Fördjupad projektbeskrivning Dnr 37720/2011

Relevanta dokument
Tillsammans - så mycket bättre för barn och unga som anhöriga

Välkomna till Lärandeseminarium 1. Barn som anhöriga

Projekt Barn som anhöriga

Kvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården.

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

Policydokument LK Landstingets kansli. Barn som anhöriga - Ett policydokument för hälso- och sjukvården

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Barnombud. Policy för barn som anhöriga 2004 rev Barnet som patient, anhörig och länsinvånare

Barnkonventionen september Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag!

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

Årsrapport samordnare för barn till föräldrar med psykisk ohälsa

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Barndialogen är. Snarare än att tänka sig in i ett nytt agerande tror vi på att agera oss in i ett nytt tänkande

Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar Psykiatriska kliniken Ryhov

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011

Stöd till barn vid oväntat eller plötsligt dödsfall hos nära anhörig

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut

Cirkulärnr: 12:12 Diarienr: 12/2004 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet:

Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling

BARN SOM ANHÖRIGA Slutrapport

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

Årsrapport samordnare barn till psykiskt sjuka föräldrar och BIP Ryhov Jönköping 2016

Datum för upprättande: Datum för uppföljning: Psykisk hälsa Länsgemensam handlingsplan 2018

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården?

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013

Intresseanmälan. till deltagande i ett nationellt utvecklingsarbete gällande samordnat stöd. till barn och föräldrar i familjer med missbruk

Handlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxenpsykiatri

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

PRIO-nätverket Resurscentra och Programområde Psykisk Hälsa. Stockholm

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga

Plan för regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården 2014

U T V E C K L I N G S L E D A R E

Barnkonventionen i alla landstingets verksamheter. Caroline Sjödell Charlotta Lindell. Skriv texter. Folkhälsocentrum.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks och beroendevården i Norrbottens län

Samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson

Regionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet

Grön rehabilitering. Pilotverksamhet på Tenhults naturbruksgymnasium och Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän

1 MARS Överenskommelse. mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen

Uppdrag om stärkt stöd till barn som anhöriga

Kvalitetsbokslut 2011 BUP MSE

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Trygg och effektiv utskrivning från slutenvård. Projektplan del 3 Uppföljning av process och effektmål

Nätverksträff barnombud. Eksjö Jönköping Värnamo

Verksamhetsplan 2019 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Välkomna till extramöte för nätverket för regionala samverkans- och stödstrukturer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Barnperspektivet inom Beroendevården

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson

Psykisk hälsa, ohälsa. Rapport om pågående arbete.

N Y T T F R Å N SIKTA

Demensprocessen i Hallands län

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015

Antagen av Samverkansnämnden

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till handlingsplan med anledning av utvärdering av Kommunal utveckling

En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus gunborg.brannstrom@skl.se

Stöd i föräldrarollen inom missbruks- och beroendevården

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D ), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Kommunstyrelsen Landstings-/regionstyrelsen Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Hälso- och sjukvård

Remissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017

Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län

Överenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård

Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN

PM Bakgrunden till satsningen på SIP för äldre var att användningen inte motsvarade behoven

Kartläggning och analys av området psykisk hälsa i Uppsala län. Statlig satsning på psykisk hälsa SKL, analysseminarium 26 april 2017

Handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa

Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019

Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om intensifierat samverkansarbete för barn och ungas psykiska hälsa

Kortare väntetider i cancervården - överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2015 (Dnr 14/6942)

Psykisk hälsa Lokal handlingsplan

Överenskommelsen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen.

E-hälsa 6/5 9/ Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Ny webb och inrapportering av redovisning

Riktlinjer för suicidprevention Norrköpings kommun. Utkast

Psykisk funktionsnedsättning

Förslag till förlängning av Policy för att förebygga och behandla missbruk och beroende. Samverkan mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län

Lokal handlingsplan enligt Måldokument (lokal överenskommelse) 2016

Länsgemensam strategi i samverkan för stöd till anhöriga

Överenskommelse psykisk hälsa 2018

Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM MAGNUS FRITHIOF

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

Uppstartsdag för Vårdsamverkan Skaraborg. Dokumentation. Ambulansens konferenscentrum, Skövde 4 oktober 2013

Hälso- och sjukvårdslagen, Socialtjänstlagen, Lagen om stöd och service, Skollagen samt Lagen om psykiatrisk tvångsvård.

Transkript:

landstingets kansli Folkhälsa och sjukvård Linda Frank 036 32 40 94 linda.frank@lj.se Socialstyrelsen Merike Hansson Fördjupad projektbeskrivning Dnr 37720/2011 Information, råd och stöd till barn vars förälder är allvarligt sjuka, är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel eller oväntat avlider. landstingets kansli Telefon 036 324001 Plusgiro: 105000-4 Folkhälsa och sjukvård E-post Barndialogen@lj.se Bankgiro: 5216-2849 Husargatan 4 Hemsida www.lj.se Orgnr: 232100-0057 551 11 Jönköping

INNEHÅLL PROJEKTÄGARE Sid AKTIV PROJEKTTID PROJEKTORGANISATION Projektsamordning Styrgrupp Utvärdering Delprojekt/aktiviteter Referensgrupp Administrativ support Utvärdering Delprojekt/aktiviteter SYFTE ÖVERGRIPANDE MÅL DELMÅL AVGRÄNSNINGAR SAMVERKAN UTVECKLINGSARBETETS UPPLÄGG Struktur Process Resultat OSÄKERHET I PROJEKTET BUDGET 2012-2014 UPPFÖLJNING PROJEKTETS INNEHÅLL OCH OMFATTNING Pågående insatser Kompletterande eller närliggande insatser Påbörjade och/eller nya möjliga delprojekt BILAGOR GRIDD mall för beskrivning av aktuella insatser

PROJEKTÄGARE Landstinget i Jönköpings län AKTIV PROJEKTTID Juli 2012 juni 2014 PROJEKTORGANISATION Projektsamordning Projektledare 75-100 % Administrativt stöd 100 % Styrgrupp Styrgruppen kommer att fungera som ett beslutande forum för projektet. Styrgruppen kommer att ta beslut om olika delprojekt inom projektet. Styrgruppen rapporterar löpande till ledningsgruppen för samverkan kommun-landsting (se sid. x) under projektets gång. Styrgruppen ansvarar för egna nätverk/arbetsgrupper inom sitt ansvarsområde i samverkan med projektledningen. Projektet spänner över många verksamheter, vilket gör att det är en avvägning att ha en så bred representation som möjligt och ändå ha en begränsad i storlek som ger en styrgrupp som kan ta beslut på ett funktionellt vis. Landstingets och kommunernas olika verksamheter i länet kommer i styrgruppen att ha följande representanter: Landstinget genom medicinsk programgrupp barn, vuxenpsykiatrin, vuxensomatiken och barnhälsovården. Kommunen genom socialförvaltningen i Jönköpings kommun, övriga kommuner i länet genom länets Regionförbund, barn och utbildningsförvaltningen, samt fritidsförvaltningen. Ideella- och intresseföreningar inom projektområdet kommer att på något vis vara representerade i styrgruppen, men det är idag oklart på vilket sätt detta kommer att ske. Fler representanter i styrgruppen kan komma att bli aktuella om detta visar sig gagna projektet. Referensgrupp Referensgruppen kommer att ha bredare representation från verksamheterna än styrgruppen, och kommer att ha en värderande funktion som har till uppgift att samla upp synpunkter från de i projektet aktuella verksamheterna, och förmedla dessa idéer till styrgruppen. Referensgruppen kan även understödja processen med att uppmuntra initiativ till delprojekt och underlätta med att skriva ansökningar om delprojekt till styrgruppen. Projektledaren ansvarar för att säkra bred representation i referensgruppen, och ge förslag till styrgruppen om representation i referensgruppen. Representanter som kan anses aktuella för delaktighet i referensgruppen är:

Landstinget: Akutmottagningar, primärvård, kuratorsverksamheter, folkhälsa, barnombuden, BUP, bårhusföreståndare, bibliotek, rehabsamordning Kommunerna: Elevhälsan, Kultur och fritid, Övriga: Frivården, högskolorna, Ideella och föreningsorganisationer, kyrkor, kvinnojourer (Vi får jobba vidare med vilka representanter vi skall ha i denna grupp då vi träffas igen) Administrativ support Genom en uppbyggnad av verksamhetsteam inom avdelningen folkhälsa och sjukvård inom landstingets kansli kan befintliga resurser disponeras för projektet avseende; ekonomi, personalfrågor, information, metodstöd för förbättringsarbete samt epidemiologi/statistik Utvärdering Hälsohögskolan och länets FoU-enheter kommer att erbjuda metodstöd för utvärdering insatserna samt tematiskt inriktade studentarbeten från specialistutbildningar kopplade till projektet. Delprojekt/aktiviteter Ett antal delprojekt inom projektområdet har redan anmälts. Ansökan om delprojekt/aktiviteter ska ha inkommit till och handlagts av styrgruppen senast under juni månad 2013. Vid ansökan ska framgå förutsättningarna för en fortsättning/permanentning av verksamhet efter projektettidens enligt projektets långsiktiga målsättning. SYFTE Att utifrån den samverkan som idag finns i Jönköpings län mellan Landstinget, kommunerna och ideella organisationer kring barns fysiska och psykiska hälsa och sociala situation, långsiktigt och länsövergripande utveckla och implementera arbetssätt som uppmärksammar och tillgodoser barns behov och rätt till information, råd och stöd enligt hälso- och sjukvårdslagen (2 g ) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5 ). ÖVERGRIPANDE MÅL Att barn och unga inom den berörda målgruppen själva upplever att de erhållit den information, råd eller stöd som de behöver. Projektet ska bidra till att det i all berörd kommunal och landstingsverksamhet kontinuerligt finns kompetens och rutiner för att tillgodose barns behov och rätt till information, råd och stöd som anhöriga. Rutinerna ska vara kända av berörda medarbetare. DELMÅL Delmålen nedan utvärderas via processmått som löper genom hela projekttiden. Med hjälp av en GRIDD (mall bifogas) kan de olika delarna i projektet följas

geografiskt och över tid vilket på ett pedagogiskt sätt ger en snabb överblick såväl om brister som förbättringar. 2012 Få till stånd en välfungerande projektorganisation genom att konstituera en styrgrupp, sätta samman en referensgrupp enligt beskrivning ovan samt tillsätta de planerade tjänsterna för projektsamordning. Identifiera nyckelpersoner i offentlig tjänst och ideell verksamhet som kan stödja projektets målsättning. Inventering av pågående eller genomförda arbeten inom projektområdet genom kartläggning via enkät (Esmaker) samt etablerade kanaler inom referensgruppen, och Barndialogen. Inventeringen ska också ge svar på behov som inte är tillgodosedda och vad som skulle behövas. Identifiera behov av kompetensutveckling Utifrån inkommande svar och styrgruppens samlade bedömning identifiera förbättringsområden och upprätta handlingsplaner inom berörda verksamheter I samverkan med Hälsohögskolan planera för utvärderingsmetoder av övergripande mål och delmål 2013 Innehållet i det fortsatta utvecklingsarbetet påverkas av vad som framkommit i kartläggning under föregående år Fortsatt arbete med planerade och ev. nytillkomna aktiviteter såsom; Utbildningar, studier, utveckling av arbets- och informationsmaterial, skapa rutiner i/mellan verksamheterna Samverkan med de övriga utvalda regionerna för projektet, t ex inom RCC avseende barn till föräldrar med cancer. Kontakt har redan tagits mellan de båda landstingen i frågan. Löpande dokumentation enligt Socialstyrelsens direktiv. Samtliga ingående verksamheter ska ha tillgång till en gemensam webbaserad arbetsplats t ex Projectplace. 2014 Pågående förbättringsarbeten utifrån delprojektens handlingsplaner fortsätter Tillvarata och säkra de landvinningar som projektet bidragit till att uppnå så att kunskapen implementerats i berörda verksamheter. Projektledningen ansvarar för spridning i länet av de goda exempel som utvecklats under projekttiden AVGRÄNSNINGAR Vi avser att arbeta inom alla fält som har betydelse för barn som anhöriga enligt definitionen i HSL (2g ) och patientsäkerhetslagen (6 kap.5 ), d v s vi gör inga avgränsningar. En tydlig samverkan med Regionförbundet i det pågående projektet Förstärkt barn- och föräldraperspektiv inom missbruks- och

beroendevården (v g se bil xx) innebär att dubbelarbete undviks kring samma målgrupp. SAMVERKAN Vi har sedan länge en väl etablerad samverkan mellan kommunerna, landstinget och ideella organisationer. Det finns ett antal plattformar för samverkan med olika funktion/syfte såsom; Ledningsgruppen för samverkan kommun-landsting Ledningsgruppen är ett samverkansorgan avseende vård och omsorg i gränssnittet mellan kommuner och Landstinget i Jönköpings län. Ledningsgruppens uppdrag är att driva strategifrågor som inte kan eller ska lösas lokalt, exempelvis avtalsfrågor, policydokument, omvärldsbevakning samt frågor som rör värdegrundsarbete avseende det gemensamma uppdraget för äldre, barn och unga, missbrukare, psykiskt funktionshindrade med mera. Barndialogen en arena för utvecklings- och förbättringsarbete i samverkan mellan kommunerna, landstinget och andra samhällsaktörer för barns hälsa och ett barnperspektiv i enlighet med Barnkonventionen Medicinsk programgrupp barn och psykiatri De medicinska programgrupperna är länsövergripande och underställda sjukvårdens ledningsgrupp. Gruppernas huvuduppgift är att främja samverkan och samordning mellan olika verksamheter och vårdnivåer. FAKTA-grupper arbetar på uppdrag av respektive medicinsk programgrupp. De tar fram Faktadokument och ansvarar för information, spridning och implementering inom sitt ämnesområde. I detta sammanhang avses kunskapsstöd för barns hälsa. Modellområde psykisk hälsa barn och unga Jönköpings län. SKLs omfattande och viktiga projekt i kommunerna Eksjö och Jönköping har nu övergått i en spridningsfas där samtliga länets kommuner kommer att ingå. Dessa och andra fora innebär att vi redan nu har en stabil plattform för ett brett och positivt samarbete som utgångspunkt för en fortsatt och fördjupad utveckling. UTVECKLINGSARBETETS UPPLÄGG Struktur Vi avser att arbeta med den organisatoriska strukturen genom projektledning, styrgrupp och referensgrupp med en representation från olika aktörer. Vi kommer att använda oss av de samverkansfora som redan finns och som nämns ovan. Detta gör det möjligt att mycket snabbt kunna komma igång med arbetet. Konventionen om barnets rättigheter, i första hand artiklarna 3, 4, 6, 12 och 24, ska vara utgångspunkt för insatserna kring information, råd och stöd till barn och unga. Vi önskar fördjupa vårt arbete för målgruppen barn som anhöriga inom alla våra verksamheter genom att synkronisera pågående utvecklingsarbete/kompetenshöjning i länet inom och mellan olika verksamheter inom kommunerna och landstinget samt idéburna organisationer/brukarorganisationer.

Vi avser att skapa en struktur för implementering av nationella handläggningsråd på länsnivå i syfte att uppnå en evidensbaserad praktik. En beprövad metod för tvärsektoriellt lärande som bidrar till nätverksbygge och som vi har stor och positiv erfarenhet av är lärandeseminarier. Denna modell för kompetenshöjning kommer att användas i projektet. Under arbetets gång kommer vi att samla vunnen kunskap så att den blir tillgänglig för alla berörda aktörer i den framtida verksamheten i form av dokumentation och fungerande rutiner. Den barnombudsorganisation som är uppbyggd inom samtliga landstingsförvaltningar kommer att vara viktiga kanaler i implementeringsarbetet. En aktiv projektledning kommer att se till att arbetet styrs mot uppsatta mål och tidsplan och att budget hålls. Organisation Få till stånd en fungerande projektorganisation enligt beskrivning ovan. Upprätta nätverk och identifiera nyckelpersoner i ett länsövergripande arbete Process En beskrivning av genomförande av projektets olika delmål, så väl det i detta läge låter sig göras, v g se sid xx Resultat Med detta upplägg menar vi att det finns goda förutsättningarna att nå ett bra resultat i enlighet med uppdraget. Resultatet kommer underhand att presenteras i en GRIDD som på ett övergripande och pedagogiskt sätt kontinuerligt visar på förändring/utveckling av de olika insatserna i projektet. Mall bifogas. Arbetet kommer att utvärderas i samverkan med FoU-enheterna och högskolorna i länet. OSÄKERHET I PROJEKTET Med rådande goda samverkansrutiner och uttalat stöd från Landstinget i Jönköpings län och Regionförbundet Kommunal utveckling tillsammans med god kompetens och en positiv vilja bland medarbetare bedömer vi att osäkerheten i projektet är försumbar. BUDGET 2012-2014 (Linda träffar ekonom tors nästa v) Anställningar Lokaler IT Informations- och arbetsmaterial Webblösningar Fortbildning/kurskostnader Kostnader för delprojekt Bygga upp en barnombudsorganisation i länet Kostnader för att möjliggöra träffpunkter för olika delprojekt/aktiviteter Resor Övrigt

UPPFÖLJNING Uppföljning av projektet kommer att koordineras med den av SoS utsedda nationella samordnaren Uppföljning av samtliga enskilda processer - projektledning Ekonomi ekonom vid Landstinget ansvarar för redovisning Resultatutvärdering projektledning i samverkan med FoU och högskolor Återkoppling från barn och unga i t ex form av fokusgrupper. I de fall barn pga. ålder eller av andra skäl inte kan uttrycka sin åsikt i frågan efterfrågas närståendes/ställföreträdande vårdnadshavares synpunkter. PROJEKTETS INNEHÅLL OCH OMFATTNING 1. Pågående insatser De områden som tas upp i tabellen nedan överensstämmer med svar på frågorna i projekt-ansökan. Svaren har nu kompletterats med de utvecklingsbehov som vi bedömer viktiga att ta itu med. Pågår Utvecklingsbehov 1. Policydokument Barn som anhöriga. Dokumentet behöver uppdateras och göras mer känt och använt i verksamheterna och i politiken. Ändra layout enligt landstingets standard för policydokument 2. Handlingsplan d v s familjeformuläret Barn som anhöriga. Dokumentet behöver göras mer känt och använt i verksamheterna. Ta fram enhetliga indikatorer som kan följas upp generellt. Familjeformuläret ska ingå i befintligt IT- system Cosmic 3. Kartläggning görs inom psykiatrin, delvis ej regelbunden uppföljning för barn som anhöriga Stöd för bättre mätmetoder behövs för att på ett bättre sätt än idag synliggöra resultatet. Behov av kartläggning av specifika behov med regelbunden uppföljning/registrering 4. Statistik om barn som anhöriga. Somatiken ska göra samma mätningar som idag pågår inom psykiatrin. Aggregera data inom ramen för Cosmic? Uppdatera frågorna. 5. Utbildningsinsatser om barn som anhöriga. Behov av kompetenshöjning tas beslut om i styrgruppen (målgrupper, innehåll, omfattning). Planering av program för fortsatta nätverksträffar barnombud. När så är möjligt - samordning mellan kommunerna och landstinget. Olika former av metodstöd. Litteratur och annat utbildnings- informationsmaterial. Fortsatt utbildningssatsning kring Konventionen om barnets rättigheter enligt handlingsplanen

6. Särskilt ansvariga för barn som anhöriga. Uppmärksamma allas ansvar. Säkerställa olika funktioners ansvar. Ge metodstöd för att kunna ta detta ansvar. Utifrån handlingsplan för barn och unga tillämpning, spridning. Prioritera prevention och hälsofrämjande insatser 7. Särskilda rutinbeskrivningar för hur uppmärksamma behov hos barn som anhöriga. Dokumentet behöver göras mer känt och använt i verksamheterna. Ta fram enhetliga indikatorer som kan följas upp generellt. Familjeformuläret ska ingå i befintligt IT- system Cosmic 8. Särskilda rutinbeskrivningar för anmälan till socialtjänsten. (enligt Faktadokument). Analysera kartläggningen inom barnverksamheterna? Fortsatta mätningar med uppföljning av resultat och åtgärder. Hur fungerar återkoppling efter anmälan? Har vi fungerande rutiner? 9. Särskilda rutinbeskrivningar för samarbete med socialtjänsten. Barndialogens roll processgruppen aktiveras. Kombineras med psykiatrin. Faktagruppsarbetet en viktig kanal. 10. Om anhörigkonsulenter. Psykiatrin har önskemål om framtida utveckling av preventiva insatser i samverkan med kommunernas verksamheter 11. Rutinbeskrivningar för uppföljning av stöd till barn som anhöriga. Finns men kan utvecklas. 12. Finns det information om barn som anhöriga till personal. Barnombudspärmen uppdateras och webbaseras. Barndialogens webbsidan uppdateras. Gemensam och återkommande informationssatsning kring Barnkonventionen 13. Finns det information till barn som anhöriga? Min bok 4-10 år, utformas för fler åldersgrupper? Uppdatering, inköp, utformning, översyn av material 14. Finns det information till föräldrar om barn som anhöriga? Se över materialet - förbättra 15. Anpassat stöd till föräldrar/barn med utländsk/minoritetsbakgrund Vilken kvalitet idag? Utbildning av tolkar avseende barnperspektiv. Ett helhetsgrepp behövs nationellt 16. Stöd finns till barn som anhöriga vilka former? Studera det som finns Nya aktiviteter som delprojekt

Kompletterande/närliggande insatser Det samverkansarbete som pågår mellan Jönköpings län och SKL avseende implementering av konventionen om barnets rätt utgör i alla avseenden en viktig grund för projektet. Det finns redan nu i länet arbetsformer, verksamheter, organisationer som anknyter till det aktuella projektet och som vi har för avsikt att involvera på lämpligt sätt. Nedan redovisas några av dessa. Med utgångspunkt i SKLs kunskapssammanställning Rätt insatser på rätt nivå för barn och ungdomar med psykisk ohälsa har en ny FAKTA-grupp barns psykiska hälsa bildats. I dokumentet finns ett antal fördjupningsområden. Barn och ungdomar med; nedstämdhet och depression, oro och ångesttillstånd, svårigheter att reglera uppmärksamhet och aktivitetsnivå, beteendeproblem, och trotsigt eller normbrytande beteende, som tänker och kommunicerar annorlunda, ätproblematik, självskadande beteende, riskbruk och missbruk, utsatts för trauma eller lever i en utsatt situation, begynnande psykos och bipolär sjukdom. Bland dessa kommer arbetet inledningsvis att koncentreras på trauma och normbrytande beteenden. Vår uppfattning är att i denna grupp kan finnas ett betydande antal barn och unga med anhörigproblematik med koppling till det aktuella projektet. Pågående projekt inom Regionförbundet Jönköpings län, primärkommunal samverkan och SKL Förstärkt barn- och föräldraperspektiv inom missbruks- och beroendevården. En synkronisering av de båda närliggande projekten kommer att ske i samråd med projektledaren för att på bästa sätt tillvarata resurser och tillföra ökad kunskap. Barn och ungdomshälsan är en ny enhet i Jönköpings sjukvårdsområde dit barn 6-18 år kan vända sig för lindrig psykisk ohälsa och psykosomatiska besvär. Enheten öppnar i augusti 2012 och drivs under en 2- årig projekttid i samverkan mellan kommun och landstinget. En utvärdering kommer att utgöra grund för ställningstagande till etablerad fortsatt verksamhet. Den palliativa vården bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvalitén för patienter och familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom. Projektet kan medverka till att på ett bättre sätt uppmärksamma barnens situation och skapa rutiner kring detta. Handlingsplan för suicidprevention utifrån rekommendationer enligt NASP som är statens expertorgan för suicidprevention vars mål är att utveckla och förmedla kunskap om självmord och psykisk ohälsa samt att driva, stödja och utvärdera självmordspreventiva insatser samt modellen; Första hjälpen till psykisk hälsa. Det här är ett arbete som påbörjats i delar av våra verksamheter men långt ifrån heltäckande. Samverkansteam för föräldrar i behov av särskilt stöd under graviditet, förlossning och tidigt föräldraskap. Syftet är att samverka utifrån den enskilda

familjens behov för att erbjuda optimal vård och omsorg med fostrets/barnets och familjens bästa i fokus. Spädbarnsverksamheten Landstinget i Jönköpings län har valt att satsa på en specialistverksamhet som består av tre utvecklingsledare, en i varje sjukvårdsområde. Målgruppen för verksamheten är familjer med ofödda barn eller spädbarn upp till ett år där det finns brister eller en risk för brister i anknytningen mellan barn och föräldrar. Spädbarnsverksamheten erbjuder också råd, stöd och handledning till enskild personal om anknytning samspel. Grön rehabilitering är ett planerat projekt inom landstinget i Jönköpings län för att minska sjukpenningtalet och öka återgång i arbete. Det bygger på forskningsbaserad kunskap om naturens och trädgårdens läkande inverkan. Syftet är att öka återgången till arbete, förbättra patientens välbefinnande såväl fysiskt som psykiskt och därmed minska vårdbehovet Grön rehabilitering är lämplig som rehabiliteringsinsats vid långvarig diffus smärta, måttliga till medelsvåra depressioner och olika typer av ångest och stress. Inom länets två naturbruksgymnasier med sina natur-, djur- och trädgårdsrika miljöer finns ett stort intresse av att utveckla verksamheten mot denna målgrupp. Då många personer inom målgruppen också har barn har vi uppmärksammat betydelsen av värdet av att samordna de båda projekten Grön rehabilitering och Barn som anhöriga för att särskilt uppmärksamma de här barnens behov av råd, stöd och information är betydande Vi avser att kontakta lokalföreningen i Jönköping, Riksförbundet Ungdom för Social Hälsa RUS för samverkan. I samråd med förvaltningsledningen i Östergötland har vi för avsikt att fördjupa samverkan i projektet inom regionalt cancercentrum, (RCC), för insatser till barn vars föräldrar drabbats av cancer Kopplingen till det regionala Ronald Mc Donald hus i Linköping är viktig för att dra erfarenhet av och sprida kunskap om bemötande vid svåra händelser i en familj Ett samarbete kommer att upprättas med Högskolorna och FoU-enheter i Jönköping vad gäller utvärdering Påbörjade och/eller nya möjliga delprojekt Nedan bifogas de beskrivningar av delprojekt inom projektets ram som hittills inkommit och som styrgruppen kommer att ta ställning till. Vår bedömning är att en rad ytterligare satsningar kommer att initieras under projekttiden.

BILAGOR 1. GRIDD mall för aktuella insatser (ett exempel) 2. Länsgemensamma insatser för kuratorer inom somatisk vård 3. Utvecklingsarbete för stöd till barn som anhöriga (Teateri) 4. Beardslees familjeintervention, fördjupning och spridning i länet 5. Föra barnen på tal fortsatt metodimplementering i länet 6. Barn till föräldrar med allvarlig fysisk sjukdom, Barn i sorg och Barn i väntan/barn i start, Mats Bojestig