Omslag: Kriminalvården Tryckning: Kriminalvården Digitaltryck 2019 Beställningsnummer:

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2018

2 Omslag: Kriminalvården Tryckning: Kriminalvården Digitaltryck 2019 Beställningsnummer:

3 En pressad kärnverksamhet och en mycket ansträngd ekonomi Verksamhetsåret har präglats av ett kraftigt ökat inflöde av intagna i häkte och anstalt. Därutöver har vi genomfört en mycket stor utbyggnad av nationella transportenhetens organisation för att omhänderta de transporter av frihetsberövade som Polismyndigheten bedömer att de inte längre får utföra. I kombination med en hög personalomsättning och tidigare sänkningar av myndighetens ramanslag, samt upprepade överföringar av anslagsmedel för att finansiera satsningar på andra utgiftsområden i statsbudgeten, har ett betydande ekonomiskt underskott uppstått i Kriminalvårdens verksamhet. Vi har under 2018 valt att ändå fortsätta bedriva verksamheten med oförändrad ambitionsnivå. Kriminalpolitikens inriktning med straffskärpningar och nykriminaliseringar, samt politiska krav och löften om ökad effektivitet och produktivitet i såväl brottsbekämpande som lagförande myndigheter, förutsätter en kriminalvårdsmyndighet som är rustad att lösa sina kärnuppgifter. Varje individ som dömts till en straffrättslig påföljd i Kriminalvården har därför även detta år genomgått en grundlig utredning och erbjudits en detaljerad plan över de insatser som ska ske under verkställigheten. Myndighetens ansträngningar för att minska risken för fortsatt kriminalitet bland intagna och klienter har således genomförts med oförändrade kvalitetskrav. En stor andel av intagna i anstalt har också detta år kunnat få en meningsfull sysselsättning och vi har upprätthållit, i delar även utvecklat, vår behandlingsverksamhet. Säkerhetsläget i myndigheten är också fortsatt mycket stabilt. Inom vissa områden har vi inte nått våra mål. Svårigheten att rekrytera lärare har till exempel begränsat möjligheterna att erbjuda studier i anstalt i önskvärd utsträckning. Samhällstjänstens otidsenliga utformning, i kombination med mer krävande klientgrupper, gör det också allt svårare att sam hällstjänstplacera frivårdsdömda. Den stora andelen korta fängelsestraff begränsar kraftigt möjligheterna att fylla tiden i anstalt med menings fulla insatser och att vidta adekvata utslussningsåtgärder för denna stora klientgrupp. Ökande klientvolymer, det ofinansierade transport övertagandet samt flera år av minskade anslag har skapat ett betydande och växande ekonomiskt underskott. Det effektiviseringsarbete som genomförts under slutet av året har haft omedel bar effekt och lett till att kostnads utvecklingen kunnat bromsas in. Nationella ledningsguppen: Lennart Palmgren, Johan Mellbring, Håkan Klarin, Ulrika Ohlson, Kenneth Holm, Elisabet Åbjörnsson Hollmark, Björn Myrberg, Elisabeth Lager, Nils Öberg, Hanna Jarl, Joacim Trybom, Johan Modin, Linda Romanus ÅRSREDOVISNING

4 Årsredovisningens undertecknande Jag bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten har varit betryggande under den period som årsredovisningen avser. Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Norrköping Nils Öberg, Generaldirektör Effektiviseringsarbetet kommer att fortsätta under Vi kommer också, i det ekonomiska läge som råder, att behöva inleda ett omfattande besparingsprogram för att ytterligare sänka våra kostnader. Varken effektiviseringar eller besparingar kommer emeller tid att räcka för att nå en budget i balans de närmaste åren. För det fall anslagen till Kriminal vården inte ökar kommer en genomgripande strukturomvandling av myndighetens häktes- och anstaltsverksamhet att behöva genomföras. 4 ÅRSREDOVISNING 2018

5 INNEHÅLL KRIMINALVÅRDEN IDAG... 7 BEDÖMNING I SAMMANDRAG OCH INDELNING AV EN EKONOMI OCH STYRNING EKONOMISK UTVECKLING AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET KRIMINALVÅRDENS KOSTNADER PER PRESTATION ETT EFFEKTIVT RESURSUTNYTTJANDE INTERN STYRNING OCH KONTROLL HÄKTE OCH PÅFÖLJDER HÄKTE FRIVÅRD ANSTALT ÖVERFÖRANDE AV PÅFÖLJD VERKSTÄLLIGHETSINNEHÅLL EN UTVECKLAD VERKSTÄLLIGHETSPLANERING SYSSELSÄTTNING I ANSTALT BEHANDLINGSPROGRAM FRIGIVNINGSFÖRBEREDELSER MODERN FRIVÅRD SÄRSKILD ÅTERRAPPORTERING EXTERN SAMVERKAN MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING KOLLEKTIVAVTALSENLIGA VILLKOR VID UPPHANDLING TRANSPORTVERKSAMHET INRIKESTRANSPORTER UTRIKESTRANSPORTER EN DYNAMISK SÄKERHET TILLGÄNGLIG OCH UTBILDAD PERSONAL FÖRHÅLLNINGSSÄTT OCH BEMÖTANDE FYSISK OCH TEKNISK SÄKERHET STYRANDE DOKUMENT EXTERN SAMVERKAN OM SÄKERHET BEDÖMNING AV SÄKERHETSLÄGET INTERNATIONELL VERKSAMHET EKONOMI OCH UTLANDSSTATIONERAD PERSONAL INSATSNÄRA VERKSAMHET BILATERALT UTVECKLINGSSAMARBETE KVINNOR, FRED OCH SÄKERHET SAMARBETE MED ANDRA SVENSKA MYNDIGHETER...91 ÅRSREDOVISNING

6 8. KOMPETENSFÖRSÖRJNING PERSONALFÖRSÖRJNING UTBILDNING LIVSPONDUS LIKABEHANDLING HÅLLBART ARBETSLIV HÄLSA OCH SJUKFRÅNVARO PERSONALANSVARSNÄMNDEN...99 FINANSIELL REDOVISNING 9. REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER UPPSTÄLLNINGSFORMER VÄRDERING AV LAGER VÄRDERING AV FORDRINGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER FÖRÄNDRAD REDOVISNINGSPRINCIP UNDANTAG FRÅN REGELVERKET RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING ANSLAGSREDOVISNING FINANSIERINGSANALYS NOTER SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER ERSÄTTNINGAR TABELLER TILL EN EKONOMI OCH STYRNING HÄKTE OCH PÅFÖLJDER VERKSTÄLLIGHETSINNEHÅLL SÄRSKILD ÅTERRAPPORTERING TRANSPORTVERKSAMHETEN SÄKERHET INTERNATIONELL VERKSAMHET PERSONAL BILAGA 1: Hänvisningar till återrapporteringskrav i regleringsbrevet BILAGA 2: Lista över borttagna mått 6 ÅRSREDOVISNING 2018

7 KRIMINALVÅRDEN IDAG KRIMINALVÅRDEN IDAG Kriminalvården är en del av rättsväsendet. Verksamhet finansieras huvudsakligen genom tre olika anslag varav huvuddelen är Kriminalvårdsanslaget inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet. Kriminalvården genomför även transporter av Migrationsverkets klienter vilket finansieras inom ramen för utgiftsområde 8 Migration. Slutligen deltar Kriminalvården i freds- och säkerhetsfrämjande samt konfliktförebyggande verksamhet internationellt med finansiering inom ramen för utgiftsområde 7 Bistånd. Uppdrag och mål Kriminalvården ansvarar för att verkställa utdömda påföljder, bedriva häktesverksamhet, utföra transporter och göra personutredningar i brottmål. Kriminalvården ska verka för att på följder verkställs på ett säkert, humant och effektivt sätt, att lagföring kan ske på ett effektivt sätt och att återfall i brott förebyggs. Kriminalvården ska särskilt vidta åtgärder som syftar till att brottslighet under verkställig heten förhindras, frigivningen förbereds, narkotikamissbruk bekämpas och innehållet i verkställigheten anpassas efter varje individs behov. Kriminalvårdens klienter Kriminalvården hanterade 2018 i genomsnitt nästan klienter varje dag. Av dessa var intagna i häkte, intagna i anstalt och cirka avtjänade kriminalvårdspåföljd inom frivården. 1 Dessutom transporterade Kriminalvården årligen ungefär intagna och andra klienter. Av dessa transporterades cirka klienter åt andra myndigheter, kommuner och landsting och drygt klienter till utlandet 2. Ett av Kriminalvårdens mål är att minska risken för återfall i brott. Kriminalvården räknar återfall för de klienter som avtjänat straff inom Kriminalvården och sedan döms till en ny kriminalvårdspåföljd inom tre år. Andelen återfall i brott räknat på detta sätt är 30 procent vilket är en betydligt lägre siffra jämfört under 1990-talet då runt 40 procent återföll i brott. 3 Organisation Anstalts- och häktesverksamheten leds av en anstalts- och häktesdirektör och frivårdsverksamheten av en frivårdsdirektör. Tillsammans med säkerhetsdirektören har de ett nationellt ansvar för Kriminalvårdens kärnverksamhet och rapporterar direkt till generaldirektören. Verksamheten är indelad i sex geografiska regioner. Dessa leds av regionchefer som är direkt underställda anstalts- och häktesdirektören samt frivårds direktören. Där utöver finns en transportorganisation som leds av en enhetschef som rapporterar direkt till generaldirektören. Den sista december 2018 fanns 32 häkten, 45 anstalter och 34 frivårdskontor. 1 Se tabellerna 6-9 i avsnitt Se inledningen till avsnitt 5 Transportverksamhet. 3 Kriminalvård och statistik 2017 (KOS), beställningsnummer ÅRSREDOVISNING

8 KRIMINALVÅRDEN IDAG Medarbetare Under 2018 var det genomsnittliga antalet årsarbetskrafter 9 993, varav arbetade klientnära. 4 Av dessa avser ungefär kriminalvårdare i anstalt, häkte eller inom den nationella transportenheten. Cirka 850 årsarbetskrafter avser frivårdsinspektörer. 5 Därutöver tillkommer chefer, sjukvårdspersonal, programledare, lärare inom vuxenutbildningen, produktionsledare inom arbetsdriften, personal med uppgifter inom fastighet, förråd, kök och lokalvård samt administrativ personal. Frivården anlitar därutöver lekmannaövervakare som stöd i sitt uppdrag. Under 2018 uppgick dessa till cirka personer. 4 Se tabell 70 i avsnitt Se tabell 71 i avsnitt ÅRSREDOVISNING 2018

9 BEDÖMNING I SAMMANDRAG OCH INDELNING AV EN BEDÖMNING I SAMMANDRAG OCH INDELNING AV RESULTAT- REDOVISNINGEN KRIMINALVÅRDENS MÅL Kriminalvården har sex mål som pekar ut områden där extra insatser behövs för att utveckla verksamheten i önskad riktning. Målen omfattar alltså inte alla delar av verksamheten. Genom att sträva mot Kriminalvårdens mål bidrar myndigheten till de mål för kriminalpolitiken och rättsväsendet som regering och riksdag har beslutat om. De sex målen är: Våra insatser för att säkerställa en individanpassad, likvärdig och rättssäker kriminalvård ska öka. Ett högt säkerhetsmedvetande ska genomsyra allt vårt arbete. Kriminalvården ska vara drivande i samarbeten som bidrar till färre återfall i brott. Trovärdigheten i frivårdspåföljderna ska öka. De isoleringsbrytande åtgärderna ska förbättras. Förtroendet för Kriminalvården ska bli högre. Målen kommer att ses över och vid behov justeras, för att bättre spegla myndighetens behov av prioriteringar givet verksamhetens resultat och det rådande läget avseende klientinflöde och ekonomiska förutsättningar. I resultatredovisningen redogörs för de olika mått som identifierats och på vilket sätt de återkopplar till de sex målen, i de fall det är möjligt. BEDÖMNING I SAMMANDRAG Kriminalvårdens bedömning är att verksamheten i stort sett har fungerat bra trots ett periodvis mycket besvärligt beläggningsläge. Beläggningen har särskilt i slutet av året passerat de marginaler som behövs för att kunna bedriva kriminalvård på ett säkert, humant och effektivt sätt. Periodvis och lokalt har det inte funnits några marginaler alls. Det har fått lösas genom att placera intagna på tillfälligt inrättade platser i till exempel besöksrum och på avskildhetsplatser. För att klara av situationen har det även varit nödvändigt att inrätta dubbelbeläggningsplatser på en rad anstalter. Situationen innebär en mängd risker. Det är svårare att genomföra nödvändigt fastighetsunderhåll vilket kan leda till akutstängningar av platser på sikt. Det är svårare att hålla intagna åtskilda, vilket ökar risken för exempelvis olämpliga konstellationer och radikalisering. Det är än svårare att uppfylla kraven enligt till exempel europa rådets antitortyrkommittés rekommendationer om bland annat ljusinflöde och ut rymme per intagen. Beläggningsläget gör det också svårare att erbjuda isoleringsbrytande åtgärder i häkte och sysselsättning. Det är svårare att placera intagna där de kan få effektivast verkställighet. Omplaceringar tar längre tid. Trots svårigheterna visar våra indikatorer att kvaliteten i verksamheten generellt har kunnat bibehållas. Det gäller till exempel isoleringsbrytande åtgärder, tid på häkte från verkställbar dom, att förebygga allvarliga hot- och våldsincidenter, att upprätta verkställighetsplaner, sysselsättningsgrad, vuxenutbildning och behandlingsprogram. Den andra stora utmaningen under året har varit att ta hand om fler och fler transporter av klienter utanför Kriminalvården. Också denna verksamhet har fungerat väl, trots att en stor del av den personal som hittills har rekryterats har varit under utbildning och inte började sitt uppdrag förrän i slutet av ÅRSREDOVISNING

10 BEDÖMNING I SAMMANDRAG OCH INDELNING AV EN Ansträngningarna att upprätthålla en säker, human och effektiv kriminalvård trots de beskrivna svårigheterna har fört med sig ökade kostnader. Samtidigt har tilldelade anslaget under ett par år varit betydligt lägre än kostnaderna delvis på grund av att transportuppdraget i dess nuvarande form fortfarande är delvis ofinansierat. Allt detta har resulterat i ett växande finansiellt underskott. Kriminalvården har inlett åtgärder för att minska kostnaderna, vilket har börjat ge en viss effekt under slutet av året. Emellertid gör myndigheten bedömningen att nuvarande ambitioner i verksamheten inte kan behållas, än mindre utvecklas, om inte anslagstilldelningen ökar. Nedanstående avsnitt svarar på återrapporterings kraven i regleringsbrevet för Svaren är en sammanfattning. De avsnitt i resultat redovisningen som närmare beskriver respektive område anges inom parentes. Klienter under 21 år Kriminalvården fortsätter att prioritera unga klienter i många olika sammanhang. Kriminalvården har tillsammans med andra berörda myndigheter tagit fram ett förslag för att förbättra frihetsberövade barns situation i häkte (avsnitt 4.4). Unga förvarstagna prioriteras vid placering på anstalten Storboda, som är särskilt anpassad för att ta hand om frihetsberövade personer som inte är misstänkta för brott (avsnitt 1.4). Nya anvisningar har tydliggjort att häktade barn ska prioriteras för ett första uppsökarsamtal på häkte, och därefter unga. Unga prioriteras i det isoleringsbrytande arbetet på häkte och i den överenskommelse om häktesbesök som har slutits med Röda Korset under året. (avsnitt 2.1) Unga prioriteras vid antagning till vuxenutbildning på anstalt (avsnitt 3.2). Det är en högre andel unga som har genomgått behandlingsprogram (avsnitt 3.3). Andelen unga som fått utslussningsåtgärd eller haft ordnad bostad och sysselsättning vid villkorlig frigivning har däremot minskat under året (avsnitt 3.4). Återfallsförebyggande arbete Kriminalvårdens mål: Mål i regleringsbrevet: Våra insatser för att säkerställa en individanpassad, likvärdig och rättssäker kriminalvård ska öka. Trovärdigheten i frivårdspåföljderna ska öka. Kriminalvården ska vara drivande i samarbeten som bidrar till färre återfall i brott. Kriminalvården ska genom sitt återfallsförebyggande arbete bidra till samhällets samlade insatser för att förebygga brott. Verkställighetsplanering (VSP) (avsnitt 3.1) Kriminalvårdens arbete med att utveckla verkställighetsplaneringen har resulterat i att fler klienter får en VSP, kvaliteten i VSP har ökat, kunskaperna hos medarbetarna om RBMprinciperna 6 har ökat och samplaneringen mellan anstalt och frivård har börjat förbättras. Internrevisionens granskning på området har bland annat visat att VSP styr verkställigheten i större utsträckning och att arbetet bedrivs mer enhetligt än tidigare. Allt detta främjar den enskilde klientens möjligheter till en sammanhållen och ändamålsenlig verkställighet. Det första steget i att utveckla uppföljningen med hjälp av det nya systemstödet har också visat att Kriminalvården i mycket hög grad kan möta klienternas behov. Extern samverkan (avsnitt 4.1) Kriminalvården har utvecklat samverkan med andra berörda myndigheter och aktörer bland annat genom återkommande möten med Åklagarmyndigheten på både strategisk och lokal nivå för att underlätta arbetet med att bryta isolering i häkte. I frivårdsverksamheten har Kriminalvården inlett ett samarbete med Domstolsverket och rådmän från några av Sveriges domstolar för att utveckla arbetet med personutredningar. På anstaltssidan har bland annat samverkan med Statens institutionsstyrelse inletts för att utveckla vuxenutbildningen och för att sprida det våldspreventiva programmet Puls. Samverkan har också inletts med en rad aktörer för att förbereda försöksverksamheter med inslussnings grupper. Inom säkerhetsområdet har samarbete bland annat inletts både inom landet och internationellt om våldsbejakande extremism och med flera 6 Principerna om att återfallsförebyggande insatser planeras och genomförs med utgångspunkt i klientens risk, behov och mottaglighet. 10 ÅRSREDOVISNING 2018

11 BEDÖMNING I SAMMANDRAG OCH INDELNING AV EN myndigheter om underrättelsefrågor. Transportverksamheten har utvecklat sitt samarbete med andra myndigheter, kommuner och landsting om transporter av frihetsberövade personer utanför Kriminalvården. När det gäller samarbete med det civila samhället har bland annat samtalsgrupper och studiecirklar på häkte anordnats i samarbete med RFSU och Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare (RFS). Två pilotprojekt har inletts under året i samverkan med Polismyndigheten och socialtjänsten. Det ena är i Göteborg och handlar bland annat om att stärka stödet till personer som vill lämna kriminalitet. Det andra är ett projekt i Malmö som bygger på så kallad gruppvåldsintervention och som även involverar personer från civilsamhället. Mänskliga rättigheter (avsnitt 4.2) Kriminalvårdens mål: De isoleringsbrytande åtgärderna ska förbättras. Ansträngningarna för att utveckla och utöka de isoleringsbrytande åtgärderna för intagna i häkte har resulterat i att andelen intagna med två timmar eller mer i åtgärd i stort sett har kunnat behållas på samma nivå som Detta trots att antalet belagda vårddygn har ökat med 13 procent sedan 2017 och medelbeläggningen inte har varit högre sedan toppnivån Sam arbetet med bland annat Åklagarmyndigheten, Röda Korset, RFSU och RFS har bidragit till detta (se Extern samverkan ovan). Kriminalvårdens bedömning är dock fortfarande att några större förbättringar inte kan förväntas givet nuvarande beläggningsläge, personalresurser, utformning av lokaler och användning av restriktioner. För att uppmärksamma frågor om mänskliga rättigheter har Kriminalvården bland annat tagit fram ett nytt material för att utbilda barnombuden i barnrättsperspektiv enligt barnkonventionen. Mänskliga rättigheter utgör grunden till all internationell verksamhet, och frågan tas även upp i både grund- och chefsutbildningarna. Där tas även värdegrund och likabehandling upp, som en del i arbetet att förebygga och motverka diskriminering. Värdegrundsarbetet har intensifierats med anledning av #metoo-uppropet och medarbetarnas egna initiativ #virivermurarna. Utbildningar och samtalsstöd har tagits fram, och medvetenheten har ökat på området. Säkerhet (avsnitt 6.6) Kriminalvårdens mål: Mål i regleringsbrevet: Ett högt säkerhetsmedvetande ska genomsyra allt vårt arbete. Säkerheten inom Kriminalvården ska vara väl anpassad för att möta de faktiska behoven. För att följa upp de incidenter som rapporteras in i incidentrapporteringssystemet ISAP på ett samlat sätt följs en systematisk arbetsprocess. Verksamheten identifierar sådant som kan innebära säkerhetsrisker, värderar detta och analyserar samband. Åtgärder sätts in och arbetet följs upp löpande på lokal regional och nationell nivå. För att säkerställa att rapporteringen sker på ett likvärdigt och rättvisande sätt har bland annat ISAP-samordnare utbildats och kvalitetsgranskningar genomförts. Intern tillsyn (avsnitt 1.5) Den interna tillsynen har under året omfattat 21 verksamhetsställen inom anstalt, häkte och frivård. Tillsynen har omfattat en rad områden, som till exempel säkerhet, rättsvård och hälsooch sjukvård. Genom att åtgärda de brister som granskningen av rättsvården visar ökar graden av regelefterlevnad, vilket leder till en ökad enhetlighet och stärkt rättssäkerhet för den enskilde. Oberoendet i förhållande till övrig verksamhet säkerställs genom att inspektion och normering skiljs åt, bland annat organisatoriskt. Avstämningar sker regelbundet med internrevisionen för att utbyta erfarenheter och undvika dubbelarbete. Överförande av straffverkställighet (avsnitt 2.4) Mål i regleringsbrevet: Kriminalvården ska bidra till ett effektivt förfarande avseende överförande av straffverkställighet. För att säkerställa en kvalitetssäkrad och systematisk uppföljning av enskilda ärenden om överföranden behöver Kriminalvården ett bättre systemstöd. En förstudie pågår för ett sådant utvecklingsarbete. En utvärdering visar att handläggningen inte kan effektiviseras i någon större utsträckning givet aktuella förutsättningar. Snarare kommer arbetet med att följa upp enskilda ärenden förlänga handläggningstiderna så länge det inte finns ett effektivt systemstöd. ÅRSREDOVISNING

12 BEDÖMNING I SAMMANDRAG OCH INDELNING AV EN Verkställighet av beslut om avvisning och utvisning (avsnitt 5.2) För att säkerställa att verkställigheterna genomförs på ett värdigt, humant och rättssäkert sätt vidareutbildas personalen i konflikthantering, självskydd och praktisk scenarioträning. Transport planerarna har utbildats inom säkerhet för att kunna göra ännu bättre säkerhetsbedömningar. Transportledaren besöker klienten före transporten för att förbereda och skapa en bra kontakt. Migrationsverket har följt Kriminalvårdens arbetssätt med klienten. De gör generellt bedömningen att verkställigheterna är väl planerade och genomförda. Kriminalvården har levererat underlag för att uppnå enhetlighet i rapporteringen och några fler åtgärder har inte ansetts nödvändiga från Kriminal vårdens sida. Internationell civil krishantering (avsnitt 7.4) För att efterleva FN:s resolutioner om kvinnor, fred och säkerhet har Kriminalvården arbetat med implementeringen av den nya rapporteringsstrukturen. Myndigheten arbetar fortfarande aktivt med att få fler sekonderingar av kvinnliga medarbetare som kan arbeta med kriminalvårdsfrågor utomlands. Genom den missionsförberedande utbildningen fortsätter också kompetensutvecklingen av instruktörerna inom området kvinnor, fred och säkerhet. Sjukfrånvaro (avsnitt 8.6) Effekter av de åtgärder som vidtagits i syfte att minska sjuktalen är att andelen lång tidssjukfrånvaro minskar. Det beror delvis på det särskilda rehabiliteringsuppdrag som startade i början av 2018 och som har medfört att fler kunnat återgå till tidigare arbetsuppgifter eller kunnat komma vidare i eller utanför Kriminalvården. Kriminalvården bedömer detta som ett gott resultatet och planerar en fortsättning under Kollektivavtalsenliga villkor vid upphandling (avsnitt 4.4) För att uppfylla de nya kraven på kollektivavtalsenliga villkor har Kriminalvården i samarbete med andra myndigheter tagit fram metodstöd och vägledning för att göra behövlighetsbedömningar 7. Uppdrag om jämställdhetsintegrering (avsnitt 4.3) Åtgärder av arbetet med jämställdhetsintegrering under 2018 har bland annat varit flera olika utbildningsinsatser för medarbetare med syftet att öka kunskaperna om jämställdhet och normkritik. Ett annat exempel är att utredningen om att utveckla platser och verksamhetsinnehåll för kvinnor i anstalt har slutförts. Ett resultat av arbetet med handlingsplanen är att medvetenheten om de utmaningar som finns med att bedriva en jämställd kriminalvård har ökat, särskilt eftersom verksamheten till stor del är utformad med mannen som norm. Arbetet har medverkat till att kartlägga och belysa oskäliga skillnader. Det har även bidragit till att identifiera åtgärder till den kommande handlingsplanen. Det kan ge effekter för jämställdheten i verksamheten på lång sikt. ENS INDELNING Kriminalvården är indelad i verksamhetsgrenarna häkte, anstalt, frivård och transportverksamhet. Kostnader (inklusive overhead) och volymer för respektive verksamhetsgren utgör de över gripande prestationsmåtten. De övergripande prestationerna är: vårddygn häkte, vårddygn anstalt, frivårdsklienter per dygn och transporterade klienter. Därutöver mäts resultatet för delar av den internationella verksamheten som antal utlandsstationerade (sekonderade) personer och antal missioner. 7 Stöd för att bedöma behovet av att ställa specifika krav på exempelvis kollektivavtals enliga villkor i förhållande till olika branscher. 12 ÅRSREDOVISNING 2018

13 BEDÖMNING I SAMMANDRAG OCH INDELNING AV EN Resultatredovisningen är indelad i åtta avsnitt som i huvudsak följer verksamhetens processer i syfte att ge en samlad bild av Kriminalvårdens insatser och resultat. Efter den finansiella redovisningen finns ett avsnitt med tabellunderlag till resultatredovisningen. I bilaga 1 till årsredovisningen finns återrapporteringskraven i den ordning de anges i regleringsbrevet, tillsammans med hänvisningar till text och tabeller i resultatredovisningen. Dispositionen är i stort sett oförändrad jämfört med årsredovisningen Texten om avskildhetsåtgärder har flyttats från avsnitt 6.6 Bedömning av säkerhetsläget till avsnitt 4.3 Mänskliga rättigheter. Anledningen är att måttet enskilt inte är någon indikator för säkerhetsläget. Den viktigaste anledningen att redovisa måttet är att visa hur vi arbetar med att hålla tiden i avskildhet till ett minimum, eftersom det är skadligt för individen. Mått i resultatredovisningen Resultatredovisningen utgår från Kriminalvårdens instruktion, återrapporteringskraven i regleringsbrevet och regeringsuppdrag, men omfattar även annan information som bedöms vara av väsentlig betydelse för regeringens uppföljning och prövning av verksamheten. Kriminalvårdens prestationer redovisas med hjälp av olika mått. De förväntade effekterna beskrivs med utgångspunkt från 2 i Kriminalvårdens instruktion 8. Förändrade mått Utvecklingsarbetet har även lett till förändringar när det gäller mått för: Förslag om kontraktsvård (avsnitt 2.2) Vuxenutbildning (avsnitt 3.2) Behandlingsprogram (avsnitt 3.3) Frigivning med särskild utslussningsåtgärd (avsnitt 3.4) Utrikestransporter (avsnitt 5.2) Vad förändringarna innebär beskrivs i respektive avsnitt och i vissa fall fördjupat i avsnitt 17 Tabeller till resultatredovisningen. Borttagna mått I samband med att måtten har gåtts igenom har vissa mått tagits bort från årsredovisningen, eftersom deras utveckling varken säger något om Kriminalvårdens resultat eller har någon större påverkan på verksamheten. De borttagna måtten finns presenterade i bilaga 2 med en motivering till varför de har tagits bort. MER STATISTIK OM KRIMINALVÅRDEN Publikationen Kriminalvård och statistik (KOS) publiceras på senvåren varje år och ger en övergripande, beskrivande och aktuell bild av Kriminalvårdens verksamhet i anstalt, häkte och frivård. Där presenteras mer statistik än vad som återfinns i årsredovisningen, och i längre tidsserier, tillsammans med enklare analyser. På Kriminalvårdens hemsida se finns en elektronisk version av den senaste KOS:en att ladda ner. Utveckling av mått under 2018 Kriminalvården har under året fortsatt arbetet med att utveckla mått som bättre beskriver myndighetens resultat. Med hjälp av det nya systemstödet för verkställighetsplanering finns flera möjligheter att göra detta. I årsredovisningen för 2018 kan vi presentera ett mått som visar hur många insatser som har kunnat matchas mot de behov som har identifierats i verkställighetsplaneringen, och hur många av dessa som går att genomföra under verkställigheten, se avsnitt 3.1 En utvecklad verkställighetsplanering. 8 Kriminalvården ska verka för att påföljder verkställs på ett säkert, humant och effektivt sätt, lagföring kan ske på ett effektivt sätt, och återfall i brott förebyggs. Kriminalvården ska särskilt vidta åtgärder som syftar till att brottslighet under verkställigheten förhindras, frigivningen förbereds, narkotikamissbruk bekämpas och innehållet i verkställigheten anpassas efter varje individs behov. ÅRSREDOVISNING

14 MARIE, IT DANIEL, INSTRUKTÖR/PERSONALUTBILDARE 14

15 1. EKONOMI OCH STYRNING 1. EKONOMI OCH STYRNING Samlad bedömning av ekonomi och styrning Kriminalvårdens interna styrning och kontroll bedöms vara betryggande, samtidigt som det ekonomiska läget är allvarligt med ett växande underskott. De senaste årens underskott beror främst på att neddragningarna av anslaget, som motiverats med en lägre beläggningsnivå, inte mötts av motsvarande kostnadsminskningar. Till detta kommer nu en ökad beläggning i anstalter och häkten, ett ökat antal häktesplatser och det utökade transportuppdraget 9. Andra faktorer som påverkar den samlade kostnadsutvecklingen är en hög personalomsättning samt ökade hyror på grund av höjda marknadshyror och åtgärder för att exempelvis höja brandskyddet. Den ökade beläggningen har lett till att vårddygnskostnaderna har minskat under året, framförallt i häkte, eftersom kostnaderna inte har ökat lika mycket. Medelkostnaden per frivårdsklient har visserligen fortsatt öka, men inte alls i lika stor utsträckning som under Det beror på att medelantalet klienter för första gången på många år har ökat något, medan kostnadsökningen i frivårdsverksamheten har mattats av. Kostnaden per inrikes transporterad klient ökade kraftigt under Det beror främst på ökningen av de transporter som Kriminalvården nu tar över från Polismyndigheten. För att bromsa kostnadsutvecklingen under 2018 har Kriminalvården inlett ett antal åtgärder under året, bland annat begränsat kurser, konferenser och resor. Kombinerat med en ökad kostnadsmedvetenhet inom hela myndigheten har detta gett en besparingseffekt på cirka 50 miljoner kronor. Myndigheten har även startat ett systematiskt effektiviseringsarbete, bland annat genom att identifiera kostnadsdrivande faktorer i verksamheten för att hitta ytterligare effektiviseringar och besparingsalternativ. Det kommer 9 Se avsnitt 5.1 Inrikestransporter. emellertid inte att räcka för att få en ekonomi i balans, främst av två skäl: Det utökade transportuppdraget har hittills inneburit väsentligt ökade kostnader för myndig heten, något som inte har motsvarats av en ökad anslagstilldelning. Hur stor kostnadsökningen blir framöver beror på hur den slutliga ansvarsfördelningen mellan Polis myndigheten och Kriminalvården kommer att se ut. Kriminalvårdens samlade bedömning pekar på en avsevärt ökad klienttillströmning under kommande år. Det innebär att myndigheten behöver öka kapaciteten både på kort och lång sikt. Det krävs därför en fortsatt diskussion om den långsiktiga inriktningen för svensk kriminalvård. Nuvarande ambitioner i verksamheten kan inte behållas om inte anslagstilldelningen ökar. 1.1 EKONOMISK UTVECKLING 2018 Kriminalvården har ett växande ekonomiskt underskott eftersom nettokostnaderna fortsätter att öka medan det disponibla anslaget är relativt oförändrat sedan Kriminalvårdens kostnadsutveckling i förhållande till disponibelt anslag, tkr Nettokostnader Disponibelt anslag Källa: Anslagsredovisningen i Kriminalvårdens årsredovisningar från och med Nettokostnaderna är summan av utgifter och disponibelt anslag är summan av totalt disponibelt belopp. ÅRSREDOVISNING

16 1. EKONOMI OCH STYRNING Utvecklingen beror på att kostnaderna för personal, drift och infrastruktur ökar när beläggningen och antalet transporter ökar, så länge myndigheten behåller samma ambitionsnivå i verksamheten. Kostnadsutveckling Kriminalvårdens kostnader var miljoner kronor Det är en ökning med fyra procent, eller 375 miljoner kronor, jämfört med Av Kriminalvårdens totala kostnader utgör personalkostnader cirka 63 procent, lokalkostnader cirka 16 procent och övriga driftkostnader cirka 17 procent 10. I den organisatoriska indelningen räknas huvudkontoret och regionkontoren som Kriminalvårdens administration. Här ingår även olika klientnära beslutsfunktioner, såsom placering av intagna, strafftidsberäkning och beslut om internationell straffverkställighet. Kostnaden för Kriminalvårdens administration fördelas som overheadkostnad på verksamhetsgrenarna häkte, anstalt, frivård och transporter. Overheadkostnaden är 15 procent av de totala kostnaderna för Kriminalvårdsanslaget. Det är samma andel som Personal Personalkostnader, organisatorisk indelning, tkr Häkte Anstalt Frivård Transporter, Kriminalvården Transporter, Migrationsverket Bistånd Uppdrag mot våldsbejakande extremism Administration Totalt Se även tabell 4 i avsnitt 17. Personalkostnaderna har ökat med knappt fem procent, eller cirka 271 miljoner kronor, jämfört med Ökningen beror till knappt hälften på löneökningar. I detta ingår cirka 20 miljoner kronor som ett resultat av att det nya OB-avtalet 10 I årsredovisningen för 2017 angavs felaktigt 62 procent personal och 17 procent övrig drift. De korrekta andelarna var 63 respektive 16 procent. som förhandlades fram under 2017 fått full effekt under Resten av ökningen beror på ett ökat antal årsarbetskrafter. Utvecklingen motsvarar årets löneförhandlingar och det ökade transportuppdraget. Antalet årsarbetskrafter har ökat, främst på grund av det utökade transportuppdraget och ett antal nyöppnade häktesplatser. En retroaktiv pensionsavsättning ökade personal kostnaderna med 35 miljoner kronor under 2018 vilket redovisats samlat inom posten för administration. Det påbörjade effektiviseringsarbetet har inneburit en viss ökad kostnadsmedvetenhet, som till exempel har bidragit till minskade kostnader för kurser och konferenser med nästan 14 miljoner kronor och minskade kostnader för övertid. Se vidare not 4 till resultaträkningen i avsnitt 14 Noter. Kriminalvården redovisar årsarbetskrafter indelade per verksamhetsgren och administration. Antal årsarbetskrafter, organisatorisk indelning Häkte Anstalt Frivård Transportverksamhet Administration* Totalt *I årsredovisningen 2017 angavs felaktigt att vuxenutbildningens personal ingår här. De lärare som arbetar klientnära och lokalt ingår i Häkte respektive Anstalt. Antalet årsarbetskrafter har ökat med 202 till 9 993, eller cirka två procent. Ökningen har främst skett inom häktes- och transportverksamheten. Inom anstalts- och frivårdsverksamheten har antalet årsarbetskrafter istället minskat. En del av minskningen inom anstaltsverksamheten beror på interna övergångar till transportverksamheten. Antalet årsarbetskrafter för administrationen är fortsatt relativt lågt, särskilt med tanke på att hela personalutbildningsorganisationen ingår här, och utgör cirka nio procent av det totala antalet årsarbetskrafter. Ökningen sedan 2017 beror främst på ökade utbildningsvolymer med anledning av hög personalomsättning och det utökade transportuppdraget samt fler anställda inom it-området för att kunna minska konsultberoendet. 16 ÅRSREDOVISNING 2018

17 1. EKONOMI OCH STYRNING Till skillnad mot ökningen under 2017, då visstids anställda stod för en stor del av ökningen avsåg ökningen under 2018 främst tillsvidareanställda. De viktigaste förklaringarna är att 190 transportförare har tillsvidareanställts för det utökade transportuppdraget och att nya häktesavdelningar har varit öppna under 2018 jämfört med 2017, vilket inneburit fler tillsvidareanställningar. Se vidare avsnitt 2.1 Häkte och 5.1 Inrikestransporter. Ett annat sätt att dela in antalet årsarbetskrafter är i klientnära och ej klientnära yrkesgrupper. Antal årsarbetskrafter, yrkesgrupper Klientnära yrkesgrupper Ej klientnära yrkesgrupper Totalt Mer detaljerade uppgifter om klientnära yrkesgrupper finns i tabell 71 i avsnitt 17. Antalet kriminalvårdare har ökat med 238, övriga klientnära yrkesgrupper är i stort sett oförändrade sedan För att hålla tillbaka personalkostnaderna på huvudkontoret sker behovs- och vakansprövningar regelmässigt innan en återanställning sker. Lokaler Lokalkostnader, organisatorisk indelning, tkr Häkte Anstalt Frivård Transporter, Kriminalvården Transporter, Migrationsverket Administration Övriga driftkostnader Övriga driftkostnader, organisatorisk indelning, tkr Häkte Anstalt Frivård Transporter, Kriminalvården Transporter, Migrationsverket Bistånd Uppdrag mot våldsbejakande extremism Administration Totalt Se även tabell 4 i avsnitt 17. Övriga driftskostnader har ökat med cirka 54 miljoner kronor. Hälften av ökningen har skett inom frivården, vilket förklaras av högre kostnader för placering av klienter i kontraktsvård 11. Driftkostnaderna har även gått upp på grund av den ökade beläggningen i anstalt och häkte. Antalet intagna har i genomsnitt varit cirka 350 klienter fler under 2018 jämfört med 2017, vilket bland annat påverkar kostnader för livsmedel och andra förbrukningsartiklar. Svårigheter att rekrytera vissa yrkeskategorier som sjuksköterskor och kockar har gjort att de har fått hyras in istället, vilket har drivit upp kostnaderna. Det ökade antalet utrikestransporterade migrationsklienter har påverkat driftkostnaderna med cirka 14 miljoner kronor. Se även not 6 till resultaträkningen i avsnitt 14 Noter. Precis som inom andra områden pågår ett arbete med att identifiera kostnadsdrivande faktorer inom driften. Generellt är det svårt att sänka driftkostnaderna utan att sänka kvaliteten i både basverksamheten och det återfallsförebyggande arbetet. Bistånd * Totalt Se även tabell 4 i avsnitt 17. *avser felbokförda kostnader som egentligen hör till övriga driftkostnader. Lokalkostnaderna har ökat med knappt tre procent. Ungefär halva ökningen är en netto effekt av nya och avvecklade hyresavtal. Resten är årets indexuppräkning av hyror och variationer i kostnader för el, vatten och värme. Se även not 5 till resultaträkningen i avsnitt 14 Noter. 11 Om kontraktsvård, se avsnitt 2.2 Frivård. ÅRSREDOVISNING

18 CHRISTINA, KRIMININALVÅRDSINPEKTÖR PER-OLOF, TRANSPORTFÖRARE 18

19 1. EKONOMI OCH STYRNING Anslagsutveckling Utgifter per anslag, tkr Anslag Allmänna val och demokrati: Tilldelat anslag Utfall Anslag Kriminalvården: Tilldelat anslag Utfall Anslag Biståndsverksamhet: Tilldelat anslag Utfall Anslag Utresor för avvisade och utvisade: Tilldelat anslag Utfall Totalt utfall Se även avsnitt 12 Anslagsredovisning Anslaget Allmänna val och demokrati har använts till regeringsuppdraget om att utveckla och långsiktigt förankra arbetet mot våldsbejakande extremism. Utgifterna avser en projektledare som driver och koordinerar arbetet, samt personalutbildning, möten och konferenser. För 2018 anvisades miljoner kronor till Kriminalvården avseende förvaltningsanslaget, vilket var cirka 300 miljoner kronor mindre än hemställan i myndighetens budgetunderlag. Kriminalvården påpekade därför i alla prognoser under 2018 att anslagskrediten på tre procent riskerade att överskridas. Under slutet av året utökades den till 7,5 procent. Det slutliga ut fallet blev miljoner kronor vilket innebar att anslagskrediten utnyttjades med 6,5 procent. Orsaken till överskridandet är framförallt det delvis ofinansierade utökade transportuppdraget och det ökade antalet intagna i anstalt och häkte. Andra orsaker är en retroaktiv pensionsavsättning och ökade kostnader för kontraktsvård (se ovan under Personalkostnader och Övriga driftkostnader). För biståndsverksamheten anvisades 32 miljoner kronor för 2018, som under året höjdes till 36 miljoner kronor. Utfallet blev drygt en och en halv miljon högre än anvisat belopp vilket gjorde att anslagskrediten utnyttjades. De ökade kostnaderna beror på ett ökat engagemang i Somalia via UNODC 12 och projekt för att motverka våldsbejakande extremism, se vidare avsnitt 7 Internationell verksamhet. Från och med 2018 förs medel över från biståndsanslaget till Kriminalvårdsanslaget för myndighetsgemensamma kostnader, på samma sätt som med migrationsanslaget. Andelen myndighetsgemensamma kostnader för den internationella verksamheten uppgick till cirka fyra miljoner kronor under Enligt villkor i regleringsbrevet får fyra miljoner av biståndsanslaget användas till administration. Eftersom tre av dessa används till lönekostnader för den internationella verksamhetens administrativa personal, har emellertid endast en miljon kronor kunnat föras över från biståndsanslaget. Utfallet för anslaget Utresor för avvisade och utvisade blev cirka 31 miljoner kronor lägre än anvisat belopp. Det lägre utfallet beror framförallt på att antalet inrikes transporterade migrationsklienter blev färre än förväntat eftersom Migrations verket har byggt upp en egen transport organisation. De har därför successivt beställt färre och färre inrikestransporter av Kriminalvården. Se vidare avsnitt 5.2 Utrikestransporter. 1.2 AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET Arbetsdriften Arbetsdriftens täckningsgrad uppgick till 50 procent i snitt Arbetsdriftens täckningsgrad (tkr) År Intäkter Kostnader Täckningsgrad % % % % % % % % % % % Kostnader och intäkter inkluderar myndighetsinterna transaktioner, och exkluderar lokalhyra 12 FN:s kontor för narkotikakontroll och förebyggande av brott (United Nations Office on Drugs and Crime). ÅRSREDOVISNING

20 1. EKONOMI OCH STYRNING Enligt Kriminalvårdens nya definition av arbetsdrift måste verksamheten vara långsiktig och av affärsmässig karaktär för att räknas som arbetsdrift. Det innebär att all verksamhet på häkten som tidigare klassificerats som arbetsdrift från och med 2018 räknas som praktisk arbetsträning. Sysselsättningen på häkten saknar oftast både affärsmässighet och långsiktighet eftersom klienterna inte är långsiktigt placerade där. Jämfört med föregående år har därför de externa intäkterna för arbetsdriften minskat med nästan fyra miljoner kronor. Som en följd av omklassificeringen har även arbets driftens personalkostnader och ersättningar till intagna minskat, med sammanlagt nästan 12 miljoner kronor. I övrigt var kostnadsökningarna små, bortsett från materialkostnaderna som ökade med över fyra miljoner kronor. Ökningen avser framförallt metall- och träindustri, men även natur och miljö där sommarens torka drev upp priserna på foder för våra jordbruksanstalter. Under året har Kriminalvården fortsatt arbetet med att skapa enhetliga styrningsprocesser och att samordna inköpen inom arbetsdriften. Marknadsföring av varumärket KrimProd pågår löpande och är en förutsättning för att skaffa nya kunder. Under 2018 har arbetsdriften deltagit på exempelvis Näringslivsmässan i Linköping, Empack i Stockholm samt Formex och Scanpack i Göteborg. Intresset var stort för Kriminalvårdens produkter samt för monterings- och förpackningstjänster. Mässorna har inneburit direktförsäljning och förfrågningar från kunder som har skapat arbetstillfällen i anstalterna. Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras I Kriminalvårdens regleringsbrev för 2018 finns följande beräknade budget för avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras. Beräknad budget för avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras (tkr) +/- t.o.m /-2017 Intäkter 2018 Verksamhet Kostnader / Ack. +/- utgång 2018 Arbetsdrift Terapiverksamhet/ praktisk arbetsträning Tjänsteexport Summa Under 2018 var utfallet följande. Utfall 2018 avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras (tkr) Verksamhet Intäkter Resultat Arbetsdrift, externt Arbetsdrift, internt Arbetsdrift, övriga intäkter* Kostnader Täckningsgrad i procent Arbetsdrift, totalt % Terapiverksamhet/ praktisk arbetsträning Tjänsteexport Summa * Avser intäkter av jordbruksbidrag, övriga intäkter samt finansiella intäkter. Kostnaderna som motsvarar dessa intäkter kan inte särskiljas. Det ekonomiska målet för arbetsdrift är att direkta kostnader till 50 procent ska täckas av avgiftsintäkterna. I budgeten har därför endast 50 procent av beräknade kostnader tagits upp. Resterande direkta kostnader finansieras av Kriminal vårdsanslaget. Målet på 50 procents täckningsgrad har nåtts under året när interna och övriga intäkter tas med i beräkningen. Den interna försäljningen består bland annat av försäljning av inredning för bostads rum, kontorsmöbler och kontors material. De externa intäkterna för arbetsdriften 2018 är något lägre än de budgeterade. Anledningen är omklassificeringen av häktenas verksamhet, se 20 ÅRSREDOVISNING 2018

21 1. EKONOMI OCH STYRNING avsnittet Arbetsdriften ovan. Det har även resulterat i att intäkterna från den praktiska arbetsträningen har blivit dubbelt så hög som budgeterat. Det ekonomiska målet för den praktiska arbetsträningen är att avgifterna ska delfinansiera verksamheten. Detta mål har uppnåtts. Övriga inkomster Budgetuppföljning övriga inkomster (tkr) Beräknat enl. regleringsbrev Utfall 2018 Övriga inkomster som disponeras Övriga inkomster som inte disponeras Övriga inkomster som disponeras består bland annat av intäkter för uthyrning av arrestlokaler inklusive personal och personalmåltider. Övriga inkomster som inte disponeras är avgifter för elektronisk övervakning som klienterna betalar och Kriminalvården vidarebefordrar till Brottsoffermyndigheten. Se även not 1 respektive 10 till resultaträkningen i avsnitt 14 Noter. 1.3 KRIMINALVÅRDENS KOSTNADER PER PRESTATION Kriminalvårdens kostnader per prestation utgörs av vårddygnskostnad för häkte och anstalt, kostnad per frivårdsklient och dag, kostnad per transporterad klient samt kostnad per utlandsstationerad årsarbetskraft i utlandsverksamheten. Prestationsmått i kronor HÄKTE: Vårddygnskostnad * Procentuell förändring (mellan 2016 och 2017, respektive 2017 och 2018) 3%* -8% ANSTALT: Vårddygnskostnad * Procentuell förändring (mellan 2016 och 2017, respektive 2017 och 2018) 5%* -2% FRIVÅRD: Kostnad per frivårdsklient och dag Procentuell förändring (mellan 2016 och 2017, respektive 2017 och 2018) 14% 4% TRANSPORTER, INRIKES KV LOKALA, kostnad per transporterad klient** 8 635** Procentuell förändring (mellan 2016 och 2017, respektive 2017 och 2018) -1% -10% TRANSPORTER, INRIKES ÖVRIGA, kostnad per transporterad klient Procentuell förändring (mellan 2016 och 2017, respektive 2017 och 2018) 3% 30% TRANSPORTER, UTRIKES KRIMINALVÅRDEN, kostnad per transporterad klient Procentuell förändring (mellan 2016 och 2017, respektive 2017 och 2018) -1% -2% TRANSPORTER, UTRIKES MIGRATIONSVERKET, kostnad per transporterad klient Procentuell förändring (mellan 2016 och 2017, respektive 2017 och 2018) 7% -6% UTLANDSVERKSAMHET, kostnad per utlandsstationerad personal (årsarbetskrafter) Procentuell förändring (mellan 2016 och 2017, respektive 2017 och 2018) 5% 7% Se även tabell samt 62 i avsnitt 17. * Siffrorna är omräknade på grund av felräknade belagda vårddygn (benämndes tidigare producerade vårddygn) i årsredovisningen ** Lokala transporter som utförs i ordinarie verksamhet ingår inte. Jämförelsesiffran för 2016 är korrigerad på grund av tidigare felräknade volymer. Se vidare avsnitt 5.1. ÅRSREDOVISNING

22 1. EKONOMI OCH STYRNING Utvecklingen av prestationsmåtten i häkte, anstalt och frivård kan sammanfattas med följande tabell: Utveckling av prestationsmåtten för häkte, anstalt och frivård Förändring jämfört med 2017 Häkte Anstalt Frivård Belagda vårddygn/ medelantal frivårdsklienter 13% 4% 0% Antal platser 9% 0% - Kostnader 4% 2% 4% Prestationsmått* -8% -2% 4% *Prestationsmåtten är vårddygnskostnad i häkte, vårddygnskostnad i anstalt respektive kostnad per frivårdsklient och dag. Kostnaderna för häkte och anstalt fortsätter att öka, men i lägre utsträckning än föregående år. I kombination med att beläggningen ökar mer än kostnaderna gör detta att vårddygnskostnaderna minskar, framförallt i häkte. Detta kan tolkas som att verksamheten bedrivs mer effektivt, men i längden är inte situationen hållbar. Period vis och lokalt har beläggningen varit extremt hög, vilket har gjort att tillfälliga platser fått inrättas på till exempel avskildhetsplatser. Även dubbel beläggning har fått användas. Situationen påverkar personalens arbetsmiljö och de intagnas boendemiljö. Se vidare avsnitt 2.1 Häkte och 2.3 Anstalt. Den höga beläggningen gör det också svårare att genomföra nödvändigt fastighetsunderhåll, vilket normalt leder till ökade kostnader eller stängningar på sikt. I frivården syns för första gången på många år en liten ökning i medelantalet klienter (0,3 procent). Samtidigt fortsätter kostnaderna att öka, vilket gör att kostnaden per prestation ökar, men inte alls i samma utsträckning som under Se vidare 2.2 Frivård. Kostnaden per inrikes transporterad klient 13 ökade kraftigt under 2018, vilket delvis beror på uppstartskostnader för kunna ta hand om det utökade transportuppdraget. Det beror också på att de transporter som Kriminalvården tar över från Polismyndigheten generellt är dyrare än inrikes transporter av kriminalvårdsklienter. Se vidare avsnitt 5.1 Inrikestransporter. 1.4 ETT EFFEKTIVT RESURSUTNYTTJANDE Effektiviseringar och besparingar för att minska kostnader Kriminalvården har under 2018 inlett ett arbete med att på ett mer systematiskt sätt identifiera och realisera den effektiviseringspotential som finns inom myndigheten. Utöver detta har även ett besparingsarbete startat för att minska kostnaderna, bland annat genom att identifiera kostnadsdrivande faktorer i verksamheten för att kunna hitta möjliga effektiviseringar och besparingsalternativ. Under 2018 har besparingsarbetet medfört en kostnadsmedvetenhet inom hela myndigheten, där verksamheten har blivit mer restriktiv med inköp, tillsättande av vikarier och vakanser. Kurser, konferenser och resande har minskat, bland annat genom bättre planering av utbildningar. Allt detta har gett effekt i slutet av året i form av minskade kostnader med cirka 50 miljoner kronor. Förslag och konsekvensanalyser för ytterligare effektiviseringar och besparingar har tagits fram och bereds för närvarande i myndigheten. Exempel är effektivare schemaläggning i anstalt och häkte, översyn av normering kring bland annat insatsstyrkor och beredskapsorganisation, minskat konsultberoende samt minskat läkemedel- och livsmedelsvinn. Ett annat exempel är samverkan med Domstolsverket och enskilda domstolar för att kunna öka antalet omhäktningar via videolänk. Några av förslagen har relativt stor besparingspotential på sikt och kan sammantaget minska Kriminalvårdens kostnader i den löpande verksamheten utan att ambitionsnivån sänks i någon större utsträckning. Givet myndighetens höga kostnader för det ut ökade transportuppdraget och de behov som uppstår med en ökande klienttillströmning är den totala besparingspotentialen i förslagen emellertid inte i närheten av vad som behövs för att få en ekonomi i balans. Därför har Kriminalvården även inlett ett arbete med att analysera hur verksamhetens kostnader på medellång sikt skulle kunna sänkas genom sänkt ambition i verksamheten. Det kan på längre sikt även kom 13 exklusive lokala transporter av kriminalvårdsklienter 22 ÅRSREDOVISNING 2018

23 1. EKONOMI OCH STYRNING ma att krävas mer strukturella förändringar. Det kommer dock att krävas en diskussion med uppdragsgivaren om hur verksamheten ska bedrivas och finansieras i framtiden innan sådana åtgärder kan börja realiseras. Rättsväsendets informationsförsörjning, RIF Kriminalvården har under 2018 arbetat vidare med RIF-myndigheternas gemensamma plan för att utveckla informationsförsörjningen. En kravställning för att rapportera brottmålsavgörande digitalt håller på att tas fram tillsammans med Domstolsverket. Kriminalvården har arbetat med Skatteverket, Åklagarmyndigheten och Domstolsverket för att öka förmågan att utbyta dokument digitalt, och även tagit fram grunden för den generella förmågan att utbyta ostrukturerad data. Utbyten med Skatteverket om bosättning och med Domstolsverket om yttranden är framtagna och klara att tas i bruk. RIF-myndigheterna har redovisat en plan för gemensamma utvecklingsinsatser för Kriminalvården berörs främst av ny rapportering av brottmålsavgöranden, anpassning av belastnings- och misstankeregister samt fler utbyten av dokument i PDF-format. Infrastruktur Strategier för infrastruktur Kriminalvården bedömer att antalet intagna kommer att öka, och att vi därför på några års sikt kommer att behöva betydligt fler platser i anstalter och häkten än idag 15. Fokus för infrastruktur arbetet under 2018 har därför legat på att skapa förutsättningar för att öppna fler platser vid anstalter och häkten. Som ett första steg togs i slutet av året inriktningsbeslut om nyoch tillbyggnation av nio anstalter och fyra häkten. Utbyggnaden kommer på sikt dels innebära en nödvändig upprustning av befintliga platser och dels skapa nya platser. Under tiden arbetar Kriminalvården med att skyndsamt ta fram fler tillfälliga platser för att kunna möta den ökande klienttillströmningen. Åtgärderna enligt de planer som redovisades i årsredovisningarna för 2016 och 2017 är i olika faser. Några projekt kommer ta längre tid än planerat, bland annat på grund av att fornlämningar har upptäckts och att fastigheternas skick har krävt fördjupade analyser. Den ökade användningen av säkerhetsklass 3 fortsätter, samtidigt som eventuella konsekvenser av detta följs för att kunna anpassa arbetssätt och rutiner. Se även avsnitt 6.6 Bedömning av säkerhetsläget. Beläggningsgraden i klass 3 har emellertid ökat så pass mycket att användningen snart inte kan utökas ytterligare. De utredningar om häkten och kvinnor som påbörjades 2017 har beslutats under Utredningen om specialplatser har färdigställts men ännu inte beslutats. En del av det som framkommit i utredningarna kring häkten kommer att tas om hand i arbetet med kapacitetsutökningen. Övriga förslag kommer troligen inte kunna realiseras så länge myndigheten arbetar med kapacitets ökningen. När det gäller planen på en ny kriminalvårdsanläggning i region Syd har arbetet försenats. Alternativa lösningar har därför initierats. Kriminalvården har ett pågående utvecklingsarbete för att skapa en tydligare och stabilare lokalförsörjningsprocess. Under året har detta arbete bedrivits relaterat till rådande platssituation och parallellt med planering av kapacitetsökning. Sammantaget har utvecklingsarbetet därför gått något långsammare än önskvärt och ett arbete kvarstår för att uppnå ett framgångsrikt resultat. En grund har ändå lagts som gjort att Kriminalvården idag har en bättre överblick över fastigheternas förvaltningsbehov. Myndigheten har därmed till exempel lättare kunnat identifiera ett antal häkten som vi kan behöva hitta nya lösningar för när nuvarande avtal löper ut. Häkten ligger ofta samlokaliserade med andra myndigheter, till exempel Polismyndigheten, och därför är det viktigt att i god tid stämma av vilka planer de andra myndigheterna har för lokalerna. När det gäller lokaler för frivård har vi utvecklat ett mer strategiskt förhållningssätt kring lokalförsörjningen. Beslut om enskilda objekt bereds i särskilda forum och hänsyn tas exempelvis till total hyresbudget och nationella strategier. 14 Gemensamma utvecklingsinsatser för en effektivare rättskedja, plan för 2019, Se Kriminalvårdens budgetunderlag 2019, samt det kommande för ÅRSREDOVISNING

24 1. EKONOMI OCH STYRNING Platsutnyttjande Den nationella genomsnittliga beläggningsgraden har ökat ytterligare från den redan höga nivån 2017, och är överlag hög eller mycket hög på såväl häkten som anstalter. Lokalt och tidvis har det inte funnits några lediga platser alls, utan tillfälliga platser och dubbelbeläggning har fått användas. Se vidare avsnitt 2.1 Häkte och avsnitt 2.2 Anstalt. Situationen på häktena har hanterats genom att stängda platser har öppnats, genom nationell och regional häktessamordning och genom att använda tillfälliga platser vid överbeläggning. Kriminal vården har sedan hösten 2017 öppnat tidigare stängda häktesplatser, vilket innebär att antalet tillgängliga häktesplatser har ökat med cirka 200 sedan dess. Klienttillströmningen har dock ökat i snabbare takt än platstillskotten, varför beläggningsläget är mer ansträngt än före öppningarna. Samtidigt finns i stort sett inte fler häktesplatser att öppna för att möta en fortsatt ökande klienttillströmning. Kriminalvården arbetar med att ta fram lösningar för att långsiktigt säkra tillgången på häktesplatser på vissa orter, särskilt där vi är samlokaliserade med andra myndigheter (se under Strategier för infrastruktur ovan). Ytterligare åtgärder för att frigöra platser är till exempel: en handlingsplan för att minska kön till riksmottagningen på Kumla och en påbörjad översyn för att kunna korta tiden på häkte för verkställighetsfallen utifrån kraven i den nya strafftidslagen. Under året har anvisningar om hantering av beläggning tagits fram. Det har resulterat i en skärpt nationell häktessamordning och en stärkt operativ förmåga att både analysera förändringsbehov och vidta åtgärder för att underlätta beläggningssituationen. Exempel på åtgärder är beslut om nationell rutin för tillfällig förflyttning av verkställighetsfall från häkte till anstalt. En annan åtgärd är beslut om anpassad tidpunkt för senaste dag för inställelse när Kriminalvården förelägger dömda att inställa sig i anstalt för att verkställa utdömt straff. På kort sikt har Kriminalvården under hösten 2018 fattat beslut om 69 nya platser i de högre säkerhetsklasserna, 61 beredskapsplatser och 8 ordinarie platser, genom dubbelbeläggning och genom att konvertera olika utrymmen till bostadsrum. I den lägsta säkerhetsklassen har beslut fattats om att öppna cirka 60 tidigare stängda platser. För att förbättra den ansträngda beläggningssituationen för män har Kriminalvården bland annat arbetat med att ytterligare öka placeringarna i säkerhetsklass 3, se vidare avsnitt 2.3 Anstalt. Under den något lägre beläggningen på sommaren har 23 platser på häktet Göteborg och 24 platser på Sollentuna varit stängda i varierad omfattning under juni till september. Även under 2018 har säkerhetsplatser enligt 2 kap. 4 fängelselagen och skyddsplatser i anstalt med säkerhetsklass 1 utnyttjats som häktesplatser, se avsnitt 2.3 Anstalt under Säkerhetsoch skyddsplatser. Anpassning utifrån skade- och riskbedömning Liksom tidigare år har Kriminalvården även under 2018 tvingats stänga platser för underhåll, trots platsbristen. De längre stängningarna har handlat om platser på anstalterna Hällby, Saltvik, Borås, Fosie, Johannesberg och Kristianstad. Platser för klienter tagna i förvar I Kriminalvårdens uppgifter ingår även att ta hand om klienter som är tagna i förvar enligt utlänningslagen och som av säkerhetsskäl inte kan vistas på Migrationsverkets förvar, eller på grund av att de har blivit dömda till utvisning. Under året har 349 förvarstagna skrivits in 16, jämfört med 262 under I början av 2018 och fram till sommaren var antalet förvars tagna ovanligt högt, i snitt cirka 100. Därefter har antalet pendlat mellan 79 och 98 intagna som veckosnitt vilket är en normal nivå under senare år. Den ansträngda beläggningssituationen gör att det har varit svårt att alltid kunna anvisa platser för förvarstagna. Kriminalvården har fört en kontinuerlig dialog med Migrationsverket om placeringar av förvarstagna. Häktet Storboda har Kriminalvårdens enda särskilda avdelningar för förvarstagna och håller alltid sina 24 platser fullbelagda. Där fungerar också sysselsättning och kontakter med omvärlden väl och har fortsatt utvecklas, exempelvis med en 16 exklusive förvarstagna som övernattar i samband med transport eller som är intagna av andra synnerliga skäl 24 ÅRSREDOVISNING 2018

25 1. EKONOMI OCH STYRNING säker tillgång till internet. Det har däremot varit fortsatt svårt att skapa relevant sysselsättning och bryta isoleringen för förvarstagna på övriga häkten. Kriminalvården prioriterar förvarstagna under 21 år vid placering på Storboda. Om det är möjligt kan de även placeras på häkten med ungdomsavdelning, så att de i mån av utrymme och tid kan få ta del av aktiviteter som särskilt riktas mot unga. Förvarstagna under 21 år prioriteras också vid omplaceringar som gör det möjligt att få sitta tillsammans med andra förvarstagna. Samarbete med Polismyndigheten avseende arrestplatser Kriminalvården driver arrestverksamhet i an slutning till häktena i Göteborg, Karlstad, Kronoberg, Uppsala och Östersund utifrån överens kommelser med Polismyndigheten. Överenskommelsen om arrestverksamhet i Halmstad har avslutats under året. Kriminalvården driver efter detta 94 arrestplatser. Resurseffektivare bemanningsscheman Sedan hösten 2017 ingår hjälp med schemaläggning i Kriminalvårdens servicecenters tjänste utbud. För att ytterligare effektivisera och förbättra arbetet med bemanningsscheman har utbildning genomförts under 2018 av ansvariga chefer och medarbetare som arbetar med lokal schemaplanering. För att få en hållbar effekt över tid räcker dock inte en ökad kunskapsnivå. Under 2018 har därför även ett nytt pilotförsök förberetts, som ska handla om regionalt samordnad bemanningsplanering. Förutom ökad kompetens förväntas satsningarna leda till: mer effektiva, kvalitetssäkrade och likriktade arbetssätt, ökad följsamhet mot lagstiftning och avtal och effektivare resursanvändning. 1.5 INTERN STYRNING OCH KONTROLL Kriminalvården omfattas av förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll. Det innebär att myndighetsledningen i årsredovisningen ska lämna en bedömning av den interna styrningen och kontrollen i myndigheten det gångna året. Bedömning av intern styrning och kontroll Generaldirektören gör bedömningen att den interna styrningen och kontrollen inom myndigheten har varit betryggande under Kriminalvården har utvecklingsområden som även fortsättningsvis noga behöver följas och hanteras, bland dessa kan särskilt nämnas: Ansvarsfördelningen för och genomförandet av nationella transportenhetens utökade uppdrag. Klientinflödet och dess påverkan på beläggningssituationen. Båda dessa områden påverkar i sin tur myndighetens redan ansträngda ekonomiska situation. Bedömningen är dock att Kriminalvården har såväl pågående som planerade åtgärder för att hantera de delar av dessa utvecklingsområden som myndigheten själva kan påverka. Det utökade transportuppdraget och myndighetens ekonomiska läge lyftes även i bedömningen i årsredovisningen för Därutöver lyftes den nationella styrningen och samordningen av arbetsdriften samt resurs- och bemanningsbehov som särskilt angelägna utvecklingsområden. Under 2018 har arbetet fortsatt med att ta hand om utvecklingsbehoven inom arbetsdriften och det finns en plan för det fortsatta arbetet. Resurs- och bemanningsbehov är fortsatt ett viktigt område, som Kriminalvården har arbetat med intensivt under 2018 för att kunna möta organisationens behov utifrån givna förutsättningar. Till exempel har flera rekryteringskampanjer genomförts och rekryteringsprocessen har utvecklats. En ny kriminal vårdsutbildning har beslutats och startade i början av Underlagen för generaldirektörens bedömning omfattar också en uppföljning av myndighetens arbete enligt förordningen om intern styrning och kontroll. Bland annat kan nämnas att en revidering av myndighetens strategiska riskanalys pågår. Uppföljning har även gjorts av processer, resultat och utveckling inom områdena ledning, styrning, uppföljning och kontroll. Inom dessa områden kan särskilt nämnas den fortsatta utvecklingen av myndighetens styroch uppföljnings modell, och de processer som är knutna till modellen, samt tillsynsverksamheten (se Intern tillsyn nedan). Bedömningsunderlaget omfattar även de bedömningar som cheferna i ÅRSREDOVISNING

26 1. EKONOMI OCH STYRNING Kriminalvårdens ledningsgrupp har gjort av den interna styrningen och kontrollen inom respektive ansvarsområde. Intern tillsyn Tillsynssektionen har under 2018 genomfört tillsyn vid totalt 17 verksamhetsområden (21 verksamhetsställen) 17 inom anstalt, häkte och frivård. Därutöver har en oannonserad tillsyn av den nationella transportverksamheten genom förts. Därmed har samtliga regioner och verksamhets grenar varit föremål för tillsyn. Tillsynerna visar att det finns utvecklingsområden inom såväl säkerhetsarbete, rättsvård, hälso- och sjukvård samt inom vissa administrativa processer. Uppföljning av utvalda åtgärder sker i den ordinarie uppföljningsprocessen. För att bidra till att jämställdhetsintegrera tillsynsprocessen och arbetsmetoderna vid tillsyn har Kriminalvården bland annat beaktat jämställdhetsperspektivet när information har inhämtats. När ärenden har granskats har också möjlighet att jämföra utfall mellan mans- och kvinnoanstalter skapats. En viktig del av tillsynsverksamheten är granskningen inom rättsvårdsområdet. Detta eftersom hantering av dömda och ofta frihetsberövade personer ställer särskilt höga krav på rättssäkerhet. Granskningen av rättsvården inkluderar bland annat ärendehandläggning, avskildhetsplaceringar, samhällstjänst, försändelser till och från intagna, hantering av klienters misskötsamhet och grund för frihetsberövanden. Genom att åtgärda de brister som tillsynen visar ökar graden av regelefterlevnad, vilket leder till en ökad enhetlighet och stärkt rättssäkerhet för den enskilde. Processen för att ta hand om tillsynsresultaten och besluta om åtgärder är etablerad inom myndig heten och fungerar väl. En nyligen genomförd enkätundersökning bekräftar detta och visar dessutom att tillsynsverksamheten har utvecklats mot effektmålet att öka Kriminalvårdens förmåga att styra och följa upp både kärn- och stödverksamhet. Tillsynsrapporterna faktagranskas av berört verksamhetsområde och fastställs därefter självständigt av chefen för tillsynssektionen. Anstalts-, häktes, frivårds- och transportverksamhetens nationella nivå arbetar löpande med att utveckla formerna för att ta hand om de rekommendationer som avser hela landet, och beslutar om åtgärder. Åtgärderna genomförs såväl lokalt, i form av till exempel förbättrade rutiner, och nationellt, bland annat genom att förtydliga och revidera styrande dokument. Bedömningen är att detta arbetssätt ökar förutsättningarna för verksamheten att kunna agera på rätt sätt. För att skapa förutsättningar för en stark tillsynsverksamhet och säkerställa dess oberoende i förhållande till övrig verksamhet görs en tydlig åtskillnad mellan inspektion och normering. Det sker bland annat genom att tillsynssektionen är organisatoriskt skild från anstalts-, häktes, frivårds- och transportverksamheten. Kriminalvården har under 2018 fortsatt att utbyta erfarenheter med andra myndigheter inom rättskedjan. Därutöver sker samverkan med Justitieombudsmannen och Justitiekanslern. Tillsynssektionen och Kriminalvårdens internrevision har regelbundna avstämningar för att utbyta erfarenheter och undvika dubbelarbete. Generellt gäller att internrevisionen granskar Kriminal vårdens riskhantering och övergripande process för intern styrning och kontroll, bland annat genom att samla in information från flera olika verksamhetsområden. Tillsynssektionen inspekterar istället ett fler tal olika tillsynsområden på ett enskilt verksamhetsområde i taget. 17 Ett verksamhetsområde kan bestå av flera anstalter och häkten eller flera frivårdskontor. Ett enskilt häkte, anstalt eller frivårdskontor benämns verksamhetsställe. 26 ÅRSREDOVISNING 2018

27 ISABEL, KRIMINALVÅRDARE STUART, KOCK 27

28 2. HÄKTE OCH PÅFÖLJDER 2. HÄKTE OCH PÅFÖLJDER I det här avsnittet redovisas verksamhetens resultat för Kriminalvårdens grunduppdrag, det vill säga att verkställa utdömda påföljder, bedriva häktesverksamhet och utföra personutredningar i brottmål. Samlad bedömning av Kriminalvårdens grunduppdrag Kriminalvården bedömer att häktesverksamheten har fungerat väl under året, i synnerhet med tanke på den mycket höga beläggningen. Beläggningsläget har påverkat möjligheterna att bryta isoleringen för intagna med restriktioner, men också möjligheterna att ha intagna utan restriktioner i gemensamhet. Trots detta har Kriminalvården förmått upprätthålla nivån av isoleringsbrytande åtgärder jämfört med före gående år. Kriminalvården bedömer detta resultat som bra, och som en effekt av det fokus på det isoleringsbrytande arbetet som har gällt under senare år. Kriminalvården bedömer att ett väsentligt förbättrat resultat inte är möjligt, givet aktuell lokalsituation, bemanningsnivåer och beläggning. Detta har myndigheten också tidigare redovisat till regeringen, till exempel i samband med remissyttrande gällande häktesoch restriktionsutredningens betänkande 18. Inom frivården har antalet ärenden liksom personutredningar ökat under 2018, efter att de under flera år har minskat. Efter tidigare års kvalitativa granskningar av personutredningar har vi under 2018 genomfört utbildningsinsatser och kan nu identifiera framsteg. Andelen förslag om kontraktsvård i personutredningar har ökat jämfört med föregående år, och kostnaderna för kontraktsvård har ökat markant. Utvecklingen bedöms som positiv eftersom placering på behandlingshem istället för anstalt ger klienten bättre förutsättningar för en drogfri framtid utan kriminalitet. Dessa placeringar kostar dessutom mindre än placering i anstalt, som är alternativet. Utvecklingen när det gäller samhällstjänst är inte tillfredsställande och kräver åtgärd. Det finns fort farande en stor variation i hur lång tid det tar innan klienten börjar verkställa. Resultatet varierar både mellan olika frivårdskontor och över tid utan något särskilt mönster som kan förklara varför. Även antalet verkställigheter genom intensivövervakning med elektronisk kontroll fortsätter att minska. Detta trots att antalet klienter som erbjuds att söka denna verkställighetsform har ökat. Kriminalvårdens ambition är att så många som möjligt som uppfyller de grundläggande kriterierna ska verkställa en dom till fängelse med hjälp av elektronisk övervakning istället för i anstalt. Användningen av lekmannaövervakare har minskat. Ett utvecklingsarbete för att tydliggöra deras roll i en modern frivård har därför inletts under året. Beläggningssituationen i anstalt har varit mycket ansträngd, med över- och dubbelbeläggningar som följd i synnerhet under andra halvåret. Trots det bedöms verksamheten generellt ha fungerat väl. Kriminalvården bedömer i huvudsak att goda resultat har nåtts under året när det gäller över förande av påföljder till utlandet, givet förutsättningarna. Den fortsatta utvecklingen begränsas bland annat av systemstödet, även om hanteringen har utvecklats och en önskad framtida hantering har börjat ta form. 18 Färre i häkte och minskad isolering (SOU 2016:52). 28 ÅRSREDOVISNING 2018

29 2. HÄKTE OCH PÅFÖLJDER 2.1 HÄKTE I häkte finns i huvudsak häktade personer som är misstänkta för brott men som ännu inte har fått sitt ärende slutligt prövad av domstol. Det finns även andra kategorier av intagna i häkte. Den näst största kategorin är verkställighetsfall, det vill säga personer som har börjat avtjäna på följden men ännu inte har placerats i anstalt, personer som väntar på omplacering till annan anstalt eller som övernattar under en längre transport. Andra kategorier intagna i häkte är framförallt gripna eller anhållna personer, samt personer som är tagna i förvar enligt utlännings lagen. Kategorierna fördelar sig enligt följande bild: Inskrivna i häkte % 4% 1% 2% 85% Gripna/anhållna Häktade Verkställighetsfall I förvar tagna enligt utlänningslagen Övriga inskrivna påbörjas en ny tidsserie från och med 2017, se vidare i avsnitt 17 i samband med tabellerna 6-8. Skillnaden är inte så stor när det gäller beläggningsgraden som årssnitt för hela landet. För att möjliggöra jämförelser bakåt presenteras det tidigare beräkningssättet parallellt. Medelbeläggning häkte, inklusive arrestplatser Platser i genomsnitt* Medelbeläggning ** Beläggningsgrad - 87% 89% Medelbeläggning gammal serie Beläggningsgrad gammal serie 85% 87% 90% En mer detaljerad redovisning finns i tabell 6 i avsnitt 17, som även inkluderar medelbeläggningen uppdelad på kön. *Avser tillgängliga ordinarie platser **Siffran har korrigerats jämfört med årsredovisningen 2017 då den felaktigt angavs till Beläggningsgraden är ett för grovt mått för att kunna beskriva beläggningssituationen för ett helt år. Kriminalvården arbetar därför med att utveckla nya mått som dels kan beskriva hur många dagar på året som beläggningen varit över en verksamhetskritisk nivå och dels hur många häkten som vid ett givet tillfälle varit över denna nivå. Vi återkommer till detta i kommande årsredovisningar. Andelarna bygger på antal inskrivna i häkte i genomsnitt den 1:a i månaden under Förutsättningarna för häktesverksamheten styrs i stor utsträckning av dels lokaler och bemanning och dels antalet intagna och i vilken utsträckning de är belagda med restriktioner. Utifrån aktuella förutsättningar ska Kriminalvården säkerställa sin del av rättsprocessen, bevaka de intagnas rättssäkerhet och se till att de intagnas isolering bryts i så hög utsträckning som möjligt. Beläggning Medelbeläggningen i häkte har fortsatt att öka och var i genomsnitt intagna under 2018, vilket nästan är lika högt som det tidigare högsta årssnittet, som noterades år 2004 och uppgick till intagna. 19 Efter en översyn av beräkningssättet för medelbeläggning i samband med ett systembyte Kriminalvården har under 2018 återöppnat 120 häktesplatser efter långa stängningar på häktet Kronoberg och i Göteborg. Därutöver har 44 nya häktesplatser öppnats i Helsingborg. Tillsammans med helårseffekten av att 40 nya häktesplatser öppnade i Gävle 2017 har Kriminalvården i snitt haft 181 fler tillgängliga ordinarie häktesplatser än under 2017, vilket dock inte har motsvarat det ökade antalet intagna i häkte. Beläggningsgraden är cirka nittio procent i snitt över landet och under året. Notera att medelbeläggning enbart visar den genomsnittliga beläggningen under året. Det innebär att beläggningen enskilda dagar är både högre och lägre än medelbeläggningen för året. Beläggningen skiljer sig även åt mellan olika geografiska områden vilket leder till att vissa verksamhetsställen har högre beläggning medan andra har lägre beläggning. Värt att betona är att det finns tillfälliga beläggningstoppar som kan uppstå under kortare perioder vilket inte går att utläsa ur statistiken. 19 Kriminalvård och statistik 2017 (KOS), beställningsnummer ÅRSREDOVISNING

30 2. HÄKTE OCH PÅFÖLJDER Antal intagna i häkte har i snitt varit drygt 200 fler än föregående år. Eftersom situationen i häkte ändrar sig mycket snabbt från en dag till en annan finns inte stora möjligheter att utnyttja de platser som inte befinner sig inom geografiskt räckhåll, vilket gör att överbeläggning är det enda alternativet när det inte finns lediga platser i närheten. Överbeläggning och dubbelbeläggning gör att det är svårare att hålla intagna åtskilda, vilket ökar risken för exempelvis radikalisering och olämpliga konstellationer. Det är också svårare att uppfylla kraven enligt till exempel europarådets antitortyrkommittés rekommendationer om bland annat ljusinflöde och utrymme per intagen. Beläggnings läget gör det också svårare att erbjuda isoleringsbrytande åtgärder. I det genomsnittliga antalet häktesplatser ingår 94 arrestplatser som Kriminalvården driver för Polismyndighetens räkning. Arrestplatserna har en lägre beläggningsgrad än övriga häktesplatser, men kan inte användas för Kriminalvårdens klienter eftersom de antingen ligger i Polismyndighetens lokaler eller enligt överenskommelsen med Polismyndigheten alltid ska hålla dem tillgängliga för deras klienter. Påverkan på jämförelsetalen är normalt liten, men i perioder av mycket hög beläggning blir den genomsnittliga beläggningsgraden alltså något underskattad. Kostnadsutveckling Den ökade medelbeläggningen kombinerad med en avmattning i kostnadsökningen gör att vårddygnskostnaden för häkte har gått ner till den lägsta nivån sedan Ökningen av kostnaderna för häktesverksamheten var svagare under 2018 än under 2017 och uppgår till 88 miljoner kronor. Det är framförallt personal- och lokalkostnaderna som ökar, med 93 respektive 15 miljoner kronor. Lokalkostnaderna har ökat som en nettoeffekt av nya och avvecklade hyresavtal. Sammanlagt har i snitt 181 fler platser varit öppna under 2018 jämfört med Halva ökningen av personalkostnaderna beror på att två nya enheter har varit öppna under 2018, häktena Bomhus i Gävle och Berga i Helsingborg, och att Kronobergshäktet har öppnat upp avdelningar som tidigare varit stängda. Resten av ökningen beror till största delen på årets löneavtal kombinerat med att det nya OB avtalet som förhandlades fram under 2017 fått full effekt under Det innebär generellt att den betydligt högre beläggningen har klarats av med samma antal årsarbetskrafter per plats. Även drift kostnaderna har ökat något på grund av det ökade antalet intagna. Den totala kostnadsökningen har reducerats något på grund av att avskrivningarna har varit 22 miljoner kronor lägre än föregående år. Det beror på att flera av de nyaste häktena nu har varit i drift så pass länge att de säkerhetsinvesteringar som gjordes vid starten nu är helt avskrivna och att återinvesteringarna inte har varit lika dyra. Den totala kostnaden inkluderar kostnader för arrestplatser. Dessa har dock endast en marginell påverkan på vårddygnskostnaden, varför ingen uppdelning av kostnader och volymer för arrestplatserna görs i årsredovisningen. Vårddygnskostnad häkte Belagda vårddygn * Totala kostnader (tkr) Vårddygnskostnad (kr) * Procentuell förändring: Belagda vårddygn 3%* 13% Totala kostnader 6% 4% Vårddygnskostnad 3%* -8% Belagda vårddygn benämndes tidigare producerade vårddygn. * Jämförelsesiffrorna för 2017 är omräknade på grund av felaktigt beräknade vårddygn i årsredovisningen Se vidare tabell 1 och 12 i avsnitt 17. Isoleringsbrytande åtgärder Det är angeläget att minska de intagnas tid i isolering och att motverka skadliga effekter till följd av isoleringen. Detta gäller inte minst för de intagna som sitter häktade länge. Av de häktningar som avslutades 2017 pågick tretton procent i fyra månader eller längre 20. Arbetet försvåras i de fall åklagare har fattat beslut om restriktioner 21 som begränsar möjligheten till gemensamhet med andra intagna eller kontakter med omvärlden. Kriminalvården kan också av säkerhetsskäl fatta 20 Kriminalvård och statistik 2017 (KOS), beställningsnummer En restriktion är ett beslut fattat av domstol efter begäran från åklagare som innebär begränsningar i kontakten med omvärlden för häktade. En gemensamhetsrestriktion innebär att en häktad inte får vistas tillsammans med andra intagna på häktet. 30 ÅRSREDOVISNING 2018

31 2. HÄKTE OCH PÅFÖLJDER beslut som begränsar möjligheten till gemensamhet. Att bryta isolering är en viktig del av Kriminal vårdens arbete med mänskliga rättigheter. Att öka tiden i gemensamhet och arbeta med isoleringsbrytande åtgärder är därför ett ständigt närvarande mål i häktesverksamheten. De isoleringsbrytande åtgärderna består till exempel av vistelse med andra intagna, kontakter med anhöriga, personalledda aktiviteter eller besök av frivilligorganisationer. Isoleringsbrytande åtgärder Intagna med restriktioner: Andel intagna med 2 timmar eller mer i åtgärd 27% 30% 29% Varav unga 37% 40% 38% Intagna utan restriktioner: Andel intagna med 2 timmar eller mer i åtgärd 72% 73% 70% Varav unga 75% 75% 69% En mer detaljerad redovisning (inkl. könsuppdelning) finns i tabell 16 i avsnitt 17. Mått: Andel intagna som har åtgärdstid på två timmar eller mer för intagna med respektive utan restriktioner 22 Förväntad effekt: Häktesverksamheten bedrivs på ett humant sätt genom att isoleringen bryts. Koppling till mål: De isoleringsbrytande åtgärderna ska förbättras. Kriminalvården mäter isolering i häkte med hjälp av en enkätundersökning som genomförs sju gånger om året. Eftersom mättillfällena är få kan skillnader mellan åren bero på slumpen. Därför bör jämförelser mellan åren göras med stor försiktig het. Grupperna kvinnor och unga är minst till antal. Det gör att förändringar för dessa grupper bör tolkas extra försiktigt. Svårast är att bryta isoleringen för intagna som har restriktioner. Av de intagna som ingick i enkätundersökningen hade drygt hälften (55 procent) restriktioner vid mätdygnets början 23. Bland unga hade två tredjedelar restriktioner. Isoleringsbrytande åtgärder som innebär mänsklig kontakt Intagna med restriktioner: Andel intagna med minst 2 timmar mänsklig kontakt 14% 16% 17% Varav unga 21% 23% 24% Intagna utan restriktioner: Andel intagna med minst 2 timmar mänsklig kontakt 69% 68% 67% Varav unga 72% 69% 65% En mer detaljerad redovisning (inkl. könsuppdelning) finns i tabell 16 i avsnitt 17. Resultatet pekar på i stort sett samma nivå som för Ökningen under perioden har gått tillbaka något under 2018, men detta bedöms ändå vara ett bra resultat med tanke på det ansträngda beläggningsläget i häktena. Andel intagna med restriktioner med två timmar eller mer i isoleringsbrytande åtgärd 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Unga intagna med restriktioner, samtliga åtgärder Unga intagna med restriktioner, mänsklig kontakt Intagna med restriktioner, samtliga åtgärder Iintagna med restriktioner, mänsklig kontakt 22 Tabell 16 i avsnitt I gruppen med restriktioner ingår även intagna som har begränsade möjligheter att vistas med andra intagna på grund av beslut av Kriminalvården. Majoriteten har dock restriktionsbeslut från åklagare. Samtidigt har satsningen på intagna med restriktioner lett till att andelen isoleringsbrytande åtgärder för intagna utan restriktioner verkar ha sjunkit något. ÅRSREDOVISNING

32 2. HÄKTE OCH PÅFÖLJDER Andel intagna utan restriktioner med två timmar eller mer i isoleringsbrytande åtgärd 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Unga intagna utan restriktioner, samtliga åtgärder Unga intagna utan restriktioner, mänsklig kontakt Intagna utan restriktioner, samtliga åtgärder Intagna utan restriktioner, mänsklig kontakt Unga prioriteras normalt i arbetet med isoleringsbrytande åtgärder vilket är särskilt tydligt när det gäller intagna med restriktioner. Även kvinnor med restriktioner får en högre grad av isoleringsbrytande åtgärder jämfört med män 24. Kvinnliga intagna är oftast i minoritet och blir därför automatiskt mer isolerade på mindre häkten som inte har någon kvinnoavdelning. De har därmed ofta större behov av åtgärder än männen, vilket kan vara en anledning till att de prioriteras. Någon särskild utredning kring detta har dock inte genomförts. Kriminalvårdens bedömning är dock fortfarande att några större förbättringar inte kan förväntas givet nuvarande beläggningsläge, utformning av lokaler, användning av restriktioner och personalresurser. Nedan beskrivs de fortsatta åtgärderna för att förbättra situationen. Samarbete med Åklagarmyndigheten Samarbetet med Åklagarmyndigheten på strategisk nivå bedrivs i möten mellan Kriminalvårdens huvudkontor och riksåklagarna där arbetet med att bryta isolering står högst på agendan. På lokal nivå är den generella utvecklingen också positiv. Samverkan har stärkts på flera håll och gemensamma samverkansmöten har genomförs i princip över hela landet. Kriminalvården har i samråd med Åklagarmyndigheten fastställt en särskild anvisning för samsittning och restriktionsgrupp. Genom denna definieras begreppen och rutinerna förtydligas för 24 Se tabell 16 i avsnitt 17. Kriminalvårdens arbete med att identifiera häktade som kan bli aktuella för samsittning respektive restriktionsgrupp. Syftet är att genom ökad tydlighet och enhetlig tillämpning underlätta för åklagarna att fatta välgrundade beslut och tillåta lättnader i restriktioner i så stor utsträckning som möjligt. Styrdokumentet anses väl implementerat och bedöms ha bidragit till ökad förståelse och stärkt samarbete mellan häkte och åklagare på lokal nivå. När det gäller samsittning för intagna med restriktioner visar enkätundersökningarna en positiv utveckling där fler intagna medges samsittning var det åtta procent som deltog i sam sittning hade andelen ökat till tio procent och 2018 var motsvarande siffra 14 procent. Den genomsnittliga tiden i samsittning har motsvarande period ökat från 12 minuter 2016 till 17 minuter 2017 och 24 minuter för Med hänsyn till det ökade beläggningstrycket är utvecklingen positiv och visar att Kriminalvårdens och åklagarnas samarbete gett resultat. Restriktionsgrupp särredovisas inte i enkätundersökningarna. Eftersom aktiviteten övervakas av kriminalvårdspersonal är emellertid bedömningen att åklagarna är mer benägna att tillåta restriktionsgrupp för klienter som inte anses lämpliga för samsittning. Försöksverksamhet med stödjande miljö För att förbättra möjligheterna att bryta isolering bedrivs ett arbete med att utveckla den så kallade stödjande miljön 25 i häktena. Under 2018 har detta gjorts genom att utveckla så kallade strukturerade klientsamtal och införa gruppverksamheten goda positiva sammanhang, se vidare under Tidiga insatser i häkte nedan. Insatserna förväntas stärka den stödjande miljön samtidigt som de bryter isoleringen. De kan även ses som en viktig första insats för de intagna i häkte som kan komma att dömas till kriminalvårdspåföljd. Samverkan med civilsamhället En utvecklad samverkan med frivilligorganisationer som besöker häkten kan bidra till att minska isolering. Riksförbundet för sexuell upplysning har under året genomfört samtalsgrupper i anstalt 25 En stödjande miljö innebär att medarbetarna har god kunskap om varandras insatser och har en gemensam strategi för arbetet med varje klient. Den stödjande miljön kännetecknas av att samtliga medarbetare på ett samordnat sätt arbetar för att ge klienterna förutsättningar att leva ett liv utan kriminalitet. Se även avsnitt 3.3 Behandlingsprogram. 32 ÅRSREDOVISNING 2018

33 2. HÄKTE OCH PÅFÖLJDER och häkte för att förebygga sexuell ohälsa och ge unga intagna bättre verktyg för att kunna ta sunda beslut i nära relationer. Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare har i samarbete med Kriminalvården utvecklat och genomfört en studiecirkel om vardagsekonomi som pilotverksamhet i Stockholm. Satsningen föll väl ut och ska nu spridas nationellt. Kriminalvården har även ingått en överenskommelse med Röda korset om att öka insatserna för att minska isoleringen för häktade med restriktioner. Utöver denna målgrupp ska även barn och intagna under 26 år prioriteras samt intagna som har barn med sig, intagna med långa häktnings tider och utvisningsdömda. Överenskommelsens övergripande mål är att isoleringen i häkten ska minska genom ökad uppsökande verksamhet från Röda Korset. Med överens kommelsen som grund har samplanering skett under hösten 2018 för att starta besöksverksamhet vid ytterligare fyra häkten under Stöd och styrning Under året har Kriminalvården tagit fram regler för obligatorisk omprövning av avskildhet i häkte. En handbok har tagits fram om avskildhet och gemensamhet i häkte, som även berör arbete med isoleringsbrytande åtgärder. För att stödja häktena i samarbetet med åklagarna har definitioner och anvisningar om samsittning och restriktionsgrupper tagits fram. Tidiga insatser i häkte I häkte görs en del viktiga första insatser för de klienter som kan komma att dömas till kriminalvårdspåföljd. Uppsökande verksamhet En av de viktiga första insatserna på häkte är att identifiera häktade personer som behöver hjälp med problem relaterade till våldsbrott, missbruk och, när det gäller unga, även övriga problem som har samband med kriminalitet. Vid varje häkte finns därför medarbetare med ett särskilt uppdrag som uppsökare. Uppsökarna ska kartlägga den intagnes riskfaktorer och behov, kopplade till de problem som kontakten avser. Kartläggningen utgör ett underlag till planen för häktesvistelsen och eventuell verkställighetsplanering. Därefter ska uppsökarna motivera den intagne till behandlingsinsatser. Som en del i uppdraget ingår att genomföra den motivationshöjande insatsen MIK, Motiverande samtal i Kriminalvården. Eftersom häktade personer endast är misstänka för brott är all kontakt med uppsökarna helt frivillig. I hela landet finns det ett sjuttiotal medarbetare med funktionsuppdraget uppsökare. En ordinarie utbildning för dessa har tagits fram och en första kursomgång genomfördes i slutet av 2018 för 15 deltagare. Utöver detta har 14 uppsökare genomgått utbildning i MIK under En ny anvisning har tagits fram under 2018 som förtydligar uppdraget, bland annat kring dokumentationen i häktesplanen. I anvisningen förtydligas även att häktade barn ska prioriteras för ett första samtal, och därefter unga intagna. Efter den första kontakten är det den intagnes behov som avgör om fler uppsökarsamtal ska genomföras. Nästan 80 procent av de som avslutade häktningen 2018 hade fått minst ett besök av en uppsökare. Verksamheten är värdefull eftersom den ger den häktade en möjlighet att planera för förändring. Eftersom en häktad befinner sig i en krissituation i livet är motivationen för förändring ofta hög. Verksamheten behöver dock utvärderas närmare för att säkerställa att den ger förväntad effekt, det vill säga att fler intagna genomgår behandlingsinsatser vid påföljande verkställighet. Strukturerade klientsamtal Under 2018 har så kallade strukturerade klientsamtal utvecklats från en modell som tidigare tagits fram lokalt. Strukturerade klientsamtal är en samtalsserie som kan användas i häkte och anstalt för att ge de intagna en tydligare bild av det kriminella beteendet, dess konsekvenser och vilka förändringar som krävs. Insatsen kan ses som en förlängning av RBM-principerna 26. Under tiden i häkte fungerar samtalen som en isoleringsbrytande insats samtidigt som den intagne för bereder sig för tiden efter häktning. Strukturerade klientsamtal är också tänkta att skapa goda relationer mellan personal och intagna, vilket bidar till den stödjande miljön. Användar manualen har nyligen färdigställs och metoden kommer att prövas i pilotform i början av Principerna om att återfallsförebyggande insatser planeras och genomförs med utgångspunkt i klientens risk, behov och mottaglighet. ÅRSREDOVISNING

34 2. HÄKTE OCH PÅFÖLJDER Goda positiva sammanhang Goda positiva sammanhang är en gruppverksamhet som kan bedrivas både i häkte och i anstalt. Insatsen kategoriseras som annan strukturerad verksamhet (se vidare avsnitt 3.2 Sysselsättning i anstalt). Gruppverksamheten ger intagna möjlighet att använda tiden till att reflektera över sin livssituation och att förbereda sig inför sin frigivning. En utbildning hölls 2017 för personal från häkten i tre regioner. Från och med 2019 kommer utbildningen finnas med i Kriminal vårdens ordinarie utbildningsutbud. Verkställighetsfall I häkte finns ett antal så kallade verkställighetsfall, det vill säga personer som har dömts och börjat avtjäna påföljden men ännu inte placerats i anstalt. Kriminalvårdens mål är att tiden i häkte från det att domen är verkställbar 27 ska vara så kort som möjlig. Tiden styrs av de fyra del processerna att upprätta underlag för placering, hitta en lämplig ledig plats, fatta beslut om placering och transportera personen till anstalten. Trots den ökade arbetsbelastningen med hög beläggning i häkte och platsbristen i anstalt ligger andelen intagna som skrivs in i anstalt inom sju dagar kvar på samma nivå som föregående år, det vill säga 56 procent 28. För kvinnor har andelen ökat från knappt 70 procent under 2016 och 2017 till knappt 80 procent under Ökningen bedöms bero på att tillgången på anstaltsplatser för kvinnor har varit god samt att det med hänsyn till häktesbeläggningen varit prioriterat att frigöra platser så snabbt som möjligt. Sammantaget visar detta på vikten av tillräcklig tillgång till anstaltsplatser i syfte att minska verkställighetstiderna på häkte. Den nya strafftidslagstiftningen som börjar gälla i april 2019 innebär att placering inom sju dagar går från praxis till lag. Det ställer betydligt skarpare krav på att andelen intagna som placeras inom denna tid ökar kraftigt. För att klara detta givet aktuell beläggningssituation krävs att var och en av delprocesserna kan hållas så korta som möjligt. Om antalet tillgängliga anstaltsplatser inte räcker till hjälper dock inte 27 En verkställbar dom är en dom som vunnit laga kraft, där domstolen har beslutat om omedelbar verkställighet eller där klienten avgett nöjdförklaring. En nöjdförklaring innebär att klienten avstår från att överklaga domen i fråga om påföljden. 28 Se tabell 17 i avsnitt 17 en förkortad handläggningstid. Då kan tillfälliga platser behöva användas i avvaktan på tillgång till lediga ordinarie anstaltsplatser. På sikt behöver dock antalet anstaltsplatser ökas för att kunna möta den nya lagstiftningens krav. 2.2 FRIVÅRD Frivården övervakar klienter som står under övervakning efter villkorlig frigivning, döms till skyddstillsyn och som verkställer en fängelsedom via intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV). Skyddstillsynen kan vara kombinerad med föreskrift om samhällstjänst. Även villkorlig dom kan vara kombinerad med föreskrift om samhälls tjänst. Vidare kan skyddstillsyn kombineras med behandling genom särskild föreskrift eller särskild behandlingsplan. Det senare kallas även kontraktsvård. Dessutom har frivården ett övergripande ansvar i verkställighetsplaneringen för intagna i anstalt som ska ställas under övervakning. Utöver arbetet med påföljderna genomför frivården personutredningar i brottmål på begäran av domstol. Frivården har också ansvar för Kriminal vårdens klientnära samverkan med externa aktörer såsom kommuner, landsting, arbetsförmedling och frivilligorganisationer för klienter med frivårdspåföljd. Kostnadsutveckling Ökningen av frivårdens kostnader räknat per klient och dag har mattats av betydligt jämfört med föregående år, och är fyra procent under Prestationsmått frivård Medelantal frivårdsklienter/dag Totala kostnader (tkr) Kostnad per frivårdsklient och dag (kr) Procentuell förändring: Medelantal frivårdsklienter/dag -8% 0% Totala kostnader 5% 4% Kostnad per frivårdsklient och dag 14% 4% Kostnaderna inkluderar även de särskilda utslussningsåtgärderna Utökad frigång och Halvvägshus. Se även tabell 14 i avsnitt ÅRSREDOVISNING 2018

35 KRISTINA, PRODUKTIONSLEDARE GÖRAN, PRODUKTIONSLEDARE 35

36 2. HÄKTE OCH PÅFÖLJDER Medelantalet klienter i frivården har under 2018 ökat för första gången sedan 2009, om än mycket svagt. Kostnaderna har ökat i högre utsträckning och den totala kostnadsökningen under 2018 är 52 miljoner kronor. Av detta beror cirka 21 miljoner på att fler klienter har placerats i kontraktsvård. Även om det innebär en kostnadsökning så är det ändå mindre kostsamt än en anstaltsplacering, som hade varit alternativet. Personalomsättningen har varit lägre än väntat. Det har medfört en viss överanställning på några frivårdskontor, vilket har ökat kostnaderna. Personutredningar Kriminalvården har i uppdrag att genomföra personutredningar (PU) av personer som misstänks för brott, på begäran av domstol eller åklagare. Personutredningen innehåller bland annat uppgifter om den misstänktes personliga förhållanden och syftar främst till att underlätta domstolens val av påföljd. I praktiken används personutredningen ofta även som underlag när verkställighetsplanen upprättas (se avsnitt 3.1) och är även till stöd och hjälp för den misstänkte. Mått: antal personutredningar 29 Förväntad effekt: Väl genomförda personutredningar ger domstolen ett bra underlag för påföljdsbestämningen. Detta förväntas bidra till Kriminal vårdens uppdrag att förebygga återfall i brott genom att innehållet i verkställigheten anpassas till varje individs behov. Koppling till mål: Våra insatser för att säkerställa en individanpassad, likvärdig och rättssäker kriminalvård ska öka. Då möjligheten till samhällstjänst vid villkorlig dom infördes 1999 blev personutredningar som rörde samhällstjänst vanligare. Sedan dess har där för antalet personutredningar ökat markant 29 Tabell 18 i avsnitt 17. för att nå en topp under Därefter har antalet minskat fram till , men under 2018 har antalet ökat med cirka 400 till cirka , inklusive så kallade 5:9-yttranden 32 och kompletteringar. Antalet personutredningar är ensamt inte ett bra mått på Kriminalvårdens prestationer eftersom förändringen av antalet mellan åren i sig inte påverkar hur väl återfall i brott förebyggs. Det är snarare kvaliteten i personutredningarna som är viktig i sammanhanget för att domstolen ska ha ett bra underlag för val av påföljd. Kvaliteten är också viktig eftersom personutredningen har en avgörande roll för hur en eventuell skyddstillsyn utformas, till exempel beträffande vilka föreskrifter och liknande som ska gälla. Medan övervakningsärendenas verkställighetsinnehåll har utvecklats mycket under senare år, har motsvarande utveckling inte skett för person utredningarna. Genom de kollegiala granskningarna på området under 2016 och 2017 har ett förbättringsarbete kommit igång och börjat ge resultat. Som ett resultat av den kollegiala granskningen 2017 har ett antal lokala och regionala aktiviteter påbörjats under 2018 för att öka enhetligheten i personutredningarna. Regionala utbildningsdagar har genomförts för frivårdsinspektörer som gör personutredningar. Utöver det har ett stöd tagits fram till lokal och regional nivå så att mindre kollegiala granskningar kan organiseras för att ytterligare öka lärandet. Några lokala granskningar har påbörjats under året. Exempel på andra lokala aktiviteter är att nationella rutiner för enhetliga frivårdskollegier har börjat implementeras och att nationellt framtagna check listor har börjat användas. Det finns fortfarande olikheter i hur man resonerar i påföljdsbedömningarna, vilket inte minst framkom på de regionala utbildningsdagarna. När personutredningar granskats i andra sammanhang har dock tydliga lokala förbättringar kunnat ses, till exempel förbättrade rutiner för dokumentation. Det tyder på att kvalitet och enhetlighet har utvecklats i rätt riktning och att den gemensamma förståelsen har ökat. 30 Kriminalvård och statistik 2017 (KOS), beställningsnummer Se tabell 18 i avsnitt Här avses yttranden enligt 5 kap 9 Förordning (1998:642) om verkställighet av frivårdspåföljder. Dessa begärs av domstolen när en brottsmisstänkt sedan tidigare står under övervakning. 36 ÅRSREDOVISNING 2018

37 2. HÄKTE OCH PÅFÖLJDER Kriminalvårdens handbok för personutredning och yttrande till domstol i brottmål har reviderats under Därutöver har ett samarbete inletts med Domstolsverket och rådmän från några av Sveriges domstolar för att reda ut frågor om ytterligare åtgärder och förtydliganden. Eftersom domstolarna är uppdragsgivare till person utredningarna är det viktigt att deras perspektiv beaktas i utvecklingsarbetet. Tidigare granskningar har också visat att olikheter mellan domstolarna har gjort att den lokala praxisen hos personutredare har utvecklats olika, vilket har minskat den nationella enhetligheten. Att förankra interna riktlinjer med domstolarna på ett nationellt plan bedöms kunna leda till en ökad nationell enhetlighet och ökad kvalitet i personutredningarna. Kontraktsvård Kontraktsvård är det vardagliga namnet för det som i lagen heter skyddstillsyn med föreskrift om särskild behandlingsplan. Frivården kan i en personutredning på domstolens begäran, eller på eget initiativ, utreda förutsättningar för kontraktsvård. Det görs om en misstänkt har behov som kräver behandling och som till stor del bidragit till det misstänkta brottet. Problemen kan handla om missbruk av narkotika eller alkohol, men även till exempel våld eller gängkriminalitet. För att frivården ska kunna föreslå kontraktsvård krävs att den misstänkte inser att hen har problem och vill genomgå behandling, att en lämplig vårdgivare är tillgänglig och att finansieringen kan säkras för hela vårdperioden. Mått 33 : antal förslag om kontraktsvård antal avbrutna kontraktsvårdspåföljder antal fullföljda kontraktvårdspåföljder Förväntad effekt: Med rätt förutsättningar kan en genomförd kontraktsvård förebygga återfall i brott genom att innehållet i verkställigheten anpassas till varje individs behov, samt genom att brottsdrivande problem såsom missbruk bekämpas. 33 Tabell i avsnitt 17. Koppling till mål: Våra insatser för att säkerställa en individanpassad, likvärdig och rättssäker kriminalvård ska öka. Förslag om kontraktsvård I tidigare årsredovisningar har vi använt måttet antal kontraktsvårdsutredningar. Måttet inkluderade: alla utredningar som ledde till förslag om kontraktsvård, och de utredningar som tingsrätten initierade men som inte ledde till något förslag. Däremot inkluderades inte de utredningar som frivården initierade och som inte ledde till något förslag, eftersom de inte går att få fram ur itsystemet. Från och med i år använder vi därför istället måttet antal förslag om kontraktsvård. Det nya måttet inkluderar bara kontraktsvårdsutredningar som har lett till något förslag. Personutredningar och förslag om kontraktsvård Antal personutredningar Varav antal förslag om kontraktsvård Oavsett mått kan Kriminalvården inte i någon större utsträckning påverka de faktorer som gör att en kontraktsvård är möjlig att föreslå. Orsakerna till förändringar i antal förslag om kontrakts vård är därför svårbedömda. Att antalet förslag har ökat mer än antalet personutredningar talar emellertid för att kontraktsvård utreds i allt fler ärenden vilket är en positiv utveckling. Det är möjligt att ökningen är en effekt av den kollegiala granskningen 2017 då det uppmärksammades att frågan inte prövas i cirka hälften av potentiella kontraktsvårdsärenden. Fullföljda och avbrutna kontraktsvårdspåföljder Antalet fullföljda och avbrutna kontraktsvårdspåföljder kan inte ses som ett mått på Kriminalvårdens prestationer så länge de inte kan relateras till en relevant målgrupp. Idag finns ingen möjlighet att ta fram antal klienter som bedöms ÅRSREDOVISNING

38 2. HÄKTE OCH PÅFÖLJDER ha behov av kontraktsvård, vilket skulle vara en relevant målgrupp. Antalet fullföljda kontraktsvårdspåföljder ökade något under 2018, för första gången på flera år. familjevårdsboende och kontrollerat boende 37. Statistiken skiljer dock inte på intagna som är placerade på vårdvistelse som utslussningsåtgärd och kontraktsvårdsdömda. Antal fullföljda kontraktsvårdspåföljder Antal fullföljda kontraktsvårdspåföljder Källa: Kriminalvårdens årsredovisningar från och med 2016 Kostnaderna kopplade till kontraktsvård ökade relativt mer, med hela 17 procent. Förklaringen ligger troligen i att antalet påbörjade kontraktsvårdspåföljder började öka redan under 2017 efter många års nedgång 34. Det innebär att vi kan förvänta oss att även antalet fullföljda påföljder kommer öka mer framöver, såvida inte misskötsam heten ökar. Andelen avbrutna kontraktsvårdspåföljder i relation till antalet påbörjade har ökat något under senare år och ligger på 29 procent för de som påbörjade verkställigheten Antalet avbrutna kontraktvårdspåföljder fortsatte dock att minska något under Istället för att avbryta en kontraktsvård kan man försöka hitta nya behandlings alternativ. För detta behövs god kunskap om utbudet. Därför gjordes under året en specifik satsning, som omfattade bland annat utbildning i köpt vård och behandling. Placeringar hos vårdgivare som Kriminalvården har ramavtal med Statistiken från de vårdgivare som vi har ramavtal med har under senare år visat att ungefär 60 procent av placeringarna på behandlingshemmen fullföljs och runt 75 procent av placeringarna på Andelen placeringar hos vårdgivare utom ramavtal är fortsatt låg. Alla sådana placeringar beslutas efter samråd med frivårdsdirektören och är väl motiverade. Det handlar framförallt om klienter som socialtjänsten har placerat på ett behandlingshem redan före dom, eller att klientens behov av vård och behandling inte kan tillgodoses på något av de behandlingshem som Kriminalvården har ramavtal med. Det händer även att socialtjänsten inte har ramavtal med samma behandlingshem som Kriminalvården. I de fallen brukar den som har längst betalningsansvar få störst inflytande på valet av vårdgivare. Övervakning efter villkorlig frigivning och vid skyddstillsyn Den som döms till fängelse och ska friges villkorligt blir vanligtvis villkorligt frigiven efter två tredjedelar av strafftiden. En klient kan stå under övervakning av två skäl; då hen dömts till skyddstillsyn eller efter beslut om övervakning vid villkorlig frigivning. Övervakningen innebär både stöd och kontroll och syftar till att minska risken för återfall i brott. Det nya sättet att arbeta med VSP och Krimstics är infört och fokus ligger på att vidmakthålla, förvalta och vidareutveckla kvalitetsarbetet i övervakningsärenden. Det innebär att arbetet med övervakningsärenden i frivården ska bedrivas följsamt till RBM-principerna 38. Ju högre risk för återfall klienten har desto fler och intensivare insatser krävs för ett effektivt arbete med att förebygga återfall. Resultatet av den granskning som genomfördes 2017 om hantering av misskötsamhetsärenden har spridits i organisationen. De brister i enhetlighet och dokumentation som granskningen visade har diskuterats på regional nivå. Regionkontoren ansvarar nu för att tillsammans med 34 Kriminalvård och statistik 2017 (KOS), beställningsnummer Kriminalvård och statistik 2017 (KOS), beställningsnummer Se tabell 19 i avsnitt Med fullföljd behandling avses här att Kriminalvården eller Socialtjänsten tillsammans med behandlingshemmet och klienten gemensamt kommer fram till att behandlingen är fullföljd utifrån den vårdplan som angetts vid placeringens början. 38 Principerna om att återfallsförebyggande insatser planeras och genomförs med utgångspunkt i klientens risk, behov och mottaglighet. 38 ÅRSREDOVISNING 2018

39 2. HÄKTE OCH PÅFÖLJDER frivårdskontoren se till att brister åtgärdas och praxis justeras för en bättre enhetlighet. Även när det gäller arbetet med lekmannaövervakare finns stora variationer i landet. Antalet lekmannaövervakare har minskat i takt med att frivårdens arbetssätt har förändrats, med Krimstic och det nya sättet att arbeta med verkställighetsplaneringen. Då kontakt med lekmannaövervakare till viss del tidigare ersatte kontakt med frivårdshandläggaren har nuvarande tydligare krav på kontakt med handläggare, oavsett övriga insatser, skapat osäkerhet kring lekmannaövervakarens roll. Ett utvecklingsarbete har inletts under 2018 som ska förtydliga lekmannaövervakarnas roll och insats i en modern frivård. Tanken är att lekmannaövervakarna ska fungera som ett stärkande komplement till frivårdens personal och övriga insatser runt klienten. Samhällstjänst En föreskrift om samhällstjänst kan dömas ut tillsammans med skyddstillsyn eller villkorlig dom. Samhällstjänsten innebär att klienten ska utföra oavlönat arbete. När frivården utför en personutredning görs alltid en lämplighetsbedömning för samhällstjänst. En dom till skyddstillsyn med föreskrift om samhälls tjänst innebär att klienten också står under övervakning. Mått: fördelning av tid till start av samhällstjänst, uppdelat på skyddstillsyn och villkorlig dom 39 antal fullföljda samhällstjänster 40 Förväntad effekt: Alternativ till fängelsepåföljd minskar de skadliga effekterna av en anstaltsvistelse, vilket i sin tur förväntas förebygga återfall i brott. Koppling till mål: Våra insatser för att säkerställa en individanpassad, likvärdig och rättssäker kriminalvård ska öka. 39 Tabell 21 och 22 i avsnitt Tabell 23 i avsnitt 17. Tid från verkställbar dom till påbörjad samhällstjänst Enligt Kriminalvårdens regelverk bör verkställighet av en föreskrift om samhällstjänst påbörjas inom åtta veckor efter det att domen blivit verkställbar. När det gäller skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst påbörjade 34 procent samhällstjänsten inom åtta veckor under 2018, vilket är samma nivå som För villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst var andelen 42 procent, vilket är en minskning för tredje året i rad. Påbörjad samhällstjänst inom 8 veckor från verkställbar dom Typ av dom: Skyddstillsyn 37% 33% 34% Villkorlig dom 51% 49% 42% En mer detaljerad redovisning, inklusive könsindelning finns i tabell 21 och 22 i avsnitt 17. Uppföljningen inkluderar ärenden som frivården anmält till åklagare eller övervakningsnämnd. Måttet är inte optimalt och Kriminalvården kommer att se över möjligheten att utveckla bättre mått för uppföljning. Ett bra mått bör ge information om påföljden har verkställts på ett korrekt sätt och om placeringen har varit lyckad. Tills vidare, och oavsett mått, bedömer Kriminalvården att utvecklingen inom det här området inte är tillfredsställande. Det finns fortfarande en stor variation mellan de olika frivårdskontoren och mellan åren utan något särskilt mönster som kan förklara varför. Ett frivårdskontor kan ha ett bra resultat ena året och ett dåligt nästa och vice versa. De kraftiga variationerna gör att det är svårt att hitta exempel på arbetssätt som ger bra resultat. En processanalys genomfördes på fem frivårdskontor under Den visade att det finns stora skillnader i hur samhällstjänstärenden handläggs. Det påverkar sannolikt hur väl kontoren lyckas med att påbörja verkställigheten inom åtta veckor, men några samband har inte kunnat fastställas. Utvecklingen av samhällstjänsten har precis som personutredningarna fått stå tillbaka i en period av övrig utveckling inom frivården. Under året har en utredning genomförts som visar att samhälls tjänsten har en stor utvecklings potential. Lokalt pågår ett löpande utvecklingsarbete för att samhällstjänsten ska kunna verkställas på bästa möjliga sätt. För att öka trovärdigheten i på följden behöver dock utvecklingsarbetet även ÅRSREDOVISNING

40 2. HÄKTE OCH PÅFÖLJDER ske på nationell nivå. Kriminalvården har under hösten börjat ta fram en handlingsplan för fortsatt utvecklingsarbete. En revidering av handboken för samhällstjänst har också inletts, för att ge bästa möjliga stöd till frivårdskontoren. Flera åtgärder planeras såväl på strategisk som på operativ nivå. Exempelvis behöver systemstödet utvecklas och relevanta indikatorer tas fram så att det går att följa upp samhällstjänsten på ett bättre sätt än idag. Det skulle i sin tur underlätta arbetet med att analysera utvecklingen. Fullföljda samhällstjänster Antalet fullföljda samhällstjänster kan inte ses som ett mått på Kriminalvårdens prestationer så länge de inte kan relateras till en relevant målgrupp. Eftersom Kriminalvården inte heller kan påverka inflödet är orsakerna till förändringar i utfall svårbedömda. Antal fullföljda samhällstjänster Skyddstillsyn Villkorlig dom En mer detaljerad redovisning (inkl. könsuppdelning) finns i tabell 23 i avsnitt 17. Antalet fullföljda samhällstjänster fortsätter att minska, särskilt när det gäller villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst. Sett ur ett lite längre perspektiv verkar dock minskningen avta något. sändare (så kallad fotboja). Klienten får bara vistas utanför bostaden i samband med sysselsättning och vissa planerade aktiviteter enligt ett schema. Frivården gör oanmälda hembesök för att kontrollera att klienten är på plats och inte är på verkad av alkohol eller andra droger. Den som döms till fängelse i högst sex månader kan ansöka om IÖV. Om intensivövervakningen missköts avtjänar klienten den återstående tiden i anstalt. Av de som dömdes till fängelse i upp till sex månader under 2017 verkställde 26 procent med IÖV. 41 Mått: antal klienter som erbjudits, sökt och fullföljt IÖV 42 Förväntad effekt: Alternativ till fängelsepåföljd minskar de skadliga effekterna av en anstaltsvistelse, vilket i sin tur förväntas förebygga återfall i brott. Koppling till mål: Våra insatser för att säkerställa en individanpassad, likvärdig och rättssäker kriminalvård ska öka. Antal fullföljda samhällstjänster Skyddstillsyn med samhällstjänst Villkorlig dom med samhällstjänst Källa: Kriminalvårdens årsredovisningar från och med 2014 Intensivövervakning med elektronisk kontroll Intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV) är ett alternativt sätt att fullgöra en fängelsedom, och innebär att straffet avtjänas i hemmet. Klienten övervakas med hjälp av en Måtten antal påbörjade IÖV, antal avbrutna IÖV och fördelning av tid till start tas bort ur årsredovisningen, se bilaga 2 Lista över borttagna mått. Måtten presenteras fortfarande i publikationen Kriminalvård och statistik (KOS). Antal klienter som erbjuds, söker respektive fullföljer IÖV Antalet klienter som erbjudits, sökt och fullföljt IÖV kan inte ses som mått på Kriminalvårdens prestationer så länge de inte kan relateras till en relevant målgrupp. Antal sökta IÖV kan till exempel inte relateras till antal erbjudande om IÖV, eftersom de inte avser samma klientgrupp under ett avgränsat år. Kriminalvården kan inte heller påverka antal klienter som döms till fängelse i högst sex månader. Dessa begränsningar gör att orsakerna till förändringar i utfall 41 Kriminalvård och statistik 2017 (KOS), beställningsnummer Se tabell i avsnitt ÅRSREDOVISNING 2018

41 2. HÄKTE OCH PÅFÖLJDER är svår bedömda. Det finns även hinder för att erbjuda intensivövervakning som Kriminalvården har svårt att påverka, till exempel att bostad eller sysselsättning saknas, eller att den dömde har ett pågående avancerat missbruk. Antal klienter i IÖV-processen Antal klienter som: Erbjudits IÖV Sökt IÖV Fullföljt IÖV En mer detaljerad redovisning (inkl. könsuppdelning) finns i tabell i avsnitt 17. Antalet erbjudna och fullföljda IÖV har fortsatt att minska under Däremot har antalet sökta IÖV ökat. Kriminalvårdens ambition är att så många som möjligt som uppfyller de grundläggande kriterierna ska verkställa dom till fängelse med hjälp av IÖV. En djupare analys av orsakerna till utvecklingen har påbörjats under Möjliga förklaringar kommer att prövas, till exempel om bedömningarna inför beslut har blivit restriktivare, eller om klientgruppen har förändrats så att förutsättningarna för IÖV inte uppfylls. Kriminalvården kan även komma att undersöka möjligheten att digitalisera ansökningsprocessen. 2.3 ANSTALT Personer som döms till fängelse, och som inte avtjänar domen genom IÖV, avtjänar sitt straff i anstalt. Anstalterna är indelade i tre säkerhetsklasser, där 1 innebär den högsta säkerheten och 3 den lägsta. Beläggning Efter en översyn av beräkningssättet för medelbeläggning i samband med ett systembyte påbörjas en ny tidsserie från och med Med det nya räknesättet räknas inte intagna som är frånvarande, till exempel på grund av permission, med. Inte heller tillfälliga placeringar på avskildhetsplats och transportplats räknas med, eftersom de som placeras där normalt även har en ordinarie plats i beläggningen. Det nya räknesättet undviker dessa dubbelräkningar och ger därmed normalt en mer rättvisande bild. Förändringen innebär att medelbeläggning och beläggningsgrad i anstalt blir lägre än tidigare, särskilt i säkerhetsklass 1. Emellertid innebär den akuta platsbrist som råder att avskildhetsplatser och transportplatser återkommande används för att placera intagna, utan att de har tilldelats en ordinarie plats. Dessa intagna kommer inte med i beläggningen med det nya räknesättet vilket innebär en underskattning av beläggningsgraden. För att möjliggöra jämförelser bakåt presenteras det tidigare beräkningssättet parallellt. Se vidare i avsnitt 17, i samband med tabellerna 6-8. Beläggningsgraden är ett för grovt mått för att kunna beskriva beläggningssituationen för ett helt år. Kriminalvården arbetar därför med att utveckla nya mått som dels kan beskriva hur många dagar på året som beläggningen varit över en verksamhetskritisk nivå och dels hur många anstalter som vid ett givet tillfälle varit över denna nivå. Vi återkommer till detta i kommande årsredovisningar. Medelbeläggning anstalt Platser i genomsnitt* Medelbeläggning ** Beläggningsgrad - 88% 91% Medelbeläggning, gammal serie Beläggningsgrad, gammal serie 89% 91% 95% Se vidare tabell 7 och 8 i avsnitt 17, som även inkluderar uppdelning på kön och säkerhetsklass. * Avser tillgängliga ordinarie platser. **Siffran har korrigerats jämfört med årsredovisningen 2017 då den felaktigt angavs till Oavsett beräkningssätt har medelbeläggningen fortsatt att öka, och 2018 hade det högsta årssnittet sedan Samtidigt har antalet tillgängliga platser minskat konstant sedan 2008 då Kriminalvården hade som flest tillgängliga platser. Detta gör att den nationella genomsnittliga beläggningsgraden nu är uppe i över 90 procent. Beläggningsgraden har varit särskilt hög i säkerhetsklass 2 för män där det nationella snittet för hela året uppgår till 96 procent 44. Det är dessutom en underskattning med tanke på att vissa överbeläggningar inte kommer med i det nya beräkningssättet (se ovan). Det innebär att det periodvis och i delar av landet har varit fullbelagt och till och med överbelagt på platser för män i säkerhetsklass 2. Under stora delar av året har 43 Kriminalvård och statistik 2017 (KOS), beställningsnummer Se tabell 7 i avsnitt 17. ÅRSREDOVISNING

42 2. HÄKTE OCH PÅFÖLJDER beläggningsgraden varit mycket hög även i säkerhetsklass 1. Säkerhetsklass 3 för män har en mer varierad beläggning med inslag av mycket hög beläggning även här. Beläggningsgraden har också ökat under året, vilket gör att höstens beläggningssituation i anstalter för män har varit mycket ansträngd. För kvinnor har beläggningsgraden varit betydligt lägre under hela året. Även i anstalt är det svårt att jämna ut beläggningen över landet, eftersom det kan vara långt mellan de anstalter som har lediga platser och de som har brist, och situationen kan förändras inom några dagar. Därför är överbeläggning ofta enda lösningen vid den här typen av situationer. Precis som på häkte innebär överbeläggning och dubbelbeläggning en rad svårigheter i verksamheten. Det är svårare att hålla intagna åtskilda och uppfylla grundläggande krav på boendemiljö. I anstalt gör en hög beläggning att det också blir svårare att erbjuda meningsfull sysselsättning. Det är svårare att placera in tagna där de kan få effektivast verkställighet, och omplaceringar tar längre tid. Kriminalvården har fortsatt arbetet med att få ut fler klienter till säkerhetsklass 3, vilket gjort att beläggningsgraden har ökat med ytterligare tre procentenheter och låg i snitt på 87 procent under 2018 enligt det nya beräkningssättet 45. Säkerhetsarbetet i säkerhetsklass 3 har fortsatt varit i fokus för att kunna ta hand om både fler intagna och delvis andra klienttyper än tidigare. En ökad användning av säkerhetsklassen kan dock innebära säkerhetsmässiga utmaningar. Se vidare avsnitt 6.6 Bedömning av säkerhetsläget. Platsbristen har även gjort att intagna i vissa fall har fått placeras på platser med högre grad av övervakning och kontroll än nödvändigt och på platser som inte bäst matchar den intagnes behov. Det har generellt försvårat Kriminalvårdens uppdrag att anpassa verkställigheten till varje individs risker och behov. Kostnadsutveckling Effekterna av en ökad beläggning motsvaras inte av en lika stor kostnadsökning under Det gör att vårddygnskostnaden för anstalt har sjunkit jämfört med Se tabell 7 i avsnitt 17. Vårddygnskostnad anstalt Belagda vårddygn * Totala kostnader (tkr) Vårddygnskostnad (kr) * Procentuell förändring: Belagda vårddygn -1%* 4% Totala kostnader 4% 2% Vårddygnskostnad 5%* -2% Belagda vårddygn benämndes tidigare producerade vårddygn. * Jämförelsesiffrorna för 2017 är omräknade på grund av felaktigt beräknade vårddygn i årsredovisningen Placeringar i vårdvistelse är vårddygn som Kriminalvårdaren betalar för till en extern vårdgivare. Eftersom dessa kostnader ingår i Kriminalvårdens anstaltskostnader räknas de också in i antalet belagda vårddygn ovan. Se vidare tabell 1 och 13 i avsnitt 17. Vårddygnskostnaderna är generellt högre ju högre säkerhetsklass anstalten har. Vårddygnskostnad per säkerhetsklass (kr) Säkerhetsklass Säkerhetsklass Säkerhetsklass Se vidare tabell 13 i avsnitt 17. Det finns dock variationer, särskilt inom säkerhetsklass 2. Enskilda anstalter i säkerhetsklass 2 kan till och med vara dyrare än en anstalt i säkerhetsklass 1 om de har särskilda uppdrag, till exempel ungdomsplatser, eller om det är en liten anstalt utan stordriftsfördelar. De totala kostnaderna för anstaltsverksamheten har under året ökat med cirka 94 miljoner kronor. Det är främst personalkostnader och avskrivningar som ökar, med 64 respektive 30 miljoner kronor. Ökningen av personalkostnaderna är en följd av årets löneavtal kombinerat med att det nya OB-avtalet som förhandlades fram under 2017 fått full effekt under Antalet årsarbetskrafter har däremot minskat inom anstaltsverksamheten. Det beror delvis på att transportverksamheten har internrekryterat personal från anstalterna för de utökade transportuppdraget. De ökade kostnaderna för avskrivningar beror på större säkerhetshöjande investeringar på ett antal anstalter i de högre säkerhetsklasserna. Trots en högre beläggning har de totala driftskostnaderna minskat jämfört med föregående år. Det förklaras av årets fokus på effektivise 42 ÅRSREDOVISNING 2018

43 2. HÄKTE OCH PÅFÖLJDER ringar och besparingar som inneburit en generell återhållsamhet vid inköp av förbrukningsartiklar. Klientrelaterade driftskostnader, som livs medel och arbetsersättningar har däremot ökat på grund av den högre beläggningen. Säkerhets- och skyddsplatser Säkerhetsplatser Säkerhetsplatserna är avsedda för intagna där risken för fortsatt allvarlig brottslig verksamhet under anstaltsvistelsen, rymning eller fritagning bedöms vara särskilt hög. Dessa intagna kräver särskilda arrangemang för säkerhet och omhänder tagande under verkställigheten. Beslut om placering på säkerhetsavdelning regleras särskilt i lag. Kriminalvården har under 2018 i genomsnitt haft 48 säkerhetsplatser tillgängliga. Antal säkerhetsplatser i genomsnitt 2018 Anstalten Hall 24 Anstalten Kumla 24 Totalt 48 De sex tidigare säkerhetsplatserna på Saltvik har under året varit konverterade till häktesplatser. På säkerhetsplatserna finns endast män intagna. Medelbeläggningen är låg, vilket är en naturlig följd av att målgruppen är liten och att intagna utanför målgruppen inte kan placeras på dessa platser. Medelbeläggning säkerhetsplatser Tillgängliga platser i genomsnitt Medelbeläggning Beläggningsgrad* 27% 32% 30% * Beräknad på siffror som inte är avrundade. Skyddsplatser Kriminalvården har särskilda avdelningar för klienter med högt skyddsbehov i anstalter med säker hetsklass 1. I samband med att platskapaciteten utökas kan det bli aktuellt att inrätta skyddsplatser även i anstalter i andra säkerhetsklasser. Kriminalvården har under 2018 i genomsnitt haft 13 skyddsplatser tillgängliga. Medelbeläggning skyddsplatser Tillgängliga platser i genomsnitt Medelbeläggning Beläggningsgrad* 59% 33% 52% * Beräknad på siffror som inte är avrundade. Sex skyddsplatser har varit konverterade till häktes platser sedan mitten av mars På skyddsavdelningarna finns endast män intagna. Medelbeläggningen är låg, vilket är en naturlig följd av att målgruppen är liten och att intagna utanför målgruppen inte kan placeras på dessa platser. Kostnad för säkerhets- och skyddsplatser Vårddygnskostnaden är svår att särredovisa för säkerhets- respektive skyddsplatser eftersom dessa är lokaliserade i samma byggnad med en personalgrupp som arbetar integrerat mot båda platstyper. Därför beräknas ett snitt för båda. Den låga beläggningen, i kombination med extra säkerhetsarrangemang och högre personaltäthet gör att vårddygnskostnaden är hög. Här är det mest relevant att räkna vårddygnskostnad per tillgänglig plats, eftersom användningen av platserna är begränsad till mycket små målgrupper. Vårddygnskostnad säkerhets- och skyddsplatser Tillgängliga platsdygn* Totala kostnader (tkr) Vårddygnskostnad tillgängliga platser (kr) 5 969** Procentuell förändring: Tillgängliga platsdygn -4% 4% Totala kostnader -5% 10% Vårddygnskostnad -1% 6% *Tillgängliga platser i genomsnitt multiplicerat med antal dagar under året. Beräkningen görs på siffror som inte har avrundats, varför de inte alltid kan härledas till tabellerna med medelbeläggningen ovan. Jämförelsesiffrorna har korrigerats jämfört med tidigare årsredovisningar på grund av felaktighet i beräkning. ** Siffran är korrigerad jämfört med årsredovisningen 2016 på grund av felaktigt antal tillgängliga platsdygn. ÅRSREDOVISNING

44 2. HÄKTE OCH PÅFÖLJDER Kostnadsökningen mellan åren förklaras främst av att ingen interndebitering för de konverterade häktesplatserna har gjorts, vilket motsvarade sju miljoner i interna intäkter under Om en interndebitering motsvarande föregående års nivå hade gjorts skulle kostnaderna ha ökat med cirka fem procent. Vårddygnskostnaden skulle istället ha ökat med en procent till kronor. I övrigt har avskrivningskostnaderna på Hall ökat med drygt en miljon kronor på grund av en uppgradering av det övergripande larmsystemet. 2.4 ÖVERFÖRANDE AV PÅFÖLJD Kriminalvården planerar och genomför överföranden av klienter till och från Sverige enligt nordiska 46 respektive europeiska 47 verkställig hetslagen, lagen om överförande av frivårds påföljder inom EU 48 och internationella verkställighetslagen 49. Syftet är främst att underlätta klientens återanpassning i det land hen kommer att vistas efter frigivning. Nordiska verkställighetslagen Samarbetet inom Norden bygger på att de nordiska länderna i stort sett har likalydande lagar gällande överförande av straffverkställighet. Den nordiska verkställighetslagen innebär att det går att föra över frihetsberövande påföljder, böter och förverkande mellan de nordiska länderna. Lagstiftningen gör det möjligt att snabbt avgöra ett ärende. En framställan i domstol som gjorts i enlighet med lagstiftningen godkänns normalt. Europeiska verkställighetslagen Den europeiska verkställighetslagen gör det möjligt att snabbt avgöra europeiska ärenden. Kriminalvården anser att samarbetet generellt fungerar bra, men det är fortsatt problem med dåliga fängelseförhållanden i en del EU-länder. Kriminalvården deltar i regeringskansliets arbete med att ingå ett avtal med Rumänien som ska underlätta överföranden dit. Problemet att en del länder inte klarar att hålla angivna tidsfrister 46 Lagen (1963:193) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff m.m. 47 Lagen (2015:96) om erkännande och verkställighet av frihetsberövande påföljder inom Europeiska unionen. 48 Lagen (2015:650) om erkännande och verkställighet av frivårdspåföljder inom Europeiska unionen. 49 Lagen (1972:260) om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottsmålsdom. kvarstår fortfarande. Flera medlemsländer har tidskrävande processer där lokala domstolar är behöriga myndigheter. Domstolsprocesserna gör att överförandeprocessen ofta drar ut på tiden. Av dessa anledningar är det svårt att föra över fler klienter med stöd av lagstiftningen. Kriminalvården har begränsade möjligheter att påverka situationen. Lagen om överförande av frivårdspåföljder inom EU Lagen om överförande av frivårdspåföljder inom EU bygger på principen om ömsesidigt erkännande av domar och beslut i brottmål. Regelverket är fortfarande relativt nytt och flera länder har just kommit igång med att tillämpa det. Överförande av frivårdspåföljder kan därför komma att öka framöver. Till skillnad från överförande av frihets berövande påföljder finns det en del svårigheter med att jämföra olika frivårds påföljder mellan länder. Detta kan minska möjligheten att föra över klienter. Internationella verkställighetslagen Internationella verkställighetslagen innebär att det går att föra över frihetsberövande påföljder mellan Sverige och länder utanför Norden och EU. Till skillnad från samarbetet inom Norden och EU krävs dock i större utsträckning att den intagne samtycker. Dessutom behöver båda länderna godkänna överförandet, vilket förutsätter kontakt mellan staternas regeringar. Processen är därför tidskrävande, vilket innebär att intagna med kort strafftid inte kan bli aktuella. Uppföljning Kriminalvården mäter hur många beslut om överföranden som fattas och hur många intagna som överförs. Observera att de olika stegen kan ske under olika år, vilket gör att ett års statistik för de båda måtten inte går att relatera sinsemellan. Under 2018 har totalt 118 beslut fattats om överförande från Sverige till annat land. Av dessa avser 77 beslut om överföranden till nordiska länder och 41 beslut till övriga länder inom EU. Med överföranden i tabellerna nedan menas genom förda överföranden, det vill säga att klienten har påbörjat eller fortsatt verkställigheten i 44 ÅRSREDOVISNING 2018

45 2. HÄKTE OCH PÅFÖLJDER det land hen har överförts till. Totalt 71 personer har överförts från Sverige för verkställande av frihetsberövande påföljd. Antal överförda frihetsberövande påföljder från Sverige Till Norden: Till EU (ej Norden): Till övriga länder: Totalt alla länder Se även tabell 31 i avsnitt 17. Under 2018 har totalt 76 personer överförts till Sverige för verkställande av frihetsberövande påföljd, vilket är en minskning jämfört med Antal överförda frihetsberövande påföljder till Sverige Från Norden: Från EU (ej Norden): Från övriga länder: Totalt alla länder Se även tabell 32 i avsnitt 17. Överförande av frivårdspåföljder är inte lika vanligt som överförande av fängelsepåföljder, på grund av de svårigheter som beskrivs ovan. Överförande av frivårdspåföljder från Sverige sker oftare än överföranden till Sverige. Inga större förändringar har skett de senaste åren. Antal överföranden av frivårdspåföljder Överförda från Sverige Överförda till Sverige Se även tabell 33 i avsnitt 17. Uppföljning av enskilda ärenden Eftersom Kriminalvården idag saknar ett systemstöd som stödjer handläggning av internationella ärenden går det för närvarande inte att följa ett ärende från initiering till faktiskt överförande utan en manuell genomgång. Idag registreras handlingar i ärendena i myndighetens system för diarieföring. Systemet kommer att byggas om för att underlätta uppföljningen i väntan på att Kriminalvårdsregistret utvecklas så att ärendena kan följas där. En förstudie pågår för ett sådant utvecklingsarbete. Kriminalvården arbetar även med att ta fram en föreskrift som ska säkerställa att alla intagna som kan vara aktuella för ett överförande identifieras och att ärendet initieras i ett tidigt skede av verkställigheten. Effektiv handläggning Rutiner och arbetssätt kring överföranden har utvärderats. Slutsatsen är att handläggningen inte kan effektiviseras i någon större utsträckning givet förutsättningarna. Ett systemstöd i Kriminal vårdsregistret förväntas effektivisera handläggningen. Så länge vi inte har det kommer arbetet med att följa upp enskilda ärenden snarare att förlänga handläggningstiderna. ÅRSREDOVISNING

46 2. HÄKTE OCH PÅFÖLJDER MONICA, KRIMINALVÅRDARE JAN, PRODUKTIONSLEDARE 46 ÅRSREDOVISNING 2018

47 3. VERKSTÄLLIGHETSINNEHÅLL 3. VERKSTÄLLIGHETSINNEHÅLL För att minska återfallen i brott ska dömda personer ges förutsättningar att förändra sina liv. Arbetet med intagna och frivårdsklienter ska inriktas på detta. Förberedelserna för frigivningen ska påbörjas tidigt och pågå under hela verkställigheten. Verksamheten ska värna om en human människosyn och präglas av respekt för den enskildes integritet och rättssäkerhet. Samlad bedömning av arbetet med verkställighetsinnehållet Det nya sättet att arbeta med verkställighetsplanen (VSP) är implementerat och har nu använts i två år. Kvaliteten i arbetet och kunskaperna kring VSP har ökat successivt, och Kriminalvården bedömer resultaten som generellt sett tillfredsställande. Det finns samtidigt förbättringspotential kvar på flera områden och det pågår ett omfattande arbete med förbättring, vidareutveckling och uppföljning av VSP. Sysselsättningen i anstalt kan mätas med hjälp av sysselsättningsgraden, men också i termer av hur väl sysselsättningen för en enskild intagen motsvarar det faktiska behovet. Kriminalvården har ännu inte möjlighet att följa upp det senare på grund av begränsningar i systemstödet. Sysselsättningsgraden är i princip oförändrad under 2018 jämfört med tidigare år, och outnyttjad sysselsättningstid förklaras i huvudsak av brist på sysselsättning. Kriminalvården bedömer att sysselsättningsgraden ligger på en nivå som är att vänta över tid. Under 2018 har kvaliteten och sysselsättningsgraden påverkats av beläggningsläget. Det beror dels på att en hög beläggning gör det svårt att placera intagna efter deras behov av sysselsättning och dels genom att fler intagna ska dela på ett givet sysselsättningsutbud på varje anstalt. De flesta nödvändiga processer för att utveckla arbetsdriften är nu på plats. Under året har utveckling skett bland annat genom att kundavtalsmallar och en anvisning för kundavtal har tagits fram och börjat användas lokalt, marknadsföringen av varumärket KrimProd har fortsatt och samarbetet med Arbetsförmedlingen om arbetsmarknadsutbildningen fortsätter att utvecklas. KrimProd har valts in som fullvärdig medlem i tvätteriförbundet 2018 vilket har underlättat för tvätteriverksamheten. Vuxenutbildningen bedöms ha fortsatt utvecklas både genom det samlade arbetet och genom specifika utvecklingsinsatser. Situationen och resultaten har under året samtidigt präglats av svårigheter att rekrytera lärare. Det går inte att anta alla intagna som ansöker om studieplats eftersom det inte finns tillräckligt med lärare. Vi är mycket nöjda med utvecklingen för behandlingsprogrammen för målgruppen klienter med medel eller hög risk för återfall. Även om andelen avslutade verkställigheter med fullföljt behandlingsprogram endast har ökat med någon procentenhet har antalet fullföljda behandlingsprogram under året ökat markant. Andelen behandlingsprogram av totalt genomförda behandlingsinsatser i Kriminalvården har ökat, vilket är en medveten strategi eftersom resurser i första hand ska läggas där de förväntas göra störst nytta. Vad gäller andel frigivna med särskild utslussningsåtgärd finns fortfarande ett visst utrymme för förbättring, även om möjligheten till utslussningsåtgärd via halvvägshus har stärkts under ÅRSREDOVISNING

48 3. VERKSTÄLLIGHETSINNEHÅLL De senaste årens förbättringsarbete med verkställighetsplaneringen, där förberedelser inför frigivning ingår som en del, har lagt grunden för en större enhetlighet i arbetet och för en bättre samverkan mellan verksamhetsgrenarna anstalt och frivård. Frivård och anstalt planerar tillsammans för de intagna som ska stå under övervakning efter villkorlig frigivning i större utsträckning än tidigare. Det övergripande ansvaret för den här processen ligger på frivården. Det innebär att de frigivningsförberedande insatserna kan sättas igång tidigare under verkställigheten. Vi är nöjda med förberedelserna kring regeringsuppdraget om inslussning. Kontakt är etablerad med representanter från Sveriges kommuner och landsting, Brottsförebyggande rådet samt andra myndigheter och organisationer. Tre försöksverksamheter med inslussningsgrupper kommer att starta 2019 i Göteborg, Norrköping och Umeå. 3.1 EN UTVECKLAD VERKSTÄLLIGHETS- PLANERING Alla som är dömda till en påföljd inom Kriminalvården ska ha en individuell plan för verkställigheten, en så kallad verkställighetsplan (VSP). Planen syftar till att använda tiden inom Kriminal vården till insatser som ska minska risken för återfall i brott. För intagna i anstalt syftar verkställighetsplanen även till att minska skadeverkningarna av att vara frihetsberövad. Anstalterna ansvarar för verkställighetsplaneringen för intagna i anstalt och frivården ansvarar för frivårdsklienter och klienter med intensivövervakning. Vidare har frivården ett övergripande ansvar i verkställighetsplaneringen för intagna i anstalt som ska ställas under övervakning. Planen ska omfatta klientens hela verkställighet. För att öka förutsättningarna att verkställigheten följer en röd tråd, från anstalt till övervakning i frivården, ska frivården delta tidigt i planeringen. Mått: Andel VSP där insatserna kan matchas mot behoven och andel VSP där dessa insatser går att genomföra under verkställigheten 50. Andel klienter som avgår med en fastställd VSP 51 Antal dagar till initialt fastställd VSP Förväntad effekt: Genom att fastställa verkställighetsplaner säkerställs ett planerat innehåll i verkställigheten som är anpassat till varje individs risker och behov, vilket i sin tur förväntas förebygga återfall i brott. Koppling till mål: Våra insatser för att säkerställa en individanpassad, likvärdig och rättssäker kriminalvård ska öka. Nästan alla klienter som avgår från Kriminalvården har en fastställd VSP, se tabell 34 i avsnitt 17. Andelen intagna i anstalt och klienter med skyddstillsyn med en fastställd VSP har ökat under Det tyder på att det nya arbetssättet är mer implementerat än tidigare. Av de som inte hade en VSP i anstalt var merparten (96 procent) intagna med mindre än 45 dagar att verkställa. Möter insatserna behoven? Med hjälp av det nya systemstödet för VSP arbetar Kriminalvården med att ta fram mått som visar hur väl myndigheten kan möta klienternas behov. I systemstödet matchas insatser mot klienternas behov utan hänsyn till om insatserna går att genom föra eller inte. På så sätt går det dels att se i vilken utsträckning klienterna får insatser riktade till sina behov, och dels vilka insatser klienterna har behov av men av olika anledningar inte får tillgång till. Det är grundläggande information för att kunna utveckla Kriminalvårdens frigivningsförberedande och återfallsförebyggande arbete. Att en insats inte kan genomföras kan bero på att den som bedöms vara mest effektiv för att möta klientens behov är mer omfattande än längden på verkställigheten. Det kan också bero på att klienten inte är motiverad att delta i relevant insats eller att den mest lämpliga insatsen inte ges där hen är placerad. Andra orsaker kan vara att den insats som är mest relevant inte ges på det språk klienten talar, att klienten av säkerhetsskäl inte kan få tillgång till en insats eller att någon form av ohälsa står i vägen för klientens mottaglighet. 50 Tabell 35 och 36 i avsnitt Tabell 34 i avsnitt ÅRSREDOVISNING 2018

49 3. VERKSTÄLLIGHETSINNEHÅLL Utöver detta kan det finnas identifierade behov som Kriminalvården inte tar hand om eftersom det finns andra huvudmän i samhället som möter behovet. Det gäller främst klienter som verkställer i frivård, som exempelvis genomgår sjukvårdsbehandling i den allmänna sjukvården. Uppföljningen visar att Kriminalvården i mycket hög grad kan möta klienternas behov. Matchade insatser utifrån klienters behov Andel av klienter med identifierat behov Minst en insats har matchats med behovet Minst en insats går att genomföra 98,1% 97,8% Se även tabell 35 och 36 i avsnitt 17 där siffrorna är uppdelade på kön och behovsområde. Statistiken ovan har även delats in i 14 så kallade behovsområden, som till exempel antisocial historia, prokriminellt umgänge, missbruk av alkohol, missbruk av narkotika, arbete/skola/sysselsättning/boende, fysisk ohälsa och psykisk ohälsa. Matchningen varierar beroende på behovsområde, se tabellerna 35 och 36 i avsnitt 17. Eftersom statistiken är helt ny krävs en djupare analys för att kunna dra några slutsatser av utfallet. Nästa steg är att samlat kunna följa upp hur stor andel av de planerade insatserna som har påbörjats under verkställigheten. Tid till fastställd VSP För att hinna genomföra insatser som planeras är det viktigt att den fastställs i rimlig tid. Låddiagram För att bedöma utvecklingen av inom vilken tid klienterna får sin VSP fastställd använder vi så kallade låddiagram. Låddiagram exempel medianen 10:e percentilen 90:e percentilen I exemplet innan ligger medianen av antal dagar för att genomföra en VSP på 30 dagar. Inom lådan (det gråfärgade området) ligger alltid hälften av alla fastställda VSP (mellan 25:e och 75:e percentilen). I exemplet har de fastställts inom 15 upp till 45 dagar. Tio procent har fastställts på under cirka fem dagar (till vänster om 10:e percentilen) och tio procent har tagit mer än 60 dagar att fastställa (till höger om 90:e percentilen). Ju mer utdragen lådan är i sidled, desto större skillnader finns det i hur många dagar det tar att fastställa en VSP. Ju längre strecken på sidorna är, desto mer extrema är extremfallen. Genom att lägga två lådor ovanför varandra, en för varje år, är det möjligt att illustrera förändringar och bedöma om de är positiva eller negativa för verksamheten. Anstalt För en intagen som vid inskrivningen har upp till två månaders återstående tid att verkställa ska en förenklad verkställighetsplan, VSP-korttid, fastställas inom 14 dagar. Intagna med längre återstående tid att verkställa ska få sin verkställig hetsplan fastställd inom 30 dagar. Anstalt: antal dagar till initialt fastställd VSP-korttid 2018 Antal = Antal = Dagar Antalet som anges ovan visar antalet fastställda VSP som låddiagrammet baseras på. För hela gruppen VSP-korttid (ovan) har det skett en liten förbättring genom att antalet dagar till initialt fastställande har sjunkit något. För kvinnor har antalet dagar sjunkit väsentligt. 25:e percentilen 75:e percentilen Dagar ÅRSREDOVISNING

50 3. VERKSTÄLLIGHETSINNEHÅLL Anstalt: antal dagar till initialt fastställd VSP övriga Skyddstillsyn: antal dagar till initialt fastställd VSP 2018 Antal = Antal = Antal = Antal = Dagar Resultaten för övriga VSP i anstalt har förbättrats på så sätt att det är mindre skillnader i hur många dagar det tar att fastställa en VSP. Förbättringen beror antagligen på att det nya arbetssättet är bättre implementerat. Intensivövervakning (IÖV) För IÖV behöver utredningen och planeringen av VSP ske parallellt med att utredningen om IÖV genomförs, eftersom VSP ska fastställas i samband med att verkställigheten börjar. Intensivövervakning: antal dagar till initialt fastställd VSP 2018 Antal = Antal = Dagar Merparten av de klienter som får en VSP får den fastställd tidigt under verkställigheten. Ingen större förändring har skett jämfört med Skyddstillsyn När en verkställighet med skyddstillsyn börjar ska Kriminalvården, efter att ha fått domen, kalla klienten till intervju och slutföra utredning och planering så att VSP kan fastställas. Detta ska ske inom 30 dagar Dagar Resultatet har förbättrats betydligt under 2018, även om medianen fortfarande ligger över 30 dagar. Det övre extremvärdet är lägre än förra året och det är mindre skillnader i hur många dagar det tar att fastställa en VSP. Förbättringen beror antagligen på att det nya arbetssättet är bättre implementerat. Den vanligaste anledningen till att en klient med skyddstillsyn inte får en VSP i tid är att klienten inte har kommit på kallelser. Enligt frivårdsförordningen kan Kriminalvården inte fastställa en VSP innan personalen har träffat klienten. I de fall det tar lång tid är orsaken sannolikt att klienten inte har kunnat nås, till exempel på grund av felaktiga kontaktuppgifter. Samplanering För att klienten ska få en sammanhållen och ändamålsenlig planering genom hela verkställigheten är det viktigt att medarbetare i frivården och i anstalter i större utsträckning planerar verkställig heten för intagna i anstalt gemensamt. Det nya arbetssättet ställer ökade krav på sådan samverkan. Resultatet har förbättrats under 2018, då 60 procent av klienterna som fick beslut om övervakning också hade en verkställighetsplan som har planerats av anstalten och frivården tillsammans. Denna andel var 56 procent Det är dock inte en tillräckligt bra utveckling, och insatser pågår för att förbättra samverkan mellan anstalt och frivård. Bland annat har ett handläggningsstöd spridits och möjligheten till digitala möten ska utökas. Ett arbete med att ta fram goda exempel på välfungerande samverkan och samplanering har också påbörjats. Resultatet av utvecklingen av VSP Det nya sättet att arbeta med VSP har nu använts i två år. Redan nu kan vi konstatera att fler klienter får VSP och att de i större utsträckning 50 ÅRSREDOVISNING 2018

51 3. VERKSTÄLLIGHETSINNEHÅLL fastställs inom rimlig tid (se ovan). Vi ser också att kvaliteten i, och kunskaperna kring, VSP ökar. Det märks att de frågor som stödorganisationen får går mer och mer från att handla om systemtekniskt handhavande till metodfrågor om följsamhet mot RBM-principerna 52 i praktiken. Detta indikerar en djupare förståelse för VSParbetet. Det är ett tillfredsställande resultat med tanke på att Kriminalvården är en stor organisation med många medarbetare. Arbetssättet behöver finnas under en längre tid för att man ska kunna förvänta sig stora förändringar i resultatet. En lärdom av implementeringen av ny VSP är att det är svårt att införa ett arbete utifrån en teoretisk grund i en verksamhet som samtidigt strikt styrs av regelverk. VSP-arbetet förutsätter att medarbetaren har goda kunskaper om de regelverk som omgärdar VSP. För att stötta medarbetarna och samtidigt öka kvaliteten och enhetligheten i VSP-arbetet har bland annat kompetenshöjningsdagar hållits under 2018 för de kriminalvårdsinspektörer som är utsedda att vara VSP-ansvariga på de olika verksamhetsställena. Det pågår fortfarande ett omfattande arbete med förbättring och vidareutveckling av VSP. Det handlar dels om att hantera restpunkter från projekttiden men även att bedriva vidareutveckling utifrån verksamhetens behov. Under året har Kriminalvården fokuserat på att tydliggöra frivårdens roll i VSP-processen för intagna i anstalt. Då det funnits svårigheter att få samverkan att fungera (se under Samplanering ovan) har bland annat ett handläggarstöd och en rutinbeskrivning tagits fram. Syftet är att hitta sätt att hantera de praktiska frågor som försvårar samverkan. I VSP är arbetet med att motverka negativa följder av frihetsberövandet ett eget så kallat behovs område. Det har gjort det tydligare för med arbetarna att sådana negativa följder alltid måste motverkas, bland annat genom att se till att tillräckliga förberedelser för frigivning planeras in. Det egenutvecklade risk- och behovsbedömningsinstrumentet RBM-B ingår i verkställighetsplaneringen för alla klienter. En utvärdering pågår under 2018 och 2019 med syfte att analysera om risknivåerna från RBM-B överensstämmer med det faktiska utfallen för klienterna i form av återfall i brott. Från projektet finns preliminära resultat som visar att RBM-B förmår att särskilja personer med olika risknivåer. Det hjälper oss att följa riskprincipen. Under 2018 har Kriminalvårdens internrevision granskat den interna styrningen och kontrollen i processen för VSP med avseende på effektivitet och regelefterlevnad. Enligt rapporten visar granskningen att det nya sättet att arbeta med VSP är en avsevärd förbättring jämfört med det gamla. Systemstödet har blivit mer vägledande och lättanvänt, VSP styr verkställigheten i större utsträckning och arbetet bedrivs mer enhetligt än tidigare. Samtidigt finns ytterligare förbättringar att göra som till exempel förtydligande av styrande dokument, utveckling av kontroller och bättre samverkan mellan anstalter och frivårdskontor. 3.2 SYSSELSÄTTNING I ANSTALT Enligt fängelselagen ska en intagen i anstalt ges möjlighet till sysselsättning i form av arbete, ut bildning, behandlingsprogram eller så kalllad annan strukturerad verksamhet (se nedan). Syssel sättningen ska utformas utifrån den intagnes behov och syftar till att den intagne ska få arbetsträna, erhålla nya kunskaper, insikter och färdigheter samt ta ansvar för sina förberedelser för frigivning och för att själv kunna försörja sig. Mått: 53 sysselsättningsgrad antal sysselsättningstimmar Förväntad effekt: Innehållet i verkställigheten anpassas till varje individs behov, vilket i sin tur förväntas förebygga återfall i brott. Att de intagna är sysselsatta är även viktigt för den interna säker heten och bidrar till att påföljder verkställs på ett säkert sätt. Koppling till mål: Våra insatser för att säkerställa en individanpassad, likvärdig och rättssäker kriminalvård ska öka. Ett högt säkerhetsmedvetande ska genomsyra allt vårt arbete. 52 Principerna om att återfallsförebyggande insatser planeras och genomförs med utgångspunkt i klientens risk, behov och mottaglighet. 53 Tabell 37 i avsnitt 17. ÅRSREDOVISNING

52 3. VERKSTÄLLIGHETSINNEHÅLL Sysselsättningsgraden beräknas som utnyttjad tid (antal faktiska sysselsättningstimmar) i förhållande till tillgänglig tid (antal möjliga sysselsättningstimmar enligt anstaltens schema) 54. Syssel sättningsgraden uppgick i snitt till 77 procent 2018, vilket är ungefär på samma nivå som den har legat de senaste tio åren. Av 46 anstalter låg 19 på eller över 85 procents sysselsättningsgrad och 15 anstalter hade lägre än 75 procents sysselsättningsgrad. Den del av den tillgängliga tiden som intagna inte är sysselsatta består främst av sjukfrånvaro eller brist på sysselsättning. Fördelning av tillgänglig tid % 15% 1% Sysselsättning Sjukfrånvaro Brist på sysselsättning Utnyttjad sysselsättningstid disponerades enligt följande: Fördelning av sysselsättning i anstalt % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kvinnor 2018 Män 2018 Frigång Annan betald verksamhet Annan strukturerad verksamhet Behandlingsprogram Service Arbetsdrift Vuxenutbildning Annan strukturerad verksamhet utgör en större del på kvinnoanstalterna eftersom lokaler och klientunderlag inte möjliggör större produktionsenheter. 77% Vägran att delta i sysselsättning Sysselsättningsgraden för kvinnor var 89 procent och för män 76 procent. Skillnaden beror främst på att det råder väldigt liten brist på sysselsättning på kvinnoanstalterna (sex procent, jämfört med 15 procent på mansanstalterna). En anledning är att det inte finns samma behov av differentiering av säkerhetsskäl på kvinnoanstalterna jämfört med mansanstalterna vilket innebär att de flesta intagna kan vistas gemensamt i sysselsättningslokalerna. En annan anledning är att kategorin annan strukturerad verksamhet utgör en större andel av den totala sysselsättningen för kvinnor jämfört med män (se nedan). Då denna verksamhet består av flera olika och individanpassade aktiviteter är det lättare att upprätthålla en hög sysselsättningsnivå. Arbetsdrift Arbetsdriften utgör den största andelen av sysselsättningstimmarna för män. För kvinnor är den näst störst efter annan strukturerad verksamhet. Arbetsdriften ska bidra till att intagna åter vänder till samhället bättre rustade, vara anpassad till de intagnas behov och förutsättningar och ha utvecklade samverkansformer med externa aktörer. Arbete och yrkesutbildningar ska bidra till att göra intagna mer anställningsbara. För intagna med korta verkställighetstider är fokus att bidra till att utveckla den sociala förmågan. Arbetsdriften kan även ha ett komplext innehåll och kombineras då ofta med en arbetsmarknadsutbildning (AUB) eller yrkesutbildning som motsvarar kommunal vuxenutbildning. De flesta nödvändiga processer för att utveckla arbetsdriften är nu på plats. Det som fortfarande saknas är bättre digitala system för till exempel materialplanering. Det gör att det är svårt att säkerställa följsamheten mot processerna, och att det finns många felkällor i hanteringen. 54 Tillgänglig tid är den arbetspliktiga tiden. För de flesta anstalter betyder det 30 timmar per vecka, medan några har 40-timmarsvecka. Arbetsdriften har under 2018 utvecklats exempelvis genom att en anvisning för kundavtal inom arbets driften har tagits fram. Olika kundavtalsmallar har också tagits fram och börjat användas 52 ÅRSREDOVISNING 2018

53 3. VERKSTÄLLIGHETSINNEHÅLL lokalt. Den interna produktkatalogen har uppdaterats och gjorts mer lättillgänglig, och en extern produktkatalog planeras. Varumärket KrimProd fortsätter att marknadsföras på mässor, bland annat Scanpack och Formex, se vidare avsnitt 1.1 Ekonomisk utveckling under Arbetsdriften. Sam arbetet med Arbetsförmedlingen kring arbetsmarknads utbildningen (AUB) fortsätter att utvecklas, se avsnittet om vuxenutbildning nedan. Fortsatt utveckling behövs när det gäller en ny logistikplattform och även när det gäller Krim Prods exponering både på den externa och interna hemsidan. Förändringarna har inneburit att KrimProd är mer synligt. Det finns också tydligare processbeskrivningar på plats som underlättar för lokala arbetsdriftsenheter att göra rätt och minska affärsriskerna. KrimProd har valts in som fullvärdig medlem i tvätteriförbundet 2018 vilket har underlättat för de anstalter som bedriver tvätteriverksamhet mot externa kunder. Under året har även ett samarbete inletts med Göteborgs stad om att använda så kallade reserverade kontrakt enligt LOU 55 så att de på så sätt kan ha Kriminalvården som leverantör av tvätteritjänst. Vuxenutbildning Vuxenutbildning utgör tolv procent av sysselsättningstiden i anstalt för män och elva procent för kvinnor. Den omfattar grundläggande och gymnasial nivå. Det är en formell utbildning som ger betyg och kan leda till examen på samma sätt som den kommunala vuxenutbildningen. Betygs dokumenten är neutrala och visar inte att studierna bedrivits inom Kriminalvården. För närvarande bedrivs huvudsakligen utbildning i teoretiska ämnen, men det finns också yrkesutbildning vid några anstalter. Möjlighet att studera på högskole nivå finns i begränsad utsträckning. I samarbete med Arbetsförmedlingen har 20 arbets marknadsutbildningar bedrivits på 18 anstalter under Det är ett tiotal färre utbildningar respektive berörda anstalter än under I några fall beror det på att det har uppstått glapp när en avtalsperiod har gått ut och att upphandlingsprocessen av utbildning varit försenad. I andra fall har utbildningarna inte haft önskat utfall och har därför inte förlängts. På 12 anstalter har även den förberedande utbildningen, Min väg till arbete, bedrivits. Utbildningarna upphandlas av Arbetsförmedlingen i samråd med Kriminalvården. Mått: antal påbörjade kurser och utbildningar 56 antal fullföljda kurser och utbildningar 57 Förväntad effekt: Innehållet i verkställigheten anpassas till varje individs behov och klienterna utvecklar kunskaper och färdigheter som förväntas öka möjligheterna till arbete eller fortsatta studier, vilket i sin tur förväntas minska risken för återfall i brott. Koppling till mål: Våra insatser för att säkerställa en individanpassad, likvärdig och rättssäker kriminalvård ska öka. Kriminalvården har tagit steg i utvecklingen av vuxenutbildningen men har fortfarande behov av fler insatser för att inventera intagnas utbildnings bakgrund och -behov, för att kunna satsa på dem med störst behov. Det innebär att studie- och yrkesvägledningen behöver förstärkas. Samtidigt behöver teknikstödet utvecklas både för undervisningen och för administrationen av utbildningen. Vuxenutbildningen har under delar av året påverkats av att den tekniska utbildningsplattformen InIT helt eller i mindre delar har varit stängd till följd av säkerhetsrelaterade översyner. Det har påverkat verksamheten, men det är inte möjligt att närmare bedöma i vilken utsträckning det också har påverkat verksamhetens resultat. Kriminalvården har fortsatt arbetet med att öka tillgängligheten och genomströmningen i vuxenutbildningen, bland annat genom att ha: utvecklat möjligheten till distansstudier för yrkesutbildning på gymnasial nivå, tagit fram studieguider för varje kurs, 55 Reserverade kontrakt innebär att man kan undanta vissa avtal från upphandling om den leverantör som anlitas använder arbetskraft som har svårt att få jobb eller står långt från arbetsmarknaden. Se 4 kap 18 LOU. 56 Tabell 39 i avsnitt Tabell 40 i avsnitt 17. ÅRSREDOVISNING

54 3. VERKSTÄLLIGHETSINNEHÅLL arbetat med att integrera den individuella studieplanen i häktesplanen och verkställighetsplanen, samt prioriterat de som ännu inte har fullföljt gymnasie utbildningen när det är fler sökande än det finns platser. Kriminalvården behöver ett bättre digitalt systemstöd, men det har visat sig svårt att hitta standardsystem på marknaden som klarar komplexiteten i myndighetens vuxenutbildning. Det finns inte heller något stort intresse på marknaden för att utveckla ett anpassat system, eftersom verksamheten är relativt liten i förhållande till skolväsendet i det civila samhället. Kriminalvården arbetar nu därför för att hitta alternativa lösningar. Vid antagning till vuxenutbildningen prioriterar Kriminalvården intagna med kort eller ingen utbildning och intagna med behov av utbildning i svenska för invandrare. Unga intagna prioriteras särskilt. För unga på häkte tas kontakt med hemskolan i de fall den intagne kan fortsätta pågående studier under tiden på häkte. Studie- och yrkesvägledning Under året har en visstidsanställd studie- och yrkesvägledare fortsatt att förstärka vägledningen, bland annat i den uppsökande studie- och yrkesvägledningen gentemot det ökande antalet unga på häkten. Kriminalvården har även börjat ta fram en orienteringskurs som ska användas som fördjupad vägledning för intagna som känner sig osäkra i valet av studier och arbete. Det gäller inte minst för dem med kort verkställighet där studier inte hinner startas. Extern samverkan Kriminalvården har inlett kontakter med Folkbildningsrådet och Studieförbund i samverkan för ett eventuellt samarbete kring informell utbildning som komplement till vuxen utbildningen. En kontakt har även tagits med ett yrkesgymnasium för att eventuellt kunna samverka kring gymnasiearbeten inom yrkesområden där Kriminalvården saknar lärarkompetens, eftersom gymnasiearbete ingår i och är ett krav för en gymnasie examen. Inom yrkesutbildningen förekommer också branschkontakter. Slutligen samarbetar Kriminalvården även med Statens institutionsstyrelse för kunskapsutbyte och för att underlätta för intagna som är aktuella hos båda myndigheterna. Påbörjade kurser och utbildningar Kriminalvården fokuserar generellt sett på fullföljda insatser som mått i årsredovisningen, eftersom det bättre speglar resultaten. När det gäller utbildning kan det vara relevant att också titta på måttet påbörjade, eftersom det säger något om omfattningen av verksamheten. Måtten fullföljd och påbörjad relaterar dock inte till samma kurser och kursdeltagare under ett år, vilket gör att de inte kan relateras till varandra. Antalet påbörjade och fullföljda kurser och utbildningar kan inte heller ses som ett mått på Kriminalvårdens prestationer så länge de inte kan relateras till en relevant målgrupp. Idag finns ingen möjlighet att ta fram antal klienter som bedöms ha behov av utbildning, vilket skulle vara en relevant målgrupp. Trots satsningarna som beskrivs ovan har minskningen av antalet påbörjade kurser och utbildningar fortsatt under Antal påbörjade kurser och utbildningar 58 Med måttet unika klienter räknas aldrig samma person två gånger, även om hen påbörjat flera kurser Antal påbörjade kurser/ utbildningar En mer detaljerad redovisning (inkl. könsuppdelning) finns i tabell 39 i avsnitt 17. Orsaken bedöms fortfarande vara lärarbristen (se även avsnitt 8.1 Personalförsörjning). Rörligheten i lärarkåren innebär en påfrestning för utbildnings verksamheten. Vid en avstämning under hösten var nästan tjugo procent av tjänsterna inte tillsatta av ordinarie lärare. Vikarier som saknar lärarbehörighet tillsätts lokalt för pedagogisk handledning så att lärcentrum ska kunna hållas öppet. Verksamheten kan dock inte bedrivas med full effekt så länge alla tjänster inte är bemannade med behöriga, undervisande lärare. Lärarbristen är en bidragande orsak till att alla som ansöker om studieplats inte kan antas. En intagen kan ha påbörjat kurser under olika verkställigheter som avtjänats under året. Antal unika klienter 58 som påbörjade någon form av utbildning under 2018 var Ställt i relation till antalet unika klienter i anstalt har 22 procent av de intagna påbörjat någon form av utbildning under året, vilket är en lägre andel än tidigare. 54 ÅRSREDOVISNING 2018

55 3. VERKSTÄLLIGHETSINNEHÅLL Antal unika klienter som påbörjat kurser och utbildningar Antal unika klienter som påbörjat kurs/utbildning Totalt antal unika klienter Andel klienter som påbörjat kurs/utbildning 25% 24% 22% En mer detaljerad redovisning (inkl. könsuppdelning) finns i tabell 39 i avsnitt 17. Den minskande andelen är en följd av att beläggningen har ökat samtidigt som lärarbristen gör att alla som söker utbildning inte kan erbjudas plats (se ovan). Fullföljda kurser och utbildningar En kurs eller utbildning betecknas som fullföljd när ett betyg eller intyg har erhållits. Antalet fullföljda kurser och utbildningar har ökat markant under året och har inte varit så högt sedan Antal fullföljda kurser och utbildningar Antal fullföljda kurser/ utbildningar En mer detaljerad redovisning (inkl. könsuppdelning) finns i tabell 40 i avsnitt 17. Den gymnasiala yrkesutbildningen står för en stor del av ökningen. Det beror på att Kriminalvården har utvecklat former för en ökad tillgänglighet till dessa kurser (se ovan). En annan delförklaring är att Skolverket har delat upp några omfattande kurser på grundläggande nivå i delkurser, vilka var för sig ger betyg. Annan strukturerad verksamhet För män utgörs en femtedel av sysselsättningen av så kallad annan strukturerad verksamhet (ASV). För kvinnor är detta den vanligaste sysselsättningen och utgör 39 procent av sysselsättningstiden. Exempel är introduktion till anstaltsvistelsen, social träning och friskvård. Aktiviteterna räknas som sysselsättning om de ingår i en strukturerad och schemalagd verksamhet som leds av en handledare. ASV syftar till att ge ökade kunskaper och insikter, förbättrade färdigheter eller ändrat beteende. på häkte kan även användas i anstalt som en ASV. En utvärdering kommer tidigast att ske under En utveckling av ett nytt friskvårdsoch hälsokoncept har påbörjats under 2018, och beräknas kunna prövas under Samarbetet med Folkbildningsrådet som beskrevs under avsnittet om vuxenutbildningen ovan skulle kunna leda till ASV i form av studiecirklar och annan utbildning. 3.3 BEHANDLINGSPROGRAM Deltagande i behandlingsprogram utgör fem procent av sysselsättningstiden i anstalt för män och fyra procent för kvinnor. Behandlingsprogram bedrivs även inom frivården. Syftet är att förhindra återfall i brott genom att ge klienten nya kunskaper, färdigheter och insikter. Målet är att så många klienter som möjligt som bedömts ha medel eller hög risk att återfalla i brott ska nås av något behandlingsprogram. Behandlingen ska rikta sig mot den enskilde individens kriminogena behov 59 och ska erbjudas likvärdigt för män och kvinnor. Behandlingsprogrammen är huvudsakligen riktade mot: allmän kriminalitet, våldsbrott, våld i nära relation och sexualbrott samt missbruk av droger eller alkohol. Behandlingsprogrammen ackrediteras, vilket betyder att de genomgår en vetenskaplig bedömning, där en oberoende forskarpanel granskar insatsens innehåll och sättet det genomförs på. På så vis säkrar vi att behandlingen sker på vetenskaplig grund och kan förväntas ha effekt på risken för återfall i brott. Effekterna av programmen utvärderas. Om ett program inte har förväntade effekter tas det bort ur Kriminalvårdens behandlingsutbud. De så kallade strukturerade klientsamtalen och gruppverksamheten goda positiva sammanhang som utvecklats under 2018 och beskrevs i avsnitt 2.1 i samband med isoleringsbrytande åtgärder 59 Riskfaktorer för återfall i kriminalitet. ÅRSREDOVISNING

56 SARA, IT PETER, LÄRARE 56

57 3. VERKSTÄLLIGHETSINNEHÅLL Mått: Andel avslutade verkställigheter under året med fullföljt behandlingsprogram 60 Måtten presenteras i förhållande till antalet verkställigheter för klienter som bedömts ha medel eller hög risk för återfall i brott. Förväntad effekt: Innehållet i verkställigheten anpassas till varje individs behov. Klienterna får kunskaper, färdigheter och insikter som förväntas minska risken för återfall i brott, bland annat genom att motverka kriminella attityder och värderingar samt missbruk. Koppling till mål: Våra insatser för att säkerställa en individanpassad, likvärdig och rättssäker kriminalvård ska öka. De mått som Kriminalvården redovisar har i tidigare årsredovisningar inkluderat förberedande insatser, behandlingsprogram och förstärkande insatser 61. Eftersom det är behandlings programmen som effektivast bearbetar brottsbeteendet och de identifierade risk faktorerna är Kriminalvårdens ambition att de ska utgöra merparten av det totala antalet fullföljda behandlingsinsatser. Andelen behandlingsprogram har under 2018 fortsatt att öka och är nu 57 procent av det totala antalet fullföljda behandlingsinsatser i anstalt och fri vård, jämfört med 48 procent 2017 och 42 procent Detta bedöms innebära en bättre följ samhet mot RBM-principerna där kognitiv beteendeterapi, som behandlingsprogrammen bygger på, ska prioriteras för medel- och högriskklienter. För att fokusera på de viktigaste resultaten inkluderas endast kategorin behandlingsprogram i uppföljningen av resultatet från och med den här årsredovisningen. Måttet presenteras i förhållande till målgruppen klienter med medel eller hög risk för återfall i brott, mot tidigare alla klienter. Några andra ändringar av måttet beskrivs under Resultat 2018 nedan, samt i avsnitt 17, i samband med tabellerna Kriminalvården bedriver för närvarande tretton ackrediterade behandlingsprogram. I slutet av 2018 ackrediterades den helt nya, omarbetade och numera könsneutrala versionen av behandlingsprogrammet Relation och Samlevnad (ROS). Programmet Brottsbrytet som modulbaserat program med öppet intag inriktar sig mot generell kriminalitet, kan bedrivas i anstalt och i frivård och vänder sig till kvinnor och män i olika åldrar. Under 2018 har ett ettårigt pilotförsök med programmet följts upp. Det nya är att programmet bedrivs uppdelat i kortare moduler. Det innebär att deltagarna kan gå en modul på en anstalt och fortsätta i nästa modul på en annan anstalt eller i frivård. Uppföljningen tyder på att öppet modulintag är en framgångsfaktor när det gäller att nå fler klienter med program. En viktig förutsättning är att programmet bedrivs på flera verksamhetsställen, eftersom tanken är att klienten ska kunna gå klart en modul på ett ställe och börja nästa på ett annat. Det optimala är om behandlingens återfallspreventionsarbete kan avslutas i frivård. Verksam heten ställer nu successivt om till att bedriva det nya modulprogrammet istället för det tidigare Brottsbrytet med låsta grupper. Två utbildningar i programmet genomfördes under 2018 med totalt 24 deltagande programledare. Programgenomförandet började komma igång under hösten. Piloten med den förberedande behandlingsinsatsen MRT 62 Rattfylleri har fortsatt under 2018 och en utvärdering har gjorts. Resultatet presenterades för akrediteringspanelen och utgör underlag för kommande beslut om huruvida MRT är en lämplig behandlingsinsats för klienter dömda för rattfylleribrott. Programledarkompetens Under 2018 har Kriminalvården haft 509 deltagare i olika programledarutbildningar. Av dessa har 42 blivande programledare utbildats i Kriminalvårdens grundläggande programledarutbildning. Nio medarbetare har gått den nya 60 Tabell i avsnitt Förberedande insatser syftar främst till att förbereda och motivera klienter till att aktivt delta i behandlingsprogram för specifika behovsområden. Förstärkande insatser ska förstärka effekterna av tidigare genomförd behandling. 62 MRT-rattfylleri (MRT-Driving the right way), som riktar sig till rattfylleridömda, är en för rattfylleriproblematik anpassad kortversion av det KBT-baserade kriminalitetsprogrammet Moral Recognation Therapy (MRT). ÅRSREDOVISNING

58 3. VERKSTÄLLIGHETSINNEHÅLL kvalificerade programledarutbildningen (KPU). Deltagarna i KPU har beskrivit att den har gett dem mer teoretisk och praktisk kunskap. Den ökade kompetensen hos programledare som genomfört KPU kan även komma till användning för lokal utveckling av verksamheten och handledning. Stödjande miljö 63 Under 2018 har de anstalter, häkten och frivårdskontor som tagit fram åtgärdsplaner för att stärka den stödjande miljön börjat arbeta med åtgärderna. Exempel är bland annat införande av klientmöten varje vecka där så många som möjligt av personalgrupperna närvarar, nya rutiner för kontaktmannasamtal, personaldagar om stödjande miljö och att programledare håller informationsmöten för blandade personalgrupper. På nationell nivå har en användarguide för Kompetent klientnära arbete tagits fram. Metoden utgår från mottaglighetsprincipen 64 och är ett stöd i det praktiska arbetet med att använda varje samtal mellan medarbetare och klienter för positiv påverkan. Under hösten har personalutbildarna utbildats i metoden och hur den kan läras ut. Medarbetare som kommer vara handledare i den nya grundutbildningen 65 har också introducerats i metoden. De lokala kartläggningarna av den stödjande miljön har fortsatt under 2018 på fyra anstalter, åtta häkten och sex frivårdskontor. Våldsprevention Satsningen på åtgärder för våldsamma klienter har fortsatt. Från och med 2018 finns förutsättningar att bedriva det våldspreventiva programmet Puls på 33 av 34 frivårdskontor, och på 30 av 45 anstalter. Målet för fortsatt spridning av Puls är att det ska finnas tillgängligt för alla klienter. Kriminalvården har under året även utbildat personal hos Statens institutionsstyrelse (SIS), och programmet bedrivs nu på två SIS-institutioner. 63 En stödjande miljö innebär att medarbetarna har god kunskap om varandras insatser och har en gemensam strategi för arbetet med varje klient. Den stödjande miljön kännetecknas av att samtliga medarbetare på ett samordnat sätt arbetar för att ge klienterna förutsättningar att leva ett liv utan kriminalitet. Se även avsnitt 2.1 Häkte under isoleringsbrytande åtgärder. 64 Mottaglighetsprincipen handlar dels om att klienten ska vara mottaglig för insatser, och dels om att den som ger insatsen ska vara mottaglig för och anpassa sig till klientens förutsättningar. 65 Se avsnitt 8.2 Utbildning. Åtta frivårdskontor och sju anstalter har uppdrag att bedriva Relationsvåldsprogrammet, vilket bedöms som en tillfredsställande utveckling med tanke på att det är ett avancerat och kompetenskrävande behandlingsprogram. Antalet frivårdskontor som bedriver Entré-programmet 66 har under 2018 ökat till totalt tjugo. Målet är att programmet ska finnas tillgängligt på samtliga frivårdskontor. Kriminalvården har stärkt samarbetet med Socialstyrelsen, som har flera pågående regeringsuppdrag som handlar om våld mot närstående och hedersrelaterat våld. Samarbetet tar utgångspunkt i Kriminalvårdens uppdrag att utveckla återfallsförebyggande insatser till dömda samt Socialstyrelsens uppdrag att utreda och föreslå behandlingsmetoder för våldsutövare som söker hjälp från kommunen eller sjukvården för att sluta med våld. Kriminalvården har även påbörjat utveckling av ett nytt individuellt behandlingsprogram mot relationsvåld, Predov (preventing domestic vio lence). 67 Predov har presenterats för ackrediterings panelen och kommer under senare delen av 2019 att testas i verksamheten. Till skillnad mot det befintliga relationsvåldsprogrammet, som är ett längre program, utvecklas Predov bland annat för att kunna nå klienter med kortare verkställig heter. Delar av programmet ska på sikt kunna genomföras digitalt. Resultat 2018 För att bedöma hur många klienter av målgruppen som fullföljer programmen utgår vi från antalet avslutade verkställigheter under året för klienter som bedömts ha medel eller hög risk för återfall i brott. Därefter presenterar vi hur stor andel av verkställigheterna som innehållit minst ett fullföljt behandlingsprogram. Observera att en klient kan ha avslutat flera verkställigheter under året, och kan därför finnas med flera gånger i statistiken. Andel deltagande klienter som fullföljt (den så kallade fullföljandegraden) redovisas inte längre, se avsnitt 17 i samband med tabell 41 och 42 samt bilaga 2 Lista över borttagna mått. 66 Programmet riktar sig till klienter i frivården som vill och behöver hjälp med att lämna organiserad brottslighet och/eller bryta ett mönster av våldsbrottslighet. 67 Regeringsuppdrag S2018/04674/JÄM. 58 ÅRSREDOVISNING 2018

59 3. VERKSTÄLLIGHETSINNEHÅLL Andel avslutade verkställigheter med fullföljt behandlingsprogram Avser klienter som bedömts ha medel eller hög risk för återfall i brott Anstalt 16% 18% 19% Frivård 9% 11% 13% En mer detaljerad redovisning, inklusive könsuppdelning och särredovisning av unga, finns i tabell 41 och 42 i avsnitt 17. Andelen med fullföljt behandlingsprogram ligger på ungefär samma nivå som 2017 för mål gruppen. För unga är andelen några procentenheter högre och har ökat både i anstalt och frivård 68. För kvinnor ligger däremot andelen lägre, särskilt i anstalt. Utvecklingen mot en ökad behandlingsverksamhet i frivården följer Kriminalvårdens strategi att stärka genomförandet av behandling i frivården. Antalet behandlingsprogram som har fullföljts under året går inte att relatera till målgruppen, vilket gör att det inte säger så mycket om Kriminal vårdens resultat. Det är anledningen till att vi inte längre redovisar måttet i årsredovisningen. Däremot följer vi det internt för att följa upp våra insatser, och kan konstatera att antalet har ökat markant för 2018 jämfört med Att det inte får så stort genomslag i andelarna ovan skulle dels kunna bero på en ökning av antalet intagna i målgruppen och en viss eftersläpning i statistiken, men även på att fler program genomförs per verkställighet. Statistikuttagen och analysen behöver utvecklas ytterligare för att få en bättre bild av utvecklingen. 3.4 FRIGIVNINGSFÖRBEREDELSER För att öka intagnas förutsättningar att inte återfalla i brott arbetar Kriminalvården med olika former av frigivningsförberedelser. Det kan bland annat innebära att den intagne stegvis slussas ut inom Kriminalvårdens egna miljöer eller i form av vistelser utanför anstalt. Med utslussning menas att den intagne under en period före frigivning får större frihet på ett individanpassat och strukturerat sätt med stöd och kontroll utifrån aktuella risker och behov. Frigivningsförberedelserna handlar även om att ha en god planering för tiden efter att övervakningen har upphört. 68 Tabell i avsnitt 17. En viktig del i frigivningsförberedelserna är permissionerna, som innebär att en intagen i anstalt får tillstånd att vistas utanför anstalten under en kort tid. Permissionerna är främst till för att underlätta intagnas återanpassning i samhället. Omkring sextontusen permissioner genomförs under ett år, och endast några hundra får en anmärkning, exempelvis genom att den intagne brutit mot villkoren eller inte kommit tillbaka till anstalten i avtalad tid 69. Att permissioner ibland inte sköts är ofrånkomligt, eftersom utslussningsarbetet alltid innebär ett visst mått av risktagande. Särskilda utslussningsåtgärder Att ha varit ute på flera permissioner utan att missköta dem är ofta en förutsättning för att den intagne senare ska kunna ta del av någon av de fyra så kallade särskilda utslussningsåtgärderna frigång, utökad frigång, halvvägshus och vårdvistelse. 70 Mått: andel frigivna under året som frigavs med en särskild utslussningsåtgärd 71 antal hävda särskilda utslussningsåtgärder 72 Förväntad effekt: De särskilda utslussningsåtgärderna för väntas underlätta återanpassningen i samhället, vilket i sin tur förväntas förebygga återfall i brott. Koppling till mål: Våra insatser för att säkerställa en individanpassad, likvärdig och rättssäker kriminalvård ska öka. Målet för intagna i säkerhetsklass 1 är att de ska förbereda sin frigivning genom successiv placering i anstalt i lägre säkerhetsklass. Därför 69 Kriminalvård och statistik 2017 (KOS), beställningsnummer Definitioner av de olika åtgärderna finns i samband med tabellerna 43 och 44 i avsnitt Tabell 44 i avsnitt Tabell 43 i avsnitt 17. ÅRSREDOVISNING

60 3. VERKSTÄLLIGHETSINNEHÅLL förekommer det normalt inte att intagna friges med särskild utslussningsåtgärd från en anstalt i säkerhetsklass 1. Från en anstalt i säkerhetsklass 2 är detta mer normalt förekommande. I säkerhetsklass 3 är grundprincipen att frigivning genomförs med särskild utslussningsåtgärd. Även strafftiden har betydelse. Vid kortare strafftider kan det vara svårt att hinna med att förbereda för en placering i utslussningsåtgärd. Andelen frigivna med särskild utslussningsåtgärd i förhållande till frigivna från säkerhetsklass 2 och 3 med strafftid på 6 månader och över låg på ungefär samma nivå 2018 som Andel intagna som frigivits med särskild utslussningsåtgärd I förhållande till antal frigivna från säkerhetsklass 2 och 3 med strafftid på 6 månader och över Antal frigivna från anstalt Antal frigivna med särskild utslussningsåtgärd Andel frigivna med särskild utslussningsåtgärd 31% 34% 33% Om man bara tittar på säkerhetsklass 3 har det skett en minskning. Andel frigivna med särskild utslussning 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Totalt oavsett säkerhetsklass och strafftid. Från säkerhetsklass 2 och 3 med strafftid på 6 månader och över. Från säkerhetsklass 2 med strafftid 6 månader och över. Från säkerhetsklass 3 med strafftid 6 månader och över. Antalet unga klienter i anstalt har ökat samtidigt som andelen unga som fått utslussningsåtgärd eller haft ordnad bostad och sysselsättning vid villkorlig frigivning har minskat jämfört med Om klienten inte rättar sig efter uppsatta villkor för utslussningsåtgärden kan den hävas. Antalet hävda särskilda utslussningsåtgärder är fortsatt lågt och har sjunkit jämfört med Lägst antal hävda placeringar har fortfarande halvvägshus och frigång, och störst antal har vårdvistelseplaceringarna. Detta stämmer väl överens med urval för respektive placeringsform då klienter med missbruk och beroendeproblem oftast placeras i vårdvistelse på behandlingshem eller familjehem. Förstärkta insatser i arbetet med utslussning Under 2018 har halvvägshusplatser för kvinnor upphandlats i Malmö, Göteborg och Stockholm, vilket innebär att kvinnor har samma möjlighet till denna utslussningsform i dessa områden som män har. De första kvinnorna placerades under hösten. Kriminalvården har därutöver upphandlat möjligheter i övriga landet att placera enskilda intagna på stödboende eller i familjevårdsliknande former med samma regler som i halvvägshus. Detta ökar möjligheten för både kvinnor och män att få bra utslussningsmöjligheter. Den 1 september 2018 och 1 januari 2019 ändrades föreskrifter, allmänna råd och handbok i syfte att underlätta utslussningsarbetet. Förslag har även tagits fram om att delegera beslut om utslussning till lokal nivå för att effektivisera processen. Försöket med intensifierat riskreducerande stöd för två sexualbrottsdömda klienter i frivård 74 avslutades under året och bedöms som lyckat. De klienter, lekmannaövervakare samt frivårdsoch anstaltsmetarbetare som deltog ansåg att metoden har fungerat väl och att innehållet varit gynnsamt för klienterna. Minskningen i klass 3 kan bero på att fler och fler klienter placeras där, vilket skulle kunna innebära att det är en lägre andel som bedöms ha tillräckligt låga risker för att placeras i särskild utslussningsåtgärd. 73 Se tabell 43 i avsnitt Projektet Intensifierat riskreducerande stöd för sexualbrottsdömda klienter i frivård en COSA- inspirerad insats COSA = circles of support and accountability. 60 ÅRSREDOVISNING 2018

61 3. VERKSTÄLLIGHETSINNEHÅLL GPS-övervakning vid utökad frigång och permission Det nya systemet med GPS-övervakning i kombination med fotboja kommer att understödja hela frigivningsprocessen. Det ger möjlighet till ökad kontroll vid utevistelser i samband med permission och utslussningsåtgärd. Kriminalvården har under 2018 upphandlat och tecknat avtal för ett system för GPS-övervakning. Förberedelse för inslussningsgrupper Under 2018 har Kriminalvården förberett tre försöksverksamheter med inslussningsgrupper som kommer att starta under 2019 enligt särskilt regeringsuppdrag 75. Minst en av inslussningsgrupperna kommer att bildas i ett område som Polismyndigheten har definierat som socialt utsatt. Ett projektdirektiv har upprättats och verksamheten har börjat planeras. Kontakt har etablerats med representanter från Sveriges kommuner och landsting, Brottsförebyggande rådet samt andra myndigheter och organisationer. Ett möte med ett antal aktörer från civilsamhället 76 har genomförts för att få in synpunkter och förslag på hur de önskade effekterna kan uppnås. En kartläggning över arbetet med samordnad individuell plan (SIP) 77 har genomförts, och den visade att kunskapen om SIP behöver stärkas. Kunskapshöjande åtgärder planeras, inte minst eftersom SIP kommer att användas i arbetet med inslussningsgrupperna. Kriminalvården har dock inte lagstöd att själva initiera SIP. Vägen ut Kriminalvården har för 2018 beviljat statsbidrag till organisationen Vägen Ut kooperativens intresseförening, se även avsnitt 4.2 Extern samverkan. Det är den enda organisation som fått statsbidrag för att särskilt arbeta med frigivnings förberedelser i form av arbetsmarknadsåtgärder genom så kallade sociala företag 78. Beroende på den intagnes egna förutsättningar 75 Ju2018/02430/KRIM 76 Passus, Fryshuset, BUFFF Sverige, Skyddsvärnet, En annan sida av Sverige, RFS, Organisationen MÄN, Solrosen/Göteborgs räddningsmission, Livskraft och Vägen ut. 77 En SIP ska upprättas tillsammans med brukaren om insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård behöver samordnas. 78 Sociala företag är företag som har som mål att skapa samhällsnytta. Ett arbetsintegrerande socialt företag har som mål att genom arbete och delaktighet integrera människor i samhälle och arbetsliv. kan åtgärderna handla om att skapa sysselsättning, en välfungerande och strukturerad vardag eller en möjlig karriärväg. Syftet med bidraget är att bygga upp en process mellan Vägen Ut, fri vården Göteborg och arbetsförmedlingen i Göteborg för att öka kunskapen om vilka möjligheter som finns med placering på sociala företag. Tillsammans ska man arbeta fram en gemensam modell för att identifiera intagna som står långt ifrån arbetsmarknaden och som kan bli aktuella för sociala företag. När modellen är klar är tanken att den ska spridas vidare över landet. Samarbete med Arbetsförmedlingen om funktionsnedsättningar 2017 startade ett utvecklat samarbete mellan arbetsförmedlare och medicinsk personal på anstalt i syfte att öka förutsättningarna för intagna att komma ut på arbetsmarknaden. Bakgrunden är att Arbetsförmedlingen genomförde förändringar 2015 kring registreringen av funktionsnedsättning. Förändringarna innebar att Kriminalvårdens klienter riskerade försämrade möjligheter till särskilda insatser, om inte medicinska underlag kunde styrka funktionsnedsättning i enlighet med vedertagen medicinsk grund. Arbetet har bedrivits som en pilot med tre anstalter som från våren 2018 utökats med ytter ligare fyra. Piloten innebar att ett nytt arbetssätt prövades, där arbetsförmedlare och medicinsk personal samverkar mer kring de intagna för att upptäcka sociala eller medicinska funktionsnedsättningar som kan innebära nedsatt arbetsförmåga. Tanken är att möjligheterna att ta del av Arbetsförmedlingens insatser ska öka. Piloten avslutas under början av 2019 efter att erfarenheterna från arbetet samlats in. Arbetssättet kan nu implementeras i hela landet. 3.5 MODERN FRIVÅRD Kriminalvårdens arbete med visionen för frivården, Modern frivård, fortsätter med syfte att bidra till en enhetlig trovärdig och rättssäker verksamhet. Målen i modern frivård ligger till grund för de senaste årens förändringar inom frivården och har skapat en större helhetssyn i verksamheten. Det genomförda visionsarbetet håller på att utvärderas för att fånga erfarenheter och ÅRSREDOVISNING

62 3. VERKSTÄLLIGHETSINNEHÅLL lämna rekommendationer om fortsatt utveckling av en effektiv och rättssäker frivård. Resultatet av arbetet hittills beskrivs nedan. Mål De mål som ingår i visionen förväntas stärka enhetligheten i verksamheten, genom att resultatdialoger och tillsynsverksamhet kan fokusera på resultat som relaterar till målen. Frivårdens verksamhetsmål berör de enskilda medarbetarna i högre utsträckning än tidigare. Säkerhet Ett höjt säkerhetsmedvetande hos med arbetarna har skapat bättre förutsättningar för det återfalls förebyggande arbetet. För att skapa en trygg arbetsmiljö för både medarbetare och klienter används nu ett säkerhetsbedömningsverktyg för frivården. Frivården har också infört en ny säkerhets organisation. Det finns ett särskilt säker hetsforum för frivården och årliga workshops med säkerhetsteman och med deltagare från samtliga frivårdskontor och personalorganisationerna. Se även avsnitt 6.4 Styrande dokument. Verkställighetsplanering Det nya sättet att arbeta med verkställighetsplaneringen (VSP) har införts och övergått i förvaltning. Frivårdens koordinerande roll mot anstalterna i verkställighetsplaneringen har tydliggjorts vilket kan förväntas leda till ökad kvalitet i insatsplaneringen. Se avsnitt 3.1 En utvecklad verkställighetsplanering. Krimstics Krimstics har införts och övergått i förvaltning. Arbetssätten när det gäller både VSP och Krimstics är fortsatt prioriterade områden för att bedriva en enhetlig och rättssäker verksamhet. Stödjande åtgärder i form av informationsmöten och utbildning fortsätter. Lokala handledare är en viktig del i Krimsticsmetodiken och det finns för närvarande minst en Krimsticscoach på varje frivårds kontor med uppdrag att vara ett metodstöd för andra medarbetare. Krimstics testades i liten skala i ett pilotprojekt under åren 2011 till Resultat från utvärderingen av testperioden indikerar att Krimstics är en användbar metod för att omsätta RBMpriciperna i praktiskt arbete. 79 De beteendeförändringar som observerats hos frivårdsinspektörerna var tydliga, stora och genomgående. Personal som utbildats och handletts i Krimstics hade tydligare fokus på kriminogena behov och de förbättrade sina samtalsfärdigheter och sitt förhållningssätt gentemot klienterna. Utvärderingen visade inga återfallsförebyggande effekter och indikerar ett behov av fortsatt handledning och fortbildning av personalen och ökad följsamhet mot riskprincipen. Därutöver har implementeringen av Krimstics utvärderats för att se hur frivårdsinspektörernas följsamhet mot RBM-principerna 80 utvecklats över tid och i hur stor utsträckning klienterna nås av Krimstics. Resultatet av utvärderingen är under bearbetning. Applikation för frivårdsklienter Utsikt Mobilapplikationen Utsikt ska öka klienternas kontakt med frivården med hjälp av en kalender och påminnelsefunktion. Den innehåller även övningar baserade på kognitiv beteendeterapi som syftar till att minska risken för återfall i brott. Applikationen har under 2018 gjorts tillgänglig för alla frivårdsklienter. De Krimstics-coacher som finns på varje frivårdskontor har utbildats i innehåll och funktioner. De har uppdraget att förmedla information och kunskap om Utsikts funktioner till kollegorna på frivården så att så många klienter som möjligt ska kunna erbjudas möjlighet att använda sig av den. 79 Utvärdering av Krimstics försöksverksamhet , Kriminalvården, beställningsnummer Principerna om att återfallsförebyggande insatser planeras och genomförs med utgångspunkt i klientens risk, behov och mottaglighet. 62 ÅRSREDOVISNING 2018

63 FREDRIK, KLIENTHANDLÄGGARE EVA, VETERAN 63

64 4. SÄRSKILD ÅTERRAPPORTERING 4. SÄRSKILD ÅTERRAPPORTERING I det här avsnittet redovisas särskilda återrapporteringskrav i regleringsbrevet som inte redovisas samlat i övriga avsnitt. 4.1 EXTERN SAMVERKAN Kriminalvården ska enligt regleringsbrevet redovisa hur myndigheten inom ramen för de olika verksamheterna har utvecklat samverkan med andra berörda myndigheter och aktörer. En särskild redovisning ska göras avseende samverkan med organisationer i det civila samhället. Kriminalvårdens intagna och klienter omfattas av normaliseringsprincipen, som innebär att de ska ha samma service som övriga samhällsmedborgare och att samhällets ordinarie välfärdsutbud ska tillgodose även deras behov. Det är Kriminalvårdens uppgift att verka för att normaliseringsprincipen fungerar i praktiken. Det kräver en väl utvecklad samverkan på alla nivåer med externa parter, till exempel hälso- och sjukvården, socialtjänsten, Arbetsförmedlingen, näringslivet och civilsamhället. Extern samverkan inom Kriminalvården handlar framförallt om samverkan kring enskilda klienter, men myndigheten samverkar även med andra aktörer för att utbyta kunskap och erfarenheter mer generellt, både inom Sverige och internationellt. Strategi och riktlinjer Under 2018 har Kriminalvården tagit fram en strategi för extern samverkan och nya riktlinjer för samverkan med civilsamhället. Dokumenten tydliggör ansvarsområden, identifierar viktiga forum för samverkan och anger inriktning för att skapa större enhetlighet. Implementering och uppföljning av strategidokumenten återstår. Samverkan som har utvecklats under året Samverkan som har utvecklats under året är: med Åklagarmyndigheten om att åstadkomma lättnader i restriktioner, se avsnitt 2.1 Häkte, med Domstolsverket kring personutredningar, se avsnitt 2.2 Frivård, med ett yrkesgymnasium och med Statens institutionsstyrelse om vuxenutbildning, se avsnitt 3.2 Sysselsättning i anstalt, med Statens institutionsstyrelse om behandlings programmet Puls och med Socialstyrelsen kring utveckling av behandlingsmetoder för våldsutövare, se avsnitt 3.3 Behandlingsprogram, med Sveriges kommuner och landsting, Brottsförebyggande rådet och andra myndigheter och organisationer för försöksverksamheter med inslussningsgrupper samt med Arbetsförmedlingen om intagna med funktionsnedsättningar, se avsnitt 3.4 Frigivningsförberedelser, med Malmö stad och Polismyndigheten i Malmö i samverkansprojektet Sluta skjut och med socialtjänsten i Göteborg om medborgarlöften, se under Pilotprojekt nedan, med det internationella DARE-projektet om våldsbejakande extremism, se avsnitt 6.1 Tillgänglig och utbildad personal, med flera myndigheter om underrättelsefrågor och med Migrationsverket om våldsbejakande extremism, se avsnitt 6.5 Extern samverkan om säkerhet samt med Polismyndigheten med flera om inrikestransporter av frihetsberövade, se avsnitt 5.1 Inrikestransporter. 64 ÅRSREDOVISNING 2018

65 4. SÄRSKILD ÅTERRAPPORTERING Unga 81 För unga har följande extern samverkan utvecklats under 2018: Kriminalvården har haft en representant i en referensgrupp för Brottsoffermyndig hetens arbete med att ta fram en utbildning om förändringar i sexualbrottslagen som riktar sig till unga. Kriminalvården har haft en representant i en referensgrupp för Socialstyrelsens arbete med revidering av en handbok som handlar om unga som begår brott. Samarbetet med RFSU har fortsatt om insatser riktade till unga i häkte som gäller sexuell ohälsa, normer och värderingar, se vidare avsnitt 2.1 Häkte. Förslag för att förbättra frihetsberövade barns situation i häkte har tagits fram i samverkan med Statens institutionsstyrelse, Åklagarmyndigheten, Barnombudsmannen och Polismyndigheten, se vidare avsnitt 4.3 Mänskliga rättigheter. Det civila samhället Samverkan med det civila samhället som har utvecklats under året är: Samarbete med Röda korset om besöksverksamhet på häkten, samtalsgrupper i samarbete med RFSU och studiecirklar om vardagsekonomi i samarbete med Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare, se avsnitt 2.1 Häkte. Kontakter med folkbildningen för eventuell samverkan kring icke formell utbildning, se avsnitt 3.2 Sysselsättning i anstalt. Möte med civilsamhällets aktörer om regerings uppdraget med inslussningsgrupper och samarbete med organisationen Vägen ut för att arbeta med frigivningsförberedelser, se avsnitt 3.4 Frigivningsförberedelser. 81 Kriminalvårdens definition av ung : En klient som skrivs in i häkte, frivård eller anstalt före den dag då hen fyller 21 år ska betraktas som ung under aktuell verkställighet och därpå följande eventuell övervakning, dock längst till den dag hen fyller 24 år. Medborgarlöften Frivården i Göteborg har under 2018 bjudits in som en part i två samarbeten om medborgarlöften. Det ena handlar om förstärkt stöd till personer som vill lämna kriminalitet. I fokus är ett område som Polismyndigheten definierar som särskilt utsatt och som har stora problem med kriminalitet och organiserad brottslighet. Arbetet innebär en förtätad samverkan mellan kriminalvård, socialtjänst och polis i området. Det är också ett sätt att kommunicera Kriminalvårdens verksamhet till allmänheten och synliggöra Kriminalvården som aktör i arbetet för ökad trygghet. Det andra samarbetet riktar sig till personer med missbruksproblem som begår ett stort antal brott, men som inte är så grova. Sluta skjut Som en satsning i ett myndighetsgemensamt uppdrag mot grov organiserad brottslighet har samverkan inletts med Malmö stad och Polismyndigheten i Malmö för att begränsa det grova våldet genom projektet Sluta skjut. Samverkan sker även med civilsamhället och budskapet är att myndigheter och civilsamhället står enade för att bekämpa det grova våldet. Sluta skjut bygger på den i USA evidensbaserade, brottsförebyggande och trygghetsskapande strategin GVI gruppvåldsintervention. Arbetet har under året fokuserat på att omvandla modellen till svenska förhållanden. I modellen ingår bland annat att våldsdrivande individer kallas till ett informationsmöte. På mötet finns personer från rättsväsendet och civilsamhället som förmedlar samma budskap om att våldet måste upphöra. Socialtjänsten finns också med för att erbjuda stöd till de som väljer att lämna kriminaliteten. Som alternativ till det gemensamma mötet kan även hembesök genomföras. En annan viktig del i modellen är de sanktioner som följer om våldet inte upphör. Våldsdrivande individer som har en pågående övervakning inom Kriminalvården har identifierats under året, och ett första informationsmöte har genomförts. Tio klienter kallades och nio deltog. Frivårdsinspektörernas medverkan, som bygger på att de har en god relation med klienterna, tillsammans med Polisens ansvar för ordning och säkerhet gjorde att mötet kunde genomföras lugnt och metodiskt. Projektet planeras fortsätta under 2019 för att utvärderas Statsbidrag till ideella organisationer Statsbidrag ges i första hand till riksorganisationer som arbetar med att förbereda intagna inför deras frigivning eller med stödjande insatser efter frigivningen. Statsbidrag utgår inte till programverksamhet eller verksamhet som finansieras på annat sätt. Det är endast ideella organisationer ÅRSREDOVISNING

66 4. SÄRSKILD ÅTERRAPPORTERING som kompletterar Kriminalvårdens verksamhet som kan få statsbidrag. De föreningar som er håller statsbidrag bedriver bland annat besöksgrupper i anstalt, organiserar lekmannaövervakare, genomför hämtning av klienter vid villkorlig frigivning, besöker häktade, stöttar klienter som vill lämna kriminella gäng och arbetar med frihetsberövade klienter som har barn. Under 2018 förmedlade Kriminalvården femton miljoner kronor i statsbidrag till ideella organisationer. Organisationer som tagit emot statsbidrag Organisation Belopp i kronor Attention Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare (RFS) BUFFF KRIS Hela Människan Sveriges Kristna Råd Fryshuset Röda Korset Unizon X-Cons Processkedjan Fanzingo RFSU Göteborgs Räddningsmission Livskraft Vägen Ut! Kooperativens Intresseförening Totalt utbetalat Återbetalningar*: Totalt utfall *avser återbetalningar av tidigare utbetalat bidrag som inte har utnyttjats. Kriminalvården har för 2018 beviljat statsbidrag till organisationen Vägen Ut kooperativens intresseförening. Det är den enda organisation som fått statsbidrag för att särskilt arbeta med frigivningsförberedelser i form av arbetsmarknadsåtgärder genom så kallade sociala företag. Se vidare avsnitt 3.4 Frigivningsförberedelser. 4.2 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER De mänskliga rättigheterna för Kriminalvårdens klienter skyddas genom regeringsformen och kriminalvårdslagstiftningen. Dessutom gäller Europakonventionen 82 som lag i Sverige. Det finns även andra internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter som Sverige har åtagit sig att följa. Kriminalvården ska enligt regleringsbrevet redovisa på vilket sätt myndigheten generellt arbetar för att inom verksamheten uppmärksamma frågor om mänskliga rättig heter utifrån Sveriges internationella åtaganden. Kriminalvården ska också synliggöra hur myndig heten arbetar för att förebygga och motverka diskriminering. Kriminalvården arbetar ständigt med att främja de mänskliga rättigheterna. I detta arbete ryms bland annat värdegrund och likabehandling. Vi arbetar aktivt med vår värdegrund, som utgår från den statliga värdegrunden och som tillsammans med Kriminalvårdens egna värdeord utgör den etiska koden. Under 2018 har Kriminalvården tillsammans med Åklagarmyndigheten och Statens institutionsstyrelse lämnat förslag till regeringen om ett antal åtgärder för att bättre kunna ta hand om barn som häktas. Redovisningen utgår från att varje barn ska kunna erbjudas minst fyra timmars mänsklig kontakt per dygn. För detta krävs mer resurser för att kunna anpassa rutiner, utöka antalet lärare och utbilda personal. Samverkan med Åklagarmyndigheten behöver formaliseras ytterligare. För att barn ska kunna upprätthålla studierna under häktningen har Kriminalvården och Åklagarmyndigheten kommit överens om att Kriminalvården har rätt att kontakta barnets skola utan tillstånd av åklagare. Kriminalvården har tagit fram ett nytt material för utbildning i barnrättsperspektiv utifrån barnkonventionen. Materialet består av ett antal kort om barnets rättigheter och används vid utbildning av barnombud. De utbildas i att hålla samtal utifrån korten med kollegor för att höja kompetensen hos alla om barnkonventionen och om hur vi kan verka för barnets bästa. 82 Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. 66 ÅRSREDOVISNING 2018

67 4. SÄRSKILD ÅTERRAPPORTERING Att bryta isolering är en viktig del av Kriminalvårdens arbete med mänskliga rättigheter. För att åstadkomma lättnader i restriktioner, som underlättar isoleringsbrytande åtgärder, fortsätter häktena att ha en kontinuerlig kontakt med åklagarna. Utveckling under året har även skett när det gäller till exempel den stödjande miljön och samverkan med det civila samhället. Se vidare avsnitt 2.1 Häkte under Isoleringsbrytande åtgärder. Fördelning av vistelsetid i avskildhet 100% 80% 60% 40% 20% 0% Kvinnor Män 2 mån eller längre 10 dygn 2 mån 5 10 dygn 1 5 dygn Upp till 1 dygn Mänskliga rättigheter utgör grunden till all internationell verksamhet, se vidare avsnitt 7 Internationellt arbete. Både grund- och chefsutbildningarna innehåller inslag om mänskliga rättigheter, värdegrund och likabehandling. Kriminalvården bedriver även ett likabehandlingsarbete, se vidare avsnitt 8.4 Likabehandling. Avskildhetsåtgärder Kriminalvården har i vissa fall rätt att hålla klienter i anstalt avskilda från andra klienter. I vilka fall avskildhet kan beslutas framgår av kapitel 6 i fängelselagen. Följande fyra grunder står för majoriteten av alla beslut: Kollektiv avskildhet för att upprätthålla ordning och säkerhet. Avskildhet vid risk för liv, hälsa eller allvarlig skadegörelse. Avskildhet vid risk att syftet med viss utredning äventyras. Avskildhet som är nödvändig för att genomföra kroppsbesiktning. Hur länge intagna sitter i avskildhet är viktigt att följa ur rättssäkerhetssynpunkt. Kriminalvården följer därför upp, genom egenkontroller och tillsyn, att tidsfrister hålls, att läkarundersökning görs och att skälen för avskildheten framgår tydligt av besluten. För män varade två tredjedelar av avskildheterna i under ett dygn, vilket inte är någon förändring jämfört med För kvinnor var den andelen 76 procent under 2018 jämfört med 70 procent Skillnaden beror troligen på att det finns betydligt fler lediga platser på kvinnoanstalterna, vilket gör det enklare att genomföra akuta omplaceringar till anstalt med högre säkerhet. För män har det varit ont om platser under året vilket gör att en intagen riskerar att få sitta något längre i avskildhet i väntan på omplacering, trots att dessa fall prioriteras. 4.3 JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING Kriminalvården har sedan 2013 i uppdrag att bedriva arbete med jämställdhetsintegrering i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Kriminalvården ska redovisa åtgärder och resultat av arbetet med jämställdhetsintegrering i myndighetens årsredovisning för Kriminalvårdens handlingsplan för jämställdhetsintegrering syftade till att bidra till de jämställdhetspolitiska målen och att säkerställa en individanpassad, likvärdig och rättssäker kriminal vård. Det finns inga resultatindikatorer för området, vilket försvårar möjligheterna att mäta resultat. Uppföljningen har istället fokuserat på att följa upp vilka aktiviteter i handlingsplanen som har genomförts och bedöma vad som fallit väl ut och bör spridas vidare i organisationen. Kriminalvårdens bedömning är att önskat resultat har uppnåtts i större utsträckning för det första effektmålet bemöta klienter på ett jämställt sätt. Däremot behövs fortsatta satsningar för att uppnå önskade resultat när det gäller det andra effektmålet en likvärdig och individanpassad kriminalvård oavsett kön. 83 Exakta siffror och uppdelning mellan kvinnor och män finns i tabell 45 i avsnitt 17. ÅRSREDOVISNING

68 4. SÄRSKILD ÅTERRAPPORTERING Under året har Kriminalvården fokuserat på att ta fram en långsiktig strategi som kompletteras med en ny handlingsplan för perioden Därutöver har arbetet enligt handlingsplanen fortsatt. Under året har exempelvis följande aktiviteter genomförts: Samarbetet i JiM-nätverket har fortsatt under året. Nätverket startades av Kriminalvården 2017 och består av representanter för Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten, Tullverket och Domstolsverket. Syftet är att utbyta erfarenheter, skapa långsiktighet i arbetet med jämställdhetsintegrering och hitta former för samordnade insatser. En studie om gärningsmän dömda för hedersrelaterad brottslighet har avslutats under året. Det pågår även en studie om tillämpningen av sanktioner vid misskötsamhet för kvinnor och män vid frivård och anstalt. Planer för hur Kriminalvården ska ta hand om resultaten kommer att tas fram. Flera olika utbildningsinsatser för medarbetare har genomförts för att öka kunskaperna om jämställdhet och normkritik. Värdegrunds arbetet har också intensifierats med anledning av #metoo-uppropet. Se vidare avsnitt 8.4 Likabehandling. Åtgärder för att bidra till att jämställdhetsintegrera tillsynsprocessen har vidtagits, se avsnitt 1.5 Intern styrning och kontroll. Kriminalvårdens internationella instruktörer har utbildats i genus och jämställdhet, se avsnitt 7.4 Kvinnor, fred och säkerhet. Sammanfattningsvis har arbetet med handlingsplanen ökat medvetenheten om de utmaningar som finns med att bedriva en jämställd kriminalvård, särskilt eftersom verksamheten till stor del är utformad med mannen som norm. Arbetet har medverkat till att kartlägga och belysa oskäliga skillnader utifrån kön, exempelvis skillnader i insatser som kan ges män respektive kvinnor. Arbetet har även bidragit till att identifiera åtgärder till den kommande handlingsplanen. Det kan ge effekter för jämställdheten i verksamheten på lång sikt. 4.4 KOLLEKTIVAVTALSENLIGA VILLKOR VID UPPHANDLING Kriminalvården ska redovisa hur myndigheten vid upphandlingar som överstiger gällande tröskelvärden har arbetat med att uppfylla de nya kraven på kollektivavtalsenliga villkor som följer av LOU 84. Kriminalvården har tillsammans med övriga myndigheter inom ramen för myndighetssamverkan VISAM (Verken i samverkan, det vill säga de statliga verk som har sina huvudkontor i Norrköping) under 2018 genomfört ett arbete med att ta fram ett enklare metodstöd i form av en processkarta med en checklista, samt en vägledning för att göra behövlighetsbedömningar 85. De krav och stöddokument som Upphandlingsmyndigheten löpande arbetar fram tas i beaktande vid upphandling och avtalsuppföljning. Utredningen om att utveckla platser och verksamhetsinnehåll för kvinnor i anstalt har slutförts. En rad insatser föreslås för att stärka innehållet i verksamheten och förbättra sättet att ta hand om psykisk ohälsa. Delar av utredningen kommer delvis att realiseras i samband med ombyggnaden av kvinnoanstalten Sagsjön, se även avsnitt 1.4 Ett effektivt resursutnyttjande under Infrastruktur kap. 2-5 lagen (2016:1145) om offentlig upphandling. 85 Stöd för att bedöma behovet av att ställa specifika krav på exempelvis kollektivavtals enliga villkor i förhållande till olika branscher. 68 ÅRSREDOVISNING 2018

69 ANNA, KRIMINALVÅRDARE 69

70 5. TRANSPORTVERKSAMHET 5. TRANSPORTVERKSAMHET Kriminalvården utför transporter av egna klienter och åt andra myndigheter, kommuner och landsting, både inom och utom landet. Nästan alla transporter inom Sverige genomförs med bil, medan transporter utom Sverige nästan alltid sker med flyg. Myndigheten transporterade drygt klienter 86 under 2018, varav utrikes (främst migrations ärenden). Inrikes resor består av lokala häktes- och anstaltstransporter, nationellt planerade kriminalvårdstransporter och transporter åt andra myndigheter, kommuner eller landsting. Fördelning av antal transporterade klienter Samlad bedömning av transportverksamheten Den stora insatsen under året inom transportverksamheten har varit det fortsatta övertagandet från Polismyndigheten av transporter åt andra myndigheter, kommuner och landsting 88. Detta har medfört en ökning av antalet inrikes transporter. Övertagandet har i stort sett gått enligt plan. Transporter åt andra myndigheter, kommuner och landsting 22% Nationellt planerade kriminalvårdstransporter 28% Lokala transporter utförda av anstalter och häkten 27% Lokala häktestransporter utförda av NTE 18% Totalt sett har antalet inrikestransporter inte ökat lika mycket som planerat. Samtidigt som de nationellt planerade kriminalvårdstransporterna och transporter enligt de så kallade vård lagarna 89 har ökat mer än planerat har transporter inom migrationsområdet enligt utlänningslagen minskat. Det senare beror på att Migrationsverket har inrättat en egen transportorganisation som utfört transporter under året istället för att beställa dessa från Kriminalvården enligt den nya lagstiftningen. Uppdraget med fler transporter åt andra myndigheter har prioriterats vilket gör att Kriminalvårdens nationella transportenhet inte har fortsatt att ta över lokala transporter från häkten och anstalter. Utrikes Mig 4% Mig = Migrationsanslaget, KV = Kriminalvårdsanslaget Utrikes KV 1% Kriminalvården har under 2018 rekryterat och utbildat 148 medarbetare samt internrekryterat 42 medarbetare för att klara övertagandet av transporter. Dessa börjar sitt uppdrag i januari Resursförstärkningen ska i första hand ta hand om de transporter som beställs med mycket kort varsel, så kallade utryckningstransporter, som behöver utföras inom några timmar. Upp dragets 86 Siffran avser inte unika personer; en person kan ha transporterats vid mer än ett tillfälle. 87 Andelarna är inte jämförbara med diagrammet i årsredovisningen 2017 eftersom endast uppdrag som genomförts med bil var medräknade i lokala transporter utförda av anstalter och häkte i årsredovisningen Benämns för enkelhets skull ibland i detta avsnitt som transporter åt andra myndig heter, men avser även kommuner och landsting. 89 lagarna om vård av missbrukare (LVM), vård av unga (LVU), psykiatrisk tvångsvård (LPT), rättspsykiatrisk vård (LRV), verkställighet av sluten ungdomsvård (LSU). 70 ÅRSREDOVISNING 2018

71 5. TRANSPORTVERKSAMHET fortsatta omfattning är ännu inte klarlagd varför det är mycket osäkert vilken slutlig bemanning Kriminalvården kommer att behöva. Det ska fastslås i samråd med Polismyndigheten under början av 2019, enligt ett särskilt uppdrag 90. Antalet utrikestransporter inom Kriminalvårdsområdet ligger ungefär på samma nivå som tidigare år medan antalet utrikestransporter av migrationsklienter har ökat. Det senare är en effekt av den migrationsökning som skedde under Antalet utrikestransporter av migrationsklienter 2018 har nästan ökat i den omfattning som prognosticerades för året. Nytt transportplaneringsystem Kriminalvården har påbörjat utveckling och implementering av ett nytt transportplaneringsystem. Systemet har driftsatts i delar, och Polismyndigheten, Statens institutionsstyrelse samt Migrationsverket kan nu beställa transporter digitalt direkt från Kriminalvården. Detta har förbättrat flödet tack vare färre arbetsmoment och ett standardiserat arbetssätt. Mått: antal klienter som transporteras av anstalter och häkten lokalt. antal klienter som transporteras av NTE lokalt Det totala antalet lokala transporter var knappt under 2018, vilket är något fler än För de transporter som utförs av anstalter och häkten är siffrorna inte kvalitetssäkrade på samma sätt som de transporter som utförs av NTE. Därför presenteras endast ungefärliga siffror för det totala antalet lokala transporter. Fördelning av lokala transporter % 8% 11% 11% Häktning Videoförhandlingar Huvudförhandling 5.1 INRIKESTRANSPORTER Kriminalvårdens inrikestransporter delas in i tre huvudkategorier; 21% 41% Besök hos läkare m fl Permissioner Övriga transporter Lokala transporter dels de som utförs av personal på anstalter och häkten och dels de häktestransporter som utförs av nationella transportenheten. Nationellt planerade kriminalvårds transporter transporter av kriminalvårdsklienter som inte är lokala. Transporter åt andra myndigheter, kommuner och landsting transporter av frihets berövade efter beställning av annan myndighet, kommun eller landsting, oavsett om de utförs lokalt eller inte. Lokala transporter Aktiviteter som intagna deltar i utanför anstalter och häkten som sker under tillsyn eller bevakning benämns som Lokal extern verksamhet under tillsyn (Levut). Det vanligaste exemplet är inställelse till lokal domstol. En transport till häktning och huvudförhandling sker inte alltid med bil. Många gånger kan Kriminal vårdens personal gå med klienten till tingsrättssalen som i vissa fall ligger i samma hus som häktet. Allt fler förhandlingar i domstol sker dessutom via videolänk, vilket ytterligare minskar behovet av transport med bil. Däremot krävs nästan lika mycket personaltid, eftersom personalen måste vara med under förhandlingen. Ungefär hälften av transporterna i samband med Levut sker inom anstalternas och häktenas ordinarie verksamhet. Kostnaderna för dessa ingår i vårddygnskostnaderna (se avsnitt 2.1 Häkte och 2.3 Anstalt). 90 Ju2018/05333/KRIM, Andelarna är inte jämförbara med redovisade andelar 2017, eftersom en ny kategori har lagts till. ÅRSREDOVISNING

72 5. TRANSPORTVERKSAMHET Under 2018 utförde NTE lokala häktestransporter av totalt knappt lokala transporter, jämfört med av drygt under Prestationsmått Kriminalvårdsanslaget Lokala häktestransporter* 2016** Transporterade klienter Totala kostnader (tkr) Kostnad/ transporterad klient (kr) Procentuell förändring: Transporterade klienter 27% 7% Totala kostnader 41% -3% Kostnad/ transporterad klient 11% -10% Observera att en klient kan ha transporterats vid mer än ett tillfälle. Antal transporterade klienter avser alltså inte unika klienter. *Lokala häktestransporter som utförs av NTE. Kostnaden för lokala transporter som utförs av anstalter och häkten ingår i respektive vårddygnskostnad. ** Siffrorna är omräknade eftersom endast uppdrag som genomfördes med bil var medräknade i årsredovisningen Volymökningarna under 2017 berodde på att NTE tog över de lokala häktestransporterna i Malmö, Jönköping och Norrköping. Under 2018 har inga sådana övertaganden skett. Antalet transporterade klienter har ändå ökat med sju procent eftersom transporterna övertogs i mars 2017 och därmed inte innefattade ett helt år. Mått: antal kriminalvårdsklienter som transporteras i inrikes nationellt planerad transportverksamhet som inte är lokal antal klienter som transporteras åt andra myndigheter, kommuner och landsting Antal transporterade klienter Under 2018 utförde Kriminalvården totalt inrikes transporter som inte är lokala häktestransporter. Antal inrikestransporter exklusive lokala häktestransporter Transporterade klienter, nationellt planerade kriminalvårdstransporter Transporterade klienter åt andra myndigheter enligt utlänningslagen Transporterade klienter, övriga transporter åt andra myndigheter* Totalt Observera att en klient kan ha transporterats vid mer än ett tillfälle. Antal transporterade klienter avser alltså inte unika klienter. * inklusive kommuner och landsting Vid en kvalitetssäkring visade det sig att kostnader för ett antal transporter troligen har registrerats i fel kategori. Uppskattningsvis innebär det att kostnaderna för lokala häktestransporter är underskattade med mellan sex och sju miljoner kronor, medan nationellt planerade kriminalvårds transporter är överskattade med samma belopp. Övriga inrikestransporter Nationellt planerade transporter av kriminalvårdsklienter som inte är lokala utförs av NTE och innebär främst förflyttning mellan anstalter och häkten. Transporter åt andra myndigheter av frihetsberövade personer utförs på uppdrag av Polismyndigheten, Migrations verket, Statens Institutionsstyrelse, kommuner och landsting. Antalet nationellt planerade kriminalvårdstransporter har ökat med cirka under Det beror framförallt på att beläggningen har ökat, vilket innebär fler intagna att transportera mellan anstalter samt mellan anstalter och häkte. Borträknat transporterna enligt utlänningslagen var antalet transporter åt andra myndigheter under 2018, vilket är nästan fler än motsvarande kategorier 2017 och drygt fler jämfört med Siffrorna är omräknade jämfört med årsredovisningen 2017, då endast uppdrag som genomförts med bil var medräknade i lokala transporter utförda av anstalter och häkte. 72 ÅRSREDOVISNING 2018

73 5. TRANSPORTVERKSAMHET Fördelning av transporter åt andra myndigheter, kommuner och landsting Prestationsmått Kriminalvårdsanslaget INRIKES transporter exklusive lokala häktestransporter Transporterade klienter, nationellt planerade kriminalvårdstransporter Transporterade klienter åt andra myndigheter, kommuner och landsting* Enligt utlänningslagen Enligt lagen om vård av missbrukare (LVM) Enligt lagen om vård av unga (LVU) Enligt LPT, LRV, LSU och LRV* Anhållna och gripna Totalt Totala kostnader (tkr) Kostnad/transporterad klient (kr) Procentuell förändring: *lagarna om psykiatrisk tvångsvård (LPT), rättspsykiatrisk vård (LRV), verkställighet av sluten ungdomsvård (LSU) Det är framförallt transporter enligt vårdlagarna, särskilt LVU och LVM 93 som har ökat under Förra årets ökning av transporter enligt utlänningslagen har inte fortsatt som förväntat, utan har istället minskat. Det beror främst på att Migrationsverket har byggt upp en egen transportorganisation och successivt beställt färre och färre inrikestransporter av Kriminalvården i enlighet med den nya lagstiftningen om transporter av frihetsberövade. Eftersom den nya lagstiftningen innebär att Kriminalvården ansvarar för inrikestransporter dygnet runt har det varit nödvändigt att bli färdiga ett nytt kollektivavtal för transportförarna. Avtalet blev klart i slutet av året och ska börja tillämpas under Det nya kollektiv avtalet gör det möjligt att bemanna dygnets alla timmar om det visar sig nödvändigt utifrån den fördelning som Kriminalvården och Polismyndigheten kommer fram till. Under året har Kriminalvården fortsatt sin centrala och regionala samverkan med Polismyndigheten, Statens institutionsstyrelse, Migrationsverket samt Sveriges kommuner och landsting. Kostnadsutveckling Kostnaden per transporterad klient redovisas sammanslagen för båda transporttyperna nedan. 93 Lagen om vård av unga respektive lagen om vård av missbrukare. Transporterade klienter 11% 17% Totala kostnader 14% 51% Kostnad/ transporterad klient 3% 30% Observera att en klient kan ha transporterats vid mer än ett tillfälle. Antal transporterade klienter avser alltså inte unika klienter. * Exklusive inrikestransporter enligt utlänningslagen. Dessa inkluderas istället i styckkostnaderna för utrikes klienter, eftersom de ingår i uppdraget att hantera utvisningar och överföranden av kriminalvårdsklienter samt avvisningar och utvisningar av migrationsklienter, se avsnitt 5.2 Utrikestransporter. Sedan lagändringen om transporter av frihetsberövade trädde i kraft den 1 april 2017 har Kriminalvården arbetat med att få en korrekt uppdelning i den finansiella redovisningen för att kunna redovisa särskilda styckkostnader för transporter åt andra myndigheter, kommuner och landsting. Det har dock visat sig vara mycket svårt att få en tillräckligt god kvalitet i redovisningen. Det är framförallt personaltiden som är svår att dela upp, eftersom uppdragen kan ske blandat med kriminalvårdstransporter under dagen. Transporterna har blivit dyrare och styckkostnaden är 30 procent högre än Till största delen beror det på det ökade antalet transporter som tagits över från Polismyndigheten. En del av kostnadsökningen avser utbildning av det stora antalet nyrekryterad personal. Tidigare har transportorganisationen kunnat internrekrytera färdigutbildad personal. Det stora rekryteringsbehovet har dock inte kunnat tillgodoses med enbart internrekryteringar. Givet bristerna i redovisningen beräknar Kriminal vården att det utökade transportuppdraget har kostat cirka 115 miljoner kronor under Av detta är 14 miljoner kronor overheadkostnader i form av HR-support, ÅRSREDOVISNING

74 5. TRANSPORTVERKSAMHET kommunikations kostnader med mera. Dessa kostnader har fördelats ut på verksamhetsgrenarna häkte, anstalt, frivård och transporter på samma sätt som övriga overheadkostnader, se avsnitt 1.1 Ekonomisk utveckling under Kostnadsutveckling. Åtta miljoner är kostnader för de ersättningsrekryteringar som anstalter och häkten har gjort efter att personal därifrån har internrekryterats till transportuppdraget. Övriga 93 miljoner kronor ingår i de totala 345 miljoner kronor som nationellt planerade kriminalvårdstransporter och transporter åt andra myndigheter kostar tillsammans. I detta ingår även de uppstarts kostnaderna för utbildning som nämns ovan. Den bedömning som hittills gjorts indikerar att transporter åt andra myndigheter generellt är dyrare än transporter av kriminalvårdsklienter. Det hänger främst samman med att dessa genomförs med färre klienter per bil. Anledningen är att vissa klientkategorier normalt inte bör blandas med andra eller att det inte är möjligt att planera för detta. Vidare har Kriminalvården under delar av året organiserat sig för att kunna köra utryckningstransporter med kort framförhållning. En sådan beredskap medför att personal utnyttjandet blir lägre vilket även visar sig i en ökad kostnad per transporterad klient. Det har funnits stora oklarheter i uppdragets omfattning vilket har försvårat den praktiska planeringen av till exempel rekrytering, schemaläggning, lokalförändringar och fordonsinköp. Totalt har 190 medarbetare rekryterats under 2018, varav 48 internt. De övriga 142 har utbildats och börjat arbeta i slutet av året. Fyrtiotvå fordon har köpts in för att hantera flera transporter. Därutöver har en viss förstärkning av administrativ personal skett. 5.2 UTRIKESTRANSPORTER Nästan tre fjärdedelar av utrikestransporterna består av verkställande av avvisnings- och utvisningsbeslut som finansieras med anslaget Utresor för avvisade och utvisade. Resterande del är bland annat transporter av intagna som fått sin påföljd överförd till annat land (se avsnitt 2.4 Överförande av påföljd) och finansieras med Kriminalvårdsanslaget. Transporter vid avvisningar och utvisningar avser främst Migrationsverkets klienter och utförs av Kriminalvården efter beställning av Polismyndigheten. Både Kriminalvårdens och Migrations verkets klienter transporteras i dessa sammanhang även inom landet, (1 704 kriminalvårdsklienter och migrationsklienter under 2018). Dessa transporter räknas som att de tillhör själva utrikestransporten. Kostnaderna ingår därför i kostnaderna per transporterad klient för utrikesverksamheten nedan, medan antalet redovisas som inrikes transporter enligt utlänningslagen, se avsnitt 5.1 Inrikestransporter. Från och med 2018 redovisas även antalet utrikes transporterade klienter indelat efter hur personal intensiva transporterna är. Vissa transporter behöver ha personal med ända fram till slutdestinationen, medan andra inte behöver ha någon personal med alls. Mått: Utrikes transporterade klienter per beslutande myndighet 94 Utrikes transporterade klienter indelat i personalintensitet 95 Transporterade personer och genomförda transporter Antalet transporterade klienter och genomförda transporter fortsätter att öka. Utrikes transporter Antal transporterade klienter* Antal genomförda transporter En mer detaljerad redovisning finns i tabell i avsnitt 17. * Observera att en klient kan ha transporterats vid mer än ett tillfälle, siffran avser alltså inte unika klienter. Ökningen avser migrationsklienterna och beror på att Migrationsverket har hanterat den stora migrationsökningen till Sverige 2015 och nu beställer transporter för avvisningar. 94 Tabell 46 i avsnitt Tabell 47 i avsnitt ÅRSREDOVISNING 2018

75 5. TRANSPORTVERKSAMHET Antalet klienter som har följt med tillbaka till Sverige eftersom de inte har kunnat överlämnas vid slutdestinationen är 16 färre än föregående år och uppgår till 14 klienter under Orsaken till att en klient inte kan överlämnas är ofta att mottagarlandet inte accepterar personen på grund av att handlingar saknas eller är bristfälliga, vilket oftast ligger utanför Kriminalvårdens kontroll. Kostnaden per utrikes transporterad kriminalvårdsklient fortsätter att minska. Prestationsmått transporter Kriminalvårdsanslaget UTRIKES Transporterade klienter Totala kostnader (tkr) Kostnad per transporterad klient (kr) Procentuell förändring: Transporterade klienter -1% -2% Totala kostnader -2% -4% Kostnad per transporterad klient -1% -2% Kostnadsminskningen beror främst på att betydligt färre kostsamma transporter med inhyrt flygplan har genomförts. Kostnaden per utrikes transporterad klient inom Migrationsverkets område har också minskat och ligger nu på ungefär samma nivå som Prestationsmått transporter Migrationsanslaget Transporterade klienter Totala kostnader (tkr) Kostnad per transporterad klient (kr) Procentuell förändring: Transporterade klienter 9% 15% Totala kostnader 17% 8% Kostnad per transporterad klient 7% -6% Antal utrikes transporterade migrationsklienter Medföljande personal Enskild eller beledsagad resa Se även tabell 47 i avsnitt Oeskorterad resa Vid en oeskorterad resa följer personalen endast med till flygplatsen och säkerställer att resan påbörjas av klienten. Därefter avslutas transportuppdraget. Vid en enskild eller beledsagad resa utfärdar Kriminalvården biljetter, men klienten reser själv eller med en stödperson som inte är från Kriminalvården. 96 Det är framförallt den senare kategorin som har ökat. Eftersom den är minst kostnadsdrivande sjunker styckkostnaden. Vidare har inte de administrativa resurserna utökats i relation till det ökade antalet transporter vilket också minskar styckkostnaden något. Utöver detta har de inrikes transporterna av migrations klienter minskat eftersom Migrationsverket har byggt upp en egen transportorganisation (se avsnitt 5.1 under Handräckningstransporter). Under 2018 har också antalet transporter med inhyrda flygplan minskat. Båda dessa faktorer bidrar till att den totala kostnaden per utrikestransport minskar. Transporter där personal från Polismyndigheten följt med Personal från Polismyndigheten följer med i de fall det föreligger en förhandlingssituation gentemot destinationslandet eller om det anses nödvändigt av bemanningsskäl. En mer detaljerad redovisning av kostnaderna finns i tabell 2 i avsnitt 17. En anledning till de minskade styckkostnaderna är att de transporterade klienter som ökat mest är de som inte kräver att Kriminalvårdspersonal följer med under transporten. 96 Se även definitioner i samband med tabell 47 i avsnitt 17. ÅRSREDOVISNING

76 5. TRANSPORTVERKSAMHET Utrikes transporter där personal från Polismyndigheten följt med Antal transporter där personal från Polismyndigheten följt med Genomsnittligt antal medföljande personal från Polismyndigheten 2,0 1,9 2,1 Se tabell 49, avsnitt 17. Polismyndighetens deltagande ligger på ungefär samma nivå som tidigare år. Vi har fortfarande ett visst behov att få hjälp av poliser vid större transporter med inhyrt flygplan, vilket inträffar några gånger per år. Vid förhandlingsresor avgör Polismyndigheten om de behöver delta. Kompetensutveckling Under året har femton av Kriminalvårdens utrikes transportörer arbetat en månad i Frontex 97 flyktingläger på Lesbos. Inför uppdraget utbildades de i daktning, det vill säga fastställande av fingeravtryck, fotografering av klienten med mera. Det var värdefullt för medarbetarna att se var klienten inleder hela den process som de normalt endast utför avslutningen av. Kriminalvårdspersonal inom utrikessektionen har under året vid sex tillfällen utbildat Frontex personal i konflikthantering. Utbildningen har genomförts på Lesbos i Grekland. Kriminalvården har fått ytterligare uppdrag att utbilda personal hos Frontex samt att delta i vidareutvecklingen av Frontex return operations. Verkställigheternas genomförande För att säkerställa att verkställigheterna genomförs på ett värdigt, humant och rättssäkert sätt vidareutbildas personalen i konflikthantering, självskydd och praktisk scenarioträning. Precis som med annan klientnära personal i Kriminalvården har varje medarbetare säkerhetssamtal med sin chef med jämna mellanrum. Verkställigheterna diskuteras också på bland annat arbetsplatsträffar i lärande syfte. Genom att transportplanerarna har utbildats inom säkerhetsområdet har kompetensen ökat för de säkerhetsbedömningar som görs inför varje 97 Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån verkställighet för att säkerställa en väl genomförd transport. Dessutom besöker transportledaren klienten före själva transporten för att förbereda och skapa en bra kontakt. Migrationsverket har under året infört så kallade Monitors. De följer en verkställighet och dokumenterar sin upplevelse av Kriminal vårdens arbetssätt med klienten. Generellt är Migrationsverkets bedömning att verkställigheterna är väl planerade och genomförda. Enhetlighet i statistik För att förbättra och synkronisera rapporteringen av statistik för återvändande och förvar har Kriminal vården, Polismyndigheten och Migrations verket gemensamma möten inför varje prognos. Den förändring som Kriminalvården genomförde 2017 att dela upp statistiken i transporter som har beställts av Polismyndigheten respektive Migrationsverket har gjort det lättare att följa statistiken mellan myndigheterna. Några ytter ligare åtgärder för att uppnå enhetlighet i rapporteringen har inte behövt vidtas under Åtgärder för att genomföra fler verkställigheter Kriminalvården arbetar vidare med åtgärder för att fler verkställigheter ska kunna genomföras, eftersom antalet av- och utvisningar förväntas öka ytterligare. Det handlar till exempel om att minska ledtider och hålla rätt bemanningsnivå utifrån antalet beställningar. Det nya beställningssystemet har medfört bättre tillgång till information, men behöver utvecklas, bland annat så att även bilagor kan skickas digitalt. Utveckling och kravställning har påbörjats för detta. För att korta ledtiderna har Kriminalvården och Polismyndigheten samverkansmöten för att utbyta erfarenheter. Syftet är att förbättra kvaliteten i beställningarna så att planeringen ska gå snabbare. Kriminalvården arbetar även med att klienterna ska vara väl förberedda så att antalet avbrutna resor minskar. Kriminalvårdens koncept resklar innebär att berörda myndigheter kontaktas för att klara ut eventuella frågor inför verkställigheten. Målet är att alla frågor kring transporten ska vara avklarade i samverkan med andra myndigheter och med klienten. 76 ÅRSREDOVISNING 2018

77 JENNY, TRANSPORTFÖRARE ANDERS, KRIMINALVÅRDSINSPEKTÖR 77

78 6. EN DYNAMISK SÄKERHET 6. EN DYNAMISK SÄKERHET Kriminalvården arbetar med dynamisk säkerhet som en grund för verksamheten. Begreppet står för en helhetssyn på säkerhet, där följande delar samverkar: Styrande dokument Tillgänglig och utbildad personal Placeringsprocess Fysisk och teknisk säkerhet Förhållningssätt och bemötande Delarna ska vägas samman och anpassas på ett dynamiskt sätt efter säkerhetsnivån och de behov som för tillfället finns i varje häkte, anstalt, frivårds kontor eller inom transportverksamheten. Utöver den dynamiska säkerheten har Kriminalvården även en nollvision inom säkerhetsområdet; inga rymningar, ingen narkotika eller otillåtna preparat, inga kriminella aktiviteter och inget våld, inga hot eller trakasserier accepteras, vare sig mot medarbetare, mellan intagna på våra anstalter och häkten eller klienter i frivården. Samlad bedömning av säkerhetsarbetet Kriminalvården bedömer att säkerhetsläget är fortsatt stabilt och håller en god nivå. Bedömningen grundar sig på underlag i incidentrapporteringssystemet, nationella lägesbilder, underrättelsebilder, omvärldsbevakning och övriga riskanalyser. Säkerhet är alltid prioriterat för Kriminalvården och i en tid med hög beläggning och en pågående kapacitetsökning ökar säkerhetsriskerna. Hittills finns det dock inget i utfallet av våra indikatorer som pekar på att de ökade riskerna har lett till försämrad säkerhet. Slutsatsen är att vi har klarat den ansträngda situationen med bibehållen säkerhet. En ständig utmaning för medarbetare i klientnära verksamhet är att ideligen upprätthålla säkerhetsmedvetandet och verka för en positiv säkerhetskultur. Tillit och öppenhet är viktiga förutsättningar för detta och vi har därför under 2018 utvecklat nya metoder för att ta fram nationella lägesbilder som är tillgängliga för alla medarbetare. Lägesbilderna ska ge myndigheten och dess medarbetare fördjupad förståelse och kunskap om vad som orsakar skiftningar i säkerhetsbilden. För att understryka vikten av kvalificerade bedömningar för att utveckla en god säkerhetskultur har satsningen på utbildning i rapportering av incidenter fortsatt under Under året har även revideringen av säkerhetshandboken avslutats. Den har publicerats på Kriminalvårdens interna nätverk och är tillgänglig för alla medarbetare. Handboken är ett viktigt stöd i arbetet för att utveckla vår förmåga att förebygga, minimera och hantera risker för att våra mål inte kan uppnås och uppdragen inte kan genomföras. Att förebygga hot och våld i verksamheten är alltid prioriterat i säkerhetsarbetet, och ännu viktigare vid hög beläggning. Det är också avgörande för en god arbetsmiljö för medarbetarna och boendemiljö för de intagna. Den senaste nationella lägesbilden fokuserade därför på hot och våld mot anställda. Lägesbilden visar att majoriteten av hot- och 78 ÅRSREDOVISNING 2018

79 6. EN DYNAMISK SÄKERHET våldsincidenterna utlöses av händelser i klienternas vardag. Det kan vara allt från en upplevd orättvisa i självförvaltningen till en reaktion på ett negativt beslut. Under 2018 har vi börjat planera för att genomföra de åtgärder som föreslogs i analysen av lägesbilden, till exempel att utveckla förhållningssätt och konflikthantering. Kriminalvårdens uppdrag handlar till stor del om att arbeta nära klienterna, vilket är en framgångsfaktor i det återfallsförebyggande arbetet men även medför risker. En risk som bedöms öka för närvarande är risken för att medarbetare utsätts för otillåten påverkan av klienter. Därför har vi under 2018 arbetat med att öka kunskapen inom området. Sammanfattningsvis har Kriminalvården under året fortsatt utvecklingen av det dynamiska säkerhetsarbetet för att långsiktigt kunna upprätthålla en god säkerhetskultur med ett högt säkerhetsmedvetande. 6.1 TILLGÄNGLIG OCH UTBILDAD PERSONAL Medarbetarna ska ha rätt utbildning och rätt förutsättningar för sina arbetsuppgifter. Det ger personal på anstalt och häkte möjlighet att befinna sig där klienterna är och arbeta med ett gott förhållningssätt och bemötande där likabehandling och högt säkerhetsmedvetande är i fokus. Under 2018 har en ny utbildning för larmsamordnare i frivården tagits fram. Den har genomförts vid åtta tillfällen för sammanlagt cirka 190 personer. Därutöver har kursplaner för alla säkerhetsutbildningar tagits fram. Utbildningar om droger Utbildningarna om droger och tydliga tecken på påverkan har fortsatt, både inom grundutbildningen för kriminalvårdare och som riktade in satser för klientnära personal. Sammanlagt har ett hundratal utbildningar genomförts med mellan åtta och sjuttiofem deltagare per tillfälle. Utvecklingen av hundverksamheten fortsätter med fokus på dressyrmetoder, hundarnas förmåga att upptäcka mycket små mängder preparat och intern samverkan. Antalet hundekipage har ökat från 18 till 22 stycken under Kunskap om våldsbejakande extremism Medvetenheten om fenomenet våldsbejakande extremism har överlag förbättrats inom Kriminalvården sedan våren 2017, då ämnet infördes i bland annat grundutbildningen, och genom de särskilda utbildningsinsatser som genomfördes samma år. Kriminalvården medverkar även till att ta fram ny kunskap inom området. Vi har under 2018 inlett en förstudie om kopplingen mellan våldsbejakande extremism, organiserad brottslighet och annan kriminalitet. Kriminalvården deltar även i DARE-projektet 98, som innefattar datainsamling till en internationell forskningsdatabas och utbildning i ett riskbedömningsverktyg. Verktyget används för närvarande på prov. En integrerad underrättelseverksamhet Kriminalvårdens underrättelsetjänst tar fram nationella operativa lägesbilder varje vecka och nationella strategiska lägesbilder varje kvartal. Dessa ligger i sin tur till grund för den årliga under rättelselägesbilden. I början av 2018 publicerade Kriminalvården för första gången en omredigerad öppen version av underrättelselägesbilden på myndighetens interna hemsida. Det var ett viktigt steg i arbetet med att integrera underrättelseverksamheten i myndigheten, bli mer öppna internt och bidra till säkerhetsarbetet genom att sprida underrättelsetjänstens bedömningar i större utsträckning. Lägesbilden bekräftar ett tuffare klimat i samhället. Under året har även kortversioner av utredda säkerhetsincidenter börjat publiceras på den interna hemsidan för att ytterligare sprida kunskap och erfarenheter som kan minska risken för att liknande händelser uppstår igen. Kortversionerna är uppskattade och används vid säkerhetssamtal och övningar i den lokala verksamheten. Kriminalvården tar fram underrättelserapporter om vissa klienter inför den villkorliga frigivningen. Dessa sprids till berörda beslutsfattare internt och till samverkande myndigheter. Antalet rapporter har ökat under Kriminalvården har också genomfört fler utredningar och analyser inför beslut om särskilda villkor för intagna med längre 98 Database and Assesment of Risk of violent Extremists ÅRSREDOVISNING

80 6. EN DYNAMISK SÄKERHET verkställigheter, inför eventuella placeringar på säkerhetsplatser och inför beslut i olika ärenden inom frivården. Ökningen märks framförallt i storstadsregionerna. 6.2 FÖRHÅLLNINGSSÄTT OCH BEMÖTANDE Medarbetarna ska ha goda kunskaper om hur människor förhåller sig till varandra och ha ett förhållningssätt som skapar sunda och balanserade relationer till klienterna. Det dynamiska förhållningssättet är en bas för det klientnära arbetet. Grunden i det arbetet ska vara verkställighetsplaneringen och de återfallsförebyggande åtgärderna i samverkan med uppdaterade säkerhetsbedömningar. Förhållningssätt och bemötande är ett av de viktigaste områdena att arbeta med för att kunna hantera hot och våld. Att öka den operativa förmågan och säkerhetsmedvetandet är något som Kriminalvården alltid aktivt kommer att behöva arbeta med. Det visar sig inte minst i att det under året har skett en rymning från transport och en direktrymning från säkerhetsklass 2 (se vidare avsnitt 6.6 Bedömning av säkerhetsläget). Trots detta bedömer myndigheten att utvecklingen på området har gett goda resultat. De nationella lägesbilder som har tagits fram under 2017 och 2018 har bidragit till att medarbetarna på häkte, anstalt och frivård arbetar mer proaktivt. Våldsbejakande extremism Att motverka våldsbejakande extremism är ett fortsatt prioriterat område. Målet är att bidra till samhällets arbete att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Kriminalvårdens arbete med att utveckla arbetet mot våldsbejakande extremism har under 2018 fortsatt fokuserat på att bygga upp och sprida kunskap om fenomenet, se ovan under avsnitt 6.1 Tillgänglig och utbildad personal. Därutöver har en metod för informationsinhämtning och informations spridning utvecklats och prövats inom underrättelseverksamheten, och månatliga lägesbilder har tagits fram. En särskild delredovisning av regeringsuppdraget 99 kommer att lämnas den 3 april Risken för religiös och politisk radikalisering som leder till våldsbejakande extremism under tiden i kriminalvård bedöms som fortsatt låg. Kriminalvårdens underrättelsetjänst följer något fler intagna med koppling till våldsbejakande extremism. Med högre beläggning är det svårare att placera dessa åtskilda från varandra. Å andra sidan har organisationens kunskap och erfarenhet ökat (se avsnitt 6.1 ovan). Det innebär en ökad förmåga att upptäcka klienter som befinner sig i en radikaliseringsprocess. Antalet intagna med koppling till våldsbejakande extremism är fortfarande få. Kriminalvården har hittills inte har kunnat se något samband mellan denna grupp och ett ökat antal hot, våld och otillåten påverkan. Andlig vård Det finns fortfarande säkerhetsrisker i processen för att anlita trosföreträdare. Arbetet med den fördjupade kvalitetssäkringen av företrädarna fortsätter och bedöms ha minskat riskerna, men vi har fortfarande inte uppnått en önskvärd nivå. Organiserad brottslighet och socialt utsatta områden Myndigheten arbetar med att utveckla arbetssätt för att samverka kring uppdragen om organiserad brottslighet och socialt utsatta områden. Under 2018 har en ny strategi mot organiserad brottslighet fastställts och börjat implementeras. Ett mål med strategin är att underrättelsearbetet ska bli en naturlig del av det dynamiska säkerhetsarbetet. Kriminalvårdens underrättelsetjänst ska identifiera, hantera och kontrollera säkerhetshoten samt se till att verksamheten blir medveten om dem. Underrättelsetjänsten ska också observera och bedöma förändringar för att uppnå en bättre beredskap och varna verksamheten för specifika hot innan det händer något. Strategin omfattar även en inriktning mot ökad kunskap, inriktat återfallsförebyggande arbete, ökad extern samverkan och förbättrad nationell samordning. Från och med 2018 är representanter från frivården med i de regionala samverkansråd som inrättats i den satsning mot organiserad brottslighet som Polismyndigheten samordnar 100. Frivårdens 99 Ju2016/06988/KRIM och Ju2017/08663/KRIM 100 Regeringsuppdrag JU2008/5776/PO 80 ÅRSREDOVISNING 2018

81 6. EN DYNAMISK SÄKERHET representation syftar till att på ett bättre sätt kunna bidra till insatser i socialt utsatta områden. Frivården har under 2018 inlett samverkan med Polismyndigheten och andra aktörer i ett socialt utsatt område i Göteborg samt i ett projekt i Malmö för att motverka skjutningar, se vidare avsnitt 4.2 Extern samverkan. Drogprevention i anstalt och häkte Nästan tre av fem intagna bedöms ha problem med någon form av missbruk innan de blir frihetsberövande. Narkotika- eller blandmissbruk (narkotika och alkohol) är vanligast, och problemen är något mer utbredda bland män än bland kvinnor. 101 Användning av narkotika eller andra hälsofarliga varor för med sig en mängd problem som ändring av beteenden, hot, våld och hälsorisker med mera. Kriminalvården har därför en nollvision när det gäller droger och ska kunna erbjuda de intagna en stödjande miljö 102 utan överhängande risk för återfall trots att individen ibland vill fortsätta sitt missbruk. Den absolut viktigaste faktorn för att motarbeta hantering och bruk av narkotika är en motiverad, engagerad och klientnära personal med ett gott förhållningssätt. Den kända tillgången av narkotika i anstalter och häkten låg på samma nivå 2018 som året innan, medan tillgången på otillåtna mediciner verkar ha ökat. Upptäckt av otillåtna preparat i anstalter och häkten Avser antal tillfällen som nedanstående preparat har hittats vid visitationer Misstänkt narkotika Otillåten medicin Kriminalvården genomförde en drogscreening under 2018, som indikerade en låg förekomst av de åtta substanser som testades. Fyrtiotre anstalter deltog och ungefär 16 procent av de intagna som var inskrivna där vid tillfället ingick i provtagningen. Av 553 analyser var 50 positiva, varav 29 berodde på förskriven medicin. Av de övriga bedöms hälften bero på missbruk under nyligen genomförd utevistelse. Kriminalvården deltar i SIS kommitté Snabbtester för droganalyser 103, som ska arbeta fram en standardisering av snabbtester för olika substanser. För närvarande är det tekniskt svårt att ta fram ett tillförlitligt snabbtest. Enligt andra drogbekämpande myndigheter finns god tillgång till narkotikaklassade preparat och andra hälsofarliga varor i samhället. De beslag som görs inom Kriminalvården avser oftast mycket små mängder. Det tyder på att det är svårt att smuggla in preparaten. Kriminalvården har under året fortsatt följt utvecklingen med substansen Fentanyl, som är vanlig i samhället och i vissa fall mycket potent. Hittills har preparatet inte påträffats inom Kriminalvården mer än vid något enstaka tillfälle. 6.3 FYSISK OCH TEKNISK SÄKERHET Den fysiska och tekniska säkerheten främst teknik, utrustning, perimeterskydd och skalskydd är basen för en god säkerhetsmiljö. Den fysiska säkerheten ska anpassas för varje anstalt, häkte, frivårdskontor och NTE. Tekniska lösningar ska bidra till en säkrare och tryggare miljö för medarbetare, klienter och besökare. Överlag fortsätter utvecklingen av den fysiska och tekniska säkerheten som planerat, även om takten har minskat något under året. Det beror på att Kriminalvården dels har påbörjat förvaltningen av de senaste årens nyinvesteringar inom detta område, men framför allt måste prioritera större fastighetsprojekt på grund av eftersatt underhåll och bedömt behov av ökat platskapacitet. Frivårdskontor Den nya säkerhetsnormeringen för frivårdens kontor som togs fram under 2017 har under 2018 varit underlag vid projekteringen av ombyggnadsprojekt vid frivården i Nyköping och i Södertörn. Kriminalvården inväntar lagändringar för att kunna införa inpasseringskontroll med larmbågar på frivårdskontor. 101 Kriminalvård och statistik 2017 (KOS), beställningsnummer se även under avsnitt 2.1 Häkte, om isoleringsbrytande åtgärder och under avsnitt 3.3 Behandlingsprogram. 103 SIS/TK609. SIS = Swedish standards institute ÅRSREDOVISNING

82 6. EN DYNAMISK SÄKERHET Säkerhetsteknisk utrustning För att uppnå kostnadseffektivitet och stabilare drift för säkerhetsteknik och fysiskt skydd planerar Kriminalvården en upphandling av ett centralt service- och supportavtal för säkerhetsteknisk utrustning. Under året har ett förfrågningsunderlag inför upphandlingen börjat tas fram. Det systematiska brandskyddsarbetet Det systematiska brandskyddsarbetet har varit fortsatt högt prioriterat under En handbok i brandskyddsarbete har fastställts under året. Sju nationella utbildningar för brandskyddsansvariga har genomförts. Därutöver har även brandombud utbildats, en del lokalt och en del nationellt. En inventering av brandskyddet på häktena visade att 17 häkten var i behov av förbättringar. Åtgärder har inletts på de åtta häkten som hade störst brister. För övriga häkten har åtgärdsförslag börjat tas fram. Åtgärder har även inletts på fyra anstalter med brister i brandskyddet. 6.4 STYRANDE DOKUMENT När regler inte följs kan säkerhetsrisker uppstå. Därför är förståelsen för syftet med verksamheten, ens egen roll och vilka regler som gäller viktiga för ett högt säkerhetsmedvetande. En viktig del i den dynamiska säkerheten är därför att medarbetarna ska känna till och följa de styrande dokument som gäller för verksamheten. De styrande dokumenten ska vara tydliga, rättssäkra, lättolkade, implementerade och vara ett stöd i det dagliga arbetet. Medarbetarna ska vara utbildade och ha goda kunskaper om styrande dokument. De ska ha förståelse för och insikt om varför ett styrande dokument finns. Inom säkerhetsområdet är säkerhets handboken det viktigaste styrande dokumentet och Kriminal vårdens bas för säkerhetsarbetet. Den har arbetats om och lanserades i sin nya form i slutet av Den är nu tillgänglig för alla medarbetare på myndighetens interna hemsida och finns i verksamhetsanpassade versioner för anstalt, häkte, frivård, NTE och kontor. Det finns även lokala anvisningar som kompletterar vissa avsnitt. Säkerhetsbedömningar Det dynamiska säkerhetsarbetet ska göra det möjligt för personalen att agera proaktivt. De säkerhetsbedömningar som görs på samtliga klienter i häkte, anstalt och frivård samt inför transporter är en del av detta. Bedömningarna är ett arbetsverktyg i det förebyggande säkerhetsarbetet. De identifierar vilka risker som är knutna till vilken klient och är därigenom också ett viktigt bidrag i skapandet av en trygg arbetsmiljö. Arbetet med att integrera frivårdens säkerhetsbedömningar i Kriminalvårdsregistret (KVR) fortsätter. Eftersom anpassningar i KVR på grund av olika lagkrav måste prioriteras beräknas arbetet bli klart tidigast under Kriminalvården arbetar även med att utveckla säkerhetsbedömningarna för anstalt, häkte och transportverksamhet. Säkerhetsorganisation för frivård och transportverksamhet Frivården har infört sin nya säkerhetsorganisation, men det är ännu för tidigt att utvärdera effekterna av den. Redan nu är det dock tydligt att säkerhetsfrågor diskuteras mer inom frivården. Larmsamordnare har utbildats och frivården deltar i regionalt sam arbete om organiserad brottslighet. 104 Det finns även särskilda resurser avsatta som stöd i säkerhetsfrågor inom frivården på strategisk nivå. Också den nationella transportenheten har under året infört sin nya säkerhetsorganisation, även om det operativa ledarskapet och rollen som kriminalvårdsinspektör för säkerhet fortfarande behöver utvecklas. Den nya säkerhetshandboken är bättre anpassad till transportverksamheten än tidigare. Resurser finns avsatta för transportsäkerhetsfrågor på strategiskt nivå. Det bör tillläggas att det ökade antalet transporter åt andra myndigheter, kommuner och landsting 105 även påverkar säkerheten eftersom de ofta innebär större risker än vid andra transportuppdrag. 104 Se under avsnitt 6.1 Tillgänglig och utbildad personal samt under Organiserad brottslighet och socialt utsatta områden under avnitt 6.2 Förhållningssätt och bemötande. 105 Se vidare avsnitt 5.1 Inrikestransporter. 82 ÅRSREDOVISNING 2018

83 6. EN DYNAMISK SÄKERHET Kriminalvården har påbörjat ett arbete med att samordna säkerhetsfrågor som är gemensamma för utrikestransporterna och de internationella uppdragen inom till exempel FN. En teknisk applikation som ska stödja personalen i utrikessäkerhetsfrågor är under upphandling. Ett särskilt forum för utlandsstationerad personal är inrättat för att bättre ta hand om säkerhetsfrågor som rör dem. Informationssäkerhet Övergången från personuppgiftslagen till den nya dataskyddslagstiftningen har fungerat väl efter ett omfattande anpassningsarbete där hela verksamheten har deltagit. En framgångsfaktor har varit satsningen på intern kommunikation, med informationsfilmer, obligatorisk e-kurs och artiklar på den interna hemsidan. En mätning av informationssäkerheten slutfördes i början av Den visade ett förbättrat och godkänt 106 resultat för såväl den organisatoriska som den fysiska säkerheten och systemsäkerheten. De brister som framkom är redan till stor del på väg att åtgärdas. Det gäller bland annat behörigheter, logghantering och kontinuitet för it-driften. Arbetet med Kriminalvårdens risk- och sårbarhets analys ur ett krisberedskapsperspektiv har intensifierats under Analysen redovisades till regeringskansliet och MSB 107 under hösten EXTERN SAMVERKAN OM SÄKERHET Förutom utvecklingsarbete och informationsutbyte i den löpande samverkan med enskilda myndigheter, landsting, kommuner, lärosäten och andra organisationer samverkar Kriminalvården även med Samverkansrådet mot terrorism, Operativa rådet mot terrorism och Nationellt och regionalt underrättelsecentrum. Kriminalvården är även med i det Regionala samverkansrådet mot terrorism. Under 2018 har några deltagare bytts ut till representanter från frivården, för att få ett bättre fokus på frivårdsfrågor, se även avsnitt 6.2 Förhållningssätt och bemötande ovan. Kriminalvården har under året deltagit i samverkan med det nystartade Centrum mot våldsbejakande extremism. Under 2018 har samverkan inletts med Skatteverket inom underrättelseområdet och med Säkerhetspolisen och Migrationsverket om våldsbejakande extremism. Kriminalvården har även inlett ett samarbete med andra myndig heters intern utredningsfunktioner för att diskutera arbets metoder och utveckling av utredningarna. Kriminalvården samverkar internationellt i säkerhetsfrågor genom att delta i RAN 109 och EuroPris 110. Övrig internationell samverkan inom säkerhet under 2018 har varit: Deltagande i ett nytt samarbete om våldsbejakande extremism i Interpols regi som har haft sitt första möte under Värdskap för 2018 års nordiska konferens om säkerhet i kriminalvård. Fördjupade samarbeten med Danmark och Tyskland. Länderna har bland annat visat intresse för att starta egna underrättelseenheter enligt svensk modell. Deltagande i DARE-projektet BEDÖMNING AV SÄKERHETSLÄGET Säkerhetsläget handlar till stor del om arbetsmiljön för medarbetare och boendemiljön för intagna och hur säker den anses vara avseende hot och våld. Kriminalvården bedömer att säkerhetsläget är fortsatt stabilt och håller en god nivå. För att komplettera de löpande metoderna för att bedöma säkerhetsläget, som nationella operativa lägesbilder, strategiska lägesbilder, omvärldsbevakning och övriga riskanalyser, har Kriminalvården under 2018 utvecklat metoder för att ta fram nationella lägesbilder utifrån upptäckta brister och trendbrott. Under året har två sådana lägesbilder tagits fram. Den ena handlar om direktavvikelser från anstalter med säkerhetsklass 3 och den andra om hot och våld i anstalter med säkerhetsklass 1. Slutsatserna när det gäller direktavvikelserna är att det inte finns något tydligt mönster till varför intagna avviker mer än att det ofta handlar om personliga skäl. Vad gäller hot och våld visar lägesbilden att ökningen till största delen beror på en ökad utbildningsinsats och därmed en högre rapporteringsbenägenhet. En annan slutsats är att den ökade rapportering 106 Resultatet var 3,2 på en femgradig skala där 3,0 är godkänt. 107 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 108 Risk och Sårbarhetsanalys, RSA. Enligt förordningen (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvarigas myndigheters åtgärder vid höjd beredskap. 109 Radicalisation Awareness Network 110 European Organisation of Prison and Correctional Services 111 Se avsnitt 6.1 Tillgänglig och utbildad personal under Kunskap om våldsbejakande extremism. ÅRSREDOVISNING

84 6. EN DYNAMISK SÄKERHET en framförallt har gällt hot. Rapportering av våld har legat relativt konstant. Rapporterade allvarliga händelser De incidenter som sker rapporteras i incidenthanteringssystemet ISAP. Kriminalvården strävar efter en säkerhetskultur där incidentrapportering är ett verktyg för att följa upp, återkoppla och förbättra säkerhetsarbetet. Rapporteringsbenägenheten kan variera och påverkas av ett flertal faktorer. För att få en bättre bild av den reella hot- och våldssituationen används bland annat de lägesbilder som beskrivits ovan. I ISAP rapporteras incidenter i olika kategorier. Det som redovisas i årsredovisningen är en samlad kategori som i verktyget benämns hot och våld. Tabellerna visar incidenterna uppdelade på hot respektive våld i de olika verksamheterna. Det är incidenter som är rapporterade som allvarliga respektive mycket allvarliga som presenteras. De inrapporterade incidenterna är av varierande allvarlighetsgrad även inom respektive kategori. Den statistik som presenteras nedan finns även i tabellerna i avsnitt 17. För att följa upp rapporterade incidenter på ett samlat sätt följs en systematisk arbetsprocess. Den går ut på att verksamheten löpande identifierar avvikande trender, fenomen och sårbarheter som kan innebära säkerhetsrisker. Därefter värderas dessa, och relevanta samband analyseras. Åtgärder som utgår från analysen sätts in och arbetet följs upp löpande. Processen följs på lokal, regional och nationell nivå. De incidenter som avser hot och våld följs upp i den ordinarie uppföljningen på samtliga nivåer. För att säkerställa att rapporteringen sker på ett likvärdigt och rättvisande sätt har 89 regionala ISAP-samordnare utbildats vid fem tillfällen under Utöver detta sker kvalitetsgranskningar i rapporteringssystemet och uppföljning av incident rapporter. De regionala säkerhetsexperterna har även utbildats i metoder för lokala analyser och lägesbilder. De lokala analyserna används för att bättre omhänderta inträffade incidenter och minska risken för att dessa upprepas. Hot och våld mot personal Antalet rapporterade allvarliga händelser som innebär hot eller våld mot personal ligger på samma nivå som tidigare, utom hot på häkte och i frivård som har ökat något. Rapportering hot och våld mot personal Avser händelser som är bedömda som allvarliga eller mycket allvarliga Häkte Hot mot personal Våld mot personal Totalt Anstalt Hot mot personal Våld mot personal Totalt Frivård Hot mot personal Våld mot personal Totalt Ökningen av rapporterade allvarliga hot mot personal i häkte ska ses i ljuset av att medelbeläggningen har ökat med cirka 200. Trots det är både hot och våld något som Kriminalvården ser allvarligt på och vi har en nollvision för alla hot- och våldsincidenter. Orsakerna till att hot och våld sker är mångfacetterade. Ofta sker incidenter i samband med delgivning av negativa beslut, något som den nationella lägesbilden redogjorde för. Rapporterade allvarliga incidenter med våld mot personal på anstalt ökade med sju incidenter. Sett till att det finns 45 anstalter ligger nivån fortfarande på en hanterbar nivå. Samma sak gäller allvarliga hot inom frivården. 84 ÅRSREDOVISNING 2018

85 6. EN DYNAMISK SÄKERHET Hot och våld mellan klienter Antalet rapporterade allvarliga händelser som innebär hot och våld mellan klienter ligger på ungefär samma nivå som tidigare år. Rapportering hot och våld mellan intagna Avser händelser som är bedömda som allvarliga eller mycket allvarliga Häkte Hot mellan intagna Våld mellan intagna Totalt Anstalt Hot mellan intagna Våld mellan intagna Totalt Frivård Hot mellan klienter Våld mellan klienter Totalt Jämförelsesiffrorna har korrigerats på grund av att en kategori har tagits bort, se nedan. Jämförelsesiffrorna kan även ändras på grund av att bedömningar av enskilda incidenter har reviderats efter utredning. Jämfört med tidigare år har incidenter som har rapporterats som en allvarlig incident avseende hot och våld mot annan person exkluderats i ovanstående statistik. Denna kategori har de senaste åren legat på mellan fem och sexton rapporter inom frivård och häkte, och ett fåtal i anstalt, och har ingått i statistiken för hot och våld mellan klienter. Det har visat sig att flera av rapporterna rör indirekta hot mot personer som inte varit närvarande och därför inte är den typ av händelser som statistiken i årsredovisningen är tänkt att visa. En ökning av denna kategori har framförallt märkts inom frivården. Det kan ha att göra med att det nya arbetssätt som Krim stics innebär gör att fler subtila hot än tidigare fångas upp och registreras i högre utsträckning. Framöver kommer rapporterade incidenter i kategorin att särskiljas i den interna uppföljningen och kvalitetssäkras så att de hamnar i rätt kategori. Rapporterade allvarliga incidenter om hot och våld mellan intagna i anstalt är förhållandevis många, och avser främst anstalter i säkerhetsklass 1. Där finns också främst de mest belastade intagna med den allvarligaste brottsligheten. Lägesbilden som togs fram under året visade att den vanligaste orsaken till hot och våld mellan klienter är att intagna blir upprörda efter att ha fått ett negativt besked. Det fanns däremot inte någon tydlig koppling till hög beläggning eller organiserad brottslighet. För att motverka den här typen av incidenter har Kriminalvården tagit fram en handlingsplan för hur förhållningssätt och bemötande vid delgivning av negativa besked kan utvecklas för att förebygga allvarliga incidenter. Hot och våld under transport Allvarliga händelser vid transporter som utförs av häkte och anstalt ingår i rapporteringen ovan. För transporter som utförs av nationella transportenheten har 26 allvarliga hot- och våldshändelser rapporterats under 2018 vilket är på samma nivå som de senaste åren. 112 Rymningar och avvikelser En rymning från häkte och en direktrymning från en anstalt med säkerhetsklass 2 har skett under Antalet direktavvikelser från anstalter i den lägsta säkerhetsklassen var något högre än Rymningar och avvikelser Direktrymning från häkte Övriga rymningar från häkte Direktrymningar från anstalt (säkerhetsklass 1 och 2) Direktavvikelser från anstalt (säkerhetsklass 3) Avvikelser och övriga rymningar från anstalt En mer detaljerad redovisning (inkl. könsuppdelning) finns i tabell 59 och 60 i avsnitt 17. Där finns även definitioner. Kriminalvården har en nollvision när det gäller rymningar och ser därför allvarligt på de två rymningar som skett under året. De är fortfarande under utredning, men hittills har de inte kunnat kopplas till några brister i regler och rutiner. Att direktavvikelserna har ökat sedan 2016 bedöms fortfarande delvis bero på en viss ökad riskacceptans för ökad effektivitet i platsutnyttjandet, se avsnitt 1.4 Ett effektivt resursutnyttjande. De som har avvikit är fortsatt framför allt klienter som var på fri fot innan verkställigheten, med varierande strafftider. I ett 112 Se tabell 58 i avsnitt 17. ÅRSREDOVISNING

86 6. EN DYNAMISK SÄKERHET längre tidsperspektiv är antalet direktavvikelser fortfarande relativt få. Antal direktavvikelser Källa: Kriminalvårdens årsredovisningar från och med 2012 Det finns inget som tyder på att säkerheten har blivit sämre i säkerhetsklass 3. Det är mer troligt att synen på hur risker för direktavvikelser bör balanseras mot en aktivare användning av utslussningsåtgärder fluktuerar över tid. Den kraftiga minskningen efter 2004 beror till exempel på att kriterierna för att placera intagna i den lägsta säkerhetsklassen skärptes efter de uppmärksammade fritagningarna och rymningarna som genomfördes det året. Antal avvikelser och övriga rymningar från anstalt Källa: Kriminalvårdens årsredovisningar från och med 2013 Under 2018 inkluderade denna kategori av 31 avvikelser från vårdvistelser och 57 avvikelser från permissioner Avvikelser från permission är fortfarande en mycket liten andel av det totala antalet påbörjade permissioner som är över sextontusen. Avvikelser från permissioner och vårdvistelser bedöms vara ofrånkomliga eftersom utslussningsarbetet alltid innebär ett visst mått av risktagande. Övriga rymningar innebär att en intagen avviker i samband med en transport eller annan bevakad utevistelse, medan en avvikelse innebär att den intagne inte återkommer till anstalten efter en obevakad utevistelse, bland annat efter permission. 113 Även antalet avvikelser och övriga rymningar från anstalt ligger på en förhållandevis låg nivå jämfört med tidigare år. 113 Se exakt definition i avsnitt 17 vid tabellerna ÅRSREDOVISNING 2018

87 KIRSTEN, KÖKSANSVARIG ALIEU, KRIMINALVÅRDARE 87

88 7. INTERNATIONELL VERKSAMHET 7. INTERNATIONELL VERKSAMHET Kriminalvården får ett särskilt anslag 114 för att ställa svensk personal till förfogande för freds- och säkerhetsfrämjande samt konfliktförebyggande verksamhet internationellt. Samlad bedömning av internationell verksamhet Kriminalvårdens verksamhet inom internationell civil krishantering bedöms vara etablerad och välfungerande. Svensk kriminalvårds erfarenhet och kunskap är fortsatt efterfrågad. Myndig hetens samverkan med FN har förstärkts ytterligare under året och vi har i dag ett närmare samarbete med fler FN-organ än tidigare. Kriminalvården bedömer att det bilaterala utvecklings samarbetet fungerar väl och de två Sida-finansierade projekten i Kenya och Albanien har fortsatt att utvecklats i positiv riktning. Samverkan har också fortsatt med myndigheter i Sverige. Kriminalvården deltog till exempel som en aktiv part i genomförandet av den civilmilitära samverkansövningen Viking EKONOMI OCH UTLANDSSTATIONERAD PERSONAL Prestationsmått 115 : antal missioner som Kriminalvården deltar i och kostnad per mission antal utlandsstationerade (sekonderade) personer och kostnad per årsarbetskraft Vid utgången av 2018 var totalt elva personer utlandsstationerade (sekonderade) med uppdrag som rådgivare i sju olika insatser (tio personer i sex FN-insatser och en person i en EU-insats). Därutöver var sju personer stationerade i insatsnära verksamhet samt en person stationerad på en strategisk tjänst vid FN:s högkvarter i New York. Antalet årsarbetskrafter som var utlandsstationerade 2018 har ökat med ungefär fyra till totalt nästan 19. Ökningen kan främst hänföras till den insatsnära verksamheten inom ramen för UNODC 116. Antalet utlandsstationerade årsarbetskrafter i FN- respektive EU-insatser låg på samma nivå som Prestationsmått utlandsverksamhet Kostnader i tkr Utlandsstationerad personal (åa**) 13,9 14,4 18,5 Totala kostnader för utlandsstationerad personal * Kostnad per utlandsstationerad personal åa Insatsnära verksamhet * Förvaltningskostnad * Totala kostnader biståndsanslaget *** * En mer detaljerad redovisning (inkl. könsuppdelning) finns i tabell i avsnitt 17 * Siffrorna är korrigerade jämfört med årsredovisningen 2017, då de inte stämde med motsvarigheten till tabell 63 ** Årsarbetskraft *** Jämför anslagsredovisningen i avsnitt :1 Biståndsverksamhet, ap. 20 Internationell civil krishantering del till Kriminalvården. 115 Tabell 62 och 63 i avsnitt United Nations Office on Drugs and Crime 88 ÅRSREDOVISNING 2018

89 7. INTERNATIONELL VERKSAMHET Kriminalvården har förbrukat nästan 38 miljoner kronor av anslaget, vilket är drygt nio miljoner kronor mer än 2017 och drygt en och en halv miljon kronor högre än anvisat belopp. Det är främst kostnaderna för den insatsnära verksamheten som har ökat. Ökningen är drygt fyra miljoner kronor jämfört med 2017, främst till följd av det utökade engagemanget i Somalia inom UNODC och med Kriminalvårdens projekt Prevention and Countering of Violent Extremism (P/CVE), se vidare under Insatsnära verksamhet nedan. Prestationsmått utlandsverksamhet, procentuell förändring Utlandsstationerad personal, årsarbetskraft -30% 4% 28% Totala kostnader -2% 8% 33% Kostnad per utlandsstationerad personal, årsarbetskraft (tkr) 40% 5% 7% En mer detaljerad redovisning (inkl. könsuppdelning) finns i tabell 63 i avsnitt 17 * siffran är omräknade jämfört med årsredovisningen 2017 då de var felaktiga. Kostnaden per årsarbetskraft räknat på utlandsstationerad personal har ökat med sju procent jämfört med 2017, främst till följd insatserna i Somalia inom UNODC. De ökade kostnaderna beror dels på att de medarbetare som är stationerande har en annan kompetens, dels på att omkostnaderna i just Somalia är betydligt högre i jämförelse med andra pågående insatser. De högre omkostnaderna i form av boende, transporter och skydd, beror på det rådande säkerhetsläget i regionen. De högre kostnaderna kan även hänföras till att Kriminalvården har fler utstationerade medarbetare med expert- och chefserfarenhet än tidigare. Kriminalvården har fortfarande en sekonderad svensk kriminalvårdsexpert på FN:s högkvarter i New York för att arbeta strategiskt med inter nationella kriminalvårdsfrågor vid FN:s utvecklings program (UNDP) inom ramen för Global Focal Point for Police, Justice and Corrections. Kriminalvården har under året fastställt en strategi för internationella åtaganden och engagemang. Arbete pågår med att utveckla myndighetens policydokument för den internationella verksamheten. Under året har myndigheten besökt utsända i Somalia, Kongo-Kinshasa, Liberia, Centralafrikanska Republiken, Palestina och Haiti som ett stöd i deras uppdrag och ett led i myndighetens arbetsgivar- och arbetsmiljöansvar. 7.2 INSATSNÄRA VERKSAMHET Kriminalvården bedömer att den insatsnära verksamheten fungerar väl. Myndigheten har nu ett närmare samarbete med fler enheter inom FN där kriminalvård är ett fokusområde, däribland UNODC. Det är också tillfredsställande att Kriminal vårdens internationella enhet har kunnat genomföra en särskild satsning på arbetet mot våldsbejakande extremism i anstalter i Somalia. Den svenska Kriminalvårdens engagemang i Somalia har uppmärksammats under året i FN:s säkerhetsråd. De pågående insatserna på somaliska anstalter har lyfts fram som ett konkret bidrag i arbetet mot terrorism och våldsbejakande extremism. Det är svårt att bedöma effekten av svensk Kriminal vård på en strategisk nivå. Detta eftersom Sverige endast är en aktör av flera som arbetar med att få kriminalvårdsfrågor på agendan i internationella sammanhang. Genom engagemanget i GoF 117 har Kriminalvården dock haft möjlighet att lyfta kriminalvårdsfrågor vid flera tillfällen när beslutsfattande representanter från FN-sekretariatet har deltagit. Det är en positiv signal om att våra frågor hörsammas av individer som kan påverka kriminalvårdens roll i freds- och kapacitetsbyggande verksamhet på kort och lång sikt. Utbildningsinsatser Under 2018 har Kriminalvården genomfört utbildnings insatser genom insatsförberedande och insatsspecifika utbildningar 118 i två olika länder, Sverige och Uganda. Totalt har 41 personer utbildats från olika länder. I samband med utbildningen i Sverige genomfördes en instruktörsutbildning för att kompetens utveckla befintliga och nya utbildare för missionsförberedande utbildningar. Av de åtta deltagarna var två från Kriminalvården, två 117 Group of Friends of Corrections in Peace Operations 118 United Nations Prison and Probation Officers Course (UNPriPOC) ÅRSREDOVISNING

90 7. INTERNATIONELL VERKSAMHET från Burkina Faso, två från Senegal och två från Rwanda. Sverige har fortsatt att stötta den kanadensiska kriminalvården i deras Gender Responsive Training, som bygger på de så kallade Bang kok Rules 119. Under 2018 deltog en svensk kriminalvårdare i den kanadensiska utbildningen på Haiti för att i ett senare skede kunna bistå den haitiska kriminalvården med implementeringen av ett genusperspektiv. Kriminalvården har tillsammans med Polismyndigheten, Försvarsmakten och FN:s Integrated Training Service (ITS) arrangerat CPTM 120. Utbildningen är gemensam för militära och civila utsändande myndigheter. Bland deltagarna fanns representanter från sju europeiska länder och tre FN-insatser. Kriminalvården var även koordinator för utbildningen mellan svenska myndigheter och ITS. Insatser mot våldsbejakande extremism Med anledning av den ökande risken för radikalisering i anstalter runt om i världen har Kriminalvården under året särskilt fokuserat på att genomföra ett projekt mot våldsbejakande extremism, P/CVE 121 i Somalia. Myndigheten har även genomfört en forskningsstudie med syfte att utveckla ett anpassat rehabiliteringsprogram för anstaltsverksamheten och öka förståelsen kring våldsbejakande extremism. Programmet ska innehålla: preventiva insatser för intagna, utbildningsinsatser för personal och ett fortsatt nära samarbete med samhällsaktörer och den nationella/regionala/lokala regeringen. Under 2019 kommer Kriminalvården att presentera en forskningsrapport utifrån detta arbete. Kriminalvården har anordnat föreläsningar för andra svenska myndigheter och internationellt om insatserna mot våldsbejakande extremism i Somalia. Föreläsningarna ska bidra till att öka förståelsen för hur komplexa frågorna är. De ska också visa vilka möjligheter P/CVE-program i konfliktmiljö erbjuder. 119 United Nations Rules for the Treatment of Women Prisoners and Non-custodial Measures for Women Offenders 120 Core Pre-deployment Training Materiel (CPTM) Training of Trainers European rollout 121 Prevention and Countering of Violent Extremism Kriminalvården har under 2018 haft fem kriminal vårdsexperter stationerade inom ramen för Global Maritime Crime Programme i Somaliland och Puntland. En av experterna, som är placerad i Nairobi, samordnar insatserna för UNODC och har en rådgivande roll till UNODC:s regionala chefer i kriminalvårdsspecifika frågor. De fyra övriga arbetar på plats i Hargeisa och Garowe och fortsätter arbetet med att stödja anstalts ledningarna samt utbilda somaliska kriminal vårdare och dess ledning. Mentorerna i Garowe är involverade i det P/CVE-projekt som pågår sedan början av året. De arbetar inom projektet specifikt med relationer, logistisk och säkerhet i anstalten i Garowe. Arbetet omfattar även rådgivning till anstaltsledningen som därmed kan säkerställa att insatserna är anpassade efter de lokala förutsättningarna. Kriminalvårdsnätverket GoF Kriminalvården är fortsatt aktiv och drivande inom det globala kriminalvårdsnätverket Group of Friends of Corrections in Peace Operations (GoF) för medlemsstater i FN. En förstudie om möjligheten att ta fram en utbildning för 300 kriminal vårdare har genomförts i Centralafrikanska Republiken under året. Insatsen sker inom ramen för nätverket och är även en del av MINUSCA 122, som går ut på att omforma kriminal vård från en militär till civil organisation. Därutöver var Kriminalvården med och arrangerade GoF:s årliga konferens UN International Conference on Corrections in Peacekeeping i Uganda. Konferensen sammanförde generaldirektörer från åtta postkonfliktländer med motparter från främst andra länder i Afrika men även internationella organisationer inom och utanför FN. 7.3 BILATERALT UTVECKLINGSSAMARBETE Kriminalvården har fortsatt utvecklings- och samarbetsprojekten med Sida-finansiering i Kenya och i Albanien under Kriminalvårdens bidrag i dessa utvecklingsinsatser utgörs primärt av experter med specifik kompetens som engageras i kompetenshöjande utbildningar och rådgivningsinsatser till de nationella anstaltsoch frivårdsmyndigheterna. Inom Kenyaprojektet 122 United Nations Multidimensional Integrated Stabilization Mission in the Central African Republic 90 ÅRSREDOVISNING 2018

91 7. INTERNATIONELL VERKSAMHET har närmare personer från landets anstaltsoch frivårdsverksamhet utbildats under , varav under Projektet, som var tänkt att avslutas under året, har förlängts ett år, främst med fokus på utbildning av kenyanska utbildare. Genomförda utbildningsinsatser har främst fokuserat på dynamisk säkerhet, risk- och behovsbedömning samt motiverande samtal. Det myndighetsgemensamma projekt i Albanien som Domstolsverket, Kriminalvården, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten deltar i, pågår och syftar till att förbättra den albanska rättskedjans hantering av ungdomsbrottslighet. Projektet bidrar även till att leva upp till regeringens beslut om myndighetssamverkan för internationell fredsfrämjande verksamhet 123. Under 2018 har insatserna fokuserat på: Inventering av utbildningsbehoven hos de albanska anstalts- och frivårdsmyndigheterna för att bättre kunna svara mot de uppgifter och krav som ställs i landets nya Code of Juvenile. Expertkommentarer till nya stödlagar. Utveckling av handledning och stöddokument för att kunna göra personutredningar inom den albanska frivården. Enligt Kriminalvårdens strategi för internationella åtaganden och engagemang ska ambitionen inom det bilaterala utvecklingssamarbetet öka. Myndigheten har därför sökt och fått beviljat att vara den enda myndighet i Sverige som får arbeta med kriminalvårdsspecifika frågor i så kallade Twinningprojekt. Twinning är EU:s biståndsinstrument för att stödja institutionsutvecklingen i grannländer och potentiella kandidatländer. 7.4 KVINNOR, FRED OCH SÄKERHET Kriminalvården deltar fortsatt i arbetsgruppen för Sveriges handlingsplan för kvinnor, fred och säkerhet Kriminalvården bedömer att resolutionen 124 tillsammans med handlingsplanen är bra verktyg för att öka arbetet med kvinnor, fred och säkerhet. Det bidrar till en medvetenhet kring ämnet. Myndigheten anser att det egna arbetet inom området på kort sikt fungerar tillfredsställande. Utvecklingen generellt upplevs emellertid ske mycket långsamt. Implementeringen av den nya rapporteringsstrukturen har pågått under året och bedöms fungera väl. Kriminalvården arbetar aktivt för att få fler sekonderingar av kvinnliga medarbetare som kan arbeta med kriminalvårdsfrågor utomlands. Under 2018 var ungefär hälften av myndighetens sekonderade medarbetare kvinnor. En svårighet ligger i att de internationella Standard Minimum Rules for the treatment of prisoners anger att personalen i anstalter ska vara av samma kön som de intagna, något som även togs upp i förra årsredovisningen. Kriminalvården arbetar fortfarande aktivt för en förändring så att kvinnliga medarbetare även kan arbeta i anstalter med övervägande andel manliga intagna. Kriminalvården har fortsatt kompetensutvecklingen av myndighetens internationella instruktörer inom området kvinnor, fred och säkerhet genom den förberedande instruktörsutbildningen. 7.5 SAMARBETE MED ANDRA SVENSKA MYNDIGHETER Samverkan med andra svenska myndigheter fortsätter att utvecklas positivt. Det bilaterala projektet i Albanien är ett exempel på det, se avsnitt 7.3 Bilateralt utvecklingssamarbete. Utöver det deltar Kriminalvården i Fredsfrämjande rådet, och andra samverkansgrupper där representanter från flera andra myndigheter deltar. Under 2018 har Kriminal vården dessutom deltagit i den civilmilitära samverkansövningen Viking-18, både i övningsledning och genom att öva kriminalvårdare inför kommande FN-insatser. Övningen omfattade cirka personer från 60 länder. 123 Regeringens beslut UF2013/52812/UD/SP 124 FN:s säkerhetsråds resolution 1325 (2000) och efterföljande resolutioner om kvinnor, fred och säkerhet ÅRSREDOVISNING

92 MALIN, HR ULF, KRIMINALVÅRDARE 92

93 8. KOMPETENSFÖRSÖRJNING 8. KOMPETENSFÖRSÖRJNING Samlad bedömning av kompetensförsörjningen En fortsatt hög personalomsättning och utökade uppdrag inom transportverksamheten har inne burit ett stort behov av nya medarbetare. Kriminalvården har i stort sett lyckats rekrytera och utbilda i den omfattning som krävts. Satsningar på breda rekryteringskampanjer har gett bra resultat både i form av fler sökande och fler nyanställda. Utbildningsorganisationen har klarat både en ökad volym och att driva de ordinarie utbildningarna enligt plan. Kriminalvården har troligtvis aldrig tidigare utbildat så många kriminalvårdare som under hösten En konsekvens av den höga personalomsättningen och den omfattande efterföljande utbildningen av nyanställda har varit att befintlig personal inte har kunnat vidareutbildas i den omfattning som planerats. Om denna tendens fortsätter under längre tid finns en risk att grupper av medarbetare inte kommer att ha fått den aktuella kunskap som krävs för att utföra arbetet. Utvecklingsarbetet har också fortsatt under året genom att en ny kriminalvårdsutbildning och ett förslag till en förändrad rekryteringsprocess har tagits fram, vilket på sikt kan komma att förbättra personalförsörjningen. Ett intensivt arbete med värdegrundsfrågorna har bedrivits under året som en följd av #metoo och #virivermurarna. Inom hälsoområdet har myndigheten med hjälp av lokala omställningsmedel kunnat ge ett ökat stöd till chefer i rehabiliteringsfrågor. En nationell insats riktad till långtidssjukskrivna medarbetare har medfört att fler kunnat återgå till tidigare arbetsuppgifter eller kunnat komma vidare i eller utanför Kriminalvården. Insatserna har bidragit till en minskad långtidssjukfrånvaro. 8.1 PERSONALFÖRSÖRJNING Antalet anställda vid årets slut var vilket var samma nivå som föregående år. Antal anställda Antal anställda 31 dec Medelantal anställda* Årsarbetskrafter *Enligt definition i Förordningen om årsredovisning och budgetunderlag (baserat på mätningar per 1 januari och per 31 december) Kriminalvårdens årsarbetskrafter har under 2018 ökat med 202 till totalt Ökningen har främst skett i personalgrupper som arbetar inom häkte och transportverksamhet. Se vidare avsnitt 1.1 Ekonomisk utveckling Utvecklingen på arbetsmarknaden påverkar Kriminalvården som bedriver en personal intensiv verksamhet. Personalomsättningen är på en fortsatt hög nivå. Personalomsättning Antal Andel i procent En mer detaljerad redovisning finns i tabell 64 i avsnitt 17, som även inkluderar uppdelning i kön och yrkesgrupper. Bland Kriminalvårdens stora yrkesgrupper sjunker personalomsättningen bland frivårdsinspektörer men är fortsatt hög bland kriminalvårdare. Kvinnornas personalomsättning är högre än männens. Exempelvis lämnar 13 procent av tillsvidareanställda kvinnor kriminalvårdsyrket medan motsvarande siffra för män är nio procent Se tabell 64 i avsnitt 17. ÅRSREDOVISNING

94 8. KOMPETENSFÖRSÖRJNING Antalet externa avgångar Externa avgångar totalt Externa avgångar Kriminalvårdare Externa avgångar Frivårdsinspektörer Även om antalet avgångar stabiliserats är avgångarna bland kriminalvårdare fortfarande på en hög nivå. Varje år tappar myndigheten cirka 500 tillsvidareanställda och grund utbildade kriminal vårdare, vilket innebär kostsamma rekryteringar och utbildningar. I bristyrken som lärare, sjuksköterskor och kockar är det också en fortsatt hög rörlighet, vilket inverkar på verksamheten. Lärarbristen har till exempel lett till att Kriminalvården inte kan anta alla intagna till vuxenutbildning som behöver det, se vidare avsnitt 3.2 Sysselsättning i anstalt. Attrahera flera Åtgärder för att stärka Kriminalvårdens förmåga att attrahera medarbetare fortsätter. Efter satsningen på arbetsgivarvarumärket 2017 med en stor utställning på Stockholms central har motsvarande aktivitet genomförts i Göteborg och Malmö under Under året har också en rullande utställning i en trailer lanserats där allmänheten bjuds in att uppleva och prata kriminalvård. Trailern används för att: rekrytera, förändra och förbättra kontakten med allmänheten samt stärka varumärket både internt och externt. Dessutom har riktade annonskampanjer genomförts, till exempel för Krim:Tech som är Kriminalvårdens satsning för att locka nya medarbetare inom it-området. Ett förenklat ansökningsförfarande i rekryterings systemet har också testats under Testet genomfördes i Stockholm och majoriteten av de sökande använde sig av det förenklande ansökningsförfarandet. En utvärdering kommer att göras när rekryteringsprocessen är avslutad. Hitta nya framtida grupper och rätt personer Arbetet med regeringsuppdragen moderna beredskapsjobb och praktik i staten går vidare. Upp dragen är angelägna för att bidra till samhällsnytta samtidigt som de är en del av Kriminalvårdens strategiska kompetens försörjning. Målet var att skapa 100 till 125 beredskapsjobb under åren Kriminalvården har haft 76 anställda moderna beredskapsjobbare under 2017 och 2018, varav i medeltal 41 under I slutet av året var det 54. Kriminalvården har sedan 2016 tagit emot 69 praktikanter. Under 2018 har myndigheten berett plats för tre praktikanter med funktionsnedsättning och fyra praktikanter som varit nyanlända. Målet för antal praktikanter, 200 per år, kommer inte att uppnås delvis beroende på uppdraget att anställa moderna beredskapsjobbare. De båda uppdragen konkurrerar i viss mån med varandra. Fördelarna med ett beredskapsjobb är större både för individen och för myndigheten. I vissa fall har en praktik övergått i ett modernt beredskapsjobb, något som är positivt då det ger en möjlighet för båda parter att lära känna varandra. För att stödja den lokala verksamheten har bland annat en lathund, intervjuguide, checklista och skriftlig information om uppdragen utarbetats och distribuerats samt publicerats på kriminalvårdens interna hemsida. Ett flertal handledarutbildningar har genomförts under 2018 och det finns nu cirka 100 utbildade handledare till moderna beredskapsjobbare och praktikanter. Uppföljning och träffar med utbildade handledare genomförs en gång per år. Utbildning i svenska eller Kurs i kommunikation och uttal för Kriminalvården har utarbetas i syfte att rusta utlandsfödda vikarier, praktikanter och moderna beredskapsjobbare i det svenska språket. Utbildningen omfattar 100 timmar och har hittills genomförts för 80 medarbetare, varav 50 moderna beredskapsjobbare och praktikanter. Av dem har 16 personer gått vidare till grundutbildningen, varav sju under ÅRSREDOVISNING 2018

95 8. KOMPETENSFÖRSÖRJNING Under året har satsningar på breda rekryteringskampanjer gett ett bra resultat och ökat antalet sökande. Ett exempel är att myndigheten har ersatt it-konsulter med 46 anställda medarbetare under Ett annat exempel är rekryteringen av 190 kriminalvårdare till det utökade transportuppdraget, se vidare avsnitt 5.1 Inrikestransporter. I samband med rekryteringen till transportverksamheten har Kriminalvården i ett avgränsat uppdrag prövat att använda en gemensam och nationell rekryteringsorganisation. Utvärderingen av uppdraget visar att arbetssättet varit effektivt, flexibelt och lösningsfokuserat. Kriminalvårdens rekryteringsprocess har utvecklats med fler urvalsmoment för att öka träffsäkerheten att hitta rätt kompetens. Syftet är att frigöra tid för chefer, som idag lägger mycket tid på rekrytering av baspersonal, och bidrar därmed till en ökad tids- och kostnadseffektivitet. För att kunna införa en nationell, kvalitetssäkrad och kompetensbaserad rekryteringsprocess har styrdokument som kravprofiler, annonsmallar och gemensamma arbetsrutiner tagits fram under året. Kriminalvården håller också på att utarbeta underlag för en helt ny organisation för att i framtiden möta myndighetens stora rekryteringsbehov. De nya momenten i den nationella rekryteringsprocessen har prövats under året i region öst, där rekrytering till transportorganisationen, anstalt och häkte genomförts enligt den nya processen. Utvärderingen visar en lyckad process. Några inledande problem har identifierats men i stort har processen fungerat bra. Ett utvecklingsarbete har startat för att ut veckla behovsanalysen om framtida kompetens- och bemanningsbehov och därmed få underlag för att attrahera och rekrytera rätt kompetens. 8.2 UTBILDNING Grundutbildning Arbetet med att reformera grundutbildningen för Kriminalvårdens medarbetare har fortsatt och i huvudsak slutförts under året. Den första kursstarten sker Med grund i teorier om yrkes orienterat lärande har en struktur för utbildningen där teori varvas med praktik tagits fram liksom kursplan och metodanvisningar för den första utbildningsperioden. Under 2019 slutförs arbetet med en kursplan för inriktning frivårdsinspektörer och metodanvisningar för hela utbildningen. Kriminalvårdsutbildningen blir för de flesta yrkesgrupper längre och innebär mer teoretisk utbildning varvat med handledning i arbetet. Genom att bygga in fler vidareutbildningar i kriminal vårdsutbildningen räknar Kriminalvården med att reformen kan genomföras kostnadsneutralt. Exempel på vidareutbildning som byggs in är utbildningar som berör olika klientgrupper, kvinnliga klienter, partnervåld, sexualbrott, ungdomar, psykiatri, missbruk och adhd. Kvaliteten höjs genom att medarbetarna snabbare kommer i arbete och får pröva sina teoretiska kunskaper under handledning av erfarna kollegor. Kunskaperna fördjupas successivt och medarbetarna blir bättre rustade för sina komplexa uppdrag. Genomförd grundutbildning Kriminalvårdare Frivårdsinspektörer Produktionsledare Övriga Totalt Antalet kriminalvårdare som gick kriminalvårdskurs med inriktning häkte och anstalt har fortsatt att öka och har de senaste två åren fördubblats. Ökningen är en konsekvens av den höga personalomsättningen samt det utökade transport uppdraget. För kriminalvårdare, som är den största gruppen medarbetare, är godkänd utbildning ett krav innan en tillsvidareanställning kan erbjudas. Antal utbildade frivårdsinspektörer har minskat med lite mer än en tredjedel jämfört med Antalet utbildade produktionsledare uppgår till samma nivå som Andra yrkeskategorier har gått olika delar av grundutbildningen. I samband med att Kriminalvården har gått igenom årsredovisningens mått har antal genomgångna kurser i fort- och vidareutbildning tagits bort från årsredovisningen. Skälet är att måttets förändring mellan åren inte säger någonting om hur Kriminalvården säkerställer kompetensförsörjningen, åtminstone inte så länge det inte kan relateras till ett bedömt behov. ÅRSREDOVISNING

96 8. KOMPETENSFÖRSÖRJNING Chefsutveckling Kriminalvården fortsätter sitt arbete med utvecklingsinsatser för myndighetens chefer på olika nivåer. Under året har urvalsprocessen till chefsförsörjningsprogrammet utvecklats med tydligare koppling till chefs- och ledarkriterierna, ledarskapspotential och ett kompetensbaserat arbetssätt. Ett nytt utvecklingsprogram, Att vara chef i Kriminalvården indirekt ledarskap, har tagits fram. Målgrupp är chefer med två organisatoriska nivåer under sig i kärn- och stödverksamheten. Utbildningen är inriktad på det indirekta chefsuppdraget med särskilt fokus på rollen som chef i en politiskt styrd organisation, på strategier för och effekter av ledning, styrning och uppföljning, samt hantering av verksamhetsförändring i syfte att utveckla chef- och ledarskap. Utbildningen innehåller fem huvudteman; att vara chef i staten, ledning, styrning och uppföljning, kompetensförsörjning, chef- och medarbetarskap samt implementering, samverkan och förändring. De myndighetsgemensamma utvecklingsprogrammen Högre chefer i staten och Statliga chefer i samverkan fortgår. Efterfrågan av myndig hetsgemensamma utvecklingsinsatser för mellanchefer är stor vilket medfört att två omgångar av Statliga chefer i staten har genomförts. Från Kriminalvårdens sida deltog under 2018 två chefer i Högre chefer i staten och åtta chefer deltog i Statliga chefer i samverkan. 8.3 LIVSPONDUS Livspondus synliggör och sprider tyst kunnande i klientarbetet. Genom metoden kompetenslaboratorier ges medarbetarna ett forum för att möjliggöra gemensam reflektion kring arbetets utförande. Det tysta kunnandet, det vill säga bemötande kompetensen hos medarbetarna i klient nära arbete, synliggörs. Målet är att medarbetarna ska bli mer medvetna om sitt tysta kunnande och genom reflektion öka professionaliteten i arbetet. Kompetenslaboratorier har genomförts i alla regioner och på många ställen lokalt samt inom nationella transportenheten. En ansvarig i varje region har arbetat med att stötta lokala processledare och att fortsätta sprida och implementera metoden lokalt. I början av 2019 avlutades projektet Livspondus. 8.4 LIKABEHANDLING Kriminalvårdens arbetsplatser ska präglas av ett inkluderande arbetsklimat. Det innebär att öppenhet, engagemang, nyfikenhet och delaktighet ska råda och att vi respekterar och värderar olikheter. Vi delar med oss av information och kunskap, uppmuntrar, utvecklar och tar till vara allas potential och fokuserar på lärande samt är normmedvetna och normkritiska. Kriminalvården ska vara en attraktiv arbetsgivare som erbjuder en trygg, säker, och utvecklande arbetsmiljö där likabehandling aktivt främjas. Kriminalvården har en riktlinje för likabehandling som tillsammans med ett stödmaterial är utgångspunkten för det förebyggande arbetet mot diskriminering. Under 2018 har även en riktlinje om kränkande särbehandling och trakasserier på arbetsplatsen tagits fram. Den ska ge stöd till chefer och medarbetare för att kunna agera vid misstanke om, anmälan eller förekomst av kränkande särbehandling, trakasserier och sexuella trakasserier. Samtliga regioner har handlingsplaner för likabehandling för Dessa omfattar aktiva åtgärder inom arbetsförhållanden, kompetensutveckling, rekrytering, föräldraskap och analys av löneskillnader. Flera olika utbildningsinsatser för med arbetare har genomförts för att öka kunskaperna om jämställdhet och normkritik. Insatserna för väntas leda till en förbättrad arbetsmiljö och bättre förmåga att hantera medvetna trakasserier och omedvetna jargonger som gäller kön, etnicitet, sexualitet med mera. En fördjupningsutbildning om inkluderande ledar skap som riktar sig till chefer har genomförts vid två tillfällen under 2018 med 21 deltagare. Utbildningen handlar om diskrimineringslagen, kränkande särbehandling och trakasserier. Hantering av ärenden vid konflikter och mobbing på arbetsplatsen ingår också. 96 ÅRSREDOVISNING 2018

97 8. KOMPETENSFÖRSÖRJNING Under 2018 har medarbetare genomfört Kriminalvårdens e-kurs i etik, jämställdhet och värdegrundsfrågor. Som ett led i att förebygga och motverka diskriminering har bland annat chefsdagar med föreläsning och grupparbeten hållits inom myndigheten under 2018 för att öka medvetenheten om hur kulturen på arbetsplatsen påverkar arbetsmiljön. Syftet med utbildningsinsatsen, eller den så kalllade kulturresan, är att lyfta upp jämställdhetsoch diskrimineringsfrågor till ytan för eftertanke och dialog. Målet är att uppnå förändring. Under 2018 har Kriminalvårdens värdegrundsarbete intensifierats med anledning av #metoouppropet och medarbetarnas egna initiativ #virivermurarna. Möten har genomförts med chefer och medarbetare som är män. Därutöver har samtalsstöd om sexuella trakasserier tagits fram för att användas vid arbetsplatsträffar och andra forum. Ett bra exempel är utbildningen Åskådarens roll i ett jämställt samtalsklimat (ÅJS). Det är en metod som har tagits fram tidigare och som nu har aktualiserats. Den ska förbättra medarbetares förmåga att ingripa vid olika händelser som exempelvis rör sexuella trakasserier. Under 2018 utbildades 40 samtalsledare som i sin tur har bedrivit utbildning i metoden på olika verk samhetsställen. Utbildningen har under året bidragit till en bättre stödjande miljö på anstalter och häkten genom en förbättrad förmåga hos medarbetare som arbetar klientnära att förhindra och hantera diskriminering, hot och våld. En samlad information om Kriminalvårdens värdegrund och verktyg att använda på arbetsplatsträffar har publicerats på den interna hemsidan under året. Medarbetares benägenhet att rapportera fall av kränkningar och trakasserier till arbetsgivaren har ökat i takt med en ökad medvetenhet på området. Könsfördelning För tillsvidareanställda medarbetare i Kriminalvården är fördelningen mellan kvinnor och män för 2018 fortsatt jämn, 46 procent kvinnor och 54 procent män. Fördelningen är fortsatt ojämn i vissa yrkeskategorier. Yrken där kvinnor är i majoritet är sjuksköterska 89 procent, handläggare 77 procent, frivårdsinspektör 73 procent och administratör 72 procent. Motsvarande yrken för män är servicetekniker 99 procent, vakthavande befäl 82 procent, produktionsledare 78 procent och säkerhetshandläggare 74 procent. Det är en spegling av situationen på arbetsmarknaden. På högsta ledningsnivå är fördelningen mellan kvinnor och män oförändrad sedan föregående år. På mellanchefsnivå har andelen kvinnor ökat väsentligt till att något mer än hälften av mellancheferna nu är kvinnor. Totalt ökar också andelen kvinnor i ledningsfunktion. Könsfördelning i ledningsfunktion, per chefsnivå Andel kvinnor och män i procent k m k m k m Högsta chefsnivå Mellanchefer Totalt* En mer detaljerad redovisning finns i tabell 69 i avsnitt 17. * Totalsiffrorna för 2016 är korrigerade jämfört med årsredovisningen 2016 på grund av ett ändrat datauttag. Mångfald Kriminalvården ser ett värde i mångfald. Samverkan och möten mellan olika kulturer, kön, och åldrar leder till ökad förståelse, är gynnsam för ökad kreativitet och är en förutsättning för bra arbetslivskvalitet. I Kriminalvården finns många medarbetare med olika språkliga och kulturella erfarenheter. Att beakta den etniska och kulturella mångfalden ingår i Kriminalvårdens långsiktiga kompetensförsörjningsstrategi har en utbildningsdag på temat Integration, Mångfald och Inkluderande Förhållningssätt genomförts på lokal, regional och central nivå. Syftet har varit att underlätta för cheferna i arbetet med mångfald, integration och ett inkluderande bemötande. Utbildningsdagen har genomförts för ett fyrtiotal personalgrupper, såväl för chefsgrupper som för mindre personalgrupper. Den sista december 2018 fanns det personer anställda i Kriminalvården med utländsk bakgrund, vilket motsvarar 20 procent av samtliga anställda och är en ökning med en procentenhet jämfört med Av de personerna hade tillsvidareanställning och de övriga 741 andra typer av anställningar. Nästan 90 procent ÅRSREDOVISNING

98 8. KOMPETENSFÖRSÖRJNING av de med utländsk bakgrund arbetar i kärnverksamheten. Inom kärnverksamheten hade 21 procent utländsk bakgrund och inom stödverksamheten 14 procent. Bland chefer var motsvarande siffra cirka 10 procent. Av männen hade 22 procent utländsk bakgrund och av kvinnorna var motsvarande siffra 17 procent. I den statliga sektorn 2017 hade 18 procent av de förvärvsarbetande utländsk bakgrund. Åldersstruktur, tillsvidareanställda Andel i procent år år år Kriminalvården eftersträvar en viss livserfarenhet och därför är endast 2 procent av de tillsvidare anställda yngre än 25 år. Vid årets slut fanns det 162 personer som var äldre än 67 år som hade anställning i Kriminalvården, de flesta var timanställda. Medelåldern bland de tillsvidareanställda är 44 år, visstidsanställda 35 år, timanställda 39 år. Totalt är medelåldern 42 år. Medelåldern är någon högre för män jämfört med kvinnorna. 8.5 HÅLLBART ARBETSLIV Kriminalvården är en myndighet med verksamhet som pågår under årets alla dagar och timmar vilket innebär särskilda utmaningar när det gäller balansen mellan arbete och privatliv. Yrkena är till största del människovårdande, det vill säga medarbetarna har en daglig kontakt med kriminal vårdens klienter. Detta upplevs meningsfullt men ibland också påfrestande. Med det systematiska arbetsmiljöarbetet i fokus ska Kriminal vården skapa säkra och trygga arbetsmiljöer. En del i detta är att fokusera på friskfaktorer och välbefinnande i arbetslivet. Långsiktiga insatser behövs för att göra det möjligt för alla att orka arbeta ett helt arbetsliv. Centralt för ett hållbart arbetsliv är ett medvetet ledarskap där dialogen i vardagen med medarbetarna är viktig. Ett långsiktigt arbetsmiljöarbete och ett organisatoriskt lärande är viktiga komponenter för ett hållbart arbetsliv. Insatserna under 2018 på detta tema har handlat om att skapa moderna strukturer för det systematiska arbetsmiljöarbetet, utveckla en hållbar rehabiliterings process, arbeta med hälsofrämjande schemaläggning, genomföra många insatser för en bättre arbetsplatskultur och öka kompetensen hos såväl chefer som medarbetare för ett hållbart arbetsliv. En viktig faktor för ett hållbart arbetsliv är en balanserad arbetssituation. Under året har övertidsuttaget minskat. Uttaget var cirka timmar och cirka 28 timmar per anställd i genomsnitt, vilket är 3 timmar lägre jämfört med föregående år. Sedan 2016 har antalet övertidstimmar minskat med cirka timmar vilket motsvara en minskning om cirka 13 procentenheter. Under 2018 beviljades 55 personer delpension. Delpensionens omfattning är 20 procent. 8.6 HÄLSA OCH SJUKFRÅNVARO Den totala sjukfrånvaron i Kriminalvården är i stort oförändrad jämfört med Sjukfrånvaron bland kvinnor har minskat en procentenhet under 2018 samtidigt som den har ökat bland män i den yngsta ålderskategorin, under 29 år. Den stora förändringen är att andelen långtidssjukfrånvaro som minskar samtidigt som det sker en viss ökning av den korta sjukfrånvaron. En del av minskningen kan förklaras genom det särskilda rehabiliteringsuppdrag som startade i februari Den långa sjukfrånvaron, 60 dagar eller mer, har minskat med cirka timmar jämfört med 2017, vilket motsvarar cirka 40 årsarbetskrafter. Under 2018 har ett strukturerat arbete avseende långtidssjuka bedrivits med gott resultat. Drygt 80 rehabiliteringsärenden har aktualiserats och av dessa har drygt 15 ärenden kunnat avslutas på olika sätt. Planeringen är att fortsätta detta arbete under Trots att den totala sjukfrånvaron i stort sett är oförändrad ökar sjuklönekostnaderna. Sam tidigt som den långa sjukfrånvaron minskar ökar den korta sjukfrånvaron som är mellan två och fjorton dagar. Det är i intervallet två till fjorton dagar som Kriminalvården betalar sjuklönen. I de längre inter vallen står Försäkringskassan för den stora delen av sjuklönen. Totalt har sjuklöne kostnaderna sedan 2016 ökat med cirka 26 miljoner kronor. 98 ÅRSREDOVISNING 2018

99 8. KOMPETENSFÖRSÖRJNING Sjuklönekostnader (mnkr) dagar dagar Mer än 90 dagar Totalt Kriminalvården har under 2018 tagit fram nya och tydligare riktlinjerna med stödmaterial för hållbar rehabilitering. De ger ytterligare stöd till cheferna i rehabiliteringsarbetet i samverkan med företagshälsovården, både för arbetet med tidiga signaler på ohälsa och för tidiga rehabiliteringsinsatser. 167 chefer har genomgått de särskilda fördjupningsutbildningar som riktar sig till chefer i Kriminalvården med tema: hälsa och verksamhetsutveckling, stress och stresshantering, likabehandling, riskbruk, skadligt bruk och beroende samt rehabilitering. Det innebär att cheferna har fått både bättre teoretiska och praktiska kunskaper inom viktiga områden för att arbeta vidare med hälsofrågorna. Medarbetarstöd Den professionella externa, kostnadsfria och anonyma medarbetarstödstjänst som erbjuds alla medarbetare i myndigheten och deras familjemedlemmar har en hög nyttjandegrad, cirka tio procent, även De privatrelaterade frågorna står för 81 procent av ärendena och handlar främst om föräldraskap, parrelationsproblem, brott och straff samt privatekonomi. Resten är arbetsrelaterade frågor, och de domineras av frågor om arbetsbelastning, psykisk ohälsa och arbetsrätt. Frågorna kommer oftare från kvinnor, 59 procent av fallen, än från män. Avtalet om medarbetarstöd har förlängts eftersom de goda möjligheterna till tidig problemlösning på individnivå sannolikt inverkar positivt på medarbetarnas hälsa. Krisstöd För att kunna erbjuda en trygg, utvecklande och påverkbar arbetsmiljö är ett gott omhändertagande efter svåra händelser grundläggande. Det gäller framförallt för medarbetare i klientnära arbete. Nya riktlinjer med stödmaterial för krisstödsverksamheten har tagits fram under En informationsfilm för chefer har tagits fram som bland annat syftar till att tydliggöra regelverk och process. Den ska också ge exempel på realistiska och potentiellt traumatiska händelser då krisstöd genom utbildade samtalsledare ska erbjudas. 8.7 PERSONALANSVARSNÄMNDEN Kriminalvårdens personalansvarsnämnd (PAN) prövar frågor om skiljande från anställning på grund av personliga skäl samt frågor om disciplinansvar (varning och löneavdrag), åtalsanmälan och avstängning. Avgjorda frågor i Kriminalvårdens personalansvarsnämnd Skiljande från anställning Disciplinpåföljd Åtalsanmälan Ingen åtgärd Yttrande till domstol Totalt Den vanligaste anledningen till disciplinpåföljd under året var att Kriminalvårdens värdegrund inte följts. Näst vanligast var att säkerhetsbestämmelser inte följts. ÅRSREDOVISNING

100 PATRIK, KOCK ANNA, NTE UTRIKES 100

101 FINANSIELL REDOVISNING ÅRSREDOVISNING

102 9. REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER FINANSIELL REDOVISNING FINANSIELL REDOVISNING 9. REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER Årsredovisningen har upprättats i enlighet med Förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB). 9.1 UPPSTÄLLNINGSFORMER Resultaträkningen är upprättad i enlighet med ESV:s föreskrifter till 4 kapitlet 1 FÅB. Balansräkningen är upprättad i enlighet med ESV:s föreskrifter till 4 kapitlet 2 FÅB. Anslagsredovisningen är upprättad i enlighet med ESV:s allmänna råd till 6 kapitlet 1 FÅB. Utgifter mot anslag nettoredovisas i enlighet med 16 Anslagsförordningen (1996:1189) och ESV:s föreskrifter till 6 kapitlet 1 FÅB. Nettoredovisning innebär att inkomster mot anslag redovisas som utgiftsreduktion. 9.2 VÄRDERING AV LAGER Varulager (lager och förråd) har vid inventering värderats till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet. Först-in-först-utprincipen (FIFU) tillämpas som huvudregel. Djur i lager värderas enligt Skatteverkets föreskrifter om produktionsutgifter för djur i jordbruk. Utrangering av lager sker då artiklarna blivit inkuranta, till exempel defekta, övertaliga eller genom andra omständigheter som medför att varorna inte kan säljas eller användas på normala villkor. 9.3 VÄRDERING AV FORDRINGAR Kortfristiga fordringar har upptagits till det värde de beräknas inflyta. I samband med bokslutet har individuell bedömning gjorts av vilka fordringar som ska betraktas som osäkra. 9.4 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Tillgångar (även om- och tillbyggnationer) av sedda för stadigvarande bruk med ett anskaffnings värde på minst kr och en nyttjande period på tre år eller längre redovisas som anläggningstillgångar. För egenutvecklade immateriella anläggningstillgångar ska anskaffnings värdet uppgå till kr om tillgången ska redovisas som anläggningstillgång. Inventarier som var för sig understiger denna beloppsgräns, men har ett naturligt samband, har bokförts som anläggningstillgång då det sammanlagda beloppet överstigit kronor. Samtidig anskaffning av flera inventarier (även immateriella anläggningstillgångar) av samma slag som uppfyller villkoren för anläggningstillgångar, förutom anskaffningsbeloppet per styck, redovisas ändå som anläggningstillgångar om anskaffningsbeloppet per styck är minst kronor och det sammanlagda anskaffningsbeloppet uppgår till minst kronor. 102 ÅRSREDOVISNING 2018

103 FINANSIELL REDOVISNING 9. REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER Anläggningstillgångar i balansräkningen är upptagna till anskaffningskostnad med avdrag för ackumulerade avskrivningar. Utgifter för reparation och underhåll avseende förbättringsutgifter på annans fastighet har bokförts som anläggningar under förutsättning att utgiften uppgår till minst kronor. Anläggningstillgångarnas värde skrivs av linjärt efter den bedömda nyttjandeperioden som varierar beroende på anläggningstillgångarnas typ. Avskrivning görs på anskaffningsvärdet. Kriminalvården använder sig av komponent uppdelning vid vissa större säkerhets anläggningar där det ingår både materiella och immateriella komponenter och där den sammansatta tillgångens komponenter kan ha olika nyttjandeperioder. Avskrivningstiden varierar enligt nedan. Avskrivningstider Datorer, kommunikationsutrustningar, m.m. Immateriella anläggningstillgångar Säkerhets- och larmanläggningar Fordon Elektriska apparater, kontorsinventarier, byggnadsinventarier, telefonväxlar samt övriga inventarier Anläggningsdjur Arbetsmaskiner utanför arbetsdriften Arbetsdriftens maskiner Förbättringsutgifter på annans fastighet 3 år 3-5 år* 3, 5, 7 eller 10 år 4 år 5 år 5 år 5, 7 eller 10 år 5, 7, 10 eller 15 år Max 20 år** * Anskaffningar understigande kronor ska skrivas av under 3 år. Anskaffningar överstigande kronor bedöms individuellt och baseras på nyttjandeperiod, som dock ska maximeras till 5 år. ** Förbättringsutgifter på annans fastighet bedöms individuellt och baseras på åter stående nyttjandeperiod, som dock ska maximeras till 20 år. 9.5 PERIODAVGRÄNSNINGSPOSTER Som periodavgränsningsposter bokförs i regel belopp överstigande kr. Lokalkostnader, semesterlöneskuld samt räntor för intagnas medel periodiseras oavsett belopp. 9.6 FÖRÄNDRAD REDOVISNINGSPRINCIP Kriminalvården har ändrat redovisningsprincipen av djur för att underlätta administrationen och få en mer rättvisande redovisning. Från 2018 redovisas som anläggningsdjur de djur som används till mjölkproduktion, till avel eller forskning under mer än tre år. Övriga djur redovisas som lager. Anläggningsdjuren redovisas till bestämd mängd och fast värde, eftersom deras kvantitet, värde och sammansättning inte varierar väsentligt och är av underordnad betydelse för Kriminalvårdens redovisning. Det genomsnittliga värdet för djuren bestäms med hjälp av Skatteverkets föreskrifter om produktions utgifter för djur i lantbruk. Det har inte skett någon omräkning av jämförelsetal då det inte har varit möjligt. 9.7 UNDANTAG FRÅN REGELVERKET Kriminalvården har i regleringsbrev undantag från kravet på full kostnadstäckning i 5 första stycket avgiftsförordningen (1992:191) avseende arbetsdriften och terapiverksamheten. För arbetsdriften gäller att direkta kostnader till 50 procent ska täckas av avgiftsintäkterna. För terapiverksamheten ska avgifterna delfinansiera verksamheten. ÅRSREDOVISNING

104 KARIN, LÄRARE LEONARDO, KRIMINALVÅRDARE 104

105 FINANSIELL REDOVISNING 10. RESULTATRÄKNING 10. RESULTATRÄKNING Resultaträkning (tkr) Not Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa Verksamhetsutfall 0 0 Transfereringar Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Lämnade bidrag Saldo 0 0 Årets kapitalförändring 0 0 ÅRSREDOVISNING

106 11. BALANSRÄKNING FINANSIELL REDOVISNING 11. BALANSRÄKNING Balansräkning (tkr) Not TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Summa Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner, inventarier, installationer m.m Pågående nyanläggningar Summa Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav Summa Finansiella anläggningstillgångar Varulager m.m. Varulager och förråd Förskott till leverantörer 8 16 Summa Varulager m.m Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos andra myndigheter Övriga kortfristiga fordringar Summa Kortfristiga fordringar Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Upplupna bidragsintäkter Övriga upplupna intäkter Summa Periodavgränsningsposter Avräkning med Statsverket Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Kassa och bank Summa Kassa och bank SUMMA TILLGÅNGAR ÅRSREDOVISNING 2018

107 FINANSIELL REDOVISNING 11. BALANSRÄKNING Not KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital Årets kapitalförändring 0 0 Statskapital Summa Myndighetskapital Fonder Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Övriga avsättningar Summa avsättningar Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret Övriga lån Räntekontokredit i Riksgäldskontoret Kortfristiga skulder till andra myndigheter Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Summa Skulder m.m Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Oförbrukade bidrag Övriga förutbetalda intäkter Summa Periodavgränsningsposter SUMMA KAPITAL OCH SKULDER ANSVARSFÖRBINDELSER Övriga ansvarsförbindelser Summa Ansvarsförbindelser ÅRSREDOVISNING

108 12. ANSLAGSREDOVISNING FINANSIELL REDOVISNING 12. ANSLAGSREDOVISNING Anslagsredovisning (tkr) Anslag Ingående överföringsbelopp Årets tilldelning enligt regleringsbrev (not 38) Omdisponerat anslagsbelopp (not 39) Indragning (not 40) Totalt disponibelt belopp Utgifter (not 38) Utgående överföringsbelopp Allmänna val och demokrati Anslagspost 6, Allmänna val och demokrati del till Kriminalvården (ram) Kriminalvården Anslagspost 1, Kriminalvården, (ram) Biståndsverksamhet Anslagspost 20, Internationell civil krishantering del till Kriminalvården (ram) Utresor för avvisade och utvisade Anslagspost 2, Kriminalvården, (ram) Summa Redovisning mot finansiella villkor: Anslag Villkor Utfall Kriminalvården Anslagspost 1, Kriminalvården, ramanslag Bidrag till organisationer som avses i 1 förordningen (2002:954) om statsbidrag till vissa organisationer inom kriminalvårdens område Abonnemangsavgift till Myndig heten för samhällsskydd och beredskap för det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel Anslagskredit Biståndsverksamhet Anslagspost 20, del till Kriminalvården (ram) Insatser inom ramen för FN mm högst Insatser inom ramen för EU högst Insatsnära verksamhet högst Placeringar EU/FN högst Förvaltningskostnader högst Maximalt finansiellt villkor enligt regleringsbrev II: Disponibla medel enligt regleringsbrev (exkl ingående överföringsbelopp Kvar av ingående överföringsbelopp 960 Disponibla medel enligt regleringsbrev Anslagskredit ÅRSREDOVISNING 2018

109 FINANSIELL REDOVISNING 13. FINANSIERINGSANALYS 13. FINANSIERINGSANALYS Finansieringsanalys (tkr) Not DRIFT Kostnader Finansiering av drift Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Övriga intäkter Summa medel som tillförts för finansiering av drift Ökning (-) av lager Ökning (-) av kortfristiga fordringar Minskning (-) av kortfristiga skulder Kassaflöde från drift INVESTERINGAR Investeringar i finansiella tillgångar Investeringar i materiella tillgångar Investeringar i immateriella tillgångar Summa investeringsutgifter Finansiering av investeringar Lån från Riksgäldskontoret amorteringar Ökning av statskapital med medel som erhållits från statsbudgeten Försäljning av anläggningstillgångar Summa medel som tillförts för finansiering av investeringar Förändring av kortfristiga fordringar och skulder Kassaflöde till investeringar TRANSFERERINGSVERKSAMHET Lämnade bidrag Förändring av kortfristiga fordringar och skulder 2-81 Utbetalningar i transfereringsverksamhet Finansiering av transfereringsverksamhet Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Summa medel som tillförts för finansiering av transfereringsverksamhet Kassaflöde från transfereringsverksamhet 2-81 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL SPECIFIKATION AV FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL Likvida medel vid årets början Ökning (+) av kassa och bank Minskning (-) av tillgodohavande RGK Ökning (+) av avräkning med statsverket Summa förändring av likvida medel Likvida medel vid årets slut ÅRSREDOVISNING

110 14. NOTER FINANSIELL REDOVISNING 14. NOTER NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN (tkr) Not 1 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Arbetsdriften 1) Terapiverksamhet Realisationsvinst, försäljning av anläggningstillgångar Skadestånd och försäkringsersättningar 2) Intäkter enligt 4 Avgiftsförordningen: - Personalmåltider Arrestplatser 3) Övrigt enligt 4 Avgiftsförordningen Summa intäkter enligt 4 Avgiftsförordningen Totalt ) Minskningen förklaras av att en omklassificering av arbetsdriften skett. Alla häkten är från och med 2018 ej längre att klassa som arbetsdrift utan som praktisk arbetsträning (4 mnkr). Detta förklarar även de ökade intäkterna inom terapiverksamheten. I övrigt ökad försäljning inom träindustrin, då främst på anstalten Tygelsjö. 2) Minskningen förklaras av att det under 2017 utbetalades ersättning från Specialfastigheter på grund av försenad byggprocess Kronoberg (10 mnkr) samt ersättningar i samband med förlikning gällande säkerhetsinvesteringar SAAB (14,9 mnkr). 3) Ökningen går att hänföra till att det under 2017 återbetalades avgifter till Polisen avseende för högt debiterade kostnader för uthyrning av arrestplatser vid häktet Göteborg (-20 mnkr). Minskade intäkter vid häktet Halmstad där arresten endast varit öppen 3 månader under 2018 (3,8 mnkr). Not 2 Not 3 Intäkter av bidrag Bidrag från statliga myndigheter 1) Övriga bidrag 2) Totalt ) Att bidragsintäkterna ökat beror främst på mer bidrag från Arbetsförmedlingen (modernt beredskapsjobb + 11,3 mnkr). I övrigt består posten av bidrag för bilateralt arbete i Kenya (minskat med 2,5 mnkr) och ett projekt i Albanien (+ 0,7 mnkr), rättshjälpskostnader ( + 0,4 mnkr),bidrag från Jordbruksverket (- 0,8 mnkr) samt ett nytt projekt om Våld i nära relat-ion ( +1,4 mnkr). 2) Ökning till följd av mer bidrag för Kramiverksamhet samt från Nordiska ministerrådet i Luleå. Finansiella intäkter Ränteintäkter, räntekonto Ränteintäkter, avistalån anläggningstillgångar 1) Övriga finansiella intäkter Totalt ) Avser ränta på avistalån som till största delen av året varit på samma nivå som föregående år, -0,5 %. Under 2018 har avistalånet för anläggningstillgångar ökat. 110 ÅRSREDOVISNING 2018

111 FINANSIELL REDOVISNING 14. NOTER NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN (tkr) Not 4 Kostnader för personal Löner och skattepliktiga ersättningar 1) Arvoden Skattefria kostnadsersättningar och naturaförmåner Arbetsgivaravgifter enligt lag, inklusive särskild löneskatt Pensionskostnader inklusive KÅPAN och individuell ålderspension Kurser och konferenser samt avsättning lokala omställningsmedel 2) Kostnader för hälso- och sjukvård Övriga personalkostnader 3) Aktivering vid utveckling av anläggningstillgångar 4) Totalt ) Ökningen motsvarar främst årets löneökningar, inklusive helårseffekten av nytt OB-avtal (cirka 109 mnkr) och ökat antal årsarbetskrafter (202). 2) Minskning beror på minskade kostnader för kurser och konferenser till följd av att Kriminalvården har varit mer restriktiv med kurser och konferenser främst under hösten 2018 (-13,5 mnkr). 3) Under 2017 hade Kriminalvården ökade kostnader för personalhandledning (9,8 mnkr) främst inom frivården som inte varit i den nivån under ) Ökade aktiveringar beror främst på ökad utveckling av transportsystem (+4,6 mnkr) och utveckling på grund av ny strafftidslag (+3,6 mnkr). Not 5 Kostnader för lokaler Hyror & media 1) Reparation, underhåll, lokalvård, renhållning, m.m Totalt ) Kriminalvårdens lokalkostnader har ökat med 38 mnkr (3%) i jämförelse med föregående år. Vi har tecknat 13 nya avtal som står för en ökning med 39 mnkr, samtidigt som vi fått en hyresreduktion på grund av ej utnyttjade lokaler på 7,5 mnkr flyttade vi ifrån häktet Västerås vilket inneburit en minskad hyreskostnad på ca 8 mnkr. Indexuppräkning på 2,27% är ytterligare en förklaring till årets kostnadsökning. ÅRSREDOVISNING

112 14. NOTER FINANSIELL REDOVISNING NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN (tkr) Not 6 Övriga driftkostnader Arrende och markhyror Reparation och underhåll, maskiner 1) Realisationsförlust anläggningstillgångar 2) Offentligrättsliga avgifter och kundförluster Resor, representation och information 3) Korttidsinvesteringar, förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial 4) Datatjänster 5) Teleavgifter Hälso- och sjukvård, tandläkare 6) Behandlingshem och familjehem 7) Övriga köpta tjänster 8) Kostnader arbetsdriften samt lön till intagna för arbetsdrift och annan verksamhet 9) Försäkringspremier, lämnade skadestånd, m.m. 10) Totalt ) Ökningen går att hänföra till att Kriminalvården från och med 2018 har upphandlat ett nytt serviceavtal för skrivare, kostnader som tidigare gick som investeringar (20 mnkr). 2) Ökade volymer av utrangeringar under året jämfört med tidigare år. 3) Ökningen går framförallt att hänföra till ökade kostnader för resor och logi i samband med utvisningar av klienter för NTE ca (14 mnkr). I övrigt restriktivt resande främst under hösten 2018 (-5 mnkr). 4) Generell återhållsamhet inom verksamheten avseende återinvesteringar av förbrukningsinventarier samt arbete med minskat svinn avseende mediciner (totalt -16 mnkr). Ökade kostnader för livsmedel, relaterat till den ökade beläggningen (9 mnkr). 5) Minskningen beror att de konsulter som anlitats har haft en annan inriktning än föregående år. 6) Avvikelsen beror främst på att kostnader avseende klienters vårdbehov under 2017 i högre grad bokfördes under konto Bemanningsföretag, klientrelaterade som i noten redovisas under raden Övrigt köpta tjänster (16 mnkr). 7) Ökningen förklaras av att antalet klienter som döms till påföljder innehållandes kontraktsvård har ökat under året. 8) Kostnader avseende inköp av vårdtjänster för klienter som 2017 bokfördes mot konto Bemanningsföretag, klientrelaterade har under 2018 istället bokförts mot konton avseende vårdtjänster (-16 mnkr) under notraden Hälso- och sjukvård, tandläkare. Förlikningskostnad reserverades här under 2017 (-9 mnkr). Nytt telefoniavtal där kostnaderna bokförs som leasingkostnader ökar kostnaderna jämfört med föregående år (12 mnkr). 9) Ökningen förklaras främst av att den ökade beläggningen ökar ersättningar till intagna (3 mnkr) samt ökade materialinköp inom arbetsdriften som en följd av en ökad omsättning (2 mnkr). 10) Ökningen förklaras av en förlikningskostnad som följd av uppgörelse med leverantör avseende en upphandlingstvist (13 mnkr). Kostnaden reserverades redan 2017 och har under 2018 minskat kostnaderna i gruppen övriga köpta tjänster (-9 mnkr) samt räntekostnader (-3 mnkr). Not 7 Finansiella kostnader Räntekostnader räntekonto RGK 1) Räntekostnader lån RGK Övriga finansiella kostnader 2) Totalt ) Minskade räntekostnader till följd av lägre behållning på räntekonto och utnyttjad räntekontokredit. Under 2018 har räntan på räntekontot varit negativ, vilket den även var förra året. 2) Minskningen avser upplösning av tidigare avsättning enligt förlikningsavtal. Not 8 Avskrivningar och nedskrivningar Förändringen beror på att säkerhetshöjande åtgärder vidtagits vid flera verksamhetsställen som nu har börjat skrivas av, se även not ÅRSREDOVISNING 2018

113 FINANSIELL REDOVISNING 14. NOTER NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN (tkr) Not 9 Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag Posten består av statsbidrag till ideella organisationer. De största posterna är stöd till Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare (2,7 mnkr), Bufff Sverige (2,5 mnkr) och Stiftelsen Fryshuset (2,5 mnkr). Not 10 Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Posten avser avgifter för elektronisk övervakning som klienterna betalar och Kriminalvården vidarebefordrar till Brottsoffermyndigheten. NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN (tkr) Not 11 Balanserade utgifter för utveckling IB Tillgångarnas anskaffningsvärde Årets anskaffningar 1) Bokföringsmässiga justeringar och omklassificeringar 2) Årets försäljningar/utrangeringar 3) UB Tillgångarnas anskaffningsvärde IB Ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar/nedskrivningar 4) Årets försäljningar/utrangeringar 3) UB Ackumulerade avskrivningar, m.m Summa bokfört värde ) 2018 har aktivering av Transportplaneringssystemet ökat med 7,8 mnkr jämfört med 2017 års 15,6 mnkr. Under 2017 investerades 11,4 mnkr i konsolidering klientsystem som då färdigställdes. Ett annat stort projekt som startats 2018 är ny strafftidslag 7 mnkr. 2) Posten avser en omklassificering från materiella anläggningstillgångar till immateriella tillgångar av ett säkerhetsprojekt. 3) Posten avser utrangering av egenutvecklade program från IT. 4) Ökningen kommer från Ny VSP (2 mnkr), Konsolidering Klientsystem (1,5 mnkr) och Transportplaneringssystemet (1,2 mnkr). Not 12 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar IB Tillgångarnas anskaffningsvärde Årets anskaffning 1) Årets försäljning/utrangering 2) Bokföringsmässiga justeringar och omklassificeringar 3) UB Tillgångarnas anskaffningsvärde IB Ackumulerade avskrivningar/nedskrivningar Årets avskrivningar/nedskrivningar Årets försäljning/utrangering 2) UB Ackumulerade avskrivningar, m.m Summa bokfört värde ) Under 2018 har fler IT licenser köpts in, däremot har uppbokningen av tele/säk projekten motsvarat en lägre kostnad. 2) Ökningen beror på utrangeringar av gamla programvaror på IT som inte längre används. Dessutom har gamla säkerhetssystem ersatts på anstalten Kumla (18mnkr). 3) Under 2017 och 2018 har omklassificeringar skett mellan immateriella delar av säkerhetsprojekt till materiella säkerhetsprojekt, under 2018 främst för häktet Kronoberg (3,9 mnkr). ÅRSREDOVISNING

114 14. NOTER FINANSIELL REDOVISNING NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN (tkr) Not 13 Förbättringsutgifter på annans fastighet IB Tillgångarnas anskaffningsvärde Årets anskaffning 1) Årets försäljning/utrangering 2) Bokföringsmässiga justeringar och omklassificeringar UB Tillgångarnas anskaffningsvärde IB Ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Årets försäljning/utrangering 2) Bokföringsmässiga justeringar och omklassificeringar 0-46 UB Ackumulerad avskrivning, m.m Summa bokfört värde ) Under 2018 har de största anskaffningarna gjorts på anstalterna Hall, Tidaholm samt Norrtälje investerades 11 mnkr i nya rastgårdar på anstalterna Hinseberg samt Umeå för 11 mnkr, dessutom gjordes fler mindre anskaffningar i verksamheten ) Avvikelsen mellan åren beror på två större utrangeringar 2017 på anstalten Hall (ombyggnation B-avd 23 mnkr) samt anstalten Norrtälje (byggnadskonsulter 4,7 mnkr). Under 2018 har försäljning/utrangering skett med 9,6 mnkr. Av dem avser 0,4 mnkr en kostnadsföring av pågående förbättringsutgifter på annans fastighet. Not 14 Maskiner, inventarier, installationer, m.m. IB Tillgångarnas anskaffningsvärde Årets anskaffning 1) Årets försäljning/utrangering 2) Årets överföring från pågående nyanläggningar 3) Bokföringsmässiga justeringar och omklassificeringar UB Tillgångarnas anskaffningsvärde IB Ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar och nedskrivningar 4) Årets försäljning/utrangering 2) Bokföringsmässiga justeringar och omklassificeringar 0 46 UB Ackumulerad avskrivning, m.m Summa bokfört värde ) Investeringar i tele/säk har ökat jämfört med 2017 med 13 mnkr samtidigt som investeringar i data/media har minskat med 13,6 mnkr. Från år 2018 har vi även förändrat redovisningen av djur, se förändrade redovisningsoch värderingsprinciper. 2) 2018 har vi utrangerat 23,5 mnkr inom IT jämfört med 2017 års 2,4 mnkr. Den stora skilllnaden mellan åren hänförs till utrangeringar av tele/säk utrustning och främst på anstalterna Kumla (92 mnkr), Hall (13 mnkr), Norrtälje (15 mnkr), Salberga (10 mnkr) samt häktet Sollentuna (8 mnkr). Fordonsförsäljningar har dessutom ökat med 9,4 mnkr. Bokfört värde på samtliga försäljningar/utrangeringar uppgår till cirka 9 mnkr. 3) Under 2017 färdigställdes ett stort antal tele/säk entreprenader inom säkerhetshöjande åtgärder som till exempel anstalterna Gävle (17,4 mnkr), Västervik (12,6 mnkr) och Umeå (10,5 mnkr). Det är främsta orsaken till differensen mellan åren. 4) Förändringen är främst hänförlig till stora aktiveringar av säkerhetshöjande åtgärder under ÅRSREDOVISNING 2018

115 FINANSIELL REDOVISNING 14. NOTER NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN (tkr) Not 15 Pågående nyanläggningar IB Tillgångarnas anskaffningsvärde Årets anskaffning 1) Årets färdigställda 2) Årets nedskrivning 3) Bokföringsmässiga justeringar och omklassificeringar 4) Summa bokfört värde ) Under 2018 har 5,8 mnkr investerats i tvätteriet på anstalten Skogome. I övrigt så består posten av investeringar i både tele/säk entreprenader samt tele/säk återinvesteringar (totalt ca 88 mnkr i tele/säk). 2) Under 2017 färdigställdes ett stort antal tele/säk entreprenader inom säkerhetshöjande åtgärder som till exempel anstalterna Gävle ( 17,4 mnkr), Västervik (12,6 mnkr) och Umeå (10,5 mnkr). Det är främsta orsaken till differensen mellan åren. 3) Posten består av kostnadsföring av flera säkerhetsprojekt. 4) Omklassificering av immateriella tillgångar av flera säkerhetsprojekt. Se not 11 och 12. Not 16 Not 17 Not 18 Andra långfristiga värdepappersinnehav Andra långfristiga värdepappersinnehav Totalt Posten avser jordbruksverksamhetens andelar i ekonomiska föreningar. Varulager och förråd Lager, råvaror Lager, helfabrikat Produkter i arbete Förråd, anstalt och civil Övriga förråd Totalt Kundfordringar Kundfordringar Osäkra kundfordringar Totalt Kundfordringarna har ökat till följd av en stor försäljning i slutet av året gällande förändring av avtal för skrivare. Not 19 Fordringar hos andra myndigheter Posten består huvudsakligen av fordran avseende mervärdesskatt (150 mnkr) samt kundfordringar till andra myndigheter (4 mnkr). Not 20 Not 21 Not 22 Övriga kortfristiga fordringar Reseförskott Övriga lönefordringar Övrigt Totalt Förutbetalda kostnader Förutbetalda hyror, nyttjanderätter 1) Övriga förutbetalda kostnader Totalt ) Ökningen beror på tillkommande hyresavtal samt den årliga indexuppräkningen, se även not 5. Upplupna bidragsintäkter Bidrag från statliga myndigheter Totalt Förändringen är främst hänförlig till att upplupna EU- bidrag från Jordbruksverket har minskat (-2,7 mnkr) samtidigt som upplupna bidragsintäkter från AMS har ökat avseende modernt beredskapsjobb ( +2,1 mnkr). ÅRSREDOVISNING

116 14. NOTER FINANSIELL REDOVISNING NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN (tkr) Not 23 Övriga upplupna intäkter Upplupna intäkter, inomstatliga Totalt Den stora ökningen är hänförlig till kostnader för utrikes resor i juli- december 2018 (cirka 13,1 mnkr) som ännu inte har fakturerats Polisen (Frontex- EU finansierad samarbetsorganisation/gränspolis), samt uthyrda arrestplatser i Göteborg, Karlstad och Uppsala på 10,1 mnkr. Not 24 Avräkning med Statsverket Anslag i icke räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag Medel hänförbara till transfereringar m.m. som betalats till icke räntebärande flöde Fordran avseende anslag i icke räntebärande flöde Anslag i räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag Anslagsmedel som tillförts räntekonto Skuld avseende anslag i räntebärande flöde Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Ingående balans Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Övriga fordringar och skulder på statens centralkonto Ingående balans Inbetalningar i icke räntebärande flöde Utbetalningar i icke räntebärande flöde Saldo Not 25 Not 26 Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret/ Räntekontokredit i Riksgäldskontoret Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret 1) Räntekontokredit i Riksgäldskontoret 2) varav kortsiktigt likviditetsbehov Beviljad kreditram enligt regleringsbrev ) Behållningen på räntekontot har gått ned till följd av att Kriminalvården utnyttjade anslagskrediten år 2017 med 250 mnkr samt även nyttjar en stor del av 2018 års anslagskredit. 2) Räntekontokrediten har utnyttjats under året och vid årets slut. Statskapital Ingående balans Årets anskaffning Uttag från anläggningsregistret 1) Årets återlämning Utgående balans Kriminalvårdens statskapital utgörs av konst som har övertagits från Statens Konstråd och är utan avkastningskrav. 1) 2017 gjordes ett uttag från anläggningsregistret av konst med värde under kr. 116 ÅRSREDOVISNING 2018

117 FINANSIELL REDOVISNING 14. NOTER NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN (tkr) Not 27 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Årets ingående avsättning Årets kostnad Årets utbetalningar Utgående avsättning varav särskild löneskatt Not 28 Övriga avsättningar Tvister Ingående avsättning Årets förändring 1) Utgående avsättning Avsättning för omstruktureringsåtgärder med mera i enlighet med ESV:s föreskrifter till 4 kap. 2 förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag: Ingående avsättning Årets förändring 2) Utgående avsättning Avsättningar för lokala omställningsmedel i enlighet med ESV:s handledning om personalkostnader: Ingående avsättning Årets förändring Utgående avsättning Summa utgående avsättning ) Ett förlikningsavtal har träffats och tidigare avsättning har upplösts. 2) Posten består av återföring gällande tidigare avsättning för lokalkostnader avseende häktet Västerås. Not 29 Not 30 Not 31 Not 32 Lån i Riksgäldskontoret Ingående balans Upptagna lån och kreditiv under året Årets amorteringar Utgående balans Beviljad låneram Det bokförda värdet på lånefinansierade anläggningstillgångar uppgår till tkr. Övriga lån Kvarlämnade medel (skuld till intagna) Totalt Kortfristiga skulder till andra myndigheter Leverantörsskulder andra statliga myndigheter inklusive SPV Skatteverket (sociala avgifter) Utgående moms Totalt Leverantörsskulder Leverantörsskulder Leverantörsskulder, personreskontran Leverantörsskulder, investeringar Totalt ÅRSREDOVISNING

118 RESULTATRÄKNING NOTER FINANSIELL REDOVISNING NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN (tkr) Not 33 Övriga kortfristiga skulder Avdragen preliminär skatt Intagnas medel (skuld till intagna) Brottsofferfonden (Elektronisk övervakning) Övrigt Totalt Not 34 Not 35 Not 36 Upplupna kostnader Upplupna räntor Upplupna löner Upplupna retroaktiva löner Upplupna semesterlöner Upplupna arbetsgivaravgifter Upplupna premie- och avtalsförsäkringar Upplupna kostnader uppsagd personal Övriga upplupna kostnader Totalt 1) ) Minskningen beror främst på att inga retroaktiva löner finns vid årsskiftet 2018 (föregående år 17,3 mnkr), samt att övriga upplupna kostnader minskat främst till följd av mindre upplupna kostnader avseende säkerhetsprojekt. Oförbrukade bidrag Oförbrukade bidrag - inomstatliga 1) Oförbrukade bidrag - utomstatliga Totalt ) Förändringen beror på mindre bidragsfinansierade projekt Föregående år fanns ett projekt som finansierats av Vinnova som nu avslutats (projektet Applikation för återfallsförminskande programeffekter) samtidigt som ett nytt Vinnova projekt har startat. Under 2018 har även Kriminalvården fått medel för ett projekt som rör våld i nära relation eller heders våld (0,1 mnkr) samt bidrag från Naturvårdsverket för lokala klimatinvesteringar ( 0.1 mnkr). Av dessa medel förväntas 0,1 mnkr tas i anspråk under det första kvartalet 2018, 0,4 mnkr förväntas nyttjas mellan tre månader och ett år samt 0,1 mnkr förväntas nyttjas mellan ett år till tre år. Övriga förutbetalda intäkter Övriga förutbetalda intäkter Föregående år fanns en periodiserad intäkt avseende uthyrning av lokaler till Migrationsverket avseende första kvartalet I år finns ingen förutbetald intäkt. 118 ÅRSREDOVISNING 2018

119 FINANSIELL REDOVISNING 14. NOTER NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN (tkr) Not 37 Ansvarsförbindelser Avflyttningsklausuler: Fortifikationsverket, avseende transportverksamhetens lokaler i Arvidsjaur GE Real Estate, avseende häktet Kalmar Summa Skadestånd: Tvist gällande diskriminering vid anställning 1) Projekteringsgarantier: Östersund, projektering av nytt häkte Haparanda, ombyggnad av omklädningsrum och nybyggnad av carport Hall, projektering av ny bostadsbyggnad Hall, förberedande arbeten inför nybyggnation Hall, säkerhetshöjande åtgärder byggnad 03 Tvätteri Österåker, storkök Storboda, ombyggnation av kök Hinseberg, projektering av promenadgård och utökad rastgård för besökslägenhet (ersätter tidigare garanti på kr) Hinseberg, utredningsprojekt avseende säkerhetshöjande åtgärder Salberga, investering i befintlig elinstallation för säkerhetsställande av reservkraft Salberga, projektering för byggnation av nytt restriktionshäkte Kumla, utredning av kontor som bombrum Skenäs, förberedande arbete inför nybyggnation typhus Skenäs, typhus 2018 pilot (betongplatta, källarytterväggar, betongstomme) Skänninge, utökning av parkering 0 65 Mariefred, förstudie utredning om säkerhetshöjande åtgärder Sagsjön, arkeologisk undersökning, inledande utredning för ombyggnad Sagsjön, projektering av nya byggnader Rödjan, projektering av brandåtgärder Rödjan, projektering av brandåtgärder punkt Rödjan, förberedande arbete inför nybyggnation typhus Skogome, projektering av säkerhetshöjande åtgärder Tidaholm, projektering av 2 nya bostadsbyggnader inkl kök, omlastnings station mm Typhus, projektering Johannesberg, brandåtgärder Ystad, ombyggnation kök Summa Totalt ) Tvisteförhandling gällande diskriminering vid anställning är avslutad. ÅRSREDOVISNING

120 14. NOTER FINANSIELL REDOVISNING NOTER TILL ANSLAGSREDOVISNINGEN 2018 Not 38 Årets tilldelning enligt regleringsbrev jämfört med årets utgifter Anslag tilldelning utgifter Regeringsbeslut I:5, Avvikelse 142 Anslag Regeringsbeslut I:23, Avvikelse 1) Anslag Regeringsbeslut II:1, Avvikelse 2) Anslag Regeringsbeslut II:1, Avvikelse 3) Summa årets utgifter respektive tilldelning enligt regleringsbrev Avgår redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln (jämför not 24) Avgår medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag Summa intäkter av anslag enligt resultaträkning ) Avvikelsen från tilldelat belopp beror på ökade kostnader i den löpande verksamheten som varit högre än anslagstilldelningen de senaste åren samt dels med anledning av övertagandet av transportuppdrag från Polismyndigheten. Avvikelsen innebär att anslagskrediten utnyttjades 2017 med 249 mnkr som inte täckts med nya medel. Det pågår arbete med att effektivisera verksamheten och besparingsåtgärder införs för att på kort och medellång sikt sänka kostnaderna. I regeringsbeslut I:18 tilldelades Kriminalvården en utökad kredit till tkr. Underskottet 2018 uppgick till 312 mnkr och tillsammans med underskottet från 2017 innebar det att krediten utnyttjades med 562 mnkr år ) Avvikelsen från tilldelat belopp beror främst på ökade kostnader för personal som befinner sig i Somalia via UNODC samt det pågående Preventing Violent Extremism-projektet. I regeringsbeslut II:1, omfördelades 4 mnkr till Kriminalvården, se not 39 nedan. Kriminalvården hade ett ingående överföringsbelopp från 2017 på 4,6 mnkr och fick behålla en del av detta. Det innebar att totalt tilldelade medel uppgick till tkr år Kostnadsökningarna innebar dock att anslagskrediten på 960 tkr utnyttjades med 736 tkr år ) Avvikelsen från tilldelat belopp kan delvis hänföras till att antalet avvisade och utvisade klienter är färre än vad tilldelade medel beräknades räcka till och dels på att antalet transporterade migrationsklienter inrikes blivit färre då Migrationsverket transporterar klienterna själva i större utsträckning. Detta innebär lägre kostnader för migrationsanslaget. Not 39 Omdisponerat Anslag Regeringsbeslut II:1, Omdisponerat belopp ÅRSREDOVISNING 2018

121 FINANSIELL REDOVISNING 14. NOTER NOTER TILL ANSLAGSREDOVISNINGEN 2018 Not 40 Indragning Anslag Regeringsbeslut I:5, Ingående överföringsbelopp 25 Att disponera Indragning -25 Anslag Regeringsbeslut II:1, Ingående överföringsbelopp Att disponera Indragning Anslag Regeringsbeslut II:1, Ingående överföringsbelopp Att disponera Indragning Summa indragning NOTER TILL FINANSIERINGSANALYSEN Not 41 Drift: Kostnader Skillnaden mellan kostnaderna i finansieringsanalysen och resultaträkningen är att kostnaderna för avskrivningar, avsättningar och realisationsförluster är borttagna i finansieringsanalysen. Kostnader enligt resultaträkningen Justeringar: Avgår avskrivningar och nedskrivningar 1) Avgår avsättningar Avgår realisationsförluster Kostnader enligt finansieringsanalysen ) Här ingår en justering för den bestämda mängden djur på tkr. Not 42 Drift: Intäkter av avgifter och andra ersättningar Skillnaden mellan intäkterna i finansieringsanalysen och resultaträkningen är att realisationsvinster är borttagna i finansieringsanalysen. Intäkter av avgifter och andra ersättningar enligt resultaträkningen Justeringar: Avgår realisationsvinster Intäkter enligt finansieringsanalysen ÅRSREDOVISNING

122 15. SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER FINANSIELL REDOVISNING 15. SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER Sammanställning över väsentliga uppgifter (tkr) Låneram i Riksgäldskontoret Beviljad Utnyttjad vid räkenskapsårets slut Kontokredit hos Riksgäldskontoret Beviljad Maximalt utnyttjad under räkenskapsåret Räntor på räntekonto Ränteintäkter Räntekostnader Avgiftsintäkter Arbetsdrift Budget 1) ej angivet ej angivet ej angivet ej angivet Utfall Terapiverksamhet/Praktisk arbetsträning Budget 1) ej angivet ej angivet ej angivet ej angivet Utfall 2) Övrigt Budget 1) Utfall Ej disponeras av Kriminalvården Budget 1) Utfall Anslagskredit Beviljad Beviljad Utnyttjad Utnyttjad Anslagssparande Utgående anslagssparande Utgående anslagssparande Utgående anslagssparande Utgående anslagssparande Anställda Antal årsarbetskrafter Medelantalet anställda 3) Driftkostnader per årsarbetskraft Driftkostnader Driftkostnader per årsarbetskraft Kapitalförändring Årets kapitalförändring Balanserad kapitalförändring ) År 2018 är första året då Kriminalvården fått en beräknad budget för avgiftsintäkter. 2) Från 2018 finns budget separat för arbetsdrift och terapi, se ovan. Utfallet har därför justerats för åren och delats upp mellan arbetsdrift och terapi/praktisk arbetsträning. För år 2015 har en mindre korrigering skett med 50 tkr under utfallet för arbetsdrift. 3) Antalet omfattar även timanställda. En del av dessa arbetar bara ett fåtal timmar. Siffrorna för åren har korrigerats då beräkningssättet ändrats. De är beräknade enligt ESV:s definition. 122 ÅRSREDOVISNING 2018

123 FINANSIELL REDOVISNING 16. ERSÄTTNINGAR 16. ERSÄTTNINGAR Ersättningar och andra förmåner till medlemmar av Kriminalvårdens insynsråd, och av regeringen utsedda ledande befattningshavare inom Kriminalvården år 2018 Titel/Namn/Förmån Befattning/Övriga uppdrag Belopp (kr) INSYNSRÅD Riksdagsledamot Petter Löberg - arvode övriga uppdrag Inga Riksdagsledamot Elin Lundgren - arvode övriga uppdrag Polismyndighetens Nationella Insynsråd Riksdagsledamot Ellen Juntti - arvode övriga uppdrag Inga Mariana M Duarte - arvode övriga uppdrag Inga Lagman, Attuna tingsrätt Inger Söderholm - arvode övriga uppdrag Ledamot i Ekobrottsmyndighetens insynsråd och i Åklagarmyndighetens tjänsteförslagsråd t.o.m. augusti. Advokat Tobias Fälth - arvode 0 - övriga uppdrag Ledamot i Advokat Tobias Fälth AB och suppleant i Advokat Clea Sangborn AB. Ordförande Stadsteatern Madeleine Sjöstedt - arvode övriga uppdrag Ordförande i Stockholms stadsteater AB samt Madeleine Sjöstedt AB. KRIMINALVÅRDEN Nils Öberg Generaldirektör lön skattepliktiga förmåner och traktamente övriga uppdrag Statskontorets råd och ledamot i Riksgäldens styrelse samt Arbetsgivarverkets styrelse ÅRSREDOVISNING

124 17. TABELLER TILL EN 17. TABELLER TILL EN Översikt tabeller: Tabellnummer Avsnitt och tabellnamn 17.1 Ekonomi och styrning 1 Intäkter och kostnader inklusive overhead, politikområde Rättsväsendet (utgiftsområde 4) 2 Intäkter och kostnader inklusive overhead, politikområde Migration (utgiftsområde 8), tkr 3 Intäkter och kostnader, inklusive overhead, Biståndsverksamhet (utgiftsområde 7, internationellt bistånd), tkr 4 Intäkter och kostnader organisatorisk indelning, exklusive overheadkostnader, samtliga anslag, tkr 5 Intäkter och kostnader för arbetsdriften, tkr 6 Medelbeläggning häkte 7 Medelbeläggning anstalt, nytt beräkningssätt 8 Medelbeläggning anstalt, gammalt beräkningssätt 9 Medelantal frivårdsklienter 10 Antal transporterade klienter 11 Antal genomförda utrikes transporter 12 Vårddygnskostnader häkte, kr 13 Vårddygnskostnader anstalt, kr 14 Kostnader per klient och dag, frivård, kr 15 Styckkostnader nationella transportenheten, kr 17.2 Häkte och påföljder 16 Isoleringsbrytande åtgärder i häkte 17 Fördelning av tid från verkställbar dom till inskrivning i anstalt 18 Personutredningar och förslag om kontraktsvård 19 Kontraktvårdspåföljder, avbrutna 20 Kontraktvårdspåföljder, fullföljda 21 Skyddstillsyn med samhällstjänst, fördelning av tid till start 22 Villkorlig dom med samhällstjänst, fördelning av tid till start 23 Samhällstjänst, antal fullföljda 24 Intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV), erbjudande 25 Intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV), sökande 26 Intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV), antal fullföljda 27 Säkerhetsplatser, medelbeläggning 28 Skyddsplatser, medelbeläggning 29 Överföranden, antal inkomna ärenden 30 Nordiska länder och EU, beslut om överförande från Sverige 31 Överförda frihetsberövande påföljder från Sverige 32 Överförda frihetsberövande påföljder till Sverige 33 Överförande av frivårdspåföljder 17.3 Verkställighetsinnehåll 34 Andel klienter som avgår med en fastställd VSP 35 Insats som matchats mot behov i VSP 36 VSP: Andel klienter med minst en genomförbar insats för behovet 37 Sysselsättningsgrad i anstalt 38 Outnyttjad tid i anstalt 39 Vuxenutbildning, påbörjade kurser och utbildningar 40 Vuxenutbildning, fullföljda kurser och utbildningar 41 Behandlingsprogram, intagna i anstalt 42 Behandlingsprogram, inskrivna i frivård 43 Särskilda utslussningsåtgärder från anstalt, hävda 44 Frigivning med särskild utslussningsåtgärd 124 ÅRSREDOVISNING 2018

125 17. TABELLER TILL EN 17.4 Särskild återrapportering 45 Avskildhetsåtgärder, vistelsetid 17.4 Transportverksamhet 46 Utrikes transporterade klienter per beslutande myndighet 47 Utrikes transporterade klienter indelat i personalintensitet 48 Utrikes transporter indelat i personalintensitet 49 Utrikes transporter där personal från Polismyndigheten följt med 17.5 Säkerhet 50 Rapportering av hot och våld mot personal i häkte 51 Rapportering av hot och våld mot personal i anstalt 52 Rapportering av hot och våld mot personal på säkerhetsavdelningarna 53 Rapportering av hot och våld mot personal i frivård 54 Rapportering av hot och våld mellan intagna i häkte 55 Rapportering av hot och våld mellan intagna i anstalt 56 Rapportering av hot och våld mellan intagna på säkerhetsavdelningarna 57 Rapportering av hot och våld mellan klienter i frivård 58 Rapportering hot och våld vid transport som utförs av nationella transportenheten 59 Rymningar från häkte 60 Rymningar och avvikelser från anstalt 61 Rymningar från transport, klienter utom Kriminalvården 17.6 Internationell verksamhet 62 Antal utlandsstationerade personer 63 Kostnad (tkr) per mission och årsarbetskraft för utlandsstationerad personal 17.7 Personal 64 Personalomsättning totalt 65 Personalomsättning, frivillig avgång 66 Grundutbildning 67 Sjukfrånvaro 68 Könsfördelning i ledningsfunktion, per verksamhet 69 Könsfördelning i ledningsfunktion, per chefsnivå 70 Årsarbetskrafter klientnära och ej klientnära yrkesgrupper 71 Årsarbetskrafter klientnära yrkesgrupper 72 Årsarbetskrafter anställningsform ÅRSREDOVISNING

126 17. TABELLER TILL EN 17.1 EKONOMI OCH STYRNING Läshänvisning: avsnitt 1.1 Ekonomisk utveckling 2018, samt inledningarna till avsnitt 2.1 Häktesverksamheten, 2.2 Frivård, 2.3 Anstalt, 5.1 Inrikestransporter, 5.2 Utrikestransporter samt 7 Internationell verksamhet. Tabell 1: Intäkter och kostnader inklusive overhead, politikområde Rättsväsendet (utgiftsområde 4), tkr Kostnaderna inkluderar myndighetsinterna transaktioner. Siffrorna för häkte, anstalt, frivård och nationella transportenheten inkluderar overheadkostnader från huvudkontoret och regionkontoren. Belopp Andel i procent TOTALT Intäkter av anslag Övriga intäkter Summa intäkter Personalkostnader Lokalkostnader Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa kostnader Nettokostnad* varav HÄKTE Intäkter av anslag Övriga intäkter Summa intäkter Personalkostnader Lokalkostnader Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa kostnader Nettokostnad* varav ANSTALT Intäkter av anslag Övriga intäkter Summa intäkter Personalkostnader Lokalkostnader Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa kostnader Nettokostnad* ÅRSREDOVISNING 2018

127 17. TABELLER TILL EN Forts. Tabell 1 Belopp Andel i procent varav FRIVÅRD Intäkter av anslag Övriga intäkter Summa intäkter Personalkostnader Lokalkostnader Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa kostnader Nettokostnad* varav NATIONELLA TRANSPORTENHETEN Intäkter av anslag Övriga intäkter Summa intäkter Personalkostnader Lokalkostnader Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa kostnader Nettokostnad* * = summa kostnader minus övriga intäkter. Skillnaden mellan total nettokostnad i tabellen och utgifterna enligt anslagsredovisningen är transfereringar och semesterlöneskuld enligt undantagsregeln. Tabell 2: Intäkter och kostnader inklusive overhead, politikområde Migration (utgiftsområde 8), tkr Kostnaderna inkluderar myndighetsinterna transaktioner och overheadkostnader från huvudkontoret. Belopp Andel i procent Intäkter av anslag Övriga intäkter Summa intäkter Personalkostnader Lokalkostnader Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa kostnader Nettokostnad* * = summa kostnader minus övriga intäkter ÅRSREDOVISNING

128 17. TABELLER TILL EN Tabell 3: Intäkter och kostnader, inklusive overhead, Biståndsverksamhet (utgiftsområde 7, internationellt bistånd), tkr Kostnaderna inkluderar myndighetsinterna transaktioner. Belopp Andel i procent Intäkter av anslag Övriga intäkter Summa intäkter Personalkostnader Lokalkostnader* 138 Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Summa kostnader Nettokostnad** * Kostnaden är en felbokföring som avser hotell och logi och som egentligen hör till övriga driftskostnader. ** = summa kostnader minus övriga intäkter. Tabell 4: Intäkter och kostnader organisatorisk indelning exklusive overheadkostnader, samtliga anslag, tkr Kostnaderna inkluderar myndighetsinterna transaktioner. Intäkterna exkluderar intäkter av anslag. Belopp Andel i procent Verksamhetsområdena Intäkter Kostnader Nettokostnad Personalkostnader Lokalkostnader Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Varav HÄKTE Intäkter Kostnader Nettokostnad Personalkostnader Lokalkostnader Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar ÅRSREDOVISNING 2018

129 17. TABELLER TILL EN Forts. Tabell 4 Belopp Andel i procent Varav ANSTALT Intäkter Kostnader Nettokostnad Personalkostnader Lokalkostnader Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar varav FRIVÅRD Intäkter Kostnader Nettokostnad Personalkostnader Lokalkostnader Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar NATIONELLA TRANSPORTENHETEN Inrikesverksamheten Intäkter Kostnader Nettokostnad Personalkostnader Lokalkostnader Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Utrikesverksamheten inom Kriminalvårdens ansvarsområde Intäkter Kostnader Nettokostnad Personalkostnader Lokalkostnader Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar ÅRSREDOVISNING

130 17. TABELLER TILL EN Forts. Tabell 4 Belopp Andel i procent Utrikesverksamheten inom Migrationsverkets ansvarsområde* Intäkter Kostnader Nettokostnad Personalkostnader Lokalkostnader Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar BISTÅNDSVERKSAMHET* Intäkter Kostnader Nettokostnad Personalkostnader Lokalkostnader** Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar ALLMÄNNA VAL OCH DEMOKRATI Intäkter Kostnader Nettokostnad Personalkostnader Lokalkostnader Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar ADMINISTRATION Intäkter Kostnader Nettokostnad Personalkostnader Lokalkostnader Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar * Utrikesverksamheten inom Migrationsverkets område inkluderar overheadkostnader uppgåendes till 21 mnkr. Biståndsverksamheten inkluderar overheadkostnader uppgående till 1 mnkr. Jämförelsetalen för intäkter och nettokostnader för båda dessa anslag 2017 är ändrade på grund av att de finansiella intäkterna inte hade kommit med i årsredovisningen för ** Kostnaden är en felbokföring som avser hotell och logi och som egentligen hör till övriga driftskostnader. 130 ÅRSREDOVISNING 2018

131 17. TABELLER TILL EN Tabell 5: Intäkter och kostnader för arbetsdriften, tkr Kostnader och intäkter inkluderar myndighetsinterna transaktioner, och exkluderar lokalhyra Försäljningsintäkter externa kunder Försäljningsintäkter interna kunder Bidrag Övriga intäkter Summa intäkter Personalkostnader Materialkostnader Ersättning till intagna Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Täckningsgrad 50% 50% 50% ÅRSREDOVISNING

132 17. TABELLER TILL EN Nytt beräkningssätt för beläggning Från och med mars 2017 räknas medelbeläggningen på ett nytt sätt. Förändringarna innebär: Beläggning på avskildhetsplatser och transportplatser räknas inte längre med. Intagna på dessa platser är (normalt) även registrerade på en ordinarie plats och blev därmed dubbelräknade. Intagna som är frånvarande räknas inte med. Tidigare räknades de med om frånvaron var kortare tid än sex dagar. Lägre beläggningsgrad Båda förändringarna innebär att medelbeläggningen och beläggningsgraden blir lägre än tidigare. Att korttidsfrånvarande intagna inte längre räknas med i beläggningen innebär en viss underskattning av medelbeläggningen, eftersom dessa platser i vissa fall inte kan ställas till förfogande. Det är dock inte möjligt att särskilja vilka fall detta avser, och bedömningen är att det är mer korrekt att inte räkna med korttidsfrånvaron. Parallell tidsserie i en övergångsperiod För att kunna göra jämförelser mellan åren kommer en uppskattad medelbeläggning som motsvarar det tidigare sättet att räkna fortfarande presenteras under en övergångsperiod. Samtidigt kommer en ny tidsserie påbörjas enligt det nya beräkningssättet. Att medelbeläggningen enligt det gamla beräkningssättet är uppskattad beror på att ett systembyte gör det omöjligt att göra en exakt beräkning enligt det gamla sättet. Eftersom uppskattningen inte är någon exakt beräkning görs ingen uppdelning på kvinnor och män. Underskattad ökning av beläggningsgrad i anstalt i årsredovisningen 2017 I årsredovisningen 2017 redovisades medelbeläggningen enligt det gamla beräkningssättet för 2015 och 2016, medan det nya beräkningssättet användes för Det gör att jämförelsen av förändringen mellan 2016 och 2017 inte blev helt korrekt. Det var framförallt anstaltssiffrorna som påverkades av det nya beräkningssättet beläggningsgraden ökade mer under 2017 än vad som framgick i årsredovisningen. Anledningen till att båda beräkningssätten användes i samma serie var att den uppskattade siffran inte hade tagits fram ännu, och att bedömningen var att ändringen inte skulle påverka i så stor utsträckning. Tabell 6: Medelbeläggning häkte Avser tillgängliga ordinarie platser Kvinnor Män Samtliga Antal platser i genomsnitt Medelbeläggning Beläggningsgrad % 89% Medelbeläggning, gammal serie * Beläggningsgrad, gammal serie % 87% 90% * I årsredovisningen 2017 redovisades medelbeläggningen enligt det nya beräkningssättet. För att kunna göra en rättvis jämförelse mellan åren redovisas här istället den skattade siffran, baserad på det gamla beräkningssättet. 132 ÅRSREDOVISNING 2018

133 17. TABELLER TILL EN Tabell 7: Medelbeläggning anstalt, nytt beräkningssätt Avser tillgängliga ordinarie platser Kvinnor Män Samtliga Totalt: Antal platser i genomsnitt Medelbeläggning Beläggningsgrad 82% 74% 88% 93% 88% 91% Säkerhetsklass 1: Antal platser i genomsnitt ** ** Medelbeläggning* Beläggningsgrad % 91% 86% 91% Säkerhetsklass 2: Antal platser i genomsnitt Medelbeläggning* ** Beläggningsgrad 78% 73% 92% 96% 90% 93% Säkerhetsklass 3: Antal platser i genomsnitt Medelbeläggning* ** 699 Beläggningsgrad 95% 79% 83% 88% 84%** 87% * Exkl. de beläggningssiffror som inte har kunnat härledas till säkerhetsklass (27 st 2016 och 2 st 2017 och 0 st 2018). ** Siffrorna är korrigerade jämfört med årsredovisningen Då redovisades platser i genomsnitt i säkerhetsklass 1, medelbeläggning i säkerhetsklass 2 och 670 i säkerhetsklass 2 samt 85 procents beläggningsgrad i säkerhetsklass 3. Tabell 8: Medelbeläggning anstalt, gammalt beräkningssätt Avser tillgängliga ordinarie platser Kvinnor** Män** Samtliga Totalt: * 2018 Antal platser i genomsnitt Medelbeläggning Beläggningsgrad 83% % % 91% 95% Säkerhetsklass 1: Antal platser i genomsnitt Medelbeläggning*** Beläggningsgrad % % 91% 97% Säkerhetsklass 2: Antal platser i genomsnitt Medelbeläggning*** Beläggningsgrad 81% % % 92% 95% Säkerhetsklass 3: Antal platser i genomsnitt Medelbeläggning*** Beläggningsgrad 89% % % 87% 90% * Jämförelsesiffrorna för 2017 är ändrade till det gamla beräkningssättet. ** Eftersom uppskattningen inte är någon exakt beräkning görs ingen uppdelning på kvinnor och män. *** Exkl. de beläggningssiffror som inte har kunnat härledas till säkerhetsklass (27 st 2016 och 2 st 2017 och 0 st 2018). ÅRSREDOVISNING

134 17. TABELLER TILL EN Tabell 9: Medelantal frivårdsklienter Kvinnor Män Samtliga Medelantal klienter Tabell 10: Antal transporterade klienter Lokala häktestransporter inrikes, utförda av nationella transportenheten (NTE) Nationellt planerade kriminalvårdstransporter inrikes Transporter inrikes åt andra myndigheter, kommuner och landsting Varav kriminalvårdsklienter enligt utlänningslagen Varav migrationsklienter enligt utlänningslagen* Varav övriga Utrikes transporterade kriminalvårdsklienter enligt utlänningslagen Utrikes transporterade migrationsklienter enligt utlänningslagen* Totalt Lokala transporter inrikes, utförda av personal på anstalter och häkten** * Dessa transporter finansieras av anslaget Utresor för avvisade och utvisade. Se även tabell 46 Utrikes transporterade klienter per beslutande myndighet. ** Siffrorna presenteras i avrundad form på grund av kvalitetsbrister i underlaget. Tabell 11: Antal genomförda utrikes transporter Transporter med kriminalvårdsklienter Transporter med migrationsklienter Transporter med både kriminalvårds- och migrationsklienter Totalt Antal transporter där överlämnande inte skett* Antal personer som inte överlämnats * Avser klienter som följt med tillbaka till Sverige. Siffran inkluderar inte de fall då transporten avbrutits. Tabell 12: Vårddygnskostnader häkte, kr Kostnaderna inkluderar overhead för huvudkontoret och regionkontoren * 2018 Personalkostnader Lokalkostnader Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Totalt * Jämförelsesiffrorna för 2017 är omräknade på grund av felaktigt beräknade vårddygn i årsredovisningen ÅRSREDOVISNING 2018

135 17. TABELLER TILL EN Tabell 13: Vårddygnskostnader anstalt, kr Kostnaderna inkluderar overhead för huvudkontoret och regionkontoren * 2018 Alla anstalter Personalkostnader Lokalkostnader Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Säkerhetsklass Personalkostnader Lokalkostnader Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Säkerhetsklass Personalkostnader Lokalkostnader Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Säkerhetsklass Personalkostnader Lokalkostnader Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Vårdvistelser** Övriga driftskostnader * Jämförelsesiffrorna för 2017 är omräknade på grund av felaktigt beräknade vårddygn i årsredovisningen ** Overhead på vårdvistelser fördelas enligt utfallet för vårdvistelser per resultatpost. Tabell 14: Kostnader per klient och dag, frivård, kr Kostnaderna inkluderar overhead för huvudkontoret och regionkontoren Personalkostnader Lokalkostnader Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Totalt ÅRSREDOVISNING

136 17. TABELLER TILL EN Tabell 15: Styckkostnader nationella transportenheten, kr Kostnad per klient Kostnad per resa Nationellt planerade lokala transporter 8 635* Övriga inrikes transporter** Utrikes Kriminalvården Utrikes Migrationsverket * Styckkostnaden är omräknad eftersom endast uppdrag som genomfördes med bil var medräknade i årsredovisningen 2017, se vidare avsnitt 5.1. ** Nationellt planerade kriminalvårdstransporter och transporter åt andra myndigheter, kommuner och landsting HÄKTE OCH PÅFÖLJDER Häktesverksamheten Läshänvisning: avsnitt 2.1 Häktesverksamheten Tabell 16: Isoleringsbrytande åtgärder i häkte Siffrorna baseras på enkätundersökningar Mätningar av alla isoleringsbrytande åtgärder Intagna med restriktioner: Kvinnor Män Samtliga Varav unga* Totalt antal intagna Andel intagna med 2 timmar eller mer i åtgärd 39% 41% 40% 27% 29% 28% 27% 30% 29% 37% 40% 38% Intagna utan restriktioner: Totalt antal intagna Andel intagna med 2 timmar eller mer i åtgärd 83% 69% 71% 72% 73% 70% 72% 73% 70% 75% 75% 69% Mätningar av åtgärder som innebär mänsklig kontakt Intagna med restriktioner: Totalt antal intagna Andel intagna med 2 timmar eller mer i åtgärd 20% 26% 24% 13% 15% 17% 14% 16% 17% 21% 23% 24% Intagna utan restriktioner: Totalt antal intagna Andel intagna med 2 timmar eller mer i åtgärd 78% 58% 65% 68% 69% 67% 69% 68% 67% 72% 69% 65% Jämförelse av resultatet mellan åren bör göras med stor försiktighet då resultaten bygger på en enkätundersökning med få mätpunkter. Det förekommer två typer av bortfall vid dessa mättillfällen, dels uteblivna svar från häkten och dels uteblivna registreringar för klienter. * Med ung menas: den som skrivs in i häkte, frivård eller anstalt före den dag då han eller hon fyller 21 år är att betrakta som ung under aktuell verkställighet och därpå följande eventuell övervakning, dock längst till den dag han eller hon fyller 24 år. 136 ÅRSREDOVISNING 2018

137 17. TABELLER TILL EN Tabell 17: Fördelning av tid från verkställbar dom till inskrivning i anstalt Kvinnor Män Samtliga Antal klienter Andel klienter som skrivs in inom: Max 7 dagar 67% 69% 78% 50% 55% 54% 52% 56% 56% 8-14 dagar 23% 20% 12% 30% 28% 27% 30% 28% 26% dagar 7% 5% 5% 12% 7% 11% 12% 7% 10% Mer än 30 dagar 3% 6% 5% 7% 9% 7% 7% 9% 7% Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% Frivårdspåföljderna Läshänvisning: avsnitt 2.2 Frivård Observera att processen från påbörjade till fullföljda eller avbrutna etc. i tabellerna nedan ibland löper över ett årsskifte vilket innebär att de inte kan relateras till varandra. Utvecklingen av de olika måtten måste därför analyseras var för sig. Tabell 18: Personutredningar och förslag om kontraktsvård Kvinnor Män Samtliga Antal personutredningar* Varav antal förslag om kontraktsvård * Jämförelsesiffrorna för 2016 och 2017 har ändrats på grund av ett ändrat datauttag. Det tidigare datauttaget byggde på månadsstatistik som inte tog hänsyn till registreringar efter månadsperiodens stängning. Det nya datauttaget bygger på årsstatistik, där alla registreringar fram till årsstängningen kommer med. Tabell 19: Kontraktsvårdspåföljder, avbrutna Kvinnor Män Samtliga Antal avbrutna kontraktsvårdspåföljder Tabell 20: Kontraktsvårdspåföljder, fullföljda Kvinnor Män Samtliga Antal fullföljda kontraktsvårdspåföljder Antal fullföljda kontraktsvårdspåföljder utgår från antal avslutade övervakningar för skyddstillsyn, där den senaste påbörjade skyddstillsynen avser en kontraktsvårdspåföljd. Detta medför att klienter som har flera pågående skyddstillsyner med övervakning, där endast den senast påbörjade skyddstillsynen är med kontraktsvård, kommer med i statistiken som fullföljd kontraktsvårdspåföljd vid den första skyddstillsynens slut. ÅRSREDOVISNING

138 17. TABELLER TILL EN Tabell 21: Skyddstillsyn med samhällstjänst, fördelning av tid till start Kvinnor Män Samtliga Antal påbörjade samhällstjänster Andel påbörjade samhällstjänster inom: Max 8 veckor 39% 34% 32% 37% 33% 34% 37% 33% 34% Mer än 8 veckor - 16 veckor 31% 39% 37% 33% 33% 31% 33% 33% 32% Mer än 16 veckor 30% 27% 31% 30% 35% 35% 30% 34% 34% Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% Tabell 22: Villkorlig dom med samhällstjänst, fördelning av tid till start Kvinnor Män Samtliga Antal påbörjade samhällstjänster* Andel påbörjade samhällstjänster inom: Max 8 veckor 51% 48% 44% 51% 49% 42% 51% 49% 42% Mer än 8 veckor % 32% 35% 33% 33% 34% 33% 33% 34% veckor Mer än 16 veckor 17% 20% 21% 16% 18% 24% 16% 19% 23% Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% * En samhällstjänst som gällde lagakraftdatum för tidigare dom har exkluderats för Tabell 23: Samhällstjänst, antal fullföljda Kvinnor Män Samtliga Skyddstillsyn med samhällstjänst Villkorlig dom med samhällstjänst Tabell 24: Intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV), erbjudande Kvinnor Män Samtliga Antal klienter som erbjudits IÖV Tabell 25: Intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV), sökande Kvinnor Män Samtliga Antal klienter som sökt IÖV Tabell 26: Intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV), antal fullföljda Kvinnor Män Samtliga Antal klienter som fullföljt IÖV ÅRSREDOVISNING 2018

139 17. TABELLER TILL EN Säkerhets- och skyddsplatser Läshänvisning: avsnitt 2.3 Anstalt På säkerhets- och skyddsplatserna finns endast intagna män. Tabell 27: Säkerhetsplatser, medelbeläggning Antal platser i genomsnitt* Medelbeläggning Beläggningsgrad 27% 31% 30% *Avser tillgängliga ordinarie platser Tabell 28: Skyddsplatser, medelbeläggning Antal platser i genomsnitt* Medelbeläggning Beläggningsgrad 59% 33% 52% *Avser tillgängliga ordinarie platser Överförande av påföljd Läshänvisning: avsnitt 2.4 Överförande av påföljd Observera att överförandeprocessen ofta löper över ett årsskifte (ibland flera) vilket innebär att de olika måtten nedan inte kan relateras till varandra. Utvecklingen måste därför analyseras var för sig. Tabell 29: Överföranden, antal inkomna ärenden Överförande till nordiskt land Överförande till EU-land (ej Norden) Överförande till övrigt land Totalt Uppgifterna för nordiskt land avser både frihetsberövade klienter och klienter på fri fot. Tabell 30: Nordiska länder och EU, beslut om överförande från Sverige Antal klienter Nordiskt land EU-land (ej Norden) Totalt Uppgifterna avser både frihetsberövade klienter och klienter på fri fot. ÅRSREDOVISNING

140 17. TABELLER TILL EN Tabell 31: Överförda frihetsberövande påföljder från Sverige Antal klienter Överförda till nordiskt land Överförda till EU-land (ej Norden) Överförda till övrigt land Totalt alla länder Uppgifterna avser endast klienter som börjat avtjäna straffet i Sverige. Tabell 32: Överförda frihetsberövande påföljder till Sverige Antal klienter Överförda från nordiskt land Överförda från EU-land (ej Norden) Överförda från övrigt land Totalt alla länder Uppgifterna avser både frihetsberövade klienter och klienter på fri fot. Tabell 33: Överföranden av frivårdspåföljder Antal klienter Ärenden överföranden från Sverige Ärenden överföranden från Sverige Överförda från Sverige Överförda till Sverige Data för antal ärenden och antal beslut fanns inte tillgängligt för ÅRSREDOVISNING 2018

141 17. TABELLER TILL EN 17.3 VERKSTÄLLIGHETSINNEHÅLL Verkställighetsplanering Läshänvisning: avsnitt 3.1 En utvecklad verkställighetsplanering Tabell 34: Andel klienter som avgår med en fastställd VSP Kvinnor Män Samtliga Anstalt 88% 97% 85% 93% 86% 93% IÖV 90% 96% 90% 95% 90% 95% Skyddstillsyn 96% 98% 95% 98% 95% 98% Villkorligt frigiven 95% 100% 95% 99% 95% 99% Totalt 92% 98% 90% 96% 90% 96% Tabell 35: Insats som matchats mot behov i VSP Andel klienter med minst en matchad insats för behovet Behovsområde: Kvinnor Män Samtliga Antisocial historia 91% 90% 90% Prokriminella attityder/ värderingar 97% 98% 97% Prokriminellt umgänge 97% 97% 97% Antisocialt personlighetsmönster 98% 98% 98% Missbruk - Alkohol 85% 88% 88% Missbruk - Narkotika 91% 94% 93% Familj/Relationer 90% 91% 91% Arbete/Skola/Sysselsättning/ Boende 92% 95% 95% Fritid/Avkoppling 86% 86% 86% Fysisk ohälsa 74% 81% 80% Psykisk ohälsa 90% 91% 91% Motverka negativa följder av frihetsberövandet 100% 100% 100% Dopning 0%* 84% 83% Spelproblematik 97%** 90% 90% Totalt 98% 98% 98% * Underlaget utgörs endast av 3 personer ** Underlaget utgörs endast av 35 personer ÅRSREDOVISNING

142 17. TABELLER TILL EN Tabell 36: VSP: Andel klienter med minst en genomförbar insats för behovet Avser klienter med bedömt medel- eller högt behov Behovsområde: Kvinnor Män Samtliga Antisocial historia 81% 85% 84% Prokriminella attityder/ värderingar 87% 92% 91% Prokriminellt umgänge 88% 92% 91% Antisocialt personlighetsmönster 89% 93% 93% Missbruk - Alkohol 75% 79% 79% Missbruk - Narkotika 78% 85% 84% Familj/Relationer 89% 90% 90% Arbete/Skola/Sysselsättning/ Boende 90% 94% 93% Fritid/Avkoppling 80% 84% 83% Fysisk ohälsa 71% 79% 78% Psykisk ohälsa 87% 89% 89% Motverka negativa följder av frihetsberövandet 100% 100% 100% Dopning 0%* 77% 77% Spelproblematik 86%** 80% 81% Totalt 97% 98% 98% * Underlaget utgörs av endast tre personer ** Underlaget utgörs av endast 35 personer Sysselsättning i anstalt Läshänvisning: avsnitt 3.2 Sysselsättning i anstalt Observera att processen från påbörjade till fullföljda eller avbrutna etc. i tabellerna nedan ibland löper över ett årsskifte vilket innebär att de inte kan relateras till varandra. Utvecklingen av de olika måtten måste därför analyseras var för sig. Strukturerad sysselsättning Tabell 37: Sysselsättningsgrad i anstalt Tillgänglig och utnyttjad tid redovisas i antal tusen timmar Kvinnor Män Samtliga Tusental belagda vårddygn* 85 81** ** ** Tillgänglig tid Utnyttjad tid *** Sysselsättningsgrad 90% 90% 89% 79% 78% 76% 79% 78% 77% Den tillgängliga tiden har ett samband med antalet belagda vårddygn, dock inte proportionellt, eftersom antalet tillgänglig tid varierar mellan sex och åtta timmar per dygn. * Avser belagda vårddygn (benämndes tidigare producerade vårddygn ) exklusive vårdvistelser. **Siffrorna är omräknade på grund av felaktigt beräknade vårddygn i årsredovisningen ***Siffran har korrigerats jämfört med årsredovisningen 2017 då den felaktigt angavs till 318 (avrundningsfel) 142 ÅRSREDOVISNING 2018

143 17. TABELLER TILL EN Tabell 38: Outnyttjad tid i anstalt Outnyttjad tid i förhållande till tillgänglig tid (tabell 35) Kvinnor Män Samtliga Sjukfrånvaro 5% 5% 5% 7% 8% 8% 7% 7% 7% Brist på programverksamhet 5% 5% 6% 13% 14% 15% 12% 13% 15% Vägran att delta i programverksamhet 0% 0% 0% 1% 1% 1% 1% 1% 1% Totalt outnyttjad tid 10% 10% 11% 21% 22% 24% 21% 22% 23% Vuxenutbildning Observera att en kurs/utbildning kan löpa över ett årsskifte vilket innebär att antal påbörjade och fullföljda inte direkt kan relateras till varandra. Den tidigare indelningen i typ av kurs har tagits bort i statistiken nedan. Anledningen är att det är behovet som styr vilken typ av kurs de intagna går vilket gör att det inte säger något om Kriminalvårdens resultat. Antal påbörjade och fullföljda kurser/utbildningar omfattar alla klienter som läst en kurs inom kriminalvårdens verksamhet. Dessa klienter befinner sig i de flesta fall i anstalt, men kan även befinna sig i häkte. I tabellerna nedan relateras dock antal påbörjade respektive fullföljda kurser/utbildningar endast till antal unika klienter i anstalt. Det gör att den andel som redovisas är något överskattad. Tabell 39: Vuxenutbildning, påbörjade kurser och utbildningar Kvinnor Män Samtliga Antal påbörjade kurser Antal pågående verkställigheter* Antal unika klienter som påbörjat någon form av utbildning Antal unika klienter i anstalt Andel unika klienter som påbörjat kurs/utbildning 23% 20% 21% 25% 24% 22% 25% 24% 22% * pågående verkställigheter vid årets början samt påbörjade verkställigheter under året Tabell 40: Vuxenutbildning, fullföljda kurser och utbildningar Kvinnor Män Samtliga Antal fullföljda kurser Antal pågående verkställigheter* Antal unika klienter som fullföljt någon form av utbildning Antal unika klienter i anstalt Andel unika klienter som fullföljt kurs/utbildning 9% 13% 11% 11% 10% 11% 11% 11% 11% * pågående verkställigheter vid årets början samt påbörjade verkställigheter under året ÅRSREDOVISNING

144 17. TABELLER TILL EN Behandlingsprogram Läshänvisning: avsnitt 3.3 Behandlingsprogram Från och med 2018 har några ändringar gjorts i redovisningen: Definitionen av behandlingsprogram är snävare jämfört med tidigare årsredovisningar, och innefattar från och med 2018 varken förberedande eller förstärkande insatser. Tabellerna visar andel av målgruppen (klienter som bedömts ha medel eller hög risk för återfall i brott), istället för som tidigare andel av alla frigivna. Andel deltagande klienter som fullföljt (den så kallade fullföljandegraden) redovisas inte. Den är delvis missvisande eftersom program numera i flera fall genomförs i moduler. En färdig modul i ett program kan i vissa fall registreras som avbrutet program. Indelningen i olika frivårdspåföljder har tagits bort, eftersom påföljden inte är relevant i sammanhanget. Programmen utgår från klientens behov oavsett påföljd. Särredovisningen av program riktade till unga har tagits bort eftersom det inte längre finns några sådana program. Däremot särredovisas gruppen unga, både i anstalt och i frivård. Jämförelsetalen nedan har räknats om i enlighet med ovanstående. Tabell 41: Behandlingsprogram, intagna i anstalt Avser intagna som har avslutat sin verkställighet under 2016, 2017 och 2018 och som bedömts ha medel eller hög risk för återfall i brott. Kvinnor Män Samtliga Varav unga* Antal med fullföljt behandlingsprogram Andel med fullföljt behandlingsprogram 10% 11% 12% 17% 18% 20% 16% 18% 19% 21% 23% 25% * Med ung menas: den som skrivs in i häkte, frivård eller anstalt före den dag då hen fyller 21 år är att betrakta som ung under aktuell verkställighet och därpå följande eventuell övervakning, dock längst till den dag hen fyller 24 år. Tabell 42: Behandlingsprogram, inskrivna i frivård Avser intagna som har avslutat sin verkställighet respektive övervakning under 2016, 2017 och 2018 och som bedömts ha medel eller hög risk för återfall i brott. Kvinnor Män Samtliga Varav unga* Antal med fullföljt behandlingsprogram Andel med fullföljt behandlingsprogram 8% 10% 10% 10% 12% 13% 9% 11% 13% 14% 16% 18% * Med ung menas: den som skrivs in i häkte, frivård eller anstalt före den dag då hen fyller 21 år är att betrakta som ung under aktuell verkställighet och därpå följande eventuell övervakning, dock längst till den dag hen fyller 24 år. 144 ÅRSREDOVISNING 2018

145 17. TABELLER TILL EN Frigivningsförberedelser Läshänvisning: avsnitt 3.4 Frigivningsförberedelser Särskilda utslussningsåtgärder Definitioner: Frigång Utökad frigång Halvvägshus Vårdvistelse Frigång innebär att en intagen under dagtid utanför anstalt utför arbete, får behandling eller deltar i utbildning eller särskilt anordnad verksamhet. Utökad frigång innebär att en intagen avtjänar fängelsestraffet i sin bostad. Den intagne ska utföra arbete, delta i undervisning eller utbildning, få behandling eller delta i särskild anordnad verksamhet. Den intagne får inte lämna sin bostad annat än på särskilt bestämda tider för till exempel sysselsättning. Utegångsförbudet kontrolleras med elektroniska hjälpmedel, så kallad fotboja. En vistelse i ett halvvägshus innebär att en intagen, under eget ansvar, vistas i en miljö som är öppnare än den som finns på en öppen anstalt och samtidigt får del av det stöd och den hjälp som Kriminalvården och andra myndigheter kan erbjuda. Vårdvistelse innebär att en intagen är placerad i ett sådant hem som avses i 6 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453), det vill säga behandlingshem eller familjehem. Tabell 43: Särskilda utslussningsåtgärder från anstalt, hävda Kvinnor Män Samtliga Frigång Utökad frigång Halvvägshus Vårdvistelse Totalt ÅRSREDOVISNING

146 17. TABELLER TILL EN Tabell 44: Frigivning med särskild utslussningsåtgärd Klienter som har utvisning i domen, avlidit eller överflyttats till annat land i direkt anslutning till frigivning är exkluderade i siffrorna Kvinnor Män Samtliga Totalt antal frigivna från anstalt Antal frigivna med särskild utslussningsåtgärd Andel frigivna med särskild utslussningsåtgärd 13% 13% 14% 12% 13% 11% 12% 13% 12% Frigivna med strafftid på 6 månader och över, säkerhetsklass 2 och 3 Totalt antal Antal frigivna med särskild utslussningsåtgärd Andel frigivna med särskild utslussningsåtgärd 34% 38% 46% 31% 34% 32% 31% 34% 33% Frigivna med strafftid på 6 månader och över, säkerhetsklass 2 Totalt antal Antal frigivna med särskild utslussningsåtgärd Andel frigivna med särskild utslussningsåtgärd 17% 27% 33% 17% 20% 20% 17% 20% 21% Frigivna med strafftid på 6 månader och över, säkerhetsklass 3 Totalt antal Antal frigivna med särskild utslussningsåtgärd Andel frigivna med särskild utslussningsåtgärd 66% 54% 63% 60% 64% 56% 60% 63% 56% 17.4 SÄRSKILD ÅTERRAPPORTERING Avskildhetsåtgärder Läshänvisning: avsnitt 4.3 Mänskliga rättigheter Tabell 45: Avskildhetsåtgärder, vistelsetid Anstalt, antal avskildheter Kvinnor Män Samtliga T < 1 dygn dygn T < 5 dygn dygn T < 10 dygn dygn T < 2 mån mån T < 4 mån mån T < 1 år T 1 år Totalt Vistelsetiderna beräknas på basis av samtliga avskildheter som har avslutats under året. 146 ÅRSREDOVISNING 2018

147 17. TABELLER TILL EN 17.5 TRANSPORTVERKSAMHETEN Utrikestransporter Läshänvisning: avsnitt 5.2 Utrikestransporter Definitioner: Medföljande personal Oeskorterad resa Enskild eller beledsagad resa Kriminalvårdspersonal följer med under transportuppdraget. Kriminalvården utför administrativa uppgifter, till exempel informerar aktuell avgångsflygplats och flygbolag, ansöker om transiteringstillstånd samt utfärdar rapport om uppdragets utförande som översänds till aktuell beställare. Kriminalvårdspersonal följer endast med till flygplatsen och säkerställer att resan påbörjas av klienten men avslutar transportuppdraget därefter. Kriminalvården utför administrativa uppgifter som vid resa med medföljande personal, se ovan. Klienten reser själv eller med en stödperson som inte är från Kriminalvården. Kriminalvården utfärdar och ger beställaren biljetter som i sin tur överlämnar dessa till klienten och eventuellt medföljande person. Tabell 46: Utrikes transporterade klienter per beslutande myndighet Antal transporterade klienter: Kriminalvårdsklienter Migrationsklienter Varav beslutade av Migrationsverket Varav beslutade av Polismyndigheten Totalt Tabell 47: Utrikes transporterade klienter indelat i personalintensitet Antal transporterade klienter: Kriminalvårdsklienter Varav med medföljande personal Varav enskild eller beledsagad resa Varav oeskorterad resa Migrationsklienter Varav med medföljande personal Varav enskild eller beledsagad resa Varav oeskorterad resa Totalt ÅRSREDOVISNING

148 17. TABELLER TILL EN Tabell 48: Utrikes transporter indelat i personalintensitet Antal genomförda transporter: Kriminalvårdsklienter Varav med medföljande personal Varav enskild eller beledsagad resa Varav oeskorterad resa Migrationsklienter Varav med medföljande personal Varav enskild eller beledsagad resa Varav oeskorterad resa Transporter med både kriminalvårds- och migrationsklienter Totalt Antal transporter där överlämnande inte skett* Antal personer som inte överlämnats *Avser klienter som följt med tillbaka till Sverige. Siffran inkluderar inte de fall då transporten avbrutits. Tabell 49: Utrikes transporter där personal från Polismyndigheten följt med Antal transporter där personal från Polismyndigheten följt med Genomsnittligt antal medföljande personal från Polismyndigheten 2,0 1,9 2, SÄKERHET Rapporterade allvarliga händelser Läshänvisning: avsnitt 6.6 Bedömning av säkerhetsläget Kriminalvården kan inte med tillförlitlighet särredovisa allvarliga incidenter uppdelat efter kön. Allvarliga händelser vid transporter som utförs av häkte och anstalt rapporteras under häkte respektive anstalt. Rapporteringen som redovisas nedan visar allvarliga händelser som inbegriper hot och våld. I kategorin personal ingår även personer som inte är anställda av Kriminalvården, till exempel advokater, anhöriga, poliser etc. Tabell 50: Rapportering av hot och våld mot personal i häkte Avser händelser som är bedömda som allvarliga eller mycket allvarliga Hot mot personal Våld mot personal Totalt Tabell 51: Rapportering av hot och våld mot personal i anstalt Avser händelser som är bedömda som allvarliga eller mycket allvarliga Hot mot personal Våld mot personal Totalt ÅRSREDOVISNING 2018

149 17. TABELLER TILL EN Tabell 52: Rapportering av hot och våld mot personal på säkerhetsenheterna Avser händelser som är bedömda som allvarliga eller mycket allvarliga Hot mot personal Våld mot personal Totalt Tabell 53: Rapportering av hot och våld mot personal i frivård Avser händelser som är bedömda som allvarliga eller mycket allvarliga Hot mot personal Våld mot personal Totalt Tabell 54: Rapportering av hot och våld mellan intagna i häkte Avser händelser som är bedömda som allvarliga eller mycket allvarliga Hot mellan intagna Våld mellan intagna Totalt Tabell 55: Rapportering av hot och våld mellan intagna i anstalt Avser händelser som är bedömda som allvarliga eller mycket allvarliga Hot mellan intagna Våld mellan intagna Totalt Tabell 56: Rapportering av hot och våld mellan intagna på säkerhetsenheterna Avser händelser som är bedömda som allvarliga eller mycket allvarliga Hot mellan intagna Våld mellan intagna Totalt Tabell 57: Rapportering av hot och våld mellan klienter i frivård Avser händelser som är bedömda som allvarliga eller mycket allvarliga Hot mellan klienter Våld mellan klienter Totalt ÅRSREDOVISNING

150 17. TABELLER TILL EN Tabell 58: Rapportering av hot och våld vid transport som utförs av nationella transportenheten Avser händelser som är bedömda som allvarliga eller mycket allvarliga 2016* Transport av klient inom Kriminalvården varav hot varav våld Transport av klient utom Kriminalvården varav hot varav våld Totalt *Siffrorna är korrigerade jämfört med årsredovisningen 2016 efter en kontrollräkning. 150 ÅRSREDOVISNING 2018

151 17. TABELLER TILL EN Rymningar och avvikelser Läshänvisning: avsnitt 6.6 Bedömning av säkerhetsläget Definitioner: Direktrymningar Direktavvikelser Övriga rymningar Övriga avvikelser intagen lämnar häktesområdet utan tillstånd intagen lämnar anstaltsområdet utan tillstånd från säkerhetsklass 1 2 intagen lämnar anstaltsområdet utan tillstånd från den lägsta säkerhetsklassen (säkerhetsklass 3) intagen i anstalt eller häkte avlägsnar sig från den personal som bevakar den intagne, i samband med transport, förrättning eller bevakad utevistelse intagen återkommer inte till häktet på överenskommen tid efter obevakad utevistelse intagen återkommer inte till anstalten på överenskommen tid efter obevakad utevistelse (permission, sjukhusbesök, frigång m.m.) Övriga rymningar och avvikelser från anstalt redovisas tillsammans. Tabell 59: Rymningar från häkte Direktrymningar Övriga rymningar Samtliga rymningarna avser män. Tabell 60: Rymningar och avvikelser från anstalt Kvinnor Män Samtliga Direktrymningar (säkerhetsklass 1 och 2) Direktavvikelser (säkerhetsklass 3) Övriga rymningar och avvikelser (alla säkerhetsklasser) Tabell 61: Rymningar från transport, klienter utom Kriminalvården Kvinnor Män Samtliga Rymningar från transport, klienter utom Kriminalvården Avser klienter som inte är inskrivna i Kriminalvården ÅRSREDOVISNING

152 17. TABELLER TILL EN 17.7 INTERNATIONELL VERKSAMHET Läshänvisning: avsnitt 7. Internationell verksamhet Tabell 62: Antal utlandsstationerade personer Kvinnor Män Samtliga FN-missoner: MONUSCO (DR Kongo) UNMIL (Liberia) MINUJUSTH (Haiti) MINUSMA (Mali) UNIOGBIS (Guinea Bissau) MINUSCA (Centralafrikanska republiken) UNSOM (Somalia) EU-missoner: EUPOL COPPS (Palestina) Totalt Insatsnära verksamhet Placering EU/FN Avser totalt antal personer som varit utlandsstationerade under året. I årsredovisningen 2016 angavs felaktigt att siffrorna avsåg situationen vid utgången av respektive år. Tabell 63: Kostnad (tkr) per mission och årsarbetskraft för utlandsstationerad personal Jämförelsetalen har korrigerats då förvaltningskostnaderna numer redovisas på egen rad jämfört med tidigare då det fördelades ut på missionerna. Även utlandsstationerad personal inom insatsnära verksamhet ingår i den totala styckkostnaden. Total kostnad Antal årsarbetskrafter Kostnad per årsarbetskraft Total kostnad Antal årsarbetskrafter Kostnad per årsarbetskraft Total kostnad Antal årsarbetskrafter Kostnad per årsarbetskraft FN-missoner: MONUSCO (DR Kongo) , , , UNMIL (Liberia) , , , UNMISS (Sydsudan) MINUSTMA (Mali) , UNIOGBIS (Guinea Bissau) 435 0, , MINUSCA (Centralafrikanska republiken) , , , UNSOM (Somalia) , , , MINUJUSTH (Haiti) 981 0, EU-missioner: EULEX (Kosovo) EUPO CLOPPS (Palestina) 993 0, , , Placering EU/FN 536 0, , Insatsnära verksamhet utstationerad UNODC , , , Totalt för utstationerad personal , , , Övrig insatsnära verksamhet Förvaltningskostnader Utfall Biståndsverksamhet enligt anslagsredovisningen , , , ÅRSREDOVISNING 2018

153 17. TABELLER TILL EN 17.8 PERSONAL Läshänvisning: avsnitt 8 Personal Definitioner personalomsättning: Extern avgång Frivillig avgång Samtliga tillsvidareanställda som avslutat sin anställning under ett kalenderår i relation till antalet anställda vid periodens början (egen begäran, uppsägning, pension, dödsfall). Tillsvidareanställda som avslutat sin anställning på egen begäran under ett kalenderår i relation till antalet tillsvidareanställda vid periodens början. Tabell 64: Personalomsättning, totalt Total extern avgång i procent för tillsvidareanställda Kvinnor Män Samtliga Chefer (exklusive kriminalvårdsinspektörer) Kriminalvårdsinspektörer Kriminalvårdshandläggare Kriminalvårdare Sjukvårdspersonal Klienters sysselsättning Lokala servicefunktioner Administrativ personal Totalt Tabell 65: Personalomsättning, frivillig avgång Frivillig avgång i procent för tillsvidareanställda (ingår även i tabell 64 ovan) Kvinnor Män Samtliga Chefer (exklusive kriminalvårdsinspektörer) Kriminalvårdsinspektörer Kriminalvårdshandläggare Kriminalvårdare Sjukvårdspersonal Klienters sysselsättning Lokala servicefunktioner Administrativ personal Totalt ÅRSREDOVISNING

154 17. TABELLER TILL EN Tabell 66: Grundutbildning Antal anställda som genomgått grundutbildning. En anställd kan ha genomgått flera av nedanstående kurser Kriminalvårdsintroduktion förberedande e-kurs Kriminalvårdsintroduktion Fördjupad kriminalvårdsintroduktion Kriminalvårdskurs Bas Kriminalvårdskurs inriktning Häkte/Anstalt Kriminalvårdskurs inriktning Frivård Kriminalvårdskurs inriktning Programmet arbete Totalt* *Jämförelsesiffrorna är eftersom central introduktion enligt den gamla strukturen inte längre redovisas. Siffran för 2016 var tidigare och siffran för 2017 var Uppgifterna finns inte tillgängliga uppdelade på kön. Tabell 67: Sjukfrånvaro Procent av ordinarie arbetstid Kvinnor Män Samtliga år år år Totalt Andel långtidssjuka (60 dagar eller mer) Tabell 68: Könsfördelning i ledningsfunktion, per verksamhet Andel kvinnor och män i procent Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Häkte Anstalt Frivård Nationella transportenheten Regionkontor Huvudkontoret Totalt* * Totalsiffrorna för 2016 är korrigerade jämfört med årsredovisningen 2016 på grund av ett ändrat datauttag. Tabell 69: Könsfördelning i ledningsfunktion, per chefsnivå Andel kvinnor och män i procent Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Högsta chefsnivå Mellanchefsnivå Kriminalvårdsinspektörer Totalt * Totalsiffrorna för 2016 är korrigerade jämfört med årsredovisningen 2016 på grund av ett ändrat datauttag. 154 ÅRSREDOVISNING 2018

155 17. TABELLER TILL EN Tabell 70: Årsarbetskrafter klientnära och ej klientnära yrkesgrupper Årsarbetskrafter: Klientnära yrkesgrupper Ej klientnära yrkesgrupper Totalt Tabell 71: Årsarbetskrafter klientnära yrkesgrupper Antal årsarbetskrafter inom varje kategori Tjänstebenämningar: Frivårdsinspektör Klienthandläggare Kriminalvårdare Kriminalvårdsinspektör Lärare Produktionsledare Programledare Samordnare* Vakthavande befäl Sjukvårdspersonal Övriga Klientnära Totalt** * Förändrad nomenklatur. Samordnarna fördelas från och med 2016 i andra yrkesgrupper som exempelvis kriminalvårdare, klienthandläggare säkerhetshandläggare med flera. **Redovisade siffror är avrundade, vilket gör att en sammanräkning ger en differens på en årsarbetskraft jämfört med redovisad total. Tabell 72: Årsarbetskrafter anställningsform Antal årsarbetskrafter inom varje anställningsform Anställningsform: Tillsvidare anställda Timavlönade Vikariat Allmän visstidsanställning Arbetstagare över 67 år Övriga Totalt ÅRSREDOVISNING

156 BILAGA Bilaga 1: Hänvisningar till återrapporteringskrav i regleringsbrevet Återrapporteringskrav i regleringsbrevet 2018 Avsnitt Tabell i avsnitt 17 MÅL OCH ÅTERRAPPORTERINGSKRAV Med utgångspunkt i Kriminalvårdens författningsenliga uppgifter ska myndigheten redovisa en bedömning av i vilken utsträckning uppgifterna har fullgjorts och målen för verksamheten uppnåtts. Redovisningen ska innehålla en sammanhållen analys av verksamhetens utveckling. En särskild redovisning ska göras avseende klienter under 21 år. Kriminalvården ska i bilaga redovisa en sammanställning över de mått, indikatorer och nyckeltal som ingår i myndighetens analysunderlag Avsnitt 17 Återfallsförebyggande arbete Bedömning i sammandrag - Kriminalvården ska genom sitt återfallsförebyggande arbete bidra till samhällets samlade insatser för att förebygga brott. En individuellt utformad verkställighetsplan i kombination med en målinriktad och effektiv samverkan med andra aktörer är en förutsättning för detta. Avsnitt Kriminalvården ska redovisa resultatet av myndighetens arbete med att utveckla verkställighetsplaneringen. Av redovisningen ska framgå hur förändringarna har främjat den enskilde klientens möjligheter till en sammanhållen och ändamålsenlig verkställighet. Avsnitt Kriminalvården ska redovisa hur myndigheten inom ramen för de olika verksamheterna har utvecklat samverkan med andra berörda myndigheter och aktörer. En särskild redovisning ska göras avseende samverkan med organisationer i det civila samhället. Avsnitt Mänskliga rättigheter Kriminalvården ska redovisa resultatet av myndighetens fortsatta arbete med att utveckla och utöka de isoleringsbrytande åtgärderna för klienter i häkte. Inom ramen för detta ska Kriminalvården redovisa hur ett utökat samarbete med Åklagarmyndigheten samt andra relevanta myndigheter och aktörer i det civila samhället har bidragit eller planeras bidra till minskad isolering av häktade. Avsnitt Kriminalvården ska, i enlighet med regeringsuppdrag som denna dag beslutas, särskilt redovisa förslag på åtgärder för att förbättra situationen för barn som frihetsberövas. Avsnitt Kriminalvården ska härutöver redovisa på vilket sätt myndigheten generellt arbetar för att inom verksamheten uppmärksamma frågor om mänskliga rättigheter utifrån Sveriges internationella åtaganden. Kriminalvården ska också synliggöra hur myndigheten arbetar för att förebygga och motverka diskriminering. Avsnitt Säkerhet Säkerheten inom Kriminalvården ska vara väl anpassad för att möta de faktiska behoven. Myndigheten ska förvalta och utveckla sin förmåga att leva upp till kraven på en väl anpassad säkerhet. Avsnitt Kriminalvården ska redovisa hur myndigheten samlat följer upp inrapporterade incidenter i myndighetens incidentrapporteringssystem i syfte att säkerställa en trygg miljö för såväl klienter som personal oavsett kön. Avsnitt ÅRSREDOVISNING 2018

157 BILAGA Kriminalvården ska också redovisa hur myndigheten säkerställer att incidentrapporteringen sker på ett likvärdigt och rättvisande sätt inom de olika verksamheterna och över hela landet. Avsnitt 6.6 Intern tillsyn Kriminalvården ska redovisa hur myndighetens arbete med intern tillsyn har bedrivits under året. Av redovisningen ska framgå över vilka områden tillsyn har utövats, hur myndigheten har tagit om hand de brister som har konstaterats samt hur åtgärderna bedöms stärka rättssäkerheten för enskilda. Vidare ska av redovisningen framgå hur tillsynsverksamhetens oberoende i förhållande till myndighetens övriga verksamhet säkerställs respektive hur tillsynsverksamheten förhåller sig till annan pågående tillsyn på området. Avsnitt Överförande av straffverkställighet Kriminalvården ska bidra till ett effektivt förfarande avseende överförande av straffverkställighet. Myndigheten ska redovisa följande: Åtgärder som vidtagits för att säkerställa en kvalitetssäkrad och systematisk uppföljning av enskilda ärenden. Målet ska vara att kunna följa ärenden från initiering till faktiskt överförande. Åtgärder som vidtagits för att säkerställa en effektiv handläggning. Avsnitt Verkställighet av beslut om avvisning och utvisning Kriminalvården ska redovisa hur myndigheten har arbetat för att säkerställa att verkställigheterna genomförs på ett värdigt, humant och rättssäkert sätt. Avsnitt Kriminalvården ska redovisa vilka åtgärder som myndigheten har vidtagit tillsammans med Polismyndigheten och Migrationsverket för att uppnå enhetlighet i rapporteringen av statistik för återvändande och förvar. Avsnitt Internationell civil krishantering Kriminalvården ska redovisa myndighetens verksamhet inom internationell civil krishantering i enlighet med regleringsbrev för 2018 avseende anslag 1:1, utgiftsområde 7. Avsnitt Kriminalvården ska också redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att efterleva FN:s säkerhetsråds resolutioner 1325 (2000) och efterföljande resolutioner om kvinnor, fred och säkerhet i enlighet med Sveriges nationella handlingsplan på området. Avsnitt Sjukfrånvaro Kriminalvården ska redovisa effekterna av de åtgärder som vidtagits i syfte att minska sjuktalen vid myndigheten, om effekterna motsvarar myndighetens förväntan på utvecklingen och, om inte, vilka ytterligare åtgärder myndigheten planerar att vidta för att minska sjukfrånvaron. Avsnitt Statsbidrag Kriminalvården ska redovisa vilka organisationer som mottagit statsbidrag från myndigheten under 2018, inklusive bidragsbeloppet till varje organisation. Avsnitt Kollektivavtalsenliga villkor vid upphandling Kriminalvården ska redovisa hur myndigheten vid upphandlingar som överstiger gällande tröskelvärden har arbetat med att uppfylla de nya kra-ven på kollektivavtalsenliga villkor som följer av 17 kap. 2-5 lagen (2016:1145) om offentlig upphandling. Avsnitt ÅRSREDOVISNING

158 BILAGA UPPDRAG som ska återrapporteras i årsredovisningen Pågående uppdrag: 4. Jämställdhetsintegrering Kriminalvården har sedan 2013 i uppdrag att bedriva arbete med jämställdhetsintegrering i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen (skr. 206/17:10). Kriminalvården ska redovisa åtgärder och resultat av arbetet med jämställdhetsintegrering i myndighetens årsredovisningar för 2017 och Kriminalvården ska även lämna en delredovisning i särskild ordning den 22 februari 2018, och då beskriva och analysera resultatet av genomfört arbete Avsnitt ÅRSREDOVISNING 2018

159 BILAGA Bilaga 2: Lista över borttagna mått Borttagna Tab i ÅR17 Motiv Uppsökande verksamhet, andel klienter som blivit uppsökta Intensivövervakning med elektronisk kontroll, påbörjade och fördelning av tid till start Intensivövervakning med elektronisk kontroll, antal avbrutna Behandlingsprogram, unga i kriminalvård Behandlingsprogram, klienter med våldsprofil 13 En förändring av måttet har normalt inte någon stor påverkan på verksamheten. Måttet i sig säger inget om vad effekten blir av uppföljarsamtalen och inte heller om de leder till att fler uppföljarsamtal hålls. 24 Måttets förändring säger ingenting om Kriminalvårdens resultat, eftersom myndigheten endast i liten utsträckning kan påverka hur snabbt verkställigheten kan påbörjas. En förändring har normalt inte heller någon stor påverkan på verksamheten. Måttet kan fortfarande följas i KOS. (Måtten erbjudna, sökande och fullföljda IÖV behålls i årsredovisningen, se avsnitt 2.2 Frivård.) 25 Måttets förändring säger ingenting om Kriminalvårdens resultat så länge det inte kan relateras till antal påbörjade i samma population. En förändring har normalt inte heller någon stor påverkan på verksamheten. (Måtten erbjudna, sökande och fullföljda IÖV behålls i årsredovisningen, se avsnitt 2.2 Frivård.) 41 Särredovisningen av program riktade till unga har tagits bort eftersom det inte längre finns några sådana program. Däremot särredovisas gruppen unga, både i anstalt och i frivård. 42 Det krävs ytterligare teknisk utveckling för att kunna definiera och skilja ut denna, och andra, målgrupper i klientsystemet på ett bättre sätt än tidigare. Permissioner, antal påbörjade 43 Måttets förändring säger ingenting om Kriminalvårdens resultat. En förändring har normalt inte heller någon stor påverkan på verksamheten. Antal planerade permissioner, indelat i vilka som genomförts utan anmärkning, genomförts med anmärkning, ej genomförts respektive avbrutits kan följas i KOS. Misskötta permissioner 44 Måttets förändring säger ingenting om Kriminalvårdens resultat så länge det inte kan relateras till antal påbörjade i samma population. En förändring har normalt inte heller någon stor påverkan på verksamheten. Måttet kan fortfarande följas i KOS. Avskildhetsåtgärder, antal beslut 61 Måttets förändring säger ingenting om Kriminalvårdens resultat. Fler beslut kan betyda förbättrade säkerhetsrutiner eller tvärtom att vi misslyckats att förebygga farliga situationer. (Måttet om vistelsetid i avskildhet behålls i årsredovisningen, se avsnitt 4.3 Mänskliga rättigheter.) Fort- och vidareutbildning 68 Måttets förändring säger ingenting om hur Kriminalvården säkerställer kompetensförsörjningen, åtminstone inte så länge vi inte kan relatera det till bedömt behov. ÅRSREDOVISNING

160

161

162 Norrköping Tel: