Skydd av Polisens lokaler. Del 1 Handbok. För att säkerställa Polisens verksamhet. Skydd av Polisens lokaler Del 1 - Handbok

Skydd av Polisens lokaler För att säkerställa Polisens verksamhet Del 1 Handbok Titel Skydd av Polisens lokaler Del 1 - Handbok Dokumenttyp Anvisning Målgrupp Medarbetare inom Polisen Version 1.0 Utgivare HK/Staben, RPS Diarienr STA-240-1901/08 Datum 2008-05-07

INNEHÅLL 1 BEHOVET AV ATT SKYDDA POLISENS LOKALER... 3 1.1 SYFTET MED DOKUMENTET 3 1.2 MÅLGRUPP 4 1.3 BEGREPP OCH DEFINITIONER 5 1.4 KÄLLHÄNVISNING 7 1.5 UTFORMA LOKALER UTIFRÅN VERKSAMHETENS BEHOV ARBETSGÅNGEN 7 2 FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETEN... 9 3 ANALYSMODELLER... 11 3.1 AVVÄGT OCH ÄNDAMÅLSENLIGT SKYDD 11 3.2 ANALYSER 12 RISKANALYS (POLISENS VERKSAMHETSSKYDD) 12 SÄKERHETSANALYS (SÄKERHETSSKYDDSFÖRORDNINGEN) 13 RISKHANTERING (FÖRORDNINGEN OM STATLIGA MYNDIGHETERS RISKHANTERING) 13 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS (KRISBEREDSKAPSFÖRORDNINGEN) 13 4 LAGAR OCH REGLER... 15 5 PROJEKTERING GRÄNSDRAGNINGSFRÅGOR... 18 5.1 PROJEKTERING 18 5.2 GRÄNSDRAGNINGSFRÅGOR HYRESVÄRD 19 5.3 GRÄNSDRAGNINGSFRÅGOR SAMLOKALISERING 19 6 TEKNISKA REGELVERK... 21 6.1 SSF:S NORMER 22 MEKANISKT SKYDD (SSF 200) 22 ELEKTRONISKT SKYDD (SSF 210 OCH 130) 23 7 EN VERKSAMHETS SKYDDSBEHOV... 24 7.1 BESKRIVNING AV SKYDDSNIVÅER 24 7.2 SKYDDSNIVÅER 25 POLISENS LOKALER YTTRE SKALSKYDD 25 POLISENS LOKALER INRE SKYDD 26 8 EN VERKSAMHETS SKYDDSÅTGÄRDER... 30 8.1 EXEMPEL PÅ SKYDDSÅTGÄRDER INOM POLISEN 31 POLISENS LOKALER - YTTRE SKALSKYDD 31 POLISENS LOKALER - INRE SKYDD 34 RESERVKRAFT/NÖDLJUS 36 8.2 BEHÖRIGHETSFRÅGOR 36 TILLTRÄDESBEGRÄNSNING 36 BEHÖRIGHET 37 1

KONTROLL 37 8.3 BRAND/UTRYMNING 38 RÄDDNINGSVERKET 38 POLISEN 38 BRANDSKYDD/UTRYMNINGSVÄGAR 39 9 KONTROLL/UPPFÖLJNING... 41 9.1 TEKNISKT SÄKERHETSSKYDD 41 9.2 HANTERING AV KOD, KORT OCH NYCKLAR 42 9.3 ALLMÄNT 43 2

1 Behovet av att skydda Polisens lokaler Det är inte Polisens lokaler som sådana som är vårt fokus utan i stället att dessa utformas och skyddas för att säkerställa den verksamhet som bedrivs där. Polisen utsätts från och till för olika typer av hot men även direkta angrepp, som riktas mot bland annat Polisens byggnader och lokaler. Förutom den skadegörelse som angreppen innebär på egendomen så påverkar detta även Polisens handlingsförmåga i negativt hänseende. Polisverksamheten kan även drabbas av olika typer av störningar som varierar, allt ifrån vardagliga småfel till allvarligare incidenter. Angrepp och störningar kan i vissa fall förutses och förebyggas. Byggnader och lokaler bör därför utformas och skyddas så att händelsernas negativa påverkan på polisverksamheten mildras eller rent av undanröjs. I det förebyggande arbetet måste riskanalysen få en avgörande påverkan på de säkerhetsåtgärder som vidtas och hur skyddet slutligen ska utformas. Verksamheten måste kunna fortsätta, om än i begränsad omfattning, även om viktiga basfunktioner skadas eller slås ut. Byggnader, lokaler och anläggningar bör därför utformas robust för att tåla olika påfrestningar. Det är därför viktigt att polishusbyggnader förses med funktionssystem som medger flexibilitet och omställbarhet. Att bygga in reservfunktioner redan från början kan dessutom vara ekonomiskt fördelaktigare än att tvingas utföra kompletteringar i efterhand. All operativ polisverksamhet, det vill säga brottsförebyggande och brottsutredande verksamhet, ska vara planlagd. Det samma borde då gälla för Polisens verksamhetsskydd som ju är till för att stödja polisverksamheten. Det förebyggande säkerhetsarbetet måste därför i alla avseenden sättas i fokus. 1.1 Syftet med dokumentet Denna handbok är framtagen för att utgöra ett stöd i polismyndigheternas förebyggande säkerhetsarbete. Den avser att skapa en samsyn inom hela Polisen och därigenom ge förutsättningar för samverkan mellan myndigheterna och utbyte av redan vunna erfarenheter. Handboken beskriver övergripande åtgärder för att utforma skyddet av lokaler för att säkerställa Polisens verksamhet. Den omfattar Polisens samtliga lokaler och alltså inte enbart de som utgör skyddsobjekt. Det är dock inte i första hand lokalen i sig som ska skyddas utan den verksamhet som bedrivs där. Detta innebär att inriktningen inom området skydd av lokaler ska vara att utforma lokaler 3

för att skydda verksamhetens medarbetare, information, utrustning och andra tillgångar. Vilka skyddsåtgärder som kommer att vidtas varierar utifrån den verksamhet som bedrivs, de hot och risker som finns och de författningskrav som är tillämpliga. 1.2 Målgrupp Handboken kan gärna diskuteras av varje medarbetare för att skapa en förståelse för vidtagna skyddsåtgärder. Följande medarbetare kan ha ett särskilt intresse av att läsa dokumentet. Du som är säkerhetsföreträdare inom myndigheten och som därigenom arbetar med verksamhetsskyddsfrågor. Men även du som arbetar med lokal- eller arbetsmiljöfrågor exempelvis skyddsombud kan dra nytta av resonemangen i handboken. Ni som är chefer på olika nivåer har ett direkt behov av, men även ansvar, att väga in verksamhetsskyddsfrågor som ett stöd i er verksamhet. Handboken kan ge er en ökad förståelse för behovet av föreslagna skyddsåtgärder. 4

1.3 Begrepp och definitioner I handboken har gjorts följande definitioner för att beskriva förekommande begrepp. CCTV Closed Circuit Television (CCTV) är benämningen på ett lokalt installerat kameraövervakningssystem. Elektroniskt skydd Elektroniskt skydd består av elektroniska säkerhetssystem och kan indelas i tillträdesskydd, larm och kameraövervakning. Inkrypningsskydd Inkrypningsskydd avser sådan anordning som syftar till att försvåra för obehörig att ta sig in i en lokal. Skyddet kan vara utformat som galler eller vara heltäckande för hela ytan. Inre skydd Det skydd som finns innanför det yttre skalskyddet. Larmklass Klass för indelning av larmanläggning för olika risknivåer. Mark-/ståplan Fast mark eller där det finns möjlighet att stå på något fast underlag i anslutning till byggnad, exempelvis ett tak från en lägre fastighet. Meddelarfrihet Rätten att under vissa förutsättningar meddela uppgifter och underrättelse till massmediaföretag för offentliggörande i vad ämne som helst. Mekaniskt skydd Med mekaniskt skydd avses att en lokals omslutningsytor görs motståndskraftiga så att de blir svåra att forcera. Motståndsklass Ett mått på hur mycket påverkan exempelvis en dörr klarar av innan den kan forceras. Omslutningsyta En lokals avgränsning (vägg, golv, tak, dörr- och fönsterenheter m.m.). Passerkontroll Kontroll av behörighet för in- och utpassage. Rakelsystem Polisens nya radiosystem. Riskanalys Process som identifierar risker, bestämmer dess betydelse och identifierar skyddsåtgärder. Allt verksamhetsskyddsarbete ska vara avvägt och ändamålsenligt, vilket innebär att verksamhetsskyddet är grundat på en riskanalys. Rikets säkerhet Begreppet kan sägas avse både den yttre säkerheten för det nationella oberoendet som den inre säkerheten för det demokratiska statsskicket. Riskhantering Ett systematiskt arbete att med olika metoder skydda en verksamhets resurser och inkomstmöjligheter mot skador och förluster så att verksamhetens mål kan uppnås med ett minimum av störningar till lägsta möjliga kostnad. I riskhanteringen ingår delarna riskanalys, riskbehandling och riskfinansiering. Riskbehandlingen brukar också uppdelas i skadeförebyggande och skadebegränsande åtgärder. SBA (Systematiskt brandskyddsarbete) Ett systematiskt brandskyddsarbete kan helt enkelt ses som ett sätt att ha ordning och reda i sitt brandskydd. Skyddsklasser En indelning över hur kraftigt skydd en lokal behöver i förhållande till vad som ska skyddas. Skyddsobjekt En anläggning, ett område, ett fartyg eller luftfartyg där allmänhetens rätt att utnyttja detsamma har begränsats enligt lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar. 5

SS Beteckningen SS betyder att det är en standard som är fastställd som svensk. SS-EN Beteckningen EN betyder att det är en standarden är fastställd som europeisk standard. SS-ENV Beteckningen ENV betyder att standarden är en europeisk förstandard som ännu inte blivit en europeisk standard. SSF Svenska stöldskyddsföreningen, är en ideell förening. Föreningen har till ändamål att främja trygghet och säkerhet för person och egendom genom förebyggande arbete mot brott samt att verka som opinionsbildare och informationsspridare i det brottsförebyggande arbetet. Standard (fastställd) norm; i tekniska m.fl. sammanhang dels standardiseringsresultat i form av beskrivningar, regler (normer) och rekommendationer för allmängiltig och upprepad användning, dels dokument innehållande sådana resultat. SUA Säkerhetsskyddad Upphandling med SäkerhetsskyddsAvtal. Upphandling för statens behov där det förekommer uppgifter som med hänsyn till rikets säkerhet omfattas av sekretess och som helt eller delvis ska omges av säkerhetsskydd. Säkerhetsanalys Myndigheter och andra som säkerhetsskyddsförordningen gäller för ska undersöka vilka uppgifter i deras verksamhet som ska hållas hemliga med hänsyn till rikets säkerhet och vilka anläggningar som kräver säkerhetsskydd med hänsyn till rikets säkerhet eller skyddet mot terrorism. Resultatet av undersökningen (säkerhetsanalys) ska dokumenteras. Säkerhetsföreträdare Har en stödjande funktion som innebär att stödja genomförandet av riskanalyser, ge råd vid genomförande av konkreta säkerhetsåtgärder, följa upp och kontrollera säkerhetsarbetet. Dessutom sprida och förankra kunskap om säkerhet och metoder genom att delta i utbildningar och informationsspridning. Säkerhetsföreträdaren har även ett särskilt ansvar för att driva och utveckla verksamhetsskyddet. Säkerhetskänslig verksamhet Med säkerhetskänslig verksamhet avses verksamhet av betydelse för rikets säkerhet enligt definition i säkerhetsskyddsförordningen. Säkerhetsskydd Åtgärder till skydd mot spioneri, sabotage och andra brott som kan hota rikets säkerhet, skydd i andra fall av hemliga uppgifter och skydd mot terrorism även terrorism som inte hotar rikets säkerhet. Olika säkerhetsskyddsåtgärder är informationssäkerhet, tillträdesbegränsning och säkerhetsprövning. I säkerhetsskyddet ingår också utbildning och kontroll. Säkerhetsskyddschef Denne utövar kontroll över säkerhetsskyddet och är då direkt underställd myndighetens chef. Tillträdesbegränsning Åtgärder för att förhindra obehöriga tillträden till en myndighets område, anläggningar eller lokaler. Tillträdesskydd Ett tillträdesskydd utgörs av tekniska produkter och systemlösningar som förvarnar, försvarar eller förhindrar obehörigt tillträde till en myndighets lokaler. Verksamhetsskydd Polisens verksamhet ska kunna utföras utan störningar och i de fall störningar förekommer ska de kunna hanteras. För detta krävs ett avvägt och ändamålsenligt skydd för våra medarbetare, vår information, utrustning och lokaler. (Utdrag ur policyn för.) Yttre skalskydd Skydd för objekt (anläggning, fastighet eller motsvarande), utfört så att intrång i det skyddade objektets omslutningsytor, vägg, tak, dörrar, fönster etc. försvåras. 6

1.4 Källhänvisning En vägledning till säkerhetsanalys 2005, SÄPO. Handbok Anställning och uppdrag (remissunderlag). Handbok Att arbeta med riskanalyser, STA- 240-38/07. Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbetet (SRVFS 2004:3). Svensk säkerhet 2005/2006. Svenska stöldskyddsföreningens norm SSF 200 utgåva 4 (SSF 200:4). Säkerhetsskyddad upphandling med säkerhetsskyddsavtal, Handbok för Försvarsmaktens Säkerhetstjänst 2000 (H SÄK SUA). Säkerhetsskydd - En vägledning genom författningarna gällande säkerhetsskydd, SÄPO 1999. Säkerhetspolisen har meddelat att handboken kommer att ersättas och finnas tillgänglig på Säkerhetspolisens hemsida. Övrigt material från hämtat från Polisens verksamhet. 1.5 Utforma lokaler utifrån verksamhetens behov arbetsgången Tänk dig att du ska bygga om en lokal på grund av att verksamheten i lokalen har eller kommer att förändas på något sätt. Den arbetsgång som vi nedan beskriver kan vara lämplig att följa för att uppnå det bästa slutresultatet. Om du hoppar över ett moment är risken stor att du skapar en säkerhetslösning som inte är heltäckande och där bristerna kan få allvarliga konsekvenser. Detta är ett både ineffektivt och kostsamt arbetssätt. Figuren nedan beskriver handbokens kapitelindelning. Kapitlen 2 till 9 kan samtidigt utgöra en planeringsguide för läsaren i arbetet med att utforma skyddet för myndighetens lokaler. Kapitelindelningen beskriver den process eller metod som är nödvändig att fullfölja för att i slutändan få ett genomtänkt och hållfast skydd för verksamheten. Läsaren bör därför helst ta del av hela dokumentet, åtminstone övergripande, innan de enskilda kapitlen studeras mer i detalj var för sig. Handboken bör således inte ses som ett uppslagsverk utan snarare som en beskrivning av en metod för läsaren att tillämpa som ett resonemang när skyddet av lokaler ska utformas. 7

Kapitel 3 Analysmodeller Kapitel 4 Lagar och regler Riskanalys Kapitel 5 Projektering Gränsdragning Kapitel 2 Förändringar i verksamheten Förändring/ förbättring Införa åtgärder Kapitel 6 Tekniska regelverk Bakgrund Kapitel 7 Verksamhetens skyddsbehov Följa upp Kapitel 8 Verksamhetens skyddsåtgärder Kapitel 9 Kontroll/ uppföljning Kapitelindelningen som framgår av figuren kan du samtidigt använda som en planeringsguide vid utformning av skyddet för myndighetens lokaler. 8

2 Förändringar i verksamheten Riskanalys Kapitel 2 Förändringar i verksamheten Förändring/ förbättring Införa åtgärder Följa upp Det är väsentligt att tänka till innan ett arbete med att förändra en lokal eller motsvarande startas upp. Ta god tid på dig, hämta information från de i din omgivning som kan komma att ställa särskilda krav på lokalens utformning som sin arbetsplats. Dessutom måste i ett tidigt skede i ett förändringsarbete frågan behandlas om myndigheten själv har tillräcklig kompetens för arbetet eller om konsultativt stöd behöver tillföras i större eller mindre omfattning. Det är viktigt att påminna sig, att bara för att en eller flera konsulter arbetar vid myndigheten så innebär inte detta att myndigheten fråntagit sig ansvaret för verksamheten i den delen arbetet avser. Konsulten är många gånger en nödvändig arbetspartner som dock är upphandlad för en specifik uppgift och inte som ett substitut för en anställning. Det gäller att myndigheten gör klart för sig uppdragets innebörd och omfattning innan affärsavtalet och i förekommande fall säkerhetsskyddsavtalet formuleras och slutligen skrivs under. Det måste påpekas hur viktigt det är att den som arbetar med säkerhetsfrågor kan motivera sina förslag till skyddsåtgärder och att dessa är genomtänkta och trovärdiga och tar hänsyn till den budget som eventuellt är fastställd för åtgärdernas genomförande. Det går inte bara att påstå att säkerhet är viktigt och måste kosta pengar. En sådan inställning innebär ofta att andra prioriteringar går före i kön. Du som säkerhetsföreträdare: Tänk på att du måste kunna motivera dina förslag till skyddsåtgärder så att du får förståelse för dem. 9

Den första tanken som framträder när man pratar om förändringar av verksamheten är att ett nytt polishus ska byggas med allt vad det innebär av skyddsåtgärder. Verkligheten är dock en helt annan. Det vanligaste är nog att förändringar ställer krav på ombyggnation av redan befintliga lokaler t.ex. på grund av trångboddhet efterhand som verksamheten utökats. Det är inte heller ovanligt att en verksamhet måste tillfälligt flyttas från en skyddad lokal till en oskyddad sådan. Detta kan bero på problem med mögel, översvämningar eller någon felkonstruktion i fastigheten. I dessa fall krävs ofta snabba åtgärder för att verksamheten ska kunna bedrivas som vanligt i en tillfälligt skyddad miljö. Det blir alltmer vanligt att Polisen som hyresgäst samlokaliseras med annan verksamhet där lokalerna redan finns färdiga och där andra intressenters krav måste vägas in i problembilden. Ur verksamhetsskyddssynpunkt är det ett krav att ett beslut om samlokalisering med andra hyresgäster föregås av en riskanalys varvid identifierade behov av skyddsåtgärder och kostnaderna vägs in i beslutet. Det förekommer inte alltför sällan att Polisen har privata hyresvärdar vars företag har sina huvudsäten utomlands. Detta ställer krav på uppmärksamhet hos hyresgästen när det gäller att skydda uppgifter, och i förekommande fall verksamhet, som kan ha betydelse för rikets säkerhet då fastighetsägaren har tillgång till ritningar och annan kunskap om fastigheten. Ytterligare en situation som kan innebära ett förändrat skyddsbehov av lokaler är ett uppkommet hot mot medarbetare som arbetar med en viss verksamhet. Detta kan medföra så pass ingripande åtgärder för att tillgodose medarbetarnas behov av skydd att andra lokallösningar måste ordnas med kort varsel. Här måste även hänsyn till det geografiska läget vägas in och de konsekvenser detta kan medföra för möjligheten att skapa ett rimligt skydd för verksamheten och dess medarbetare. Ett uppkommet hot mot en verksamhet kan i vissa fall minskas genom att förlägga den till en annan del av polishuset som kan ge ett bättre skydd genom att ta bort möjligheten till insyn från närliggande fastigheter. Ger inte vidtagna åtgärder avsedd effekt kan andra mer kostsamma lösningar, såsom utflyttning av verksamheten till annan adress/fastighet, bli nödvändiga. Här måste påminnas om vikten av att en riskanalys föregår beslutet om vilka åtgärder som slutligen kan bli aktuella. 10

3 Analysmodeller Kapitel 3 Analysmodeller Riskanalys Förändring/ förbättring Införa åtgärder Följa upp Det råder ibland viss osäkerhet om hur en riskanalys ska genomföras och vilka krav som ställs för att den ska kunna svara upp mot verksamhetens behov. I sammanhanget kan påpekas att en riskanalys bör genomföras med deltagande av även medarbetare från den verksamhet som ska analyseras. Detta så att analysen grundar sig på rätt information men även för att skapa trovärdighet och förståelse hos medarbetarna för slutresultatet. Det är viktigt att påpeka att riskanalysen utgör en förutsättning för ett konsekvent och genomtänkt skydd av verksamheten. Det viktigaste är inte att tillgodose själva riskanalysmodellen som sådan utan att en analys i någon form genomförs. Det finns olika modeller för riskanalyser inom Polisen. Senare i detta kapitel följer en kortare beskrivning av de vanligast förekommande analysmodellerna. 3.1 Avvägt och ändamålsenligt skydd Verksamhetsskyddet måste bedrivas som en integrerad del i Polisens verksamhet för att kunna tillgodose behovet av ett väl avvägt och ändamålsenligt skydd som stöd för verksamheten. För att veta vad som är avvägt och ändamålsenligt 11

krävs att polismyndigheterna fortlöpande genomför riskanalyser på delar av eller hela sin verksamhet och anpassar skyddet efter gjorda riskbedömningar. Genom att följa upp riskanalysernas resultat ges underlag att införa rätt skydd över tid och att agera förebyggande samt att minimera antalet störningar i verksamheten och följderna av de störningar som ändå inträffar. 3.2 Analyser Olika typer av metoder av riskanalyser har alltid använts inom Polisen, exempelvis vid ingripanden och tillslag. Riskanalyser görs vid behov som en självklar del i vardagen för att identifiera och hantera de risker som finns i vår omvärld. Dessa metoder finns inte alltid formellt beskrivna utan utförs mera spontant av medarbetaren i samband med en aktuell händelse. Riskanalys () Inom ramen för polisens verksamhetsskydd har det tagits fram en metod för riskanalys som kan tillämpas inom Polisen. Metoden finns tillgänglig och dokumenterad som ett led i vägledningen för verksamhetsskyddet och beskrivs övergripande nedan. Nyttan med att arbeta med riskanalyser kan sammanfattas enligt följande: Vi lär oss hantera risker. Vi får fram en realistisk bild av verkligheten. Vi blir medvetna om hoten. Vi gör en realistisk och trovärdig värdering av riskerna. Vi tar fram beslutsunderlag för att kunna fatta rätt beslut. Den metod som tagits fram kan användas vid riskanalyser som rör exempelvis: Förändringar i fysiska miljöer i lokaler och byggnader t.ex. ombyggnad av en reception. Införande av nya IT-system eller förändringar i befintliga. Inköp av utrustning. Krav från arbetsmiljölagstiftning att genomföra regelbundna riskanalyser. Riskanalysen fem steg: 1. Beskrivning av analysobjektet. 2. Framtagning av hot. 12

3. Sammanställning och gruppering av hot. 4. Riskbedömning konsekvens och sannolikhet. 5. Framtagning av åtgärdsförslag. Dokumentet beskriver även vad man bör tänka på när resultatet sammanställs, dokumenteras och rapporteras till mottagare. Metoden kan med fördel användas som riskanalys vid utformning av skyddet för Polisens lokaler. Säkerhetsanalys (säkerhetsskyddsförordningen) En polismyndighet är, enligt 5 säkerhetsskyddsförordningen (1996: 633), skyldiga att undersöka vilka uppgifter i verksamheten som ska hållas hemlig med hänsyn till rikets säkerhet och vilka anläggningar som kräver ett säkerhetsskydd med hänsyn till rikets säkerhet eller skydd mot terrorism. Resultatet av undersökningen ska dokumenteras (säkerhetsanalys). Säkerhetsanalysen utgör ett beslutsunderlag i arbetet med verksamhetens säkerhetsskydd. Säpo föreslår i sin skrift om säkerhetsanalys (Säkerhetspolisen 2005 En vägledning till Säkerhetsanalys ) att analysen ska göras regelbundet, årligen eller vid uppkommet behov. Att genomföra en säkerhetsanalys finns även föreskrivet i RPS:s föreskrifter och allmänna råd (RPSFS 2004:11, FAP 244-1 5 ). Riskhantering (förordningen om statliga myndigheters riskhantering) Enligt förordningen (1995: 1300) om statliga myndigheters riskhantering ska varje polismyndighet identifiera vilka risker för skador eller förluster som finns i myndighetens verksamhet. Myndigheten ska värdera riskerna och beräkna vilka kostnader som staten har eller kan få med hänsyn till dessa risker. Resultatet ska sammanställas i en riskanalys och myndigheterna ska vidta lämpliga åtgärder för att begränsa och förebygga skador eller förluster. Det är framförallt Ekonomistyrningsverket som ställer krav på att analysen genomförs. Kammarkollegiet har tagit fram en riskanalysmetod för att stödja myndigheterna i deras analysarbete. Risk- och sårbarhetsanalys (krisberedskapsförordningen) Varje myndighet ska årligen i syfte att stärka sin krishanteringsförmåga analysera om det finns sådan sårbarhet och sådana risker inom myndighetens ansvarsområde som synnerligen allvarligt kan försämra förmågan till verksamhet inom 13

området. Arbetet ska genomföras enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. Risk- och sårbarhetsanalysen används inom Polisen primärt som ett verktyg för att kunna bedöma organisationens förmåga att hantera kriser och inte för att identifiera krav på behov av skydd för polisverksamheten. 14

4 Lagar och regler Kapitel 4 Lagar och regler Riskanalys Förändring/ förbättring Införa åtgärder Följa upp De bestämmelser som nedan återges påverkar mer eller mindre hur skyddet av en lokal ska utformas. I Del 3 Författningar finns en sammanställning över de författningar med angivande av paragrafer som mest påtagligt bedöms påverka området skydd av lokaler. Innehållet i detta kapitel är inte uttömmande men visar ändå på att det mer sällan ställs detaljerade krav på skyddets utformning. Detta får konsekvensen att den som ska bestämma nivån på skyddet bör skaffa sig ordentlig kunskap om de bakomliggande faktorer som kan påverka arbetet. Ett väsentligt verktyg för en sådan kunskap utgör riskanalysen. Du spar inte tid genom att hoppa över riskanalysen inledningsvis, behovet kommer i kapp i slutändan ändå! Naturligtvis är det i första hand verksamhetens behov av skydd som måste beaktas. Det finns dock lagar och förordningar men även föreskrifter och allmänna råd inom Polisen samt i förekommande fall polismyndigheternas lokala tjänsteföreskrifter, som påverkar verksamhetens skydd i den ena eller andra riktningen. Även om det, som sagt, sällan finns angivet i detalj hur skyddet av lokaler ska utformas så finns exempel på regler som direkt påverkar de säkerhetsåtgärder som ska genomföras. Mest påtagligt i detta hänseende utgör reglerna 15

för brandskydd och utrymning. Personsäkerheten går här före ambitionen att skydda verksamheten i traditionell mening. Det underlättar därför för säkerhetsföreträdaren att knyta upp och vidmakthålla en nära samverkan med räddningstjänsten inom ramen för det systematiska brandskyddsarbetet (SBA) som ska genomföras vid myndigheten. Mer om SBA finns att läsa i kapitel 8.3 Brand/ Utrymning. Kravet på att myndigheter särskilt ska verka för att deras lokaler m.m. är tillgängliga för personer med funktionshinder kan påverka skyddets utformning. Tillgänglighet behöver dock inte innebära något motsatsförhållande till säkerhet men måste nogsamt beaktas vid skyddets utformning. Även krav ur arbetsmiljösynpunkt påverkar många gånger utformningen av säkerhetsskyddet. Det finns regler för hur arbetsplatser ska placeras, utformas och utrustas så att risk för våld eller hot om våld så långt som möjligt förebyggs. Risken för våld måste därför beaktas vid planering av nya byggnader eller ändringar i sådana. Skyddet bör utformas så att våldsverkare inte kan ta sig in på arbetsplatsen eller om så sker, kan oskadliggöras. I sammanhanget är det viktigt att påminna om att skyddsombudet ska medverka vid utformningen av arbetslokaler. Allmänhetens rätt att del av allmänna handlingar måste beaktas vid planering av säkerhetsåtgärder så att dessa inte utgör ett fysiskt hinder. En fördel är naturligtvis om myndigheten har tillgång till lokaler utanför det inre skyddet, exempelvis i anslutning till en reception, dit allmänheten kan hänvisas i detta avseende. Det är inte bara inom området för rikets säkerhet som uppgifter om vidtagna skyddsåtgärder kan sekretessbeläggas. Detta kan även ske i andra fall för uppgifter som lämnar eller kan bidra till upplysningar om säkerhets- eller bevakningsåtgärder med avseende på bl.a. telekommunikation, byggnader eller andra anläggningar, lokaler eller inventarier. I detta avseende gäller inte ens den så kallade meddelarfriheten. Det är framförallt för skydd av byggnadsritningar m.m. som bestämmelsen kan vara vägledande i sammanhanget. Ritningar över ett polishus utan några verksamhetsbeteckningar inritade torde inte behöva skyddas speciellt. Däremot bör ritningar eller motsvarande handlingar som beskriver valda säkerhetslösningar i polishuset vara föremål för någon form av sekretess enligt ovan. Vilken paragraf som ska tillämpas beror naturligtvis på graden av de uppgifter som ska skyddas. I sammanhanget måste påpekas vikten av att frågan om eventuell säkerhetsskyddad upphandling där det förekommer uppgifter som med hänsyn till rikets säkerhet omfattas av sekretess vid olika typer av byggnationer blir föremål för bedömning på ett så tidigt stadium som möjligt. Det finns bestämmelser om 16

Säkerhetsskyddad Upphandling med SäkerhetsskyddsAvtal (SUA) när en myndighet avser att begära in anbud eller träffa avtal om upphandling som med hänsyn till rikets säkerhet ska hållas hemlig. Det bör uppmärksammas i sammanhanget att i 8 kapitlet 2 FAP 244-1, som behandlar frågor om registerkontroll, finns angivet vilka formulär som ska användas vid framställan om registerkontroll hos Säkerhetspolisen. När det gäller handläggningen enligt SUA finns ytterligare att läsa i H SÄK SUA 2000 och i verksamhetsskyddets kommande handbok Anställning och uppdrag. Handboken förväntas finnas tillgänglig under 2008. Överhuvudtaget innebär Polisens alltmer känsliga uppgifter vid behandlingen av information ett krav på skydd, inte bara på den tekniska utrustningen och vid behandlingen av uppgifter utan även på lokalerna i sig. Det ställs däremot inga konkreta krav på hur lokalerna ska skyddas inom Polisen utan det anges bara att utrymmen med IT-utrustning eller datamedium ska skyddas med skalskydd och tillträdskontroll. Återigen finns det därför skäl att påpeka vikten av att genomföra riskanalyser för att identifiera behovet av den lägsta skyddsnivå som kan accepteras eller för motivering av de ytterligare säkerhetsåtgärder som bedöms nödvändiga. I författningar rörande skydd för rikets säkerhet användes ofta begreppet tillträdesbegränsning utan att något direkt krav ställs på skyddets nivå. Utgångspunkten är att behovet av skydd och dess utformning måste tas fram genom en säkerhetsanalys. Det finns emellertid bestämmelser som ställer mer konkreta krav på skyddsåtgärder. Av föreskrifterna om förvaring av Rakelsystemet anges ett krav på fysisk säkerhet i en kommunikationscentral där KC-terminaler förvaras. Behörigheten att vistas i de utrymmen där Rakelsystemet finns ska begränsas till endast behöriga. Saknas kontinuerlig uppsikt över lokalerna där utrustningen förvaras så ska dessa vara försedda med inbrottslarm. Dessutom rekommenderas att lokalerna ska vara försedda med brandlarm, klimatlarm och strömförsörjningsstatus. När det gäller förvaring av Polisens vapen så ställs direkta krav på hur denna skall vara utformad i de föreskrifter och allmänna råd som behandlar området inom Polisen. När det gäller arkivlokaler finns det regler som rör ändring eller nybyggnation av arkivlokaler. Det finns krav på att myndigheten kontaktar sin arkivmyndighet (Riksarkivet eller landsarkiv) för att ge denne möjlighet att ta del av förslaget till den nya eller ändrade arkivlokalen. En arkivlokal får inte tas i bruk förrän arkivmyndigheten gett sitt medgivande. 17

5 Projektering Gränsdragningsfrågor Riskanalys Förändring/ förbättring Införa åtgärder Kapitel 5 Projektering Gränsdragning Följa upp Det är inte bara vid byggnation av ett helt nytt polishus som det kan vara att föredra att säkerhetsfrågorna tas tillvara som en egen entreprenad. Även vid mindre ombyggnationer eller förändringar av lokaler är det nödvändigt att redan vid projekteringsstadiet eller vid motsvarande tillfälle väga in generella säkerhetskrav för det fortsatta arbetet. Det är redan vid de inledande diskussionerna om en byggnation eller förändring av verksamheten som säkerhetsföreträdaren behöver tas i anspråk som sakkunnig vid myndigheten. Det är alltför ofta förekommande att budget redan beslutats och ritningar färdigställts när någon nämner orden brand och utrymning samt behovet av säkerhet. Det är då som budgetar spricker och polisledningar ställer sig frågan varför ingen riskanalys genomförts som underlag för byggnationen. 5.1 Projektering Ett underlag i form av en riskanalys ska ingå i ett lokalprojekt som en kravbilaga och då helst innan ett avtal är tecknat. Detta för att fastighetsägaren och/eller byggentreprenören ska förstå bakgrunden till behovet av åtgärderna. Underlaget utgår normalt från standards eller nivåer som inte i detalj beskriver utformningen av väggar och glas etc. Det lämnas även till arkitekter och övriga projektörer för el, luft, tele, osv. För att tillförsäkra att alla inblandade parter har samma information och för att undvika eventuella missförstånd bör även en muntlig presentation genomföras med alla berörda. Därefter är det byggentreprenörens uppgift att leva upp till de angivna kraven. 18

Säkerhetsföreträdaren har fortsättningsvis ett intresse att följa arbetets utveckling, antingen själv eller genom anlitad kompetens. Detta för att kunna förvissa sig om att säkerhetsutrustningar av olika slag är av rätt modell och att de monteras på ett korrekt sätt. Är larmet rätt monterat på fönstret? Fungerar överfallslarmet på avsett sätt? Är kanalisationen runt dörrar tillfredställande etc. Det kan vara lite väl sent om fel i säkerhetsanläggningen upptäcks först i och med slutbesiktningen. Verksamheten pågår ju normalt även under byggtiden. Det är på sin plats att här påpeka att redan innan anbud begärs in eller avtal om upphandling träffas ska frågan om säkerhetsskyddsavtal prövas. 5.2 Gränsdragningsfrågor Hyresvärd Mycket diskuterande och tidsspillan kan undvikas om hyresvärd och hyresgäster ser till att gränsdragningarna avseende bl.a. ansvar för säkerhetsfrågor är klara vid mer omfattande förändringar. Vid nybyggnation bör myndigheten verka för att en gränsdragningslista upprättas mellan fastighetsägaren och polismyndigheten som hyresgäst, om ansvarfördelningen för investeringar innefattande projektering, samordning, upphandling, utförande, installation, provdrift, avsyning m.m. till fullt färdig anläggning. Detta får naturligtvis direkt påverkan på kostnaderna och nivån på hyresavtalet men eventuella framtida tveksamheter om vem som ansvarar för vad i en säkerhetsanläggning undanröjs. Motsvarande gäller vid tillfällen när skydds/säkerhetsanordningar ska monteras ner eller flyttas på grund av att viss verksamhet upphört eller förändrats så att lokalen ska avvecklas. 5.3 Gränsdragningsfrågor Samlokalisering Det blir allt vanligare att polisen samlokaliseras med andra myndigheter, inte alltid inom rättsväsendet, men även rent av med kommersiella näringsidkare. Det är väsentligt att på ett tidigt stadium genomföra riskanalyser som underlag för bedömning av behovet av skydd för polisverksamheten. Men det är också viktigt att klargöra ansvar och roller när det gäller säkerhetsfrågor i angränsande eller inom gemensamma områden. Rör samlokaliseringen en statlig förvaltningsbyggnad, som förklarats som skyddsobjekt, är det oftast den dominerande myndigheten/hyresgästen som primärt samordnar säkerheten i skalskyddet runt fastigheten. En överenskommelse mellan hyresgästerna om fördelning av kostnaderna för säkerheten bör då träffas. Det är än viktigare att en sådan överenskommelse görs vid en samlokalisering som inte innefattar ett skyddsobjekt. Det är inte alldeles klart att parterna i det sistnämnda fallet har en samsyn på behovet av säkerhet som när det gäller 19

vid ett skyddsobjekt. Glöm inte att väga in grannens verksamhet och de skyddsåtgärder som denne vidtagit som en förutsättning för nivån på det egna skyddet. Här kan det vara tänkvärt att fundera över, eller formellt analysera, om det inte finns verksamheter som kanske inte ska ligga vägg i vägg med grannens. Vid en samlokalisering kan det även vara lämpligt att polisen tar initiativ till att en gemensam säkerhetsgrupp, motsvarande, bildas med representanter från samtliga hyresgäster. Uppgiften för gruppen blir att hantera förekommande löpande säkerhetsfrågor som rör de gemensamma utrymmena. Hyresgästerna bör reglera frågor som har en mer principiell betydelse för den gemensamma säkerheten såsom besöksrutiner till fastigheten men även brand och utrymningsfrågor kan lämpligen hanteras på motsvarande sätt. 20

6 Tekniska regelverk Riskanalys Förändring/ förbättring Införa åtgärder Kapitel 6 Tekniska regelverk Bakgrund Följa upp En fråga som kan ställas är hur stor kunskap en säkerhetsföreträdare behöver ha när det gäller mer tekniska frågeställningar och konstruktioner. I kapitel 4 gavs exempel på vad lagstiftaren ställer för krav när det gäller skydd av lokaler. I detta kapitel ger vi läsaren en uppfattning om var det finns kunskap på den civila marknaden att ta till när det gäller olika typer av skydd och deras funktion och tillförlitlighet. Säkerhetsföreträdaren behöver inte vara proffs på bestyckningen av olika typer av dörrar och fönster etc. men bör känna till terminologin och var proffsen hämtar sina kunskaper ifrån. Detta för att åtminstone övergripande kunna beskriva och ställa krav på en viss nivå av skydd som sedan leverantören kan klä i tekniska detaljer. Handboken innehåller därför i de följande kapitlen en del begrepp från standards som det kan vara bra att känna till. Tänk på att du inte är ensam, det finns säkert kollegor och andra med goda kunskaper i sammanhanget som kan hjälpa till, kontakta dem! På marknaden finns ett antal olika allmänna regelverk och standards som även används som rekommendationer inom Polisen. Svenska stöldskyddsföreningen (SSF) har gett ut rekommendationer över skyddsåtgärder inom olika områden, bland annat inom mekaniskt och elektroniskt skydd. De ger även ut tidskriften Säkerhetsguiden som innehåller en sammanställning över certifierade och intygande säkerhetsprodukter och anläggningsfirmor. Vidare kan nämnas årsboken Svensk säkerhet som behandlar säkerhetsmarknaden, dess aktörer och tjänster. Tonvikten ligger på de säkerhetstekniska produktområdena såsom: 21

Brandskydd Inbrottsskydd Larmkommunikation Tillträdesskydd Att använda sig av i branschen allmänt erkända regler och standards är att föredra än att själv försöka beskriva hur t.ex. väggar, glas och dörrar etc. ska utformas. För att beskriva detta kan nuvarande version av SSF Regler för mekaniskt inbrottsskydd SSF 200:4 användas som i förekommande fall hänvisar till Svensk Standard (SS). 6.1 SSF:s normer Mekaniskt skydd (SSF 200) Det mekaniska skyddet brukar allmänt ses som det grundläggande skyddet. SSF har brutet ner detta enligt följande: Omslutningsyta (golv, väggar, tak, fönster, luckor, dörrar samt vik-, skjut- och jalusiportat) Dörr, port, lucka Fönster och glasparti Inkrypningsskydd Galler Dörrlås Nycklar och nyckelhantering Områdesskydd Stängsel Grindar Värdeförvaring Syftet med det mekaniska skyddet är att försvåra intrång i en lokal/ett område genom: att det ska ta lång tid för inkräktaren att ta sig in i lokalen/området att det ska vara besvärligt att det ska vara förenat med buller 22

Det mekaniska skyddet kompletteras normalt med inbrotts- och överfallslarm och/eller bevakning. Reglerna är till för att användas som försäkringsbolagens skyddskrav på försäkringsobjekt men kan med fördel även användas för andra objekt. Kravet på skydd är i indelade i tre skyddsklasser från den lägsta klass 1 till den högsta i klass 3. Elektroniskt skydd (SSF 210 och 130) Det elektroniska säkerhetssystemet innehåller ett flertal typer av system som alla har till uppgift att ge en ökad säkerhet t.ex. genom att minska risken för stöld eller inbrott eller att göra det möjligt att upptäcka brand så tidigt som möjligt. Även övervakning kan ingå. SSF har gjort följande uppdelning: Tillträdesskydd Passersystem Elektromekaniska lås Kodlås Kortlås För passersystem, elektromekaniska lås, kodlås och kortlås finns regler enligt SS-EN 50133. SSF:s krav på installation och projektering av elektromekanisk låsanläggning framgår av SSF 210. Larm Inbrottslarm Brandlarm Överfallslarm För att beskriva hur t.ex. ett inbrottslarmsystem ska se ut kan SSF:s krav för larmanläggningar SSF 130 och SS-EN 50131-1 användas. Kraven är indelade i larmklass 1 till 3 där 3 utgör det kraftigaste skyddet. Kameraövervakning Closed Circuit Television (CCTV) är benämningen på ett lokalt installerat kameraövervakningssystem. Med CCTV- system kan ett område, en händelse eller en process övervakas utan att någon person finns på den aktuella platsen. Exempel på användningsområde är identifiering, igenkänning, detektering och övervakning. För CCTV finns regler enligt SS-EN 50132. Hur övervakning får gå till finns reglerat i lagen om allmän kameraövervakning (1988:150). 23

7 En verksamhets skyddsbehov Riskanalys Förändring/ förbättring Införa åtgärder Kapitel 7 Verksamhetens skyddsbehov Följa upp Riskanalysen har i tidigare kapitel lyfts fram som den grundläggande metoden som underlag för att kunna bedöma utformningen eller nivån för skyddet av en verksamhet. Erfarenhetsmässigt så finns det verksamheter som av en eller annan anledning bedöms vara av sådan karaktär att de kräver ett förstärkt skydd jämfört med verksamheterna i övrigt oberoende av om en formell riskanalys genomförts eller inte. Det är alltså frågan om en uppfattning som i många fall kan falla tillbaka på resonemanget om vad som utgörs av Polisens kärnverksamhet. I handboken redovisas nedan ett förslag till indelning i skyddsnivåer av flertalet av de inom polisen förekommande verksamheterna. Indelningen baserar sig på i vad mån verksamheten som bedrivs inom lokalen är i behov av ett förstärkt skydd eller inte. Skyddet kan vara nödvändigt för att t.ex. hindra obehöriga att få del av sekretessbelagd information, skydda lokalen från inbrott eller för att skydda de medarbetare som arbetar i lokalen från hot eller våld beroende på den verksamhet som där bedrivs. Nivån på skyddet av lokalerna inne i ett polishus är beroende av hur dess yttre skalskydd är utformat. I kapitel 8 förs en diskussion om hur nivåerna kan kläs med skyddsåtgärder. 7.1 Beskrivning av skyddsnivåer Indelningen i skyddsnivåer gör inte anspråk på att vara rätt eller uttömmanden i alla avseenden utan vill visa på behovet av att kunna skilja på verksamheterna utifrån respektive krav på skydd. Enklast är naturligtvis att lägga all verksamhet på en alltför hög skyddsnivå för att vara på säkra sidan men det är knappast eko- 24

nomiskt försvarbart och kan dessutom upplevas av medarbetarna som ett hinder för att bedriva polisverksamheten. I denna handbok har Polisens verksamheter delats in i tre nivåer, grönt, gult och rött allt efter verksamheternas olika och stigande behov av skyddsåtgärder. Skyddsåtgärderna syftar till att skydda Polisens tillgångar mot olika former av angrepp såsom avlyssning, skadegörelse, tillgrepp samt hot och våld. Nivå Beskrivning Kommentar GRÖN En verksamhet som inte har be- Inga speciella säkerhetsåtgärder hov av annat skydd för Polisens behöver vidtas. tillgångar än det som skalskyddet ger. GUL En verksamhet med behov av ett För de åtgärder som krävs för att förstärkt skydd för Polisens till- förstärka skyddet för Polisens tillgångar. gångar kan exempelvis det mekaniska skyddet, larmanläggning och passerkontroll jämföras med respektive grundläggande normer i SSF. En verksamhet med behov av ytterligare förstärkt skydd för Polisens tillgångar. RÖD 7.2 För de åtgärder som krävs för att ytterligare förstärka skyddet för Polisens tillgångar kan exempelvis det mekaniska skyddet, larmanläggning och passerkontroll jämföras med respektive grundläggande normer i SSF. Skyddsnivåer Det som ska skyddas i de olika nivåerna är Polisens samtliga tillgångar när de befinner sig i Polisens lokaler. Polisens lokaler yttre skalskydd För att kunna analysera vilket skydd en viss verksamhet kräver är det nödvändigt att känna till det yttre skalskyddets omfattning. I kapitel 8 ges exempel på hur skalskyddet kan utformas på ett polishus där polismyndighetens kommunikationscentral och huvudsakliga verksamheter finns placerade. 25

Polisens lokaler inre skydd De olika verksamheterna som normalt bedrivs inom Polisen är inplacerade i grön, gul och röd nivå efter verksamheternas skyddsbehov. I kapitel 8 beskrivs motsvarande skyddsåtgärder närmare. Observera: Det kan naturligtvis finnas många olika uppfattningar om hur en indelning i nivåer kan se ut. Handboken redovisar en uppfattning som kan användas för att beskriva verksamheternas olika behov av skydd. Verksamheter Beskrivning/Kommentarer GRÖN NIVÅ Avrapporteringsrum - Besöksrum utanför inre skalskydd Oftast i reception. Ta del av allmänna handlingar. Gemensamma lokaler vid samlokalisering Gemensamma utrymmen för behörig personal Samlokalisering med t.ex. domstol, åklagare, kriminalvård och polis. Samlokalisering mellan kommun och polis kan ge ett annat skyddskrav. Hörsalar - Kontorsrum - Lokal för stationsbefäl, Inre befäl (motsvarande) Kontorsutrymme. Lokalvård/Städmtrl - Miljöstation Sophantering. Indraget skalskydd. Motionslokal Utrymning. Omklädning - Polisens kontaktcenter (PKC) Anmälningsupptagning. PVIT Vid vanlig kontorsverksamhet. Restaurang Om inte allmänheten har tillträde. Sammanträdesrum Information kan läcka ut. Videokonferenssystem. Utsättningsrum Synlig information, fotopärmar med känslig information, högt informationsskyddsvärde. Vaktmästeri/serviceenhet - Videorum, Konfrontationsrum Barnförhörsrum Integritetsskydd. 26

Verksamheter Beskrivning/Kommentarer Vilrum - Väskutrymmen Personlig skyddsutrustning. GUL NIVÅ Anmälningsrum Hot och våld. Arkiv Reglerat i författning. Arrestintag - Beklädnadsförråd Förvaring av mönsterskyddad utrustning. Beslagsutrymme Förvaring av beslag. Evidenzer (blås) Finns särskilda krav på miljö och skydd reglerat i FAP 333-2. Fastighetsdrift Där specificerad dokumentation för fastighetens drift förvaras. Förhörsrum Hot och våld. Garage/Verkstad Brandrisk, stölder. Gränskontroll Beläget utanför polishus. Nätverksansluten utrustning förvaring av nödfallsvisering m.m. Hemlig teleavlyssning Hemliga tvångsmedel. Särskild underrättelseinhämtning. Hittegods Förvaringen hittegods. Jourdomstol, angränsande Vid placering i polishus. ytor Hot och våld. Flykt. Kutverksamhet Underrättelseverksamhet/ omvärldsanalys. Informatörshantering/källdrivning. Insynsskyddas. Läkarrum I anslutning till arrestavdelning. Krav ur säkerhetsaspekt, både medicinskt och skydd av medarbetare. Narkotikaverksamhet Vid hantering av beslag förvaring av narkotika. Passexpedition Förvaring av färdiga pass och tillfälliga pass. Hot och våld. Post & Gods Skydd av information, värdepost. Reception dag Besökare, kan vara risk för hot och våld. Reception natt Besökare, kan vara risk för hot och våld. Samlokalisering Gräns mellan myndigheter eller annan verksamhet. Skydd av egen verksamheten. 27

Verksamheter Beskrivning/Kommentarer Signalskydd Kryptofax, kryptotelefon. Hemlig med laddad nyckel. Särskilda krav vid öppen förvaring, se FFS 2005:2. Skjutbana Inget skyddsbehov när lokalen inte används. Spaningsverksamhet Operativ underrättelseverksamhet. Grova brott. Informatörshantering. Insynsskyddas. Stabsrum Vid pågående verksamhet. Telefonväxel - Tekniska rotlar Kontamineringsrisk. KvaTro (kvalitetssäkring). IT-forensik. RÖD NIVÅ Arrestavdelning Brandskydd. Särskilda krav. Bevakningscentral/ Larmfunktion Övervakning av lokaler. Förekommer endast i de tre största myndigheterna. Bevakningspunkter/vaktk urar Centraler anslutning av El/Tele vatten m.m. Ingång till fastigheten. Överlämningspunkt. Civila vapen Vapen som lämnas in, beslagtagits/omhändertagits reglerat i författning FAP 943-1. Hantering/förvaring av Farliga och explosiva varor Gas, kemikalier, krutstubin, tändkapslar m.m. LKC Flera arbetsplatser med teknisk utrustning. Vb Lvb Information och styrning av ledningsbeslut. RAKEL Kommunikationsinstallationer. PKI-bur Utrustning i serverrum med särskilda skyddsintressen för hantering av digitala certifikat finns vid RPS. Serverrum/korskopplings- Systemen för radio, data och telefoni Polismyndigheten äger informationen. rum/nischer Vaktlokal-arrest Brandskydd. Särskilda krav. 28

Verksamheter Beskrivning/Kommentarer Vapenförvaring tjänstevapen Styrs av författningar FAP 943-1. Vapenverkstad Rep service på polisiära vapen. 29

8 En verksamhets skyddsåtgärder Riskanalys Förändring/ förbättring Införa åtgärder Kapitel 8 Verksamhetens skyddsåtgärder Följa upp För att skydda en verksamhet mot hot kan olika typer av skyddsåtgärder tillföras utanför och/eller inuti en byggnad. Dessa åtgärders omfattning kan variera beroende på vilken skyddsnivå (grön, gul eller röd) verksamheten har placerats i och de kan till vissa delar sammanfattas under begreppet tillträdesbegränsning. Bestämmelserna om tillträdesbegränsning i säkerhetsskyddslagstiftningen och FAP 244-1, som polisen ska följa har ett nära samband med reglerna mot förbud mot tillträde i lagen (1990:217) om skydd av samhällsviktiga anläggningar med mera, den s.k. skyddslagen. Beslut om skyddsobjekt kan sägas medföra en kvalificerad form av tillträdesbegränsning. Begreppet tillträdesbegränsning syftar till att hindra att obehöriga får tillträde till platser/anläggningar där de kan få tillgång till uppgifter som har betydelse för rikets säkerhet. Konsekvensen av tillträdesbegränsande åtgärder innebär även att: Förvarna, fördröja eller förhindra att obehöriga skaffar sig tillträde till polisens lokaler. Reducera risker och konsekvenser för polisens verksamhet vid ett angrepp, skadegörelse eller annat liknande hot. Säkerhetsställa att polisens verksamhet inte utsätts för yttre påverkan som kraftigt kan begränsa den av statsmakterna beslutade uppgiften. Skydda de som vistas finns i lokalen mot olika hot och risker. Skydda mot brott i övrigt. 30

8.1 Exempel på skyddsåtgärder inom Polisen För att uppnå ett önskvärt skydd på både områden/utrymmen som hör till Polisens verksamhet följer nedan exempel på åtgärder som skyddar verksamheten. Som beskrivits i kapitel 7 har skyddet delas upp i yttre skalskydd och inre skydd. Med yttre skalskydd avses här de ytor som omger en verksamhet och med inre skydd menas de ytor/utrymmen som är belägna innanför det yttre skalskyddet. Polisens lokaler - yttre skalskydd I detta kapitel beskrivs åtgärder för det yttre skalskyddet och omkringliggande ytor som bör införas där det är möjligt för att reglera skyddet för polisens verksamhet. I utformningen av det mekaniska och tekniska säkerhetsskyddet för det yttre skalskyddet kan SSF 210, SSF 200, SSF 130 och Europeiska normen för larm SS-EN 50131-1 samt i förekommande fall svensk standard (SS) användas som referens. Nedan exemplifieras olika typer av skydd för det yttre skalskyddet på ett polishus där kommunikationscentral och huvudsakliga verksamheter är placerade. Eftersom beskrivningen är generell måste läsaren själv bedöma vad som kan vara tillämpligt vid den egna myndigheten. Det kan vara bra att i sammanhanget berätta om att det hos RPS finns kunskaper att hämta om krav på utformningen av polisarrester i föreskrifter och allmänna råd om polisarrester (RPSFS 2001:12, FAP 915-1) samt i PVS, Nationella Fastighetssektions handbok i samma ämne. Skalskydd övergripande Omslutningsytor i markplan bör vara utformade så att ett önskvärt inbrottsskydd skapas. En utgångspunkt kan vara kraven enligt Stöldskyddsföreningen, Regler för mekaniskt inbrottsskydd, SSF 200, klass 2 Vid samlokalisering med annan hyresgäst bör dennes säkerhetsskyddande åtgärder vägas in vid bedömning av det egna skyddsbehovet. Lämpligen görs det inom ramen för en riskanalys. Omkringliggande ytor till polishuset Området intill polishuset (gården) bör inhägnas med ett staket. Staketet förses med skydd mot överklättring och underkrypning genom förankring i marken. I vissa fall förses staketet även med insynsskydd. För att larma vid ett obehörigt tillträde kan staketet kompletteras med CCTV och/eller larm. 31