Vägvalstider 1 (36) på anstalts- och häktesplatser. En försiktig uppskattning är att det medför ett behov av ytterligare cirka anställda.

Transkript

1

2 Vägvalstider Antalet intagna i häkten och anstalter ökar. Det trendbrott vi tidigare förutspått ligger nu två år bakom oss. Vändningen började märkas 2016, ökningen var ett faktum under slutet av 2017 och accelererade under hela Det råder nu akut platsbrist i landets häkten och anstalter. Även i frivården ser vi en ökning av antalet nya klienter. Vår samlade bedömning är att inflödet tilltar de närmaste åren. Mycket talar också för att den blir bestående under lång tid framöver. De viktigaste drivkrafterna utgörs av förändringar i kriminalpolitiken, främst genom ett stort antal höjda minimistraff för grova brott. Till det ska läggas en redan nu mer effektiv polisverksamhet och den mycket kraftiga expansion av Polismyndigheten som ska ske för att nå målet om fler anställda år Vi noterar också kraftigt ökande ärendeflöden i hela brottmålskedjan. Den sedan många år stadigt ökande befolkningstillväxten driver också upp Kriminalvårdens kapacitetsbehov. På kort sikt vidtar Kriminalvården en rad åtgärder för att öka sin platskapacitet. Dubbelbeläggning av befintliga bostadsrum och omvandling av gemensamhets- och andra ytor till bostadsrum sker fortlöpande. Förberedelser pågår också för en permanent utökning av antalet tillgängliga platser på medellång och lång sikt. Under 2018 har vi fattat beslut om att bygga ut anstalter och häkten på ytterligare tretton orter i landet. Eftersom en stor del av Kriminalvårdens fastighetsbestånd har ett kritiskt underhållsbehov, kommer ett stort antal platser att gå förlorade under samma tid. En betydande del av den planerade utökningen kommer enbart att ersätta platser som under samma tid måste avvecklas eller stängas för renovering. Vi har hittills beslutat om en ökad kapacitet med 900 anstaltsplatser och 200 häktesplatser fram till år Det kommer inte att räcka. Vår samlade bedömning på tio års sikt är att Kriminalvården behöver kunna ta emot minst 8000 frihetsberövade. Det motsvarar ett platsbehov år 2029 på anstalts- och häktesplatser. En försiktig uppskattning är att det medför ett behov av ytterligare cirka anställda. Kriminalvården har successivt utökat antalet utförda transporter av frihetsberövade under andra halvåret 2017 och hela Den nya lagstiftning som trädde ikraft i april 2017 har fått till följd att Kriminalvården förväntas ansvara för samtliga transporter av frihetsberövade i hela landet och under dygnets alla timmar. Lagändringen beräknades i förarbetena omfatta cirka transporter och finansierades med ett tillskott på sammanlagt 35 miljoner kronor i budgetpropositionen för De krav som därefter riktats mot Kriminalvården omfattar sex gånger så stora transportvolymer och förutsätter en transportorganisation av ett helt annat slag än den myndigheter har idag. Kostnaderna för detta är cirka miljoner kronor om året. Ett omfattande effektiviserings- och besparingsarbete har inletts för att inom tre år anpassa myndighetens verksamhet och ambitionsnivå till de, av regering och riksdag, angivna ekonomiska ramarna. Arbetet med en långsiktig kapacitetsutökning pågår och kommer att fortsätta trots den ekonomiska situation som myndigheten befinner sig i. Omedelbara åtgärder för att med tillfälliga lösningar hantera den akuta platsbrist som råder pågår också, men saknar finansiering. Kriminalvården hemställer att regeringen redan för innevarande år skjuter till resurser för att i första hand hantera den akuta platssituationen. Besked önskas därutöver om regeringen delar den samlade bedömning som Kriminalvården gör vad gäller det långsiktiga kapacitetsbehovet samt anger vilka ekonomiska förutsättningar som står till vårt förfogande för att nå dit. Norrköping Nils Öberg, Generaldirektör 1 (36)

3 Innehåll Budgetunderlag 1. Hemställan Budgetunderlaget i korthet Kriminalvårdsanslaget Migrationsanslaget Biståndsanslaget Framtida klientinflöde Klientprognos och klientscenario Straffskärpningar och domstolspraxis Utökad kapacitet i ett pressat ekonomiskt läge anslag 1:6 Kriminalvården Åtgärder för att sänka kostnader Kriminalvårdens kapacitetstak Transportkapacitet Bibehållen säkerhet Kompetensförsörjning Verksamhetsutveckling Digitalisering Utrikestransporter anslag 1:7 Utresor för avvisade och utvisade Internationellt samarbete anslag 1:1 Biståndsverksamhet Bilaga 1: Beräknat anslagsbehov Bilaga 2: Verksamhetsinvesteringar och låneram Bilaga 3: Finansiering Bilaga 4: Bemyndiganden Bilaga 5: Transporter Bilaga 6: Förteckning över Kriminalvårdens författningar (36)

4 1. Hemställan Kriminalvården hemställer med stöd av vad som anförs i budgetunderlaget, att regeringen: 1. godkänner den redovisade inriktningen av verksamheten, som innefattar att fortsätta planera för en långsiktig utökning av platskapaciteten för anstalt och häkte för att kunna ta emot frihetsberövade individer senast år föreslår riksdagen att anvisa en tilläggsbudget på 799 miljoner kronor för 2019 avseende anslaget 1:6 Kriminalvården, anslagspost 1, inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet. Föreslagen tilläggsbudget innehåller: 1. Hemställan 490 miljoner kronor för att komma i balans efter tidigare underfinansiering genom att använda en del av det statligt ägda bolaget Specialfastigheters vinst, 105 miljoner kronor för att i närtid kunna utöka myndighetens platskapacitet såväl tillfälligt som permanent och 204 miljoner kronor för att finansiera övertagna transporter från Polismyndigheten genom en överföring från Polismyndighetens anslag. 3. godkänner den föreslagna finansieringen av verksamheten för åren 2022, 4. föreslår riksdagen att anvisa ett ramanslag på miljoner kronor för avseende anslaget 1:6 Kriminalvården, anslagspost 1, inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet samt beräkna ett ramanslag på miljoner kronor för 2021 och på miljoner kronor för 2022 (samtliga belopp i 2019 års prisnivå). 5. föreslår riksdagen att anvisa ett ramanslag på 40 miljoner kronor för avseende anslaget 1:1 Biståndsverksamhet, anslagspost 20, inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd samt beräkna ett ramanslag på 40 miljoner kronor för 2021 och 2022 (samtliga belopp i 2019 års prisnivå), 6. föreslår riksdagen att anvisa ett ramanslag på 261 miljoner kronor för avseende anslaget 1:7 Utresor för avvisade och utvisade, anslagspost 2, inom utgiftsområde 8 Migration för utlandstransporter inom Migrationsverkets ansvarsområde samt beräkna ett ramanslag på 261 miljoner kronor för 2021 och 2022 (samtliga belopp i 2019 års prisnivå). 7. fastställer anslagskrediten till 3 procent per år av föreslagna anslag för åren 2022 avseende anslaget 1:6 Kriminalvården, anslagspost 1, inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet, förutsatt att Kriminalvården erhåller föreslagen anslagsram för dessa år samt föreslagen tilläggsbudget för 2019 enligt ovan, 8. fastställer anslagskrediten till 3 procent per år av föreslagna anslag för åren 2022 avseende anslaget 1:1 Biståndsverksamhet, anslagspost 20, inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, förutsatt att Kriminalvården erhåller föreslagen anslagsram för dessa år, 9. fastställer anslagskrediten till 3 procent per år av föreslagna anslag för åren 2022 avseende anslaget 1:7 Utresor för avvisade och utvisade, anslagspost 2, inom utgiftsområde 8 Migration för utlandstransporter inom Migrationsverkets ansvarsområde förutsatt att Kriminalvården erhåller föreslagen anslagsram för dessa år, 10. fastställer ramen för lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar till miljoner kronor för år, miljoner kronor för år 2021 år och för år 2022 (investeringsbehovet samt beräknade kostnader för räntor och amorteringar framgår av bilaga 2), 11. fastställer räntekontokrediten hos Riksgäldskontoret till 10 procent av föreslagen anslagsram per år för åren 2022, förutsatt att Kriminalvården tilldelas föreslagen anslagsram för dessa år, 12. godkänner att högst 15 miljoner kronor av anslaget 1:6 Kriminalvården, anslagspost 1, inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet får användas för bidrag till organisationer som avses i 1 förordningen (2002:954) om statsbidrag till vissa organisationer inom Kriminalvårdens område. Beslut Generaldirektör Nils Öberg har fattat beslut i detta ärende. Ekonomi- och fastighetsdirektör Björn Myrberg har varit föredragande. Norrköping Nils Öberg, generaldirektör 3 (36)

5 2. Budgetunderlaget i korthet 2. Budgetunderlaget i korthet 2.1 Kriminalvårdsanslaget Utgiftsprognos och hemställan Kriminalvården har inlett ett omfattande besparings- och effektiviseringsarbete för att anpassa myndighetens verksamhet till de ekonomiska ramar som regering och riksdag anvisat för budgetåren 2019, och Neddragningarna inom anslaget sker samtidigt som klientinflödet vänt uppåt. Den ökning av antalet nyintagna som inleddes under 2017 och som sedan accelererat under hela 2018 bedöms komma att fortsätta under många år framöver. För att minska de senaste årens ackumulerade underskott har Kriminalvården redan under 2018 påbörjat ett effektiviseringsprogram. Arbetet har gett god effekt och dämpat kostnadsutvecklingen märkbart. Det arbetet kommer att behöva intensifieras avsevärt under 2019 och kompletteras med omfattande besparingar. Målet är att myndighetens årliga kostnader successivt ska minska med minst 300 miljoner kronor per år senast år Besparingar av den storleksordningen kommer att kräva ambitionssänkningar inom en rad områden. Samtidigt kräver beläggningssituationen akuta åtgärder. Kostnaderna för dessa åtgärder ingår i utgiftsprognosen i detta budgetunderlag. Resultat, mnkr (2019 års prisnivå) Ingående kredit Beräknat anslag enligt nuvarande budget* Utgiftsprognos utan besparing Besparingseffekt Utgiftsprognos med besparing** Utgående kredit Utgående kredit i procent -9,4-11,4-14,8-20,9 Se vidare bilaga 1 Beräknat anslagsbehov. *Beräknad utifrån tillgängliga uppgifter i Hermes och 2019 års prisnivå i budgetpropositionen. **Prognosen inkluderar kostnader för ökad platskapacitet. Som framgår av tabellen ovan kommer effektiviserings- och besparingsåtgärder på den nivån ändå inte att räcka för att under överskådlig tid få en ekonomi i balans. Vårt ekonomiska läge beror dels på fleråriga neddragningar inom anslaget som motiverats med en förväntad kostnadsminskning till följd av en låg beläggningsnivå, och dels ikraftträdandet av lagändringen i april 2017 som innebär att Kriminalvården utan kostnadstäckning fått överta hela ansvaret för transporter av frihetsberövade. Därutöver medför myndighetens arbete med att skapa såväl tillfälliga som permanenta platser betydande kostnadsökningar redan från Genomgripande och omfattande omstruktureringar av Kriminalvårdens verksamhet kommer att behövas om myndigheten i framtiden förväntas bedriva verksamheten inom nu tilldelade budgetramar. En väsentligt högre grad av kostnadseffektivitet kommer då att krävas vilket i sin tur förutsätter att verksamheten bedrivs på avsevärt färre geografiska platser än idag och med betydligt större enheter. Det säger sig självt att en sådan förändring, liksom målsättningen att dimensionera Kriminalvårdens kapacitet för den klientutveckling som förväntas ske, måste utformas med utgångspunkt i en tydlig och långsiktig kriminalpolitisk inriktning som tar hänsyn till det svenska rättsväsendets behov som helhet samt det faktum att dess myndigheter förväntas fungera tillsammans i en sammanhållen rättskedja. Se vidare avsnitt 4.1 Åtgärder för sänkta kostnader. Platskapacitet (avsnitt 4.2) Beläggningssituationen har under hösten 2018 varit mycket ansträngd med nivåer i flera häkten på eller över 100 procent och i anstalt på mellan 97 och 100 procent. Kriminalvårdens samlade bedömning är att inflödet av intagna och klienter kommer att fortsätta öka och att behovet av kraftigt ökad platskapacitet kommer att bestå under lång tid framöver. Vår samlade bedömning är att Kriminalvården behöver ha kapacitet att ta emot minst frihetsberövade individer senast år Det förutsätter ett kapacitetstak på tillgängliga platser inom en tioårsperiod för att klara av säkerhet, variationer i klientinflödet, underhåll och renovering, med mera. En försiktig uppskattning är att detta innebär en ökning av antalet anställda med minst till över år En sådan omfattande utbyggnad skulle bli både kostsam och praktiskt 4 (36)

6 2. Budgetunderlaget i korthet mycket svår. Som alternativ bör regeringen överväga åtgärder för att hålla nere antalet frihetsberövade individer. En utveckling av frivårdspåföljderna och en utökning av antalet dömda som intensivövervakas är alternativ som bör beaktas. Vi har inlett ett arbete för en långsiktig kapacitetsökning vilken, om den tillåts fullbordas, på några års sikt kommer att binda staten för mycket stora utgiftsökningar. För att på kort sikt klara ett ökat klientinflöde har myndigheten redan fattat beslut om dubbelbeläggning och öppning av tidigare stängda platser. Dessa beslut är direkt och omedelbart kostnadsdrivande och har ytterligare förvärrat myndighetens ekonomiska situation. En inventering pågår sedan slutet av 2018 av möjligheterna att på mycket kort sikt skapa ytterligare tillfälliga platser för att lösa den akuta platsbrist som råder. Flertalet av dessa åtgärder kommer att vara kostnadsdrivande och kan därför inte genomföras i nu rådande ekonomiska situation utan att anslag tillförs. Som påpekats i många tidigare budgetunderlag har ett stort antal av de fastigheter som Kriminalvården hyr ett kritiskt underhållsbehov. Dessa anläggningar kräver omfattande renoveringar för att kunna fortsätta användas, alternativt att byggnaderna rivs och ersätts med nya. Några finansiella förutsättningar att åtgärda denna underhållsskuld har inte funnits på många år och saknas alltjämt. Ett betydande antal anstalts- och häktesplatser kommer därmed ofrånkomligen att gå förlorade också de år som ligger framför oss. Förutsättningarna att vidmakthålla dagens kapacitet undergrävs dessutom av andra faktorer som ligger utanför myndighetens kontroll. Ett sådant exempel är att Polismyndigheten nu lämnar eller har aviserat sin avsikt att lämna sina lokaler på ett antal orter där Polismyndigheten och Kriminalvården sedan länge varit samlokaliserade. Ytterligare ett exempel är när hyresvärdar på grund av ändrade affärsmässiga prioriteringar väljer att inte förlänga hyresavtalen med Kriminalvården. Transportkapacitet (avsnitt 4.3) Kriminalvården saknar, två år efter att riksdagen fattat beslut om ny lagstiftning, alltjämt finansiella förutsättningar att omhänderta det utökade antal transporter som myndigheten förväntas utföra åt andra myndigheter. Myndighetens kostnader för det utökade transportuppdraget sedan 2017 beräknas vid utgången av 2019 uppgå till totalt 309 miljoner kronor varav 204 miljoner kronor är ofinansierade. Kostnaderna för den kapacitetsökning som skett inom den nationella transportenheten belastar nu hela Kriminalvårdens ekonomi tungt och inverkar negativt på myndighetens kärnuppgifter. Kriminalvården har därför beslutat att, i avvaktan på att en adekvat finansiering av de tillkommande transportuppgifterna beslutats av riksdagen, tillsvidare anpassa transportorganisationen till en nivå närmare de ekonomiska ramar som regering och riksdag anvisat. Hemställan och finansiering För 2019 hemställer Kriminalvården om en tilläggsbudget på 799 miljoner kronor. För perioden hemställer myndigheten om tillskott i förhållande till preliminärt beslutade belopp på miljoner kronor samtidigt som myndigheten under samma period behöver genomföra besparingar i verksamheten som uppgår till 850 miljoner kronor, för att uppnå en balans mellan uppdrag och resurser. Tillskotten behövs för att undanröja det ackumulerade finansiella underskottet som uppstått i myndighetens verksamhet på grund av ett till stora delar ofinansierat transportuppdrag samt neddragningar på grund av förväntat minskade kostnader till följd av en lägre beläggningsnivå. De behövs även för att i första hand kortsiktigt skapa tillfälliga platser och åtgärda eftersatt underhåll, men även för att utöka den permanenta platskapaciteten. Resultat med begärt tillskott, mnkr (2019 års prisnivå) Ingående kredit/sparande Beräknat anslag enligt nuvarande budget* Tillskott: ackumulerat underskott 490 utökad platskapacitet utökad transportkapacitet Summa (= hemställan) Utgiftsprognos utan besparing besparingar Utgående kredit/sparande Utgående kredit/sparande % -0,5-0,6-0,4-0,4 Se vidare bilaga 1 Beräknat anslagsbehov. *Beräknad utifrån tillgängliga uppgifter i Hermes och 2019 års prisnivå i budgetpropositionen. 5 (36)

7 2. Budgetunderlaget i korthet Kriminalvården föreslår att del av det statligt ägda bolaget Specialfastigheters vinst används för att minska Kriminalvårdens underskott. Kriminalvården anser att myndigheten idag betalar för såväl underhåll som kapitalkostnader som inte motsvaras av verkliga kostnader för Specialfastigheter. Detta har bidragit till att bolaget återkommande gör betydande vinster som de senaste åren överstigit ägarens, det vill säga statens, avkastningskrav. Nuvarande hyresavtal är normalt skrivna på 25 år och huvuddelen av avtalen med Specialfastigheter tecknades för drygt 10 år sedan. Den senaste 10- årsperiodens mycket låga räntenivåer har därför inte kommit Kriminalvården till del, utan har istället inneburit en allt större vinst för Specialfastigheter samtidigt som Kriminalvårdens hyreskostnader och ekonomiska underskott ökat. Hade myndigheten istället själv ägt sina fastigheter, alternativt större delar av de specifika fastighetsåtgärder som är förknippade med anstalts- och häkteslokaler, hade kostnaderna för både räntor och avskrivningar varit väsentligt lägre än vad myndigheten nu betalar i hyror. Låneram Den utnyttjade låneramen för 2018 var i nivå med vad som beräknades i förra årets budgetunderlag. Begärd låneram för 2019 är miljoner kronor, och för miljoner kronor. Därefter beräknas behoven öka till miljoner kronor 2021 och miljoner kronor Det beror framförallt på stora tele- och säkerhetsinvesteringar i samband med ombyggnation och kapacitetsökning. Se vidare bilaga 2 Verksamhetsinvesteringar och låneram. Ett fokus på basuppdraget Budgetunderlagsperioden kommer att präglas av ett ökat antal klienter, ett ökat platsbehov och en ansträngd ekonomi. Samtidigt behöver Kriminalvården upprätthålla säkerheten och säkra kompetensförsörjningen (se avsnitt 4.4 och 4.5). De ekonomiska resurserna för att utveckla verksamheten och it-stödet kommer att vara mycket begränsade (se avsnitt 4.6 och 4.7). 2.2 Migrationsanslaget Kriminalvården bedömer att antalet utrikes transporterade klienter kommer att öka till under perioden , se vidare avsnitt 5, och föreslår ett anslag på 261 miljoner kronor per år för åren till Förslagen för 2021 och 2022 får betraktas som mycket preliminära eftersom de bygger på osäkra volymprognoser. 2.3 Biståndsanslaget Kriminalvården räknar med en oförändrad verksamhetsnivå jämfört med 2018 och föreslår därför ett anslag på 40 miljoner kronor per år för åren till Med nuvarande anslag på 32 miljoner kronor kommer myndigheten att behöva dra in på personal i flera insatser och eventuellt helt avsluta någon. Se vidare avsnitt 6. 6 (36)

8 3. Framtida klientinflöde 3. Framtida klientinflöde Kriminalvårdens samlade bedömning av utvecklingen är att antalet klienter kommer att öka de närmaste åren och att platskapaciteten i anstalt och häkte skyndsamt behöver utökas. Det sammanlagda antal individer som Kriminalvården bedömer kommer att behöva kunna hålla frihetsberövade uppgår till minst i häkte och minst i anstalt i snitt, sammanlagt cirka individer senast år Kriminalvårdens kapacitetstak behöver därför uppgå till sammanlagt minst tillgängliga platser. Se vidare avsnitt 4.2 Kriminalvårdens kapacitetstak. Påverkansfaktorer Bedömningar av hur klientantalet och klientpopulationen kommer att utvecklas över tid är nödvändiga för att löpande kunna styra och prioritera Kriminalvårdens verksamhet. När inflödet av klienter är stabilt går det att förhållandevis enkelt göra tillförlitliga statistiska framskrivningar något år framåt i tiden. Statistiska beräkningar förmår dock inte omfamna hela den föränderliga verklighet som Kriminalvården verkar i. Framförallt kan de aldrig förutse trendbrott och snabba förändringar i klientflöden. Antalet klienter i anstalt, häkte och frivård styrs alltid av flera olika slags faktorer och som har en både direkt och indirekt påverkan. Bedömningar av hur den framtida klientutvecklingen kommer att se ut måste därför vila på en sammanvägning av tillgängliga fakta och statistik, dynamiska omvärldsanalyser samt ett antal generella antaganden och bedömningar. Kriminalvårdens samlade bedömning av de framtida klientflödena finns närmare utvecklat i den rapport om ökat klientinflöde som presenterats i februari I korthet vilar Kriminalvårdens analys på följande ingångsvärden: Befolkningsutvecklingen På lång sikt finns ett samband mellan befolkningsutveckling och antalet intagna och klienter i Kriminalvården. På kortare sikt är det svårt att urskilja sambandet då andra faktorer, till exempel kriminalpolitiska prioriteringar, har större påverkan. Kriminalvården har tagit fram ett scenario som bland annat tar hänsyn till befolkningstillväxten, se avsnitt 3.1 Klientprognos och klientscenario. Samhälls- och brottsutvecklingen Några dramatiska förändringar av brottsutvecklingen har inte skett i Sverige under 2000-talet. Det är dock rimligt att anta att det stora antalet socialt utsatta områden som vuxit fram kommer att påverka behovet av häktes- och anstaltsplatser. Riktade insatser i dessa områden har en direkt påverkan på klientinflödet i Kriminalvården. Polismyndighetens effektivitet och ärendeflödet i brottmålskedjan Ökad effektivitet i Polisens nya samlade organisation har börjat få effekt. Fler personer grips och häktas exempelvis för vapenbrott och vi konstaterar att allt fler fängelse- och frivårdspåföljder döms ut redan nu. Polismyndigheten ska dessutom senast år 2024 ha ökat antalet anställda med vilket utöver de effektiviseringar som redan skett också innebär en kapacitetsökning med 30 procent på fem år. Åklagarorganisationen och Sveriges domstolar har följaktligen beslutat öka sin kapacitet för att inom samma tidsrymd kunna hantera ett ökat ärende- och målinflöde i brottmålskedjan. Straffskärpningar och domstolspraxis Straffmassan utgörs av den totala utdömda strafftiden för antalet klienter som verkställer ett fängelsestraff i anstalt. Straffmassan påverkas av antalet inskrivna klienter, men även av förändringar i utdömda strafftider. Om antalet klienter ökar samtidigt som det döms ut längre fängelsestraff ger det en dubbel effekt på straffmassan. Platsbehovet i Kriminalvården över tid är därför en direkt följd av vilka straff som utdöms i domstol. Förutom antalet dömda klienter och fängelsestraffens längd påverkar framförallt reglerna för villkorlig frigivning. Även förändringar i domstolarnas praxis kan påverka de utdömda strafftidernas längd. Under ett antal år har det genomförts straffskärpningar inom en lång rad områden, och flera är under utredning. En sammanfattning av de som bedöms ha haft, eller kommer att ha, störst betydelse för kostnader och behov av ökad kapacitet i Kriminalvården sammanfattas i avsnitt 3.2 Straffskärpningar och domstolspraxis. 7 (36)

9 3. Framtida klientinflöde 3.1 Klientprognos och klientscenario Kriminalvården tar tillsammans med andra myndigheter i rättskedjan varje år fram en gemensam prognosrapport. Samtliga myndigheter i rättskedjan bedömer att antalet ärenden, brottsmisstankar och avgjorda brottmålsdomar kommer att öka kraftigt de närmaste åren. Kriminalvården tar fram en statistisk klientprognos med hjälp av en vedertagen statistisk prognosmetod baserad på historisk tidsserieanalys. Den statistiska prognosen kompletteras nu med ett klientscenario som även tar hänsyn till utvecklingen av den straffmyndiga delen av befolkningen, det vill säga personer från och med 15 års ålder. Statistisk klientprognos Beläggningssituationen under 2018 bekräftar Kriminalvårdens bedömning i förra budgetunderlaget att den långa minskningen av antalet klienter nu vänt, och att minst en, men förmodligen flera, av de omvärldsfaktorer vi då pekade på verkar ha fått genomslag. Medelantalet klienter ökade såväl inom anstalt- och häktesverksamheten som i frivården. För första gången på flera år indikerar även den statistiska prognosen att antalet klienter i frivård kommer fortsätta att öka. Medelantal klienter, statistisk prognos Statistisk prognos över medelantalet klienter samt faktiska värden för Fängelsedömda* Häktade Övriga i häkte** Klienter i frivård*** Totalt Förändring Det prognostiserade utfallet för perioden är avrundat till närmaste tiotal. Se vidare Den framtida verksamhetsvolymen i rättskedjan- Prognoser för perioden * Jämförelsetalen har korrigerats till följd av ändrat beräkningssätt för medelbeläggning från Se vidare Kriminalvårdens årsredovisning för ** Prognosen för övriga i häkte är ett konstant värde som skattats baserat på historisk data. *** Jämförelsetalen för 2016 och 2017 har korrigerats till följd av summeringsfel i budgetunderlaget Prognosen indikerar en fortsatt ökning under budgetunderlagsperioden med cirka 13 procent respektive sju procent för medelantalet fängelsedömda och medelantalet häktade, samt med cirka sju procent för medelantalet klienter i frivård. När det gäller häktade bör påpekas att Kriminalvården planerar sin kapacitet utifrån månaden med högst genomsnittsantal, och inte det genomsnitt för året som presenteras i tabellen ovan. Se vidare avsnitt 4.2 Kriminalvårdens kapacitetstak. Vad gäller frivårdsklienterna är det i dagsläget svårt att bedöma utvecklingen och dess konsekvenser. På kort sikt kan förändringar i klientinflödet hanteras, men vid ett kontinuerligt högt och ökande inflöde kommer den organisatoriska förmågan inte att räcka till. Vi återkommer till detta i kommande budgetunderlag. Klientscenario Kriminalvårdens modell för att beskriva ett mer sannolikt klientscenario fokuserar på en samlad bedömning av utvecklingen av den straffmyndiga delen av befolkningen, det vill säga personer från och med 15 års ålder. Den tar också hänsyn till att andelen häktade i förhållande till den straffmyndiga befolkningen kan komma att öka ytterligare med hänsyn till bland annat ökad social utsatthet, kraftigt ökade satsningar på brottsbekämpningen och ett mycket stort antal straffskärpningar, det vill säga de påverkansfaktorer som beskrivs ovan. Klientscenario häktade * Grafen inkluderar inte kategorin övriga i häkte. 8 (36)

10 3. Framtida klientflöde Grafen visar att medelantalet häktade kan komma att öka med cirka 600 under det närmaste decenniet, med hänsyn tagen till ovanstående faktorer. Den bygger på SCB:s befolkningsstatistik. Myndigheten har även antagit att andelen häktade i förhållande till den straffmyndiga befolkningen kommer att öka med 20 procent. Detta får anses vara ett förhållandevis försiktigt antagande. Klientscenario fängelsedömda Medelantalet fängelsedömda kan med samma antaganden komma att öka med cirka under samma period. Kriminalvården använder klientscenarierna som ett riktmärke i planeringen av det långsiktiga kapacitetsbehovet. Antalet verkställighetsfall 1, som räknas in i fängelsedömda ovan, räknas då istället med i scenariot för platsbehov i häkte. Se vidare avsnitt 4.2 Kriminalvårdens kapacitetstak. 3.2 Straffskärpningar och domstolspraxis I följande avsnitt sammanfattas de genomförda kriminalpolitiska förslag som bedöms ha haft störst betydelse för behovet av ökad kapacitet i Kriminalvården. Därefter följer en beskrivning av överlämnade eller pågående utredningar som kommer att påverka strafflängden om de omsätts i ny lagstiftning. Genomförda kriminalpolitiska förslag Genomgående när det gäller de straffskärpningar som har genomförts under senare år har regeringen bedömt att kostnaderna för Kriminalvården antingen är marginella, osäkra eller ansett att de i varje fall inte får full effekt förrän efter en viss tid. Regeringen har följaktligen varje gång en straffskärpning beslutats angivit att kostnaderna ska rymmas inom Kriminalvårdens befintliga anslag. De straffskärpningar som presenteras nedan har trätt i kraft under perioden Allt har inte, och kan inte heller, med precision kostnadsberäknas. De uppskattningar som har gjorts innebär emellertid sammanlagda årliga kostnadsökningar för Kriminalvården på mellan cirka 500 och 600 miljoner kronor per år vid full effekt. Regeringen har deklarerat sin avsikt att noga följa kostnadsutvecklingen för att kunna bedöma Kriminalvårdens faktiska resursbehov. Några utökade resurser kopplade till dessa beslut har dock hittills inte tillförts. Organiserad brottslighet Flera förändringar i syfte att mer effektivt kunna bekämpa organiserad brottslighet trädde i kraft den 1 juli Klienter som kan kopplas till organiserad brottslighet är mer resurskrävande än andra och ställer betydligt högre krav på fysisk och teknisk säkerhet. Kriminalvårdens bedömning är att platserna vid säkerhetshäktena därför behöver bli fler, vilket i sin tur kräver att Kriminalvården skapar ersättningsplatser, så kallade normalplatser, på andra häkten. Skärpta straff för vissa allvarliga brott Under 2016 och 2017 trädde flera lagändringar i kraft som innebär utvidgat straffansvar eller straffskärpningar när det gäller försök, förberedelse och stämpling till allvarliga brott, synnerligen grova narkotikabrott samt ett antal allvarliga våldsbrott 3. Det är svårt att bedöma exakt hur de har påverkat volymerna i frivård och anstalt, men det är högst sannolikt att antalet klienter ökar på grund av skärpningarna. Den ursprungliga utredningen uppskattade kostnadsökningarna för Kriminalvården till cirka 367 miljoner per år vid full effekt. Nya brott för narkotikabrott Genom en lagändring, som trädde i kraft den 1 juli 2016, skärptes straffen för gärningar som omfattar hantering av synnerligen stora mängder narkotika 4. I utredningen konstaterades att kostnadsökningarna för Kriminalvården skulle bero på domstolarnas tillämpning men att de inte skulle överstiga 100 miljoner kronor per år 1 Verkställighetsfall är fängelsedömda personer som är placerade i häkte i väntan på placering i anstalt, som väntar på omplacering till annan anstalt eller som övernattar under en längre transport. 2 Bättre straffrättsliga verktyg mot organiserad brottslighet (Prop. 2015/16:113) 3 Straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott (SOU 2014:18) 4 Synnerligen grova narkotikabrott (Prop. 2016/15:111) 9 (36)

11 3. Framtida klientflöde vid full effekt. Regeringen bedömde för sin del att kostnadsökningen sannolikt inte skulle överstiga 50 miljoner kronor. Skärpta straff för resor i terrorismsyfte Under 2018 har ändringar gjorts i ett antal befintliga lagar för att skärpa straffansvaret för resor i terrorismsyfte 5. Kostnadsökningarna för Kriminalvården bedömdes som marginella. Ändringarna medför dock ökade krav på differentieringsmöjligheter för att minska risken för radikalisering. I inledningen av rättsprocessen är risken stor att klienter misstänkta för terrorbrott behöver avskiljas från andra intagna. Förutom att det tar personella resurser i anspråk påverkar det lokalanvändningen på så sätt att en hel avdelning kan behöva avskärmas för att inte riskera rättsprocessen. Skärpt sexualbrottslagstiftning Från 1 juli 2018 har ändringar i sexualbrottslagstiftningen börjat gälla som innebär utökat straffansvar och skärpta straffskalor 6. Förändringarna kan antas medföra att fler döms till fängelse och frivårdspåföljd samt att de fängelsestraff som döms ut blir längre. Förändringarna kan även påverka inflödet till häkte eftersom fler misstänkta kan antas vara frihetsberövade under förundersökningen. Kriminalvården framhöll i sitt remissvar att denna klientgrupp är särskilt kostnadskrävande bland annat när det gäller placering, särskild behandling- och programverksamhet både i anstalt och frivård. Det kräver även särskilt utbildad personal för att kunna bedriva ett effektivt återfallsförebyggande arbete. Skärpta straff gällande skjutvapen och explosiva varor En ny straffbestämmelse om synnerligen grovt vapenbrott infördes den 1 september 2014, samtidigt som straffskalorna för vapenbrott och grovt vapenbrott höjdes 7. Utredningen gjorde den relativt grova bedömningen att kostnaderna för Kriminalvården förväntades öka med cirka 21 miljoner kronor vid full effekt. Ändringar i vapenlagen och lagen om brandfarliga och explosiva varor trädde i kraft 1 januari De innebär skärpta straff och kan antas innebära ett ökat antal fängelsedomar och längre straff. Kriminalvården har beräknat kostnaderna till mellan 70 och 100 miljoner kronor om året när ändringarna når full effekt. Enligt statistik från Polismyndigheten femfaldigades antalet häktade för vapenbrott 2018 jämfört med året före. Kommande kriminalpolitiska förslag Utöver de redan genomförda straffskärpningarna ovan finns ett antal överlämnade eller pågående utredningar som, om och när de omsätts i ny lagstiftning, kommer att påverka de utdömda straffens längd och därmed kapacitetsbehovet i Kriminalvården. De beräkningar som har gjorts innebär sammanlagda kostnadsökningar på mellan 800 och miljoner kronor per år vid full effekt. Kostnaderna blir avsevärt högre när platsutökningen räknas med. De bedömningar som Kriminalvården hittills har gjort för respektive förslag summerar till ett utökat platsbehov på upp till 800 nya platser 9. Exakt hur stor platsutökning som till slut blir nödvändig beror emellertid på den sammanlagda effekten av de förslag som redan genomförts och vilka ytterligare som kommer att bli verklighet. Att i förväg exakt kunna beräkna platsbehovet till följd av dessa förslag går inte. Samtidigt krävs att beslut om ökad platskapacitet fattas långt i förväg om de platser som kommer att behövas ska finna tillgängliga när reformerna får effekt. Snabbare lagföring Ett antal åtgärder för snabbare lagföring har föreslagits och försök med så kallad tillgänglighetsdelgivning i brottmål har pågått under Utredningen 10 har bedömt att en ny häktningsgrund i enlighet med förslaget kommer att leda till ytterligare cirka häktade per år, vilket motsvarar sex till femton procent av vår nuvarande häkteskapacitet. Kriminalvården uppskattar att kostnaden blir upp till 100 miljoner kronor per år, exklusive kostnaderna för att utöka antalet häktesplatser. Eftersom beläggningsläget för häktena redan är mycket ansträngd föreslog Kriminalvården i sitt 5 Ett särskilt straffansvar för resor i terrorismsyfte (Prop. 2015/16:78) 6 En ny sexualbrottslagstiftning byggd på Frivillighet (Prop. 2017/18:177) 7 SFS 2014:894 Lag om ändring i vapenlagen (1996:67) 8 Skjutvapen och explosiva varor Skärpta straff för de grova brotten (Ds 2017:24) 9 Det inkluderar de förslag som beskrivs i under Kommande kriminalpolitiska förslag samt förslaget Skärpta straff för barnpornografibrott (Ds 2018:23) 10 Snabbare lagföring (Ds 2018:19) 10 (36)

12 3. Framtida klientflöde remissvar att konsekvenserna måste utredas och analyseras i ett bredare perspektiv och i förhållande till andra delar av rättskedjan. Ett ökat antal häktade skulle också medföra ett ökat behov av transporter. Straffskärpningar Förslag har lagts fram om att skärpa straffen för brott som begåtts systematiskt, för inbrottsstölder 11 och för barnpornografibrott 12. Om de genomförs förväntas både antalet fängelsedomar och strafftiden öka. Kriminalvården uppskattar att kostnaden blir upp till 100 miljoner kronor per år. Förslaget bedöms medföra ett utökat platsbehov på 65 platser, som inte ligger med i kostnadsuppskattningen. Skärpta regler för unga lagöverträdare Ungdomsreduktionsutredningen 13 föreslår bland annat att det inte längre ska krävas särskilda skäl för att döma lagöverträdare i åldersgruppen år till fängelse. Utredningen föreslår samtidigt att det inte ska göras någon skärpning av reglerna för lagöverträdare i åldern år. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli. En borttagen ungdomsrabatt bedöms ha mycket stor påverkan på hur många personer som dömts till fängelse och fängelsestraffens längd för denna grupp. Kriminalvården uppskattar kostnaden till mellan 600 och 900 miljoner kronor per år. Reformen bedöms innebära att antalet platser behöver öka med 200, vilket innebär ytterligare kostnader. Förbättra situationen för frihetsberövade barn Kriminalvården, Åklagarmyndigheten och Statens institutionsstyrelse har på uppdrag 14 av regeringen föreslagit åtgärder för att förbättra situationen för barn i häkte. Åtgärderna handlar bland annat om att bryta isolering, förstärka utbildningsorganisationen och utbilda personal. Kostnaden beräknas till strax under 50 miljoner kronor om året. Villkorlig frigivning En lagrådsremiss har lagt förslag som bland annat innebär en förlängning av den villkorliga frigivningen samt möjlighet att föreskriva villkor och besluta om elektronisk övervakning 15. Kriminalvården har uppskattat kostnaden till mellan 10 och 20 miljoner kronor om året. Ändringarna av innehållet i föreskrifter efter villkorlig frigivning kommer sannolikt att öka arbetsbelastningen inom frivården. Färre i häkte och minskad isolering Förslagen i betänkandet Färre i häkte och minskad isolering 16 har ännu inte lett till någon proposition. Förslagen om minskad isolering och hem- eller områdesarrest med hjälp av ett GPS-system är mycket kostnadsdrivande och vägs inte upp av de förslag som syftar till kortare häktestider och färre i häkte. Kriminalvården har uppskattat att kostnadsökningen blir upp till 280 miljoner kronor om året. Nya ungdomspåföljder Förslaget om den nya påföljden ungdomsövervakning 17 har ännu inte lett till någon proposition. Om den nya påföljden införs och Kriminalvården skulle ansvara för verkställigheten, skulle det kräva investeringar för teknisk utrustning. Påföljden bedöms även bli mer personalkrävande än verkställighet av intensivövervakning genom elektronisk kontroll. Utredningen om processrätt och stora brottmål 18 Utredningen ska redovisas senast den 9 maj 2019 och ska bland annat lämna konkreta förslag på hur handläggningen av stora brottmål med omfattande bevisning kan effektiviseras och moderniseras. Utredningens förslag skulle på sikt kunna påverka Kriminalvården genom att häktestiderna i stora brottmål kortas. Ny strafftidslag Den 1 april 2019 träder en ny strafftidslag i kraft 19. En av nyheterna är att det införs fasta tidsramar för hur länge en dömd som ska överföras eller förpassas till anstalt för att avtjäna ett fängelsestraff får hållas i häkte. De fasta tidsramarna ställer högre krav på Kriminalvården att ha tillräcklig platskapacitet för att klara av att 11 Straffrättsliga åtgärder mot organiserad tillgreppsbrottslighet Ju2018/00533/LP 12 Vissa frågor om barnpornografibrottet och om avskaffad preskription för allvarliga brott mot barn (Ds 2018:23) 13 Skärpta regler för lagöverträdare år (Dir. 2017:122) 14 Förbättra situationen för barn som frihetsberövas (Ju2017/10014/Å) 15 SOU 2017:61 Villkorlig frigivning - förstärkta åtgärder mot återfall i brott 16 SOU 2016:52 17 Nya ungdomspåföljder (Ds 2017:25) 18 Utredningen om processrätt och stora brottmål (Ju 2016:109) 19 En ny strafftidslag (Prop. 2017/18:250) 11 (36)

13 3. Framtida klientflöde följa bestämmelsen. Med nu rådande beläggningsnivå saknar Kriminalvården möjlighet att klara de nya lagkraven. Förvarstagna enligt utlänningslagen Det är fortfarande osäkert hur antalet förvarstagna enligt utlänningslagen som placeras i Kriminalvården kommer att utvecklas. Kriminalvården kan bara placera en mindre andel av denna klientkategori på särskilda avdelningar som är anpassade för förvarstagna. Övriga placeras på vanliga häktesplatser och får därmed en vistelse som liknar den för intagna med restriktioner. För närvarande finns ingen finansiering för att förbättra situationen för denna klientgrupp. Tillsammans med det ansträngda beläggningsläget på häktena gör det att Kriminalvården saknar möjligheter att ta emot ett ytterligare antal förvarstagna. 12 (36)

14 4. Utökad kapacitet i ett pressat ekonomiskt läge 4. Utökad kapacitet i ett pressat ekonomiskt läge anslag 1:6 Kriminalvården 4.1 Åtgärder för att sänka kostnader Vid ingången av 2019 uppgick anslagskrediten till totalt 562 miljoner kronor vilket motsvarar cirka 6,5 procent av myndighetens anslag. Det förväntade ackumulerade budgetunderskottet vid utgången av innevarande år skulle, om ingen ytterligare inbromsning sker, uppgå till nästan 900 miljoner kronor. För att inom rimliga tidsramar undanröja det underskottet krävs omfattande åtgärder för att balansera myndighetens uppgifter och finansiella ramar. Kriminalvården arbetar sedan 2018 intensivt för att minska underskottet i den löpande verksamheten med hjälp av både effektiviseringsoch besparingsåtgärder. Målet har hittills varit att minska våra kostnader utan att det får negativa konsekvenser för det klientnära arbetet. Effektiviseringar och besparingar i den löpande verksamheten För att komma tillrätta med myndighetens kostnadsutveckling har Kriminalvården arbetat med att kartlägga möjliga effektiviseringar på nationell, regional och lokal nivå och vidta åtgärder som i så liten utsträckning som möjligt påverkar ambitionsnivån i kärnverksamheten. Under 2019 har det arbetet intensifierats och kompletteras med ett antal tänkbara besparingsåtgärder. Till skillnad från effektiviseringsförslagen kommer besparingskraven att medföra en sänkt ambitionsnivå på flera olika områden. Målet att besparingarna så långt som möjligt inte ska innebära stora försämringar av det klientnära arbetet kvarstår. Det kommer dock inte att kunna upprätthållas med oförändrad anslagsnivå. Nedan följer ett antal effektivitets- och besparingsåtgärder som antingen bereds eller i delar redan har beslutats inom myndigheten: - Effektivare bemanningsplanering på anstalter och häkten. - Effektivare utbildningar. Distansutbildningar och utbildning via videolänk prioriteras. Vissa utbildningar ställs in under 2019 och. - Ett minskat antal transporter och resor genom att exempelvis fler omhäktningar och andra möten sker via videolänk. - Översyn av normeringar, till exempel en ökad flexibilitet i säkerhetsnormering. Efterlevnaden av normeringen behöver också följas upp, så att inte mer kostnadsdrivande alternativ än vad normeringen kräver väljs. - Minskat konsultanvändande. - Effektivare administration, bland annat genom en centralisering av rekrytering och schemaläggning. - Minskade ambitionsnivåer i det pågående och planerade utvecklingsarbetet. - Minskning av huvudkontorets dimensionering. Effektiviserings- och besparingsarbetet kombinerat med den kostnadsmedvetenhet som har följt, har redan inneburit minskade kostnader på cirka 50 miljoner kronor under I nu gällande prognos ligger förväntade effektiviseringar och besparingar på 150 miljoner kronor för 2019, 250 miljoner kronor för och 300 miljoner kronor per år för 2021 och Givet de behov som uppstår med en ökande klienttillströmning är den totala effektiviseringsoch besparingspotentialen i nu aktuella förslag emellertid inte i närheten av vad som behövs för att få en ekonomi i balans ens på flera års sikt. Tillförs inte myndigheten ytterligare resurser kommer betydligt mer genomgripande och omfattande omstruktureringar av verksamheten att krävas för att nå en balans mellan myndighetens kärnuppdrag och nu gällande anslagsnivå. Möjliga strukturåtgärder och minskade ambitionsnivåer För att med bibehållen anslagsnivå uppnå en väsentligt högre kostnadseffektivitet i verksamheten krävs att Kriminalvården ställer om anstalts- och häktesbeståndet till större och mer kostnadseffektiva enheter. Vi behöver i så fall koncentrera anstaltsverksamheten till färre 13 (36)

15 4. Utökad kapacitet i ett pressat ekonomiskt läge geografiska platser och samlokalisera häkten med anstalter. En sådan förändring skulle utan tvekan ge stora ekonomiska skalfördelar och väsentligt bättre förutsättningar att bedriva verksamheten mer kostnadseffektivt (se även avsnitt 4.2 Kriminalvårdens kapacitetstak). Det skulle dock samtidigt medföra säkerhets- och verksamhetsmässiga risker. Ett skäl till att Kriminalvårdens genom åren valt att behålla sina många och, i internationell jämförelse, små geografiskt utspridda enheter är att det har visat sig vara en framgångsfaktor i det dynamiska säkerhetsarbetet. Därutöver är ambitionen att kunna erbjuda insatser väl anpassade efter intagnas individuella behov. Många anstalter och häkten ger dels goda förutsättningar att differentiera klienter, omplacera och därmed bryta negativa klientkonstellationer på ett sätt som få andra länder kan. Därtill betyder det att Kriminalvården kunnat skapa ett brett utbud av återfallsförebyggande insatser där många andra länder har en avsevärt mer likriktad verksamhet. Större och färre enheter skulle dessutom få påtagligt negativa konsekvenser för våra möjligheter att beakta de intressen som gör sig gällande i övriga myndigheter i rättskedjan, med exempelvis längre avstånd till närmaste häkte som följd. En koncentrering av Kriminalvårdens verksamhet till ett fåtal orter skulle också få konsekvenser för arbetsmarknaden. Kriminalvården är ofta en av de största arbetsgivarna på de ställen där vi idag finns etablerade. Färre och större enheter framstår emellertid som en nödvändig förutsättning för att med rådande anslagsnivå på sikt kunna tillhandahålla tillräckligt många platser för att möta det kapacitetsbehov som vi anser kommer att följa av den kriminalpolitiska inriktning som sedan en längre tid gäller. I en personalintensiv verksamhet som Kriminalvårdens kan stora kostnadsminskningar därtill inte ske utan att också minska antalet årsarbetskrafter. För att kunna göra detta i större skala behöver personalresurserna i högre grad än idag fokusera på myndighetens verkställighetsuppdrag. Idag utför Kriminalvården till exempel ett mycket stort antal transporter åt andra myndigheter, se avsnitt 4.3 Transportkapacitet. En nedprioritering av ambitionsnivån när det gäller det mest resurskrävande återfallsförebyggande arbetet skulle sannolikt också behöva övervägas. Verksamheter som i så fall behöver prioriteras ner inkluderar: - Insatser mot unga dömda. Kriminalvårdens nuvarande nio ungdomsavdelningar är synnerligen resurskrävande. Avdelningarna tar stora ytor i anspråk och kräver en mycket hög personaltäthet. Effekterna av denna satsning är ännu inte utvärderad. En omvandling av samtliga, eller åtminstone ett flertal, av ungdomsavdelningarna till normalavdelningar skulle på relativt kort tid kunna frigöra både ett stort antal anstaltsplatser och betydande personalresurser. - Att sänka ambitionen i frivårdens arbete, bland annat genom en lägre kontaktfrekvens för klienter med låg risk, och en begränsning eller avveckling av uppsökarverksamheten på häkte. - Att öka tiden som intagna är inlåsta på sina rum i anstalt. För detta kan dock lagändringar behövas. - Dra ner på sysselsättningsmöjligheterna i anstalt. Det skulle spara in på behovet av personal. - Minska ambitionen när det gäller isoleringsbrytande åtgärder på häkte genom att minska antalet personalledda aktiviteter. - Begränsad sjukvård i egen regi till att enbart avse akuta vårdinsatser minskar behovet av sjuksköterskor i verksamheten. Detta kommer dock samtidigt öka behovet av transporter till och från vårdcentraler och sjukhus, där självfallet vårdkostnaderna istället ökar. - Minskade ambitioner i verksamheten kommer också generellt att minska behovet av administrativ personal. - Avstå från ytterligare tillfälliga platslösningar. Det bör understrykas att genomgripande åtgärder av ovan nämnda slag inte kan genomföras utan att också kvaliteten i det återfallsförebyggande arbetet påverkas mycket negativt. Antalet dömda som återfaller i brott riskerar att öka och inflödet av intagna och klienter till Kriminalvården kommer då på sikt att öka ännu mer. 14 (36)

16 4. Utökad kapacitet i ett pressat ekonomiskt läge 4.2 Kriminalvårdens kapacitetstak Grund för Kriminalvårdens begärda tillskott: Det tillskott som Kriminalvården har fått i nuvarande budget kommer inte att räcka för att täcka det kortsiktiga och långsiktiga behovet av platser. Kriminalvården är i akut behov av tillfälliga anstalts- och häktesplatser till dess att en mer permanent utbyggnad står klar. För att täcka kostnaderna för detta föreslår Kriminalvården en tilläggsbudget på 105 miljoner för 2019 för att kunna hantera det akuta läget genom dubbelbeläggningar, tillfälliga platser och andra tillfälliga lösningar. Kriminalvården hemställer även om ytterligare tillskott för tillfälliga och permanenta platser under budgetunderlagsperioden. Kostnaderna för detta beräknas uppgå till: : 105 miljoner kronor 2021: 295 miljoner kronor 2022: 515 miljoner kronor Det innebär att Kriminalvården får möjlighet att utöka antalet permanenta platser med 120 för häkte och 80 för anstalt, samt skapa tillfälliga platser och andra tillfälliga lösningar för att klara det ökade klientinflödet. Kriminalvården står inför stora utmaningar vad avser anstalts- och häktesbeläggning på både kort och lång sikt. Myndigheten bedömer att det finns ett stort behov av att omedelbart skapa ytterligare tillfälliga platser och identifiera hur platskapaciteten kan ökas på kort sikt, permanent eller tillfälligt. Varje slags permanent kapacitetsökning tar oundvikligen lång tid och behöver därför utgå från en tydlig politisk inriktning och en långsiktig finansiering för att kunna påbörjas och genomföras i god ordning och med hög kostnadseffektivitet. Den statliga budgetprocessen medger inte den långsiktighet som krävs när det gäller investeringar av det slag som nu är aktuella i Kriminalvårdens verksamhet. För att öka planeringshorisonten för arbetet med att skapa ett adekvat kapacitetstak krävs att regeringen i någon lämplig form anger vilka finansiella förutsättningar som långsiktigt ska gälla. Baserat på det relativt försiktiga klientscenario som presenterades i avsnitt 3.1 bedömer Kriminalvården att antalet individer som behöver hållas frihetsberövade senast år 2029 uppgår till minst cirka i häkte och minst i anstalt, det vill säga sammanlagt minst frihetsberövade individer samtidigt. För att klara av att förvalta fastigheterna, hantera variationer i klientinflöde, differentiering, säkerhet och återfallsförebyggande arbete bedömer myndigheten att antalet häktesplatser behöver uppgå till och antalet anstaltsplatser till 6 300, det vill säga sammantaget platser senast inom ett decennium (se graferna under Kapacitetsbehov i häkte och Kapacitetsbehov i anstalt nedan). I planeringen av åtgärder för att möta ett ökat klientinflöde behöver myndigheten även ta hänsyn till att uppskattningsvis 500 platser kommer att förloras under samma period, främst på grund av kraftigt eftersatt underhåll. Kriminalvården har i ett första skede fattat inriktningsbeslut som innebär en utökning om drygt 200 häktesplatser och drygt 900 anstaltsplatser fram till Därutöver har myndigheten fattat beslut om att öppna cirka 130 tillfälliga anstaltsplatser för att klara situationen den närmaste tiden. Utöver detta planerar myndigheten för ytterligare 80 permanenta häktesplatser och 290 permanenta anstaltsplatser inom budgetunderlagsperioden. De tillfälliga platserna planeras att finnas kvar fram tills den permanenta utbyggnaden bättre motsvarar myndighetens behov. En ytterligare utökning till platser skulle bli både kostsamt och praktiskt mycket svårt. Regeringen bör därför överväga åtgärder för att hålla nere antalet frihetsberövade individer. En utveckling av frivårdspåföljderna och en utökning av antalet dömda som intensivövervakas är alternativ som bör beaktas. Vidtas inte omfattande åtgärder för att vidmakthålla och öka myndighetens kapacitetstak kommer dessutom antalet tillgängliga platser att minska kommande år. Exempel på detta är anstalten Rödjan strax utanför Mariestad, med 60 platser i säkerhetsklass 3, som under 2018 fått ett föreläggande avseende brandskydd. Fastighetsägaren har beviljats dispens baserat på planerad ersättningsbyggnation. Dispensens förutsätter dock byggstart våren Andra 15 (36)