Tekniska högskolans verksamhetsplan och budget för 2019 samt plan för 2020-2021 1(2) Bakgrund Universitetsstyrelsen fattade den 7 juni 2018 beslut om universitetets Verksamhetsplan och anslagsfördelning för år 2019 samt plan för år 2020-2021 bland annat vad avser utbildning på grund- och avancerad nivå samt forskning och forskarutbildning. Universitetsstyrelsen lägger i sitt beslut fast de budgetramar och andra förutsättningar/uppdrag som respektive fakultet har att förhålla sig till. Fakultetsstyrelse förväntas senast den 31 oktober lägga fast hur dessa ramar och uppdrag fördelas på olika enheter inom universitetet. Beslut Fakultetsstyrelsen beslutar - att fastställa budget för utbildning på grund- och avancerad nivå vid LiTH 2019 enligt bilaga, - att fastställa budget för CENIIT 2019 enligt bilaga, - att fastställa budget för övrig forskning och forskarutbildning 2019 enligt bilaga, - att i övrigt fastställa Tekniska högskolans verksamhetsplan och budget för 2019 samt plan för 2020-2021 enligt bilaga. Underlag i ärendet Bilaga: Tekniska högskolans verksamhetsplan och budget för 2019 samt plan för 2020-2021. Delges: IDA, IEI, IFM, IMT, ISY, ITN, MAI Planerings- och ekonomiavdelningen (PEA) Beslut i detta ärende har fattats av fakultetsstyrelsen vid tekniska fakulteten, vid dess sammanträde dag som ovan. I beslutet har deltagit dekanus Ulf Nilsson, föredragande och ordförande, ledamöterna Nicolette Lakemond (föredragande), Helena Herbertsson, Magnus Borga, Jan Lundgren, Jan Nordström, Svante Gunnarsson, Marie Westrin, Gunnar Holmberg, Elin Mattsson, Lina Grudd och TEKNISKA FAKULTETSSTYRELSEN
TEKNISKA FAKULTETSSTYRELSEN 2(2) Magdalena Smeds. Vidare har närvarit föredragande Annamaria Lindegaard, fackliga företrädare Marco Kuhlmann och Karin Baardsen, kanslichef Annalena Kindgren samt styrelsens sekreterare Maria Boberg. Ulf Nilsson Dekanus Maria Boberg Styrelsens sekreterare
1 (26) 1 DE PRIORITERADE VÄGVALEN 1.1 Bakgrund Linköpings universitets långsiktiga vision och strategiska målsättningar har sedan mer än 10 år tillbaka visualiserats och kommunicerats i form av en strategikarta. Strategikartan har legat till grund för verksamhetens strategiska arbete, men förutom några få av ledningen definierade områden och indikatorer har olika enheter använt kartan på olika sätt och fokuserat på olika delar av kartan. I syfte att stärka det strategiska arbetet har rektors ledningsråd sedan början av 2017 utarbetat en universitetsgemensam process för att organisera och strukturera det strategiska arbetet det handlar dels om att identifiera ett mindre antal områden där hela universitetet förväntas kraftsamla och dels att utarbeta ett gemensamt och strukturerat sätt att arbeta med verksamhetsoch handlingsplaner på olika nivåer i organisationen. Ett årshjul på universitetsnivå har tagits fram för planering, genomförande och uppföljning av det strategiska arbetet. I fokalpunkten för arbetet har funnits en ambition att identifiera ett mindre antal prioriterade vägval ett fåtal områden av utmaningar som är angelägna för hela universitetet och där samtliga enheter inom universitetet kan, och förväntas, bidra på något sätt. I arbetet med att identifiera de prioriterade vägvalen har det funnits en ambition att beakta och förena både medarbetarnas och ledningens prioriteringar. Arbetet inleddes med ett antal strategidialoger där medarbetarna efter en omvärldsanalys presenterad av rektor, i grupper, gavs möjlighet att diskutera och identifiera ett mindre antal utvecklingsområden. Dessa har sedan analyserats och bearbetats i rektors ledningsråd, i universitetsstyrelsen och har till slut fastställts i universitetets Verksamhetsplan och budget för 2019 samt plan för 2020 2021. Universitetsledningen har i sin verksamhetsplan pekat ut följande fyra prioriterade vägval: Utveckla LiU:s arbete med livslångt lärande Stärka LiU:s kompetens och kapacitet för hantering av digitala verktyg, system och processer Öka nyttiggörandet av LiU:s kunskapstillgångar Utveckla värdegrundsarbetet vid LiU Institutioner och andra enheter förväntas i sitt planerings- och budgetarbete inför 2019 bidra till det strategiska arbetet med de prioriterade vägvalen genom att ta fram egna åtgärdsplaner. Enskilda fakulteter har därutöver möjlighet att lyfta egna prioriterade vägval som är centrala för just den fakulteten Tekniska högskolan har dock valt att inte lyfta några sådana prioriterade vägval inför 2019. Däremot ger Tekniska högskolan i det följande sin egen syn på var man befinner sig i arbetet med de prioriterade vägvalen och vad som är de viktigaste utvecklingsområdena inom de fyra prioriterade vägvalen.
2(26) 1.2 Digitalisering Även om begreppet digitalisering är förhållandevis nytt är den utveckling som digitaliseringen åsyftar inte ny däremot är det ett fenomen som har en närmast exponentiell utveckling. Informations- och kommunikationstekniken (IKT) har genomgått en oerhörd utveckling de senaste 50-60 åren. Tekniska högskolan har dock varit väl positionerad i den utvecklingen bland annat genom att starta landets första civilingenjörsutbildning i datateknik 1975. Även området Artificiell intelligens som nu upplever en ny vår har varit ett starkt profilområde allt sedan universitetets start. Forskning inom IKT-området är ett av universitetets styrkeområden manifesterat bland annat i värdskapet för ett strategiskt forskningsområde, ELLIIT, samt värdskapet för Sveriges största forskningsprogram, Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program, WASP, med en totalbudget om cirka 3,5 miljarder kronor över en 10- årsperiod. Vid Linköpings universitet finns dessutom Nationellt Superdatorcentrum (NSC) som i detta nu håller på att ta nordens mest kraftfulla superdator i drift. I Norrköping finns därutöver Visualiseringscentret C. Regeringen har i forskningspropositionen 2016 aviserat en förstärkning 2020 av det strategiska forskningsområdet IT och mobil kommunikation. Basanslaget beräknas öka med 72 mnkr 2020 med anledning av en förstärkning av det strategiska forskningsområdet IT och mobil kommunikation i enlighet med vad regeringen angav i den forskningspolitiska propositionen 2016. Förutsatt att detta infrias finns således goda förutsättningar att ytterligare stärka forskningen inom IKT-området även om ökningen ska komma andra lärosäten till del. Redan nu görs en strategisk uppbyggnad av kompetensen inom området maskininlärning och datadriven modellering. Digitaliseringen kommer att prägla det pedagogiska arbetet på ett flertal sätt. Digitaliseringen är dels ett verktyg med potential att effektivisera utbildningarna samt att skapa nya sätt att kommunicera kunskap och förbättra pedagogiken. Den universitetsgemensamma lärplattformen Lisam, kursvärderingssystemet Evaliuate och det pågående arbetet med digital examination bör engagera samtliga lärare på samtliga institutioner. Samtidigt är det oerhört viktigt att de begränsningar som idag finns i Lisam åtgärdas så att adekvat utbildningsmaterial kan synliggöras för omvärlden på samma sätt och med samma självklarhet som universitetet visar upp sin forskning. Tekniska högskolan kommer genom sin Pedagogiska utvecklingsgrupp, PUG, att fortsätta stödja pedagogiska utvecklingsprojekt såsom tidigare och fokus kommer liksom tidigare ta sikte på digitalisering som ett prioriterat område. Fakulteten stödjer också ett pågående utvecklingsprojekt för att skapa en ny webbaserad förberedande kurs i gymnasiematematik för de studenter som står i begrepp att påbörja studier på Tekniska högskolans utbildningsprogram. Även om digitala verktyg är viktiga i förmedling av utbildning så är digitalisering av utbildning en långt större fråga än så. I ett tidevarv där nästan alla yrken är under omvandling på grund av digitaliseringen är det essentiellt att även innehållet i utbildningarna anpassas till den utvecklingen. Det ställer krav inte bara på att förstå vad digitaliseringen innebär idag, utan också att försöka förstå vilka krav som kommer ställas på individer under ett helt yrkesliv. Det är därför viktigt att programansvariga och lärare följer utveckling både i egen fortbildning och även deltar aktivt i diskussioner med andra lärare och yrkesverksamma om hur professionen
3(26) påverkas långsiktigt av digitaliseringen och vilka förändringar som det i sin tur inbegriper för yrkesroll, arbetsinnehåll och därmed för utvecklingen av utbildningarnas innehåll. ITutbildningarna är sannolikt inte de som är viktigast i det sammanhanget; där finns redan en beredskap och vana att följa utvecklingen. Det är mer kritiskt att de utbildningar som av tradition inte haft ett utvecklat IT-innehåll ges möjlighet att inkorporera sådana inslag, anpassade till utbildningens innehåll och en framtida yrkesroll. 1.3 Vidareutbildning och livslångt lärande En allt snabbare teknikutveckling i kombination med disruptiva riktningsändringar medför att det blir allt svårare att säkerställa ett livslångt lärande på traditionellt sätt; det vill säga genom en högskoleutbildning ovanpå gymnasiet följt av en fortsatt kompetensutveckling huvudsakligen inom den efterföljande professionen. Arbetsinnehållet för vissa yrkesgrupper kommer förändras radikalt och samhället kommer ställas inför strukturella förändringar av hela branscher som innebär att vissa kompetenser inte längre behövs medan nya kompetenser kommer krävas. I motsats till flertalet tidigare omställningar är framtida omställningar inte självklart kopplade till enklare, mer rutinmässiga arbetsuppgifter utan kan mycket väl omfatta även kvalificerad yrkeskompetens. Behovet av mer formell kompetensutveckling och kompetensväxling kommer därför sannolikt att öka. Digitaliseringen är naturligtvis en viktig orsak till ovanstående men det är också en möjlighet för att åstadkomma de flexibla lösningar som krävs för att vidareutbildning av yrkesverksamma ska fungera i vardagen. Det är därför viktigt att även lärare vidareutbildas och ges möjlighet att kompetensutveckla sig genom att utveckla förmågan att använda digitala verktyg och utveckla nya pedagogiska former som kan anpassas efter de behov som yrkesverksamma har. Tekniska högskolan är för närvarande inblandad i flera olika initiativ och pilotprojekt som relaterar till vidareutbildning. Tillsammans med KTH, Chalmers och Högskolan i Borås deltar Tekniska högskolan i ett pilotprojekt finansierat av UHR kring validering av yrkesverksammas kompetenser. Målet är att utveckla process- och metodstöd för validering av specialistkunskaper och generiska färdigheter bland yrkesverksamma ingenjörer. På initiativ av Sveriges ingenjörer deltar Tekniska högskolan tillsammans med övriga större ingenjörsutbildare och branschorganisationer i ett initiativ för att gemensamt diskutera hur ingenjörers kompetens kan utvecklas i framtiden. Fokus ligger på digitaliseringens effekter för företag och samhälle, lärosätenas roll för kompetensutvecklingen samt ingenjörskompetensens betydelse för samhällsutvecklingen. Regeringen har uppdragit till sju lärosäten inklusive Linköpings universitet att under 2018 och 2019 etablera en nationell kunskapsplattform och kompetensutvecklingsinsats inom AI-området. Initiativet går under namnet AI Sverige och ska främja fördjupad kunskap om artificiell intelligens inom både näringsliv och offentlig sektor för att skapa förutsättningar för stärkt konkurrenskraft och utvecklad välfärd.
4(26) 1.4 Samverkan och nyttiggörande Samverkan och nyttiggörande har varit, och förblir, en integrerad del av Tekniska högskolans verksamhet. Den forskning som bedrivs kommer huvudsakligen från externa finansiärer som i många fall exempelvis, Vinnova, Energimyndigheten, EU kräver att forskningen fokuserar på de högre nivåerna av teknikmognadsgrad (Technology Readiness Level, TRL 1 ) samt att forskningen genomförs i nära samverkan med näringsliv och/eller offentlig verksamhet och leder till nyttiggörande. Även om Tekniska högskolan i flera fall varit framgångsrik i ansökningar om exempelvis Vinnovas Kompetenscentra så behövs ytterligare insatser för att nå framgång både i kommande europeiska utlysningar och i Vinnovas strategiska Innovationsprogram 2 ; det gäller inte minst forskning som berör FN:s 17 globala utvecklingsmål 3 för att transformera världen i hållbar riktning. Även om forskningen är viktig för nyttiggörandet av universitetets kunskapstillgångar är det sannolikt utbildningen som leder till störst avtryck i samhällsutvecklingen. Det är fortsatt viktigt att utbildningarna knyter an både till forskning inom respektive område så att studenterna kan bära med sig kunskap om aktuell forskning till yrkeslivet samt att utbildningarna därutöver är relevanta; det vill säga ger studenterna de hållbara kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som är nödvändiga för ett livslångt lärande och som säkerställer att näringsliv och offentlig sektor har tillgång till bästa möjliga arbetskraft; som tillgodoser behov både av volym och spets. Samverkan i forskning är i det sammanhanget viktig för att förstå vilka problem som är relevanta men även andra insatser såsom industridoktorander och adjungerade lärare bidrar indirekt till nyttiggörandet genom att sätta fokus på relevanta frågeställningar. En annan viktig dimension av samverkan och nyttiggörande som lätt glöms är det skolsamverkansarbete som Nämnden för skolsamverkan (NSS) bedriver. NSS har i uppdrag att samverka med grund- och gymnasieskolor genom att samordna, följa upp och utvärdera pågående skolsamverkansaktiviteter. Från början var verksamheten mest motiverad av behov att rekrytera gymnasieungdomar till ingenjörsutbildningen, men där verksamheten allt mer kommit att fokusera yngre elevgrupper och lärare i syfte att tidigt stimulera och upprätthålla intresse i samhället för naturvetenskap, teknik, matematik och datavetenskap. 1.5 Värdegrund Det fjärde prioriterade vägvalet är de grundläggande värderingar på vilka det mesta i verksamheten vilar. Vilka grundläggande värderingar som ska genomsyra verksamheten är naturligtvis något som behöver adresseras på lärosätesnivå. Däremot kan olika fakulteter och institutioner och andra enheter arbeta med olika värdegrundsfrågor beroende på verksamhetens inriktning och förutsättningar. För Tekniska högskolans del är till exempel frågor kring jämställdhetsintegrering samt lika villkor av stor betydelse. 1 https://en.wikipedia.org/wiki/technology_readiness_level 2 https://www.vinnova.se/m/strategiska-innovationsprogram/ 3 https://www.un.org/sustainabledevelopment/
5(26) Universitetets nuvarande prioriterade värderingar för chefer och ledare, medarbetare samt studenter kommer att ses över i enlighet med universitetets verksamhetsplan och det är angeläget att både verksamhetsföreträdare och studenter engageras i det arbetet. Självklart är det också angeläget att prioriterade värderingar ständigt diskuteras och görs kända i verksamheten. Det är inte sällan så att värdegrundsarbetet i sig får större betydelse än de dokument som arbetet leder till och värdegrundsfrågor måste därför diskuteras löpande. Å ena sidan måste grundläggande värderingar naturligtvis tydliggöra vad som är oacceptabla handlingar när det kommer till exempelvis bemötande eller hur forskning och utbildning bedrivs. Särskild tydlighet krävs i de fall handlingar kan leda till disciplinära åtgärder såsom exempelvis allvarliga avvikelser från god forskningssed samt trakasserier och fusk i utbildningen. Då antalet fall som rör bland annat oredlighet i forskning ökar och ny lagstiftning är att vänta behöver särskild uppmärksamhet ägnas just god forskningssed. Å andra sidan bör inte värdegrundsarbete primärt handla om hur vi inte ska agera i olika situationer utan bör fokusera på vilka normer som ska gälla och hur vi bör handla både som företrädare för universitetet och i relationen till medarbetare och studenter för att (1) bidra till den goda arbetsplatsen, och (2) upprätthålla akademiska värden inom forskning och utbildning. Normer bör samtidigt introduceras med försiktighet. På ett universitet där kritiskt tänkande närmast är en del av identiteten får inte värderingar bli så likriktande att den öppna diskussionen hindras samtidigt som samtalen måste föras med en sådan respekt att inte andra kränks.
6(26) 2 BUDGET FÖR UTBILDNING PÅ GRUND- OCH AVANCERAD NIVÅ 2.1 Förutsättningar Utbildningsuppdrag 2.1.1 Bakgrund Universitetsstyrelsen (US) fattade den 7 juni 2018 beslut om budgetramar, planeringsförutsättningar och utbildningsuppdrag för perioden 2019 2021 avseende utbildning på grundoch avancerad nivå, utifrån bedömning av då kända förutsättningar och utbildningsuppdrag. Detta för att ge fakulteter och institutioner goda förutsättningar att bedriva eget budgetarbete av god kvalitet. Varje universitet och högskola tilldelas för varje år ett högsta belopp, så kallat takbelopp, upp till vilket ersättningen för helårsstudenter (HST) och helårsprestationer (HPR) utgår. Ersättning för HST och HPR utöver detta takbelopp utgår normalt inte. Anslagsbeloppet är sedan summan av takbeloppet och ersättningar för eventuella särskilda åtaganden. Ersättningens storlek baseras på vilket utbildningsområde en kurs hör till. Oavsett fakultetsområde skall alltså alla kurser hänföras till ett utbildningsområde. Vidare gäller att såväl överproduktion som underproduktion, det vill säga outnyttjat takbelopp (eller anslagssparande), får föras över från ett budgetår till nästa fortlöpande utan begränsning till några budgetperioder. I det fall ersättning för redovisade HST och HPR understiger takbeloppet redovisas mellanskillnaden som ett anslagssparande. Såväl anslagssparande som helårsprestationer får överföras till nästa budgetår upp till ett värde av 10 procent av takbeloppet. Generellt gäller att pris- och löneomräkning på anslagsmedel från staten för 2019 är beräknad till 1,22 procent och ingår i ersättningarna. Lönekostnadspåslaget (LKP) har fastställts till 51,25 procent, vilket är samma nivå som 2018. LKP ska täcka arbetsgivaravgifter och kostnader för de kollektivavtal som slutits om pensioner, grupplivs- och personalförsäkringar. 2.1.2 Anslag samt prognos avseende takbelopp Utbildningen på grundnivå och avancerad nivå vid LiU finansieras huvudsakligen genom ett ramanslag som motsvarar universitetets takbelopp. Universitetsstyrelsen fattade 2018-06-07 beslut om följande grundutbildningsramar för perioden 2019-2021 tillsammans med takbeloppen för 2018:
7(26) 2018 2019 2020 2021 Beräknat ramanslag tkr 1 549 701 1 582 591 1 592 369 1 592 369 Teknisk fakultet 599 555 612 143 616 911 616 911 Filosofisk fakultet 342 769 347 393 358 283 358 283 Utbildningsvetenskap 197 600 204 768 207 197 207 197 Medicinsk fakultet 355 925 366 128 369 214 369 214 Särskilda åtaganden 43 320 41 693 41 693 41 693 Summa 1 539 169 1 572 125 1 593 298 1 593 298 På grund av den parlamentariska situation finns i dagsläget ingen statsbudget för 2019 varför det för närvarande inte finns andra planeringsförutsättningar än de som gällde när universitetsstyrelsen fattade sitt budgetbeslut i juni baserat på de planeringsförutsättningar som angavs i budgetproposition och regleringsbrev avseende budgetåret 2018. I sin avräkning av takbeloppet har LiU att tillämpa följande nationella ersättningsbelopp under 2019. Beloppen är uppräknade med 1,22 procent jämfört med 2018: Utbildningsområde Kr/HST Kr/HPR Humaniora, samhällsvetenskap, teologi, juridik 32 273 21 030 Naturvetenskap, teknik 55 030 46 408 Vård 58 505 50 672 Medicin 65 377 79 522 Undervisning 39 254 41 123 Verksamhetsförlagd utbildning 55 631 53 973 Övrigt 44 195 35 901 Design 155 943 95 010 2.1.3 Ersättning för särskilda åtaganden 2019 och planeringsförutsättningar 2020 och 2021 För att finansiera vissa så kallade särskilda åtaganden har universitetsstyrelsen reserverat en mindre del av LiUs takbelopp. För budgetperioden fördelar sig dessa åtaganden enligt nedan mellan fakulteterna (tkr): 2018 2019 2020 2021 Teknisk fakultet 2 500 2 531 2 531 2 531 Filosofisk fakultet 9 680 9 019 9 019 9 019 Utbildningsvetenskap 4 190 4 241 4 241 4 241 Rektor 26 950 25 902 25 902 25 902 Summa 43 320 41 693 41 693 41 693
8(26) För 2019 reserverar universitetsstyrelsen 41 693 tkr för särskilda åtaganden såsom digitala resurser för lärande (dvs. datorsalar), internationella sommaruniversitetet samt samverkansavtal med LiU:s studentkårer. För Tekniska fakulteten avser annars de särskilda åtagandena universitetets satsning på LiU Elitidrott hemmahörande på institutionen ITN. För att finansiera de särskilda åtagandena och ändå nå upp till universitetets takbelopp är de interna ersättningsbeloppen för helårsstudenter och helårsprestationer reducerade. Således kommer följande interna ersättningsbelopp tillämpas under 2019 inom LiU: Utbildningsområde Kr/HST Kr/HPR Humaniora, samhällsvetenskap, teologi, juridik 31 423 20 476 Naturvetenskap, teknik 53 581 45 186 Vård 56 964 49 337 Medicin 63 655 77 428 Undervisning 38 220 40 039 Verksamhetsförlagd utbildning 54 165 52 551 Övrigt 43 030 34 955 Design 151 834 92 507 2.1.4 Finansiering av universitetsgemensam verksamhet Universitetsgemensamt verksamhetsstöd finansieras dels med interna avgifter (som betalas av de som utnyttjar tjänsten) och dels med debitering till institution, det vill säga samtliga institutioner bidrar ekonomiskt till kostnader för dessa gemensamma verksamheter (overheaduttag). De interna avgifterna avser bland annat IT-abonnemang och sålda tjänster. Den redovisningsmodell för indirekta kostnader som Sveriges universitets- och högskoleförbundet (SUHF) rekommenderar har tillämpats vid LiU sedan 2009. 2.2 Fakultetens planeringsförutsättningar och utbildningsuppdrag Universitetsstyrelsen har uppdragit åt fakultetsstyrelsen att med utgångspunkt i universitetsstyrelsens utbildningsuppdrag dels fatta beslut om styrelsens egen budget, dels genom egna utbildningsuppdrag (eller på annat sätt) förse institutionerna med underlag till respektive institutions budgetarbete. Fakultetsstyrelsen fastställer fasta budgetramar för institutionerna för 2019 och övergripande ramar, som planeringsförutsättningar, för år 2020 och 2021. Respektive institutions budgetram avstäms av fakultetsstyrelsen årsvis och avvikelser kan påverka resursramen för påföljande år. Under det pågående budgetåret görs en preliminäravräkning som påverkar budgeten för nästkommande år och efter budgetårets slut görs en slutavräkning som kan komma att påverka budgeten två år efter aktuellt budgetår. För en mer utförlig information om universitetets budgetprinciper hänvisas till universitetsstyrelsens budgetbeslut: https://insidan.liu.se/siffror/ar/1.745217/liuvp18-2019-2021-20180628-webb.pdf
9(26) 2.3 Fördelning av resurser inom Tekniska fakulteten 2.3.1 Disposition av anvisat anslag och dimensionering Som framgår ovan i universitetsstyrelsens beslut kan fakultetens sammanlagda ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer (styrelsens takbelopp) under budgetåret 2019 högst uppgå till 612 143 tkr. Som planeringsförutsättningar utgår 616 911 tkr för budgetåret 2020 och 616 911 tkr för budgetåret 2021. Siffrorna avser preliminära takbelopp under perioden 2019-2021. En statsbudget avseende 2019 kommer att presenteras senast den 15 november och beslutas av riksdagen i december. Det parlamentariska läget innebär dock att de slutgiltiga uppdragen och ramarna kan dröja ytterligare och kommuniceras i regleringsbrev under löpande budgetår. För närvarande gäller dock följande interna takbelopp för fakulteten: 2018: 599 555 2019: 612 143 2020: 616 911 2021: 616 911 Universitetsstyrelsen ger därutöver fakultetsstyrelsen i uppdrag att stödja verksamheten inom LiU Elitidrott (lång- och medeldistanslöpning samt orientering). För detta uppdrag tilldelas 2 531 tkr för respektive budgetår perioden 2019 2021. Utöver fakultetens takbelopp för 2019 beslutas att prognosticerade studieavgifter för tredjelandsstudenter inkluderas i utbildningsuppdraget samt att en avräkning görs i slutet av år 2019. Med detta tillskott finns totalt 619 112 tkr att fördela på nedanstående poster att jämföra med motsvarande fördelning för 2018: 2019 jmf 2018 Kursbeställning, nästa år 593 663 587 520 Riktade stöd, nästa år 8 480 9 680 Preliminäravräkning, innevarande år -7 645 0 Studieavgifter från betalande studenter 30 000 19 757 Slutavräkning, föregående år -5 386-3 654 Summa 619 112 613 303 Fakulteten har under ett antal år minskat överintagen av nybörjare för att komma tillrätta med den överproduktion som funnits. De prognoser som föreligger både för fakulteten och universitetet tyder på att antagningstalen de närmaste åren behöver öka något. Fakultetsstyrelsen beslutade den 22 september 2016 att uppdra till fakultetsledningen att påbörja och leda implementeringsarbetet med en ny budgetmodell för grundutbildningen baserat på en ny ersättningsmodell för kurser samt att gradvis införa den nya modellen under de kommande åren. I budgeten för 2019 används dock samma fördelningsprinciper som gällt under 2018 då rektor kommer att ge i uppdrag till olika aktörer och grupper i organisationen att utarbeta ett förslag på en homogen och enhetlig resursfördelningsmodell för fakulteterna och området Utbildningsvetenskap avseende både utbildning och forskning till institutionerna enligt universitetets Verksamhetsplan och budget för 2019 samt plan för 2020-2021. Modellen ska
10(26) dessutom beakta eventuell förändrad resursfördelningsmodell enligt utredningen Styrning för starka och ansvarsfulla lärosäten. 2.3.2 Institutionsramar Från och med 2012 gäller en budgeteringsmodell med övergång till treårsramar där år ett utgörs av en fast budgetram och år två och tre utgör planeringsförutsättningar. Den fasta budgetramen stäms av årsvis och avvikelser kan påverka institutionsramen påföljande år. Institutionsramarna för 2019 består av fem budgetposter som redovisas var för sig och sammanställs i avsnitt 2.3.2.4: Slutavräkning av 2017 års utbildningsuppdrag (se avsnitt 2.3.2.1) Preliminäravräkning av 2018 års utbildningsuppdrag (se avsnitt 2.3.2.2) Kursbeställning 2019 en fast ram som slutavräknas 2020 (se avsnitt 2.3.2.3) Studieavgifter från betalande tredjelandsstudenter 2019 (se avsnitt 2.3.2.3) Riktade stöd 2019 särskilda uppdrag från programnämnderna och fakultetsledningen (se avsnitt 2.3.4) 2.3.2.1 Slutavräkning av utbildningsuppdrag för budgetåret 2017 En slutavräkning av budgetåret 2017 gjordes i början av 2018. Då Tekniska fakulteten under 2017 hade en underproduktion avräknades fakulteten skarpt mot rektor med ca -12 200 tkr utöver redan fastställt takbelopp. Vid slutavräkningen av institutionernas utbildningsuppdrag uppstår en differens jämfört med den preliminäravräkning som gjordes i september 2017. Denna differens effektueras under budgetåret 2019. Den avräknade underproduktionen finansieras med ca 6 800 tkr av fakultetens balanserade kapital och resten ca 5 400 tkr finansieras gemensamt av institutionerna. Budget, preliminäravräkning och slutavräkning för 2017 har utfallit enligt följande: Slutavräkning kurser för BÅ 2017 Institution Kursbudget 2017 Preliminäravräkning 2017 Slutavräkning 2017 HST Andel Belopp HST Andel Belopp Diff HST Andel Belopp Diff IDA 824 13,4% 75 899 876 14,1% 80 319 4 421 896 14,3% 80 226-94 IEI 1 962 33,0% 187 686 2 011 33,7% 191 472 3 786 2 035 33,6% 189 149-2 323 IFM 734 14,1% 80 237 705 13,5% 76 759-3 478 717 13,6% 76 170-589 IMT 60 1,4% 8 211 57 1,4% 7 742-468 60 1,4% 7 890 147 ISY 564 10,1% 57 108 562 10,0% 56 692-416 574 10,1% 56 551-141 ITN 939 15,8% 89 957 945 15,8% 90 103 145 943 15,6% 87 816-2 287 MAI 906 12,1% 68 857 871 11,6% 65 899-2 958 871 11,4% 64 337-1 563 Delsumma 5 988 100% 567 955 6 027 100% 568 987 1 032 6 096 100% 562 137-6 850 Övriga 168 9 000 153 7 968-1 032 155 9 432 1 464 IKE 21 1 700 19 1 545-155 19 1 879 334 IKK 69 3 000 57 2 284-716 57 2 757 473 IMH 7 700 5 496-204 6 562 65 ISV 12 600 19 837 237 21 1 032 196 TEMA 59 3 000 52 2 806-194 51 3 202 396 Senare förd SUMMA 6 156 576 955 6 180 576 955 0 6 251 571 569-5 386
11(26) Vid fördelning av fakultetens uppdrag till institutionerna tillämpas en modell för kursramar där institutionsramen utgör en andel av det totala takbeloppet som dels är baserad på volym utfall i LADOK per den 30 september året före respektive budgetår och dels på en institutionsfaktor där utgångspunkten är institutionens genomsnittliga kurskaraktär. För övriga institutioner sker en avräkning mot faktiskt utfall (HST och HPR). Respektive institutions budgetram avstäms av fakultetsstyrelsen årsvis och avvikelser påverkar institutionsramen för påföljande år. 2.3.2.2 Preliminäravräkning utbildningsuppdrag för budgetåret 2018 I september 2018 gjordes en preliminäravräkning av institutionernas utbildningsuppdrag för samma år. Detta resulterade i en differens jämfört med budgetbeslutet och som effektueras under budgetåret 2019. Vid budgetårets slut görs en slutavräkning där institutionernas uppdrag slutligen justeras och eventuella differenser effektueras budgetåret 2020. Institution Preliminäravräkning kurser för BÅ 2018 Kursbudget 2018 Preliminäravräkning 2018 HST Andel Belopp HST Andel Belopp Diff IDA 876 14,1% 81 722 875 14,3% 81 844 122 IEI 2 011 33,7% 194 815 1 936 32,8% 187 934-6 881 IFM 705 13,5% 78 099 732 14,2% 81 272 3 173 IMT 57 1,4% 7 878 60 1,4% 8 294 416 ISY 562 10,0% 57 681 549 9,9% 56 470-1 211 ITN 945 15,8% 91 676 924 15,7% 89 818-1 858 MAI 871 11,6% 67 050 866 11,7% 66 786-263 Delsumma 6 027 100% 578 920 5 942 100% 572 418-6 502 Övriga 153 8 600 145 7 457-1 143 IKE 19 1 500 16 1 295-205 IKK 57 3 400 71 2 983-417 IMH 5 500 3 409-91 ISV 19 200 5 249 49 TEMA 52 3 000 50 2 521-479 Senare fördelning SUMMA 6 180 587 520 6 087 579 875-7 645 Till grund för den preliminära avräkningen av 2018 års uppdrag ligger dels institutionsutfall i LADOK per den 30 september 2018 och dels prognos till och med 31 december 2018 vad gäller fakultetens takbelopp. Slutlig reglering av 2018 års uppdrag utgörs av institutionsutfall i LADOK per den 31 december 2018 och fakultetens slutavräkning mot rektor. Bedömningen i dagsläget är att fakulteten inte når budgeterat utbildningsuppdrag för 2018 varför den totala ramen minskas med 10 000 tkr. I 2018-års budgetproposition fick LiU ett stort antal nya utbildningsplatser. Under 2018 motsvarar Tekniska fakultetens del av platserna 2 355 tkr. Preliminäravräkningen summerar till -7 645 tkr eftersom 2 355 tkr redan finns i fakultetens utfall 2018.
12(26) 2.3.2.3 Uppdrag för budgetåret 2019 Fördelningen av den fasta ramen för kursbudgeten 2019 baserar sig volymmässigt på den preliminäravräkning som gjordes den 30 september 2018. Den totala kursramen 2019 uppgår till 612 143 tkr. Bedömningen är att Tekniska fakultetens utbildningsvolym 2019 kommer att underskrida takbeloppet. Därför behålls 10 000 tkr på fakulteten och inte delas ut i 2019-års uppdrag. De riktade stöden omfattar ca 8 500 tkr och tas från 2019 års takbelopp. Av det riktade stödet har 3 500 tkr fördelats till de fem programnämnderna baserat på utbildningsvolym och resten har fördelats till fakultetsgemensamma stöd. Programnämnderna har i sin tur beslutat om riktade stöd avseende bland annat särskild kursutveckling till institutionerna (se avsnitt 2.3.4). Det gemensamma stödet avser bland annat pedagogiska utvecklingsprojekt, MTS-ansvar (Människa-Teknik-Samhälle) samt stöd till mattementorer vid MAI och ITN (se avsnitt 2.3.4). För 2019 års utbildningsuppdrag inkluderas även uppskattade intäkter avseende de studieavgifter som kommer från tredjelandsstudenter på internationella masterprogram och som inte inkluderas i den ordinarie kursersättningen. Intäktens totala omfattning är i dagsläget något osäker liksom hur den kommer fördela sig mellan institutionerna. De budgeterade beloppen nedan (tkr) betalas ut i tolftedelar under 2019 och en slutreglering görs vid årets slut. Uppdrag för BÅ 2019 Institution Kursbudget 2019 Riktat Studieavgifter HST Andel Belopp stöd IDA 875 14,3% 83 666 480 1 980 IEI 1 936 32,8% 192 118 1 495 18 500 IFM 732 14,2% 83 082 805 1 100 IMT 60 1,4% 8 478 145 300 ISY 549 9,9% 57 727 115 2 730 ITN 924 15,7% 91 818 995 580 MAI 866 11,7% 68 273 1 835 60 Delsumma 5 942 100% 585 163 5 870 25 250 Övriga 145 8 500 610 2 500 IKE 16 1 300 20 IKK 71 3 000 30 2 470 IMH 3 450 ISV 5 250 TEMA 50 3 500 560 30 Senare fördelning 2000 2250 SUMMA 6 087 593 663 8 480 30 000
13(26) 2.3.2.4 Sammanställning institutionsramar 2019 (tkr) De fem budgetposterna redovisade i avsnitt 2.3.2.1 2.3.2.3 innebär sammantaget följande institutionsramar för budgetåret 2019 samt motsvarande fördelning för 2018: Institution Slutavr 2017 Preliminäravr 2018 Riktat stöd 2019 Studieavgifter Kursbudget 2019 Uppdrag 2019 jmf Institutionsram 2018 IDA -94 122 480 1 980 83 666 86 155 87 973 IEI -2 323-6 881 1 495 18 500 192 118 202 909 211 691 IFM -589 3 173 805 1 100 83 082 87 571 74 424 IMT 147 416 145 300 8 478 9 487 7 496 ISY -141-1 211 115 2 730 57 727 59 220 59 364 ITN -2 287-1 858 995 580 91 818 89 248 94 146 MAI -1 563-263 1 835 60 68 273 68 342 64 399 Delsumma -6 850-6 502 5 870 25 250 585 163 602 931 599 494 Övriga 1 464-1 143 610 2 500 8 500 11 931 10 787 IKE 334-205 20 0 1 300 1 449 1 706 IKK 473-417 30 2 470 3 000 5 556 4 500 IMH 65-91 0 0 450 425 423 ISV 196 49 0 0 250 495 432 TEMA 396-479 560 30 3 500 4 007 3 724 Senare fördelning 2 000 2 250 4 250 3022 SUMMA -5 386-7 645 8 480 30 000 593 663 619 112 613 303 2.3.3 Särskilda fakultetsåtaganden 2019 För budgetåret 2019 avsätts även 2 531 tkr (jmf 2018: 2 500 tkr) till ITN för att stödja verksamheten inom LiU Elitidrott (lång- och medeldistanslöpning samt orientering).
14(26) 2.3.4 Riktade stöd 2019 Beskrivning Riktade stöd 2019 2019 2019 2019 Extra ordinarie Inst Nämnd uppdrag Ordinarie kkr kkr S:a kkr IDA DM Kvalitetsprojektet (projektledare Mikael Asplund) 50 50 IDA DM Programmeringsstöd (LiTHe kod eller annan verksamhet för nybörjare) 60 60 IDA DM Kursutveckling (GDK) Webbproduktion med dynamisk layout 30 30 IDA DM Kursutveckling (IT) Design och utveckling av interaktiva system (12 hp) 90 90 IDA DM Kursutveckling (DI) Programmeringsprojekt 30 30 IDA EF Omarbetad programmeringskurs Y/MED/Mat 80 80 IDA IL Kandidatarbete (Data) 40 40 IDA MD Utveckling Masterprogram DES 100 100 SUMMA IDA 110 370 480 IEI DM Kursutveckling (GDK) Marknadsmedvetenhet i int mediöverskr desig 30 30 IEI DM Kursutveckling (GDK) Företagsekonomi för eget företagande 30 30 IEI DM Kursutveckling (GDK) Agil Projektmetodik 30 30 IEI DM Kursutveckling (GDK) Projektledning 30 30 IEI DM Kursutveckling (IT) IT-rätt och etik (IEI) 30 30 Moment i engelska i kurserna TEIE17 Industriell ekonomi, TKMJ51 Hållbar utveckling IEI IL och företagande, TAOP52 Optimeringslära grk (fackspråk) 300 300 IEI IL Kandidatarbete (Energi) 40 40 IEI IL Kandidatarbete (Maskin) 40 40 IEI KB ehälsa entreprenörskap ny kurs 20 20 IEI MD CDIO stöd för civ.ing kandidatarbete (M 100kkr, DPU 50kkr, EMM 50kkr) 200 200 IEI MD Kandidatarbeten i Shanghai för DPU 150 150 IEI MD Utveckling av kurs i Experimentell maskinteknik (6x20kkr) 120 120 IEI MD LiU Formulastudent - Go Green 150 150 IEI MD Rapportstöd i svenska 150 150 IEI LiTH Stöd för studenttävlingen LiU-Racing 175 175 Summa IEI 300 1 195 1 495 IFM DM Kursutveckling (IT) Fysikaliska modeller (map ny terminsorganisation) 30 30 IFM EF Programkontaktperson Marcus Ekholm 30 30 IFM EF Programkontaktperson Wei-Xin Ni 30 30 IFM EF Programutveckling Y 35 35 IFM IL Kandidatarbete (Bio) 40 40 IFM KB Kontaktpersoner masterprogram, Biologi 40 kkr, Kemi 20 kkr 60 60 IFM KB Särskilt stöd TFKI23 Forensisk kemi 50 50 IFM KB ehälsa dialog 15 15 IFM KB Modifieringar biologikurser (kandidat och ECO) 15 15 IFM KB NBIC58 Analys av biologiska data 20 20 IFM KB NKED22 Kemisk bindning 35 35 IFM KB NKED23 Materialsyntes 35 35 IFM KB NKED24 Tillämpad kemi 35 35 IFM LiTH Utveckling kandidatprogram i fysik 200 200 IFM LiTH Stöd för studenttävlingen LiU-iGEM 175 175 Summa IFM 170 635 805 IKE KB TVCB02 och TVCB12 avveckling 20 20 Summa IIKE 0 20 20 IKK DM Kursutveckling (GDK) Retorik i tal, text och bild 30 30 Summa IKK 0 30 30 IMT EF Programkontaktperson Göran Salerud 30 30 IMT EF Nya kurser i e-hälsa 80 80 IMT EF Programutveckling Y 35 35 Summa IMT 30 115 145
15(26) Beskrivning Riktade stöd 2019 2019 2019 2019 Extra ordinarie Inst Nämnd uppdrag Ordinarie kkr kkr S:a kkr ISY EF Programkontaktperson Atila Alvandpour 30 30 ISY EF Programkontaktperson Emil Björnson 30 30 ISY EF Programutveckling Y 35 35 ISY IL Kandidatarbete (System) 20 20 Summa ISY 60 55 115 ITN DM Programmeringsstöd LiTHe hack 40 40 ITN DM Kursutveckling (GDK) 3D Grafik 30 30 ITN DM Kursutveckling (GDK) Förpackningsdesign och exponering 30 30 ITN DM Kursutveckling (GDK) Interaktiv informationsdesign 30 30 ITN DM Kursutveckling (GDK) Arbetsplatsförlagt grafiskt designprojekt 30 30 ITN DM Kursutveckling (GDK) Integrerad Medieproduktion 30 30 ITN DM Kursutveckling (GDK) Redaktionell design 30 30 ITN DM Kursutveckling (GDK) Vetenskaplig metod 30 30 ITN EF Programmeringsstöd LiTHehack 15 15 ITN IL Kandidatarbete (KTS) 40 40 ITN IL Ny kurser i KTS nya masterprofiler 245 245 ITN IL Ny kurs, engelska för logistiker för SL och FTL 40 40 ITN MD Rapportstöd i svenska 30 30 ITN IL LiTHehack 15 15 ITN LiTH Kompletterande finansiering mattementorer 360 360 Summa ITN 70 925 995 MAI DM Kursutveckling (D) Sannolikhetslära och statistik, anpassad 30 30 MAI EF Programkontaktperson Joakim Arnlind 30 30 MAI EF Samverkan 35 35 MAI EF Programutveckling Y 35 35 MAI KB TAMS41 Statistisk modellering med regressionsmetoder 35 35 MAI MD Nestorer 100 100 MAI LiTH Kompletterande finansiering mattementorer 1 570 1 570 Summa MAI 130 1 705 1 835 TEMA DM Kursutveckling (IT) IT-rätt och etik (TEMA) 30 30 TEMA DM Kursutveckling (IT) Mångfald och genus inom applikationsutveckling 30 30 TEMA LiTH MTS-ansvar 500 500 Summa Tema 0 560 560 Summa Riktat stöd 870 5 610 6 480 2.3.5 Planeringsförutsättningar 2020 och 2021 Enligt universitetsstyrelsens budgetbeslut innehåller fakultetens utbildningsuppdrag för åren 2020 och 2021 ökade anslag för utbyggnad av högskoleutbildning enligt budgetpropositionen 2018. Fullt utbyggt handlar det om drygt 7 000 helårsstudenter nationellt och för Linköpings universitets del rör det sig om totalt 463 helårsstudenter. En mindre del av satsningen utgörs av fria studieplatser men huvuddelen riktas mot utbildningar där det idag råder brist på utbildad arbetskraft, bland annat ingenjörsutbildning, läkarutbildning och utbildning inom området samhällsbygge. För Tekniska fakultetens del ser den förslagna utbyggnaden ut på följande sätt, uttryckt i helårsstudenter:
16(26) 2018 2019 2020 2021 Civilingenjör 11 32 53 105 Högskoleingenjör 5,5 16,5 28 33 Civilingenjör samhällsbygge 5 15 25 50 Högskoleingenjör samhällsbygge 2,5 7,5 12,5 15 TOTALT 24 71 118,5 203 Det är i dagsläget oklart om det är möjligt att expandera utbildningsuppdraget såsom föreslås i budgetpropositionen. Ungdomskullarna är lägre än på många år och ungdomsarbetslösheten är också rekordlåg vilket gör att rekryteringssituationen på flera program är ansträngd. De prognoser som föreligger för budgetåret 2018 tyder på att Tekniska fakulteten kommer att ha underproduktion under perioden och även om platsantalet utökas på ett urval av programmen så är det långtifrån säkert att det leder till den ökning av utbildningsvolymen som krävs för att expandera utbildningarna såsom regeringen föreslagit.
17(26) 3 BUDGET FÖR FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ 3.1 Budgetförutsättningar Universitetsstyrelsen (US) fattade 2018-06-07 beslut om fördelning av budgetramar, för perioden 2019 2021 avseende anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå, utifrån bedömning av då kända förutsättningar. Detta för att ge fakulteter och institutioner goda förutsättningar att bedriva eget budgetarbete av god kvalitet. Linköpings universitet (LiU) tilldelas för respektive budgetår anslag för forskning och utbildning på forskarnivå det så kallade basanslaget. Anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå för budgetåret 2019 och planeringsförutsättningarna för 2020 och 2021 framgår nedan och utgör en uppskattning utifrån kända förutsättningar. Basanslaget har pris- och lönejusterats med 1,22 procent för 2019 jämfört med 2018. Universitetsstyrelsens budgetbeslut avseende budgetåret 2019 grundar sig på de planeringsförutsättningar som bestämdes i budgetpropositionen för budgetåret 2018. På grund av den nuvarande parlamentariska situationen i riksdagen finns för närvarande inget nationellt budgetförslag avseende 2019 och universitetsstyrelsens budgetbeslut från juni är därför väsentligen grunden för fakultetens budget. Med utgångspunkt i ovanstående har universitetsstyrelsen i sitt budgetbeslut för 2019-2021 antagit följande basanslag för forskning och forskarutbildning under perioden: 2018 2019 2020 2021 Anslag tkr 886 763 911 419 955 163 955 163 3.2 Efter universitetsstyrelsens fördelning I nedanstående tabell sammanfattas universitetsstyrelsens interna fördelning av basanslaget (i tkr) avseende perioden 2019-2021 med 2018 som jämförelse: 2018 2019 2020 2021 Filosofisk fakultet 167 816 169 863 169 863 169 863 Utbildningsvetenskap 42 342 42 859 42 859 42 859 Medicinsk fakultet 159 256 161 199 161 199 161 199 Teknisk fakultet 264 404 267 630 267 630 267 630 Rektors budgetram 163 922 169 576 168 020 168 020 Kompensation IKE Cellbiologen 2 623 - - - Strategiska forskningsområden 71 695 72 570 109 570 109 570 Stimulansmedel för nyttiggörande - 2 000 2 000 - Ofördelat - 11 836 20 137 22 137 Strategiska lokaler 13 719 13 886 13 886 13 886 Samverkanskoordinatorer 987 - - - TOTALT 886 763 911 419 955 163 955 163
18(26) Rektors budgetram omfattar beslut som universitetsstyrelsen tagit tidigare, till exempel karriärkontrakt, LiU Research Fellows (tidigare LiU foass), rekryteringspott, delfinansiering av Campus Norrköping samt utvecklingsmedel. Dessutom tillkommer samfinansiering av vissa projekt. I anslaget finns 72 570 tkr för de av regeringen beslutade strategiska forskningsområden där Linköpings universitet varit huvudsökande. Dessa medel avser IT och mobil kommunikation, Materialvetenskap och Säkerhet och krisberedskap. I enlighet med uppdraget samverkan och nyttiggörande avsätts stimulansmedel om 2 000 tkr/år under 2019 och 2020 för nyttiggörande och för framtagande av goda exempel. I budgetpropositionen 2018 gavs planeringsförutsättningar till lärosätena avseende höjt anslag för 2019-2020. Då det råder viss osäkerhet angående storleken på de aviserade förstärkningarna lämnas dessa till största del ofördelade, förutom de stimulansmedel som avsätts för nyttiggörande. Ersättningen för lokalhyra ingår i basanslaget till fakulteterna. Dock finns strategiska lokaler som delfinansieras via basanslaget enligt en fastställd modell. Modellen innebär att miljöerna för vissa strategiska laboratorier/infrastrukturer betalar enligt normal hyrestaxa och den överskjutande kostnaden täcks via detta anslag. Följande strategiska lokaler delfinansieras med 13 886 tkr från anslaget: Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering (CMIV) och renrum vid IFM. Satsningen i form av specifika medel till institutionerna för att utse och premiera samverkanskoordinatorer beräknas fr.o.m. 2019 vara en del av den ordinarie verksamheten vid institution. För mer detaljerad information hänvisas till universitetsstyrelsens beslut: https://insidan.liu.se/siffror/ar/1.745217/liuvp18-2019-2021-20180628-webb.pdf 3.3 Fördelning av resurser inom Tekniska högskolan 3.3.1 Disposition och beräkningsgrunder Tekniska fakultetens basanslag för budgetåret 2019 uppgår som framgår ovan till 267 630 tkr (2018: 264 404 tkr). Därutöver erhåller institutionerna anslag ur Rektors budgetram och de nationella Strategiska forskningsområdena till fakultetens verksamhet enligt särskilt beslut. Rektors budgetram har tidigare innehållit rektors delfinansiering av de professorskontrakt som även fakulteten i varierande grad finansierar. Efter universitetsstyrelsens beslut i juni har rektor inför 2019 aviserat att rektors delfinansiering ska föras ner till fakultetsnivån som i fortsättningen ska disponera dessa medel (ca 13 500 tkr för Tekniska fakulteten). Rektor har även aviserat att begreppet professorskontrakt i och med det också ska fasas ut. Bidrag/donationer från externa finansiärer omfattar stöd till Önnesjöprofessuren och Lars- Erik Lundbergs professur vid ITN samt Tekniska verkens professur och John Mattsons professur vid IEI.
19(26) Till fakultetsstyrelsens disposition finns således följande intäkter avseende 2019. Intäkter (tkr) 2019 Jmf 2018 Anslag 267 630 264 404 Rektorsmedel professorskontrakt 13 500 - Donationsprofessurer (externa medel) 5 000 5 000 SUMMA 286 130 269 404 För budgetåret 2019 beslutas om följande fördelning av basanslaget: Kostnader 2019 Jmf 2018 Grundanslag: 216 328 194 043 varav riktade stöd 163 472 144 353 varav jämställdhetspremie 2 000 2 000 varav fördelat på externa medel 26 428 26 428 varav oriktat stöd 24 428 24 428 Besparing - -3 166 CENIIT 7 626 7 473 Produktionspremie och studiestöd 50 767 50 767 varav produktionspremie 29 629 29 629 varav studiestöd 21 138 21 138 Dekanus budgetram 2 258 1 970 Särskilda uppdrag 600 200 Forskningsstöd övriga institutioner och enheter 3 550 3 950 Summa kostnader 281 130 258 404 Externfinansierade professurer 5 000 5 000 Kommentarer Beräkning av anslag följer universitetsstyrelsen beslut. Pris- och löneomräkning av totala ramen 1,22 procent är inbakad i det riktade stödet. Grundanslag justerad med hänsyn tagen till förändringar avseende riktade tillsvidare och tidsbegränsade stöd. Enligt fakultetsstyrelsens beslut från 14 september 2017 fördelas hälften av det som annars skulle varit oriktat stöd (52 856 tkr) på basis av andelen externa medel under budgetåret 2017. Jämställdhetspremie (2 000 tkr) har som syfte att öka andelen kvinnor i lärargruppen. CENIIT fördelning enligt protokoll och projektförslag (se avsnitt 3.3.4). För att få en jämnare fördelning av projekt över en sexårscykel sker en viss transferering av projektmedel mellan åren. Produktionspremie och studiestöd - ersättning för doktors-/ licentiatexamina samt institutionernas engagemang i grundutbildningen.
20(26) Dekanus budgetram medel för senare fördelning till institutioner vari bl a ingår: o Fakultetsgemensamma doktorandkurser medel för fördelning till berörda institutioner efter beslut av Forskarutbildningsnämnden (FUN); o Medel bl a för medfinansiering och för rekrytering/flyktfara. Särskilda uppdrag bidrag för arbete med de kommande UKÄ-utvärderingar av forskarutbildningsområden Industriell ekonomi, Kemi samt Elektro- och systemteknik under 2019. Forskningsstöd övriga institutioner och enheter vilket bl a inkluderar o Forskningsbidrag till CMIV; o Bidrag till strategiska satsningar tillsammans med Medicinska fakulteten och RÖ inom livsvetenskaperna såsom Regenerativ medicin, LiU Cancer, Systemneurobiologi som vidare fördelas till medverkande forskare inom fakulteten. Donationsprofessurer som finansieras med avkastning ur fonder avser: Önnesjöprofessuren (1 000 tkr), Lars Erik Lundbergs professur (1 500 tkr) samt John Mattsons professur (ca 1 000 tkr). Dessutom tillkommer Tekniska verkens donationsprofessur (1 500 tkr). 3.3.2 Institutionsramar 2019 För budgetåret 2019 beslutas om följande institutionsramar med hänsyn tagen till förändringar avseende riktade och tidsbegränsade stöd mellan åren. För beräkningsgrund och uppdelning på budgetposter per institution hänvisas till avsnitt 3.3.6. Observera att beloppen avseende 2019 även inkluderar rektors delfinansiering av professorskontrakten varför jämförelsen med 2018 haltar något. Sammanställning av institutionsramar (tkr) Institution 2019 Jmf 2018 IDA 34 395 32 528 IEI 53 840 51 012 IFM 85 653 76 340 IMT 11 025 11 269 ISY 31 784 30 362 ITN 42 407 34 944 MAI 16 215 16 029 SUMMA 275 319 252 484 Till ovanstående tillkommer för 2019: IEI 2 500 tkr och ITN 2 500 tkr till externfinansierade professurer.
21(26) 3.3.3 Underlag till institutionsramar för 2019 För en mer detaljerad fördelning av basanslaget per institution, se avsnitt 3.3.6 Grundanslag (216 328 tkr) - Jämfört med 2018 justerad med hänsyn tagen till löpande förändringar. Ett antal riktade stöd har upphört genom att anställningar upphört och tidsbegränsade stöd (främst olika typer av kontrakt) löpt ut. I vissa fall har interna omdispositioner gjorts. I grundanslagets riktade stöd ingår resurser avseende riktade tillsvidare och tidsbegränsade stöd inklusive fakultetens bidrag till professorskontrakt, karriärkontrakt och LiU Research Fellow (tidigare LiU foass). I och med utgången av 2018 har rektor aviserat att begreppet professorskontrakt fasas ut och att det som varit rektors delfinansiering av kontrakten förs över till fakulteterna som i fortsättningen ansvarar för dessa medel. Något formellt beslut är ännu inte fattat men fakultetens intäkt för 2019 antas därmed öka med ca 13 500 tkr jämfört med universitetsstyrelsens budgetbeslut i juni. För 2019 kommer dessa medel allokeras på samma sätt som tidigare till de individer som haft professorskontrakt men vad som händer med denna förstärkning på längre sikt blir en kommande fråga för fakultetsstyrelsen. Fakultetsstyrelsen beslutade den 14 september 2017 att hälften (26 428 tkr) av budgetposten oriktat stöd fördelas till institutionerna utifrån institutionernas totala andel externa medel (bidrag och avgifter) under föregående budgetår. Institutionerna förväntas använda medlen på ett strategiskt sätt. Efter diskussioner i fakultetsstyrelsen beslutas en ny användning och fördelning av jämställdhetspremien. Premien infördes 2017 i syfte att öka andelen kvinnor i lärargruppen, och särskilt bland professorerna. Premien (2 000 tkr) fördelas till de institutioner som bedriver forskning inom Tekniska fakulteten och i proportion till antalet biträdande professorer, lektorer och biträdande lektorer. Premien ska användas för karriärstödjande åtgärder, exempelvis mentorer eller andra insatser för att stödja såväl män som kvinnor i karriärplaneringen. Vidtagna åtgärder ska återrapporteras vid de årliga institutionsdialogerna. Resterande medel (24 428 tkr) fördelas på motsvarande sätt som föregående år, det vill säga proportionellt efter 2012 års kalkylerade intäkt till lokaler från rektor. Sedan föregående års budgetbeslut har det beslutats om följande nya riktade stöd: Forskningsstöd, samfinansierat med rektor: IDA uppbyggnad av forskning inom området datalogiskt tänkande 200 tkr under 20180101-20211231 ITN stöd för driften av renrummet 6 000 tkr samt medel efter utfall för att täcka kostnaderna för elförbrukningen i renrummet fr o m 20180101.