KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER

Relevanta dokument
SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017

Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency ETT KLIMATPOLITISKT RAMVERK FÖR SVERIGE

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Ökad takt behövs för att nå målen

Konsumtionens klimatpåverkan. Ulrika Isberg, Julien Morel, Jonas Allerup, Anita Lundström, Naturvårdsverket

Regional statistik om utsläpp till luft per bransch

Klimatutredning för Karlstads kommun

Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

De officiella utsläppssiffrorna för år 2007 till klimatkonventionen och Kyotoprotokollet

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

EU ETS och kommande förändringar. Bodecker Partners

Fördjupad analys av svensk klimatstatistik 2017

Ny metod för aktuella miljöräkenskaper

Ny metod för aktuella miljöräkenskaper

Naturvårdsverkets uppdrag inom energi och klimat med kopplingar till Länsstyrelserna

KLIMAT KOMMUNERNAS SLUTSEMINARIUM FÖR VEGA- PROJEKTET

Energianvändning och utsläpp av växthusgaser i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Version 1

Ny klimat- och energistrategi för Skåne

Begränsa Sveriges klimatpåverkan - vad är kommunernas roll? Tätortsfrågor och landsbygdsfrågor för ett fossilfritt Sverige

Rapportering av energianvändning och utsläpp av växthusgaser 2012

Energi och koldioxid i Växjö 2012

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

MILJÖ- CHEFS- NÄTVERK SKL

Indikatornamn/-rubrik

Information om klimatklivet Naturvårdsverket

Energibalans Skåne län Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Ekologiskt fotavtryck och klimatfotavtryck för Huddinge kommun 2015

Luftutsläpp efter näringsgren 2011

1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018

HANDELNS betydelse för Sverige

Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

Energiöversikt Arjeplogs kommun

@fores_sverige #fores

Bilaga 1. Klimatstrategin uppföljning och nulägesbeskrivning

Industriklivet. På väg mot ett fossilfritt Dalarna Borlänge Svante Söderholm, Energimyndigheten

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Energiöversikt Kiruna kommun

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Fakta om transporter 2012

AVRAPPORTERING AV VÄXTHUSGASUTSLÄPP I STOCKHOLM ÅR 2009

Klimatbokslut Foto: Johan Gunséus

Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB

Klimatpåverkan från stockholmarnas konsumtion

Så ska vi bli fossilfria inom en generation

Svensk klimatpolitik SOU 2008:24

Användningen av energigaser inom industrin. Stockholm 30 januari 2018

Investeringsstöd för åtgärder inom klimat och energi

Johannes Elamzon, Länsstyrelsen Skåne. Social hållbarhet. Foto: Bertil Hagberg

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare

Energiläget för Södermanland 2016

En sammanhållen klimat- och energipolitik

Energiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Rapportering av energianvändning och växthusgasutsläpp 2014

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning

En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018

Minskad energianvändning genom utbildning och tillsyn

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Vad händer på den svenska gasmarknaden? Stockholm Maria Malmkvist, Energigas Sverige

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson

Klimat- och energistrategi för Stockholms län

Nuläge och framtidsutsikter för restvärme. Industriell symbios Cirkulär ekonomi

Trafikplanering, miljöbedömning och klimat

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050.

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee

Energimål Byggnader och industri. Peter Åslund Energikontoret

Energiöversikt Haparanda kommun

DIREKTIVET OM MEDELSTORA FÖRBRÄNNINGS- ANLÄGGNINGAR

Basindustrin finns i hela landet

FEM FÖRLORADE ÅR. Så skrotades klimatberedningens förslag. Miljöpartiet de gröna

Halland och målen i Europas 2020-strategi

Energigas en klimatsmart story

Förnybarenergiproduktion

Färdplan Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS

Klimatbokslut Jämförelsetal. Hässleholm Miljö AB

Energi. energibalanserna.

Miljöräkenskaper på SCB

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Energiskaffning och -förbrukning 2012

SSABs klimatarbete mot Jonas Larsson, SSABs miljöchef

Klimatpolitikens möjligheter och kostnader - vad säger allmänheten?

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 700 MILJONER SKA INVESTERAS VARJE ÅR fram till år 2020

Energiöversikt Pajala kommun

Prognoser för utsläpp och upptag av växthusgaser. Delrapport 1 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2008

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Prognoser för utsläpp och upptag av växthusgaser. Delrapport 1 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2008

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

ÅRSMÖTE 11 APRIL 2019

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

Transkript:

KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER JOHANNES MORFELDT, KLIMATMÅLSENHETEN INFORMATIONSDAG FÖR VERKSAMHETSUTÖVARE 6 NOVEMBER 218 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 218-11-19 1

Officiell statistik bygger på företagens uppgifter Öppenhet är grunden för Sveriges nationella och internationella luft- och klimatarbete Inventeringarna av växthusgaser och luftföroreningar ligger till grund för Sveriges internationella rapportering till EU och FN samt Sveriges nationella uppföljning av miljökvalitetsmålen Ert företags medverkan är viktig Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 218-11-19 2

Sveriges territoriella utsläpp och upptag av växthusgaser Miljoner ton koldioxidekvivalenter 8 6 4 2 199-2 1995 2 25 21 215-4 -6 Industri Inrikes transporter Markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk Utsläpp om 52,9 miljoner ton 216 26 procent minskning sen 199 1,6 procent minskning sen 215 Oförändrat nettoupptag på hög nivå Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 218-11-19 3

Huvudsaklig minskning senaste 1 åren 1 El och fjärrvärme Industrin Inrikes transporter -1 Avfall -2 Uppvärmning av bostäder och lokaler 199 1995 2 25 21 215 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 218-11-19 4

Utsläpp från el och fjärrvärme 12 8 4 199 1995 2 25 21 215 El och fjärrvärme, totalt Fossila bränslen Biobränslen Avfall och övrigt Energitorv Utsläpp från rökgasrening Sedan år 199 har utsläppen av växthusgaser från el- och fjärrvärmeproduktion minskat, trots att fjärrvärmeproduktionen ökat kraftigt. Dataunderlag: Främst energistatistik Emissionsfaktorer från Energimyndigheten Vissa underlag från E-CO2 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 218-11-19 5

25 2 15 1 Utsläpp från industri Övrig (gruvindustri, trävaruhandel m.m.) Mineralindustri (exkl. metaller) Livsmedelsindustri Pappers- och massaindustri samt tryckerier Kemiindustri Utsläppen av växthusgaser från industrin minskar inte längre totalt sett. Vissa branscher visar på minskningar och i flera fall följer utsläppstrenden konjunkturen. 5 199 1995 2 25 21 215 Metallindustri (exkl. järn- och stål) Raffinaderier samt distribution av olja och gas Järn- och stålindustri Dataunderlag: Energistatistik Miljörapporter E-CO2 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 218-11-19 6

Måluppföljning klimatpolitiska ramverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 218-11-19 7

Men ökad takt behövs för att nå målen 8 6 4 Utsläpp Sverige om knappt 53 miljoner ton 216 26 procent minskning -2%/år sen 199 1,9 procent minskning sen 215 Oförändrat nettoupptag på hög nivå 2 199 1995 2 25 21 215 22 225 23 235 24 245 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 218-11-19 8

Men ökad takt behövs för att nå målen 8 6 4 Utsläpp Sverige om knappt 53 miljoner ton 216 26 procent minskning -2%/år sen 199 1,9 Icke-handlande procent minskning sen 215 sektorn Oförändrat nettoupptag -2%/år på hög nivå 2 199 1995 2 25 21 215 22 225 23 235 24 245 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 218-11-19 9

Men ökad takt behövs för att nå målen 8 6 4 2 Utsläpp Sverige om knappt 53 miljoner ton 216 26 procent minskning -2%/år sen 199 1,9 Icke-handlande procent minskning sen 215 sektorn Oförändrat nettoupptag -2%/år på hög nivå Inrikes transporter -3%/år 199 1995 2 25 21 215 22 225 23 235 24 245 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 218-11-19 1

Måluppföljning EU och FN Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 218-11-19 11

Samlat underlag till Regeringskansliet Tre sätt att beräkna utsläpp Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 218-11-19 12

Den ekonomiska tillväxten och andra faktorer påverkar utsläppsutvecklingen 7 6 5 4 3 2 1 Dessa faktorer har bidragit till utsläppsminskningar: Biobränslen Effektiv energianvändning Växande tjänstesektor Växthusgasutsläpp 28 Ekonomisk tillväxt Minskad andel industri i ekonomisk produktion Övergång från fossila bränslen till biobränslen Minskade utsläpp från personbilar Energieffektivisering Växthusgasutsläpp 215 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 218-11-19 13

Den ekonomiska tillväxten och andra faktorer påverkar utsläppsutvecklingen Miljarder kronor, fasta priser referensår 216 4 3 Privata tjänster 2 Offentlig sektor 1 Tillverkningsindustri 199 1995 2 25 21 215 Dessa faktorer har bidragit till utsläppsminskningar: Biobränslen Effektiv energianvändning Växande tjänstesektor Bygg Energi och avfall Jordbruk, skogsbruk, fiske Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 218-11-19 14

Utsläpp till följd av svensk konsumtion fortsatt höga Ton per person 2 Konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp 1 Territoriella växthusgasutsläpp 199 1995 2 25 21 215 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 218-11-19 15

Läs mer i Naturvårdsverkets rapporter: Med de nya svenska klimatmålen i sikte Fördjupad analys av svensk klimatstatistik 217 (årets rapport släpps den 12e dec) Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 218-11-19 16