva och trivsamma bebyggelsemiljöer samt utveckla en god bebyggd miljö som ger hälsosam livsmiljö för alla. Översiktsplanens kartläggning, analyser, mål och viljeinriktningar utgör grunden för vad som anges i dessa riktlinjer. Översiktsplanens kapitel 9, boende och bebyggelse, och kapitel 19, sociala frågor, är av särskilt stor betydelse för riktlinjerna. Övergripande kommunala mål Kommunfullmäktige reviderade de övergripande målen för kommunen den 26 maj 2015. Fem målområden varav tre externa och två interna fastställdes. De tre externa målområdena är: Attraktiv kommun Beskrivning av målområde: Här känner sig alla välkomna. Här är det enkelt, här är det möjligt och här har vi ett positivt förhållningssätt. Vi bryr oss om varandra, och tvekar inte att hjälpa till. Här tar vi vara på närheten till natur och kultur. Alla har tillgång till fina miljöer för rekreation. Genom många eldsjälar och ett livskraftigt föreningsliv har vi lätt att fylla vår fritid. Detta, tillsammans med öppenhet, delaktighet och inflytande förklarar varför vi lever ett skönare liv. Trygghet och kunskap Beskrivning av målområde: Här känner sig alla trygga, inkluderade och har tillräcklig kunskap. Vi har förståelse och respekt för att alla är olika. Ingen utsätts för kränkningar. Ingen känner rädsla i offentliga miljöer. Här främjas lärande och kunskap. Barn och ungas unika erfarenheter, värderingar och kunskap tas tillvara och vi tar alla ett gemensamt ansvar för våra barns framtid och utveckling. Hållbar utveckling Beskrivning av målområde: Vi blir fler och genom hållbar tillväxt har alla tillgång till välfärd. Resurser fördelas rättvist och här kan alla forma sina egna liv och ha möjlighet att förverkliga sina drömmar. Vi bygger ett samhälle för kommande generationer. Genom hållbara, långsiktiga och ansvarstagande beslut, men också genom mod att pröva nytt och samarbeta med andra. Inom målområden attraktiv kommun och hållbar utveckling finns vardera två mål med särskild betydelse för bostadsförsörjningen: Våra invånare trivs och är stolta över sin plats Våra invånare är delaktiga genom information och öppen dialog Vår kommun växer Vi erbjuder attraktiva, hållbara bostäder och mark för etablering. Mål för bostadsbyggandet och utveckling av bostadsbeståndet Befolkningsökning med 50 personer årligen I genomsnitt 15 nya bostäder per år fram till 2025 En god planberedskap som säkerställer tillgång till attraktiv mark för bostäder och etablering av kommersiell verksamhet Strategi för landsbygdsutveckling, främst genom LIS-planer (landsbygdsutveckling i strandnära lägen) 7

Marknadsföring av mark och bostäder för att öka exploatering av befintliga planlagda områden och öka inflyttningen Nya bostäder i centralt läge och med god tillgänglighet Översyn och behovsanpassning av boende för vård och omsorg, både vad gäller särskilda boenden, trygghetboende, bostäder för LSS och socialpsykiatrin En bostadsplanering som möjliggör flyttkedjor och frigör attraktiva småhus för unga familjer Bibehålla en god kollektivtrafik och en väl utbyggd infrastruktur för ITkommunikation Byggande av lägenheter och småhus i privat regi Fritidshus i attraktiva områden ska kunna omvandlas till permanentboende Samverkan inom Karlstad Business Region (KBR) för att öka attraktiviteten i Karlstadsregionen 8

4 Analys över bostadsmarknaden Forshaga kommun är en av fem kommuner som tillsammans med Karlstad, Kil, Grums och Hammarö utgör Karlstadsregionen. I regionen bor det cirka 135 000 invånare både i storstad och på landsbygden. Dagligen pendlar cirka 15 000 personer till sitt arbete från en kommun till en annan inom regionen. 4.1 Befolkningsutveckling Befolkningsutveckling 2002-2014 (SCB) 11550 11500 11450 11400 11350 11300 11250 11200 11150 11100 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Från början av 1970-talet till mitten av 90-talet ökade befolkningen i Forshaga kommun från knappt 10 000 invånare till drygt 12 000. Därefter har befolkningen minskat något för att de senaste åren stabiliseras och öka något. Forshaga har en relativt ung befolkning med 24 % av befolkning i åldersgruppen 0-19 år (länssnitt 21 % rikssnitt 23 %). Andelen äldre, 65-w, är i nivå med länssnittet, 22 % för Forshaga respektive 23 % för länet och något högre än för riket (19 %) 9

In- och utflyttning 2010-2014 (SCB) 800 719 700 669 674 647 629 604 607 629 600 551 547 500 400 300 200 100 0 2010 2010 2011 2011 2012 2012 2013 2013 2014 2014 Inflyttning Utflyttning Även om flyttnettot är lågt visar siffrorna för in- respektive utflyttning att det finns en relativt stor rörlighet. Till detta ska läggas flyttning inom kommunen. 4.2 Hushållens sammansättning Hushållens sammansättning 2014 (SCB) Antal hushåll Andel av samtliga hushåll Antal personer Andel av samtliga personer 1 person 1630 33,1 1630 14,3 2 personer 1716 34,8 3432 30,2 3 personer 661 13,4 1983 17,4 4 personer 631 12,8 2524 22,2 5 personer 224 4,5 1120 9,8 6 personer 41 0,8 246 2,2 7+ personer 23 0,5 171 1,5 Uppgift - - 273 2,4 saknas * Totalt 4859 100 11379 100 * för de personer som saknar uppgift om bostad/lägenhet i folkbokföringsregistret kan inte hushåll skapas 10

2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 4.3 Befolkningsprognoser Folkmängd 2014-2034 (SCB) 12 200 12 000 11 800 11 600 11 400 11 200 11 000 10 800 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034 Enligt den senaste befolkningsprognosen från våren 2015 förväntas Forshagas befolkning öka de kommande åren. Ökningen förväntas avta på längre sikt. Befolkningsutveckling +65 2014-2035 (SCB) 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 65-74 75-84 85-w Antalet äldre, 65-w förväntas öka från ca 2 600 till drygt 3 000 under prognosperioden. Åldersgruppen 65-74 förväntas minska de närmaste tio åren medan åldersgruppen 75-84 förväntas öka i nästan dubbelt så hög takt under samma period. Gruppen 85-w förväntas öka under hela prognosperioden och vara dubbelt så många om 20 år. 11

Befolkningsutvecklingen unga 2014-2035 (SCB) 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034 0-5 6 7-12 6-15 16-18 19-24 Antalet unga, 0-24 år, förväntas minska något de närmaste åren, främst i åldersgruppen 19-24 år, för att sedan öka något under resten av prognosperioden. 4.4 Marknadsförutsättningar Närheten till Karlstad och goda kommunikationer tillsammans med bra skolor, ett rikt föreningsliv och ett stort utbud av fritids- och kulturaktiviteter ger Forshaga goda förutsättningar att vara en attraktiv boendeort. Priset på småhus, i förhållande till Karlstad, bidrar också till attraktiviteten. Det samarbete som inletts inom Karlstad Business Region mellan Karlstad, Forshaga, Hammarö, Kil och Grums är av avgörande betydelse för utvecklingen i Forshaga. En god utveckling av arbetsmarknaden inom regionen är en förutsättning för Forshagas utveckling. Närheten till Norge och samarbetet över gränsen påverkar hela Värmlands attraktivitet. Det är också många som flyttar till och från Norge. I Värmland är det fler som flyttar till och från Norge än som flyttar till och från Stockholm eller Göteborg. Invandringen har ökat kraftigt de senaste åren vilket innebär en ökad efterfrågan på bostäder. Efterfrågan har varit särskilt stor på större lägenheter och boende för ensamkommande barn. Enligt den regionala bostadsmarknadsanalysen 2015 redovisar allt fler kommuner i Värmland att de upplever bostadsbrist. Bristen koncentreras främst till Karlstads arbetsmarknadsregion. Karlstads tillväxt har lett till ökade priser som har gjort att bostäder i kringliggande kommuner blivit mer attraktiva. Effekter som tidigare känts av i Kil och på Hammarö sträcker sig nu sig även till Forshaga och Kristinehamn. Idag finns inga lediga lägenheter i det kommunala bostadsbolaget däremot en efterfrågan på olika typer som inte kan tillgodoses. Det råder en brist på både hyreslägenheter och villor. 12

Utbyggnad av stamfiber och områdesnät har skett i en hög takt under senare år och ytterligare utbyggnad planeras under kommande år. God tillgång till ITkommunikation med hög kapacitet är en förutsättning för att både bo kvar och flytta till olika delar av kommunen samt för att driva företag. Arbetsmarknad 2013 pendlade 851 till kommunen varav 446 kvinnor och 405 män. Utpendlingen var 2 969 varav 1 280 kvinnor och 1 689 män. Det är en nettopendling på minus 2 118 personer dagligen. Pendlingen är i huvudsak till och från Karlstad. Kollektivtrafiken har byggts ut kraftigt de senaste åren och nu finns bussturer var tjugonde minut på vardagar mellan Karlstad och Forshaga och två turer per timme mellan Deje och Forshaga. Kollektivtrafikåkandet har ökat med 2 % per år de senaste åren. Det är 1 961 personer som både bor och jobbar i kommunen varav 1 089 kvinnor och 872 män. Arbetslösheten den 31 juli 2015 var 241 personer eller 7,8 % (länet 7,6 %). Det var en minskning sedan föregående år med 70 personer eller 1,5 %. Av dem var 152 personer kvinnor 6,3 % (7,1 %). Kvinnornas arbetslöshet minskade med 33 personer eller 2,3 %. Motsvarande siffror för män var 308, 9,2 % (8,0 %) en minskning med 37 personer eller 0,8 %. Ungdomsarbetslösheten (18-24 år) var 100 personer, 20,5 % (12,9 %) en minskning med 28 personer eller 8,2 %. 13

4.5 Bostadsbestånd Lägenheter i småhus, flerbostadshus, specialbostäder Antal lägenheter 2014 (SCB) 82; 2% 106; 2% 1277; 24% 3733; 72% SMÅHUS småhus ÖVRHUS övriga hus FLERBOST flerbostadshus SPEC specialbostäder De flesta lägenheterna i flerbostadshus har storleken 51-80 kvm (821 st). Det finns få större lägenheter (fyra rum och större). Hyreslägenheter Det kommunala bostadsbolaget Forshagabostäder AB (FABO) hade 2014 totalt 770 lägenheter, varav 40 kooperativa hyresrätter och resten vanliga hyresrätter. Av FABOs 770 lägenheter är 105 ombyggda (57 Forshaga och 48 Deje) till 223 studentrum för elever vid Forshagaakademin. Omkring 500 hyreslägenheter finns hos privata fastighetsägare. Vakansgraden för FABO har de senaste fem åren haft en vikande trend. Från december 2009 då vakansgraden var 3 % (20 lägenheter) har den sjunkit till noll procent 2014. 1 rum och kök 129 2 rum och kök 359 3 rum och kök 248 4 rum och kök 26 Varav lägenheter med hiss 172 Varav lägenheter i markplan 132 Bostadsrätter Ungefär hälften av bostadsrättslägenheterna i kommunen, 86 stycken, finns i parhus på Tjärnheden (Deje) och Lundagård (Forshaga). Resterande bostadsrättslägenheter finns i Forshaga på Varvsgatan, Bruksgatan och Storgatan. Samtliga är flerfamiljshus. Att köpa en bostadsrättslägenhet i kommunen har tidigare varit en osäker investering. De senaste året har dock marknaden förbättrats. 14

Nyproduktion lägenheter Det kommunala bostadsbolaget har under åren 2005-2009 byggt 72 lägenheter i Deje och Forshaga. 26 lägenheter är på tre rum och kök i markplan. Övriga lägenheter finns i hus med hiss och har varierande lägenhetsstorlek. Samtliga lägenheter har hög standard och har hyrts ut i samband med färdigställandet. Småhus Kommunen har 2015 3 890 småhus, fördelade på 3 462 helårsbostäder och 347 fritidshus (enligt taxering 2015). De första åren av 00-talet byggdes ytterst få småhus. Under andra hälften ökade byggnationen något. De hus som byggts finns antingen i eller i nära anslutning till Forshaga tätort eller på landsbygden. Enligt statistik från SCB såldes under åren 2005-2014 totalt 1 226 helårsbostäder. Köpeskillingen har stigit, från i medeltal 609 000 kronor år 2005 till 895 000 kronor år 2014. Under samma period såldes 71 fritidshus. Köpeskillingen har ökat från i medeltal 304 000 till 840 000 kronor. Försäljningen av fritidshus är i endast cirka sju per år och köpeskillingen kan därmed vara missvisande. Köpeskilling 2005-2014 (SCB) 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Köpeskilling, medelvärde i tkr permanentbostad fritidshus 15

Landsbygden Majoriteten av kommunens befolkning bor i Deje och Forshaga tätorter. Samlad bebyggelse finns även i till exempel Olsäter, Butorp, Östra Deje och Mölnbacka. Viss nybyggnation sker på landsbygden, både av permanentboende och fritidshus. Kommunen håller på att ta fram LIS planer (landsbygdsutveckling i strandnära lägen) vilket är en del i strategin för landsbygdsutveckling i kommunen. Det finns en efterfrågan av bostäder på landsbygden som Forshaga kommun med sitt fördelaktiga geografiska läge bör ta tillvara; både närhet till Karlstad och attraktiva områden med kort avstånd till skog och vatten. I kommunen finns attraktiva områden för fritidshus som i flera fall är tätortsnära. I översiktsplanen nämns områden som Södra Hyn, Acksjön, Blysjön, Visten, Skivtjärn och Lillsjön. Här finns möjligheter för utveckling av fritidsboenden till permanentboende, ytterligare fritidsboende och nya permanentboende. När fler fritidshus används som permanentboende kan detta ställa krav på utbyggnad av den kommunala infrastrukturen men även ökad service när det gäller skola och omsorg. 16

Fritidsområden 1. Södra Hyn 2. Acksjön 3. Blysjön 4. Visten 5. Skivtjärn 6. Lillsjön Antal fritidshus 2007-2013 600 590 589 588 580 570 569 560 552 556 550 546 540 540 530 520 510 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 17

Planberedskap I den översiktsplan som kommunfullmäktige antog i januari 2010 klargörs hur kommunen ska arbeta med frågor om boende och bebyggelse. I planen slås fast att attraktiva bostadsområden och ökad inflyttning är en av de avgörande framgångsfaktorerna för kommunens utveckling. I översiktsplanen anger kommunen sin målsättning och viljeinriktning för boende och bostäder. De områden som pekas ut för utveckling och komplettering av bebyggelse är Dyvelsten/Lillmyren, Acksjön, Lyckan, Dömle och Visten/ Doktorsudden. Kommunen har arton byggklara tomter för småhus på Tjärnheden i Deje samt enstaka tomter i andra områden. Privata markägare har tomter på Lyckebogatan, Lillmyrsvägen, Vistmansvägen och i Lyckan. Det finns också färdiga detaljplaner för villatomter vid Enåsen och Arnäs samt enstaka tomter i andra områden. Det finns områden med detaljplaner där fastighetsbildningen inte är genomförd vilket innebär att de inte omedelbart är byggbara. De som hör av sig till kommunen är främst intresserade av tomt i Forshaga. För lägenheter finns färdiga detaljplaner för Åsmyren (150 lägenheter), kvarteret Svanen (40 lägenheter) kvarteret Trädgårdsmästaren (30 lägenheter), Järnvägsgatan, Bergstigen (14 lägenheter), Visterud (24 lägenheter i parhus) samt området vid Slottet (Slottsvägen). 4.6 Bostadsbehov Generellt är det betydligt fler som söker bostad belägen i Forshaga än i Deje. När det gäller lägenheter efterfrågas mest tvåor och treor. Efterfrågan på större lägenheter (4-5 rok) oftast i samband med familjeåterförening. Ungdomar Av diagrammen framgår att ungdomar i Forshaga, särskilt pojkar, i högre utsträckning än i genomsnittet för riket bor kvar hemma. Tillgången på lämpliga bostäder kan vara en förklaring. Den högre ungdomsarbetslösheten i Forshaga än i riket, och därmed lägre inkomster, kan vara en annan del av orsaken. 18

Äldre Det kommunala bostadsbolaget har de senaste tio åren byggt 72 lägenheter. Samtliga har god tillgänglighet med antingen hiss eller markplan. I början på 90- talet byggde bolaget tre punkthus med totalt 49 lägenheter där alla har tillgänglighet med hiss. I kommunen finns två särskilda boenden, Ullerudsgården med 36 lägenheter och Lintjärn med 32 lägenheter. Av de totalt 68 platserna i särskilt boende är 34 inriktade på demensboende. Det finns två trygghetsboenden med totalt 64 lägenheter, 27 i Deje och 37 i Forshaga. Trygghetsboenden har tillgång till gemensamhetslokaler och här finns bemanning under största delen av dygnet. Den ökande andelen äldre innebär att antalet hemtjänsttimmar ökar. 2011 var antalet hemtjänsttimmar 84 554 och 2014 hade de ökat till 117 807. Det innebär en ökning med cirka 11 000 timmar per år de senaste tre åren. Totalt finns 172 lägenheter i kommunen med hiss. Cirka 180 personer (2014) beviljas varje år bidrag till bostadsanpassning. Funktionshindrade Kommunen har tio lägenheter i bostäder som är särskilt byggda för ändamål inom LSS. Därutöver finns 19 lägenheter i gruppboende där kommunen har kontrakt med Forshagabostäder AB samt fem lägenheter på Lintjärn. Idag saknas bostäder med särskild service för unga personer med funktionshinder/nedsättning. Även boende för personer med psykiska funktionsnedsättningar saknas, framför allt för dem inom socialpsykiatrin. Nyanlända Kommunen har ett avtal med Migrationsverket om att ta emot flyktingar och ensamkommande barn. Utöver det finns anhöriginvandring och de som själva flyttar till kommunen efter att ha fått uppehållstillstånd. 2014 tog Forshaga kommun totalt emot 49 nyanlända. Antalet beräknas öka de närmaste två åren. Forshaga kommun har avtal med det kommunala bostadsbolaget som genom ett frivilligt åtagande är behjälplig att anskaffa bostäder till nyanlända som har permanent uppehållstillstånd, är folkbokförda i Forshaga och har inkomst eller försörjningsstöd. Trots det kommit många nyanlända har bostadsbolaget kunnat erbjuda dem bostäder. Behovet av lägenheter till nyanlända kommer fortsatt att vara stort. Migrationsverket ska öka antalet asylplatser i Värmland under den närmaste tiden och det innebär att behovet av bostäder ökar även i Forshaga kommun. Invånardialog om boende Under april-juni 2015 genomförde kommunen en enkätundersökning på sin webbplats. Åttio personer (55 % kvinnor, 45 % män) har svarat på frågor om äldreboende och om hur de vill bo i framtiden. Flertalet av respondenterna bor i småhus/villa (81 %) i Forshaga (51 %), Deje (18 %) och Skived (15 %). De flesta ser sin framtid i kommunen (78 %) och tycker att närhet till familj, socialt umgänge, natur, service och bra kommunikationer är faktorer som får dem att vilja stanna kvar. Bristen på kultur och avstånd till läkarmottagning, apotek och bank är faktorer som tas upp av de som inte vill bo kvar i kommunen. Om äldreboende 46 % vill bo kvar i sin nuvarande bostad så länge som möjligt med hemhjälp efter 19

behov. 50 % vill kunna flytta till ett boende som tillgängliganpassats inför framtida hjälpbehov, 26 % vill kunna flytta till trygghetsboende anpassat för äldre, enskilt boende med gemensamhetsutrymmen och närhet till personal, och endast 6 % vill kunna flytta till äldreboende med heldygnsomsorg. De flesta vill bo centralt i Forshaga (31 %), centralt (30 %) eller i Deje (11 %). Respondenterna tycker att boendets storlek ska vara 2 rum och kök (52,5 %) eller 3 rum och kök (37,5%), till en kostnad av 4 000-5 000 kr/mån (36 %) eller 5 000-6 000 kr/mån (31 %). På frågan om vilken service och vilka resurser/ faciliteter som är viktigt att ha nära sin bostad svarade 68 % affärer, 44 % vårdcentral, 33 % apotek, 15 % rekreationsområde/grönområde, 14 % kollektivtrafik/ kommunikationer, 14 % aktiviteter, 13 % bank och 9 % restaurang. Nästan tre av fyra säger sig vara intresserade av att engagera sig i planeringen vid ett eventuellt byggande av nytt äldreboende. I undersökningens avslutande öppna fråga kunde allmänna kommentarer kring äldreboende i Forshaga kommun framföras. Där framkom flera synpunkter på behovet av nybyggnation, önskemål om hiss eller bostad i ett plan. 20

4.7 Slutsatser I översiktsplanens framtidsanalys sägs följande om bostäder: Människor har ett mycket varierat behov och önskemål. I huvudsak kan fyra grupper urskiljas. 1. Äldre: Centralt bostäder i tätorterna med närhet till service. I första hand flerbostadshus med hög tillgänglighet. 2. Medelålders: Natursköna och ofta vattennära boende i exempelvis radhus eller kedjehus. 3. Småbarnsfamiljer: Tryggt och säkert villaboende med närhet till förskola, skola och natur. 4. Ungdomar: Campusboende i anslutning till Forshaga Akademien och Lärcenter. Billiga smålägenheter i centrum. En analys som i allt väsentligt stämmer överens med vad som kommit fram under arbetet med riktlinjerna bostadsförsörjning där vi kan konstatera följande. Idag råder brist på bostäder för äldre både i form av särskilda boenden, trygghetsboende och tillgänglighetsanpassade boenden. En ökad tillgång på sådana bostäder skulle öka tillgången på lediga småhus vilket det finns en hög efterfrågan på. Det råder brist på bostäder för ungdomar, både studenter, ensamkommande barn och övriga ungdomar. Det råder brist på särskilt anpassade boenden inom LSS och socialpsykiatrin. Det finns en viss planberedskap men den bör förbättras. En strategi för landsbygdsutveckling i form av LIS-planer håller på att tas fram. Omvandling av fritidshus till permanentbebodde pågår och en fortsatt utveckling i den riktningen bör underlättas. 21

5 Kommunens planerade insatser 5.1 Åtgärdsprogram 1: Projektering och byggande av tillgänglighetsanpassat boende i centralt läge, kv Svanen (Bruksgatan) Genomförandetid: 2016-2017 Ansvar: Forshagabostäder AB, vård- och omsorgsnämnden 2. Översyn och behovsanpassning av befintliga boenden för äldre (särskilda boenden, trygghetsboenden) Genomförandetid: 2016-2018 Ansvar: Vård- och omsorgsnämnden (kommunteknik & service, Forshagabostäder AB) 3. Bostäder för ensamkommande barn Genomförandetid: 2015-2016 Ansvar: Lärande- och arbetsnämnden, Forshagabostäder AB 4. Utökning av boende för LSS och socialpsykiatrin Genomförandetid: 2016 Ansvar: Vård- och omsorgsnämnden (kommunteknik & service, Forshagabostäder AB) 5. Fastighetsbildning av detaljplanelagda områden Genomförandetid: 2016-2018 Ansvar: Kommunteknik & service 6. Framtagande av förslag på nya bostadsområden och planområden Genomförandetid: 2016-2018 Ansvar: Miljö- och byggnämnden, kommunteknik och service 7. Marknadsföring av mark och bostäder Genomförandetid: Kontinuerligt 2015-2019 Ansvar: Kommunstyrelsen 8. Framtagande av plan för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS-plan) Genomförandetid: 2015-2016 Ansvar: Miljö- och byggnämnden 9. Exploatering av Åsmyren, gärna i samarbete med privata byggföretag Genomförandetid: 2016-2018 Ansvar: Kommunstyrelsen 22

5.2 Resurser De verksamheter som ansvarar för åtaganden under punkt 5.1 tar upp medel i budget för att kunna genomföra dessa. 5.3 Samverkan och delaktighet Förslag till riktlinjer för bostadsförsörjning skickas ut för samråd till nedanstående rad instanser. Därutöver finns möjlighet att via kommunens webbplats lämna synpunkter för övriga intresserade. Samrådsinstanser Nämnder Politiska partier i Forshaga kommunfullmäktige Privata hyresvärdar Kommunala bostadsföretaget Forshagabostäder AB Länsstyrelsen Värmland Pensionärsföreningar Ungdomsråd Näringslivsråd Hyresgästföreningen Fastighetsägarna Region Värmland Villaägarföreningen Kils kommun Karlstads kommun Munkfors kommun Inför genomförande av åtgärder kommer kommunen ge möjlighet för invånar- och intressegrupper att lämna synpunkter via invånardialoger. 23

Bilaga 1: Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar 1 Varje kommun ska med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Vid planeringen av bostadsförsörjningen ska kommunen samråda med berörda kommuner och ge länsstyrelsen, aktören med ansvar för regionalt tillväxtarbete i länet och andra regionala organ tillfälle att yttra sig. Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Förändras förutsättningarna för de antagna riktlinjerna ska nya riktlinjer upprättas och antas av kommunfullmäktige. Lag (2013:866). 2 Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska minst innehålla följande uppgifter: 1. kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, 2. kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och 3. hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. Lag (2013:866). 3 Länsstyrelsen ska lämna kommunerna i länet råd, information och underlag för deras planering av bostadsförsörjningen. Länsstyrelsen ska uppmärksamma kommunerna på behovet av samordning mellan kommuner i frågor om bostadsförsörjning och verka för att sådan samordning kommer till stånd. Lag (2013:866). 4 Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska vara vägledande vid tillämpningen av 2 kap. 3 5 plan- och bygglagen (2010:900). Lag (2013:866). 5 En kommun ska lämna regeringen de uppgifter om kommunens bostadsförsörjningsplanering som regeringen begär. Lag (2013:866). 6 Om kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen saknar någon sådan uppgift som avses i 2 första stycket 3, får regeringen förelägga kommunen att anta nya riktlinjer. Lag (2013:866). 7 Om det behövs för att främja bostadsförsörjningen ska en kommun anordna bostadsförmedling. Om två eller flera kommuner behöver gemensam bostadsförmedling, ska dessa kommuner anordna sådan bostadsförmedling. Regeringen får förelägga en kommun att anordna kommunal bostadsförmedling enligt första stycket. Lag (2013:866). 8 En kommunal bostadsförmedling som förmedlar lägenheter i turordning efter kötid får, utöver sådan förmedlingsersättning som får tas ut vid yrkesmässig bostadsförmedling enligt 12 kap. 65 a jordabalken, ta ut en avgift för rätten att 24

stå i kö (köavgift) av den hyressökande. Kravet på förmedling efter kötid ska inte hindra att ett begränsat antal lägenheter som är tillgängliga för kön fördelas enligt ett förturssystem. Köavgiften får tas ut för högst ett år i taget. Kommunen får bestämma avgiften och grunderna för hur den ska tas ut. Lag (2013:866). Övergångsbestämmelser 2013:866 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014. 2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för riktlinjer för bostadsförsörjning som antagits före den 1 januari 2014. Bilaga 2: Processdiagram (under arbete) Detta är ett exempel på arbetsordning som man kan utarbeta riktlinjerna ifrån: Först tas underlag fram om utvecklingen i kommunen gällande frågor kopplade till bostadsförsörjning samt nulägesbeskrivningar och prognoser för framtiden. Detta underlag resulterar ofta i utmaningar där kommunen sedan utarbetar: Lokala bostadspolitiska mål som leder till: Riktlinjer för bostadsförsörjning som antas av kommunfullmäktige. Utifrån riktlinjerna kan sedan kommunen fortsätta sitt arbete med åtgärdsprogram för att nå den önskvärda utvecklingen. 25