Anammox för klimatsmart kväveavskiljning



Relevanta dokument
Nya processlösningar för resurseffektiv kväveavskiljning

Anammox - kväverening utan kolkälla. Var ligger forskningsfronten? E. Płaza J.Trela J. Yang A. Malovanyy

Undersökning av deammonifikationsprocessens optimala uppstartsförhållanden för kväverening av rejektvatten på Ryaverket

för rejektvattenbehandling

MBBR - Nu och i framtiden

Avloppsrening för att uppnå morgondagens miljömål. Anneli Andersson Chan, Utvecklingschef VA

RENING AV KVÄVEHALTIGT GRUVVATTEN. Seth Mueller. VARIM 2014 (Jan-Eric Sundkvist, Paul Kruger)

Utvärdering av enstegsprocess för deammonifikation

IWA 12 th world congress on. Guadalajara, Mexico. Jan Moestedt Utvecklingsingenjör, Svensk Biogas FoU

Användning av Anammox för en förbättrad kväveavskiljning vid avloppsverk

Global Water Stress Östen Ekengren

Energieffektiv vattenrening

Mikrobiologisk kunskap

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor

B 2 Processteknik Berndt Björlenius

Minska utsläpp av växthusgaser. avlopp och hantering av avloppsslam. Rapport Nr Svenskt Vatten Utveckling

Biofilmsprocess med rörligt bärarmaterial för nedbrytning av läkemedelsrester. Sofia Johannesson

: Molekylärbiologiska metoder för bestämning av barriärverkan vid dricksvattenproduktion En litteraturstudie

Framtagande av underlag för dimensionering, drift och processövervakning av deammonifikation vid kommunala avloppsverk

Är aeroba granuler något för svensk avloppsrening? Britt-Marie Wilén Institutionen för Bygg- och miljöteknik Avdelningen för Vatten Miljö Teknik

Nätverksträff BioFiAN

Mätteknik för att styra och optimera deammonifikation

Evaluation of Partial Nitritation /Anammox processes operated in IFAS mode

Miljöpåverkan från avloppsrening

Microobiology in anaerobic wastewater treatment

Kan mikrobiell elektrokemi tillämpas inom avloppsvattenrening?

KILENE AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun

Kvävedynamik vid organisk gödsling

Vägen till en förbättrad biologisk rening på ett koksverk. Erika Fröjd, SSAB Oxelösund

Effektiv onlinemätning ger energibesparingar och minskade utsläpp

RENINGSVERKETS MIKROBIOLOGI BIOLOGISKA RENINGSSTEGET KVÄVETS KRETSLOPP ANDRA BIOLOGISKA RENINGSMETODER

Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM)

Dränering och växtnäringsförluster

Landbaserat recirkulerande vattenbruk (RAS)

TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening

Innehåll. Vad är reglerteknik? Forskning inom processtyrning - Resurseffektiv avloppsvattenrening genom reglerteknik

Resurseffektiv kvävereduktion genom nitritation

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM

Contracting division of Läckeby Water Group. Anaerob behandling av industriella avloppsvatten Daniel Ling 27 Januari 2011

Laboratorier MoRe Research Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Ackrediteringsnummer A

Enkla Processer spar energi

Räkneuppgifter i Vattenreningsteknik - 2

Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?

Avgasning av slam för ökad reningskapacitet och förbättrade slamegenskaper (projekt )

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008

Teknik för förbättrad kväverening i Sverige resultat av landsomfattande enkätundersökning

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd

Verksamhetsberättelse 2013 VA-kluster Mälardalen

Rening av avloppsvatten Introduktion (Kapitelhänvisning avser Avloppsteknik 2)

Instrumentera Rätt På Avloppsreningsverk. Sofia Andersson , NAM19

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Kväve former och transformering. Lars Leonardson Ekologiska inst/limnologi Lunds universitet

Jan-Eric Sundkvist Boliden Mineral AB. SveMins Miljökonferens - Falun, 2 oktober, 2012

Vad gör de i Europa med slammet och hur bra blir det?

Utveckling av vattenreningskärr för rening av avloppsvatten (Sammanfattning och slutsatser)

INFORMATION PROCESS-INSTRUMENT NITRAT NISE SC / NITRATAX SC NYHET! Exakt rätt. Nitratgivare med UV- och ISE-teknik

Nitrifikation i MBBR processer

Moving Bed Biofilm Reactors (MBBR) i Sverige

Framtidens avloppsvattenrening. Hammarby Sjöstadsverk en av Sveriges ledande anläggningar för forskning och utveckling inom vattenreningsteknik

Kväverening utan kolkälla

Magnus Arnell, RISE Erik Lindblom, Stockholm Vatten och Avfall

SBR, Effektiv och erfaren

Jag vill speciellt tacka:

05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen

Avfall Sverige Temadag FoU Biogas från avfall och slam Stockholm,

FERMAWAY vattenreningssystem - i korthet -

Varför byggde vi skivfilter och MBBR?

Lustgasutsläpp från behandlingen av rejektvatten vid Slottshagens reningsverk i Norrköping

Klimatpåverkan av rötning av gödsel

BIO P PÅ KÄLLBY ARV. Elin Ossiansson Processingenjör

PRISLISTA VA Kvalitetskontroll

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk)

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK

Projektet. Projektets upplägg. Bakgrund till projektet De senaste rönen om infiltrationsanläggningar och markbäddar

Reningsmetoder och ny teknik kostnadseffektiva metoder som fungerar i praktiken. Berndt Björlenius, Industriell Bioteknologi, KTH

Berndt Björlenius

Membranfiltrering och fällning för behandling av kommunalt avloppsvatten

Statens naturvårdsverks författningssamling

Motivet finns att beställa i följande storlekar

HUBER Vakuum Roterande Membran VRM Bioreaktor

Möjlighet att uppnå 50 % reduktion av totalkväve vid Bergkvara avloppsreningsverk

Rejektvattenbehandlingens inverkan på kvävereduktionen vid Arboga reningsverk

Avloppsrening & Vattenrening. Sofia Andersson

Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk

Protokoll 16 juni 2010

Deammonifikation, en ny process för behandling av avloppsströmmar med hög kvävehalt

Framtidens avloppsvattenrening

Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder

Implementering av aerobt granulärt slam i Sverige

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

NK-projektet på Syvab Kristina Stark-Fujii

Lokalt reningsverk för Hammarby Sjöstad, etapp 1

Användning av magnesiumföreningar som fällningskemikalie vid kommunala avloppsreningsverk

Verksamhetsberättelse 2012 VA-kluster Mälardalen

VA-kluster Mälardalen. Forskning och utbildning inom VA-teknik i Mälardalen med omnejd

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015

Side Stream Hydrolysis and Enhanced Biological Phosphorus Removal at Swedish Waste Water Treatment Plants

Transkript:

Anammox för klimatsmart kväveavskiljning Elzbieta Plaza VA-teknik, Institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED) Kungliga Tekniska Högskola - KTH e-mail: elap@kth.se 1

Anammox och Deammonifikation Anammox = Anaerob ammoniumoxidation (med nitrit) NH 4 + + NO 2 - N 2 + 2H 2 O På grund av cellsyntes bildas även ca 5% nitrat Deammonifikation = Kombinationen partiell nitritation (ca 50% oxidation av ammonium) och Anammox Det är en helt autotrof process!!! Mycket långsam bakterietillväxt (μ max : 0,065 d -1 )

Fördelar ANAMMOX Sparar energi! Ingen extern kolkälla! O 2 NO 3 -N C source NO 2 -N NH 2 OH N 2 H 4 N 2 O 2 NH 3 Nitritation Nitrifikation Nitratation Denitrifikation Anammox Energi Kemikalier (metanol) CO 2 emission Lustgas emission Traditionell teknik 1,3 kwh/kg N 2,3 kg/kg N 3,5 ton/ton N Hög Deammonifikation (Anammox) 0,5 kwh/kg N 0 kg/kg N 0,4 ton/ton N Låg

Från två hinkar i laboratorieskala (2 x 8 liter) sedan 1999 vid KTH Himmerfjärdsverkets pilotanläggning (2 x 2,1 m 3 ) åren 2001 2007 till fullskala 2007 Första fullskaleanläggningen i Sverige med deammonifikation

Anammox i avloppsvattenrening Rejekvattenbehandling Varmt vatten + hög N koncentration = på väg att bli etablerad teknik 15-20% minskning av N belastning till avloppsverk 3 anläggningar i Sverige: Stockholm Himmerfjärden (2007) DeAmmon, 480 kgn/d Malmö Sjölunda (2010) ANITA Tm Mox, 200 kgn/d Växjö (2012) ANITA Tm Mox, 430 kgn/d Nästan 100 i bl.a Nederländerna, Österike, Schweiz, Kina, Japan och USA I huvudlinjen för avloppsvattenrening Låga temperaturer och koncentrationer = utmaning Anammoxbakterier hittas trots detta Var finns de och hur skall vi uppmuntra dem? Kan anammox tillämpas i huvudlinjen med framgång?

FoU av anammoxtekniken - SSV Tillämpning i huvudströmmen Vid låga temperaturer (13-17 C) Vid låga koncentrationer (30-50 mg NH 4 -N/l) Nya systemlösningar baserade på anammoxprocessen: - System med UASB och anammoxprocess - IFAS system Övervakning av den mikrobiella aktiviteten i biofilmen Experiment i pilot skala i 2,5 år Effektivare rejektvattenbehandling Vid höga temp. (25-30 C) och koncentrationer (800-1200 mg NH 4 -N) Höga belastningar 3,5-4 g NH 4 -N/m 2 d Enkel kontroll med on-line mättningar (syre, ph, redox, konduktivitet) Bättre syrestyrningsstrategi Modelleringsstudier av anammoxprocessen Inverkan på global uppvärmning: växthusgasemmissioner Underlag för fullskalegenomförande vid kommunala reningsverk

Anammox i huvudströmmen Utmaningar Låg temperatur Behålla tillräcklig aktivitet av AOB och anammoxbakterier Utkonkurrera NOB Möjliga lösningar på problemet Undertrycka NOB-aktivitet : periodvis syrefritt (intermittent luftning) AOB och NOB-affinitet till syre (DO-koncentration i luftad fas) maximera fri ammoniakoncentration (ph-kontroll, SBR, intermittent matning), irreversibel hämning av kemiska faktorer (FA, FNA) Öka aktivitet AOB, anammoxbakterier och bioreaktorns kapacitet: adaptering, andra parametrar (totalt oorganiskt kol, fri ammoniakoncentration), högre koncentration av biomassa (IFAS). 7

FoU av anammoxtekniken - SSV Experimentella system, labb- och pilotskaleförsök vid Hammarby Sjöstadsverk Reaktorparametrar arbetsvolym: 200L Kaldnesbärare: 80 L Elektrokemiska on-line mätningar R1 R2 (syre, ph, konduktivitet, redox.) MBBR- Moving Bed Biofilm Reactor

Mätteknik för Anammoxprocessen Elektrokemiska mätningar (syre, ph, konduktivitet, redox ) Fysikalisk - kemiska mätningar Specifik anammoxaktivitetstest (SAA)- anammoxaktivitet OUR Test - AOB, NOB, H bakterieaktivitet NUR Test denitrifikationsbakterieaktivitet Mätningar baserade på mikrobiologi (CLSM, FISH, PCR, q-pcr ) Biofilmstruktur Funktion och mikrobiell population SAA OUR NUR

Enstegs nitritation/anammox vid låga temperaturer 6 Period I Period II Period III Period IV Period V Period VI 25 C 22 C 19 C 16 C 13 C 10 C 5 4 gnm -2 d -1 3 2 1 0 1 100 1 000 900 800 mgn L -1 700 600 500 400 300 200 100 0 0 100 200 300 400 500 600 700 800 Nitrogen loading rate Nitrogen removal rate Days 81.5% 76.3% 71.9% 75.9% 52.7% 0 100 200 300 400 500 600 700 800 NH4-N NO2-N NO3-N Influent NH4-N Days 15.9% 10

Enstegs nitritation/anammox vid låga temperaturer 4,5 Period I Period II Period III Period IV Period V Period VI 4 SAA and NUR (gnm -2 d -1 ) 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 0 100 200 300 400 500 600 700 800 SAA NUR Days The potential activities of the anammox bacteria (measured as SAA) and denitrifying bacteria (measured by NUR) of the biomass on the carriers at different periods in the MBBR. The data show average values, error bars show standard deviation (n=3) for SAA Temperature in MBBR ( C) Nitrogen conversion in the activity test (OUR) AOB(gNm -2 d -1) NOB(gNm -2 d -1) Ratio (NRR/SAA) 25 1.24 0.67 80% 22 1.01 0.71 77% 19 0.92 0.71 77% 16 0.67 0.58 46% 13 0.78 0.45 30% 10 0.81 1.03 10% 11

Enstegs nitritation/anammox vid låga temperaturer 3 Specific Anammox aactivity (gnm -2 d -1 ) 2,5 2 1,5 1 0,5 19 C 16 C 13 C 10 C 0 25 20 15 10 5 Temperature ( C ) Influence of the temperature, applied in the batch activity tests (5-25 C), on the SAA of biomass from periods III, IV, VI and VI, corresponding to reactor temperatures of 19, 16, 13 and 10 C (n=3). Error bars show standard deviation. 12

Enstegs nitritation/anammox vid låga temperaturer AOB Anammox Bacteria Other Bacteria 13

Studerade system jonbyte med partiell nitritation/anammoxprocess Koncentration med jonbyte efter högbelastad aktivslamprocess (HRAS) Koncentration med jonbyte efter UASB reaktor (Upflow Anaerobic Sludge Blanket) 14

Studerade system partiell nitritation/anammox efter avskiljning av organiskt material i UASB-reaktor A Deammonifikation in MBBR-system efter UASB B Deammonifikation i IFAS-system efter UASB 15

UASB + deammonifikation Experimentell uppställning och driftperioder T=20 C T=25 C Period I II III (from 2014-03) Syfte Studera deammonifikation I MBBR vid övergång från rejektvatten till primär behandlat avloppsvatten Optimering av processprestanda genom testning av olika driftstrategier Testning av IFAS system for kväveavlägsning 16

Period I Övergång till huvudströmmens avloppsvatten HRT = 2.5 d NL = 1.8 g N /(m 2 d) MLSS = 178 mg/l HRT = 0.75 d NL = 0.21 g N /(m 2 d) MLSS = 13 mg/l 17

Period I och II - Systemkapacitet och kväveflöden SAA: 3.5 1.5 g N/(m 2 d); Nitratackumulering sedan fas VI (108 mg NH 4 -N/L); NO 3 -N prod /NH 4 -N rem kvot före övergång till IFAS = 37%; N-avlägsning i fas VIII var max. 40%. Blev bättre senare. 18

Period III - IFAS system (Integrated Fixed Film Activated Sludge) 36 53 70 52 Effektivitet (%) 18 34 55 46 NRR (g N / m3 d) 44 31 19 40 NO 3 produktion (% of NH 4 oxiderat) 19 19

Avloppsverk med Anammox mer biogas! Energikonsumption för 3 alternativ avloppsrening: A) konventionell B) konventionell med anammox för rejektvattenbehandling; C) med anammox i huvudlinjen (Siegrist et al. 2008 (S1)) Syre- och energibehov Massflöde (g p -1 d -1 ) Energi (Wh p -1 d -1 ) Alt. A Alt. B Alt. C Alt. A Alt. B Alt. C Luftning, C avskiljning 40 30 15-40 - 30-15 Luftning, N b avskiljning 22 22 16-22 - 22-16 Energi för pumpning /omrörning Metan-COD och elektricitet från biogas - 20-20 - 15 a 30 40 55 + 38 + 51 + 70 Netto Energi - 44-21 + 24 a lägre pga inget recirkulationsflöde b Nitrat i utfföde för A och B: 2,5 g p -1 d -1 ; för C 1.1 g p -1 d -1 Ref: S1. H. Siegrist et al., Water Sci. Technol.57, 57, 383 (2008) 20

Slutsatser Effektiv kväverening från avloppsvattnet i huvudlinjen är möjlig genom kombination av jonbyte för kvävekoncentration och partiell nitritation / Anammox Studierna visade stabilitet i nitritations-/anammoxbiomassa i MBBR vid låg temperatur och låg kvävekoncentration Aktivitet av Anammoxbakterier minskade signifikant med sjunkande temperatur. Bakteriell sammansättning av biofilm (anammoxbakterier och AOB) har inte ändrats (qpcr) Nitritation / Anammox visade god processprestanda vid låga temperaturer (ner till 13 C) och vid höga kvävekoncentrationer Undertryckande av NOB är en nyckelfaktor för framgångsrik drift av processen. Intermittent luftning med rätt DO-värde kan vara ett sätt för NOB-undertryckande Kombination av UASB för borttagning av organiskt material och nitritation / Anammox för kväveavskiljning är en potentiell teknik för framtida kommunal avloppsrening IFAS-system ger bättre effektivitet och fler möjligheter för kontroll av AOB / NOB konkurrens. 21

TACK! KTH/IVL Jozef Trela Andriy Malovanyy Razia Sultana Jingjing Yang Karol Trojanowicz Elzbieta Plaza Chalmers tekniska högskola Britt-Marie Wilén Frank Persson Trela, J., Malovanyy, A., Yang, J., Plaza, E., Trojanowicz, K., Sultana, R., Wilén, B- M., Persson, F., Baresel, C. 2014. Deammonification Synthesis report 2014. Nr B2210, Oct 2014, Swedish Environmental Research Institute (IVL). 22