Omslag: Kriminalvården. Tryckning: Kriminalvården Digitaltryck 2016 Beställningsnummer: 4569 Hemsida:

Transkript

1 BUDGETUNDERLAG 2017

2 Omslag: Kriminalvården Tryckning: Kriminalvården Digitaltryck 2016 Beställningsnummer: 4569 Hemsida:

3 EN SAMLAD MYNDIGHET ATT FULLFÖLJA DET VI PÅBÖRJAT Kriminalvården har genomfört ett antal förändringar för att på lång sikt kunna öka kvaliteten i vår verksamhet och förbättra effektiviteten, och därigenom använda myndighetens resurser mer ändamålsenligt. Vi har skapat ett servicecenter för Kriminalvården, som under 2015 har tagit över all ekonomi- och löneadministration för myndigheten. Centret arbetar även aktivt med att erbjuda administrativt chefsstöd till hela organisationen. Vi har börjat använda en ny budgetfördelningsmodell, som är inriktad på att ge likvärdiga förutsättningar för hela verksamheten oavsett var i landet den bedrivs. Vi fortsätter att utveckla vår planerings- och uppföljningsmodell, som bygger på gemensamma mål kombinerat med effektiv och nära uppföljning. Den nya organisationen, med en nationell ledning för varje verksamhetsgren, innebär en förstärkt förmåga att genomföra förändringar så att de får genomslag över hela landet. Vi är nu rustade att med kraft och konsekvens kunna fullfölja de satsningar på kärnverksamheten som vi har påbörjat under senare år. En av de största förändringarna Kriminalvården står inför är att anpassa och utveckla infrastrukturen för anstalter och häkten på ett sätt som tar hänsyn till såväl effektivitet och flexibilitet som till behovet av långsiktig verksamhetsutveckling. Vi arbetar idag i en infrastruktur som i många avseenden inte är ändamålsenlig, vilket innebär att delar av anstalts- och häktesbeståndet måste antingen moderniseras eller ersättas, alternativt på sikt avvecklas. En nationell plan för detta har länge saknats, men är nu under utarbetande och kommer att vägleda Kriminal vårdens infrastrukturplanering för en lång tid framöver. De flesta anstaltsplatser finns exempelvis i nuläget i Mellansverige, medan majoriteten av nyinskrivna anstaltsklienter är mantalsskrivna i södra Sverige. Utifrån uppdraget att arbeta för ändamålsenliga frigivningsförberedelser kommer Kriminalvården därför behöva överväga att utöka antalet anstaltsplatser i södra Sverige. En översyn av såväl kvinnoanstalterna som häktenas geografiska placering är också nödvändig. Även IT-infrastrukturen är eftersatt inom Kriminalvården, och vi genomför nu stora satsningar för att modernisera och behovsanpassa IT-stödet. Detta är en viktig förutsättning för att vi ska kunna nå våra mål med verksamheten. Att skapa en humanare häktesmiljö som minimerar intagnas isolering är ett annat angeläget och prioriterat område för Kriminalvården. Detta kan kräva lokalanpassningar och omfattande insatser från personalen närmast klienterna. Informationen om de häktade är inte sällan knapphändig. Arbetet kompliceras dessutom av att många häktade har omfattande restriktioner. Utbildning och kompetensutveckling av häktespersonalen är därför mycket angeläget. Kriminalvården har under de senaste åren påbörjat ett antal satsningar som innebär stora ambitionshöjningar även på andra områden. Införandet av samtalsmetodiken Krimstics (Strategic Training Initiative in Community Supervision) inom frivården är i full gång och förväntas slutföras under Införandet av Krimstics innebär att klienten kommer att mötas av samma rutiner och sätt att arbeta BUDGETUNDERLAG

4 oavsett var någonstans i landet hen kommer i kontakt med frivården. Det är en viktig förändring i Kriminalvårdens sätt att arbeta och ett led i strävan att nå större enhetlighet i verksamheten. En annan satsning som vi har arbetat med under ett par år handlar om unga klienter samt klienter med våldsproblematik. Båda har sin grund i regeringsuppdrag från 2013 och håller på att integreras i den löpande verksamheten. Sverige har kommit mycket långt när det gäller säkra och trygga fängelser, och är ett föregångsland i fråga om dynamisk säkerhet. De närmaste åren kommer vi att ta ytterligare steg för att bygga ett proaktivt och långsiktigt uthålligt säkerhetsmedvetande i hela verksamheten. Vi kommer lägga särskilt fokus på att stärka vår förmåga att förebygga och hantera förekomsten av våldsbejakande extremism inom svensk kriminalvård. Efter att under ett par års tid ha ägnat mycket kraft åt organisatoriska och administrativa förändringar kommer Kriminalvården nu att kunna lägga full kraft och fokus på att utveckla kärnverksamheten och därmed öka vår förmåga att bidra till att skapa ett tryggare samhälle för alla. Norrköping Nils Öberg, Generaldirektör Kriminalvårdens verksamhet är beroende av skicklig personal, och vi ser ett omfattande rekryteringsbehov framöver. Att ta tillvara den kompetens som finns hos nyanlända är därför av stort intresse för oss. För att språket inte ska vara ett hinder vill Kriminalvården genomföra en egen språkutbildningsinsats riktad mot utrikes födda medarbetare. 4 BUDGETUNDERLAG 2016

5 INNEHÅLL 1. HEMSTÄLLAN BUDGETUNDERLAG I SAMMANFATTNING...7 ÅTGÄRDER FÖR ETT EFFEKTIVT RESURSUTNYTTJANDE...7 ÅTGÄRDER ATT FULLFÖLJA INOM EFTERSATTA OMRÅDEN...8 ÅTGÄRDER ATT FULLFÖLJA INOM ÖVRIGA OMRÅDEN...8 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BERÄKNAT ANSLAGSBEHOV FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR UTVECKLING KRIMINALVÅRDENS MÅL EN HELHETSSYN PÅ VERKSAMHETEN FÖRÄNDRINGAR SOM NÅR UT OMVÄRLDSFAKTORER OCH VOLYMUTVECKLING KLIENTPROGNOS KLIENTERNAS BEHOV MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER KAPACITET I FRIVÅRD, ANSTALT OCH HÄKTE INRIKESTRANSPORTER UTRIKESTRANSPORTER EFTERSATTA OMRÅDEN HUMANARE HÄKTEN EN ENHETLIG KRIMINALVÅRD OCH INDIVIDANPASSADE INSATSER ARBETSDRIFTEN KLIENTERS KONTAKT MED OMVÄRLDEN ETT PROAKTIVT HELHETSGREPP KRING INFRASTRUKTUREN TEKNISK SÄKERHET OCH PROAKTIV SÄKERHETSKULTUR ETT BEHOVSANPASSAT IT-STÖD PÅGÅENDE SATSNINGAR INOM ÖVRIGA OMRÅDEN EN UTVECKLING AV FRIVÅRDSPÅFÖLJDERNA UNGA I KRIMINALVÅRD VÅLDSAMMA KLIENTER VÅLDSBEJAKANDE EXTREMISM PSYKISK OHÄLSA JÄMSTÄLLD KRIMINALVÅRD ÅTERFALLSFÖREBYGGANDE SAMVERKAN KOMPETENSFÖRSÖRJNING INTERNATIONELLT SAMARBETE...25 BILAGOR...26 Bilaga 1: BERÄKNAT ANSLAGSBEHOV...26 Bilaga 2: VERKSAMHETSINVESTERINGAR OCH LÅNERAM...27 Bilaga 3: FINANSIERING...29 Bilaga 4: BEMYNDIGANDEN...30 Bilaga 5 a: TRANSPORTTJÄNSTEN INRIKES TRANSPORTER...31 Bilaga 5 b: TRANSPORTTJÄNSTEN UTRIKES TRANSPORTER...32 Bilaga 6: FÖRTECKNING ÖVER KRIMINALVÅRDENS FÖRFATTNINGAR...33 BUDGETUNDERLAG

6 1. HEMSTÄLLAN 1. HEMSTÄLLAN Kriminalvården hemställer med stöd av vad som anförs i budgetunderlaget, att regeringen: godkänner den redovisade inriktningen av verksamheten, godkänner den föreslagna finansieringen av verksamheten för åren , föreslår riksdagen att anvisa ett ramanslag på 8 235,8 miljoner kronor för 2017 avseende anslaget 1:6 Kriminalvården, anslagspost 1, inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet samt beräkna ett ramanslag på 8 301,8 miljoner kronor för 2018 och på 8 341,7 miljoner kronor för 2019 (samtliga belopp i 2016 års prisnivå), föreslår riksdagen att anvisa ett ramanslag på 29,5 miljoner kronor för 2017 avseende anslaget 1:1 Biståndsverksamhet, anslagspost 20, inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd samt beräkna ett ramanslag på 28,6 miljoner kronor för 2018 och på 27,6 miljoner kronor för 2019 (samtliga belopp i 2016 års prisnivå), föreslår riksdagen att anvisa ett ramanslag på 252,4 miljoner kronor för 2017 avseende anslaget 1:7 Utresor för avvisade och utvisade, anslagspost 2, inom utgiftsområde 8 Migration för utlandstransporter inom Migrationsverkets ansvarsområde samt beräkna ett ramanslag på 254,9 miljoner kronor för 2018 och på 250,9 miljoner kronor för 2019 (samtliga belopp i 2016 års prisnivå), fastställer anslagskrediten till 3 procent per år av föreslagna anslag för åren avseende anslaget 1:6 Kriminalvården, anslagspost 1, inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet, under förutsättning att Kriminalvården erhåller föreslagen anslagsram för dessa år, fastställer anslagskrediten till 3 procent per år av föreslagna anslag för åren avseende anslaget 1:7 Utresor för avvisade och utvisade, anslagspost 2, inom utgiftsområde 8 Migration för utlandstransporter inom Migrationsverkets ansvars område under förutsättning att Kriminalvården erhåller föreslagen anslagsram för dessa år, utökar ramen för lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar till miljoner kronor för år 2016, fastställer ramen för lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar till miljoner kronor för år 2017 och miljoner kronor för år 2018 år och för år 2019 (storleken på investeringsbehovet samt beräknade kostnader för räntor och amorteringar framgår av bilaga 2), fastställer räntekontokrediten hos Riksgäldskontoret till 10 procent av föreslagen anslagsram per år för åren , under förutsättning att Kriminalvården erhåller föreslagen anslagsram för dessa år, godkänner att högst 15 miljoner kronor av anslaget 1:6 Kriminalvården, anslagspost 1, inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet får användas för bidrag till organisationer som avses i 1 förordningen (2002:954) om statsbidrag till vissa organisationer inom Kriminalvårdens område. BESLUT Generaldirektör Nils Öberg har fattat beslut i detta ärende. Ekonomidirektör Charlotta Gustafsson har varit föredragande. Norrköping Nils Öberg Generaldirektör 6 BUDGETUNDERLAG 2016

7 2. BUDGETUNDERLAG I SAMMANFATTNING 2. BUDGETUNDERLAG I SAMMANFATTNING En viktig faktor för Kriminalvårdens framtida anslagsbehov är klientpopulationens långsiktiga utveckling är det sjätte året i rad som medelantalet klienter minskar. Även om det finns ett antal troliga förklaringar till detta så är det inte möjligt att bedöma om trenden kommer att fortsätta. Det innebär att Kriminalvården behöver ha beredskap och skapa förutsättningar för omställning, se över sitt kapacitetstak och på längre sikt överväga strukturella åtgärder för att möta kraven på kostnadseffektivitet. Det är inte minst viktigt eftersom påbörjade satsningar behöver tid och resurser för att ge önskad effekt på resultatet. Kriminalvården har börjat arbeta med ett fyrtiotal prioriterade utvecklingsområden. Arbetet behöver nu fullföljas och konsolideras i verksamheten. För att detta ska vara möjligt krävs långsiktig ekonomisk stabilitet. Vi kommer att fortsätta utveckla vår egen förmåga att generera ett resursutrymme för att utveckla verksamheten och åtgärda eftersatta områden enligt plan, förutsatt att den långsiktiga anslagstilldelningen är stabil. ÅTGÄRDER FÖR ETT EFFEKTIVT RESURS UTNYTTJANDE Kriminalvården har sedan 2006 fram till 2015 ökat antalet årsarbetskrafter med cirka stycken. Under perioden , då den största ökningen skedde, låg fokus på att lösa akuta problem med platsbrist, säkerhet och intagnas sysselsättning. Antalet årsarbetskrafter ökade med något mer än under denna period, främst inom klientnära yrkesgrupper. Utbyggnaden av platser, satsningen på säkerhet och sysselsättning inom anstalt i form av arbete, studier och brotts- och missbruksprogram är de huvud sakliga förklaringarna till behovet av mer personal. Den utökade sysselsättningen var en del av säkerhetssatsningen. Klientökningen i frivården påverkade också antalet årsarbetskrafter. Senare års vikande klienttillströmning till anstalt och häkte, och därmed också ett avtagande behov av platser, har inte motsvarats av ett minskat antal årsarbetare. Samma sak gäller för frivården; klienterna har blivit färre men årsarbetskrafterna har BUDGETUNDERLAG

8 2. BUDGETUNDERLAG I SAMMANFATTNING inte minskat. Detta har varit en medveten strategi eftersom bedömningarna om de framtida behoven av platser har vilat på en osäker grund. Kriminalvårdens verksamhet är dessutom trögrörlig, det är svårt att minska såväl som att öka myndighetens kapacitet med kort varsel eftersom verksamheten i hög grad är beroende av personalens kompetens och en ändamålsenlig infrastruktur. Därför har Kriminalvården sedan ett par år använt en modell för flexibelt platsutnyttjande. Syftet har varit att uppnå ett bättre kapacitets-utnyttjande utan att minska kapaciteten permanent. Arbetet har utgått från det nationella platsbehovet och identifierat de åtgärder som är möjliga. Utifrån de stora behov av renoveringar och nybyggnation som finns bedömer Kriminalvården att det inte längre är möjligt att enbart reaktivt handla utifrån nuvarande situation. För att möta kommande kapacitetsbehov gällande både klienttillströmning och klientsammansättning krävs ett helhetsgrepp kring Kriminalvårdens infrastruktur. Under 2016 kommer en långsiktig plan för infrastruktur för anstalter och häkten att fastställas. Myndigheten har för avsikt att formulera ett önskat läge för anstalts- och häktesorganisationen i hela landet som är hållbart över tid och som bygger på en bedömning av det långsiktiga kapacitetsbehovet utifrån både antalet klienter och klientpopulationens sammansättning. I detta sammanhang blir det också nödvändigt att ta ställning till den långsiktiga dimensioneringen av bemanningen. ÅTGÄRDER ATT FULLFÖLJA INOM EFTERSATTA OMRÅDEN Utöver ovan nämnda långsiktiga plan för infrastruktur för anstalter och häkten genomför Kriminalvården satsningar inom några eftersatta områden. Isoleringsbrytande åtgärder i häkte måste öka. Kontinuerliga erfarenhetsutbyten och samarbete med Åklagar myndigheten för att möjliggöra lättnader för den som är belagd med restriktioner är exempel på insatser som Kriminalvården genomför för detta ändamål. Kvaliteten i verkställighetsplaneringen ska öka. Kriminalvården har under en längre tid arbetat fram ett förbättrat arbetssätt med tillhörande systemstöd (projekt Ny VSP). Projektet är nu i genomförandefasen, och effekter i form av förbättrad kvalitet bör kunna avläsas inom de närmaste åren. På säkerhetsområdet, pågår bland annat satsningar på att utveckla en långsiktigt uthållig säkerhetskultur, underrättelseförmåga och säkerhet i frivården. Förvaltning och utveckling av IT-systemen är eftersatt. Ett antal satsningar pågår för att råda bot på detta, satsningar som framöver är av betydelsefulla för verksamhetens effektivitet. En särskild utvecklings plattform för intagnas och frivårdsklienters IT-användning är under framtagande och elektronisk övervakning integrerat med GPS testas. Andra exempel är att klientsystemen moderniseras och en uppföljnings- och beslutsstödsplattform är driftssatt och under utveckling. ÅTGÄRDER ATT FULLFÖLJA INOM ÖVRIGA OMRÅDEN Frivården är under utveckling i många avseenden, och en strategi för utvecklingen av verkställighet av påföljder i frihet är under utarbetande. Införandet av det nya arbetssättet Krimstics är i en intensiv fas. Tillsammans med implementeringen av Ny VSP är det viktiga delar av en långsiktig professionalisering av frivården. Det pågår även teknisk utveckling i form av en mjukvaruapplikation som ska hjälpa frivårdsklienten att strukturera sin verkställighet. Insatserna för unga i kriminalvård och klienter med våldsproblematik håller nu på att integreras långsiktigt i det löpande arbetet. Metoder och arbetsformer för att motverka våldsbejakande extremism håller på att tas fram och ska implementeras. Hantering av klienter med psykisk ohälsa ställer höga krav på Kriminalvården. Det kan till exempel bli aktuellt med särskilt anpassade avdelningar framöver. Handlingsplanen för jämställdhetsintegrering inom Kriminalvården ska realiseras så att den genomsyrar verksamheten i hela organisationen. En strategi för strukturell och klientnära samverkan är under utveckling. Målbilden är att samhället upprättar en gemensam vårdplan för klienten, där tiden i kriminalvård endast är en av de ingående delarna. Inom personalområdet är den högst prioriterade satsningen att ta fram och implementera en kompetensförsörjningsstrategi. 8 BUDGETUNDERLAG 2016

9 2. BUDGETUNDERLAG I SAMMANFATTNING FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BERÄKNAT ANSLAGSBEHOV Det råder fortsatt osäkerhet när det gäller det framtida antalet klienter och sammansättningen av klientpopulationen och därmed det framtida behovet av platser i våra anstalter och häkten. Det finns många skäl till den osäkerheten. En anledning är den nya lagstiftningen om straffskärpningar. En annan anledning är att Polisens effektivitet kan komma att öka. Myndigheten har ett strukturellt ekonomiskt underskott mellan å ena sidan prognosen för den kommande perioden och å andra sidan de anslag som preliminärt beslutats av riksdagen. Det strukturella underskottet är i storleksordningen miljoner per år i löpande priser. Detta underskott behöver hanteras genom kostnadsminskningar. Därutöver kvarstår ambitionen att fullfölja de utvecklingsinsatser som påbörjats. Dessa kommer inte att kunna genomföras i den takt som vi tidigare tänkt, utan får genomföras i den takt som de ekonomiska förutsättningarna tillåter. På några års sikt ser vi ett behov av att behålla kapaciteten i anstalts- och häktesbeståndet för att möta de osäkerheter som beskrivits ovan. Flera anstalter och häkten är för närvarande i mycket dåligt skick. Dessa behöver antingen renoveras eller helt byggas om. Nuvarande kapacitet kan därför behövas även för att ge möjlighet att genomföra nödvändiga nybyggnationer och renoveringar i syfte att åstadkomma en långsiktigt hållbar infrastruktur. Det närmaste året kommer myndigheten att inventera och förtydliga behov av investeringar med utgångspunkt från det pågående arbetet med en långsiktig infrastrukturplan. Det handlar om investeringar på längre sikt än planeringshorisonten för ett budgetunderlag, på fem till tio års sikt. Vi avser att återkomma med en redovisning av det långsiktiga investeringsbehovet i budgetunderlaget för Områden som inte ingår i beräknat anslagsbehov Den rapport som nyligen publicerades av Europarådets kommitté mot tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (CPT) innehåller ett antal rekommendationer som skulle innebära kraftigt ökade kostnader om de genomfördes. När det gäller särskilt kostnadskrävande åtgärder såsom isoleringsbrytande åtgärder på häkte kan vi förbättra situationen inom befintlig ram. Om avsikten är att få en långsiktigt hållbar effekt i nivå med CPT:s rekommendationer krävs emellertid en ökad personal täthet och genomgripande lokalförändringar, något som vi i dagsläget inte har ekonomiska förutsättningar att genomföra. Utöver detta finns ytterligare ett par områden där finansieringsalternativen fortfarande diskuteras. Kostnaderna är därför inte medräknade i detta budgetunderlag. Det ena handlar om att omhänderta de särskilda förut sättningar och behov som förvarstagna enligt utlänningslagen har, inte minst mot bakgrund av den kritik som riktats mot placering av denna grupp på anstalt eller häkte. De förvarstagna som Kriminalvården har ansvar för är relativt resurskrävande. Om denna grupp ökar kan det innebära kostnadsökningar. Det andra är att Kriminalvården avser att genomföra en särskild satsning på intensivundervisning i svenska riktad till utrikes födda medarbetare. Detta behövs dels för att ge visstidsanställda förutsättningar att klara grundutbildningen och därmed kunna bli fast anställda. De goda erfarenheter vi har hittills av att anställa nyanlända gör dessutom att vi ser en möjlighet att kunna erbjuda denna grupp praktikplatser i kombination med undervisning i svenska. BUDGETUNDERLAG

10 3. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR UTVECKLING 3. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR UTVECKLING Kriminalvården har en ny organisations- och lednings struktur som trädde i kraft i januari Ett av syftena med den nya organisationen är att skapa bättre förutsättningar för verksamheten att utvecklas på ett likvärdigt och rättssäkert sätt i hela landet. En tydlig ledning och styrning ökar vår förmåga att nå de mål som regering och riksdag har satt upp för verksamheten. Förändringen är en nödvändig förutsättning för en framtida högre effektivitet och måluppfyllelse. 3.1 KRIMINALVÅRDENS MÅL Kriminalvården har sex mål för områden där extra insatser behövs för att utveckla verksamheten i önskad riktning; Våra insatser för att säkerställa en individanpassad, likvärdig och rättssäker Kriminalvård ska öka. Ett högt säkerhetsmedvetande ska genomsyra allt vårt arbete. Kriminalvården ska vara drivande i samarbeten som bidrar till färre återfall i brott. Trovärdigheten i frivårdspåföljderna ska öka. De isoleringsbrytande åtgärderna ska förbättras. Förtroendet för Kriminalvården ska bli högre. 3.2 EN HELHETSSYN PÅ VERKSAMHETEN I den nya organisationen har det nationella ansvaret förstärkts genom att anstalts- och häktesverksamheten leds av en anstalts- och häktesdirektör och frivårdsverksamheten av en frivårdsdirektör. Tillsammans med säkerhetsdirektören och chefen för nationella transportenheten har de ett samlat nationellt ansvar för Kriminalvårdens kärnverksamhet. Stödverksamheten leds av direktörer för ledningsstöd, ekonomi, HR, IT, kommunikation och lokalförsörjning samt chefen för Kriminalvårdens servicecenter. Cheferna för stöd- och kärnverksamheten samt chefsjurist och stabschefen för generaldirektörens stab bildar Kriminalvårdens nationella ledningsgrupp. Den nya ledningen arbetar för en helhetssyn på verksamheten och de utvecklingsområden som Kriminal- 10 BUDGETUNDERLAG 2016

11 3. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR UTVECKLING vården står inför. Under 2015 har ledningen börjat identifiera de mest strategiska pågående aktiviteterna och hur dessa interagerar. Syftet är att mer effektivt och samlat kunna styra Kriminalvården mot de sex målen. En ny styr- och uppföljningsprocess En ny process för planering, budgetering och uppföljning har delvis genomförts under Processen syftar till att integrera budget och verksamhetsplan samt att få en helhetsbild av verksamhet och ekonomi på alla nivåer i organisationen. Under 2016 kommer ytterligare steg tas; bland annat ska formerna för månadsuppföljning och fördjupade kvartalsuppföljningar utvecklas. Budgeten ska också bättre integreras i verksamhetsplanen, och modellen för resursfördelning ska utvecklas vidare. Arbetet med det myndighetsgemensamma värdegrundsarbetet fortsätter i syfte att vidareutveckla och förstärka Kriminalvårdens värdegrund med utgångspunkt i den gemensamma statliga värdegrunden. Utrullningen av den beslutade etiska koden kommer att fortsätta under 2016 och ett arbete kommer att initieras inom området korruption och andra oegentligheter. Ett enhetligt administrativt stöd Kriminalvårdens nya administrativa servicecenter började sin verksamhet i januari 2015 och hanterar nu all ekonomi- och löneadministration inom Kriminal vården, samt viss övrig personaladministration. Servicecentret kommer ytterligare att utveckla sin verksamhet. Målet är att minska den administrativa belastningen i kärnverksamheten samt förbättra effektiviteten och transparensen i Kriminalvårdens administrativa processer. Ett ständigt mål för servicecentret är även att öka kvaliteten i hur arbetet utförs. En förstärkt transportverksamhet Även transportverksamheten har infört en ny organisation. Den innebär att chefsorganisationen har förstärkts, och nu är mer lik den i anstalt och häkte. Den nya strukturen har en ny chefsnivå, samt fler chefer på lokal nivå. Detta medför färre antal medarbetare per chef, vilket ger bättre förutsättningar att leda verksamheten. Den nya transportorganisationen arbetar med att successivt samla merparten av Kriminalvårdens transporter under den nationella transportenheten. Arbetet beräknas slutföras under Syftet är att skapa en mer samlad och effektiv transportverksamhet. 3.3 FÖRÄNDRINGAR SOM NÅR UT Med den nya organisationen har Kriminalvården bättre förmåga att driva på förändringar i syfte att skapa enhetlighet, rättsäkerhet och effektivitet så att det får genomslag i hela organisationen. Under 2015 har en omfattande satsning gjorts inom samtliga ledningsgrupper för att utveckla förmågan att driva förändring som når ut till alla chefer och med arbetare i det klientnära arbetet. Ytterligare ambitionshöjningar omfattar en förtätning av första linjens chefer som borgar för ett nära ledarskap och som bidrar till att öka kvaliteten i det klientnära arbetet, till den dynamiska säkerheten och till en god arbetsmiljö. BUDGETUNDERLAG

12 4. OMVÄRLDSFAKTORER OCH VOLYMUTVECKLING 4. OMVÄRLDSFAKTORER OCH VOLYMUTVECKLING Att kunna bedöma hur klientantalet och klientpopulationen kommer att utvecklas över tid är en viktig förutsättning för att löpande kunna styra och prioritera i verksamheten. Klientprognoserna utgör ett av flera ingångsvärden för att långsiktigt kunna planera infrastrukturen, främst i form av lokaler men även till exempel säkerhetsinvesteringar och strategisk kompetensförsörjning. Andra viktiga aspekter att ta hänsyn till är klientsammansättning, till exempel vilken slags kriminalitet klienterna döms för samt vilka behov de har, lagstiftning och behov av differentiering. Prognoserna avseende transportvolymer är direkt avgörande för både budgetering och långsiktig planering av transportverksamheten. 4.1 KLIENTPROGNOS Kriminalvården tar tillsammans med andra myndigheter i rättskedjan fram en gemensam prognosrapport 1). Sambandet mellan det som händer tidigare i rättskedjan och i Kriminalvården är inte tydligt. Ett avgjort ärende i domstol kan till exempel ge olika effekter beroende på vilket brott det handlar om. Den stora minskningen i samtliga verksamhetsgrenar av antalet klienter 2013 fortsatte under 2014 i anstalt och frivård. Under 2015 har dock minskningen avtagit något. Kriminalvårdens bedömning är att medelantalet häktade kommer att minska med cirka fyra procent under prognosperioden. Medelantalet fängelsedömda bedöms minska med sju procent mellan 2015 och Den relativt stora minskningen av frivårdsklienter under 2015 förväntas avta, och bli sammanlagt nio procent mellan 2015 och Totalt beräknas medelantalet klienter minska med cirka under prognosperioden vilket motsvarar 8 procent. På grund av osäkerheten måste prognoserna användas med stor varsamhet som grund för planeringen av den framtida verksamheten. Det finns ett antal utredningar med påverkan på klientvolymen (se nedan), vars förslag skulle kunna innebära en förändring av volymerna. Det skulle i så fall kunna medföra högre kostnader och behov av att åter utöka platskapaciteten. Medelantal klienter Fängelsedömda Häktade Övriga i häkte Klienter i frivård Totalt Förändring Prognos över medelantalet klienter samt faktiska värden för Den framtida verksamhetsvolymen i rättskedjan. Centrala prognoser för perioden BUDGETUNDERLAG 2016

13 4. OMVÄRLDSFAKTORER OCH VOLYMUTVECKLING Beslut och utredningar som har påverkan på verksamheten I ovanstående klientprognoser beaktas inte förslag som lämnats av ett antal utredningar som pågår eller som har lett till propositioner och som kan påverka klientutvecklingen. Regeringen har i propositionen Ett särskilt straffansvar för resor i terrorismsyfte (prop. 2015/16:78) föreslagit att den straffrättsliga lagstiftningen ska skärpas ytterligare. Lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 april Även om antalet klienter enbart skulle öka marginellt är det en klientgrupp med särskild problematik. Sannolikt ökar kraven på särskilda platstyper såsom skyddsplatser eller motsvarande liksom kraven på ökade differentieringsmöjligheter överlag för att minska risken för radikalisering. Regeringen har i lagrådsremissen om Bättre straffrättsliga verktyg mot organiserad brottslighet föreslagit att försök, förberedelse och stämpling till allvarliga brott ska kriminaliseras i större utsträckning än idag. Lagändringarna som förväntas träda i kraft i juli 2016, innebär såväl utvidgat straffansvar som skärpta straff och skulle kunna ha påverkan på volymerna i anstalt och frivård. Regeringen har i propositionen Synnerligen grova narkotikabrott (prop. 2016/15:111) föreslagit att straffskalorna delas upp och att det införs två nya brott: synnerligen grovt narkotikabrott och synnerligen grov narkotikasmuggling. Förslagen innebär att straffen skärps för gärningar som avsett hantering av synnerligen stora mängder narkotika, för vilka längre fängelsestraff i regel döms ut. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli Kostnaderna för Kriminalvården beräknas inte överstiga 50 miljoner kronor per år. Sammantaget finns det stora osäkerheter i vilka effekter som kan bli följden av de beslut som fattats, men behoven av kapacitet i verksamheten ser inte ut att minska med dessa beslut. 4.2 KLIENTERNAS BEHOV Inflödet av klienter till Kriminalvården har under de senaste åren minskat inom både anstalt och frivård. Samtidigt har hanteringen av klienter i verksamheten förändrats utifrån förändrade förutsättningar. Kriminalvårdens klienter har länge varit en grupp bestående av människor som tidigt präglats av en mångproblematik inom områden som social utsatthet och utanförskap. Kriminalvårdens klienter får även kortare strafftider och fler som har utländskt medborgarskap. Till detta kommer radikaliseringen som en trend som kan tänkas öka. Därutöver tyder mycket på att det kommer att finnas fler intagna som har särskilda behov och som därför har svårt att passa in i den reguljära verksamheten. Sammantaget tror vi att behovet av differentiering av klienter kommer att öka inom Kriminalvården. Kriminalvården behöver rusta sig för kortare strafftider, förändrade och nya klientprofiler och i högre grad tillgodose behoven hos samtliga klienter oavsett kön. För att upprätthålla en kvalitativ och säker kriminalvård måste det finnas möjligheter att placera varje klient utifrån brottets art, risk för fortsatt kriminalitet samt risker för medklienter och personal. 4.3 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER Europarådets kommitté mot tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (CPT) publicerade en rapport den 17 februari i år, i vilken de lämnar ett antal rekommendationer som berör Kriminalvårdens verksamhet. Ett exempel är rekommendationen om att isoleringsbrytande aktiviteter för häktade klienter behöver förbättras radikalt. Enligt CPT bör målet vara att alla klienter ska kunna spendera minst 8 timmar per dag utanför sina bostadsrum engagerade i meningsfulla aktiviteter. En annan rekommendation är att Kriminalvården bör möjliggöra större och luftigare rastgårdar på häkte som ger klienterna ökade aktivitetsmöjligheter. CPT anser vidare att Kriminalvården bör upphöra med att inhysa förvarstagna enligt utlänningslagen i anstalter och häkten på det sätt som sker idag. Om CPT:s rekommendationer skulle genomföras kommer det innebära stora kostnadsökningar. Det skulle bland annat krävas en avsevärt utökad bemanning och betydande lokalanpassningar. I frågan om förvarstagna enligt utlänningslagen bör påpekas att även JO är kritisk mot placering av förvarstagna i anstalt eller häkte. Om denna grupp ändå ökar framöver leder det till ökade kostnader för Kriminalvården av flera skäl. Ett skäl är att förvarstagna som placeras på anstalt eller häkte enligt 10 kapitlet 20 utlänningslagen som huvudregel ska hållas åtskilda från övriga intagna. Det innebär att denna grupp är relativt resurskrävande att hantera. Enligt 11 kapitlet i samma lag ska dessutom förvarstagna ha större möjligheter att ha kontakter än BUDGETUNDERLAG

14 4. OMVÄRLDSFAKTORER OCH VOLYMUTVECKLING vad som gäller för övriga intagna. Ett annat skäl är att Kriminalvården ska betala för den sjukvård som en förvarstagen på anstalt och häkte behöver. 4.4 KAPACITET I FRIVÅRD, ANSTALT OCH HÄKTE Medelantalet klienter minskar inom alla tre verksamhetsgrenar och prognosen visar att den utvecklingen troligen kommer att fortsätta även om den kan mattas av något. Inom frivården är personalstyrkan fortfarande i stort sett oförändrad trots ett minskat antal klienter. Kapacitetsutnyttjandet inom frivården är också olika i olika delar av landet. Det pågående utbildnings- och implementeringsarbetet avseende Krimstics och Ny VSP (se vidare avsnitt 5.2 respektive 6.1) är på kort sikt resurskrävande och det utrymme som skapas av att vi har färre klienter i frivård kan användas för genomförande och utbildning. På sikt kommer insatserna att leda till en mer enhetlig och effektiv frivård. Beläggningsgraden i anstalt är idag betydligt högre i säkerhetsklass 1 och 2 än i säkerhetsklass 3. Beläggningsgraden på kvinnoanstalter är lägre än på mansanstalter. För att möta kommande kapacitetsbehov gällande både klienttillströmning och klientsammansättning krävs ett helhetsgrepp kring Kriminalvårdens infrastruktur, se vidare avsnitt 5.5. Nedanstående tabell bygger på de beslut som är fattade i nuläget. För närvarande pågår framtagande av en långsiktig plan för Kriminalvårdens infrastruktur (se avsnitt 5.5), på vilken kommande beslut ska baseras. Här bör påpekas att förutsättningen i tabellen med 95 procents maximal beläggning i häkte har använts under flera år i de prognoser som Kriminalvården lämnat in. Med dagens krav, inte minst när det gäller isoleringsbrytande åtgärder, är dock en beläggning på 95 procent inte längre realistisk för en fungerande verksamhet. Om platsbehovet räknas på 90 procent betyder det att ungefär 100 häktesplatser utöver vad som redovisas nedan kommer att behövas på årsbasis under planeringsperioden, förutsatt att klientprognosen håller. Tabellen visar dessutom klientprognos och platsbehov i genomsnitt, medan förutsättningen att beläggningen ska vara maximalt 95 procent i häkte gäller vid varje givet tillfälle. Eftersom häktesbeläggningen utmärks av säsongsvariationer ger detta räknesätt inte en optimal bild av behovet. Under 2016 är till exempel den högsta prognosticerade beläggningen under året (april), vilket gör att platsbehovet i detta läge skulle vara med 95 procents beläggning. I förhållande till prognosticerade tillgängliga platser 2016 är då differensen endast 60, och inte 204 som tabellen visar. På samma sätt varierar platsantalet under året. Effekten är inte lika stor på anstalt, som har en jämnare beläggning under året. Däremot har vi i dagsläget redan nått vårt kapacitetstak i säkerhetsklass 1 och 2, samtidigt som det finns stora osäkerheter i prognosen. Behovet av differentiering mellan olika klientgrupper ökar vilket också medför att vi kan behöva större marginaler. Av ovanstående anledningar kommer Kriminalvården att se över hur vi bättre kan prognosticera platsbehovet, inte minst på häktessidan, i kommande prognoser. Antal tillgängliga platser jämfört med platsbehovet enligt prognosticerat antal klienter Platsbehovet är uträknat med förutsättningen 90% beläggning i anstalt och 95% beläggning i häkte anstalt häkte* anstalt häkte anstalt häkte Anstalt häkte anstalt häkte Tillgängliga platser per 31/ Platsbehov Prognos klienter** Differens platser vs platsbehov Tabellen inkluderar enbart beslutade förändringar. I kommande anslagsprognoser och budgetunderlag redovisas aktuellt läge. *Antalet klienter i häkte inkluderar klienter med lagakraftvunnen fängelsedom i väntan på anstaltsplacering. Dessa är inte medräknade i tabellen Medelbeläggning ovan. För 2015 var dessa 137. I prognosen beräknas det i genomsnitt röra sig om cirka 125 klienter. ** 2015 avser faktiska värden. 14 BUDGETUNDERLAG 2016

15 4. OMVÄRLDSFAKTORER OCH VOLYMUTVECKLING 4.5 INRIKESTRANSPORTER Lokala transporter, exempelvis inställelse till lokal domstol eller bevakade permissioner, ingår i den ordinarie klientverksamheten och prognosticeras inte särskilt. Däremot görs prognoser för inrikes fjärrtransporter. Dessa innefattar transport av Kriminalvårdens klienter, enligt socialtjänstlagen samt enligt utlänningslagen. När det gäller inrikes fjärrtransporter av kriminalvårdsklienter beräknas antalet transporterade klienter uppgå till cirka under Under perioden förväntas en minskning eftersom inflödet till landets anstalter minskar. Antalet transporterade som är frihetsberövade enligt socialtjänstlagen förväntas under 2016 uppgå till för att sedan vara oförändrat till och med Antalet transporterade enligt utlänningslagen beräknas uppgå till under 2016 och därefter öka successivt. Antalet inrikes transporterade klienter, prognos Transport av Kriminalvårdens klienter Transport enligt socialtjänstlagen Transport enligt utlänningslagen Summa Observera att en klient kan ha transporterats vid mer än ett tillfälle, siffrorna avser alltså inte unika klienter. 4.6 UTRIKESTRANSPORTER Utrikestransporter för rättsväsendet Antal utrikes transporterade inom det kriminalpolitiska området förväntas uppgå till personer årligen för perioden 2016 till Till denna grupp räknas utländska medborgare dömda till utvisning och som antingen utvisas efter avtjänat straff eller direkt efter lagakraftvunnen dom. Här ingår även transporter i samband med utlämning till och från Sverige, samt överföring av verkställighet till och från Sverige. Utrikestransporter inom migrationspolitiken Under 2016 beräknas Kriminalvården transportera cirka personer vid avvisningar eller utvisningar. Kriminalvården har sedan drygt ett år tillbaka regelbunden dialog med Polisen för att kunna få bättre prognoser över Polisens förväntande antal beställningar till Kriminalvården som ska verkställas. Det är väsentligt att Polisen kan lämna prognoser för att Kriminalvården ska kunna dimensionera sin planerings- och transportverksamhet. Detta eftersom Kriminalvården endast har historiska data och in formation från Polisen och Migrationsverket. Detta gör att volymer och kostnader är mycket svåra att prognostisera. På grund av det gemensamma upp draget mellan myndigheterna och den kraftiga ökningen av asylansökningar under året bedömer Kriminal vården ändå att antalet transporterade personer kommer att öka under året, och att antalet successivt kommer att öka fram till år Antalet utrikes transporterade klienter, prognos Transport inom det kriminalpolitiska området Transport efter Migrationsverkets avlägsnandebeslut Transport efter Polisens avlägsnandebeslut Summa Kriminalvården har fått i uppdrag under 2016 att i samverkan med Polismyndigheten och Migrationsverket avsevärt öka andelen verkställda ärenden i förhållande till antal avgjorda ärenden som överlämnats från Migrationsverket. Det finns redan indikationer om att så kallade Dublinärenden beräknas dubbleras under 2016 och att effekten av detta väntas till sommaren detta år. Kriminalvården behöver därför snabbt kunna agera på nya förutsättningar, i samarbete med Polisen och Migrationsverket. Med den rekrytering som nu håller på att slutföras, kommer Kriminalvården att vara organiserad för att hantera cirka klienter per år, vilket var ungefär det antal beslut som verkställdes Kriminalvården bedömer att tiden från rekrytering till utbildad transportpersonal för utrikesresor är ungefär åtta månader vid extern rekrytering. Om personal kan rekryteras internt är motsvarande tid ungefär hälften. Vid tillfälliga variationer kan inrikes- och utrikespersonal växla mellan sektionerna, vilket sker redan idag. En ökad samverkan med anstalts- och häktesorganisationen diskuteras också. Kriminalvården kommer även framöver att noggrant följa utvecklingen och anpassa vår organisation och bemanning för att möta den förväntade ökningen av antal utvisnings- och avvisningsärenden. BUDGETUNDERLAG

16 5. EFTERSATTA OMRÅDEN 5. EFTERSATTA OMRÅDEN Ett antal områden inom Kriminalvårdens verksamhet är kraftigt eftersatta och behöver utvecklas för att verksamheten långsiktigt ska kunna bedrivas kostnadseffektivt och med fortsatt hög kvalitet. 5.1 HUMANARE HÄKTEN Kriminalvårdens mål: De isoleringsbrytande åtgärderna ska förbättras. Möjligheterna att erbjuda en tillräckligt god gemensamhet på dagens häkten är begränsade och beroende av Åklagarmyndighetens beslut avseende klienter med restriktioner. För att skapa väsentligt bättre förutsättningar för brytande av isolering och möjlighet till gemensamhet krävs ofta omfattande förändringar av lokalerna. Detta är komplicerat eftersom många häkten är samlokaliserade med andra verksamheter och placerade i tätbebyggda områden. Förutom anpassning av lokaler krävs också mer personal för att ambitionsnivån ska kunna höjas väsentligt. Även med dagens ambitionsnivå finns vissa förutsättningar för att utveckla arbetet med att bryta isolering. Att nå en ändamålsenlig daglig planering och strukturerad uppföljning på häktena och att arbeta med ett kontinuerligt erfarenhetsutbyte är aktiviteter som förväntas ge en viss förbättring. Isoleringsbrytande åtgärder för intagna med restriktioner är resurskrävande eftersom den enda möjligheten oftast är aktiviteter tillsammans med kriminalvårdspersonal. Samarbetet med Åklagarmyndigheten kring lättnader i restriktioner ska därför förstärkas på alla nivåer. En satsning pågår under 2016 för att säkerställa en ökad kvalitet för den uppsökande verksamheten. Denna verksamhet består av frivårdspersonal som bedriver motiverande verksamhet på häkten. 16 BUDGETUNDERLAG 2016

17 5. EFTERSATTA OMRÅDEN 5.2 EN ENHETLIG KRIMINALVÅRD OCH INDIVID ANPASSADE INSATSER Kriminalvårdens mål: Våra insatser för att säkerställa en individanpassad, likvärdig och rättssäker kriminalvård ska öka. Arbetet med att med ett nationellt perspektiv stärka arbetsdriftens roll i det återfallsförebyggande arbetet och förbättra lönsamheten har länge nedprioriterats. Nu inleds en satsning med ett antal föreslagna åtgärder, bland annat att en långsiktig affärsplan ska upprättas, att nuvarande kvalitetssystem ska implementeras på bred front och att kundavtalen ska förtydligas. Verkställighetsplanen (VSP) spelar en avgörande roll för att säkerställa att innehållet i verkställigheten anpassas till varje individs behov. Tiden ska fyllas med ett innehåll som bidrar till att minska risken för återfall i brott. Projektet Ny VSP innebär ett nytt, enhetligt och förbättrat arbetssätt samt ett systemstöd som är enklare att hantera och har bättre uppföljningsmöjligheter. Projektet har pågått i tre år och är nu inne i implementeringsfasen. Driftssättning och implementering beräknas vara färdigt Implementeringen inkluderar omfattande utbildning av personalen. En ny uppföljningsmodell på olika nivåer är under framtagande, och den kommer att integreras i VSP-processen. Det nya arbetssättets fulla effekt bedöms kunna uppnås under Delar av Kriminalvårdens verksamhet har under en längre tid enbart varit tillgänglig för klienter som talar svenska. Detta påverkar inte bara förändringsmöjligheterna utan även vilken påföljd som döms ut. Projektet Pilotverksamhet med tvåspråkiga programledare har till uppgift att utreda och ta fram strategier för hur Kriminalvården ska öka sin programverksamhet för icke svensktalande klienter med en våldsproblematik. 5.3 ARBETSDRIFTEN Kriminalvårdens arbetsdrift ska ge intagna meningsfull sysselsättning under anstaltstiden och främja deras anpassning i samhället efter frigivningen. För att kunna bidra till att minska bristen på syssel sättning inom anstalt och häkte så måste arbetsdriften (Krim- Prod) bli en mer synlig leverantör. Ett viktigt budskap till Kriminalvårdens kunder är att de genom att anlita KrimProd även bidrar till att medverka i utvecklingen av ett bättre samhälle. Produkterna konkurrerar på den öppna marknaden och verksamheten har därför krav på 50 procents täckningsgrad, något som Kriminalvården för närvarande inte når upp till. 5.4 KLIENTERS KONTAKT MED OMVÄRLDEN Inom Kriminalvården används ett särskilt system för att hantera de intagnas telefoni. Systemet infördes för att bättre kunna administrera telefonin, och för att göra det möjligt för intagna att använda telefon på egen hand utan att säkerheten åsidosätts. Systemet utvecklades för att hantera samtal i det fasta nätet och kan inte förhindra till exempel vidarekoppling av samtal vid IP-telefoni. Detta har gjort att Kriminal vården har tvingats föreskriva vissa begränsningar för sådana samtal, samtidigt som IP-telefoni blir allt vanligare i samhället. Det är mot denna bakgrund en högt prioriterad aktivitet att förbättra de tekniska möjligheterna inom telefoniområdet, i syfte att tillgodose klienternas behov av kommunikation med omvärlden. Som framgår under avsnitt 5.7 pågår också ett arbete med en särskild utvecklingsplattform för intagnas IT-användning. 5.5 ETT PROAKTIVT HELHETSGREPP KRING INFRASTRUKTUREN För att möta kommande kapacitetsbehov gällande både klienttillströmning och klientsammansättning (se avsnitt 4.1 och 4.2) krävs ett helhetsgrepp kring Kriminalvårdens infrastruktur. Kriminalvården har därför tagit fram några övergripande principer för infrastruktur vid anstalter och häkten. Principerna är framtagna utifrån kartläggning och analys av områden som lokalförsörjning, säkerhet, klientplacering, teknikutveckling, hälso- och sjukvård, arbete samt antalet och sammansättningen av våra klienter. Kriminalvården har även analyserat frågor som expansionsmöjligheter och flexibilitet, lokalers skick, hyresavtal, förvaltningskostnader, geografisk spridning samt möjligheter till inre differentiering. Analyserna av infrastrukturen visar på flera områden i behov av utveckling. I och med Kriminalvårdens nya organisation finns större möjligheter att ta ett långsiktigt och övergripande grepp om frågorna. Detta är en nödvändighet för att Kriminalvården ska BUDGETUNDERLAG

18 5. EFTERSATTA OMRÅDEN lyckas möta framtidens utmaningar. Under 2016 ska en handlingsplan presenteras. Eftersatt underhåll på anstalter Många av Kriminalvårdens anstalter har ett mycket eftersatt underhåll av lokaler samt stora behov av renoveringar. Delar av flera anstalter är idag i så dåligt skick att det mest resurseffektiva bedöms vara att ersätta gamla byggnader med nya. Utifrån de stora behov vi har av renoveringar och nybyggnation av anstalter och häkten behövs ett nytt sätt att tänka kring flexibilitet, säkerhet och långsiktighet. Med en aktiv plan och strategi kring hela anstaltsbeståndet finns förutsättningar för att skapa en resurseffektiv och långsiktigt hållbar infrastruktur. Anstalternas spridning Idag finns flest anstalter i Mellansverige och Stockholms regionen. En stor del av Kriminalvårdens klienter är dock mantalsskrivna i södra Sverige. Kriminalvården kan därför behöva skapa fler anstaltsplatser i södra Sverige. Anstaltsplatser i klass 3 kan också användas för att arbeta med ändamålsenliga frigivningsförberedelser och skapa förutsättningar för en förflyttning mellan säkerhetsklasser. Det är viktigt att säkerställa spridningen av klass 3-anstalter i landet. Eftersatta häkteslokaler Som framgick av avsnitt 5.1 krävs omfattande förändringar av lokalerna på många häkten för att åstadkomma förutsättningar för brytande av isolering och möjlighet till gemensamhet. För vissa enskilda häkten finns i dagsläget också särskilda förhållanden att beakta. Flera av Kriminalvårdens häkten är tillfälliga och inrymda i Polisens lokaler, såsom i Östersund och i Halmstad. Det har länge funnits behov av permanenta lösningar, både för att tillgodose rimliga krav på personalens arbetsmiljö och för att förbättra intagnas möjlighet att få tillgång till isoleringsbrytande aktiviteter. Häktet Västerås är tillfälligt stängt sedan i oktober till följd av säkerhetsrelaterade brister. Förmåga att möta en förändrad klientutveckling Kriminalvården behöver ha flexibiliteten att kunna hantera både ett nedgående och ett uppåtgående klient antal. För att kunna skapa en flexibel kriminalvård som kan ställa om sin verksamhet relativt snabbt behöver anstalterna i klass 3 användas på ett annat sätt än tidigare. Därtill hör att arbeta för att dessa anstalter har bästa möjliga förutsättningar för att möta dagens klienter och ge dem förutsättningar till ett bättre liv utanför anstalt. Anpassning av frivårdslokalerna Arbetet fortsätter när det gäller att anpassa frivårdens lokaler till verksamhetens behov, inte minst när det gäller säkerheten. En lokalförsörjningsplan ska fastställas i mars Dagens krav på säkra lokaler innebär att några frivårdskontor behöver byggas om under Hur många frivårdskontor som behöver anpassas avgörs i samband med fastställande av lokalförsörjningsplanen. 5.6 TEKNISK SÄKERHET OCH PROAKTIV SÄKERHETSKULTUR Kriminalvårdens mål: Ett högt säkerhetsmedvetande ska genomsyra allt vårt arbete. En ändamålsenlig teknisk säkerhet Liksom när det gäller övrigt fastighetsunderhåll har även säkerhetsinvesteringar under en längre tid varit eftersatta i säkerhetsklass 2 och 3. Nu finns även behov av betydande säkerhetsinvesteringar i säkerhetsklass 1. Planerade säkerhetsinvesteringar de kommande tre åren bedöms vara nödvändiga för att likrikta och nå kostnadseffektivitet på längre sikt, men även för att kunna möta nya hot, exempelvis avseende drönare. En likriktning av säkerheten innebär stordriftsfördelar inom flera områden. Kostnadseffektiviseringar kommer att uppnås genom att använda produkter som ger lägre driftskostnader, bättre verksamhetsresultat och en ökad användarvänlighet. Det sistnämnda i syfte att undvika allvarliga incidenter som i förlängningen är kostnadsdrivande. Den fysiska och tekniska säkerheten på flera anstalter i säkerhetsklass 2 är föråldrade och inte kompatibla med nya produkter. Detta är anledningen till att hela system måste bytas och inte endast delar. Att ha system som inte är integrerade innebär ökade servicekostnader, men även säkerhetsrisker då det sker en fördröjning i upptäckten om ett system är ur 18 BUDGETUNDERLAG 2016