Charlotta Wilhelmsson Folkhälsosamordnare

Välfärdsbokslut 2005 s kommun Utvecklingsavdelningen Charlotta Wilhelmsson Folkhälsosamordnare Illustration: Egon Hansson

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 Inledning... 4 Bakgrund... 4 Befolkningsstatistik... 5 Invånare... 5 Antal födda... 5 Antal och andel barn som är mellan 0-6 år och 7-18 år... 5 Antal och andel personer som är mellan 19-64 år... 5 Antal och andel personer som är mellan 65-79, samt 80 - år... 5 Medellivslängd... 6 Medelålder... 6 1. Delaktighet och inflytande i samhället... 7 Valdeltagande... 7 JämIndex... 8 Kultur... 8 Besök på hemsidan... 8 2. Ekonomisk och social trygghet... 9 Andel med eftergymnasial utbildning 25-64 år, 2004... 9 Förvärvsarbetande... 9 Antal med försörjningsstöd i s kommun 2005... 10 Barn och försörjningsstöd... 10 Familjer med låga inkomster efter familjetyp, 2002... 11 3. Trygga och goda uppväxtvillkor... 11 Kariesfrihet... 11 Andel kariesfria, behandlade 6 åringar... 12 Simkunnighet... 12 Gymnasiebehörighet... 12 Andel elever som fullföljde gymnasiet inom fyra år... 13 Skolk/ogiltig frånvaro... 13 Föräldrapenningdagar... 13 4. Ökad hälsa i arbetslivet... 14 Ohälsotal - ohälsodagar per person och år... 14 5. Sunda och säkra miljöer och produkter... 15 Anmälda kvinnofridsbrott... 15 Trygghetslarm för äldre i ordinärt boende... 15 Antal höftledsfrakturer per 1000 invånare... 15 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård... 16 Fysisk aktivitet på recept (FaR)... 16 7. Gott skydd mot smittspridning... 16 Barnvaccinationer bland 3 åringar... 16 8. Trygg och säker sexualitet och reproduktiv hälsa... 17 Klamydiaförekomst... 17 Aborter... 17 Antal aborter per 1000 kvinnor 20 år och äldre... 17 9. Ökad fysisk aktivitet... 18 Andel elever med normal kroppsvikt... 18 10. Goda matvanor och säkra livsmedel... 18 2

Dödlighet i hjärtinfarkt per 100 000 invånare... 18 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och doping samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande... 19 Tobak... 20 Alkohol... 20 Tobaksbruk hos gravida... 21 Summering... 21 Hälsoutvecklingen... 21 Ojämnlikhet i hälsa... 21 Framtida hot mot folkhälsan... 21 Det lokala folkhälsoarbetet... 22 Diskussion... 23 3

Inledning För att förbättra folkhälsan och minska skillnaderna i hälsa mellan olika grupper i befolkningen beslutade riksdagen 2003 om en ny och sektorövergripande folkhälsopolitik. Denna har ett övergripande nationellt mål, att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa i hela befolkningen, och elva målområden. De elva folkhälsomålen utgör grunden för strukturen i Välfärdsbokslutet. 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Statens folkhälsoinstitut (FHI) har fått i uppdrag att följa upp insatser som gjorts inom de elva målområdena. Den första rapporten kom 2005 och den ska vara vägledande för regeringens arbete men vänder sig även till regionala och lokala politiker och tjänstemän. Den nya folkhälsopolitiken har fokus på s.k. bestämningsfaktorer för hälsa det vill säga de faktorer som i samhällsorganisationen och människors livsvillkor och levnadsvanor som bidrar till hälsa eller ohälsa. Bakgrund Det är andra året som vi tar fram ett välfärdsbokslut i s kommun. Delar av välfärdsbokslutet finns i det kommunala bokslutet. Första året beskrev vi lite från områdena barn och ungdom, vuxna och äldre. I år har folkhälsopolitiska rådet beslutat sig för att prioritera området barn och ungdomars hälsa. Tyngdpunkten i analysen kommer därför att utgå från barn och ungdomars hälsa. Analysen utgår ifrån att jämföra lokala data med data på riksnivå i möjligaste mån. I grunden utgår vi från de elva nationella målen för folkhälsan. Där det är möjligt har statistiken delats upp mellan könen. Utvecklingen av välfärdsbokslutet har även skett i samverkan med kommunerna i norra Bohuslän och med Statens folkhälsoinstitut. De nationella uppgifterna i detta bokslut är hämtade från folkhälsopolitisk rapport, 2005. 4

Befolkningsstatistik Invånare År Totalt Kvinnor Män 2003 10 420 5 108 5 312 2004 10 314 5 052 5 262 Antal födda År 2002 84 2003 92 2004 95 2005 84 (t.o.m. 2005-12-14) Källa: http://www.ssd.scb.se och KIR Antal och andel barn som är mellan 0-6 år och 7-18 år Barn 0-6 år Barn 7-18 år År Antal % av befolkningen Antal % av befolkningen 2003 710 6,8 1713 16,4 2004 659 6,4 1684 16,3 Antal och andel personer som är mellan 19-64 år År Antal % av befolkningen 2003 5 838 56 2004 5 798 56,2 Antal och andel personer som är mellan 65-79, samt 80 - år 65-79 år 80 - år Antal % av befolkningen Antal % av befolkningen 2003 1493 14,3 374 3,6 2004 1507 14,6 385 3,7 Källa: http://www.scb.se/templates/tableorchart 109248.asp 5

Medellivslängd Allt fler blir äldre, särskilt kvinnor, och den utvecklingen ser ut att fortsätta, tack vare bättre levnadsförhållanden, sundare livsstil och en effektivare sjukvård. I s kommun har vi en något längre förväntad medellivslängd (80,6) än riket (80). Det är framförallt männen som lever längre än männen i riket. s kommun har en högre medelålder (43 år) än snittet i riket (40,8). Medellivslängd, förväntat antal år vid födseln, medelvärde vid olika perioder Medellivslängd 85 År 80 75 70 Kvinnor Kvinnor riket Män Män riket Samtliga Samtliga riket 1991-2000 81,4 81,4 77,4 76,2 79,4 78,8 1999-2003 81,9 82,1 78,4 77,5 80,2 79,8 2000-2004 82,4 82,3 78,7 77,8 80,6 80 Källa: SCB, befolkningsstatistik Medelålder Medelålder År 46 44 42 40 38 36 Kvinnor Kvinnor riket Män Män riket Samtliga Samtilga riket 2003 43,3 41,9 42 39,4 42,6 40,7 2004 43,7 42 42,3 39,6 43 40,8 Källa: SCB, befolkningsstatistik 6

1. Delaktighet och inflytande i samhället Delaktighet och inflytande är en av de mest grundläggande samhälliga förutsättningarna för folkhälsan. Valdeltagande Mycket tyder på att skillnaderna ökar mellan olika socioekonomiska grupper när det gäller valdeltagande. Valdeltagandet är högst i kommuner med en hög andel invånare med en stark socioekonomisk position. Valdeltagandet är betydligt högre bland dem som är födda i Sverige jämfört med dem som är födda i andra länder. Riksdagen 90 85 80 75 Andel 70 röstande 65 60 55 50 1994 1998 2002 Riket Kommunfullmäktige 90 85 80 75 Andel 70 röstande 65 60 55 50 1994 1998 2002 Riket 7

JämIndex JämIndex är en sammanvägning av 15 variabler, som eftergymnasial utbildning, pappaledighet, ohälsa, politiker i kommunstyrelse, egna företagare mm. Mest jämställda kommunen i Sverige har rangordning 1. År 2003 hamnade s kommun på 259:e plats av 289 möjliga. Källa: http://www.h.scb.se/scb/bor/scbboju/jam_htm/index.asp Kultur En omfattande studie med befolkningsperspektiv visar att deltagande kulturella aktiviteter har ett statistiskt samband med en lägre dödlighet i alla åldrar. Fakta om svenska folkets kulturoch medievanor visar att kvinnor är mer aktiva än män och långtidsutbildade är mer aktiva än korttidsutbildade. Bibliotek, utlåning och besökare 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 Utlåning Besökare 10 000 0 2002 2003 2004 2005 Källa: Ungdoms- och kulturkansliet (Eva Högmark) OBS: Öppettiderna ändrades från 2004 till 2005. Besök på hemsidan Antal träffar på www.munkedal.se inkl. underliggande sidor År Antal träffar 2004 326 286 2005 t.o.m. 19 december 570 508 Källa: IT-avdelningen (Lilian Heijel) 8

2. Ekonomisk och social trygghet Ekonomisk och social trygghet är också en av de mest grundläggande samhälliga förutsättningarna för folkhälsan. Att växa upp i en familj som är ekonomiskt missgynnad kan bland annat öka risken att drabbas av kroniska sjukdomar och sämre möjligheter till ett liv med god hälsa. Hälsoproblem är vanligare i socialt utsatta grupper. Dessutom ökar risken för att föräldrarnas auktoritet inför barnen urholkas. Försörjningsstöd av olika former förutsätter en individuell behovsprövning, som ofta uppfattas som integritetskränkande. Ekonomisk stress påverkar också klimatet i familjen och handlingsutrymmet. 144 barn i s kommun levde 2005 i familjer med försörjningsstöd. Har vi ett fullgott stöd till dom barnen? Andel med eftergymnasial utbildning 25-64 år, 2004 Såväl kortare som längre än tre åriga utbildningar Riket År Kvinnor Män Samtliga Kvinnor Män Samtliga 2004 24 15 19 37 30 33 Källa: http://www.scb.se/statistik/uf/uf0506/2005a01/web-u5-2564-kon-20050101.xls Förvärvsarbetande Andel förvärvsarbetande i respektive ålder 2002 Riket 20-64 45-64 25-44 20-24 20-64 45-64 25-44 20-24 Samtliga Kvinnor Män 0 20 40 60 80 100 9

Andel förvärvsarbetande i respektive ålder 2003 Riket 20-64 45-64 25-44 20-24 20-64 45-64 25-44 20-24 Samtliga Kvinnor Män 0 20 40 60 80 100 Antal med försörjningsstöd i s kommun 2005 Ålder Hushåll 19-25 74 26-65 129 65-8 * Källa: Omsorgskontoret, nyckeltal * De flesta av dessa betalningar avser begravningskostnader, äldreförsörjningsstöd skall i princip betalas ut från Försäkringskassan för personer över 65 år. Prövning av detta görs samtidigt som personen söker bostadsbidrag. Barn och försörjningsstöd Antalet barn som ingår i hushåll med försörjningsstöd har minskat varje år sedan 2002 (251st). 2005 var motsvarande siffra 144 barn (2003, 247 och 2004, 179). Andel barn 0-18 år som ingår i hushåll med försörjningsstöd 12 10 8 6 4 2 0 2003 2004 Källa: omsorgskontoret, nyckeltalskatalog 10

Familjer med låga inkomster efter familjetyp, 2002 Andel (%) av respektive familjetyp med en disponibel inkomst (per konsumtionsenhet) under 60 procent av medianinkomsten. Familjetyper: barnfamiljer med hemmavarande barn under 18 år, pensionärsfamiljer med minst en person över 64 år samt familjer där minst en person har förtidspension eller sjukbidrag. Barnfamiljer med hemmavarande barn under 18 år Pensionärsfamiljer 16.2 16.5 9.2 Riket 12.3 8.2 6.6 Familjer med förtidspension/sjukbidrag De psykiska problemen och flertalet betydande hälsorisker har blivit vanligare. Av ungdomar i åldern 16-24 år som inte bor kvar i föräldrahemmet har andelen fattiga, definierat som individer som disponerar mindre resurser än normen för socialbidrag, fördubblats under de senaste 20 åren. Förändringen hänger troligtvis ihop med att en allt mindre del i åldersgruppen förvärvsarbetar. Detta beror i sin tur på att allt fler ungdomar studerar och att de studerar under en längre tid men också på att de har allt svårare att komma in på arbetsmarknaden. 3. Trygga och goda uppväxtvillkor Trygga och goda uppväxtvillkor är avgörande för barn och ungdomars hälsa och för folkhälsan på sikt. Bristande baskunskaper (t.ex. godkända betyg i kärnämnena) kan begränsa möjligheterna till yrkesutbildning och delaktighet i samhället i övrigt. Dessutom medför det en ökad risk för utanförskap. Arbetsmarknaden ställer allt högre krav på utbildning. Alla ämne i skolan är viktiga för möjligheterna att göra ett bra inträde i vuxenvärlden och en god hälsa under resten av livet. Andelen elever med godkända betyg i alla kärnämnena ligger på samma nivå som tidigare och överensstämmer med riket i övrigt (89 %). Skolanpassning och utbildning verkar enligt forskningen vara en klar skyddsfaktor mot riskfaktorer och ohälsa. Är extra stöd till svaga elever en av den största folkhälsoinsatsen vi kan göra? Vad påverkar barns möjligheter att uppnå målen i skolan? Kariesfrihet En försämrad tandhälsa är ofta en tidig signal på en generell ogynnsam hälsoutveckling och har en koppling till de socioekonomiska förhållandena i ett samhälle. I s kommun var 73 % av 6-åringarna kariesfria jämfört med 65 % i riket. En tänkbar förklaring är att kommunens vatten innehåller mycket fluor (främst privata brunnar) samt att man haft kontinuitet i personal och strategi vad gäller information och profylax. 11

Andel kariesfria, behandlade 6 åringar Andel kariesfria behandlade 6-åringar Riket, samtliga, samtliga Riket, pojkar, pojkar Riket, flickor 2004 2003 2002, flickor 0 20 40 60 80 100 Källa: Västra Götalandsregionen: Sven-Ove Lind, e-post: sven-ove.lind@vgregion.se tfn: 031-63 08 81 Simkunnighet OBS endast sskolan År Antal simkunniga Av totalt 2003 48 53 2004 49 53 2005 46 49 Gymnasiebehörighet När allt fler ungdomar går i gymnasium och högskola ställs ökade krav på att grundskolan förbereder ungdomarna för en fortsatt skolgång. Undersökningar visar att svenska ungdomars kompetens i basämnen har försämrats under perioden vilket tyder på en försämrad anpassning mellan skola och elever. Detta kan vara en bidragande förklaring till det ökande bruket av alkohol och droger och andra försämringar av hälsorelaterade beteenden. Andel i årskurs 9 som är behöriga till gymnasiet År Riket 2002 96 90 2003 91 90 2004 90 90 2005 89 89 Källa: Skolverket 12

Andel elever som fullföljde gymnasiet inom fyra år. (Elever folkbokförda i kommunen, andel nybörjare som fullföljde utb. inom 4 år, exkl. IV) År Riket 2002 72 79 2003 78 79 2004 82 81 Källa: Skolverket (http://www.jmftal.artisan.se/frame_ex.htm) Skolk/ogiltig frånvaro Uppgift saknas. Skolk och ogiltig frånvaro är dock en viktig indikator på hur eleverna mår och ser på sin möjlighet och framtid. Föräldrapenningdagar Mäns andel av uttagna föräldrapenning dagar Riket 0 5 10 15 20 Riket 2004 13,7 18,7 2003 15,2 17,2 Källa: Försäkringskassan. Gebäck Owe [owe.geback@forsakringskassan.se] 13

4. Ökad hälsa i arbetslivet Ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor minskar den arbetsrelaterade ohälsan och bidrar till en allmänt förbättrad folkhälsa samt minskar de sociala skillnaderna i ohälsa. Ohälsotal - ohälsodagar per person och år Ohälsotal beräknas genom att lägga ihop dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt dagar med sjuk- och aktivitetsersättning och dividera med befolkningen 16-64 år. Ohälsotal Samtliga Riket Män Kvinnor Samtliga Män Kvinnor 0 10 20 30 40 50 60 70 Riket Kvinnor Män Samtliga Kvinnor Män Samtliga 2005 64,6 43,4 53,5 49,9 33 41,3 2004 63,3 43,4 52,9 51,2 34 42,5 2003 63 43,8 53,1 51,9 34,8 43,3 2002 63 43,2 52,7 51,4 34,7 43 2001 57,4 41,7 49,3 48,4 33,1 40,7 Källa: Försäkringskassan, Västra Götaland 14

5. Sunda och säkra miljöer och produkter Sunda och säkra miljöer och produkter skall utgå från miljömålen och ha ett kretsloppstänkande. Anmälda kvinnofridsbrott Grov kvinnofridskränkning per 1000 invånare År Riket 2002 0,19 0,18 2003 0,29 0,21 2004 0,19 0,23 Misshandel mot kvinna per 1000 invånare År Riket 2002 1,05 2,41 2003 2,40 2,50 2004 1,16 2,53 Källa: BRÅ Trygghetslarm för äldre i ordinärt boende Antal personer som har larm i sitt hem År 65-79 år 80 år 2002 136 55 2003 137 71 2004 132 88 Källa: Omsorgskontoret Antal höftledsfrakturer per 1000 invånare År Norra Bohuslän 2002 3,5 4,0 2003 3,2 3,9 2004 3,6 3,6 2005 4,2 4,5 Källa: VEGA, vårddatabas, Hälso- och sjukvårdsnämndens kansli 15

6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården har stor betydelse för den långsiktiga hälsoutvecklingen genom sin specifika kompetens, sin auktoritet, breda kunskap och stora kontaktyta gentemot befolkningen. Fysisk aktivitet på recept (FaR) År Antal recept på fysisk aktivitet Läkare Sjukgymnaster Specialistsjuksköterskor 2005 10 20 4 7. Gott skydd mot smittspridning Samhällets skydd mot smittsamma sjukdomar måste bibehålla en hög nivå för att inte de framsteg som gjorts i fråga om att minska förekomsten av smittsamma sjukdomar skall gå förlorade. Barnvaccinationer bland 3 åringar Mässling, Påssjuka, Röda hund År Riket 2002 2003 89,8 91 2004 85,7 93 2005 95,2 94 Källa: Smittskyddsinstitutet 16

8. Trygg och säker sexualitet och reproduktiv hälsa Möjligheter till trygg och säker sexualitet är grundläggande för individens upplevelse av hälsa och välbefinnande. Andelen ungdomar som använder kondom har i stort sett varit oförändrad under de senaste 15 åren. Osäker sex kan leda till sexuellt överförda infektioner och oönskade graviditeter. I s kommun gjorde 2004, 28,6/1000 kvinnor, 19 år och yngre, abort jämfört med 24,4 i riket. Även här ser man en koppling mellan bristande anpassning till skolan och förekomst av oskyddat sex. Klamydiaförekomst Per 1000 invånare År Riket 2005 2,424 (25 fall) 3,677 Källa: Smittskyddsenheten, NU sjukvården Aborter Antal aborter per 1000 kvinnor 19 år och yngre 2004 2003 Riket 2002 0 10 20 30 40 50 Totalt 22 aborter i alla åldrar 2004 Antal aborter per 1000 kvinnor 20 år och äldre År Riket 2004 15,6 13,0 Källa: Socialstyrelsen 17

9. Ökad fysisk aktivitet Samhällets mål med insatser inom detta område skall ge förutsättningar för en ökad fysisk aktivitet för hela befolkningen. Andel elever med normal kroppsvikt Beräknat på längd/vikt index i skolår 4 (ca 10 år) Motsvarar ett BMI (vikten i kg/längd i m x 2) övervikt för barn <20,0 och fetma <25,6 Överviktiga 20% Fetma 3% Normalviktiga 77% Källa: Bearbetad data från skolhälsovården (3 % av eleverna hade BMI över 25,6, gränsen för fetma) Förekomsten av övervikt och fetma i riket har fördubblats i åldern 10-24 år. Ca: 23 % av eleverna i skolår fyra i s kommun har ett BMI 1 som innebär att de är överviktiga. Enligt Staffan Morild, på Runda barnteamet i Göteborg, riskerar ca: 70 % av barn som har övervikt i 10-årsåldern att förbli överviktiga även som vuxna. Problemet med övervikt hänger i stor utsträckning ihop med den socioekonomiska nivån i ett område. Enligt en undersökning gjord i Stockholm har 5,5 % av barnen i kommun A (= kommun med god socioekonomi) övervikt jämfört med 30 % av barnen i kommun B (= låg utbildningsnivå och inkomst). Även bland äldre finns allt fler överviktiga men också undervikt förekommer. Högst var tredje äldre person kan antas vara tillräckligt fysiskt aktiv. 10. Goda matvanor och säkra livsmedel Goda och säkra matvanor är en förutsättning för en god hälsoutveckling. Dödlighet i hjärtinfarkt per 100 000 invånare beräknat på en medelfolkmängd som är över 15 år. År Riket Kvinnor Män Kvinnor Män 1997-2001 398,4 471,1 257,4 325,0 1998-2002 313,5 435,7 251,0 315,0 Källa: Folkhälsoinstitutet 1 BMI = vikten i kg/längd i m x 2 18

11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och doping samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Bruket av beroendeframkallande medel är en viktig bestämningsfaktor för hälsan. Även spelberoende leder till ohälsa. Under de senaste 15-20 åren har en fördubbling skett av konsumtionen av alkohol och illegala droger i åldern 15-24 år. I dricker såväl pojkar som flickor i skolår nio i större utsträckning än ungdomar i riket totalt. Enligt drogvaneundersökningen 2005 ligger elever som röker i år 9 på i stort ett samma nivå som i undersökningen som genomfördes 2003. Andelen pojkar som rökte dagligen har dock minskat sedan 2003. Rökningen är en av de största hälsoriskerna som inte bara skadar den enskilda individen. 2004 uppgav 18 % av de kvinnor som skrevs in hos barnmorskan att de rökte jämfört med 9 % i riket. Snuset laseras hårt av tobaksbolagen för att möta det nya rökförbudet på våra krogar. Det ser vi också tydligt bland såväl pojkar som flickor. 2005 uppgav ca 27 % av ungdomarna att de köpte sin tobak själva jämfört med 35 % 2003. Hur kan vi fortsätta arbeta för att minska tobaksbruket bland barn och unga? Har vi samma förhållningssätt mot snusning som rökning i skolan? Hur gör du själv när du ser att en person som är klart under 18 år får köpa tobak? Konsumtionen av alkohol har ökat betydligt snabbare bland unga än bland vuxna. Den genomsnittliga konsumtionen är fortfarande lägre bland ungdomar än bland vuxna, bland 15 år tre liter, vid 16-19 år fyra liter och vid 20-24 år sex liter. För vuxna ligger den självrapporterade konsumtionen på tio liter per år (2000). Andelen alkoholkonsumenter 2 ligger kvar på ungefär samma nivå som 2003. Vad som är speciellt oroande är att pojkar i skolår 9 har ökat sin konsumtion (80 %) vilket är en motsatt trend jämfört med övriga riket (69 %). Alkoholkonsumtionen påverkas framför allt av tillgång till alkohol, sociala normer samt kompetenser. Låg konsumtion av alkohol är vanligare bland ungdomar med god anpassning till skolan. Ca: 23 % av eleverna i 9:an uppger att de får alkohol av sina föräldrar med lov Vilka metoder är egentligen verkningsfulla i det alkoholförebyggande arbetet? Tillgängligheten är en av de viktigaste faktorerna. Hur kan vi motverka langningen från t. ex. äldre kompisar och föräldrar? Äldre män röker mindre, medan äldre kvinnor istället röker mer. Dagens äldre, särskilt kvinnor, konsumerar mer alkohol än tidigare generationer. 2 Andel ungdomar i åk 9 som en gång om året eller mera sällan dricker antingen ett glas öl (ej lättöl), 2 cl vin, 2 cl sprit eller 5 cl starkcider, CAN definition 19

Tobak Andel rökare i årskurs 9, svar på frågan Röker du? Riket Pojkar Flickor Pojkar Flickor 2005 2003 0 5 10 15 20 25 30 35 Andel som röker dagligen eller nästan dagligen i årskurs 9 Riket Pojkar Flickor Pojkar Flickor 2005 2003 0 2 4 6 8 10 12 14 Alkohol Alkoholkonsumenter Riket Pojkar Flickor Pojkar Flickor 2005 2003 60 65 70 75 80 85 Alkoholkonsumenter = andel ungdomar i åk 9 som en gång om året eller mera sällan dricker antingen ett glas öl (ej lättöl), 2 cl vin, 2 cl sprit eller 5 cl starkcider (CAN definition) 20

Tobaksbruk hos gravida Andel rökare År 3 månader före Vid inskrivning Vecka 32 Efterkontroll graviditet 2003 31 % 23 % 19 % 15 % 2004 28 % 18 % 14 % 17 % Riket 2003 20,3 % 9,6 % 7 % 19,5 % 2004 17 % 9 % 7 % Källa: VG region, centrala Mödra- och barnhälsovården, Uddevalla Summering Hälsoutvecklingen Under de senaste 20 åren har hälsoutvecklingen i riket under spädbarnstiden varit gynnsam medan utvecklingen i åldrarna 15-24 år övervägande varit negativ. Att ha goda kontakter med andra och att känna sig behövd är viktiga förutsättningar för att må bra. I jämförelse med ungdomar och yrkesaktiva generationer är äldre mindre socialt aktiva. Det är mycket viktigt att alla som vill ska ha möjlighet att komma ut i dagsljus varje dag. För äldre är tillgängligheten viktig. Att undanröja fysiska hinder, anpassa bostäder och ordna förebyggande hembesök är därför viktiga insatser för äldres välbefinnande. Ojämnlikhet i hälsa I Sverige finns tydliga skillnader i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper, mellan utrikes födda och inrikes födda samt mellan personer med olika sexuell läggning. Funktionshindrade har i många fall sämre hälsa än övriga grupper men graden av ohälsa skiljer sig åt beroende på funktionshinder. Arbetare rapporterar oftare än tjänstemän besvär till följd av påfrestande arbetsställningar men vad gäller stress är förhållandet det omvända. Utbildningsnivå är en av de viktigaste bestämningsfaktorerna för hälsa eftersom den i hög grad påverkar möjligheterna att välja yrke/arbeten med god lön som inte innebär stora risker för ohälsa och skador. Framtida hot mot folkhälsan Enligt den folkhälsopolitiska rapporten finns det ett antal hot mot folkhälsan i Sverige. Dit hör nedsatt psykisk hälsa, höga ohälsotal i arbetslivet, luftföroreningar, allvarliga smittsamma sjukdomar, fetma, låg fysisk aktivitet, stigande alkoholkonsumtion och könsrelaterat våld eller hot om våld mot kvinnor. Skillnader i hälsa mellan olika sociala grupper är fortfarande stora. 21

Ohälsotalet i s kommun är betydligt högre (53,5) än riket i övrigt (41,3). Den sämsta hälsan har kvinnor med 64,6 jämfört med 49,9 i riket. Kvinnors hälsa är sämre i hela Västra Götalandsregionen än i Sverige i övrigt. Från årsskiftet bildades ett samordningsförbund mellan kommunerna i Norra Bohuslän som har till främsta uppgift att arbeta med rehabilitering. Ett område som föreslås bli prioriterat för i den samverkan är just kvinnors hälsa. Hälsoskillnader bör åtgärdas genom generella insatser i första hand. Kommunerna hanterar verksamheter som har stor betydelse för folkhälsan. Folkhälsoinstitutet prioriterar i sin rapport 42 olika insatser. Där ibland prioriteras kunskapsstöd till kommunerna om centrala bestämningsfaktorer inom de olika målområdena och verkningsfulla metoder för att påverka dessa faktorer. De anser att det behövs en tydlig roll och ansvarsfördelning mellan olika förvaltningar. Det lokala folkhälsoarbetet Folkhälsoarbete bedrivs på olika sätt av många aktörer i samhället som t ex näringslivet, föreningar, kyrka, primärvården och andra organisationer. Många av dom finns samlade i folkhälsorådet. Dessutom finns i s kommun en heltidsanställd folkhälsosamordnare, ett folkhälsopolitiskt råd samt olika nätverk och arbetsgrupper. En folkhälsoplan antogs av kommunfullmäktige 2004-09-29, 56 Dnr. 04/170-090 som pekar ut de prioriterade områdena. Exempel på viktiga arbeten som folkhälsopolitiska rådet varit inblandade i under 2005 och som varit riktade till barn och ungdom är att en kursplan för ämnet Livskunskap tagits fram för högstadiet. Ett stort antal personal har fått fortbildning inom värdegrund och hälsa. Eleverna i skolår nio har också inom livskunskapen genom babysimulatorer fått prova på att vara förälder, två och två i fyra dygn. Detta kommer att utvärderas under våren 2006. En temadag om runda barn arrangerades för nyckelpersoner inom skola och skolhälsovård och i år tar vi för första gången in uppgifter om BMI på elever i skolår fyra. Foldern Föräldrar Emellan tas fram gemensamt av skol- och ungdomsgruppen samt respektive skola. Den innehåller information om vart man som förälder i s kommun kan vända sig för att få olika former av hjälp och stöd. 2005 erbjöds också samtliga föräldrar föreläsningar som: I huvet på en tonåring, Mia Börjesson, Curlingföräldrar, Björn Lidell samt Internetresan med Anders Carlsson samtliga var välbesökta. Rådslag för barn och ungdomars uppväxtvillkor arrangerades tvärsektoriellt för att hitta former för att utveckla samverkan. Det handlar delvis om att vi ska uppfylla VÄSTBUSavtalet - samverkan mellan skola, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatrin. Insatser som riktare sig till andra grupper är t.ex. en utbildning i lokalt folkhälsoarbete 5 poäng, Fysioteket, som ger läkare möjlighet att förskriva fysisk aktivitet på recept invigdes i januari. Ett spännande arbete inleddes också i slutet av året som handlar om att stötta och utveckla det frivilliga sociala arbetet (volontärsarbete). Det kanske vi har anledning att komma tillbaka till i nästa bokslut då vi ev. kommer att ha fokus på äldres hälsa. 22

Diskussion Något som tycks vara en betydande faktor är utbildningsnivån. Låg utbildningsnivå leder ofta till yrken med lägre lön eller i värsta fall arbetslöshet. Utbildningsnivån påverkar vanor som t ex tobaksanvändning, motionsvanor och matvanor negativt. Detta är slutsatser som kan dras på samhällsnivå på individnivå är det givetvis ingen regel. Det är intressant att andelen elever som fullföljer gymnasiet har ökat. Andelen elever i åk 9 som är behöriga till gymnasiet har dock minskat från en fantastisk nivå till att nu ligga på samma nivå som riket. Välfärdsbokslutet har flera syften: ge en bild av läget, hitta förbättringsområden och underlag för olika beslut och val. Rapporten får en slagsida åt det negativa, men valdeltagande avviker inte markant och vi lever faktiskt längre i än i riket. Det finns även sådant som tyder på att det faktiskt är bättre att bo i än på andra ställen. Vad är det som säger att det ena eller det andra är gott? Vår traditionella brukskultur kanske speglar sig i siffrorna. Ungdomarna kommer in på arbetsmarknaden relativt tidigt men vi sliter också ut oss tidigt. Brukskulturens sätt att se på manligt och kvinnlig behöver kanske inte vara odelat negativt. Det hade varit intressant att genomföra en enkät utifrån hur folket upplever sin hälsa och hur det är att leva i s kommun. Detta är ett sätt att försöka analysera välfärden i utifrån tillgänglig statistik, där emellan finns det troligtvis många sanningar. 23