Utveckling och genomförande av vårdfiske och fiskevård i Finjasjön och Bosarpasjön

Bilaga 1 till slutrapport för LOVA projektet Utveckling och genomförande av vårdfiske och fiskevård i Finjasjön och Bosarpasjön Redovisning av aktiviteter inom projektet som under 2012 och 2013 bedrivits med stöd från Leader LAG PH, LOVA och FFF Ett lyckat notdrag som gav 3500 kg upptagen fisk! Arto Hautala tömmer noten medan Aulis Kiskilää och praktikanten Åsa Olofsson räknar och släpper tillbaka bifångsten av rovfisk. En rapport av Heléne Annadotter, Johan Forssblad och Kurt Hagenrud Regito AB www.regito.com Kurt Hagenrud Ubbaltsvägen 1 water@regito.com mj542189@tele2.se SE-28022 Vittsjö 0451-234 50 070-516 02 64

Bilaga 1 till slutrapport för LOVA projektet Utveckling och genomförande av vårdfiske och fiskevård i Finjasjön och Bosarpasjön Redovisning av aktiviteter inom projektet som under 2012 och 2013 bedrivits med stöd från Leader LAG PH, LOVA och FFF Rapport nr. 2013-05-v01b (14 sidor) Första upplagan Denna rapport kan beställas i tryckt eller elektronisk form från: Regito AB Ubbaltsvägen 1 SE-28022 Vittsjö E-post: water@regito.com Ytterligare rapporter och mätvärden finns på webben: www.regito.com Fig. 1. Foto förstasidan Foto: Johan Forssblad. Alla foton Angiven fotograf. 2 2013-05-v01b

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ett projekt finansierat av Leader LAG PH, LOVA och FFF!... 4 Haven belastas av obalanserade sjöar!... 4 Vad är vårdfiske?!... 5 Tekniker för vårdfiske!... 5 Genomförande och utvärdering av fyra fisken med bottengarn och ringnot i Finjasjön under 2012 och 2013!... 5 Tre fisken i Bosarpasjön 2012 och 2013!... 5 Detaljerade djupkartor en förutsättning för ett effektivt fiske!... 6 Främjande av rovfisk!... 7 Tillverkning och utsättning av risvasar!... 7 Gäddodling och utsättande av gädda vid Finjasjön 2012 och 2013!... 8 Gäddodling 2012!... 8 Gäddodling 2013!... 8 Vassklippning för främjande av gädda och vattencirkulation i Finjasjön!... 9 Etisk användning av vitfisken!... 10 Uppfödning av storkar!... 10 Mat till vildsvin och kräftor!... 10 Undersökning av undervattensväxter i Finjasjön!... 11 Undersökning av mängden N och P från Finjasjön till recepienten Almaån!... 11 Internationella möten!... 12 Workshop i Lahtis, Finland 9 10 maj 2012!... 12 Workshop på Christinehof, 2 4 oktober 2012!... 12 Workshop i Balatonfüred, 5 8 maj 2013!... 13 Workshop på Hovdala slott, Hässleholm, 17 september 2013!... 13 Workshop i Lohja, Finland 9 11 oktober 2013!... 13 3 2013-05-v01b

Utveckling och genomförande av vårdfiske och fiskevård i Finjasjön och Bosarpasjön SLUTRAPPORT FRÅN VERKSAMHETEN UNDER 2012 OCH 2013 Ett projekt finansierat av Leader LAG PH, LOVA och FFF Projektet har genomförts med anslag från Leader LAG PH (Local Action Group Perstorp Hässleholm), LOVA (Lokala vattenvårdsprojekt) och Finjasjöns fiskevårdsförening, FFF. Nämnas bör att i Leader-projektet ingår internationellt samarbete med två finska Leader-projekt gällande olika aspekter av vårdfiske. Lova-delen av projektet omfattar tidsperioden 2012-03-12 2013-11-15. Projektet har bedrivits i samarbete med Naturbruksgymnasiet i Osby, Finjasjöns fiskevårdsförening, Finjasjöns fiskevårdsområdesförening, Bosarpasjöns fiskevårdsområdesförening och Hässleholms Vatten AB. Huvudman för projektet har varit Hässleholms kommun. Projektledare har varit Per Nilsson, kommunledningskontorets tekniska avdelning, Hässleholms kommun. Operativ projektledare har varit Kurt Hagenrud. Haven belastas av obalanserade sjöar I sjöar som lider av omfattande blomningar (Fig. 2) av blågröna alger (cyanobakterier, cyanofyter) frigörs generellt fosfor från sjöns bottensediment. Dessa frigjorda mängder av fosfor lämnar sjön kontinuerligt via utflödena och belastar så småningom haven. Under tidigare perioder har stora mängder fosfor läckt från Finjasjöns bottensediment och runnit vidare till Hanöbukten i Östersjön. Utgångspunkten för vattenvårdsarbetet inom detta projekt är att fosforläckage från sjöar kan minskas genom att skapa ett balanserat fisksamhälle genom vårdfiske. Fig. 2. Till vänster visas Bosarpasjöns badplats 2012-10-11 före vårdfisket och till höger 2013-09-30 e er två fiskeinsatser. (Fig. 3). En massiv algblomning uppstod 2012. Vid badstranden fanns yttäckande Aphanizomenon blågröna alger och ett algbälte hade avlagrats på stranden. Under hösten 2012 och våren 2013 vårdfiskades sjön och 7,2 ton fisk togs upp (90 kg/ha). Under sommaren och hösten 2013 blev algsituationen avsevärt bättre trots den varma och torra sommaren! Ett kompletterande fiske gjordes däre er i oktober 2013. Foton: Johan Forssblad 4 2013-05-v01b

Vad är vårdfiske? Vårdfiske är en metod för att reglera mängden och sammansättningen av fisksamhället i en sjö eller damm. Vårdfiske bedrivas i sjöar som är grumliga på grund av blågrönalgblomning (Fig. 2) och/eller uppvirvlat sediment genom bottenlevande fisk. Vårdfisket sy ar till att skapa och bibehålla en balans mellan rovfisk och bytesfisk med resultatet att ett klarare vatten erhålls (Fig. 3). Erfarenheter från flera olika sjöar visar att det kan vara nödvändigt att hålla nere beståndet av bottenlevande fisk (braxen, karp, björkna, gärs och sutare) samt djurplanktonätande fisk (mört och småbraxen) för att minska omfattningen av blågrönalgblomningar. Blågröna alger kan producera starka gi er som bland annat kan förgi a fisken. Tekniker för vårdfiske Det finns olika fisketekniker som kan användas för att åstadkomma ett balanserat fisksamhälle. Alla kan inte användas i alla sjöar på grund av olika djup- och bottenförhållanden. Teknikerna kan vara olika dyra att utföra och variera i effektivitet. De vanligaste fisketeknikerna vid reduktionsfiske är trålning, bottengarnsfiske och notdragning. Inom detta projekt har olika aspekter av fiske med bottengarn och ringnot studerats. Genom att arbeta med naturen istället för mot naturen så kan man genomföra fisket med små resurser och liten miljöpåverkan. Aktiva fiskar fångas med passiva fiskeredskap (på våren) medan passiva fiskar (på hösten) fångas bäst med aktiva redskap. Genomförande och utvärdering av fyra fisken med bottengarn och ringnot i Finjasjön under 2012 och 2013 Under 2012 och 2013 har vårdfiske bedrivits inom detta projekt. Fisket har dokumenterats och studerats detaljerat i sy e att kunna utvärdera effekten av de använda fiskemetoderna. Inom vårdfiskeprojektet har, under 2012 och 2013, bottengarnsfiske utförts under april och maj och ringnotsfiske under oktober (Fig. 1). Tre fisken i Bosarpasjön 2012 och 2013 Ringnotsfiske utfördes i Bosarpasjön under 6 dagar i oktober 2012 (Fig. 4) av samma finska fisketeam som vårdfiskat i Finjasjön. Fisket gav 6240 kg upptagen fisk. Under april och maj 2013 utfördes vårdfiske med fem bottengarn under 33 dagar som gav 953 kg upptagen fisk. I oktober 2013 skedde ånyo ett ringnotsfiske under två dagar. som gav 830 kg fisk. Under ett drygt år har alltså sammanlagt 7,9 ton fisk tagits upp vilket är ca 99 kg/ ha. En rapport om vårdfisket i Bosarpasjön och vattenkemin i sjön under 2012 och 2013 finns i bilaga 2. Fig. 4. Auslis Kikilää kommer iland med dagens ringnotsfångst på 950 kg vid Bosarpasjöns badstrand 2012-10-09. Foto: Johan Forssblad. 5 2013-05-v01b

Detaljerade djupkartor en förutsättning för ett effektivt fiske För att kunna bedriva ett effektivt fiske är det en grundförutsättning a t t k ä n n a t i l l s j ö n s b ottenförhå l landen. Fisken uppträder på olika sätt vid olika tider på året. Om man känner till en sjös djupförhållanden kan man strategiskt planera fisket så att mesta möjliga fisk fångas. Fig. 5. 3D ekolodsbild av Bosarpasjöns bottenförhållanden med notdragen hösten 2012 utritade. Ekolodsbild: Johan Forssblad. Att dra en ringnot över okända områden där till exempel större stenar förekommer kan skada ringnoten. Varje gång noten fastnar ödslas dyrbara timmar på kanske onödiga problem och åtföljande reparationer. Omfattande bottenvegetation kan också ställa till problem. I sy e att skapa en djupkarta för notdragning utförde Regito AB ekolodning i Bosarpasjön (Fig. 5) under våren och sommaren 2012 och i Finjasjön sommaren 2013. Elektroniska sjökort genererades för båda sjöarna och dessa lades in i fiskarenas GPS-plotter med ekolod. Inför notfisket 2013 utvecklades fisket med förspanare(fig. 6), som använde ett nytt högupplösande och sidseende ekolod för att finna de bästa stimmen att fiska på. Bilder, liknande Figur 7, mejlades till ringnotsteamet som kunde köra direkt till de bästa fiskeplatserna utan att behöva lägga tid på omfattande ekolodning. Fig. 6. Mats Bengtsson spanar e er de största fiskstimmen i Finjasjön 2013-10-08. Foto: Johan Forssblad. Under hösten 2012 togs 8,7 ton fisk upp på 15 notdrag under 8 fiskedygn med ringnot. Under 2013 fångades hela 41,85 ton fisk på lika många notdrag men under 10 dygn med samma finska fisketeam. Förutom fiskspaningen med extra båt så bidrog säkerligen det låga vattenståndet och de goda väderförhållandena till att fisken samlade sig i stora stim. Dessa kunde effektivt inringas med not på djupt vatten. Av de totala fångsterna utgjorde rovfisken 9 % båda åren och denna fisk återfördes till sjön. Den största fångsten beräknades till 7924 kg i ett notdrag och av detta utgjorde hela 7200 kg önskad fångst. Ovanstående fångstsiffror förvånade alla involverade och visar att det är mycket svårbedömt vilken biomassa av karpfiskar som finns i en sjö. 6 2013-05-v01b

Fig. 7. På denna ekolodsbild 2013-10-15 syns hur ringnoten samlar ihop fisken i närheten av Finjasjöns södra djuphåla. Vattendjupet är 10,9 m men den använda noten är endast 8 m hög. Noten följer bottnen tack vare tyngder. Här syns att fisken inte försöker fly över notens kant på 4 m djup utan fisken försöker istället undfly närmast bottnen. Detta notdrag gav 500 kg upptagen fisk varav ca 375 kg var mellanstor braxen och 80 kg mört. Bild: Johan Forssblad. Främjande av rovfisk Ett av sy ena med detta Leader-LOVA-projekt var att bryta en ond cirkel av grumliga förhållanden i Finjasjön och Bosarpasjön. En grumlig sjö med hög mängd av blågröna alger missgynnar rovfiskar som är beroende av en god sikt i vattnet för att kunna fånga bytesfisk. Det är viktigt att skapa förhållanden så att en balans mellan rovfisk och bytesfisk kan upprätthållas. Ett sätt att gynna rovfiskarna abborre och gös är att sätta ut risvasar. Tillverkning och utsättning av risvasar För att främja populationen av abborre och gös tillverkades risvasar under våren 2012 och 2013. 40 stycken lades ut i Finjasjön under 2012 och 35 stycken under 2013. De rörformade risvasarna (Fig. 8) placerades på cirka 2 m djup vid sju olika områden. Denna insats utfördes av elever och lärare vid Naturbruksgymnasiet i Osby. Designen och tillverkningsmetoden har utformats av Mats B e n g t s s o n, l ä r a r e v i d Naturbruksg ymnasiet i Osby. Grenar binds samman till paket och inuti placeras några stenar så att paketen sjunker till bottnen. Fig. 8. 75 risvasar tillverkades och lades ut i Finjasjön för att gynna abborrar och gös - viktiga rovfiskar och dessutom goda matfiskar. Foto: Johan Forssblad, 2012-04-17. 7 2013-05-v01b

Gäddodling och utsättande av gädda vid Finjasjön 2012 och 2013 Gäddodling 2012 Lärare och elever från Naturbruksgymnasiet har odlat gäddor i en damm intill Finjasjön under 2012 och 2013. 10 april 2012 sattes 30 000 nykläckta gäddyngel (från en enda romstinn gäddhona) ut i en damm strax söder om Tormestorpsåns inlopp i sjön. Dammen har tidig are använts som sedimentationsdamm under den period då muddring pågick i Finjasjön (1987 1991). I juli 2012 fångades 7 gäddor med håvar och i september ytterligare 15 med elfiske. Dessa 22 gäddor, 5 15 cm långa, sattes ut i Finjasjön. Även om det var ett relativt litet antal gäddor, visade detta projekt på en metod som kan användas för att öka gäddbeståndet i sjöar. Fig. 9. Elever från Naturbruksgymnasiet i Osby fick öva på elfiske när de fångade gäddorna i dammen. En elektrifierad ring med starkström lockar till sig fisken och bedövar den vare er den snabbt fångas med håv. Foto: Johan Forssblad, 2013-09-18. Gäddodling 2013 Gädduppfödningförsöken intensifierades under 2013. Lekmogna gäddor hämtades från Finjasjön 16 april. Rommen kläcktes fram i Naturbruksgymnasiets lokaler i Osby. Den gamla sedimentavvattningsbassängen förbättrades under mars 2013. Den 16 maj satte Naturbruksg ymnasiet ut 15 000 gäddyngel där, medan 5000 sattes i en annan d a mm b a ko m g ä d d d a mm en. D e ssa gäddyngel fick tillväxa skyddade i dammarna. Fig. 10. Den största framodlade gäddan mättes till 320 mm och vägdes till 207 g. 181 gäddor släpptes ut i Finjasjön 2013-09-18. Foto: Johan Forssblad. Ytterligare sattes ut på olika platser direkt i Finjasjön 16 maj. Vid Skyrup sattes 25 000 och vid fågeltornet i Finja, sattes det ut 10 000 gäddyngel. Den 24 maj gjordes ytterligare en utsättning på 10 000 yngel, nu vid båtkanalen i Finja, i samband med att Naturbruksgymnasiet bjudit in en av Hässleholms särskolor, Norrängsskolan, att delta i den mycket uppskattade aktiviteten (Norra Skåne 2013-05-25). 18 september tömdes dammarna på gäddor. 181 gäddor fångades med håv och elfiske (Fig. 9) och sattes ut i Finjasjön. 86 gäddor i varierande längder mellan 106 och 296 mm fångades i gäddammen (Fig. 11). Dessa bör ha varit från årets kull. 95 gäddor, 115 320 mm, fångades i den andra dammen. Här kan de största ha varit kläckta 2012 (Fig. 10). 8 2013-05-v01b

Fig. 11. Att äta eller ätas, det är frågan det! Foto: Johan Forssblad, 2013-09-18. Vassklippning för främjande av gädda och vattencirkulation i Finjasjön Tjocka, täta vassbälten skapar miljöer där organiskt material fångas upp. Under varma perioder kan syretäringen bli omfattande och gi ig svavelvätegas bildas. Det är därför positivt för vattenkvaliteten att glesa ut vassen. Detta medför att vatteng enomströmning en och syresättningen ökar vid de grunda bottnarna vilket skapar en bättre livsmiljö för både fisken och bottendjuren. Fig. 12. Ingvar Svensson, från Hässleholms Vatten AB, klipper vassen utanför reningsverkets utsläpp i Finjasjön. Foto: Johan Forssblad, 2012-09-28. Erfarenheter från finska sjöar har visat att gäddan gynnas om vassbälten glesas ut så att det blir fler gränsytor mellan öppet vatten och vass. Gäddor kan inte ta sig in i de tjocka vassbältena. Hässleholms vatten AB är en av de parter som ingår i Leader LOVA projektet. De använde sin egen vassklippningsmaskin (av modellen Truxor). Under september och oktober, 2012 och 2013 klipptes vass på Finjasjöns grunda strandområden. Under 2012 glesades vassen ut vid två stora vassområden; vid utloppet från Magle våtmark (Fig. 12) vid sjöns nordöstra del, samt vid Guldkusten, belägen vid södra delen av Finjasjön. 2013 upprepades vassklippningen vid utloppet från Magle våtmark. Det klipptes även vid Sjörröd och utanför Finjasjö Park. Att samla upp vassen e eråt tar dubbelt så lång tid som att klippa den. Den avverkade vassen komposterades. 9 2013-05-v01b

Etisk användning av vitfisken I detta projekt har eftersträvats en etisk användning av den fisk som tagits upp i Finjasjön och Bosarpasjön. Mört, braxen och sutare som fiskats upp har använts som mat till människor och djur. Fig. 13. Stora mängder småfisk lastas 2013-10-13 av volontärerna Lennart Matsson (Göingebygdens Biologiska Förening, GBF) samt Staffan Åkeby (Skånes Ornitologiska Förening) och Arne Gustavsson (GBF) för att bli mat till storkarna. Foto: Johan Forssblad. Uppfödning av storkar Ett skånskt projekt, Storkprojektet arbetar för att återfå en livskra ig, flyttande stam av vit stork i Skåne (Fig. 14). Storkprojektet har tacksamt hämtat fisk till storkarna (Fig. 13). Detta ä r e t t s a m a r b e t s p r o j e kt m e l l a n Naturskyddsföreningen i Skåne och Skånes Ornitologiska Förening. Mycket av fisken med en längd upp till 15 20 cm har gått till uppfödning av storkarna. (Tidigare föddes storkarna upp på kycklingdelar, något som storkarna börjat rata e er att ha fått Finjsjöfisk!) För mer information se www.storkprojektet.se. Fig. 14. Ett 80-tal nya storkar som fötts upp på Finjasjöfisk släpptes ur hägnen nära Vomb 2013-07-27. De har nu tillsammans med äldre storkar flugit söderut för att förhoppningsvis återvända. Foto: Helene Annadotter. Mat till vildsvin och kräftor Större mörtar och braxnar hämtades av folk som använde dem till uppfödning av vildsvin eller krä or. För några decennier sedan var braxen en matfisk i Sverige, men nu är folk bortskämda med gös, abborre och gädda; arter som helst fiskas av sportfiskare. Många från utlandet har dock lärt sig att bereda all sorts fisk och tillreda goda rätter. Det blev ibland trångt på kajen med privatpersoner (Fig. 15) som ville ta hand om vitfisken för egen konsumtion. Fig. 15. Många, särskilt nysvenskar, uppskattade att få del av fiskfångsterna. Foto: Johan Forssblad, 2013-10-13. Den fisk som inte hämtades av privatpersoner, lastades i en fryscontainer vid Finjasjön och gick till uppfödning av minkar. Den upptagna fisken såldes ej utan den fick enbart hämtas för privat bruk. Ingen fisk deponerades eller användes för biogasproduktion. 10 2013-05-v01b

Undersökning av undervattensväxter i Finjasjön Under sensommaren 2013 utfördes en inventering (Fig. 16) av undervattensväxterna i Finjasjön. Resultaten från undersökningen har jämförts med tidigare inventeringar 1950 av Asta Lund Almestrand och 1992 av John Strand. 1992 var endast 5 % av bottnen täckt av bottenvegetation. Undersökningen visar nu 12 % bottentäckning, därav mycket kransalger, som bedöms mycket positivt för sjön. Fig. 16 Rickard Ågren, ekolog vid Hässleholms kommun, krattar upp undervattensvegetation från Finjasjön medan Bengt Nilsson sköter protokollet. Foto: Johan Forssblad, 2013-09-03. Undersökning av mängden N och P från Finjasjön till recepienten Almaån Vattenstånd, totalkväve och totalfosfor har mätts i Finjasjöns utlopp varannan vecka, året runt, under perioden 2011 till och med september 2013. Hydrologiska utredningar har företagits och vattenflödena har beräknats för varje vecka. Masstransporterna har sedan beräknats. Härigenom kan vi få en god bild av transporterna av kväve (Fig. 17) och fosfor (Fig. 18) från avrinningsområdet till Almaån. 180 166 160 140 ------------ Projekttiden 2012 2013 ------------ Totalkväve [ton/år] 120 100 80 60 40 115 94 20 0 2011 2012 2013 Fig. 17. Transport av kväve från Finjasjön ut till Almaån, 2011 2013. 2013 har medelvärdena från vecka 1 39 använts för att approximera transporterna för hela året 2013. 11 2013-05-v01b

5 Totalfosfor [ton/år] 5 4 4 3 3 2 2 1 4,25 ------------ Projekttiden 2012 2013 ------------ 3,72 2,48 1 0 2011 2012 2013 Fig. 18. Transport av fosfor från Finjasjön ut till Almaån, 2011 2013. 2013 har medelvärdena från vecka 1 39 använts för att approximera transporterna för hela året 2013. Av ovanstående diagram framgår att både kväve- och fosfortransporterna har minskat under projekttiden: Transporten av kväve minskade med 31 % från 2011 till 2012. Hittills i år är det en minskning med 18 % jämfört med 2012. Fosfortransporten minskade med 13 % från 2011 till 2012. Hittills i år är det en minskning med 33 % jämfört med 2012. Internationella möten Under detta Leader-LOVA-projekt har genomförts fem internationella workshops: Två möten i Finland, i Lahtis och Lohja; två möten i Sverige, på Christinehof och i Hässleholm samt ett möte i Ungern, i Balatonfüred. Workshop i Lahtis, Finland 9 10 maj 2012 Den första internationella workshopen om vårdfiske hölls i Lahtis, Finland 9 10 maj. På seminariet höll flera av deltagarna presentationer om de olika sjöar som de arbetar med. På workshopen drogs upp riktlinjer för det internationella samarbetet och den gemensamma delen av projektet detaljplanerades. Workshop på Christinehof, 2 4 oktober 2012 2 4 oktober, 2012, arrangerades en internationell workshop på Christinehof. Där diskuterades (Fig 19) olika metoder för att uppskatta hur mycket fisk det finns i en sjö. En svår frågeställning i projekten är hur mycket fisk det finns i sjön när vårdfisket startar. Fig. 19. Workshopen 2012-10-03 på Christinehof belyste hur svårt det är att beräkna mängden fisk i en sjö. Foto: Johan Forssblad. 12 2013-05-v01b

Workshop i Balatonfüred, 5 8 maj 2013 5 8 oktober 2013 arrangerades en internationell workshop i Balatonfüred i södra Ungern. Temat för workshopen var etisk och kommersiell användning av cyprinidfiskar, alltså mört, braxen och karp med flera. I Sverige är rovfiskar mer attraktiva som matfiskar. I Östeuropa används dock cyprinider som uppskattad matfisk. Under workshopen hölls föreläsningar av svenska, finska och ungerska deltagare (Fig. 20). Fig. 20. Konferensdeltagarna framför universitetets fältstation vid Balatonsjön 2013-05-07. Foto: Johan Forssblad. Workshop på Hovdala slott, Hässleholm, 17 september 2013 17 september, 2013, arrangerades en internationell workshop på Hovdala slott (Fig. 21). Vid detta arbetsmöte fortsatte arbetet med en gemensam slutrapport som skall sammanfatta erfarenheterna om hur vårdfiske bedrivs på ett effektivt och etiskt sätt. Fig. 21. Hovdala slott. Flygfoto: Johan Forssblad, 2011-10-14. Workshop i Lohja, Finland 9 11 oktober 2013 9 11 oktober 2013 hölls en internationell workshop i Lohja, Finland. Mötet hölls på Merituva Maritime Safety Training Centre. Föredrag hölls om pågående projekt i sjöarna Enäjär vi, Hi i d e nvesi, Fi n j a s j ö n o c h Bosarpasjön. Ett studiebesök arrangerades vid Porla fiskfarm (Fig. 22) vid sjön Lohjanjärvi. Fig. 22. Många olika fiskrätter smakades, bl.a.med asp och faren, anrättade av Pekka Ilmarinen 2013-10-10. Foto: Johan Forssblad. 13 2013-05-v01b

Utveckling och genomförande av vårdfiske och fiskevård i Finjasjön och Bosarpasjön Julia Åberg, från SVT:s Sydnytt, anrättar en Finjasjöfisk som Mats Bengtsson filéat under en presskonferens om vårdfisket 2013-10-15. Foto: Johan Forssblad. Under 2012 och 2013 genomfördes ett projekt om vårdfiske i Finjasjön och Bosarpasjön. Projektet bedrevs med ekonomiskt stöd från Leader, LOVA och Finjasjöns fiskevårdsförening. I denna rapport redogör vi för aktiviteterna inom projektet. Det handlar om olika åtgärder för att förbättra vattenkvaliteten i de två sjöarna. Ett bättre balanserat fisksamhälle kan göra att mängderna fosfor och kväve i vattnet minskar som i sin tur innebär en lägre belastning av näringsämnen till Östersjön. I detta projekt har vi inriktat oss på att förbättra kvaliteten genom selektivt fiske av vitfisk, främst mört och braxen. Fisket har bedrivits med miljövänliga och klimatsmarta tekniker. Olika åtgärder som gynnar rovfisken har genomförts. Vi e ersträvar en etiskt god användning av vitfisken vilket gör att vi i framtiden vill använda den som mat till människor. Rapport nr. 2013-05-v01b