Omslag: Kriminalvården Tryckning: Kriminalvården Digitaltryck 2019 Beställningsnummer:

BUDGETUNDERLAG 2020

Omslag: Kriminalvården Tryckning: Kriminalvården Digitaltryck 2019 Beställningsnummer: 4569 www.kriminalvarden.se

Vägvalstider Antalet intagna i häkten och anstalter ökar. Det trendbrott vi tidigare förutspått ligger nu två år bakom oss. Vändningen började märkas 2016, ökningen var ett faktum under slutet av 2017 och accelererade under hela 2018. Det råder nu akut platsbrist i landets häkten och anstalter. Även i frivården ser vi en ökning av antalet nya klienter. Vår samlade bedömning är att inflödet tilltar de närmaste åren. Mycket talar också för att den blir bestående under lång tid framöver. De viktigaste drivkrafterna utgörs av förändringar i kriminal politiken, främst genom ett stort antal höjda minimistraff för grova brott. Till det ska läggas en redan nu mer effektiv polisverksamhet och den mycket kraftiga expansion av Polismyndigheten som ska ske för att nå målet om 10 000 fler an ställda år 2024. Vi noterar också kraftigt ökande ärendeflöden i hela brottmålskedjan. Den sedan många år stadigt ökande befolkningstillväxten driver också upp Kriminalvårdens kapacitets behov. På kort sikt vidtar Kriminalvården en rad åt gärder för att öka sin platskapacitet. Dubbel beläggning av befintliga bostadsrum och om vandling av gemensamhets- och andra ytor till bostadsrum sker fortlöpande. Förberedelser pågår också för en permanent utökning av antalet tillgängliga platser på medellång och lång sikt. Under 2018 har vi fattat beslut om att bygga ut anstalter och häkten på ytterligare tretton orter i landet. års sikt är att Kriminalvården behöver kunna ta emot minst 8000 frihetsberövade. Det mot svarar ett platsbehov år 2029 på 9 500 anstalts- och häktesplatser. En försiktig uppskattning är att det medför ett behov av ytterligare cirka 3 000 anställda. Eftersom en stor del av Kriminalvårdens fastighets bestånd har ett kritiskt underhålls behov, kommer ett stort antal platser att gå för lorade under samma tid. En betydande del av den planerade utökningen kommer enbart att ersätta platser som under samma tid måste avvecklas eller stängas för renovering. Vi har hittills beslu tat om en ökad kapacitet med 900 anstaltsplatser och 200 häktesplatser fram till år 2029. Det kom mer inte att räcka. Vår samlade bedömning på tio Kriminalvården har successivt utökat antalet utförda transporter av frihetsberövade under andra halvåret 2017 och hela 2018. Den nya lagstiftning som trädde ikraft i april 2017 har fått till följd att Kriminalvården förväntas ansvara för samtliga transporter av frihetsberövade i hela landet och under dygnets alla timmar. Lag ändringen beräknades i förarbetena omfatta cirka 5 000 transporter och finansierades med ett till skott på sammanlagt 35 miljoner kronor i budget BUDGETUNDERLAG 2020 3

propositionen för 2017. De krav som därefter riktats mot Kriminalvården omfattar sex gånger så stora transportvolymer och förutsätter en transportorganisation av ett helt annat slag än den myndigheter har idag. Kostnaderna för detta är cirka 500-600 miljoner kronor om året. Ett omfattande effektiviserings- och besparingsarbete har inletts för att inom tre år anpassa myndighetens verksamhet och ambitionsnivå till de, av regering och riksdag, angivna ekonomiska ramarna. Arbetet med en långsiktig kapacitetsutökning pågår och kommer att fortsätta trots den ekonomiska situation som myndigheten befinner sig i. Omedelbara åtgärder för att med tillfälliga lösningar hantera den akuta platsbrist som råder pågår också, men saknar finansiering. Kriminalvården hemställer att regeringen redan för innevarande år skjuter till resurser för att i första hand hantera den akuta platssituationen. Besked önskas därutöver om regeringen delar den samlade bedömning som Kriminalvården gör vad gäller det långsiktiga kapacitetsbehovet samt anger vilka ekonomiska förutsättningar som står till vårt förfogande för att nå dit. Norrköping 2019-02-25 Nils Öberg, Generaldirektör 4 BUDGETUNDERLAG 2020

INNEHÅLL 1. HEMSTÄLLAN... 6 2. BUDGETUNDERLAGET I KORTHET... 8 2.1 KRIMINALVÅRDSANSLAGET...8 2.2 MIGRATIONSANSLAGET...10 2.3 BISTÅNDSANSLAGET...10 3. FRAMTIDA KLIENTINFLÖDE... 12 3.1 KLIENTPROGNOS OCH KLIENTSCENARIO...13 3.2 STRAFFSKÄRPNINGAR OCH DOMSTOLSPRAXIS...14 4. UTÖKAD KAPACITET I ETT PRESSAT EKONOMISKT LÄGE anslag 1:6 Kriminalvården... 19 4.1 ÅTGÄRDER FÖR ATT SÄNKA KOSTNADER...19 4.2 KRIMINALVÅRDENS KAPACITETSTAK...21 4.3 TRANSPORTKAPACITET...32 4.4 BIBEHÅLLEN SÄKERHET...33 4.5 KOMPETENSFÖRSÖRJNING...34 4.6 VERKSAMHETSUTVECKLING...35 4.7 DIGITALISERING...35 5. UTRIKESTRANSPORTER anslag 1:7 Utresor för avvisade och utvisade... 38 6. INTERNATIONELLT SAMARBETE anslag 1:1 Biståndsverksamhet... 39 Bilaga 1: BERÄKNAT ANSLAGSBEHOV... 42 Bilaga 2: VERKSAMHETSINVESTERINGAR OCH LÅNERAM... 44 Bilaga 3: FINANSIERING... 46 Bilaga 4: BEMYNDIGANDEN... 47 Bilaga 5: TRANSPORTER... 48 Bilaga 6: FÖRTECKNING ÖVER KRIMINALVÅRDENS FÖRFATTNINGAR... 49 BUDGETUNDERLAG 2020 5

1. HEMSTÄLLAN 1. HEMSTÄLLAN Kriminalvården hemställer med stöd av vad som anförs i budgetunderlaget, att regeringen: 1. godkänner den redovisade inriktningen av verksamheten, som innefattar att fortsätta planera för en långsiktig utökning av plats kapaciteten för anstalt och häkte för att kunna ta emot 8 000 frihetsberövade individer senast år 2029. 2. föreslår riksdagen att anvisa en tilläggsbudget på 799 miljoner kronor för 2019 avseende an slaget 1:6 Kriminalvården, anslagspost 1, inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet. Föreslagen tilläggsbudget innehåller: 490 miljoner kronor för att komma i balans efter tidigare underfinansiering genom att använda en del av det statligt ägda bolaget Specialfastigheters vinst, 105 miljoner kronor för att i närtid kunna ut öka myndighetens platskapacitet såväl tillfälligt som permanent och 204 miljoner kronor för att finansiera övertagna transporter från Polismyndigheten genom en överföring från Polismyndighetens anslag. 3. godkänner den föreslagna finansieringen av verksamheten för åren 2020 2022, 5. föreslår riksdagen att anvisa ett ramanslag på 40 miljoner kronor för 2020 avseende anslaget 1:1 Biståndsverksamhet, anslagspost 20, inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd samt beräkna ett ramanslag på 40 miljoner kronor för 2021 och 2022 (samtliga belopp i 2019 års prisnivå), 6. föreslår riksdagen att anvisa ett ramanslag på 261 miljoner kronor för 2020 avseende anslaget 1:7 Utresor för avvisade och utvisade, anslags post 2, inom utgiftsområde 8 Migration för utlandstransporter inom Migrationsverkets ansvarsområde samt beräkna ett ram anslag på 261 miljoner kronor för 2021 och 2022 (samtliga belopp i 2019 års prisnivå). 7. fastställer anslagskrediten till 3 procent per år av föreslagna anslag för åren 2020 2022 avseende anslaget 1:6 Kriminalvården, anslagspost 1, inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet, förutsatt att Kriminalvården erhåller föreslagen anslagsram för dessa år samt föreslagen tilläggs budget för 2019 enligt ovan, 8. fastställer anslagskrediten till 3 procent per år av föreslagna anslag för åren 2020 2022 avseende anslaget 1:1 Biståndsverksamhet, anslagspost 20, inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, förutsatt att Kriminalvården erhåller föreslagen anslagsram för dessa år, 4. föreslår riksdagen att anvisa ett ramanslag på 9 213 miljoner kronor för 2020 avseende an slaget 1:6 Kriminalvården, anslagspost 1, inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet samt beräkna ett ramanslag på 9 461 miljoner kronor för 2021 och på 9 681 miljoner kronor för 2022 (samtliga belopp i 2019 års prisnivå). 9. fastställer anslagskrediten till 3 procent per år av föreslagna anslag för åren 2020 2022 avseende anslaget 1:7 Utresor för avvisade och utvisade, anslagspost 2, inom utgiftsområde 8 Migration för utlandstransporter inom Migrations verkets ansvarsområde förutsatt att Kriminalvården erhåller föreslagen anslagsram för dessa år, 6 BUDGETUNDERLAG 2020

1. HEMSTÄLLAN 10. fastställer ramen för lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar till 1 560 miljoner kronor för år 2020, 1 690 miljoner kronor för år 2021 år och 1 860 för år 2022 (investeringsbehovet samt beräknade kostnader för räntor och amorteringar framgår av bilaga 2), BESLUT Generaldirektör Nils Öberg har fattat beslut i detta ärende. Ekonomi- och fastighetsdirektör Björn Myrberg har varit föredragande. Norrköping 2019-02-25 11. fastställer räntekontokrediten hos Riksgäldskontoret till 10 procent av föreslagen anslagsram per år för åren 2020 2022, förutsatt att Kriminalvården tilldelas föreslagen anslagsram för dessa år, Nils Öberg, generaldirektör 12. godkänner att högst 15 miljoner kronor av anslaget 1:6 Kriminalvården, anslagspost 1, inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet får an vändas för bidrag till organisationer som avses i 1 förordningen (2002:954) om statsbidrag till vissa organisationer inom Kriminalvårdens område. BUDGETUNDERLAG 2020 7

2. BUDGETUNDERLAG I KORTHET 2. BUDGETUNDERLAGET I KORTHET 2.1 KRIMINALVÅRDSANSLAGET Utgiftsprognos och hemställan Kriminalvården har inlett ett omfattande besparings- och effektiviseringsarbete för att anpassa myndighetens verksamhet till de ekonomiska ramar som regering och riksdag anvisat för budgetåren 2019, 2020 och 2021. Neddragningarna inom anslaget sker samtidigt som klientinflödet vänt uppåt. Den ökning av antalet nyintagna som inleddes under 2017 och som sedan accelererat under hela 2018 bedöms komma att fortsätta under många år framöver. För att minska de senaste årens ackumulerade underskott har Kriminalvården redan under 2018 påbörjat ett effektiviseringsprogram. Arbetet har gett god effekt och dämpat kostnadsutvecklingen märkbart. Det arbetet kommer att behöva intensifieras avsevärt under 2019 och kompletteras med omfattande besparingar. Målet är att myndighetens årliga kostnader successivt ska minska med minst 300 miljoner kronor per år senast år 2021. Besparingar av den storleks ordningen kommer att kräva ambitionssänkningar inom en rad områden. Samtidigt kräver beläggningssituationen akuta åtgärder. Kostnaderna för dessa åtgärder ingår i utgiftsprognosen i detta budgetunderlag. Resultat, mnkr (2019 års prisnivå) 2019 2020 2021 2022 Ingående kredit -562-845 -1 028-1 347 Beräknat anslag enligt nuvarande budget* 9 012 9 043 9 121 9 121 Utgiftsprognos utan besparing 9 445 9 475 9 740 9 980 Besparingseffekt -150-250 -300-300 Utgiftsprognos med besparing** 9 295 9 225 9 440 9 680 Utgående kredit -845-1 028-1 347-1 907 Utgående kredit i procent -9,4-11,4-14,8-20,9 Se vidare bilaga 1 Beräknat anslagsbehov. *Beräknad utifrån tillgängliga uppgifter i Hermes och 2019 års prisnivå i budgetpropositionen. **Prognosen inkluderar kostnader för ökad platskapacitet. Som framgår av tabellen ovan kommer effektiviserings- och besparingsåtgärder på den nivån ändå inte att räcka för att under över skådlig tid få en ekonomi i balans. Vårt ekonomiska läge beror dels på fleråriga neddragningar inom anslaget som motiverats med en förväntad kostnadsminskning till följd av en låg beläggningsnivå, och dels ikraftträdandet av lagändringen i april 2017 som innebär att Kriminal vården utan kostnadstäckning fått överta hela ansvaret för transporter av frihets berövade. Därutöver medför myndighetens arbete med att skapa såväl tillfälliga som perma nenta platser betydande kostnadsökningar redan från 2021. Genomgripande och omfattande omstruktureringar av Kriminalvårdens verksamhet kommer att behövas om myndigheten i framtiden förväntas bedriva verksamheten inom nu tilldelade budgetramar. En väsentligt högre grad av kostnadseffektivitet kommer då att krävas vilket i sin tur förutsätter att verksamheten bedrivs på avsevärt färre geografiska platser än idag och med betydligt större enheter. 8 BUDGETUNDERLAG 2020

2. BUDGETUNDERLAG I KORTHET Det säger sig självt att en sådan förändring, liksom målsättningen att dimensionera Kriminalvårdens kapacitet för den klientutveckling som förväntas ske, måste utformas med utgångspunkt i en tydlig och långsiktig kriminalpolitisk inriktning som tar hänsyn till det svenska rättsväsendets behov som helhet samt det faktum att dess myndigheter förväntas fungera tillsammans i en sammanhållen rättskedja. Se vidare avsnitt 4.1 Åtgärder för sänkta kostnader. Platskapacitet (avsnitt 4.2) Beläggningssituationen har under hösten 2018 varit mycket ansträngd med nivåer i flera häkten på eller över 100 procent och i anstalt på mellan 97 och 100 procent. Kriminalvårdens samlade bedömning är att inflödet av intagna och klienter kommer att fortsätta öka och att behovet av kraftigt ökad platskapacitet kommer att bestå under lång tid framöver. Vår samlade bedömning är att Kriminalvården behöver ha kapacitet att ta emot minst 8 000 frihetsberövade individer senast år 2029. Det förutsätter ett kapacitetstak på 9 500 tillgängliga platser inom en tioårsperiod för att klara av säkerhet, variationer i klientinflödet, underhåll och renovering, med mera. En försiktig uppskattning är att detta innebär en ökning av antalet anställda med minst 3 000 till över 15 000 år 2029. En sådan omfattande utbyggnad skulle bli både kostsam och praktiskt mycket svår. Som alternativ bör regeringen överväga åtgärder för att hålla nere antalet frihetsberövade individer. En utveckling av frivårdspåföljderna och en utökning av antalet dömda som intensivövervakas är alternativ som bör beaktas. Vi har inlett ett arbete för en långsiktig kapacitets ökning vilken, om den tillåts full bordas, på några års sikt kommer att binda staten för mycket stora utgiftsökningar. För att på kort sikt klara ett ökat klientinflöde har myndigheten redan fattat beslut om dubbelbeläggning och öppning av tidigare stängda platser. Dessa beslut är direkt och omedelbart kostnadsdrivande och har ytterligare förvärrat myndighetens ekonomiska situation. En inventering pågår sedan slutet av 2018 av möjligheterna att på mycket kort sikt skapa ytterligare tillfälliga platser för att lösa den akuta platsbrist som råder. Flertalet av dessa åt gärder kommer att vara kostnadsdrivande och kan därför inte genomföras i nu rådande ekonomiska situation utan att anslag tillförs. Som påpekats i många tidigare budgetunderlag har ett stort antal av de fastigheter som Kriminalvården hyr ett kritiskt underhållsbehov. Dessa anläggningar kräver omfattande renoveringar för att kunna fortsätta användas, alternativt att byggnaderna rivs och ersätts med nya. Några finansiella förutsättningar att åtgärda denna underhållsskuld har inte funnits på många år och saknas alltjämt. Ett betydande antal anstalts- och häktesplatser kommer därmed ofrånkomligen att gå förlorade också de år som ligger framför oss. Förutsättningarna att vidmakthålla dagens kapacitet undergrävs dessutom av andra faktorer som ligger utanför myndighetens kontroll. Ett sådant exempel är att Polismyndigheten nu lämnar eller har aviserat sin avsikt att lämna sina lokaler på ett antal orter där Polismyndigheten och Kriminal vården sedan länge varit samlokaliserade. Ytterligare ett exempel är när hyresvärdar på grund av ändrade affärsmässiga prioriteringar väljer att inte förlänga hyresavtalen med Kriminalvården. Transportkapacitet (avsnitt 4.3) Kriminalvården saknar, två år efter att riksdagen fattat beslut om ny lagstiftning, alltjämt finansiella förutsättningar att omhänderta det utökade antal transporter som myndigheten förväntas utföra åt andra myndigheter. Myndighetens kostnader för det utökade transportuppdraget sedan 2017 beräknas vid utgången av 2019 uppgå till totalt 309 miljoner kronor varav 204 miljoner kronor är ofinansierade. Kostnaderna för den kapacitets ökning som skett inom den nationella transport enheten belastar nu hela Kriminalvårdens ekonomi tungt och inverkar negativt på myndighetens kärnuppgifter. Kriminalvården har därför be slutat att, i avvaktan på att en adekvat finansiering av de tillkommande transportuppgifterna beslutats av riksdagen, tillsvidare anpassa transportorganisationen till en nivå närmare de ekonomiska ramar som regering och riksdag anvisat. Hemställan och finansiering För 2019 hemställer Kriminalvården om en tilläggs budget på 799 miljoner kronor. För perioden 2020-2022 hemställer myndigheten om tillskott i förhållande till preliminärt beslutade belopp på 1 070 miljoner kronor samtidigt som myndigheten under samma period behöver genom föra besparingar i verksamheten som uppgår till 850 miljoner kronor, för att uppnå en BUDGETUNDERLAG 2020 9

2. BUDGETUNDERLAG I KORTHET balans mellan uppdrag och resurser. Till skotten behövs för att undanröja det ackumulerade finansiella underskottet som uppstått i myndighetens verksamhet på grund av ett till stora delar ofinansierat transportuppdrag samt neddragningar på grund av förväntat minskade kostnader till följd av en lägre beläggningsnivå. De behövs även för att i första hand kortsiktigt skapa tillfälliga platser och åtgärda eftersatt underhåll, men även för att utöka den permanenta platskapaciteten. Resultat med begärt tillskott, mnkr (2019 års prisnivå) 2019 2020 2021 2022 Ingående kredit/ sparande -562-46 -59-38 Beräknat anslag enligt nuvarande budget* 9 012 9 043 9 121 9 121 Tillskott: ackumulerat underskott 490 utökad platskapacitet 105 105 295 515 utökad transportkapacitet 204 65 45 45 Summa (= hemställan) 9 811 9 213 9 461 9 681 Utgiftsprognos utan besparing 9 445 9 475 9 740 9 980 besparingar -150-250 -300-300 Utgående kredit/ sparande -46-59 -38-38 Utgående kredit/ sparande % -0,5-0,6-0,4-0,4 Se vidare bilaga 1 Beräknat anslagsbehov. *Beräknad utifrån tillgängliga uppgifter i Hermes och 2019 års prisnivå i budgetpropositionen. Kriminalvården föreslår att del av det statligt ägda bolaget Specialfastigheters vinst används för att minska Kriminalvårdens underskott. Kriminalvården anser att myndigheten idag betalar för såväl underhåll som kapital kostnader som inte motsvaras av verkliga kostnader för Specialfastigheter. Detta har bidragit till att bolaget återkommande gör betydande vinster som de senaste åren överstigit ägarens, det vill säga statens, avkastningskrav. Nuvarande hyresavtal är normalt skrivna på 25 år och huvuddelen av avtalen med Specialfastigheter tecknades för drygt 10 år sedan. Den senaste 10-årsperiodens mycket låga räntenivåer har därför inte kommit Kriminalvården till del, utan har istället inneburit en allt större vinst för Special fastigheter samtidigt som Kriminalvårdens hyreskostnader och ekonomiska underskott ökat. Hade myndigheten istället själv ägt sina fastig heter, alternativt större delar av de specifika fastig hetsåtgärder som är förknippade med anstalts- och häkteslokaler, hade kostnaderna för både räntor och avskrivningar varit väsentligt lägre än vad myndigheten nu betalar i hyror. Låneram Den utnyttjade låneramen för 2018 var i nivå med vad som beräknades i förra årets budgetunderlag. Begärd låneram för 2019 är 1 575 miljoner kronor, och för 2020 1 560 miljoner kronor. Därefter beräknas behoven öka till 1 690 miljoner kronor 2021 och 1 860 miljoner kronor 2022. Det beror framförallt på stora tele- och säkerhetsinvesteringar i samband med ombyggnation och kapacitetsökning. Se vidare bilaga 2 Verksamhetsinvesteringar och låneram. Ett fokus på basuppdraget Budgetunderlagsperioden kommer att präglas av ett ökat antal klienter, ett ökat platsbehov och en ansträngd ekonomi. Samtidigt behöver Kriminalvården upprätthålla säkerheten och säkra kompetensförsörjningen (se avsnitt 4.4 och 4.5). De ekonomiska resurserna för att utveckla verksamheten och it-stödet kommer att vara mycket begränsade (se avsnitt 4.6 och 4.7). 2.2 MIGRATIONSANSLAGET Kriminalvården bedömer att antalet utrikes transporterade klienter kommer att öka till 5 200 under perioden 2019-2021, se vidare avsnitt 5, och föreslår ett anslag på 261 miljoner kronor per år för åren 2020 till 2022. Förslagen för 2021 och 2022 får betraktas som mycket preliminära eftersom de bygger på osäkra volymprognoser. 2.3 BISTÅNDSANSLAGET Kriminalvården räknar med en oförändrad verksamhetsnivå jämfört med 2018 och föreslår därför ett anslag på 40 miljoner kronor per år för åren 2020 till 2022. Med nuvarande anslag på 32 miljoner kronor kommer myndigheten att behöva dra in på personal i flera insatser och eventuellt helt avsluta någon. Se vidare avsnitt 6. 10 BUDGETUNDERLAG 2020

JOSEFINE, FRIVÅRDSINSPEKTÖR DICK, PRODUKTIONSLEDARE 11

3. FRAMTIDA KLIENTINFLÖDE 3. FRAMTIDA KLIENTINFLÖDE Kriminalvårdens samlade bedömning av utvecklingen är att antalet klienter kommer att öka de närmaste åren och att platskapaciteten i anstalt och häkte skyndsamt behöver utökas. Det sammanlagda antal individer som Kriminalvården bedömer kommer att behöva kunna hålla frihetsberövade uppgår till minst 2 600 i häkte och minst 5 400 i anstalt i snitt, sammanlagt cirka 8 000 individer senast år 2029. Kriminalvårdens kapacitetstak behöver därför uppgå till sammanlagt minst 9 500 tillgängliga platser. Se vidare avsnitt 4.2 Kriminalvårdens kapacitetstak. Påverkansfaktorer Bedömningar av hur klientantalet och klientpopulationen kommer att utvecklas över tid är nödvändiga för att löpande kunna styra och priori tera Kriminalvårdens verksamhet. När inflödet av klienter är stabilt går det att förhållande vis enkelt göra tillförlitliga statistiska framskrivningar något år framåt i tiden. Statistiska beräkningar förmår dock inte omfamna hela den föränderliga verklighet som Kriminalvården verkar i. Framförallt kan de aldrig förutse trendbrott och snabba förändringar i klientflöden. Antalet klienter i anstalt, häkte och frivård styrs alltid av flera olika slags faktorer och som har en både direkt och indirekt påverkan. Bedömningar av hur den framtida klientutvecklingen kommer att se ut måste därför vila på en sammanvägning av tillgängliga fakta och statistik, dynamiska omvärldsanalyser samt ett antal generella antaganden och bedömningar. Kriminalvårdens samlade bedömning av de framtida klientflödena finns närmare utvecklat i den rapport om ökat klientinflöde som presenterats i februari 2019. I korthet vilar Kriminalvårdens analys på följande ingångsvärden: Befolkningsutvecklingen På lång sikt finns ett samband mellan befolknings utveckling och antalet intagna och klienter i Kriminalvården. På kortare sikt är det svårt att urskilja sambandet då andra faktorer, till exempel kriminalpolitiska prioriteringar, har större påverkan. Kriminalvården har tagit fram ett scenario som bland annat tar hänsyn till befolkningstillväxten, se avsnitt 3.1 Klientprognos och klientscenario. Samhälls- och brottsutvecklingen Några dramatiska förändringar av brottsutvecklingen har inte skett i Sverige under 2000-talet. Det är dock rimligt att anta att det stora antalet socialt utsatta områden som vuxit fram kommer att påverka behovet av häktes- och anstaltsplatser. Riktade insatser i dessa områden har en direkt påverkan på klientinflödet i Kriminalvården. Polismyndighetens effektivitet och ärendeflödet i brottmålskedjan Ökad effektivitet i Polisens nya samlade organisation har börjat få effekt. Fler personer grips och häktas exempelvis för vapenbrott och vi konstaterar att allt fler fängelse- och frivårdspåföljder döms ut redan nu. Polismyndigheten ska dessutom senast år 2024 ha ökat antalet anställda med 10 000 vilket utöver de effektiviseringar som redan skett också innebär en kapacitetsökning med 30 procent på fem år. Åklagarorganisationen och Sveriges domstolar har följaktligen beslutat öka sin kapacitet för att inom samma tidsrymd kunna hantera ett ökat ärende- och målinflöde i brottmålskedjan. 12 BUDGETUNDERLAG 2020

3. FRAMTIDA KLIENTINFLÖDE Straffskärpningar och domstolspraxis Straffmassan utgörs av den totala utdömda strafftiden för antalet klienter som verkställer ett fängelsestraff i anstalt. Straffmassan påverkas av antalet inskrivna klienter, men även av förändringar i utdömda strafftider. Om antalet klienter ökar samtidigt som det döms ut längre fängelsestraff ger det en dubbel effekt på straffmassan. Platsbehovet i Kriminalvården över tid är därför en direkt följd av vilka straff som utdöms i domstol. Förutom antalet dömda klienter och fängelsestraffens längd påverkar framförallt reglerna för villkorlig frigivning. Även förändringar i domstolarnas praxis kan påverka de utdömda strafftidernas längd. Under ett antal år har det genomförts straffskärpningar inom en lång rad områden, och flera är under utredning. En sammanfattning av de som bedöms ha haft, eller kommer att ha, störst betydelse för kostnader och behov av ökad kapacitet i Kriminalvården sammanfattas i avsnitt 3.2 Straffskärpningar och domstolspraxis. 3.1 KLIENTPROGNOS OCH KLIENTSCENARIO Kriminalvården tar tillsammans med andra myndig heter i rättskedjan varje år fram en gemen sam prognosrapport. Samtliga myndigheter i rättskedjan bedömer att antalet ärenden, brottsmisstankar och avgjorda brottmålsdomar kommer att öka kraftigt de närmaste åren. Kriminalvården tar fram en statistisk klientprognos med hjälp av en vedertagen statistisk prognosmetod baserad på historisk tidsserieanalys. Den statistiska prognosen kompletteras nu med ett klientscenario som även tar hänsyn till utvecklingen av den straffmyndiga delen av befolkningen, det vill säga personer från och med 15 års ålder. Statistisk klientprognos Beläggningssituationen under 2018 bekräftar Kriminal vårdens bedömning i förra budgetunderlaget att den långa minskningen av antalet klienter nu vänt, och att minst en, men förmod ligen flera, av de omvärldsfaktorer vi då pekade på verkar ha fått genomslag. Medelantalet klienter ökade såväl inom anstalt- och häktes verksamheten som i frivården. För första gången på flera år indikerar även den statistiska prog nosen att antalet klienter i frivård kommer fortsätta att öka. Medelantal klienter, statistisk prognos Statistisk prognos över medelantalet klienter 2019 2022 samt faktiska värden för 2014 2018 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Fängelsedömda* 3 847 3 786 3 771 3 874 4 052 4 310 4 400 4 490 4 570 Häktade 1 490 1 442 1 460 1 502 1 695 1 730 1 760 1 790 1 820 Övriga i häkte** 78 124 119 129 135 140 140 140 140 Klienter i frivård*** 12 119 11 434 10 763 9 908 9 934 10 190 10 390 10 560 10 640 Totalt 17 534 16 786 16 112 15 412 15 815 16 370 16 690 16 980 17 170 Förändring -1 065-748 -674-700 403 550 320 290 190 Det prognostiserade utfallet för perioden 2019 2022 är avrundat till närmaste tiotal. Se vidare Den framtida verksamhetsvolymen i rättskedjan- Prognoser för perioden 2019-2022. * Jämförelsetalen har korrigerats till följd av ändrat beräkningssätt för medelbeläggning från 2017. Se vidare Kriminalvårdens årsredovisning för 2018. ** Prognosen för övriga i häkte är ett konstant värde som skattats baserat på historisk data. *** Jämförelsetalen för 2016 och 2017 har korrigerats till följd av summeringsfel i budgetunderlaget 2019. BUDGETUNDERLAG 2020 13

3. FRAMTIDA KLIENTINFLÖDE Prognosen indikerar en fortsatt ökning under budgetunderlagsperioden med cirka 13 procent respektive sju procent för medelantalet fängelsedömda och medelantalet häktade, samt med cirka sju procent för medelantalet klienter i frivård. När det gäller häktade bör påpekas att Kriminalvården planerar sin kapacitet utifrån månaden med högst genomsnittsantal, och inte det genomsnitt för året som presenteras i tabellen ovan. Se vidare avsnitt 4.2 Kriminalvårdens kapacitetstak. Vad gäller frivårdsklienterna är det i dagsläget svårt att bedöma utvecklingen och dess konsekvenser. På kort sikt kan förändringar i klientinflödet hanteras, men vid ett kontinuerligt högt och ökande inflöde kommer den organisatoriska förmågan inte att räcka till. Vi återkommer till detta i kommande budgetunderlag. Klientscenario Kriminalvårdens modell för att beskriva ett mer sannolikt klientscenario fokuserar på en samlad bedömning av utvecklingen av den straff myndiga delen av befolkningen, det vill säga personer från och med 15 års ålder. Den tar också hänsyn till att andelen häktade i förhållande till den straffmyndiga befolkningen kan komma att öka ytterligare med hänsyn till bland annat ökad social utsatthet, kraftigt ökade satsningar på brottsbekämpningen och ett mycket stort antal straffskärpningar, det vill säga de påverkansfaktorer som beskrivs ovan. Klientscenario häktade 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 Medelantal häktade Statistisk prognos * Grafen inkluderar inte kategorin övriga i häkte. Scenario Grafen visar att medelantalet häktade kan komma att öka med cirka 600 under det närmaste decenniet, med hänsyn tagen till ovanstående faktorer. Den bygger på SCB:s befolkningsstatistik. Myndigheten har även antagit att andelen häktade i förhållande till den straffmyndiga befolkningen kommer att öka med 20 procent. Detta får anses vara ett förhållandevis försiktigt antagande. Klientscenario fängelsedömda 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 Medelantal fängelsedömda Statistisk prognos Scenario Medelantalet fängelsedömda kan med samma antaganden komma att öka med cirka 1 500 under samma period. Kriminalvården använder klientscenarierna som ett riktmärke i planeringen av det långsiktiga kapacitetsbehovet. Antalet verkställighetsfall 1, som räknas in i fängelsedömda ovan, räknas då istället med i scenariot för platsbehov i häkte. Se vidare avsnitt 4.2 Kriminalvårdens kapacitetstak. 3.2 STRAFFSKÄRPNINGAR OCH DOMSTOLS PRAXIS I följande avsnitt sammanfattas de genomförda kriminalpolitiska förslag som bedöms ha haft störst betydelse för behovet av ökad kapacitet i Kriminalvården. Därefter följer en beskrivning av överlämnade eller pågående utredningar som kommer att påverka strafflängden om de omsätts i ny lagstiftning. Genomförda kriminalpolitiska förslag Genomgående när det gäller de straffskärpningar som har genomförts under senare år har regeringen bedömt att kostnaderna för Kriminalvården antingen är marginella, osäkra eller ansett att de i varje fall inte får full effekt förrän efter en viss tid. Regeringen har följaktligen varje gång en straffskärpning beslutats angivit att kostnaderna ska rymmas inom Kriminalvårdens befintliga anslag. 1 Verkställighetsfall är fängelsedömda personer som är placerade i häkte i väntan på placering i anstalt, som väntar på omplacering till annan anstalt eller som övernattar under en längre transport. 14 BUDGETUNDERLAG 2020

3. FRAMTIDA KLIENTINFLÖDE De straffskärpningar som presenteras nedan har trätt i kraft under perioden 2014 2018. Allt har inte, och kan inte heller, med precision kostnadsberäknas. De uppskattningar som har gjorts innebär emellertid sammanlagda årliga kostnadsökningar för Kriminalvården på mellan cirka 500 och 600 miljoner kronor per år vid full effekt. Regeringen har deklarerat sin avsikt att noga följa kostnadsutvecklingen för att kunna bedöma Kriminalvårdens faktiska resursbehov. Några utökade resurser kopplade till dessa beslut har dock hittills inte tillförts. Organiserad brottslighet Flera förändringar i syfte att mer effektivt kunna bekämpa organiserad brottslighet trädde i kraft den 1 juli 2016 2. Klienter som kan kopplas till organiserad brottslighet är mer resurskrävande än andra och ställer betydligt högre krav på fysisk och teknisk säkerhet. Kriminalvårdens bedömning är att platserna vid säkerhetshäktena därför behöver bli fler, vilket i sin tur kräver att Kriminal vården skapar ersättningsplatser, så kallade normalplatser, på andra häkten. Skärpta straff för vissa allvarliga brott Under 2016 och 2017 trädde flera lagändringar i kraft som innebär utvidgat straffansvar eller straffskärpningar när det gäller försök, förbered else och stämpling till allvarliga brott, synner ligen grova narkotikabrott samt ett antal allvarliga våldsbrott 3. Det är svårt att bedöma exakt hur de har påverkat volymerna i frivård och anstalt, men det är högst sannolikt att antalet klienter ökar på grund av skärpningarna. Den ursprungliga utredningen uppskattade kostnadsökningarna för Kriminalvården till cirka 367 miljoner per år vid full effekt. Nya brott för narkotikabrott Genom en lagändring, som trädde i kraft den 1 juli 2016, skärptes straffen för gärningar som omfattar hantering av synnerligen stora mängder narkotika 4. I utredningen konstaterades att kostnadsökningarna för Kriminalvården skulle bero på domstolarnas tillämpning men att de inte skulle överstiga 100 miljoner kronor per år vid full effekt. Regeringen bedömde för sin del att kostnadsökningen sannolikt inte skulle överstiga 50 miljoner kronor. Skärpta straff för resor i terrorismsyfte Under 2018 har ändringar gjorts i ett antal befintliga lagar för att skärpa straffansvaret för resor i terrorismsyfte 5. Kostnadsökningarna för Kriminalvården bedömdes som marginella. Ändringarna medför dock ökade krav på differentierings möjligheter för att minska risken för radikalisering. I inledningen av rätts processen är risken stor att klienter misstänkta för terrorbrott behöver avskiljas från andra intagna. Förutom att det tar personella resurser i anspråk påverkar det lokalanvändningen på så sätt att en hel avdelning kan behöva avskärmas för att inte riskera rättsprocessen. Skärpt sexualbrottslagstiftning Från 1 juli 2018 har ändringar i sexualbrottslagstiftningen börjat gälla som innebär utökat straffansvar och skärpta straffskalor 6. Förändringarna kan antas medföra att fler döms till fängelse och frivårdspåföljd samt att de fängelsestraff som döms ut blir längre. Förändringarna kan även påverka inflödet till häkte eftersom fler misstänkta kan antas vara frihetsberövade under förundersökningen. Kriminalvården framhöll i sitt remissvar att denna klientgrupp är särskilt kostnadskrävande bland annat när det gäller placering, särskild behandling- och programverksamhet både i anstalt och frivård. Det kräver även särskilt utbildad personal för att kunna bedriva ett effektivt återfallsförebyggande arbete. Skärpta straff gällande skjutvapen och explosiva varor En ny straffbestämmelse om synnerligen grovt vapenbrott infördes den 1 september 2014, samtidigt som straffskalorna för vapenbrott och grovt vapenbrott höjdes 7. Utredningen gjorde den relativt grova bedömningen att kostnaderna för Kriminalvården förväntades öka med cirka 21 miljoner kronor vid full effekt. Ändringar i vapenlagen och lagen om brandfarliga och explosiva varor trädde i kraft 1 januari 2018 8. De innebär skärpta straff och kan antas innebära ett ökat antal fängelsedomar och längre straff. Kriminalvården har beräknat kostnaderna till mellan 70 och 100 miljoner kronor om året när ändringarna når full effekt. Enligt statistik från Polismyndigheten femfaldigades antalet häktade för vapenbrott 2018 jämfört med året före. 2 Bättre straffrättsliga verktyg mot organiserad brottslighet (Prop. 2015/16:113) 3 Straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott (SOU 2014:18) 4 Synnerligen grova narkotikabrott (Prop. 2016/15:111) 5 Ett särskilt straffansvar för resor i terrorismsyfte (Prop. 2015/16:78) 6 En ny sexualbrottslagstiftning byggd på Frivillighet (Prop. 2017/18:177) 7 SFS 2014:894 Lag om ändring i vapenlagen (1996:67) 8 Skjutvapen och explosiva varor Skärpta straff för de grova brotten (Ds 2017:24) BUDGETUNDERLAG 2020 15

3. FRAMTIDA KLIENTINFLÖDE Kommande kriminalpolitiska förslag Utöver de redan genomförda straffskärpningarna ovan finns ett antal överlämnade eller pågående utredningar som, om och när de omsätts i ny lagstiftning, kommer att påverka de utdömda straffens längd och därmed kapacitetsbehovet i Kriminalvården. De beräkningar som har gjorts innebär sammanlagda kostnadsökningar på mellan 800 och 1 400 miljoner kronor per år vid full effekt. Kostnaderna blir avsevärt högre när platsutökningen räknas med. De bedömningar som Kriminalvården hittills har gjort för respektive förslag summerar till ett utökat platsbehov på upp till 800 nya platser 9. Exakt hur stor platsutökning som till slut blir nödvändig beror emellertid på den sammanlagda effekten av de förslag som redan genomförts och vilka ytterligare som kommer att bli verklighet. Att i förväg exakt kunna beräkna platsbehovet till följd av dessa förslag går inte. Samtidigt krävs att beslut om ökad platskapacitet fattas långt i förväg om de platser som kommer att behövas ska finna tillgängliga när reformerna får effekt. Snabbare lagföring Ett antal åtgärder för snabbare lagföring har föreslagits och försök med så kallad tillgänglighetsdelgivning i brottmål har pågått under 2018. Utredningen 10 har bedömt att en ny häktningsgrund i enlighet med förslaget kommer att leda till ytterligare cirka 100-250 häktade per år, vilket motsvarar sex till femton procent av vår nuvarande häkteskapacitet. Kriminalvården uppskattar att kostnaden blir upp till 100 miljoner kronor per år, exklusive kostnaderna för att utöka antalet häktesplatser. Eftersom beläggningsläget för häktena redan är mycket ansträngd föreslog Kriminalvården i sitt remissvar att konsekvenserna måste utredas och analyseras i ett bredare perspektiv och i förhållande till andra delar av rättskedjan. Ett ökat antal häktade skulle också medföra ett ökat behov av transporter. Straffskärpningar Förslag har lagts fram om att skärpa straffen för brott som begåtts systematiskt, för inbrottsstölder 11 och för barnpornografibrott 12. Om de genomförs förväntas både antalet fängelsedomar och strafftiden öka. Kriminalvården uppskattar att kostnaden blir upp till 100 miljoner kronor per år. Förslaget bedöms medföra ett utökat platsbehov på 65 platser, som inte ligger med i kostnadsuppskattningen. Skärpta regler för unga lagöverträdare Ungdomsreduktionsutredningen 13 föreslår bland annat att det inte längre ska krävas särskilda skäl för att döma lagöverträdare i ålders gruppen 18 20 år till fängelse. Utredningen föreslår samtidigt att det inte ska göras någon skärpning av reglerna för lagöverträdare i åldern 15 17 år. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2020. En borttagen ungdomsrabatt bedöms ha mycket stor påverkan på hur många personer som dömts till fängelse och fängelsestraffens längd för denna grupp. Kriminalvården uppskattar kostnaden till mellan 600 och 900 miljoner kronor per år. Reformen bedöms innebära att antalet platser behöver öka med 200, vilket innebär ytterligare kostnader. Förbättra situationen för frihetsberövade barn Kriminalvården, Åklagarmyndigheten och Statens institutionsstyrelse har på uppdrag 14 av regeringen föreslagit åtgärder för att förbättra situationen för barn i häkte. Åtgärderna handlar bland annat om att bryta isolering, förstärka utbildningsorganisationen och utbilda personal. Kostnaden beräknas till strax under 50 miljoner kronor om året. Villkorlig frigivning En lagrådsremiss har lagt förslag som bland annat innebär en förlängning av den villkorliga frigivningen samt möjlighet att föreskriva villkor och besluta om elektronisk övervakning 15. Kriminal vården har uppskattat kostnaden till mellan 10 och 20 miljoner kronor om året. Ändringarna av innehållet i föreskrifter efter villkorlig frigivning kommer sannolikt att öka arbetsbelastningen inom frivården. 9 Det inkluderar de förslag som beskrivs i under Kommande kriminalpolitiska förslag samt förslaget Skärpta straff för barnpornografibrott (Ds 2018:23) 10 Snabbare lagföring (Ds 2018:19) 11 Straffrättsliga åtgärder mot organiserad tillgreppsbrottslighet Ju2018/00533/LP 12 Vissa frågor om barnpornografibrottet och om avskaffad preskription för allvarliga brott mot barn (Ds 2018:23) 13 Skärpta regler för lagöverträdare 18-20 år (Dir. 2017:122) 14 Förbättra situationen för barn som frihetsberövas (Ju2017/10014/Å) 15 SOU 2017:61 Villkorlig frigivning - förstärkta åtgärder mot återfall i brott 16 BUDGETUNDERLAG 2020

3. FRAMTIDA KLIENTINFLÖDE Färre i häkte och minskad isolering Förslagen i betänkandet Färre i häkte och minskad isolering 16 har ännu inte lett till någon proposition. Förslagen om minskad isolering och hem- eller områdesarrest med hjälp av ett GPS-system är mycket kostnadsdrivande och vägs inte upp av de förslag som syftar till kortare häktestider och färre i häkte. Kriminalvården har uppskattat att kostnadsökningen blir upp till 280 miljoner kronor om året. Nya ungdomspåföljder Förslaget om den nya påföljden ungdomsövervakning 17 har ännu inte lett till någon proposition. Om den nya påföljden införs och Kriminalvården skulle ansvara för verkställigheten, skulle det kräva investeringar för teknisk utrustning. Påföljden bedöms även bli mer personalkrävande än verkställighet av intensivövervakning genom elektronisk kontroll. Utredningen om processrätt och stora brottmål 18 Utredningen ska redovisas senast den 9 maj 2019 och ska bland annat lämna konkreta förslag på hur handläggningen av stora brottmål med om fattande bevisning kan effektiviseras och moderniseras. Utredningens förslag skulle på sikt kunna påverka Kriminalvården genom att häktestiderna i stora brottmål kortas. Ny strafftidslag Den 1 april 2019 träder en ny strafftidslag i kraft 19. En av nyheterna är att det införs fasta tidsramar för hur länge en dömd som ska överföras eller förpassas till anstalt för att avtjäna ett fängelsestraff får hållas i häkte. De fasta tidsramarna ställer högre krav på Kriminalvården att ha tillräcklig platskapacitet för att klara av att följa bestämmelsen. Med nu rådande beläggningsnivå saknar Kriminalvården möjlighet att klara de nya lagkraven. Förvarstagna enligt utlänningslagen Det är fortfarande osäkert hur antalet förvarstagna enligt utlänningslagen som placeras i Kriminalvården kommer att utvecklas. Kriminalvården kan bara placera en mindre andel av denna klientkategori på särskilda avdelningar som är anpassade för förvarstagna. Övriga placeras på vanliga häktesplatser och får därmed en vistelse som liknar den för intagna med restriktioner. För närvarande finns ingen finansiering för att förbättra situationen för denna klientgrupp. Tillsammans med det ansträngda beläggnings läget på häktena gör det att Kriminalvården saknar möjligheter att ta emot ett ytterligare antal förvarstagna. 16 SOU 2016:52 17 Nya ungdomspåföljder (Ds 2017:25) 18 Utredningen om processrätt och stora brottmål (Ju 2016:109) 19 En ny strafftidslag (Prop. 2017/18:250) BUDGETUNDERLAG 2020 17

KARIN, LÄRARE 18 BENGT, SJUKSKÖTERSKA

4. UTÖKAD KAPACITET I ETT PRESSAT EKONOMISKT LÄGE 4. UTÖKAD KAPACITET I ETT PRESSAT EKONOMISKT LÄGE anslag 1:6 Kriminalvården 4.1 ÅTGÄRDER FÖR ATT SÄNKA KOSTNADER Vid ingången av 2019 uppgick anslagskrediten till totalt 562 miljoner kronor vilket motsvarar cirka 6,5 procent av myndighetens anslag. Det förväntade ackumulerade budgetunderskottet vid utgången av innevarande år skulle, om ingen ytter ligare inbromsning sker, uppgå till nästan 900 miljoner kronor. För att inom rimliga tidsramar undanröja det underskottet krävs omfattande åtgärder för att balansera myndighetens uppgifter och finansiella ramar. Kriminalvården arbetar sedan 2018 intensivt för att minska underskottet i den löpande verksamheten med hjälp av både effektiviserings- och besparingsåtgärder. Målet har hittills varit att minska våra kostnader utan att det får negativa konsekvenser för det klientnära arbetet. Effektiviseringar och besparingar i den löpande verksamheten För att komma tillrätta med myndighetens kostnads utveckling har Kriminalvården arbetat med att kartlägga möjliga effektiviseringar på nationell, regional och lokal nivå och vidta åtgärder som i så liten utsträckning som möjligt påverkar ambitionsnivån i kärnverksamheten. Under 2019 har det arbetet intensifierats och kompletteras med ett antal tänkbara besparingsåtgärder. Till skillnad från effektiviseringsförslagen kommer besparingskraven att medföra en sänkt ambitionsnivå på flera olika områden. Målet att besparingarna så långt som möjligt inte ska innebära stora försämringar av det klientnära arbetet kvarstår. Det kommer dock inte att kunna upprätthållas med oförändrad anslagsnivå. Nedan följer ett antal effektivitets- och besparings åtgärder som antingen bereds eller i delar redan har beslutats inom myndigheten: Effektivare bemanningsplanering på anstalter och häkten. Effektivare utbildningar. Distansutbildningar och utbildning via videolänk prioriteras. Vissa utbildningar ställs in under 2019 och 2020. Ett minskat antal transporter och resor genom att exempelvis fler omhäktningar och andra möten sker via videolänk. Översyn av normeringar, till exempel en ökad flexibilitet i säkerhetsnormering. Efterlevnaden av normeringen behöver också följas upp, så att inte mer kostnadsdrivande alternativ än vad normeringen kräver väljs. Minskat konsultanvändande. Effektivare administration, bland annat genom en centralisering av rekrytering och schemaläggning. Minskade ambitionsnivåer i det pågående och planerade utvecklingsarbetet. Minskning av huvudkontorets dimensionering. BUDGETUNDERLAG 2020 19

4. UTÖKAD KAPACITET I ETT PRESSAT EKONOMISKT LÄGE Effektiviserings- och besparingsarbetet kombinerat med den kostnadsmedvetenhet som har följt, har redan inneburit minskade kostnader på cirka 50 miljoner kronor under 2018. I nu gällande prognos ligger förväntade effektiviseringar och besparingar på 150 miljoner kronor för 2019, 250 miljoner kronor för 2020 och 300 miljoner kronor per år för 2021 och 2022. Givet de behov som uppstår med en ökande klienttillströmning är den totala effektiviseringsoch besparingspotentialen i nu aktuella förslag emellertid inte i närheten av vad som behövs för att få en ekonomi i balans ens på flera års sikt. Tillförs inte myndigheten ytterligare resurser kommer betydligt mer genomgripande och omfattande omstruktureringar av verksamheten att krävas för att nå en balans mellan myndighetens kärnuppdrag och nu gällande anslagsnivå. Möjliga strukturåtgärder och minskade ambitionsnivåer För att med bibehållen anslagsnivå uppnå en väsentligt högre kostnadseffektivitet i verksamheten krävs att Kriminalvården ställer om anstalts- och häktesbeståndet till större och mer kostnadseffektiva enheter. Vi behöver i så fall koncentrera anstaltsverksamheten till färre geografiska platser och samlokalisera häkten med anstalter. En sådan förändring skulle utan tvekan ge stora ekonomiska skalfördelar och väsentligt bättre förutsättningar att bedriva verksamheten mer kostnadseffektivt (se även avsnitt 4.2 Kriminalvårdens kapacitetstak). Det skulle dock samtidigt medföra säkerhets- och verksamhetsmässiga risker. Ett skäl till att Kriminalvårdens genom åren valt att behålla sina många och, i internationell jämförelse, små geografiskt utspridda enheter är att det har visat sig vara en framgångsfaktor i det dynamiska säkerhetsarbetet. Därutöver är ambitionen att kunna erbjuda insatser väl anpassade efter intagnas individuella behov. Många anstalter och häkten ger dels goda förutsättningar att differentiera klienter, omplacera och därmed bryta negativa klientkonstellationer på ett sätt som få andra länder kan. Därtill betyder det att Kriminalvården kunnat skapa ett brett utbud av återfallsförebyggande insatser där många andra länder har en avsevärt mer likriktad verksamhet. Större och färre enheter skulle dessutom få påtagligt negativa konsekvenser för våra möjligheter att beakta de intressen som gör sig gällande i övriga myndigheter i rättskedjan, med exempelvis längre avstånd till närmaste häkte som följd. En koncentrering av Kriminalvårdens verksamhet till ett fåtal orter skulle också få konsekvenser för arbetsmarknaden. Kriminalvården är ofta en av de största arbetsgivarna på de ställen där vi idag finns etablerade. Färre och större enheter framstår emellertid som en nödvändig förutsättning för att med rådande anslagsnivå på sikt kunna tillhandahålla till räckligt många platser för att möta det kapacitets behov som vi anser kommer att följa av den kriminalpolitiska inriktning som sedan en längre tid gäller. I en personalintensiv verksamhet som Kriminalvårdens kan stora kostnadsminskningar därtill inte ske utan att också minska antalet årsarbetskrafter. För att kunna göra detta i större skala behöver personalresurserna i högre grad än idag fokusera på myndighetens verkställighets uppdrag. Idag utför Kriminalvården till exempel ett mycket stort antal transporter åt andra myndig heter, se avsnitt 4.3 Transportkapacitet. En nedprioritering av ambitionsnivån när det gäller det mest resurskrävande återfallsförebyggande arbetet skulle sannolikt också behöva övervägas. Verksamheter som i så fall behöver prioriteras ner inkluderar: Insatser mot unga dömda. Kriminalvårdens nuvarande nio ungdomsavdelningar är synnerligen resurskrävande. Avdelningarna tar stora ytor i anspråk och kräver en mycket hög personaltäthet. Effekterna av denna satsning är ännu inte utvärderad. En omvandling av samtliga, eller åtminstone ett flertal, av ungdomsavdelningarna till normalavdelningar skulle på relativt kort tid kunna frigöra både ett stort antal anstaltsplatser och betydande personalresurser. Att sänka ambitionen i frivårdens arbete, bland annat genom en lägre kontaktfrekvens för klienter med låg risk, och en begränsning eller avveckling av uppsökarverksamheten på häkte. 20 BUDGETUNDERLAG 2020

4. UTÖKAD KAPACITET I ETT PRESSAT EKONOMISKT LÄGE Att öka tiden som intagna är inlåsta på sina rum i anstalt. För detta kan dock lagändringar behövas. Dra ner på sysselsättningsmöjligheterna i anstalt. Det skulle spara in på behovet av personal. Minska ambitionen när det gäller isoleringsbrytande åtgärder på häkte genom att minska antalet personalledda aktiviteter. Begränsad sjukvård i egen regi till att enbart avse akuta vårdinsatser minskar behovet av sjuksköterskor i verksamheten. Detta kommer dock samtidigt öka behovet av transporter till och från vårdcentraler och sjukhus, där självfallet vårdkostnaderna istället ökar. Minskade ambitioner i verksamheten kommer också generellt att minska behovet av administrativ personal. Avstå från ytterligare tillfälliga platslösningar. Det bör understrykas att genomgripande åtgärder av ovan nämnda slag inte kan genomföras utan att också kvaliteten i det återfallsförebyggande arbetet påverkas mycket negativt. Antalet dömda som återfaller i brott riskerar att öka och inflödet av intagna och klienter till Kriminalvården kommer då på sikt att öka ännu mer. 4.2 KRIMINALVÅRDENS KAPACITETSTAK Grund för Kriminalvårdens begärda tillskott: Det tillskott som Kriminalvården har fått i nuvarande budget kommer inte att räcka för att täcka det kortsiktiga och långsiktiga behovet av platser. Kriminalvården är i akut behov av tillfälliga anstalts- och häktesplatser till dess att en mer permanent utbyggnad står klar. För att täcka kostnaderna för detta föreslår Kriminalvården en tilläggsbudget på 105 miljoner för 2019 för att kunna hantera det akuta läget genom dubbelbeläggningar, tillfälliga platser och andra tillfälliga lösningar. Kriminalvården hemställer även om ytterligare tillskott för tillfälliga och permanenta platser under budgetunderlagsperioden. Kostnaderna för detta beräknas uppgå till: 2020: 105 miljoner kronor 2021: 295 miljoner kronor 2022: 515 miljoner kronor Det innebär att Kriminalvården får möjlighet att utöka antalet permanenta platser med 120 för häkte och 80 för anstalt, samt skapa tillfälliga platser och andra tillfälliga lösningar för att klara det ökade klientinflödet. Kriminalvården står inför stora utmaningar vad avser anstalts- och häktesbeläggning på både kort och lång sikt. Myndigheten bedömer att det finns ett stort behov av att omedelbart skapa ytterligare tillfälliga platser och identifiera hur platskapaciteten kan ökas på kort sikt, permanent eller tillfälligt. Varje slags permanent kapacitetsökning tar oundvikligen lång tid och behöver därför utgå från en tydlig politisk inriktning och en långsiktig finansiering för att kunna påbörjas och genom föras i god ordning och med hög kostnadseffektivitet. Den statliga budgetprocessen medger inte den långsiktighet som krävs när det gäller investeringar av det slag som nu är aktuella i Kriminalvårdens verksamhet. För att öka planeringshorisonten för arbetet med att skapa BUDGETUNDERLAG 2020 21

4. UTÖKAD KAPACITET I ETT PRESSAT EKONOMISKT LÄGE ett adekvat kapacitetstak krävs att regeringen i någon lämplig form anger vilka finansiella förutsättningar som långsiktigt ska gälla. Baserat på det relativt försiktiga klientscenario som presenterades i avsnitt 3.1 bedömer Kriminal vården att antalet individer som behöver hållas frihetsberövade senast år 2029 uppgår till minst cirka 2 600 i häkte och minst 5 400 i anstalt, det vill säga sammanlagt minst 8 000 frihetsberövade individer samtidigt. För att klara av att förvalta fastigheterna, hantera variationer i klientinflöde, differentiering, säkerhet och återfallsförebyggande arbete bedömer myndigheten att antalet häktesplatser behöver uppgå till 3 200 och antalet anstaltsplatser till 6 300, det vill säga sammantaget 9 500 platser senast inom ett decennium (se graferna under Kapacitetsbehov i häkte och Kapacitetsbehov i anstalt nedan). I planeringen av åtgärder för att möta ett ökat klientinflöde behöver myndigheten även ta hänsyn till att uppskattningsvis 500 platser kommer att förloras under samma period, främst på grund av kraftigt eftersatt underhåll. Kriminalvården har i ett första skede fattat inriktningsbeslut som innebär en utökning om drygt 200 häktesplatser och drygt 900 anstaltsplatser fram till 2029. Därutöver har myndigheten fattat beslut om att öppna cirka 130 tillfälliga anstaltsplatser för att klara situationen den närmaste tiden. Utöver detta planerar myndigheten för ytterligare 80 permanenta häktesplatser och 290 permanenta anstaltsplatser inom budgetunderlagsperioden. De tillfälliga platserna planeras att finnas kvar fram tills den permanenta utbyggnaden bättre motsvarar myndighetens behov. En ytterligare utökning till 9 500 platser skulle bli både kostsamt och praktiskt mycket svårt. Regeringen bör därför överväga åtgärder för att hålla nere antalet frihetsberövade individer. En utveckling av frivårdspåföljderna och en utökning av antalet dömda som intensivövervakas är alternativ som bör beaktas. Vidtas inte omfattande åtgärder för att vidmakthålla och öka myndighetens kapacitetstak kommer dessutom antalet tillgängliga platser att minska kommande år. Exempel på detta är anstalten Rödjan strax utanför Mariestad, med 60 platser i säkerhetsklass 3, som under 2018 fått ett föreläggande avseende brandskydd. Fastighetsägaren har beviljats dispens baserat på planerad ersättningsbyggnation. Dispensens förutsätter dock byggstart våren 2019. Andra exempel är nuvarande häkteslokaler i Kristianstad, Borås och Gävle där vi varit samlokaliserade med Polismyndigheten som dock kommer att lämna de gemensamma lokalerna och etablera sig på ny plats. Detta påverkar kraftigt Kriminalvårdens förutsättningar att bedriva häktesverksamhet i nuvarande lokaler. En medflytt förutsätter att helt nya häkteslokaler skapas, vilket innebär synnerligen höga merkostnader i förhållande till nuvarande lokalisering. Betydande kostnadsökningar inträffar också om vi istället väljer att stanna kvar i befintliga lokaler. Till exempel måste skalskyddet då anpassas till helt nya förutsättningar. I många fall är detta över huvud taget inte aktuellt då fastighetsägaren inte önskar ha oss kvar som hyresgäst. Därutöver finns fortfarande ett mycket stort antal fastigheter med ett kritiskt underhållsbehov som kräver antingen omfattande renoveringar, att de ersätts med ny infrastruktur eller avvecklas helt och hållet. Kriminalvården har intensifierat arbetet med att skapa bättre organisatoriska förutsättningar för att kunna driva många stora och parallella om- och tillbyggnadsprojekt. En plan för hur och var åtgärder bör sättas in har tagits fram. För att påskynda kommande projekt och för att minska kostnaderna har myndigheten även arbetat med att ta fram standardiserade lösningar för bostadshus. Det bör i sammanhanget framhållas att såväl underhållsarbeten som om- och tillbyggnader påverkar den löpande verksamheten kraftigt. Att genomföra dem nu, när beläggningen är hög och det i praktiken inte är möjligt att minska antalet platser, kommer att få mycket stora verksamhetsmässiga konsekvenser. Ett sådant arbete kommer att kraftigt påverka kostnaderna för den löpande verksamheten på de verksamhetsställen där renovering eller utbyggnad trots allt kan bli aktuell. Eftersom våra uppskattningar av det framtida klientutvecklingen på lång sikt bygger på en samlad bedömning, behöver risken för överskattningar av platsbehovet kommenteras. Skulle de åtgärder som nu planeras för att underhålla och utöka myndighetens kapacitet mot förmodan visa sig leda till en överkapacitet i framtiden, kommer en avveckling av enheter vars hyresavtal löper ut att ske. Huvuddelen 22 BUDGETUNDERLAG 2020

4. UTÖKAD KAPACITET I ETT PRESSAT EKONOMISKT LÄGE av Kriminalvårdens hyresavtal löper till 2031 vilket i tid nära samman faller med det mål datum till vilket Kriminal vårdens samlade bedömning av kapacitets behovet sträcker sig. Därtill har myndig heten möjlighet att anpassa antalet tillfälliga platser till det faktiska behovet. Detta gör att vi bedömer risken för att en satsning på ökad plats kapacitet resulterar i en faktisk överkapacitet är förhållandevis liten och under alla omständigheter hanterbar. Kapacitetsbehov i häkte Behovet av ökad häkteskapacitet är mer komplext att hantera än ett ökat behov av anstaltsplatser. Häktesverksamheten skiljer sig från anstalt främst av den anledningen att häktena har ett lokalt upptagningsområde. En kapacitets marginal behövs för att kunna möta tillfälliga toppar och geografiska variationer. För häktesverksamheten finns också stora beroende till andra delar av rättskedjan vilket gör att kapaciteten behöver dimensioneras för att klara av årets högsta beläggningsperioder. Under 2018 har det skiljt cirka 400 klienter i hela landet mellan tillfällen med lägst respektive högst beläggning. Förmågan att öka kapaciteten inom befintliga häkten är normalt mycket små. Orsaken är att häkten ofta ligger centralt placerade i städer. På flera orter är häktena dessutom sam lokaliserade med Polismyndigheten vilket gör att våra möjligheter att flexibelt utnyttja lokalerna begränsas av deras lokalbeslut. Ett alternativ till häkten samlokaliserade med polisen är att placera häktesverksamheten i omedel bar anslutning till våra anstalter Det skulle innebära en för båda verksamheterna flexibel lösning där häktes- och anstaltsplatser lätt kan anpassas efter behov. Det skulle också skapa fler gemensamhetsplatser och frigöra kapacitet på befintliga häkten för de klienter som behöver göras tillgängliga för brottsutredare och domstolar. Kriminalvården har fattat inriktningsbeslut som innebär en planerad utökning om drygt 200 häktes platser fram till 2029 enligt nedan: Plats Antal platser Kommentar Östersund 14 (utökning med 5) Pågår Salberga Utökning med 44 Inväntar regeringens godkännande av hyresavtal. Kristianstad Utökning med 71 Häktet behöver flyttas eftersom Polismyndigheten flyttar. Halmstad 55 (utökning med 32) Borås 55 (utökning med 11) Häktet samlokaliseras med anstalt eftersom Polismyndigheten flyttar från nuvarande lokaler. Häktet behöver flyttas eftersom Polismyndigheten flyttar. Västerås Utökning med 30 Eventuell samlokalisering med Polismyndigheten. Gävle 90 (utökning med 52) Häktet samlokaliseras med anstalt eftersom Polismyndigheten flyttar från nuvarande lokaler. BUDGETUNDERLAG 2020 23

4. UTÖKAD KAPACITET I ETT PRESSAT EKONOMISKT LÄGE Behovet av ökad häkteskapacitet finns dock redan nu. De inriktningsbeslut som har fattats kommer att ge ett tillskott med 120 permanenta häktesplatser fram till 2022. Förutsatt att resurser tillförs kommer därutöver 80 tillfälliga häktesplatser successivt att färdigställas för att möta det kortsiktiga behovet av häktesplatser. Det kommer dock inte att räcka för att ta emot den förväntade tillströmningen av häktade. Därför kommer även ytterligare dubbelbeläggning att behöva användas. Risken för att ytterligare oförutsedda omständigheter leder till att fler befintliga häktesplatser måste avvecklas är överhängande. Detta skulle i så fall innebära ytterligare behov av nya tillfälliga häktesplatser alternativt att ytterligare häktade inte kan tas emot. Det bör understrykas att en konsekvens av ökad häkteskapacitet är att behovet av ytterligare anstaltsplatser också ökar i motsvarande grad. (se avsnittet om anstalt nedan) Efter laga kraftvunnen fängelsedom har Kriminalvården en skyldighet att anvisa plats på någon av landets anstalter inom sju dagar. Idag uppfyller inte Kriminalvården kommande lagkrav i denna del och verkställighetsfallen, det vill säga antalet dömda med lagakraftvunna domar som saknar en anvisad plats, uppgår till cirka 170. Platsbehov häkte 2018 2019 2020 2021 2022 Totalt platsbestånd per 31/12 (inklusive tillfälligt stängda) 2 240 2 234 2 234 2 239 2 354 Förvaltningsmarginal (10%) för underhåll av lokaler, faktiskt antal stängda platser för utgången av 2018-39 -223-223 -224-235 Antal beräknade tillgängliga platser 2 201 2 011 2 011 2 015 2 119 Prognos intagna, månad med högst beläggning, faktiskt värde för 2018* 2 118 2 161 2 192 2 223 2 253 Platsbehov enligt prognos** 2 353 2 401 2 436 2 470 2 503 Differens mellan antal beräknade platser och platsbehov -152-391 -425-455 -385 * Utöver kategorierna häktade och övriga i häkte inkluderar siffrorna så kallade verkställighetsfall, Dessa är inte medräknade i tabellen Medelantal klienter i avsnitt 3.1. För 2018 var verkställighetsfallen 171 intagna, vilket är antagandet även för kommande år. ** Platsbehovet är uträknat med förutsättningen att beläggningen inte ska överstiga 90 procent som månadssnitt. Den höga beläggningen under 2018 har inneburit att löpande förvaltning har prioriterats ner till förmån för att ha tillgängliga platser. Som framgår av tabellen ovan var knappt 40 häktesplatser tillfälligt stängda för renovering med mera, vid utgången av 2018, vilket motsvarar en förvaltningsmarginal på knappt två procent. Det är betydligt färre än vad förvaltningen kräver och ändå räcker inte platserna med nuvarande beläggning. Platserna skulle inte räcka även om inga platser alls skulle hållas stängda för underhåll och renovering under de närmaste åren. Situationen är inte långsiktigt hållbar och skapar stora merkostnader för att i framtiden fortsätta bedriva verksamheten. Med nuvarande beläggningssituation klarar inte Kriminalvården att ha en förvaltningsmarginal på tio procent. Målet är att kunna ha fyra procent av platserna lediga för renovering och ombyggnad. Vid en ännu lägre marginal riskerar problemet med eftersatt underhåll att öka ytterligare. Följande graf illustrerar den utökade häkteskapaciteten i förhållande till klientprognosen och klientscenariot som presenterades i avsnitt 3.1 Klientprognos och klientscenario: 24 BUDGETUNDERLAG 2020

4. UTÖKAD KAPACITET I ETT PRESSAT EKONOMISKT LÄGE Utökad häkteskapacitet i förhållande till klientprognos och klientscenario 3 300 3 100 2 900 2 700 2 500 2 300 2 100 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 Beräknade tillgängliga platser utan utökning och exklusive förvaltningsmarginal Beräknade tillgängliga platser med föreslagen ökning och exklusive förvaltningsmarginal Platsbehov enligt klientscenario 20 % ökning av kvot Platsbehov enligt statistisk prognos De streckade linjerna visar framtida platsbehov beräknat utifrån den statistiska klientprognosen respektive klientscenariot. De heldragna visar det totala antalet platser utan respektive med ökning. Som framgår är platsbehovet år 2029 cirka 3 100 för att kunna ta hand om 2 800 intagna i häkte under månaden med högst beläggning och samtidigt kunna hantera bland annat geografiska variationer och säkerhet i rättsprocessen. Av det totala antalet platser behöver dessutom ett antal vara stängda för att klara av att löpande underhåll och renovering av lokalerna. Med fyra procents förvaltningsmarginal blir platsbehovet 3 200 år 2029, vilket är en ökning med nästan 1 000 platser jämfört med idag. De planerade 200 nya permanenta häktesplatserna enligt inriktningsbesluten beräknas bli färdiga till 2026. Risken är uppenbar att de inte kommer att räcka. Kriminalvården bedömer emellertid att möjligheterna att skapa ännu fler platser är mycket små. Kapacitetsbehov i anstalt Platssituationen är mycket ansträngd även inom anstaltsverksamheten och det råder brist på platser: Platsbehov anstalt 2018 2019 2020 2021 2022 Totalt platsbestånd per 31/12 (inklusive tillfälligt stängda) 4 456 4 462 4 462 4 632 4 543 Förvaltningsmarginal (10%) för underhåll av lokaler, faktiskt antal stängda platser för utgången av 2018-182 -446-446 -463-454 Antal beräknade tillgängliga platser 4 274 4 016 4 016 4 169 4 089 Prognos intagna, faktiskt värde för 2018* 3 881 4 139 4 229 4 319 4 399 Platsbehov enligt prognos** 4 312 4 599 4 699 4 799 4 888 Differens mellan platser och platsbehov -38-583 -683-630 -799 * Exkluderar klienter med lagakraftvunnen fängelsedom i väntan på anstaltsplacering, 171 intagna per år, som istället räknas med i tabellen för platsbehov i häkte. ** Platsbehovet är uträknat med förutsättningen att medelbeläggningen i snitt under året inte ska överstiga 90 procent. BUDGETUNDERLAG 2020 25

4. UTÖKAD KAPACITET I ETT PRESSAT EKONOMISKT LÄGE Vid utgången av 2018 var knappt 200 anstaltsplatser stängda för renovering och av andra skäl. Inte heller på anstalt har det varit möjligt att ha tillräckligt många platser stängda för förvaltning på grund av den höga beläggningen. Precis som på häktessidan räknar Kriminalvården med en kraftig ökning av intagna de närmaste åren. Med nuvarande beläggningsnivå skulle kapaciteten i anstalt ändå inte räcka även om alla stängda platser togs i anspråk. Det finns ett mycket stort renoveringsbehov vilket gör att ett betydande antal platser kommer att behöva tas ur drift också fortsättningsvis. Även här är målet att kunna ha fyra procent av platserna stängda för ombyggnad och renovering. Detta kommer på kort sikt ytterligare att förvärra den redan ansträngda beläggningssituationen, innan platser som nu är under renovering hinner öppnas igen. På lång sikt kommer myndigheten att också framöver tvingas stänga platser för att tillgodose det löpande förvaltningsbehovet. Därutöver påverkas antalet platser av faktorer som ligger utanför myndighetens kontroll. Exempel på detta är anstalten i Kolmården, en anstalt i säkerhetsklass 3 med 120 platser, där nuvarande hyresavtal upphör 2022 då hyresvärden ska exploatera det nuvarande anstaltsområdet för annan verksamhet. Den höga beläggningen inom anstaltsverksamheten påverkar i sin tur häktesbeläggningen genom att klienter med verkställbara domar blir kvar på häkte i avvaktan på ledig anstaltsplats. Under 2018 har i genomsnitt cirka 170 häktesplatser upptagits av klienter med verkställbara domar. Det kommer även att ställas ytterligare krav på tillräcklig platskapacitet på anstalt för att kunna omhänderta den nya strafftidslagstiftningen (se avsnitt 3.2 Straffskärpningar och domstolspraxis). För att klara av situationen har Kriminalvården inrättat dubbelbeläggningsplatser på en rad anstalter. I normala fall används inte dubbelbeläggning i högre säkerhetsklasser eftersom det riskerar att försämra verksamhetsinnehåll, boende- och arbetsmiljö och i sin tur medföra säkerhetsrisker. Dubbelbeläggningsplatserna är därför en tillfällig lösning till dess att permanenta platser kan öppnas. Följande graf illustrerar den utökade anstaltskapaciteten i förhållande till ett klientscenario som tar hänsyn till klientprognosen och klientscenariot som presenterades i avsnitt 3.1 Klientprognos och klientscenario: Utökad anstaltskapacitet i förhållande till olika framtidsscenarier 6 000 5 800 5 600 5 400 5 200 5 000 4 800 4 600 4 400 4 200 4 000 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 Beräknade tillgängliga platser utan utökning och exklusive förvaltningsmarginal Beräknade tillgängliga platser med föreslagen ökning och exklusive förvaltningsmarginal Platsbehov enligt klientscenario 20 % ökning av kvot Platsbehov enligt statistisk prognos De streckade linjerna visar framtida platsbehov beräknat utifrån den statistiska klientprognosen respektive klientscenariot. De heldragna visar det totala antalet platser utan respektive med ökning. Som framgår bedöms platsbehovet uppgå till cirka 6 000 år 2029 för att ta hand om i snitt 5 400 intagna i anstalt och samtidigt kunna hantera bland annat differentiering, 26 BUDGETUNDERLAG 2020

4. UTÖKAD KAPACITET I ETT PRESSAT EKONOMISKT LÄGE säkerhet och återfallsförebyggande arbete. Av det totala antalet platser behöver dessutom ett antal vara stängda för att klara av att löpande förvalta lokalerna. Med fyra procents förvaltningsmarginal blir platsbehovet 6 300 år 2029, vilket är en ökning med cirka 1 800 platser jämfört med idag. Kriminalvården har fattat inriktningsbeslut som innebär en långsiktig kapacitetsutökning med drygt 900 anstaltsplatser fram till 2029, enligt följande tabell. Plats Antal platser Kommentar Skenäs Utökning med 86 Ersättning för Kolmården. Rödjan Utökning med 84 Nödvändigt på grund av brandföreläggande. Storboda Utökning med 23 Ersättning av tillfällig paviljong. Kolmården Minskning med 120 Hyreskontrakt uppsagt till år 2022 av hyresvärden. Sörbyn Utökning med 56 Planering i initialt skede. Österåker Hall Utökning med 144 Planering påbörjad för att ersätta stängt hus. Utökning med 187 Eftersatt underhåll, arbete påbörjat. Skänninge Utökning med 96 Planering i initialt skede. Kumla Utökning med 60 Planering påbörjad för att ersätta stängt hus. Västervik Utökning med 50 Inväntar regeringens godkännande av hyresavtal. Skogome Utökning med 120 Eftersatt underhåll, planering i initialt skede. Behovet till och med 2022 bedömer vi uppgår till minst 500 platser. De inriktningsbeslut som redan har fattats kommer endast att ge ett tillskott med 80 anstaltsplatser till och med 2022. Med anledning av det ansträngda beläggningsläget och det förväntade fortsatt ökade klientinflödet har myndigheten fattat beslut om att härutöver öppna cirka 130 tillfälliga anstaltsplatser. Förutsatt att resurser tillförs kommer ytterligare 290 tillfälliga anstaltsplatser att färdigställas fram till 2022 tills permanenta lösningar är på plats. Därutöver kommer ytterligare dubbelbeläggning behöva användas. Samtidigt finns ett stort antal platser på anstalter som är i så dåligt skick att de kommer att behöva avvecklas om inte omfattande renoveringar påbörjas. Liksom på häktessidan finns en överhängande risk för ytterligare stängningar på grund av lokalernas dåliga skick och oförutsedda händelser. Om Kriminalvården inte skyndsamt vidtar åtgärder för att komma tillrätta med det eftersatta underhållet kommer myndighetens kapacitet ofrånkomligen att minska ytterligare under kommande år och därmed driva upp behovet av nya anstaltsplatser ytterligare. BUDGETUNDERLAG 2020 27

4. UTÖKAD KAPACITET I ETT PRESSAT EKONOMISKT LÄGE Kostnadsprognos och kostnadsscenario Kostnadsprognosen utgår från samma planerade lokalförändringar som ligger till grund för tabellerna om platsbehovet ovan samt behovet av tillfälliga platser innan de permanenta platserna är färdigställda. Kostnadsprognos förnyad infrastruktur (mnkr) 2019 2020 2021 2022 Totalt platsbestånd häkte 2 234 2 234 2 239 2 354 tillfälliga häktesplatser 20 60 80 Totalt platsbestånd anstalt 4 462 4 462 4 632 4 543 tillfälliga anstaltsplatser 280 300 350 420 Kostnad permanenta platser* 30 40 240 400 Kostnad tillfälliga platser** 90 120 160 220 Andra tillfälliga lösningar** 70 70 70 70 Summa kostnader 190 230 470 690 Finansierat i senaste budgeten -85-125 -175-175 Begärt tillskott 105 105 295 515 Totalt platsbestånd inkluderar planerade öppningar av nya permanenta platser. * Avser permanenta hyreshöjningar, avskrivningar för investeringar i tele- och säkerhetsutrustning samt kostnad för personal och drift. ** Beräknat enligt schablon. Som framgår av prognosen ovan kommer de planerade infrastrukturprojekten och tillfälliga platserna att ge betydande kostnadsökningar redan från år 2020. Kriminalvården har utöver beräkningarna för budgetunderlagsperioden uppdaterat det långsiktiga kostnadsscenariot. Jämfört med de beräkningar som gjordes förra året har en del beräknade hyreshöjningar flyttats fram på grund av förseningar i projekten. Det beror bland annat på svårigheter med att få tillgång till tomtmark, inte minst i Skåneregionen. Därtill behöver Kriminalvården intensifiera arbetet för att säkra de resursmässiga och organisatoriska förutsättningarna som behövs för att utöka kapaciteten inom myndigheten. Utöver kostnadsökningar i form av hyreshöjningar och avskrivningar har kostnader för personal och drift lagts till när antalet platser utökas. Därtill ingår kostnader för tillfälliga platser fram till dess att den permanenta utökningen bedöms motsvara myndighetens kapacitetsbehov. Kostnadsscenariot nedan inkluderar dock inte löpande förvaltningskostnader, utan endast de åt gärder som behövs för att komma tillrätta med eftersatt förvaltning och för att bygga upp en långsiktigt hållbar platskapacitet. För en del projekt kan förlängda hyresavtal bli aktuella som alternativ till hyreshöjning. Detta skulle innebära att ökningen av hyreskostnaderna som ingår i scenariot blir lägre. Efter de utökningar som nu planeras kommer antalet permanenta häktesplatser uppgå till 2 587 och permanenta anstaltsplatser till 5 555, vilket motsvarar cirka 2 500 respektive 5 300 tillgängliga platser, med fyra procents förvaltningsmarginal. 28 BUDGETUNDERLAG 2020

4. UTÖKAD KAPACITET I ETT PRESSAT EKONOMISKT LÄGE Kostnadsscenario förnyad infrastruktur (mnkr) Häkte 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 Platsbestånd 2 397 2 435 2 435 2 487 2 487 2 487 2 487 2 487 2 587 2 587 2 587 2 587 Ersättningsplatser 67 30 63 Kapacitetsutökning 38 52 100 Tillfälliga platser 80 80 80 80 80 80 80 80 80 80 80 80 Anstalt Platsbestånd 4 510 4 850 5 125 5 355 5 355 5 355 5 355 5 355 5 555 5 555 5 555 5 555 Ersättningsplatser Kapacitetsutökning 340 275 230 200 Tillfälliga platser 420 420 420 420 420 420 420 420 420 420 420 420 Kostnadsscenario 1 226 1 557 1 881 1 927 1 929 1 934 1 930 2 276 2 227 2 219 2 177 2 177 Kostnadsscenariot avser permanenta hyreshöjningar och avskrivningar för investeringar i tele- och säkerhetsutrustning, kostnad för personal och drift när antalet platser utökas samt kostnad för lagkrav avseende brand och ventilation. Kostnadsscenariot bygger på de redan fattade inriktningsbesluten som omfattar en utökning med totalt 1 100 platser, samt de tillfälliga platser som behövs tills den permanenta utbyggnaden är på plats. Som beskrivits ovan bedöms emellertid det totala behovet uppgå till minst 9 500 platser inom en tioårsperiod, se inledningen till avsnitt 4.2. Det skulle bli både kostsamt och praktiskt mycket svårt att klara av en utökning av den omfattningen. Regeringen bör därför överväga åtgärder för att hålla nere antalet frihetsberövade individer. En utveckling av frivårdspåföljderna och en utökning av antalet dömda som intensivövervakas är alternativ som bör tas i beaktande. Kostnadsscenariot inrymmer kostnader för åtgärder till följd av ökade brandskyddskrav och anmärkningar. På grund av den höga beläggningen och det ekonomiska underskottet är det inte längre aktuellt att genomföra större förändringar i lokalernas utformning för att utöka möjlig heter till mer isoleringsbrytande åtgärder i häkte. Kostnads scenariot inrymmer därför inte längre kostnader för ombyggnation av häkten i detta syfte. Vid nybyggnation utformas dock häktesplatser på ett sätt som främjar isoleringsbrytande åtgärder. Sammanfattningsvis behöver Kriminalvården inte bara komma ikapp med nödvändiga renoveringar av föråldrad och sliten infrastruktur utan även bygga nytt och anpassa lokaler för att möta nya krav och ett ökat inflöde av klienter. Om inte detta sker i tillräckligt snabb takt, eller om klientökningen sker fortare än upprustningen av befintlig infrastruktur kan ske, kommer situationen i landets anstalter och häkten snart att bli kritisk. Upprustning av gammal och uppbyggnad av ny kapacitet kommer ofrånkomligen att innebära betydande kostnadsökningar på både kort och lång sikt. Kriminalvårdens dimensionering kräver långsiktiga ekonomiska perspektiv och beslut. Tiden det tar att öka platskapaciteten i häkte och anstalt är mycket lång, också med tanke på de stora rekryteringsbehov som uppstår. Riskerna förknippade med att avstå från att vidta nödvändiga åtgärder till dess att platsbristen förvärras ytterligare är betydande och väl kända. Att ett tydligt trendbrott skett och inflödet av intagna nu ökar markant medför att ett tydligt ställningstagande till Kriminalvårdens bedömda framtida dimensioneringsbehov behöver ske snarast möjligt. De kostnadsökningar som en kapacitetsutbyggnad innebär finns det inga möjligheter för Kriminalvården att omhänderta inom nuvarande ekonomiska ramar. Oavsett hur stora verksamhets BUDGETUNDERLAG 2020 29

4. UTÖKAD KAPACITET I ETT PRESSAT EKONOMISKT LÄGE mässiga ambitionssänkningar eller strukturella förändringar av anstalts och häktesbeståndet som kan bli aktuella, saknas ändå det ekonomiska utrymme som krävs för att utöka platskapaciteten på det sätt som vi bedömer krävs. Konsekvensen av att avstå från att nu inleda ett arbete för ökad kapacitet kommer att bli överbelagda häkten och anstalter, undermåliga lokaler, försämrad säkerhet, oacceptabel arbetsmiljö för personal och boendemiljö för intagna samt ett kraftigt försämrat återfallsförebyggande arbete. Utmaningar i byggprocessen Byggprocesserna kommer att behöva utformas för att så få platser som möjligt behöver stängas under byggtiden. Ombyggnationer under drift innebär alltid effektivitetsförluster i verksamheten och stora kostnadsökningar. Kriminalvården befinner sig i ett mycket ansträngt beläggningsläge och varje plats som stängs ökar den redan nu rådande överbeläggning. En kapacitetsökningsprocess som sker i flera faser, innebär dessutom att den faktiska ökningen av antalet platser realiseras först när den sista fasen av arbetet är fullbordad. En kapacitetsökning på en befintlig anstalt innebär, förutom fler platser, även behov av omeller nybyggnation i delar av anstaltens övriga infrastruktur. Det kan gälla sysselsättnings- och programlokaler, kök, administrativa lokaler och parkeringsplatser. Därutöver finns behov av att fortsatt utveckla standardiserade koncept för byggnader i syfte att effektivisera kapacitetsökningsprocessen såväl tidsmässigt som kostnadsmässigt. 30 BUDGETUNDERLAG 2020

ANN-CATHRINE, KRIMINALVÅRDARE MATTIAS, FRIVÅRDSINSPEKTÖR 31

4. UTÖKAD KAPACITET I ETT PRESSAT EKONOMISKT LÄGE 4.3 TRANSPORTKAPACITET Grund för Kriminalvårdens begärda tillskott: Kriminalvårdens ackumulerade kostnader för det utökade transportuppdraget vid ingången av 2019 är 139 miljoner kronor, varav hälften är ofinansierat. Myndigheten kommer därför att minska transportorganisationen till en betydligt lägre nivå. För att täcka den hittills ofinansierade delen av kostnaderna för åren 2017 till 2019 föreslår Kriminalvården en tilläggsbudget på 204 miljoner för 2019, genom en överföring från Polismyndighetens anslag. Kriminalvården hemställer även om tillskott för den ofinansierade delen av kostnaderna för budgetunderlagsperioden, som beräknas uppgå till: 2020: 65 miljoner kronor 2021: 45 miljoner kronor 2022: 45 miljoner kronor Sedan lagändringen om transporter av frihetsberövade trädde i kraft 1 april 2017 har antalet transporterade klienter åt andra myndigheter, kommuner och landsting ökat. Cirka 7 000 fler transporter har utförts under 2018 jämfört med 2016 (varav cirka 1 400 finansieras av migrationsanslaget). Ökningen blev mindre än tidigare an givet eftersom Migrationsverket byggt upp en egen organisation för att kunna utföra en större andel av sina egna transporter. Detta följer den nya lagstiftningen som säger att Kriminalvården enbart ska utföra transporter åt andra myndigheter då dess särskilda befogenheter anses nödvändiga för att utföra transporten. Antalet inrikes transporterade klienter 2016 2017 2018 Nationellt planerade transporter 22 513 23 375 25 209 Transporter åt andra myndigheter, kommuner och landsting 13 273 17 342 20 201 Varav enligt vårdlagarna* 4 807 6 938 9 886 Varav enligt utlänningslagen** 7 493 9 230 8 714 Varav anhållna och gripna 973 1 174 1 601 Summa 35 786 40 717 45 410 Lokala transporter kriminalvårdstransporter är inte medräknade. * Lagarna om psykiatrisk tvångsvård (LPT), rättspsykiatrisk vård (LRV), verkställighet av sluten ungdomsvård (LSU). ** Varav cirka 75-80 procent finansieras av migrationsanslaget. Idag finns cirka 600 transportörer tillgängliga, varav 190 rekryterades under 2018 och började sin tjänstgöring i slutet av året. Antalet transportörer kommer nu att successivt anpassas till den anslagsnivå som myndigheten kommer att anvisas för uppgiften. Den transportkapacitet som byggts upp ofinansierat under 2018 kommer att utnyttjas för att tillgodose kompetensbehovet inom ordinarie verksamhet i anstalt och häkte. Nedan redovisas de transportvolymer som bedöms möjliga inom gällande anslagsnivå: Antalet inrikes transporterade klienter, prognos 2019 2020 2021 2022 Nationellt planerade transporter 25 924 26 400 26 900 26 900 Transporter åt andra myndigheter, kommuner och landsting 21 076 21 100 21 100 21 100 Varav enligt vårdlagarna 10 000 10 000 10 000 10 000 Varav enligt utlänningslagen 9 300 9 300 9 300 9 300 Varav anhållna och gripna 1 776 1 800 1 800 1 800 Summa 47 000 47 500 48 000 48 000 Kostnaden för det utökade transportuppdraget beräknas med den utgångspunkten minska från 170 miljoner kronor för 2019 till 100 miljoner för 2020 och därefter 80 miljoner per år. 32 BUDGETUNDERLAG 2020

4. UTÖKAD KAPACITET I ETT PRESSAT EKONOMISKT LÄGE Kostnader för kvarvarande transportuppdrag, mnkr, prognos 2019 2020 2021 2022 Ackumulerat utfall 139 0 0 0 Kostnad för kvarvarande transporter 170 100 80 80 Erhållen finansiering -105-35 -35-35 Utgående ofinansierat utfall 204 Hemställan 204 65 45 45 Kostnaderna för 2017-2019 är hittills endast finansierade med totalt 105 miljoner kronor. Kriminalvården hemställer därför om en tilläggsbudget för 2019 på 204 miljoner kronor för ofinans ierade kostnader åren 2017 till 2019. För 2020 behövs en ytterligare finansiering 65 miljoner kronor för att täcka kostnaderna för det kvarvarande uppdraget, och därefter 45 miljoner kronor om året. Ska Kriminalvården ha förutsättningar att avlasta Polismyndigheten utifrån den målbild som beskrivs i redovisningen av regeringsuppdraget om ansvarsfördelning och genomförandeplan för transporter av frihetsberövade (Ju2018/05333/KRIM) beräknas den årliga kostnaden för Kriminal vården istället uppgå till knappt 220 miljoner kronor. 4.4 BIBEHÅLLEN SÄKERHET Förvaltning av den dynamiska säkerheten Kriminalvården bedömer fortsatt att den ökande beläggningen på våra anstalter och häkten minskar handlingsutrymmet för strategisk placering av intagna med mångskiftande problem. Det ökar risken för hot och våld. En ökad beläggning ökar även risken för fler rymningar och avvikelser. För att kunna bibehålla nuvarande säkerhet och motverka rymningar, fritagningar, våld, hot, otillåten påverkan och förekomst av droger med mera, behöver säkerhetsresurserna ökas i takt med att antalet platser ökar i Kriminalvården. Även under rättelseverksamheten kommer att behöva stärkas upp för att bibehålla säkerheten och för mågan att inhämta information om händelser som påverkar verksamheten. Kriminalvårdens nationella lägesbilder visar att det finns ett behov av att arbeta med nya metoder för att stävja en hot- och våldsproblematik. Kriminal vården kommer därför att ytterligare implementera det dynamiska säkerhetskonceptet och utbilda i såväl bemötande och förhållningssätt som konflikthantering. En överbeläggning innebär även en risk för radikalisering i anstaltsmiljö. Underrättelse i frivården Den 1 januari 2019 trädde lagstödet för att arbeta med underrättelseverksamhet i frivården i kraft. Kriminalvården har redan påbörjat arbetet med underrättelsestöd i frivården. Hur omfattande detta arbete blir beror på hur mycket resurser som kommer att kunna avsättas under kommande år. De identifierade riskerna består i hot och våld såväl mellan klienter som mot anställda och vi ser även en ökad risk för otillåten påverkan i arbetet mot våldsbejakande extremism och organiserad brottslighet. Riskerna innebär ett behov av att fortsatt implementera underrättelseresurser i frivården, i den mån ekonomin kommer att tillåta. Resurserna ska främst prioriteras till de frivårdskontor som har utsatta områden i sitt upptagnings område. Kriminalvården behöver därför frigöra resurser inom frivården för att ytterligare förbättra förmågan att hantera dessa nya risker och främja samverkan med övriga berörda myndigheter. Bibehållen informationssäkerhet Kriminalvården måste ständigt uppdatera säkerhetsskydd och verksamhetsskydd för att minimera risker. Det ställer krav på kontinuerlig analys och det finns skäl att tro att vi framöver kommer att vara en bevakningsansvarig myndighet. Kriminalvården kommer således att behöva vidta åtgärder för att anpassa verksamheten till de krav som följer med ett kommande totalförsvarsuppdrag. Ökade brandsskyddskrav För att hantera ökade brandskyddskrav behöver Kriminalvården öka insatserna för att bättre kunna stödja och följa upp det lokala systematiska brandskyddsarbetet. Ett annat område som BUDGETUNDERLAG 2020 33

4. UTÖKAD KAPACITET I ETT PRESSAT EKONOMISKT LÄGE är kostnadsdrivande är arbetet med åtgärder av det byggnadstekniska brandskyddet på mindre häkten. 4.5 KOMPETENSFÖRSÖRJNING Personalomsättning Konkurrensen om arbetskraften är fortfarande stor. Den höga personalomsättning som myndigheten har haft sedan 2015 fortsatte även 2018. Personalomsättningen bland kriminalvårdare beräknas till nära 500 per år, endast inräknat tillsvidareanställda kriminalvårdare med grundutbildning. Vidare är personalomsättningen hög procentuellt sett bland lärare, sjuksköterskor och psykologer. Kriminalvården bedömer att den högre nivån av personalomsättningen kommer att bestå de närmaste åren. Kan Kriminalvården bli mer konkurrenskraftig på arbetsmarknaden, arbeta än mer aktivt både med att behålla och attrahera personal och att förbättra grundutbildningen skulle kostnaderna för personalomsättningen kunna minska. Det kräver dock initiala kostnadsökningar som det inte finns utrymme för i dagsläget. Sammantaget gör den höga personalomsättningen, utökningen av platskapaciteten och det ökade transportuppdraget att högre krav ställs på ökad rekrytering. Det innebär i sin tur ett större behov av grundutbildning. Rekrytering Kriminalvården har utvecklat en kvalitetssäkrad och kompetensbaserad rekryteringsprocess där fler urvalsmoment ingår för att öka träffsäkerheten och att rätt kompetens rekryteras. Kriminalvårdens ambition är att implementera en nationell rekryteringsorganisation där respektive regions rekryteringar samordnas. Tanken är att rekryteringsarbetet utvecklas till att utbildade rekryterare som är anställda av Kriminal vården genomför rekryteringarna. Detta kan emellertid inte genomföras förrän tillräckliga resurser kan frigöras. Ny grundutbildning Kriminalvården har tagit fram en ny kriminalvårds utbildning som förväntas medföra en effektivare och mer kvalitativ kompetensutveckling. Målet är en utbildning som skapar förutsättningar för ett yrkesorienterat lärande och som leder till kompetenta medarbetare som känner sig trygga och säkra i sin yrkesroll. Utbildningen kommer att förlängas till maximalt två år, där utbildningsperioderna på kompetenscenter kommer att varvas med längre perioder av verksamhets förlagd utbildning under handledning och mentorskap. Flera av Kriminalvårdens nuvarande vidareutbildningar kommer att integreras i den nya grundutbildningen. De första utbildningarna enligt det nya formatet påbörjas i början av 2019 och kommer att vara avslutade till hösten 2020. Under 2020 beräknas utbildningen nå full kapacitet. Kostnaden för den nya grundutbildningen bedöms inte bli avsevärt högre än det nuvarande konceptet. På sikt bedöms även en längre och mer omfattande utbildning leda till minskad personalomsättning. Den fasta utbildningsplanen med inbyggd fortoch vidareutbildning kan bidra till bättre planering och personalrangering, vilket borde kunna minska behovet av timanställda vikarier. Sjukfrånvaro och hälsa Sjukfrånvaron inom Kriminalvården var i stort sett oförändrad 2018 jämfört med 2017 men ligger fortfarande på en relativt hög nivå. De stora volymerna av sjukfrånvaro ligger i kärnverksamheten, det vill säga bland vårdare, frivårdsinspektörer, sjuksköterskor och kökspersonal. Den främsta orsaken bedöms vara en ökad psykisk ohälsa på grund av ökad stress på jobbet och i privatlivet. Många av Kriminalvårdens medarbetare arbetar i miljöer där hot och våld förekommer, vilket kan förstärka stressen. Därför arbetar myndigheten ständigt med att förbättra säkerheten och tryggheten på arbetsplatserna. Sjukfrånvaron innebär inte bara sjuklönekostnader utan även stora kostnader för vikarier och administration av frånvaron. Varje procentuell minskning av sjukfrånvaron innebär att Kriminal vården minskar kostnaderna betydligt. En procentenhets förändring motsvarar cirka 100 årsarbetskrafter. 34 BUDGETUNDERLAG 2020

4. UTÖKAD KAPACITET I ETT PRESSAT EKONOMISKT LÄGE Under de närmaste åren kommer Kriminalvården prioritera arbetet med att minska sjukfrånvaron och att öka hälsa och trivsel på arbetsplatsen. Arbetet är inte minst viktig mot bakgrund av sämre ekonomi och nedskärningar i verksamheten. Situationen ökar pressen på medarbetarna och innebär sämre förutsättningar för att skapa en hållbar arbetsmiljö och att vara en attraktiv arbetsgivare. Ju besvärligare arbetssituationen är, desto fler väljer att byta jobb eller blir sjukskrivna. Det finns även vetenskaplig evidens för att de som saknar stöd och inte kan påverka sin arbetssituation i kombination med alltför höga krav, som blir en konsekvens av underbemanning, utvecklar mer depressionssymtom. Rehabilitering Kriminalvården har en hög sjukfrånvaro jämfört med andra statliga myndigheter, främst när det gäller långtidssjuka. Chefer får stöttning i rehabiliteringsärenden men antalet ärenden är för högt. Det finns ett stort behov av att arbeta systematiskt och strukturerat med dessa ärenden för att sänka våra sjuktal. En sund hantering av medarbetare under deras sjukfrånvaro skapar en positiv känsla och ökar därmed benägenheten att stanna kvar inom Kriminalvården. 4.6 VERKSAMHETSUTVECKLING Det kommer inte finnas utrymme för fortsatt verksamhetsutveckling innan myndigheten har en budget i balans. Det kommer bland annat att innebära att föreslagna åtgärder för att bättre tillgodose kvinnliga intagnas behov måste skjutas på framtiden. Det utvecklingsarbete som syftar till att utveckla nya slags behandlingsprogram, utökade möjligheter till sysselsättning och yrkesutbildning samt de kompetensutvecklingsinsatser riktade till medarbetare för att kunna hantera omfattande psykisk ohälsa bland kvinnliga intagna kommer att behöva skjutas på framtiden. Kriminalvården arbetar med fyra fokusområden för att utveckla frigivningsförberedelserna; de fyra särskilda utslussningsåtgärderna, återfallsförebyggande insatser, ökad frihet med stöd och kontroll samt övergång till samhället. Dessa insatser kommer att behöva trappas ned till ett minimum eller helt utgå till dess att nödvändiga resurser frigörs. Ett exempel är inslussningsuppdraget och annan utveckling av den externa samverkan mellan Kriminalvården och andra myndigheter. Även införandet av positionsövervakning bedöms medföra en utökad kostnad för frivården som inte bedöms motsvara besparingen på anstaltssidan, vilket gör att projektet inte kan genomföras fullt ut förrän det finns mer resurser. 4.7 DIGITALISERING För att möta behovet av effektivitet och nytänkande i samband med en ökande klienttillströmning krävs omfattande åtgärder för att stärka en sedan tidigare eftersatt IT-infrastruktur genom att avveckla och utveckla digitala resurser. Detta är kostnadsdrivande och kräver investeringar och kompetensväxling. Det innebär att arbetet inte kommer att kunna genomföras förrän Kriminalvården återfår en budget i balans. Kriminalvårdens befintliga digitala plattform har utvecklats utifrån krav och behov som uppstått över tid. Plattformen bygger på traditionell teknik och fungerar i vissa avseenden väl. Det finns dock områden där plattformens begränsningar hämmar nödvändig utveckling och inte uppfyller myndighetens krav på säkerhet. Konsekvenserna kan sammanfattas enligt följande: Plattformens design medför en komplicerad och omfattande förvaltning. En föråldrad teknik skapar tekniska problem, driftstörningar och onödigt långa utvecklingstider. Kraven på informationssäkerhet blir allt svårare att tillgodose och skapar onödigt komplicerade manuella rutiner. Ett inbyggt dataskydd är en av grundreglerna i Dataskyddsförordningen. Plattformens utformning försvårar efterlevnaden av gällande rätt. Digitaliseringen utmanar flera av de nuvarande strukturerna och tankesätten och ställer krav på en utvecklad förmåga såväl tekniskt som säkerhetsmässigt samtidigt som informationssäkerheten måste bibehållas. För en optimal digital plattformsförmåga behöver plattformen till viss del byggas om från grunden. Det är ett omfattande och kostnadsdrivande arbete men som är nödvändigt för en säker, flexibel, modern och förvaltningsbar plattform. BUDGETUNDERLAG 2020 35

4. UTÖKAD KAPACITET I ETT PRESSAT EKONOMISKT LÄGE Områden som behöver utvecklas och kräver en ombyggnad är bland annat: De klientadministrativa systemen, som i nuläget är baserade på föråldrad teknik och som tar mycket förvaltning och kostnad i anspråk och komplicerar vidareutveckling. Kriminalvårdens tekniska stöd för samverkan och utbyte med andra myndigheter och organisationer. Förmågan att vara innovativ för att snabbt kunna pröva idéer och hypoteser som kan utveckla verksamheten. Möjligheten att kunna använda kapacitetskrävande teknik såsom AI 20 i syfte att effektivisera och utveckla verksamheten En utvecklad förmåga för cybersäkerhet med möjlighet att vara proaktiv samt spåra och följa upp. 20 Artificiell Intelligens 36 BUDGETUNDERLAG 2020

LIBAN, PRODUKTIONSLEDARE ALEKSANDRA, SJUKSKÖTERSKA 37

5. UTRIKESTRANSPORTER 5. UTRIKESTRANSPORTER anslag 1:7 Utresor för avvisade och utvisade anslag 1:6 Kriminalvården Antal utrikes transporterade klienter inom det kriminalpolitiska området (anslag 1:6 Kriminalvården) förväntas fortsatt uppgå till 1 000 personer årligen för perioden 2020-2022. Till denna grupp räknas utländska medborgare dömda till utvisning och som antingen ut visas efter avtjänat straff eller direkt efter lagakraftvunnen dom. Här ingår även transporter i samband med utlämning till och från Sverige, samt överföring av verkställighet till och från Sverige. Prognosen för antal utrikestransporter inom migrationsområdet (anslag 1:7 Utresor för avvisade och utvisade) ligger på samma nivå som i förra budgetunderlaget, det vill säga 4 200. Utvecklingen förutsätter att Polismyndigheten lyckas öka antalet ärenden som blir verkställbara och att situationen med för få förvarsplatser löses. Kostnaden för de inrikestransporter av Migrations verkets klienter som utförs av Kriminal vården belastar också migrationsanslaget. Dessa inrikestransporter har belastat migrationsanslaget med cirka 32 miljoner kronor under 2018, vilket är den nivå som bedöms bestå de närmaste åren. Kriminalvården har en regelbunden dialog med Polismyndigheten för att kunna få bättre prognoser. Sammantaget har antalet transporterade klienter ökat 15 procent i jämförelse med förra året. Trenden med färre klienter per beställning har fortsatt. Antalet utrikes transporterade klienter, prognos 2019 2020 2021 2022 Transport inom det kriminalpolitiska området 1 000 1 000 1 000 1 000 Kriminalvårdsanslaget 1 000 1 000 1 000 1 000 Transport efter Migrationsverkets avlägsnandebeslut 1 500 1 500 1 500 1 500 Transport efter Polismyndighetens avlägsnandebeslut 2 700 2 700 2 700 2 700 Migrationsanslaget 4 200 4 200 4 200 4 200 Summa utrikes transporterade klienter 5 200 5 200 5 200 5 200 Kriminalvården är organiserad för att transportera cirka 5 000 klienter per år i utrikesverksamheten. Det utökade inrikes transportuppdraget har gjort det betydligt svårare växla inrikes- och utrikespersonal vid tillfälliga variationer. På sikt förväntas antalet utvisnings- och avvisnings ärenden öka mer än vad nuvarande prognos visar. Kriminalvården följer utvecklingen för att kunna anpassa organisation och bemanning när ökningen kommer. 38 BUDGETUNDERLAG 2020

6. INTERNATIONELLT SAMARBETE 6. INTERNATIONELLT SAMARBETE anslag 1:1 Biståndsverksamhet Kriminalvårdens internationella verksamhet utgörs dels av internationella kontakter inom myndighetens ordinarie verksamhet, dels av internationell biståndsverksamhet inom den civila krishanteringen, finansierad via utrikesdepartementet och bilateralt utvecklingsarbete med finansiering av bland annat SIDA. Civil krishantering och multilaterala organisationer I regleringsbrevet för internationell civil krishantering 2019 beviljades Kriminalvården 32 miljoner kronor för den fredsfrämjande, säkerhets främjande och konfliktförebyggande verksamheten. Kriminalvården har under en lång tid arbetat med att få en långsiktig och stabil planering av den internationella verksamheten. Nuvarande kapacitet och pågående insatser har dock inneburit kostnadsökningar inom ett antal områden. Nuvarande anslag på 32 miljoner skulle därmed innebära ambitionssänkningar inom flera insatser. I regleringsbrevet framgår även att Kriminalvården endast får använda högst fyra miljoner kronor för administration. Myndigheten anser dock fortfarande att biståndsanslaget bör finansiera sin del av de myndighetsgemensamma kostnaderna fullt ut, det vill säga utifrån samma fördelningsprinciper som tillämpas för andra verksamheter och finansieringstyper. Myndigheten föreslår därför en ökning av anslaget med åtta miljoner per år, vilket motsvarar en oförändrad verksamhetsnivå jämfört med 2018 samt finansiering av administrativa kostnader. I ett långsiktigt perspektiv ska det arbete som sker inom ramen för civil krishantering upprätthållas och fortsatt bedrivas med hög kvalitet. Myndighetens insatser ska särskilt inriktas på frågor som rör intagnas livsvillkor, jämställdhet, barns rättigheter, dynamisk säkerhet, frivård samt arbete för att motverka våldsam extremism. Utöver ovanstående är inriktningen fortsatt att skapa ett fördjupat samarbete med multilaterala organisationer som t ex. OSSE 21, FN och EU genom sekondering av kriminalvårdsexpertis. Myndigheten ska även fortsatt vara drivande gällande internationell policy- och metodutveckling på kriminalvårdsområdet. Insatsnära verksamhet Myndigheten planerar att ha en bibehållen ambitions nivå avseende insatsförberedande utbildningar under perioden 2020 till 2022. Kriminalvården planerar för utvecklings insatser vad gäller utbildningen Regional Corrections Training Model. Satsningen syftar till att stärka fransktalande afrikanska länders egen förmåga att på sikt kunna genomföra insatsförberedande utbildningar. De länder som valts ut för samarbetet är de som själva uttryckt behov. Dessa länder bistår även med merparten av personalen i FN-insatsernas kriminalvårdskomponenter. Kriminalvården har från och med våren 2019 strategiska placeringar i både New York (FN) och Bryssel (EU). De utsända medarbetarna ska bland annat verka för att kriminalvårdsspecifika behov ska omhändertas strategiskt som en del av rättskedjeperspektivet i civil krishantering. 21 Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa BUDGETUNDERLAG 2020 39

6. INTERNATIONELLT SAMARBETE Bilateralt utvecklingssamarbete Kriminalvårdens bilaterala utvecklingssamarbete finansieras främst av externa aktörer. Inom detta område finns utrymme för utveckling och nya samarbeten inom de närmaste åren då svensk kriminalvårds kompetens efterfrågas internationellt. Myndigheten har därför möjlighet att utöka antalet bilaterala utvecklingsprojekt under perioden 2020 till 2022. Ambitionsökningen kräver att Kriminal vården stärker sin kapacitet för att kunna genomföra förstudier samt driva flera parallella projekt. 40 BUDGETUNDERLAG 2020

ANETTE, LÄRARE ARMIN, PRODUKTIONSLEDARE 41

BILAGOR Bilaga 1: BERÄKNAT ANSLAGSBEHOV Kriminalvården inom utgiftsområde 4 Prisnivå år 2019 (tkr) Utfall Prognos Beräkning Beräkning Beräkning 2018 2019 2020 2021 2022 Ingående anslagssparande (+) / kredit (-) -249 903-561 968-845 428-1 027 799-1 347 170 Förslag/beräknat anslag, utgiftsområde 4, anslag 1:6* 8 648 702 9 011 540 9 042 629 9 120 629 9 120 629 Utgiftsprognos 8 960 768 9 295 000 9 225 000 9 440 000 9 680 000 Resultat -312 066-283 460-182 371-319 371-559 371 Utgående anslagssparande (+) / kredit (-) -561 968-845 428-1 027 799-1 347 170-1 906 541 Utgående anslagssparande (+) / kredit (-) i procent -6,5-9,4-11,4-14,8-20,9 Beräknat anslag för åren 2020-2022 9 042 629 9 120 629 9 120 629 Begärt tillskott för tidigare underfinansiering 490 000 Begärt tillskott för utökad platskapacitet 105 000 105 000 295 000 515 000 Begärt tillskott för utökad transportkapacitet 204 000 65 000 45 000 45 000 Förslag till anslag för åren 2020-2022 9 810 540 9 212 629 9 460 629 9 680 629 Utgående kredit i procent -0,5-0,6-0,4-0,4 *Beräknad utifrån tillgängliga uppgifter i Hermes och 2019 års prisnivå i budgetpropositionen. Biståndsverksamhet inom utgiftsområde 7 Prisnivå år 2019 (tkr) Utfall Prognos Beräkning Beräkning Beräkning 2018 2019 2020 2021 2022 Ingående anslagssparande (+) / kredit (-) 960-736 -8 736-16 736-24 736 Förslag/beräknat anslag enligt Hermes, utgiftsområde 7, anslag 1:1 36 000 32 000 32 000 32 000 32 000 Utgiftsprognos 37 696 40 000 40 000 40 000 40 000 Resultat -1 696-8 000-8 000-8 000-8 000 Utgående anslagssparande (+) / kredit (-) -736-8 736-16 736-24 736-32 736 Utgående anslagssparande (+) / kredit (-) i procent -2,0-27,3-52,3-77,3-102,3 Förslag till anslag för åren 2020-2022 40 000 40 000 40 000 42 BUDGETUNDERLAG 2020

BILAGOR forts. Bilaga 1: BERÄKNAT ANSLAGSBEHOV Utgifter för avvisade och utvisade inom utgiftsområde 8 Prisnivå år 2019 (tkr) Utfall Prognos Beräkning Beräkning Beräkning 2018 2019 2020 2021 2022 Ingående anslagssparande (+) / kredit (-) 0 0 0 0 0 Förslag/beräknat anslag enligt Hermes, utgiftsområde 8, anslag 1:7 261 000 261 000 261 000 261 000 261 000 Utgiftsprognos 229 665 261 000 261 000 261 000 261 000 Resultat 31 335 0 0 0 0 Utgående anslagssparande (+) / kredit (-) 31 335 0 0 0 0 Utgående anslagssparande (+) / kredit (-) i procent 12,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Förslag till anslag för åren 2020-2022 261 000 261 000 261 000 BUDGETUNDERLAG 2020 43

BILAGOR Bilaga 2: VERKSAMHETSINVESTERINGAR OCH LÅNERAM Verksamhetsinvesteringar (tkr) 2018 2019 2020 2021 2022 Immateriella investeringar Utfall Prognos Beräkning Beräkning Beräkning Datasystem, rättigheter m.m. 49 375 42 000 34 000 34 000 34 000 Utökat behov datasystem, rättigheter m.m. Materiella investeringar Maskiner, inventarier och installationer m.m. 307 239 382 000 376 620 448 800 491 330 Utökat behov maskiner, inventarier och installationer m.m. Övriga verksamhetsinvesteringar 43 379 50 500 39 000 39 000 39 000 Summa verksamhetsinvesteringar 399 993 474 500 449 620 521 800 564 330 Finansiering Lån i Riksgäldskontoret (2 kap. 1 kapitalförsörjningsförordningen) 399 993 474 500 449 620 521 800 564 330 Summa finansiering 399 993 474 500 449 620 521 800 564 330 44 BUDGETUNDERLAG 2020

BILAGOR forts. Bilaga 2: VERKSAMHETSINVESTERINGAR OCH LÅNERAM Särskild information om verksamhetsinvesteringar (tkr) 2018 2019 2020 2021 2022 Verksamhetsinvesteringar per objekt Totalt ack. utfall Prognos Beräkning Beräkning Beräkning INIT (Intagnas IT-miljö)* 69 265 64 765 4 500 0 0 0 Transportsystem** 50 955 39 683 11 727 0 0 0 Anstalten Hall fas 1 (Tele/säk) 110 000 0 11 000 27 500 33 000 38 500 H Kristianstad (Tele/säk) 85 000 0 0 17 000 34 000 34 000 Anstalten Sagsjön (Tele/säk) 62 400 0 6 240 9 360 15 600 31 200 Anstalten Tidaholm (Tele/säk) 133 600 0 0 13 360 33 400 86 840 Summa utgifter för investeringar 511 220 104 448 33 012 67 220 116 000 190 540 Finansiering Lån i Riksgäldskontoret (2 kap. 1 kapitalförsörjningsförordningen)*** 484 575 79 303 31 512 67 220 116 000 190 540 Anslag 26 645 25 145 1 500 0 0 0 Summa finansiering 511 220 104 448 33 012 67 220 116 000 190 540 Varav investeringar i anläggningstillgångar Datasystem, rättigheter m.m. 80 659 69 387 11 272 0 0 0 Maskiner och inventarier 403 916 9 916 20 240 67 220 116 000 190 540 Summa investeringar i anläggningstillgångar 487 575 79 303 31 512 67 220 116 000 190 540 * INIT är en plattform för intagnas IT-miljö som hanterar klienternas utbildning, tidsbokningar, ansökningar och intagnas medel. ** System för att planera och följa upp transporter. *** Resterande del som inte är anläggningstillgångar finansieras av Kriminalvårdens anslag och består bl.a. av utbildnings- och planeringskostnader. Låneram och räntor för verksamhetsinvesteringar (tkr) 2018 2019 2020 2021 2022 Utfall Prognos Beräkning Beräkning Beräkning IB lån i Riksgäldskontoret 1 323 000 1 378 500 1 481 871 1 550 000 1 683 516 Nyupplåning (+) 429 500 474 500 449 620 521 800 564 330 Amorteringar (-) -374 000-371 129-381 491-388 284-397 141 UB lån i Riksgäldskontoret 1 378 500 1 481 871 1 550 000 1 683 516 1 850 705 Beslutad/föreslagen låneram 1 457 000 1 575 000 1 560 000 1 690 000 1 860 000 Ränteutgifter -15 522-16 929-19 889-20 422-23 412 Finansiering av räntor och avskrivningar Utgiftsområde 04, anslag Kriminalvården -389 522-388 058-401 380-408 706-420 553 Nyupplåning för 2018 skiljer sig mot beräknade nyinvesteringar i tabellen Verksamhetsinvesteringar. Orsaken är att upplåning för december månads investeringar släpar efter en månad in i januari året därpå. Detta i enlighet med 2 kap. 2 kapitalförsörjningsförordningen. BUDGETUNDERLAG 2020 45

BILAGOR Bilaga 3: FINANSIERING Finansiering åren 2018 2022 (prisnivå 2019, tkr) Utfall Prognos Beräkning Beräkning Beräkning 2018 2019 2020 2021 2022 Samtliga anslag 9 229 387 10 007 940 9 433 629 9 691 629 9 891 629 Avgiftsinkomster som myndigheten disponerar 230 173 232 000 232 000 232 000 232 000 Övriga inkomster som disponeras 36 289 19 000 19 000 19 000 19 000 Utgiftsområde 01 Anslag 01 06 001 Allmänna val och demokrati, ap. 6 1 258 1 400 0 0 0 Utgiftsområde 04 Anslag 04 01 006 Kriminalvården 8 960 768 9 810 540 9 212 629 9 460 629 9 680 629 Utgiftsområde 07 Anslag 07 01 001 Biståndsverksamhet, ap. 20 37 696 40 000 40 000 40 000 40 000 Utgiftsområde 08 Anslag 08 01 007, ap. 2 Utresor för avvisade och utvisade 229 665 261 000 261 000 261 000 261 000 Avgiftsintäkter som myndigheten disponerar* 230 173 232 000 232 000 232 000 232 000 varav: Arbetsdrift 113 295 116 000 116 000 116 000 116 000 Terapiverksamhet/Praktisk arbetsträning 7 433 7 000 7 000 7 000 7 000 Personalmåltider 9 880 10 000 10 000 10 000 10 000 Frontex-samarbete 17 894 19 000 19 000 19 000 19 000 övrigt enligt 4 Avgiftsförordningen (i huvudsak arrestintäkter) 81 672 80 000 80 000 80 000 80 000 Övriga intäkter som disponeras** 36 289 19 000 19 000 19 000 19 000 varav bidragsintäkter: 32 906 17 000 17 000 17 000 17 000 * Intäkter för Frontex-samarbete avser anslag Utresor för avvisade och utvisade. Övriga intäkter avser anslag Kriminalvården. ** Intäkterna avser anslag Kriminalvården. 46 BUDGETUNDERLAG 2020

BILAGOR Bilaga 4: BEMYNDIGANDEN Bemyndiganden (tkr) Utfall Beräknat Förslag Förslag Förslag 2018 2019 2020 2021 2022 Ingående åtaganden 0 0 0 0 0 + Nya åtaganden 0 0 0 0 0 - Infriade åtaganden Utestående åtaganden vid årets slut 0 0 0 0 0 Tilldelad/föreslagen bemyndiganderam Som framgår av detta budgetunderlag finns det ett stort behov av att i närtid påbörja arbetet med att öka myndighetens häktes- och anstaltskapacitet (se avsnitt 4.2 Platskapacitet). Detta förutsätter ett antal myndighetsbeslut som kommer att binda staten för framtida kostnader. Normalt hanteras denna typ av långsiktiga åtaganden genom godkända investeringsramar eller genom beställningsbemyndiganden. Kriminalvården bedömer dock inte att regelverket för varken investeringar eller bemyndiganden är tillämpliga för Kriminalvårdens långsiktiga lokalförsörjning då vi inte äger de lokaler där vi bedriver verksamhet (det är inte Kriminalvårdens tillgångar) och hyresavtal inte omfattas av reglerna om beställningsbemyndiganden i anslagsförordningen (2011:223). BUDGETUNDERLAG 2020 47

BILAGOR Bilaga 5: TRANSPORTER Antal inrikes transporterade personer, faktiska värden för 2017 2018 och prognos för 2019 2022 År Nationellt planerade kriminalvårdstransporter Transporter åt andra myndigheter, kommuner och landsting Summa transporter 2017 23 375 17 342 40 717 2018 25 209 20 201 45 410 2019 25 924 21 076 47 000 2020 26 400 21 100 47 500 2021 26 900 21 100 48 000 2022 26 900 21 100 48 000 Antal utrikes transporterade personer, faktiska värden för 2008 2018 och prognos för 2019 2022 År Kriminalvårdsklienter (Kriminalvårdsanslaget) Enligt Migrationsverkets beslut (Migrationsanslaget) Enligt Polismyndighetens beslut (Migrationsanslaget) Summa 2007 872 1 775 224 2 871 2008 810 1 782 355 2 947 2009 874 2 435 465 3 774 2010 888 2 521 372 3 781 2011 962 3 143 446 4 551 2012 958 3 454 492 4 904 2013 1 072 3 290 517 4 879 2014 1 012 2 425 682 4 119 2015 963 2 077 733 3 773 2016 983 1 964 1 006 3 953 2017 977 1 535 1 697 4 209 2018 954 1 337 2 393 4 684 2019 1 000 2 100 2 100 5 200 2020 1 000 2 100 2 100 5 200 2021 1 000 2 100 2 100 5 200 2022 1 000 2 100 2 100 5 200 48 BUDGETUNDERLAG 2020

BILAGOR Bilaga 6: FÖRTECKNING ÖVER KRIMINALVÅRDENS FÖRFATTNINGAR Författningssamlingen (KVFS) den 31 december 2018 2018:6 Kriminalvårdens föreskrifter om ändring i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:2) om häkte 2018:5 Kriminalvårdens föreskrifter om ändring i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:1) om fängelse 2018:4 Kriminalvårdens föreskrifter om ändring i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:6) om intensivövervakning med elektronisk kontroll 2018:3 Kriminalvårdens föreskrifter om ändring i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:2) om häkte 2018:2 Kriminalvårdens föreskrifter om ändring i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:1) om fängelse 2018:1 Kriminalvårdens föreskrifter om ändring i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:2) om häkte 2017:4 Kriminalvårdens föreskrifter om ändring i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2009:7) om användning av pepparspray (OC-spray) i Kriminalvården 2017:3 Kriminalvårdens föreskrifter om ändring i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:2) om häkte 2017:2 Kriminalvårdens föreskrifter om ändring i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:2) om häkte 2017:1 Kriminalvårdens föreskrifter om ändring i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:1) om fängelse 2016:6 Kriminalvårdens föreskrifter om dels fortsatt giltighet av Kriminalvårdens föreskrifter (KVFS 2016:1) om försöksverksamhet med GPS-övervakning vid permission och särskilda utslussningsåtgärder, dels ändring i samma föreskrifter 2016:5 Kriminalvårdens föreskrifter om ändring i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:6) om intensivövervakning med elektronisk kontroll 2016:4 Kriminalvårdens föreskrifter om ändring i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:5) om verkställighet av frivårdspåföljder 2016:3 Kriminalvårdens föreskrifter om ändring i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:2) om häkte 2016:2 Kriminalvårdens föreskrifter om ändring i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:1) om fängelse 2016:1 Kriminalvårdens föreskrifter om försöksverksamhet med GPS-övervakning vid permission och särskilda utslussningsåtgärder 2015:2 Kriminalvårdens föreskrifter om ändring i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:1) om fängelse 2015:1 Kriminalvårdens föreskrifter om ändring i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:1) om fängelse 2014:7 Kriminalvårdens föreskrifter om upphävande av Kriminalvårdens föreskrifter (2011:15) om myndighetens lokala organisation m.m. 2014:6 Kriminalvårdens föreskrifter om ändring i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2007:9) om användning av pepparspray (OC-spray) i Kriminalvården 2014:5 Kriminalvårdens föreskrifter om ändring i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:5) om verkställighet av frivårdspåföljder 2014:4 Kriminalvårdens föreskrifter om ändring i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:2) om häkte 2014:3 Kriminalvårdens föreskrifter om ändring i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:1) om fängelse BUDGETUNDERLAG 2020 49

BILAGOR 2014:2 Kriminalvårdens föreskrifter om ändring i Kriminalvårdens föreskrifter (2011:15) om myndighetens lokala organisation m.m. 2014:1 Kriminalvårdens föreskrifter om upphävande av Kriminalvårdens föreskrifter (2006:2) om förordnande av ledamöter i nämnd för den andliga vården 2013:7 Kriminalvårdens föreskrifter om ändring i Kriminalvårdens föreskrifter (2011:4) och allmänna råd om personutredning och yttrande i brottmål 2013:6 Kriminalvårdens föreskrifter om ändring i Kriminalvårdens föreskrifter (2011:3) och allmänna råd om doms befordran till verkställighet och strafftidsberäkning 2013:5 Kriminalvårdens föreskrifter om ändring i Kriminalvårdens föreskrifter (2011:2) och allmänna råd om häkte 2013:4 Kriminalvårdens föreskrifter om ändring i Kriminalvårdens föreskrifter (2011:1) och allmänna råd om fängelse 2012:6 Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om transportverksamheten (FARK Transport) 2012:5 Kriminalvårdens föreskrifter om behandling av personuppgifter inom Kriminalvården (FARK KV-PuL) 2012:4 Kriminalvårdens föreskrifter om ändring i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:6) om intensivövervakning med elektronisk kontroll 2012:3 Kriminalvårdens föreskrifter om ändring i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:5) om verkställighet av frivårdspåföljder 2012:2 Kriminalvårdens föreskrifter om ändring i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:2) om häkte 2012:1 Kriminalvårdens föreskrifter om ändring i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:1) om fängelse 2011:14 Kriminalvårdens föreskrifter om ändring i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:6) om intensivövervakning med elektronisk kontroll 2011:13 Kriminalvårdens föreskrifter om ändring i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:5) om verkställighet av frivårdspåföljder 2011:12 Kriminalvårdens föreskrifter om ändring i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:2) för häkte 2011:11 Kriminalvårdens föreskrifter om ändring i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:1) för fängelse 2011:10 Kriminalvårdens föreskrifter om ändring i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:2) för häkte 2011:9 Kriminalvårdens föreskrifter om ändring i Kriminalvårdens föreskrifter (KVFS 2011:7) om ändring i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:1) för fängelse 2011:7 Kriminalvårdens föreskrifter om ändring i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd för fängelse (KVFS 2011:1) 2011:6 Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om intensivövervakning med elektronisk kontroll (FARK IÖV) 2011:5 Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om verkställighet av frivårdspåföljder (FARK Frivård) 2011:4 Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om personutredning och yttrande i brottmål (FARK PU) 2011:3 Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om doms befordran till verkställighet samt strafftidsberäkning (FARK DomB) 2011:2 Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd för häkte (FARK Häkte) 2011:1 Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd för fängelse (FARK Fängelse) 2009:7 Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om användning av pepparspray (OC-spray) i Kriminalvården 2009:2 Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om skjutvapen för kriminalvårdstjänstemän i utlandstjänst 2006:12 Kriminalvårdens föreskrifter om statsbidrag till vissa organisationer inom kriminalvårdens område 50 BUDGETUNDERLAG 2020

www.kriminalvarden.se 601 80 Norrköping Tel: 077-228 08 00