VÄSTRA FINLANDS MILJÖTILLSTÅNDSVERK Helsingfors BESLUT Nr 83/2007/3 Dnr LSY 2001 Y 204 Givet efter anslag 29.6.2007 ÄRENDE SÖKANDE Återställande av en sötvattenbassäng till havsvik, Pargas Pargas Vatten Ab Paraisten Vesi Oy ANSÖKAN Pargas Vatten Ab Paraisten Vesi Oy har med en 10.9.2001 hos miljötillståndsverket anhängiggjord och sedermera kompletterad ansökan ansökt om tillstånd att enligt en till ansökan bifogad plan återställa Pargas sötvattenbassäng till en havsvik. Sökanden ansöker också om att efter en 5 års övergångsperiod, efter det att regleringen upphört, bli befriad från alla övervaknings, underhålls och skötselskyldigheter som påförts sökanden i anslutning till byggandet och driften av bassängen. Sökanden har framställt att den tid som beviljas för genomförande av åtgärden bör fastställas till minst 10 år räknat från det att tillståndsbeslutet vunnit laga kraft. I KRAFT VARANDE TILLSTÅND Tillstånd för anläggandet av sötvattenbassängen och bassängens nivåreglering samt tagandet av råvatten från bassängen har beviljats Pargas Vatten Ab genom följande beslut: Sysilaxbassängen Vattendragskommissionens beslut nr 17/1955, 26.031955 Vattendragskommissionens beslut nr 2/1956, 01.03.1956 Vattendragskommissionens beslut nr 42/1956, 30.01.1957 Högsta förvaltningsdomstolens beslut nr 2596/60/IM 26.04.1960 Huvudbassängen Västra Finlands vattendomstols beslut nr 75/1967, 10.10.1967 Högsta förvaltningsdomstolens beslut nr 5293, 974 977, 979 982, 984 988/47/68, 31.10.1968 Vattenöverdomstolens beslut nr 15, 19.06.1969 Västra Finlands vattendomstols beslut nr 41/1974, 14.06.1974 Högsta förvaltningsdomstolens beslut nr 3766/75/AL, 03.10.1975
2 REDOGÖRELSE FÖR FÖRETAGET Bakgrund och avsikt med företaget Planerade arbeten Pargas Vatten Ab Paraisten Vesi Oy levererar vatten till samhället och industrin i Pargas. Den från havet invallade sötvattensbassängen tjänar som råvattenkälla för vattenförsörjningen. Det genomsnittliga vattenuttaget har under de senaste åren varit ca 2 500 m 3 /d. I framtiden kommer vattenförsörjningen i Pargas att skötas i samarbete med Åboregionen. Samarbetsprojektet grundar sig på framställande av konstgjort grundvatten. I och med övergången till användning av grundvatten kommer vattenuttaget från sötvattenbassängen att upphöra helt och regleringen av bassängen blir obehövlig. Öppnande av dammen mellan havet och sötvattensbassängen Öppnande av Sysilaxbassängen Avsikten är att regleringen av sötvattenbassängen upphör och området återställs till havsvik. För huvudbassängens del kommer avregleringen att ske så att slussportarna i regleringsdammen och småbåtsslussen öppnas för gott. Dessutom kommer ytterligare en öppning i vägbanken mellan bassängen och havet att byggas för att förbättra vattnets cirkulation och underlätta båttrafiken. En ny bro byggs över öppningen. Bron består av tre spann, av vilka det mellersta används för båttrafiken och har följande mått bottennivå N 43 3,00 m höjd för underfart (brobalkens undre kant) N 43 +3,00 m fri bredd ovanom nivån N 43 1,50 m 8,50 m fri bredd vid bottennivå ca 5,00 m Strömningstvärsnittet för broöppningen på MW nivån är ca 25 m 2. Byggandet av bron förutsätter att vägen på dammkrönet höjs på en 150 m lång sträcka. De jordmassor som behövs, ca 2 000 m 3, tas från öppningen som byggs i dammen. Sysilaxbassängen återställs till havsvik genom att man genom fördämningsvallen mellan huvudbassängen och Sysilaxviken gräver en kanal. Kanalens bottenbredd är 4 m, djupet N 43 2,0 m och kanternas lutning 1:2. Grävmassorna är ca 900 m 3 och placeras på fastigheten Dammtomt II, Rnr 2:30 som ägs av sökanden. Kanalen som skall grävas mellan huvudbassängen och Sysilaxviken bryter av vägen från norr till Sysilaxholmen. Vägen kommer att ersättas av en ny vägförbindelse via fastigheten Björkudde, fastighetsbeteckning 573 506 1 43. Ett föravtal om detta har gjorts med fastighetens innehavare, Oy Björkudde Ab.
3 Byängsbäckens fördämningsvall Byängsbäckens fördämningsvall med tillhörande pumpanordning vid Pettebyviken byggdes i samband med inrättandet av sötvattensbassängen enligt vattendomstolens beslut för att dräneringsförhållandena på områdets odlingsmarker skulle bibehållas. Ifall delägarna i Byängsbäckens uppdämningsområde vill återgå till den torrläggningssituation som rådde före uppdämningen kommer sökanden att öppna dammen och rensa utfallsdiket. Vid öppnandet av vallen uppstår ca 150 m 3 jordmassor som placeras på dammen. Vid rensningen av diket uppkommer ca 200 m 3 massor som kan placeras i vassen bredvid diket. Muddringar Avregleringen av bassängen medför att vattennivån sjunker och det uppstår behov av att fördjupa vattnet vid privata bryggor och förbättra båtfarlederna vid bassängens broar och i Tojoisviken. Vid arbetena uppskattas uppstå följande mängder muddermassor: Sötvattensbassängen nuvarande tillstånd muddring utanför bryggorna 1 130 m 3 muddring vid broarna 1 250 m 3 fördjupning av båtled i Tojoisviken 2 500 m 3 Muddringarna framför bryggor är tänkta att utföras av strandfastigheternas ägare med stöd av 1 kap 30 vattenlagen och utan samordnad planering och utan att tillstånd från myndigheter behövs. Mängderna muddermassor är små, 2 50 m 3, per muddringsplats. Fördjupningen av båtleden i Tojoisviken och muddring vid broarna utförs av sökanden. Muddermassorna placeras i Kojkullafjärden där vattendjupet är över 9 m. Allmänt Pargas sötvattenbassäng finns på Ålö, väster om Pargas centrum, och består av två separata bassänger. Den östra delen av bassängen, Sysilaxbassängen, uppdämdes år 1954 och huvudbassängen uppdämdes år 1968. Bassängerna regleras var för sig. Huvudbassängens areal är ca 3,3 km 2 och Sysilaxbassängens areal är ca 0,2 km 2. Regleringsanordningar och båtsluss Sötvattensbassängen skiljs från havet av dammar. Dammen används också som vägbank. I dammen väster om Flatskär finns bredvid varandra en lucka för reglering av vattennivån och en sluss för småbåtar. Regleringsluckan är 4 m bred och har tröskelhöjden N 43 1,00 m. Regleringsluckan styrs automatiskt. Båtslussens längd är 12,00 m och bredden 4,00 m. Slussportarnas tröskelhöjd är N 43 2,30 m och passagens fria höjd är N 43 +2,60 m. Enligt gällande tillstånd skall bassängen regleras så att vattenytan i regel inte underskrider nivån N 43 0,40 m och inte överskrider nivån
4 N 43 +0,40 m. I praktiken har man strävat till att hålla nivån jämn och nära maximinivån för att hindra havsvatten från att rinna in i bassängen. Om havsvattenståndet en längre tid är högt och tillflödet till bassängen samtidigt är stort kan bassängens nivå tillfälligt stiga över regleringens maximigräns. Vattenstånd Sötvattenbassängens vattennivå har under åren 1971 1999 varit följande (enligt N 43 systemet): HW MHW MW MNW NW +0,55 m +0,43 m +0,23 m 0,02 m 0,40 m Variationen i bassängens vattenstånd räknat mellan medelhögvatten (MHW) och medellågvatten (MNW) är 0,45 m. Motsvarande variation i havsvattennivån är 1,3 m. Under observationsperioden har sötvattenbassängens nivå inte gått under minimigränsen och överskridningar av maximigränsen har varit små. Sysilaxbassängens vattenstånd har inte observerats regelbundet men enligt tillgängliga data har bassängens yta hållit sig ungefär på nivån N 43 +0,8 m. Djup och volym Huvudbassängens medeldjup är 2,8 m och största djup 10,2 m. Volymen är 9,4 miljoner m 3 vid medelvattenstånd. Sysilaxbassängens medeldjup är 2,0 m, största djup 3,3 m och volym 0,4 miljoner m 3. Nederbördsområde och tillflöde Sötvattenbassängens nederbördsområde är med bassängen inberäknad ca 24,7 km 2 och består till ca 28 % av åkermark och ca 49 % skog. Marken i bassängens nederbördsområde innehåller basiska kalkstensarter. Det genomsnittliga tillflödet till bassängen är 0,20 m 3 /s. Utflödet till havet är i genomsnitt 0,17 m 3 /s, d.v.s. inflödet minskat med råvattenuttaget. Belastning Vattenkvalitet Jordbruksmark och gles bebyggelse svarar för merparten av belastningen av växtnäringsämnen. Några direkta avloppsvattenutsläpp sker inte i sötvattenbassängen. Fosforbelastningen har uppskattats till minst 1 030 kg per år och kvävebelastningen till 12 147 kg per år. Det kritiska värdet för den fosforbelastning bassängen tolererar har beräknats till 378 kg per år. Vattnet i områdets djupare delar skiktas under sommaren och vintern och syrehalterna minskar i bottennära vattenskikt. Syresättning av vattnet har utförts i Hyvilempfjärden, Kojkullafjärden och Vallisfjärden. Halterna av växtnäringsämnen i bassängen är höga. Totalfosforhalterna har för det mesta varierat mellan 50 och 200 µg/l och totalkvä
5 Bottensediment och bottenfauna vehalterna mellan 600 och 1 500 µg/l. Några tydliga utvecklingstrender har inte kunnat skönjas under de senaste årtiondena. Närmast bottnen är fosforhalten i regel som högst under vårvintern och vid slutet av sensommarens skiktningsperiod, vilket indikerar att fosfor frigörs ur sedimenten och en s.k. inre belastning sker. Till följd av de höga näringshalterna är bassängens växtplanktonproduktion hög. Särskilt i Sysilaxviken har blågröna alger varit den dominerande alggruppen under så gott som hela växtperioden. I de övriga delbassängerna är förekomsten av blågröna alger betydligt mindre och mer sporadisk. Under sommaren är bassängvattnets siktdjup sällan mer än 1 m på grund av vattnets grumlighet och den stora växtplanktonbiomassan. Sötvattenbassängens hygieniska tillstånd har i huvudsak fyllt kvalitetskriterierna för badvatten. Enligt klassificering av råvatten tillhör sötvattenbassängens vatten råvattenklass A1 A2. Bassängens lämplighet för rekreation har på basen av eutrofieringsgraden för det mesta varit nöjaktig försvarlig, klass III IV. Bottensedimenten i sötvattenbassängen och närliggande havsområdet är likartade och består huvudsakligen av lergyttja eller gyttjelera. Sötvattenbassängens bottenfauna består så gott som uteslutande av Chironomus plumosus typens fjädermygglarver och motsvarar bottenfaunans sammansättning och biomassa i frodiga eller mycket frodiga insjöar. De för bräckt vatten typiska bottendjurarterna försvann från bassängen så gott som helt under åren 1970 1972. Vattenvegetationen Sötvattenbassängens dominerande vattenväxter är vass, axslinga, hornsärv och bredkaveldun. År 2000 var arealen täckt av vattenvegetation och dess andel (%) av sötvattenbassängens areal följande: Vattenväxtart Beståndsareal Vass 0,415 km 2 (ca 11,9 %) Axslinga 0,25 km 2 (ca 7,1 %) Hornsärv 0,05 km 2 (ca 1,4 %) Vattenväxterna är ställvis till hinder för bassängens rekreationsanvändning. För att förbättra rekreationsanvändningen och fritidsfisket har vattenvegetationen klippts. Fisk och kräftbeståndet samt fisket och kräftfångsten Merparten av fiskbeståndet består av braxen/björkna, nors och mört. Endast nöjes och husbehovsfiske idkas i sötvattenbassängen. Under åren 1993 1998 har man genom intensivt fiske avlägsnat s.k. skräpfisk ur bassängen. Fiskbiomassan före det intensiva fisket påbörjades uppskattades till ca 100 ton (300 350 kg/ha). Skräpfisken har långsamt minskat och medelstorleken på braxen och mört har
6 ökat. Rovfiskens, främst abborrens och gäddans, andel i fiskbeståndet har ökat, men gösstammen har inte förstärkts såsom förväntats. Kräftbeståndet i sötvattenbassängen är medelmåttigt, och kräftandet sker främst till husbehov. Den årliga kräftfångsten under de senaste åren har uppskattats till ca 10 000 st. Naturskydd Pettebyviken samt delar av Parantfjärden och Hyvilempfjärden ingår i Natura 2000 området Pettebyviken (FI0200092). Området är införlivat i Natura 2000 nätverket på basen av fågeldirektivet (SPAområde). Bebyggelse och rekreationsanvändning I områdets beskrivning nämns att Pettebyviken är en vassvik med två holmar omgivna av vass. Vassbeståndet runt holmarna är områdets största. Pettebyviken kan jämföras med en från havet avsnörd frodig insjö och området har utvecklats till en betydande fågelsjö. Stammarna av sjöfågel och vasslevande fåglar är både till antal och artrikedom starka. Flest häckande par finns av gräsand, knipa, brunand, skäggdopping och sothöna. Även bläsand och knölsvan är allmänna. Vadararterna är fåtaliga på grund av den knappa förekomsten av strandängar. Vanligast är tofsvipa, enkelbeckasin och drillsnäppa. Inom området häckar även rördrom, brun kärrhök, småfläckig sumphöna och vattenrall. Sävsångare, rörsångare, näktergal och sävsparv är särskilt talrika. Dessutom kan man träffa på trastsångare, rosenfink och gulärla. Området är också en viktig rastplats för flyttfåglar bl.a. för sångsvan. Pettebyvikens Natura 2000 område samt Toijoisviken och Sydänperäviken hör också till programmet för skydd av fågelrika sjöar och havsvikar. Skyddet har ännu inte förverkligats så att ett naturskyddsområden skulle ha inrättats. I närheten av sötvattenbassängens finns också Natura 2000 området Pargas kalkområden (FI0200134). Området består av flera delområden med en total areal på 42 ha. Inom området finns enligt naturdirektivet prioriterade naturtyper och fågelarter nämnda i fågeldirektivets bilaga I. En inventering av byggnader och konstruktioner på sötvattenbassängens stränder har gjorts år 2000. Enligt inventeringen befinner sig följande antal byggnader och konstruktioner inom bassängområdet på den strandzon som kommer att påverkas av havsvattenståndets växlingar eller i närheten av den: bryggor 92 st båthus och skjul 19 st bastubyggnader 12 st lusthus 2 st
7 Företagets inverkningar gäststugor 2 st fritidshus 2 st torrtoaletter 1 st Vattenståndet Efter att sötvattenbassängen återförenats med havet kommer dess vattenstånd att följa havsvattnets växlingar. Förändringen framgård från följande jämförelse mellan sötvattenbassängens medel och extremvattenstånd med havets motsvarande siffror (N 43 systemet): Sötvattenbassänen (1971 1999) Havet (Åbo 1922 1996) HW +0,55 m +1,05 m MHW +0,43 m +0,57 m MW +0,23 m 0,22 m MNW 0,02 m 0,71 m NW 0,40 m 0,96 m Medelvattenståndet i bassängen kommer att sjunka med ca 0,4 m. Skillnaden mellan medelhögvatten (MHW) och medellågvatten (MNW) ökar från ca 0,5 m till 1,3 m. Skillnaderna mellan extrema hög och lågvatten ökar betydlig mera men de extrema vattenstånden i havet är kortvariga och infaller oftast vintertid. Medelvattennivån i Sysilaxviken sjunker med ungefär en meter. Variationerna i vattenståndet, som i nuvarande läge är små, kommer att öka och motsvara växlingarna i havet. Medelvattendjupet i huvudbassängen är för närvarande ca 2,8 m. Till följd av avregleringen kommer medeldjupet att minska med ca 0,4 m. Effekten av vattenståndets sänkning kommer att märkas mest i de grundaste delområdena såsom Sydänperäviken och Tojoisviken. Vattenomsättning Vattenutbytet och salthaltens utveckling i sötvattenbassängen under det första året efter avregleringen har beräknats med hjälp av en matematisk modell. Havsvattenståndet, inflödet och vindförhållandena har bestämts så att de så långt som möjligt motsvarar förhållandena under ett normalår. Enligt modellberäkningen blir strömmarna från havet till bassängen under ett genomsnittsdygn 287 000 m 3 /d och från bassängen ut till havet 308 000 m 3 /d. Vattnets genomsnittliga omsättningstid i hela bassängen har beräknats till ca 1 månad och i de olika delbassängerna mellan 11 och 34 dygn. I det nuvarande läget, då omsättningen sker endast genom tillflödet, är den genomsnittliga omsättningstiden ca 1,5 år. Sysilaxbassängen ingick inte i modellberäkningen men vattnets omsättningstid efter avregleringen har uppskattats till 15 20 dygn. Vattenkvaliteten Modellberäkningen har visat att bassängområdets salthalt kommer att stiga snabbt och inom ca två månader efter avregleringen kom
8 mer det nya balansläget att ha uppnåtts. Bassängområdets salthalt och andel havsvatten kommer i det nya balansläget att vara följande. Område Salthalt mg/l % Havet 6 300 100 Pettebyviken 4 000 5 000 63 79 Parantfjärden 3 500 4 500 56 71 Vallisfjärden 2 500 3 500 40 56 Hyvilempfjärden 3 500 4 500 56 71 Kojkullafjärden 2 000 2 500 32 40 Sydänperäviken 500 1 000 8 16 Vattnet kommer även i fortsättningen att vara mer eller mindre grumligt. Vattnets näringshalter och eutrofieringsnivå kommer att förbättras mest markant inom de delområden som ligger närmast havet. I de mest avlägsna partierna av bassängen förväntas inte ske några större förändringar i vattenkvaliteten bortsett från den förhöjda salthalten. Det ökande vattenutbytet gör också att syrerikt vatten från havet kan ersätta syrefattigt djupvatten i bassängen. Ifall mycket salthaltigt vatten tränger in i bassängen kan dock i sällsynta fall en långvarig och stabil salthaltsskiktning av vattnet uppstå. Den ökande variationen i vattenståndet kommer sannolikt att öka stranderosionen under de första åren efter avregleringen. Detta kan i någon mån öka bassängvattnets grumlighet i samband med kraftiga vattenståndsväxlingar. Havsområdet Utflödet av sötvatten till havet via bassängområdet kommer att öka med samma mängd vatten som Pargas Vatten Ab tagit ut. Det genomsnittliga utflödet ökar från ca 0,17 m 3 /s till ca 0,20 m 3 /s. Förändringen är tämligen liten och inverkningarna på havsvattnet blir små. Ökningen av materialutflödet blir ännu mindre på grund av att den högre salthalten ökar sedimentationen inom bassängområdet. Bottensedimentens kvalitet Inverkan på bottensedimentens kvalitet och syreförbrukning uppskattas vara små och närmast positiva. Till följd av något ökande erosion kan växtmaterial samlas i bassängens djuphöljor men arealen av dessa är liten. I motvikt till detta kommer en del av de nuvarande sedimentationsbottnarna att omvandlas till erosions eller transportbottnar där det inte förekommer någon nämnvärd syreförbrukning eller frigörande av näringsämnen. Bottenfaunan Till följd av den stigande salthalten efter avregleringen kommer bassängområdets bottenfauna att med tiden återgå till det tillstånd som rådde före uppdämningen och brackvattensarter kommer att öka jämfört till nuläget. Bottenfaunan kommer dock även efter avregle
9 ringen att i huvudsak bestå av arter som tål eutrofierade förhållanden. Vattenvegetationen Det lägre vattenståndet kan öka vassens och andra vattenväxters utbredning. Den fria vattenarealen kommer att minska speciellt i bassängens grundaste delar. I Sydänperäviken och Tojoisviken kan vassen erövra största delen av vattenområdet. På längre sikt kommer också vassarnas gräns på landsidan att förflyttas nedåt mot strandkanten. Kärnpartierna i de största vassbestånden kommer att hålla sig oförändrade. Sammantaget kommer vassbeståndens areal och biomassa troligen att öka till följd av det sänkta medelvattenståndet. Den ökande vattenståndsväxlingen och isens inverkan på vintern kan göra att vassbeståndens utkanter inte är lika stabila och täta som nu. Eftersom vattnet troligen kommer att vara relativt grumligt begränsas undervattenväxternas utbredning. På lång sikt kan de nya förhållandena vara hämmande på axslinga och hornsärv och kan göra det möjligt för abborrgräs eller andra natearter att erövra mer utrymme. Undervattenväxternas totala biomassa kommer dock sannolikt med tiden att minska jämfört med nuvarande förhållande. Fisk och kräftbeståndet Fiskbeståndet i sötvattenbassängen kommer till sin sammansättning inte att förändras nämnvärt till följd av avregleringen. Förbättrade syreförhållanden förbättrar förhållandena för fiskarna. Fiskarna kommer att ha fri passage till och från bassängen och bassängområdet kan utvecklas till lekplats för gädda och braxen från ett större område än nu. I någon mån kan strömmingen vandra in i bassängen. Kräftstammen kommer till följd av den höjda salthalten att dö ut rätt snabbt. Några väsentliga förändringar i fisket kommer troligen inte att ske. Fisket kommer även i framtiden att bestå av husbehovs och nöjesfiske i relativt blygsam skala. Kräftfångsten inom bassängområdet kommer att upphöra. Naturskyddet Sökanden har i enlighet med naturvårdslagens 65 låtit gjort en utvärdering av konsekvenserna för Natura 2000 områdena, varom redogörs närmare senare. Byggnader och konstruktioner Områdets bryggor måste anpassas till större vattenståndsväxlingar och till kraftigare isbelastning. Vid vissa bryggor måste det muddras för att upprätthålla tillfredsställande vattendjup. Bortsett från båthusen befinner sig merparten av strandområdets byggnader över havets medelhögvattennivå. De delar av byggnaderna som kan nås av extrema högvatten tar i allmänhet inte skada.
10 Strandmarkernas dränering Båthusen är redan till sin funktion av det slaget att de skall klara av att bli nedblötta. Värdet på de konstruktioner som kan skadas har beräknats utgående från inventeringen år 2000 och på grunder, som finns redovisade i ansökningshandlingarna. Enligt ansökan orsakar projektet olägenheter för 75 lägenheter och 4 samfällda områden. Den sammanlagda skadan har uppskattats till 67 290 euro, som fördelas enligt följande: flyttning och förnyande av bryggor 51 270 euro muddring invid bryggorna 7 610 euro skyddande av ett fritidshus 8 410 euro Dräneringen av strandområdenas odlingsmarker förbättras till följd av att bassängens vattenstånd sjunker. För skogsbruket har avregleringen inte någon stor praktisk betydelse eftersom andelen skogsmark nära stranden är liten. Avregleringen gagnar dock i princip även skogsbruket. Vattnets användbarhet Till följd av den högre salthalten minskar möjligheten att använda bassängvattnet till bevattning. I huvudsak har endast hemträdgårdar och grönsaksland bevattnats med vatten från bassängen. Vattnets förhöjda salthalt försämrar vattnets användbarhet som bastuvatten. Rekreationsanvändning Efter avregleringen bibehålls vattenlandskapet sannolikt i stort sett oförändrat. Inom vissa delområden, såsom Sydänperäviken och Tojoisviken, kommer strandkantens förflyttning och vassbeståndens utbredning att minska den fria vattenytans andel. Å andra sidan kommer ökade vattenståndsväxlingar att öka vattenlandskapets dynamik och ge landskapet en mera havskaraktär. Avregleringen kommer i regel inte att inverka på möjligheten att bada bastu och simma. I de grundaste vikarna såsom Sydänperäviken och Tojoisviken kommer det sänkta vattenståndet att minska antalet simplatser. Båttrafiken mellan bassängen och havet underlättas betydligt då slussportarna ständigt står öppna och en ny öppning i dammen görs. Likaså underlättas trafiken mellan Sysilaxviken och huvudbassängen i och med öppnandet av fördämningen. Till följd av det minskade vattendjupet måste vissa farleder fördjupas. Sökanden har för avsikt att kompensera denna olägenhet genom att muddra båtfarlederna vid broarna och Tojoisvikens farled.
11 Strandfastigheternas värde En uppskattning av förändringar i fastigheternas värde har gjorts för de strandlägenheter som genom avregleringen åsamkas skada på byggnader eller konstruktioner. Strandlägenheternas nuvarande värde uppskattades på basen av Lantmäteriverkets statistik och en värdestegring på 25 % baseras på Finlands miljöcentrals publicerade sammandrag av undersökningar av försäljningspris. Enligt uppskattningen skulle de granskade 73 lägenheternas sammanlagda värdestegring vara ca 500 000 euro. UPPSKATTNING AV FÖRETAGETS NYTTA OCH SKADA Förslag till ersättningar och kompensation Sökanden har ansett att behovet att iståndsätta konstruktioner på stranden och övriga av företaget eventuellt orsakade olägenheter kompenseras av de förbättrade förutsättningarna för båttrafik och av strandfastigheternas värdestegring. Till ansökan har bifogats en fastighetsvis uppgjord utredning över nytta och skada. Som nytta mätbar i pengar har beaktats strandfastigheternas uppskattade värdestegring. Värdestegring har antagits uppstå endast för de fastigheter som har konstruktioner för rekreationsanvändning vid stranden. Som skador mätbara i pengar har inräknats ändringsarbeten på bryggor och eventuell behövlig muddring av vattnet vid bryggorna. För fastigheterna kring bassängen är nyttan av projektet större än olägenheterna. Det enda undantaget är fastigheten Kaislaranta, Rnr 1:18, där fritidsbostaden måste skyddas mot de allra högsta högvattenstånden. Sökanden kommer att kompensera den åsamkade olägenheten genom att på tomten bygga behövliga skyddsanordningar mot de högsta högvattenstånden. Sökanden anser inte att kräftstammens försvinnande är en olägenhet som behöver kompenseras. Kräftorna och kräftfångsten har varit en extra fördel, som uppstått till följd av att bassängen byggdes för sitt egentliga ändamål. Nytta och skada som kan uppskattas i pengar Nytta värdestegring för strandfastigheter 500 000 nytta för båttrafiken (broöppning i dammen mellan bassängen och havet, kanal mellan Sysilaxviken och huvudbassängen, muddringar vid broarna, fördjupning av båtleden i Tojoisviken) 200 000
12 inbesparingar genom att skötsel och kontrollförpliktelser upphör (årlig kostnad 85 000, kapitalisering för 20 år med 5 % ränta) 1 059 000 inbesparing genom att skötsel och underhållsförpliktelser för Byängsbäckens uppdämning upphör (årlig kostnad 7 000, kapitalisering för 20 år med 5 % ränta) 87 000 Totalt 1 846 000 Skada flyttning och förnyande av bryggor 51 270 muddring framför några bryggor 7 610 skydd för högvatten för en fastighets del 8 410 Totalt 67 290 Nytta och skada som svårligen kan uppskattas i pengar HANDLÄGGNING AV ANSÖKAN Nytta bassängen återställs till naturligt tillstånd förbättring av vattenväxlingen och vattenkvaliteten i bassängen tilltagande känsla för vattenlandskapets dynamik och känsla av hav förbättring av strandåkrarnas och skogarnas torrläggning Skada sänkning av vattennivån samt variationerna i vattenståndet minskning av den fria vattenytan i grunda vikar som följd av att vattenståndet sjunker och vassen troligen utbreder sig kräftan försvinner från bassängen Kungörelse av ärendet i enligt med vattenlagens stadganden Påminnelser och yrkanden Miljötillståndsverket har enligt 16 kap. 6, 7 och 8 vattenlagen tillkännagivit ansökan med en kungörelse i miljötillståndsverket och Pargas stad och berett tillfälle att under tiden 2.7 1.8.2002 anföra påminnelser, yrkanden och åsikter med anledning av ansökan. Kungörelsen har särskilt tillsänts de myndigheter och i saken delaktiga som framgår av handlingarna. 1) Sydvästra Finlands miljöcentral har i sitt utlåtande 2.9.2002 konstaterat att bredden av de planerade öppningarna i fördämningarna blir endast en bråkdel av sunden som fanns före invallningen och medför inte att bassängen återställs till naturligt tillstånd. Under de 30 år bassängen reglerats har förändringar i ekosystemet skett som återställs långsamt om ens alls. Bassängens utveckling efter öppnandet innehåller många osäkerhetsfaktorer och sökanden kan därför inte befrias från kontroll, skötsel och underhållskyldigheter
13 såsom i ansökan föreslagits. Om tillstånd beviljas bör sökanden åläggas att presentera ett program för kontroll, skötsel och underhåll. På basen av erfarenheterna kan kontrollens nödvändighet tas till omprövning t.ex. efter fem år. Den modell som använts för simulering av vattenutbytet och salthaltens utveckling ger inte en tillförlitlig prognos och en noggrannare beräkning bör göras innan tillstånd beviljas. Ansökan bör också kompletteras med en utredning av inverkningarna på havsområdet utanför bassängen. Muddringarna vid bryggorna bör anmälas till övervakande myndigheter och muddermassorna bör placeras på land och inte i strandvattnet. Om man vill dumpa muddermassorna i vatten bör tillstånd sökas för detta och muddringarna samordnas. Muddermassorna från muddringen av farlederna är inte lämpliga att deponeras i Kojkullafjärden. I ansökan finns inga uppgifter om muddermassornas kvalitet eller innehåll av näringsämnen. Deponeringen av jordmassor från öppnandet av Byängbäckens fördämning bör inte placeras bredvid utfallsdiket. Miljöcentralen har ansett att det inte finns förutsättningar att bevilja tillstånd innan ansökan har kompletterats. 2) Egentliga Finlands arbetskrafts och näringscentral har ansett att tillstånd kan beviljas eftersom återställande av sötvattensbassängen till havsvik inte på förhand kan anses förorsaka betydande skador för allmän fiskeriekonomisk fördel. Sökandens förslag till skadeersättning är inte riktig, särskilt till den del som berör kräftorna. Sötvattensbassängen anlades i tiden som en bestående anläggning och därför måste också områdets fiskeriekonomi utvecklas på basen av sötvattensarter. I och med att fisken hindrades att stiga upp frän havet inplanterades kräftor för att höja områdets fiskeriekonomiska värde. TE centralen har yrkat att de skador som förorsakas kräftstammen skall ersättas åt vattenområdenas ägare. 3) 33 (Lindula RNr 1:59, Hyvilemp, Pargas ) har förordat en öppning av bassängen under förutsättning att sökanden under en övergångstid om 8 år årligen rapporterar om vattnets tillstånd. Syresättningen av vattnet och klippningen av vattenväxterna varje sommar bör fortsätta under övergångstiden. Bryggorna och muddringsarbetet har värderats för lågt. Påminnaren har iståndsatt en s.k. kräftbotten på vattenområdet som hör till fastigheten. Påminnaren har yrkat på en engångsersättning om 2 500 euro för de skador som fastigheten förorsakas. Båtleden genom dammen bör byggas så att den har en fri underfartshöjd om minst 3,5 meter. Fastigheten består numera av två tomter med skilda ägare. 4) 44 (Kirstilä RNr 4:10, Simonby, Pargas) har i sin påminnelse nämnt att ansökan inte bör godkännas som sådan eftersom naturen har förändrats under de 40 år som förflutit sedan vallen byggdes. Den beräknade skadan för ombyggnad av brygga och muddring kan
14 inte godkännas. Sökanden har förbisett Simonby samfällda strand och brygga som är viktig för att påminnaren skall komma ut till sin holme. Fördämningen bör inte öppnas och sökanden bör fortsätter skötseln av området. Ifall fördämningen öppnas bör skötseln fortsätta minst 10 15 år och den samfällda stranden bör muddras. 44i har 15.7.2003 lämnat in ytterligare en skrivelse vari med hänvisning till den tidigare skrivelsen betonas att bassängens nuvarande tillstånd bör bevaras och skötseln av området får inte upphöra. 5) 55 och 55.1 (Kaislaranta RNr 1:18, Skärmola, Pargas) har i sin påminnelse påpekat att återställandet av sötvattensbassängen till havsvik ökar vattenståndsvariationerna och hotar deras fritidsbyggnad. Återställandet av området till havsvik kan inte godkännas eftersom påminnarna inte informerats om hur sökanden tänkt förverkliga de utlovade skyddskonstruktionerna för byggnaden. Skyddskonstruktionerna måste byggas så att de passar in i miljön och att semesterbostaden inte kan utsättas för fara i någon situation. Sökanden bör fortsätta att klippa vassen. 6) 66 (Norrstrand RNr 3:13, Simonby, Pargas) har nämnt att hans fastighet inte kommer att stiga i värde. Följderna av de planerade åtgärderna är enbart negativa till följd av bl.a. ökande båttrafik, stora vattenståndsvariationer, vattnets minskade användbarhet som bastuvatten och av att kräftorna försvinner. Påminnaren har yrkat 17 410 euro i ersättning för skadorna på fastigheten. 7) 77 (Hallonklev, RNr 1:51, Kurkas, Pargas) har påpekat att sökanden inte har beaktat den brygga till vilken påminnaren har servitut invid gränsen mellan områdena L 6/9 och 6/10. Bryggan har förnyats sommaren 2002. Sökanden bör även återställa den slänt för upptagning av båtar som troligtvis kommer att förstöras när fördämningen mellan Kurkasviken och Vallisfjärden öppnas. 8) 88 för egen del och för f:ma Trollviken (Trollviken RNr 1:48, Hyvilemp, Pargas) har nämnt att hon idkar jordbruk i liten skala och landskapsvård på fastigheten och åstadkommit en vacker landskapshelhet där vattnet är ett viktigt element. Beräkningarna av nyttan och skadan i ansökan är oriktig. Tojoisviken, med undantag av båtfarleden, kommer att växa ihop till ett svårframkomligt tillandningsområde. För fastigheten Trollviken skulle detta innebära att vattenlandskapet och möjligheterna att röra sig med båt, bada, fiska och jaga förloras samt att naturens mångfald minskar. Påminnaren har yrkat att ansökan förkastas. Ifall bassängen återställs till havsvik bör Tojoisviken muddras så att det nuvarande vattendjupet bibehålls och ersättning betalas för skador på naturen. Ifall Tojoisviken inte bibehålls i nuläget med hjälp av muddringar kräver påminnaren en sammanlagd ersättning på 700 000 euro för förstörelse av vattenlandskapet, minskning av fastighetens värde, förlorade möjligheter att röra sig med båt, bygga vid stranden, jakt och fiske mm. Påminnaren har för F:ma Trollviken framställt samma yrkanden och ifall dessa inte uppfylls en ersättning om sammanlagt 100 000 euro för
15 minskning i företagets värde och för de skador som naturen förorsakas. 88 och f:ma Trollviken har krävt laglig ränta på ersättningarna samt att deras kostnader ersätts jämte laglig ränta. 88 har dessutom för firma Trollviken 28.2.2003 inlämnat en till innehållet likalydande påminnelse. 9) 99 (Alstrand RNr 2:5, Sunnanberg, Pargas) har ansett att återställandet av sötvattensbassängen endast medför olägenheter för naturen och för områdets användning, bl.a. genom att bevattnings och bastuvattnet tar slut. Påminnaren har yrkat att brygg och muddringskostnaderna skall ersättas till fullo. 10) 10 (RNr 1:12, Sysilax, Pargas) har i sin påminnelse förordat återställandet av sötvattensbassängen till havsvik. Påminnaren kräver att på fastigheten få bygga ett båthus med därtill hörande brygga i stället för de som måste rivas när bassängen anlades. Sötvattenbassängen bör återställs till en havsvik etappvis och sökanden åläggas att följa upp och sköta om havsviken i tillräckligt många år. 11) 11 (Strandäng RNr 3:14,Simonby, Pargas) har i sin påminnelse påpekat att vattenståndsvariationerna kommer att vara större än vad som nämns i ansökan. Lagen om miljötillståndsförfarande bör tillämpas. Värdet på kräftfångsten har undervärderats och uppskattningen av fastigheternas värdestegring saknar grund. Påminnarens fastighet kommer att gränsa till en tillandning. Ifall bassängen öppnas har påminnaren yrkat att sökanden skall muddra en 8 meter bred och 2 meter djup fåra ut till 1,5 meters vattendjup; sökanden bör inlösa det tillandningsområde som uppstår och ansluta detta till påminnarens fastighet samt svara för lantmäterikostnaderna; sökanden bör grunda en fond som kan ersätta de fastighetsägare som säljer sina fastigheter och inte fått den utlovade 25 % värdestegring; sökanden skall garantera ersättningar för skador från de massförekomster av blågrönalger som sannolikt uppstår. 12) 12 och 12.1 (Gyllingsäng RNr 2:16, Koikulla, Pargas) har yrkat att sökanden för deras del skall lösa in den tillandning som uppstår till följd av sänkningen av vattennivån från fastigheten Österby Mellangård RNr 2:25. Fastighetens värde kommer inte att stiga när vattennivån sjunker. Det samfällda vattenområdet vari påminnarna har andel kommer att bli betydligt mindre. Muddringen av båtfarleden kommer att bli ett betydligt större arbete än man uppskattat. En planerad kräftdamm kommer inte att kunna förverkligas. 13) 13 (Prästnäs RNr 4:7, Simonby, Pargas) har påpekat att utredningen om följderna av öppnandet av sötvattensbassängen är bristfällig. Den beräknade ökningen av fastigheternas värde saknar grund och kostnaderna för ombyggnaden av bryggan och muddringen blir större. En bro till holmen som hör till fastigheten har inte beaktats. Nyttan för strandfastigheterna kommer inte att vara större än skadan. Sökanden bör svara för samtliga kostnader för ombyggnaden av bryggan, muddringen och bron till den intilliggande holmen.
16 Därtill bör 50 100 meter breda öppningar göras i bägge vägbankarna. 14) 14 (Näsvik RNr 2:34, Petteby, Pargas) har nämnt att han inte motsätter sig öppnandet av sötvattenbassängen men har påpekat risker gällande en nybyggd strandbastu på fastigheten. Byggnadens stenfot ligger på 1 1,5 meter över den nuvarande vattenytan. 15) 15 (Verkbacka RNr 1:4 och Verkåker 1:6, Vallis, Pargas) har nämnt att hans brygga på fastigheten Verkåker saknas i planen. Sökanden bör stå för ombyggnadsarbetet av bryggan. Farleden nedanom fastigheterna Verkbacka och Verkåker bör återställas till ca 2 m djup. Fastighetens diken bör iståndsättas så att de fungerar vid den nya vattennivån. Öppningarna i fördämningen bör möjliggöra en tillräcklig vattenväxling. Uppskattningen av kostnader och fastighetens värdestegring är bristfällig. 16) 16 (Sjöstrand RNr 2:28, Sysilax, Pargas) har yrkat att de skador som till följd av uppdämningen av Sysilaxviken uppstått på en bastubyggnad på fastigheten skall repareras. Påminnaren är dock tillfreds med att Sysilaxviken igen blir havsvik. 16 har 12.6.2003 lämnat in ytterligare en skrivelse med samma innehåll. 17) 17 (Patant RNr 1:63 och Valäng RNr 1:8, Hyvilemp, Pargas) har framfört att området kommer att växa igen till en illaluktande sumpmark och fastighetens värde sjunker. Om bassängen inte behövs för vattenförsörjningen så bör den återställas till en likadan havsvik som den var före uppdämningen, bl.a. med stora öppningar till havet. Om det inte går att återställa bassängen bör ersättning betalas till fullt belopp. 18) 18 och 18.1 (Näsudda RNr 1:15, Åntala, Pargas) har påpekat att Sydänperäviken enligt planen kommer att bli landområde och påminnarnas sommarstugan kommer att förlora sin strand. Vattennivån i Sydänperäviken bör bibehållas på nuvarande nivå men viken bör inte avsnörs till en skild insjö. I annat fall yrkas ersättning om 200 000 euro. 19) 19 (Hemstrand RNr 1:5, Åntala, Pargas) har påpekat att Sydänperäviken enligt planen blir ett gyttjedike. Vattenförhållandena efter öppnandet bör bli sådana att området kan användas på samma sätt som innan avstängningen år 1969. 20) 20 (Åkernäs RNr 2:13, Kojkulla, Pargas) har påpekat att om sötvattensbassängen skall återställas till havsvik skall öppningarna göras lika breda som de var för 35 år sedan så att vattnet kan cirkulera ordentligt.
17 21) 21 (Lillnäset RNr 2:4, Petteby, Pargas) har påpekat att kostnaderna för muddring och ombyggnad av brygga uppskattats för lågt. Öppningen i fördämningen bör göras minst 50 m bred och bottenslammet bör muddras bort. Vattnet bör också i framtiden syresättas, sjögräset samlas upp och skräpfisken avlägsnas. 22) 22 (Lärkkulla RNr 1:17, Kärnom, Pargas och Högklint RNr 1:30, Hyvilemp, Pargas) har nämnt att hela vägbanken bör tas bort och ersättas med en bro för att få tillräcklig genomströmning. Klippning av vassen behövs för att förhindra igenväxning. Muddermassorna bör tas bort och inte lämnas kvar i vattnet. Kostnaderna för byggande av brygga och muddring vid stranden av fastigheten Lärkkulla RNr 1:17 har uppskattats för lågt. En ny brygga kostar minst 1500 euro. För den obebyggda fastigheten Högklint RNr 1:30 har något ersättningsförslag inte getts trots att fastigheten når ned till stranden och behov av muddring finns. 23) 23 och 23.1 (Södergård RNr 1:26, Vallis, Pargas) har nämnt att sötvattensbassängen bör återställas till en sådan havsvik den var före uppdämningen. Påminnarna har yrkat att öppningen i sundet mellan Simonby och ön Flaskan skall göras minst 20 meter bred. De av påminnarnas åkrar som inte har kunnat användas skall dikas och täckdikas så att de kan användas i samma omfattning som tidigare. Slammet som samlats invid dikens och bäckars mynningar skall avlägsnas. 24) 24 (Åntala Vestergård RNr 1:16, Åntala, Pargas) har yrkat att havsvikens öppningar skall återställas till ursprunglig storlek. Sydänperäviken kommer att förvandlas till en sumpmark, vilket medför att fastigheternas värde minskar. Hela Sydänperäviken bör muddras så att den blir framkomlig med båt. Bryggorna bör byggas så att de klarar vattenväxlingarna, vassen och algerna bekämpas och åtgärder för förbättrande av vattenkvalitet skall vidtas. Påminnaren har därtill yrkat på ersättning för de skador som sker i framtiden och inte kan förutses. 25) 25 och 25.1 (Åntala Östergård RNr 1:13, Mellangård I RNr 1:4 och Mellangård II RNr 1:6, Åntala, Pargas) har krävt att fördämningarna öppnas och vikarna återställs till samma tillstånd de hade före invallningen. Fördämningen mellan Pettiby och Flatskär bör avlägsnas och ersättas med en bro. Sundet vid Karmströmmens bro bör öppnas åtminstone till tredubbel bredd. Broöppningarna bör vara tillräckligt breda och höga för att möjliggöra trygg passage med båt även vid stora vattenståndsförändringar, som annars kan ge upphov till starka strömmar. Påminnarna har två fiskebåtar med hemhamn inne i bassängen och yrkar också på ersättning för eventuella framtida muddringar vid sin strand. Sökanden bör under en övergångstid bekämpa vattenväxtlighet. Sökandens uppskattning av värdestegringen är inte realistisk. Påminnarna har dock förordat att bassängen öppnas.
18 26) 26 (Lahjala RNr 4:5 och Lahjala I RNr 4:9, Koikulla, Pargas) har krävt en ny skade och ersättningsuppskattning för sina fastigheter. Vattenståndsvariationerna kommer förutom skada på bryggan också att förorsaka skador på andra strandkonstruktioner och på brunnen som finns nära stranden och kan ta in saltvatten. 27) 27, 27.1, 27.2, 27.3 och 27.4 (Uppgård RNr 1:15 och Norråker RNr 2:30, Petteby, Östergård RNr 1:58, Kurkas, Strandäng RNr 2:26 och Mellangård RNr 2:27, Petteby, Södergård RNr 1:41, Skärmola, Westerby RNr 1:6, Kojkulla, Träskdal II RNr 2:15, Sunnanberg, Norräng RNr 1:7, Ybbernäs, Strandgård RNr 1:5, Strandgård II RNr 1:9 och Berghäll RNr 2:5, Skärmola, alla i Pargas) har yrkat att tillstånd för att öppna sötvattenbassängen endast bör beviljas ifall alla vallar öppnas, den fria bredden under Karmströms bro görs bredare, att oberoende provtagningar görs och sökanden åläggs att till fullo ersätta alla skador som öppnandet medför. Påminnarna har yrkat ersättning för de vattenskador som uppstår när Byängsbäcken öppnas och vårflödet gör marken otjänligt för jordbruk. 27 förlorar 2 ha, 27.1 förlorar 1 ha, 27.2 förlorar 1 ha och 27.4 ½ ha. Påminnarna yrkar ersättning om 1 900 euro per ha för fem år. Som ersättning för förlust av bevattning yrkar påminnarna 2 000 euro per person/år för fem år framöver. Sökandens utredningar är delvis missvisande och särskilt skadeverkningarna på jordbruket har inte berörts på ett adekvat sätt. Industriavfall kan finnas i området och borde undersökas. Dumpning av muddermassor i Kojkullafjärden är en miljörisk. Ansvarsfrågorna gällande åligganden och skadeersättningar efter öppnandet av bassängen är oklara. 28) 28 (Västergård RNr 2:22 Simonby, Pargas) har ansett att de beräkningar av nytta och skada sökanden gjort upp är oriktiga. Sänkningen av vattennivån kommer inte att öka tomtvärdet. Brobankarna bör rivas så att vattnet kan strömma fritt. Vid fastigheten finns en brygga som inte beaktats i utredningen. En mera detaljerad utredning och ett nytt värderingsförslag bör göras. Vid fastigheten Norråker RNr 2:2, som ägs av påminnarens far 28.1 måste en betongbrygga sänkas och den anlagda sandstranden kommer att finnas uppe på land. Påminnaren har yrkat att sökanden skall utföra bryggoch muddringsarbetena. 29) 29 och 29.1 (Suviranta RNr 2:17, Sydänperä, Pargas) har framfört att på grund av fastighetens läge är det inte möjligt att dess värde stiger med 25 %. Påminnarna har yrkat en ersättning om 840 euro för ändringen av bryggan och att sökanden öppnar en 100 m lång förbindelse från bryggan till båtfarleden. Muddringskostnaden uppskattas till 10 000 euro. 30) 30 (Åkerbacka RNr 1:19, Sydänperä, Pargas) har nämnt att Sydänperäviken kommer att växa igen och fastighetens värde kommer att sjunka. Möjligheter till fiske och kräftfångst försvinner, sjöns rekreationsvärde förstörs speciellt för barnen, användningen av sjövattnet till bevattning blir omöjlig. Sydänperäviken bör muddras till ca 1,5 m djup och ett område framför påminnarens fastighet bör mudd
19 ras till nuvarande djup, 2 m. Skötselåtgärderna i vilka vassklippningen ingår bör fortsätta i minst 10 år. Ifall ovannämnda åtgärder inte utförs har påminnaren yrkat 50 000 euro i ersättning. 31) 31 (Birgitteberg RNr 1:29 och Morgongåvan RNr 1:9, Hyvilemp, Pargas ) har beträffande fastigheten Birgitteberg nämnt att Morgongåvans sund bör muddras. Muddermassorna bör föras bort och inte placeras på stranden. Stränderna bör hållas snygga genom vassbekämpning och båtleden ut till Hyvilempfjärden bör hållas öppen. Vid fastigheten Morgongåvan bör bryggan förlängas med det dubbla och området utanför bryggan muddras. I planen har kostnaderna för åtgärden uppskattats för lågt. Ombyggnaden av bryggan kostar minst 1 500 euro och muddringen ännu mera. 32) 32 och 32.1 (Storbrink RNr 1:27, Kurckas, Pargas) har nämnt att de förhåller sig positivt till öppnandet av både Sysilaxviken och sötvattenbassängen. Påminnarna har dock krävt att sökanden skall korrigera de felaktiga kartorna angående fastigheten Storbrink. Den planerade öppningen i fördämningen till Sysilaxviken är otillräcklig och bör vara minst 20 m bred på den västra sidan och minst 40 m på den sydöstra sidan för att vattenväxlingen i Sysilaxviken skall kunna säkerställas. Gränsen mellan Sysilax och Kurckas byar är felaktigt utritade på sökandens kartor. Påminnarna har anhållit om att ett område norr om fördämningen som utbröts på 50 talet skall återgå till fastigheten Storbrink. 33) 33 (Strandtorp RNr 2:34, Sysilax, Pargas) har yrkat att sökanden skall ordna en bryggplats för påminnarens fastighet i stället för den bryggplats som förlorades i samband med stängningen av Sysilaxviken. 34) 34, 34.1 och 34.2 (Korpikallio RNr 1:8, Petteby, Pargas) har ansett att uppskattningen av nytta och skada är bristfällig. Ersättningsförslaget kan inte godkännas eftersom viktiga olägenheter har förbisetts ss. eventuellt behov av brunn till följd av att vattnet blir salt, förnyande av brygga och olägenheter rörande användningen av tomten och vattenområdet. Förbindelsen till havet med stora båtar kommer inte att förbättras p.g.a. broarna. Bassängens vattenväxling kommer att förbli dålig och sänkningen av vattennivån kommer att medföra bl.a. bottenfrysning och fortsatt igenväxning. Kräftorna, musslor och bisamråttorna kommer att försvinna. Ifall projektet genomförs bör sökanden åläggas att svara för syresättning av vattnet, vassklippning och muddringar. 35) 35 (Långgrundet RNr 1:22 Hyvilemp, Pargas) har påpekat att man i skadan på fastigheten inte beaktat att vägen som leder till fastigheten måste höjas eftersom den i annat fall blir under vatten vid högvatten. Den barnvänliga simstranden blir bråddjup. Förlusten av kräftfångsten är en viktig hävdvunnen fördel, vars förlust påverkar värdet på fastigheter med vattenområden. Ifall tillstånd beviljas bör alla konstruktioner som byggts i samband med anläggandet av sötvattensbassängen avlägsnas. Undersökningarna av vattenkvaliteten
20 bör fortsätta. Uppskattning av storlek och kostnad för muddringen är bristfällig. Utredningarna rörande följderna av projektet är också i övrigt bristfälliga. 36) 36 (Arola RNr 1:16, Skärmola, Pargas) har förordat en öppning av bassängen eftersom förhållandena i nuläget är dåliga och båtslussen är bristfällig. Ifall öppningen förorsakar skador för fastigheten förväntar sig påminnaren att dessa ersätts. 37) 37 (Tallbacke RNr 3:16, Simonby, Pargas) har motsatt sig återställandet av sötvattensbassängen till havsvik för att den behövs som reservvattentag. Vattenkvaliteten har förbättrats under de senaste åren och vattenväxternas utbredning har stabiliserats. Om fördämningen öppnas växer de grunda vattenområdena igen. Vattnet kommer inte att kunna användas till bevattning, kräftorna försvinner, fisket försämras, fågelfaunan och naturförhållandena försvagas, korrosionen på båtmotorerna ökar och båtarna måste målas med giftig bottenfärg. Uppskattningen av nytta och skada baserar sig på felaktiga uppfattningar och största delen av skadorna har gömts undan som skador vars penningvärde är svårt att bestämma. Ifall bassängen öppnas yrkar påminnaren att hela fördämningen tas bort. Den ersättning som sökanden har föreslagit är för liten och ersättning för behövlig ombyggnad av brygga och för muddringar bör betalas enligt kostnadsläget då arbetena skall utföras. 38) 38 och 38.1 (Nedergård RNr 2:21, Sunnanberg, Pargas) har påpekat att utredningarna är bristfälliga och att alternativ till att öppna hela bassängen bör utredas. Ifall bassängen öppnas bör Pargas Vatten Ab under 15 år sörja för skötseln av vattenområdet och ersätta alla uppkomna skador. Sökanden bör även muddra den allmänna stranden i Sunnanbergsviken och stranden som hör till påminnaren. 39) 39 (Gyllingsnäsudden RNr 2:14, Kojkulla, Pargas) har nämnt att de olika delarna av bassängen kommer att bli mycket olika efter öppnandet. Någon värdestegringen för strandfastigheterna kommer inte att ske åtminstone vid Sydänperäviken och Sunnanbergsfjärden där vassen kommer att breda ut sig. Algproblemen kommer att öka p.g.a. inre belastning, gös och kräftor kommer att försvinna och vattnet kan inte användas för bevattning. Påminnarens åsikt är att sötvattenbassängen bör bevaras i nuvarande form. Ifall området öppnas bör en farled från Sydänperäviken till havet hållas öppen. 40) 40 (Holmstrand RNr 2:12, Sysilax, Pargas) har krävt att öppningarna till havet återställs till det de var före stängningen av sötvattensbassängen. En ny väg bör byggas till påminnarens fastighet till följd av att Sysilaxviken öppnas. Påminnaren har krävt att byggandet av vägen sker utan att några kostnader påförs fastigheten. Miljöundersökningar bör utföras av oberoende instans och eventuella skador ersättas till fullo.
21 41) 41 har som sin åsikt framfört att vattenområdet inte kommer att återgå till naturtillstånd genom att öppna några små öppningar i fördämningarna och att sökanden endast vill komma ifrån underhållsskyldigheterna för området. Myndigheterna bör övervaka projektet och starta en miljötillståndsprocess. 42) 42 och 42.1 (Strandås RNr 1:26 och Strandgård RNr 1:64, Hyvilemp, Pargas) har nämnt att betydligt större öppningar bör göras till havet. Vid lågvatten bör djupet i farleden vara 2,5 m och vid högvatten bör den fria höjden vara minst 5 m. Skötselåtgärderna bör fortsätta. En grundlig undersökning av bassängen bör göras under två år före öppningen av bassängen och två år efter öppningen. Medel bör fonderas ifall bolaget Pargas Vatten Ab läggs ned för att eventuella skadestånd skall kunna betalas. Bryggor och strandkonstruktioner måste byggas om. Generella tillstånd för muddring av tillandningarna bör utfärdas. 43) 43 (Vestergård RNr 1:54, Kurkas, Pargas) har yrkat att kanalen till Sysilaxviken bör göras farbar med familjebåtar och att farleden bör muddras inne i Sysilaxviken. 44) 44 (Västervik RNr 1:13, Vallis, Pargas) har krävt att alla skador som kan orsakas hennes fiskevatten och den allmänna strand hon har del i skall ersättas till fullt belopp även om verkningarna märks först efter flera år. Ersättning skall även utgå ifall bassängen kvarhålls men inte sköts såsom förutsatts. 45) 45 (Strömbo RNr 1:14, Vallis, Pargas) har nämnt att vikarna kommer att växa igen och bli illaluktande. Klippning och borttransportering av vass och avlägsnandet av skräpfisk bör fortgå under en övergångstid. Åtgärder bör vidtas för hantering av illaluktande mark som kan uppstå när vattennivån sjunker. Öppningarna i fördämningarna bör vara minst lika stora som de var innan bassängen stängdes. Oberoende miljöundersökningar bör genomföras 2 3 år före och 3 5 år efter förändringen. Sökanden bör bekosta ändringen av fastighetens brygga. Skador som kan uppkomma på fastigheten och dess fiskevatten inom 15 20 år från bassängens öppnande bör ersättas. En oberoende värdering av fastigheten bör göras före och efter öppnandet för att en eventuell värdesänkning skall kunna ersättas till fullo. Ifall en annan lösning än att bassängen öppnas kräver påminnarna full kompensation för skador av eventuella förändringar. 46) 46 (Villa Vädernäs RNr 3:19, Simonby, Pargas) har nämnt att en nybyggd brygga vid fastighetens strand måste förnyas och stranden måste muddras. Öppnandet av bassängen kommer att försämra vattnets användbarhet och en brunn måste anläggas. Kräftornas försvinnande är en väsentlig förlust. Fastighetens värde kommer snarare att sjunka än stiga. En eventuell värdestegring är inte relevant eftersom påminnaren inte har för avsikt att sälja fastigheten. Påminnaren har framfört att företaget inte bör genomföras men ifall det ändå genomförs bör skador och olägenheter sakligt värderas och ersättas.