Miljötillståndet i havet, sjöar, vattendrag och grundvatten. Markus Hoffmann Stockholm

Relevanta dokument
Introduktionskurs i Greppa Näringen

Disposition Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Kommande åtgärdsprogram för Vattendirektivet

Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag

Åtgärder för minskad övergödning i sjöar, vattendrag och kustvatten - underlag. Åtgärdsbehov (beting)

Platsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj

Instruktion finansieringsuppgiften

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem?

Vattendirektivet, Östersjöplanen och Nitratdirektivet

Vattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015

5 Stora. försök att minska övergödningen

Sveriges åtagande för övergödning inom vattendirektivet, Helcom och Ospar

Åtgärdsprogram och samverkan enligt Eu:s ramdirektiv för vatten inom den Svenska vattenförvaltningen. Mats Ivarsson, Vattenmyndigheten Västerhavet

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren Vattendagen Kristianstad

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Uppföljning av åtgärder

Vattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015

Vägledning för stöd till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA)

Så här fortsätter Greppa Näringen

Principer för miljökvalitetsnormer och undantag

Kan vi lita på belastningssiffrorna för Östersjön?

Vattenmyndigheterna och åtgärdsprogrammens betydelse för dricksvattnet

Kväveläckage från jordbruket

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Inledning Stina Olofsson, projektledare

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Arbetar Greppa Näringen med rätt metoder för att minska övergödning av Sveriges kustvatten och hav?

Fosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar. Tony Persson/Sam Ekstrand

Åtgärder mot miljöproblem Övergödning

Strategiska ställningstaganden 1-8 samt Södra Östersjöns prioriteringar

Kammarkollegiet Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr :010

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Kömiljard 1 (jan., feb., mars) 2010: ersättning per landsting

HaV. Maria Hübinette Havs- och vattenmyndigheten Västerås maj 2012

Mörrumsån. Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattendirektivet 2000/60/EG

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Fosforförluster från åkermark vad har hänt och hur går vi vidare?

Bakgrundsinformation vattendirektivet

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Lokala Åtgärdsprogram

Vattenmiljön i södra Sverige - åtgärdsprogram för fortsatta förbättringar

2.2 Miljöproblem Övergödning

Norra Östersjöns vattendistrikt

Nytt från Naturvårdsverket

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:

Greppa Näringen Stina Olofsson, Jordbruksverket

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C i EG domstolen

Totalt antal anmälningspliktiga jordbruksverksamheter i kommunernas register

Status spredt bebyggelse i Sverige

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön ett kommunalt perspektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Ulf Larsson. Systemekologi Stockholms universitet. Himmerfjärden ARV

Ministermötet i Köpenhamn

Miljömålen på ny grund

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Syfte- att bidra till miljömålen

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön

Sveriges bönder om fosforåtgärder: Resultat från en webbenkät med lantbrukare. Johan Malgeryd & Markus Hoffmann

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Vattendagarna 2015 Irene Bohman

ANALYS AV FÖRÄNDRAD BETALNINGSFÖRMÅGA FÖR BEDÖMNING AV ORIMLIGA KOSTNADER MATS SVENSSON, ANNA LÖFMARCK

Axplock från Greppa Näringens fosforkampanj. Johan Malgeryd

Del 4 Åtgärdsprogram Samtliga vattendistrikt

Vad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram?

Pressmeddelande för Norrbotten. december 2013

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005

Företagarpanelen om el och energi Januari 2016

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer på skärpta reningskrav. Lars-Gunnar Reinius

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:

Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012

GRISBÄCKEN steg 2. Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till!

Kömiljard - utveckling under 2012 samt statsbidrag per landsting

Martin Larsson Norra Östersjöns vattendistrikt. Lantmäteriet geodatasamverkan Enköpings kommun

Jordbruk och växtnäringsöverskott. Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund

2. Välj avancerad sökning (det enda sökalternativ som fungerar ännu).

Skogsbrandsdetektion i Sverige. Rickard Hansen. rickard.hansen@msb.se

Strukturrapport. Sammanfattning FRÅN LRF MJÖLK

Kostnads- nyttoanalys för åtgärder mot övergödning

Status på Gotland och exempel på lokala åtgärder

Svensk vattenförvaltning i kortform. Niklas Holmgren Sylvia Kinberg Carola Lindeberg Katrin H Sjöberg

Återrapportering från Stockholms stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Resultat från Krondroppsnätet

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Företagarpanelen Q Dalarnas län

Samhällsekonomisk konsekvensanalys

Havsplanering. till glädje och nytta för alla

Åtgärdsprogram för avrinningssområden

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

Vad kan vi göra för att minska fosforförlusterna från åkermark

Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön?

LRF:s syn på åtgärdsprogrammen

Statusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare

Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Transkript:

Miljötillståndet i havet, sjöar, vattendrag och grundvatten Markus Hoffmann Stockholm 2018-11-07

Algblomning Landsort

Syrefria bottnar- mätprogram SMHI

Våra hav ur två perspektiv Källa: Larsson, Wikner, Andersson. Havet 2008

Antropogen nettobelastning av kväve, ton/år 2014

Svenska lantbrukets tidsaxel för vattenvård Cykel 1 Cykel 2

Vattnet blir renare visar SLU rapport år 2012

Ni rådgivare räddar hotade arter tillsammans med lantbrukarna

Olika länders reduktionsbeting HELCOM 2013 Land Kväve, ton per år Fosfor, ton per år Danmark 2890 38 Estland 1800 320 Finland 2430 +600 330 +26 Tyskland 7170 +500 110 +60 Lettland 1670 220 Litauen 8970 1470 Polen 43160 7480 Ryssland 10380 3790 Sverige 9240 530

Total kvävetillförsel till Östersjön 1995-2014, alla sektorer ton mål Atmosfärisk deposition Tillförsel med floder källa: HELCOM

ton Total fosfortillförsel till Östersjön 1995-2014, alla sektorer mål Atmosfärisk deposition Tillförsel med floder källa: HELCOM

N och P-tillförseln till Östersjön under 150 år Fig. 2 Time series of annual average total river runoff (Q), nitrogen (N), and phosphorus (P) loads from land and atmosphere to the whole Baltic Sea. AMBIO A Journal of the Human Environment Royal Swedish Academy of Sciences 201210.1007/s13280-012-0318-x

Framgångar är färskvara ny rapport år 2017 Den generella bilden av trenderna av näringsämnena i jordbruksvattendrag är att totalkväve minskar något i alla regioner med en tydlig minskning i Västerhavets vattendistrikt under perioden 2001-2010 men att den trenden nu klingat av. För totalfosfor var det visserligen några signifikant minskande trender under 2001-2010, men man kan inte tala om någon generell minskning av halterna och under den senare perioden var det lika vanligt med minskande som ökande trender.

Nitrat i Europas grundvatten

Bedömda problem med grundvattenkvaliteten Parameter Ja Nej Vet ej Ej undersökt Ej svarat Bekämpningsmedel 107 770 44 237 67 Radon 206 826 55 70 68 Arsenik 9 694 95 357 70 Övriga tungmetaller 33 776 89 262 65 Uran 7 460 130 554 74 Bakterier/mikroorganismer 168 953 30 8 66 Petroleumkolväten 21 691 83 359 71 Nitrat 91 1019 37 11 67 Klorid 81 1028 34 14 68 SGU DGV Databas för Grundvatten. Rapport 2004:15

Sverigekartan för kväveutlakning

Läckagemosaik i ett 900 ha avrinningsområde

En 34 ha skånsk åker

36 års kväveutlakning på ett skifte på en växtodlingsgård i Skåne 80 70 60 kg N / ha 50 40 30 20 10 0 1973/1974 1975/1976 1977/1978 1979/1980 1981/1982 1983/1984 1985/1986 1987/1988 1989/1990 1991/1992 1993/1994 1995/1996 1997/1998 1999/2000 2001/2002 2003/2004 2005/2006 2007/2008 Källa: Avd. f. Vattenvård, SLU

33 års kväveutlakning på ett skifte på en djurgård i Halland 140 120 kg N / ha 100 80 60 40 20 0 25 1973/1974 1975/1976 1977/1978 1979/1980 1981/1982 1983/1984 1985/1986 1987/1988 1989/1990 1991/1992 1993/1994 1995/1996 1997/1998 1999/2000 2001/2002 2003/2004 2005/2006 2007/2008 mg Total-N / liter 20 15 10 5 0 1973/1974 1975/1976 1977/1978 1979/1980 1981/1982 1983/1984 1985/1986 1987/1988 1989/1990 1991/1992 1993/1994 1995/1996 1997/1998 1999/2000 2001/2002 2003/2004 2005/2006 2007/2008 Källa: Avd. f. Vattenvård, SLU

Kvävehalt i dräneringsvattnet under 35 år på ett vanligt skifte hos en mjölkbonde i Sörmland 25 mg Total-N / liter 20 15 10 5 0 1974/1975 1976/1977 1978/1979 1980/1981 1982/1983 Källa: Avd. f. Vattenvård, SLU 1984/1985 1986/1987 1988/1989 1990/1991 1992/1993 1994/1995 1996/1997 1998/1999 2000/2001 2002/2003 2004/2005 2006/2007 2008/2009

Vattenförekomster med övergödningsproblem Kvalitetsfaktorer avseende näringsämnen <GES (fysikalisktkemiska och biologiska) Ca 2 300 vattenförekomster Kustvatten: 516 (~80 %) Sjöar: 643 (~9 %) Vattendrag: 1177 (~8 %) Åtgärdsbehov Nödvändig reduktion (kg) av P eller N för att nå god status avseende näringsämnen

Sverige är indelat i 5 vattendistrikt

Statusbedömning av Sveriges sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten Ingen eller mycket liten avvikelse från opåverkade förhållanden Liten avvikelse från opåverkade förhållanden Måttlig avvikelse från opåverkade förhållanden Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig

Kolla vattnet i din hembygd

Ekologisk status på sjöar, vattendrag och kustvatten i Södra Östersjöns område Källa: Förvaltningspla n för Södra Östersjöns vattendistrikt

Vattenmyndigheternas uppdrag till Jordbruksverket. Verket ska göra 6 uppdrag: 1. Utveckla rådgivning om växtnäringsläckage 2. Utveckla rådgivning om växtskydd 3. Utveckla rådgivning för att minska negativ påverkan av markavvattning 4. Se till så att vissa av stöden blir extra bra sökta 5. Utveckla tillsynsvägledning till kommuner 6. Utveckla vägledning för egenkontroll för lantbruksföretag

Vilka åtgärder? Strukturkalkning Kalkfilterdiken Skyddszoner Anpassade skyddszoner Fosfordammar Våtmarker Tvåstegsdiken Anpassad stallgödselspridning Enskilda avlopp (normal/hög skyddsnivå) Dagvattendammar Avloppsreningsverk fällning för bräddat avloppsvatten Avloppsreningsverk ökad P/N-rening Ökad P-rening vid massaindustri

Åtgärdsbehov sjöar och vattendrag Distrikt Ton P Bottenviken 27 Bottenhavet 17 Norra Östersjön 160 Södra Östersjön 190 Västerhavet 270 Totalt ca 700 ton P

Åtgärdsbehov för kust fosfor (exkl. behov sjöar och vattendrag) Distrikt Ton P Bottenviken 14 Bottenhavet 64 Norra Östersjön 90 Södra Östersjön 220 Västerhavet 100 Totalt Ca 500 ton P

Åtgärdsbehov för kust kväve (exkl. behov sjöar och vattendrag) Distrikt Ton N Bottenviken 40 Bottenhavet 600 Norra Östersjön 2 800 Södra Östersjön 3 100 Västerhavet 7 200 Totalt Ca 14 000 ton N

Ton P / år Kr / kgp & år Effekt och kostnadseffektivitet alla åtgärder för GES

Erosion of soil means also loss of phosporus (P) Foto: Anuscka Heeb

Put a patch of grass on the soil wound (gräsplåster)

Ny stödstatistik från Jordbruksverket (okt 2018) Anpassade skyddszoner Handläggande län Areal Antal utbetalningar Antal sökta skyddszoner Antal ansökningar Stockholms län 17 9 7 Uppsala län 17 50 11 Södermanlands län 43 34 15 Östergötlands län 50 52 18 Jönköpings län 0 0 0 Kalmars län 1 2 1 Gotlands län 1 6 1 Skåne län 16 21 10 Hallands län 17 25 15 Västra Götalands län 76 101 40 Värmlands län 0 1 1 Örebro län 10 25 5 Västmanlands län 15 31 17 Dalarnas län 2 4 2 Gävleborgs län 0 0 0 Summa 361 stycken

Farmers have superlocal knowledge about their farms and can pinpoint erosion Source: Faruk Djodjic, SLU

Det finns dock fler viktiga fosforåtgärder än the big seven. De behöver synliggöras.

Nytt lokalt arbetssätt efterlyses Om vi ska lyckas med vattendirektivet så ska vi lyckas med något vi aldrig lyckats med tidigare. Då krävs att vi arbetar på ett sätt som vi inte gjort tidigare.

Nytt arbetssätt efterlyses

Maintain field drainage Foto: Markus Hoffmann

Maintain field drainage Foto: Markus Hoffmann