Finjasjön är ett av världens största lyckade sjörestaureringsprojekt! Följ utvecklingen nedan!
|
|
- Ulrika Bergström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Finjasjön är ett av världens största lyckade sjörestaureringsprojekt! Följ utvecklingen nedan! Regito AB följer upp sjöns utveckling och föreslår åtgärder för att få en god utveckling av sjön. Mycket har gjorts men mer återstår att göra. Ett delmål är att etablera fungerande näringskedjor i sjön för att på så sätt hålla algerna i schack. Mätningar sker varje vecka (sommartid) eller varannan vecka (vinterhalvåret) vid djuphålan utanför Lillön mellan Björkviken och Guldkusten. Observationer redovisas fortlöpande här nedan. 1 / 16
2 Provtagning sker året runt. Här vid Djuphålan i Finjasjön då 9 cm kärnis fanns under snötäcket. Här tar Heléne Annadotter upp vatten från bottnen för senare analys medan mätningar av syrgasprofiler m.m. pågår för varje meters djup. Foto: Johan Forssblad. Dagbok : Siktdjup 2,98 m. Vattenstånd 43,69 m ö. h. Yttemperaturen var 4,20 C och på 10 m djup 4,00 C. Temperaturen i vattnet har ökat lite under de senaste 15 dygnen och vattnet har inte börjat skikta sig. Fisket med ringnot är avslutat för i år. Vi önskar alla läsare en God Jul! 2 / 16
3 : Siktdjup 1,95 m. Vattenstånd 43,56 m ö. h. Yttemperaturen var 3,84 C och på 10 m djup 3,83 C. En mycket kraftig och snabb stegring av vattenståndet har drastiskt försämrat siktdjupet : Siktdjup 2,77 m. Vattenstånd 42,91 m ö. h. Yttemperaturen var 7,64 C och på 10 m djup 7,57 C. En sedan länge väntad påfyllning av vatten har skett men det har också medfört att siktdjupet har sjunkit en del : Siktdjup 3,80 m. Vattenstånd 42,56 m ö. h. Yttemperaturen var 8,82 C och på 10 m djup 8,72 C : Siktdjup 3,27 m. Vattenstånd 42,60 m ö. h. Yttemperaturen var 9,57 C och på 10 m djup 9,23 C. Det har skett en dramatisk och välbehövlig ökning av siktdjupet. Tidigare alger som var fördelade i vattenmassan verkar ha gått upp till ytan och bildar på olika ställen lövstora sjok på ytan som driver omkring med vinden. Vattenståndet är nu lågt och flera båtar i Tormestorps båthamn står nu på grund. Vårdfiske med bottengarn beräknas starta på söndag 25 oktober i Finjasjön! 3 / 16
4 : Siktdjup 1,88 m. Vattenstånd 42,64 m ö. h. Yttemperaturen var 11,47 C och på 10 m djup 11,46 C. Inga yttäckande alger men grön färgton i vattnet med algnålar vid Djuphålan. Frånvaron av nederbörd gör att vattenståndet fortfarande sjunker. Fiske med bottengarn kommer snart att ske. Datum kommer att meddelas när det är bestämt : Siktdjup 2,14 m. Vattenstånd 42,71 m ö. h. Yttemperaturen var 14,32 C och på 10 m djup 14,03 C. Inga yttäckande alger men grön färgton i vattnet med algnålar vid Djuphålan. Klart vatten och inga algränder vid Björkviken : Siktdjup 1,54 m. Vattenstånd 42,76 m ö. h. Yttemperaturen var 15,75 C och på 10 m djup 14,76 C. Inga yttäckande alger men grön färgton i vattnet med algnålar vid Djuphålan. Dock förekom yttäckande alger vid Mjölkalångabadets brygga och vass. 4 / 16
5 : Siktdjup 1,71 m. Vattenstånd 42,79 m ö. h. Yttemperaturen var 15,60 C och på 10 m djup 15,37 C. Vattenkvaliteten tycks avsevärt förbättrad. Inga yttäckande alger observerades och siktdjupet hade ökat markant sedan förra veckan. Dock finns en mängd skäggstubbsliknande algnålar i vattenmassan : Siktdjup 1,26 m. Vattenstånd 42,83 m ö. h. Yttemperaturen var 18,39 C och på 10 m djup 18,35 C. Gröna, lite grövre algflagor (liknande Cornflakes) förekom ymnigt i ytvattnet över större områden, särskilt i vindriktningen. Det var den sämsta algsituationen hittills i år. Problemen brukar komma när dämmet lyfts och vattenståndet sjunker hastigt. Yttäckande alger iakttogs endast intill vassområden och skyddade platser : Siktdjup 1,34 m. Vattenstånd 42,91 m ö. h. (Dämmet togs bort den sista tillåtna dagen, ) Yttemperature n var 19,26 C och på 10 m djup 18,76 C. Gröna, lite grövre algnålar förekom ymnigt i vattenmassan vid Djuphålan och gav vattnet en grågrön färgton. Vid Björkvikens och Guldkustens sandstränder bedömde vi vattnet som ganska klart och badbart ur 5 / 16
6 algsynpunkt, åtminstone närmast stranden. Vattenståndet sjunker nu snabbt : Siktdjup 1,49 m. Vattenstånd 43,02 m ö. h. vid dämmet 42,98 m. Yttemperat uren var 19,26 C och på 10 m djup 18,76 C. Gröna, lite grövre algnålar förekom ymnigt i vattenmassan vid Djuphålan och gav vattnet en grågrön färgton. Vid Björkvikens och Guldkustens sandstränder bedömde vi vattnet som ganska klart och tveklöst som badbart ur algsynpunkt. En gammal och mindre alggrand förekom på Mjölkalångabadet och vid Skyrup. Yttäckande alger iakttogs endast intill vassområden och skyddade platser vid Skyrup och Mjölkalånga. Vattenståndet sjunker nu. Det är låg vattenföring i tillflödena och torrt i markerna. Dämmet lyfts gradvis för att ge en lugn strömning i Almaån. Enligt vattendomen måste dämmet vara upptaget innan september. Se till era båtförtöjningar de kan behöva förlängas : Siktdjup 1,48 m. Vattenstånd 43,06 m ö. h. vid dämmet 43,04 m. Yttemperat uren var 19,72 C och på 10 m djup 18,91 C. Vattnet tyvärr försämrats ytterligare sedan förra veckan även om en förbättring syntes vid Björkviken tack vare en lång period med ostlig vind. Gröna, lite grövre algnålar förekom ymnigt i vattenmassan. Vid Björkviken bedömde vi det som badbart ur algsynpunkt tack vare frånlandsvinden. Det finns såpass mycket alger nu i vattenmassan att yttäckande alger kan bildas om vinden mojnar. Dämmet har börjat lyftas och vattenståndet beräknas sjunka rejält framöver. Vanligtvis handlar det om en nivåminskning på cirka en halvmeter innan höstregnen fyller på sjön igen : Siktdjup 1,85 m. Vattenstånd 43,12 m ö. h. vid dämmet 43,09 m. Yttemperat uren var 20,38 6 / 16
7 C och på 10 m djup 17,00 C. Trots det ökade siktdjupet har vattnet tyvärr försämrats ur badsynpunkt sedan förra veckan. Gröna, lite grövre algnålar förekom ymnigt i vattenmassan. Vid Björkviken bedömde vi det som ej badbart (algklumpar) ur algsynpunkt. Det var goda syrgasnivåer (> 7 mg/l) t.o.m. 5 m djup. Något bättre vattenkvalitet observerades vid läsidans grunda sandstränder vid Skyrup och Mjölkalånga : Siktdjup 1,42 m. Vattenstånd 43,13 m ö. h. vid dämmet 43,10 m. Yttemperat uren var 21,34 C och på 10 m djup 17,08 C. Äntligen kom sommarvärmen men med den också de blågröna algerna! Vattnet har tyvärr försämrats ytterligare sedan förra veckan. Gröna algnålar förekom ymnigt i vattenmassan. Vid Björkvikens brygga bedömde vi det som ej badbart norr om bryggan (algklumpar förekom där) men badbart söder om bryggan ur algsynpunkt. Vattnets gröna färgton har spriditsig och observerades även vid dämmet. Det är goda syrgasnivåer (> 7 mg/l) på alla djup : Siktdjup 1,50 m. Vattenstånd 43,11 m ö. h. vid dämmet 43,09 m. Yttemperat uren var 17,93 C och på 10 m djup 17,38 C. En betydande försämring av algsituationen sedan förra veckans provtagning. Algflagor (ca 5x5 mm) och mängder av isolerade algnålar förekom allmänt över sjön och dessa gav vattnet en grön färgton. Vid Björkviken bedömde vi vattnet ej vara badbart pga blågröna alger. Däremot var situationen avsevärt bättre på vindens läsidan vid Mjölkalångabadet och Skyrup. Troligtvis kommer en besvärlig algsituation att vara ett längre tag nu. Vattnet är omrört och det är goda syrgasnivåer (> 7 mg/l) på alla djup : Siktdjup 1,70 m. Vattenstånd 43,10 m ö. h. vid dämmet 43,08 m. Yttemperat uren var 18,66 C och på 10 m djup 18,34 C. En förbättring av algsituationen sedan förra veckans provtagning. Algflagor (ca 3x3 mm) förekom i vattnet vid Djuphålan. Vid Björkviken förekom inga yttäckande alger längre och ingen algrand på stranden. Alger uppträder liknande skäggstubb i vattenmassan men många av dem är harmlösa kiselalger. Vattnet är omrört och det är goda syrgasnivåer (> 7 mg/l) på alla djup. 7 / 16
8 : Siktdjup 1,84 m. Vattenstånd 43,10 m ö. h. vid dämmet 43,09 m. Yttemperat uren var 21,49 C och på 10 m djup 18,33 C. En betydande försämring av algsituationen sedan förra veckans provtagning. Man kan se många algflagor i vattnet (ca 5x5 mm) både vid Djuphålan och Björkviken samt på många andra platser. Vid Björkviken förekom yttäckande alger i ett meterbrett band i strandlinjen norr om bryggan. Med tvekan badbart söder om bryggan. Även andra badställen uppvisade en hel del algflagor : Siktdjup 2,18 m. Vattenstånd 43,13 m ö. h. vid dämmet 43,11 m. Yttemperat uren var 18,42 C och på 10 m djup 17,26 C. Mycket bra siktdjup för årstiden. Man kan se små algflagor i vattnet (ca 2x2 mm) både vid Djuphålan och Björkviken men situationen har förbättrats sedan förra veckan. Inga algansamlingar eller algränder vid Björkviken : Siktdjup 2,21 m. Vattenstånd 43,15 m ö. h. vid dämmet 43,13 m. Yttemperaturen var 20,72 C och på 10 m djup 15,83 C. Högsommarvärmen kommer nu men tyvärr även lite alger med den. Vid Djuphålan syntes "skäggstubb" i vattenmassan med någon algflaga per liter vatten. Inga för blotta ögat synliga alger vid Guldkusten, Skyrup, Mjölkalånga eller Dämmet. Däremot hade blågröna alger ansamlats på norra sidan av Björkvikens brygga i hörnet mot stranden där de var yttäckande på ca 3x4 m. På södra sidan av bryggan var vattnet betydligt bättre. Tyvärr gör flytbryggans konstruktion att alger i ytan fångas in och leds emot stranden i Björkviken av den förhärskande sydvästliga vinden. Detta diskuterades med Fritidskontoret redan för två år sedan och vi föreslog att höja den innersta delen av bryggan på plintar så att eventuella alger i ytan kan flyta vidare bort från badstranden. Tyvärr har våra synpunkter ej beaktats och vi kommer att påminna dem igen för att skapa en bättre badvattenkvalitet. Tips till Fritidskontoret: Se hur Skyrup har gjort sin flytbrygga de första sektionerna förhöjda på betongrör : Siktdjup 2,25 m. Vattenstånd 43,16 m ö. h. vid dämmet 43,13 m. Yttemperat uren var 15,99 C och på 10 m djup 15,96 C. F örsommarblomningen är över och det finns knappt några blågröna alger att se ens i mikroskop i prov från Djuphålan. 8 / 16
9 Vi vill påtala att när vi diskuterar "försommarblomning" så har den varit mycket lindrig i år. Endast i vindriktningen vid någon strandkant har det ansamlats yttäckande alger under någon/några dagar : Siktdjup 2,43 m. Vattenstånd 43,14 m ö. h. vid dämmet 43,11 m. Yttemperat uren var 16,73 C och på 10 m djup 15,85 C. F örsommarblomningen kunde iakttagas liknande "skäggstubb" vid Djuphålan och Björkviken men vattnet bedömdes som badbart. Vid Guldkusten, Mjölkalångabadet och Dämmet var vattnet klart och för blotta ögat utan alger. Vattentemperaturen har alltså sjunkit ganska mycket och vattenståndet ökat på grund av midsommarens väder : Siktdjup 2,46 m. Vattenstånd 43,00 m ö. h. vid dämmet 42,99 m. Yttemperat uren var 19,39 C och på 10 m djup 15,90 C. En försommarblomning kunde iakttagas av aphanizomenon alger liknande "skäggstubb" syntes på ytan vid Djuphålan, Dämmet och Björkviken men vattnet bedömdes som badbart och siktdjupet har ändå förbättrats till årets bästa värde hittills. Försvarsmakten håller på med dykningar efter gammal ammunition på sjöbottnen. Vårdfisket med bottengarn är avslutat för i vår : Siktdjup 2,33 m. Vattenstånd 43,04 m ö. h. vid dämmet 43,01 m. Yttemperatu ren var 15,18 9 / 16
10 C och på 10 m djup 13,83 C. En svag försommarblomning kunde iakttagas omkring och utanför vassbältena vid Mjölkalånga. Aphanizomenon alger liknande "skäggstubb" syntes på ytan vid Djuphålan medan det var fint vatten vid Björkviken : Hässleholms kommun har satt i sommardämmet. Detta kom att ske rekordsent då det har varit intensivt regnande och högt vattenstånd : Siktdjup 1,90 m. Vattenstånd 43,07 m ö. h. Yttemperaturen var 12,91 C och på 10 m djup 12,34 C. Hässleholms kommun planerar att sätta i dämmet Kastanjerna blommar och braxen börjar nog leka vilken dag som helst : Siktdjup 1,75 m. Vattenstånd 43,10 m ö. h. Yttemperaturen var 11,50 C och på 10 m djup 11,17 C. Det är fortfarande för högt vattenstånd för att sätta i dämmet. Vattnet upplevs osedvanligt brunt från Tormestorpsån : Vårdfiske med bottengarn påbörjas : Siktdjup 2,00 m. Vattenstånd 43,28 m ö. h. Yttemperaturen var 11,36 C och på 10 m djup 9,04 C. Det är fortfarande för högt vattenstånd för att sätta i dämmet : Siktdjup 1,95 m. Vattenstånd 43,32 m ö. h. Yttemperaturen var 5,93 C och på 10 m djup 5,86 C. Det är fortfarande alldeles för högt vattenstånd för att sätta i dämmet : Siktdjup 2,06 m. Vattenstånd 43,19 m ö. h. Yttemperaturen var 4,99 C och på 10 / 16
11 10 m djup 4,95 C. Våren verkar ha kommit av sig : Siktdjup 2,35 m. Vattenstånd 43,39 m ö. h. Yttemperaturen var 5,00 C och på 10 m djup 4,53 C. Fint och soligt vårväder med två tranor på åkrarna vid Mjölkalånga : Siktdjup 1,96 m. Vattenstånd 43,57 m ö. h. Yttemperaturen var 2,19 C och på 10 m djup 2,17 C fortfarande ingen skiktning. Sjön var helt isfri och markerna är snöfria. Fo rtfarande ingen skiktning. Sjön var helt isfri och markerna är snöfria : Siktdjup 2,26 m. Vattenstånd 43,76 m ö. h. Yttemperaturen var endast 1,09 C och på 10 m djup 1,08 C alltså fortfarande ingen skiktning. Vid Björkviken och hamnen hade det tidigare blåst in ett band med ca 10 m drivis. I övrigt var sjön isfri. Vattnet är nu mycket kallt glöm det där om du har hört att det alltid är 4 C på bottnen av sjöar under vintern : Siktdjup 2,29 m en markant förbättring sedan förra gången. Vattenstånd 44,20 m ö. h. Ytt emperaturen var 1,79 C och på 10 m djup också 1,79 C alltså fortfarande ingen skiktning och ingen is. Vattnet hinner nu rinna ut i snabbare takt än det rinner till och översvämningen minskar. Det finns endast små snörester kvar i terrängen. Fortfarande är det dock stora problem att ta sig fram på stigen runt sjön t ex vid alsumpslingan. 11 / 16
12 : Siktdjup 1,60 m. Vattenstånd 44,41 m ö. h. Yttemperaturen var 2,67 C och på 10 m djup 2,64 C alltså fortfarande ingen skiktning och ingen is. Det blev till att vada ut med vadarstövlar till båten, tömma den och sedan kunde den dras hela vägen till containern för att ta ombord utrustning för provtagningsturen! Parkeringen vid Tormestorps båtklubb står nu också helt under vatten och båtklubbens klubbstuga är helt kringgärdad av vatten som börjar ta sig in i fasadbräderna. Vattenståndet är det högsta uppmätta sedan januari 2007 då vattenståndet var 44,49 m ö.h. Rekordet i modern tid, 2002, var dock ca 1,06 m högre än idag. Det intensiva regnandet har medfört att vattnet blivit grumligt och brunt. Vi har fått en dramatisk försämring av siktdjupet. Vi får hoppas att väderprognosen om att regnen ska minska betydligt, stämmer. Det är höga flöden i alla vattendrag som rinner till sjön och vattenytan höjs snabbt. Sedan ett dygn tillbaka har ytan stigit hela 7 cm! : Siktdjup 1,82 m. Vattenstånd 43,93 m ö. h. Yttemperaturen var 2,18 C och på 10 m djup 2,22 C. Regn och blåst har fortsatt och samtidigt är det töväder så att det mesta av nederbörden har runnit till sjön och vattenståndet blivit ovanligt högt, dock inte rekordhögt. Ingen is förutom på översvämmade partier där det är mycket grunt och vindskyddat. Parkeringen vid Mjölkalångabadet står helt under vatten. Nytt referenssystem (RH2000) för höjder och vattenstånd infördes under 2010! Tidigare har alla höjdangivelser baserat sig på RH70 systemet. Hässleholms kommun övergår efterhand till det modernare RH2000 systemet. Det medför bl.a. att höjderna inom Hässleholms kommun ökar med mellan 7 12 cm, olika på olika platser. Vid Dämmet ökar höjden 8 cm. Vid Tormestorps båtklubb, där Finjasjöns nivå mäts, ökar höjden 9 cm men samtidigt har Statsbyggnadskontoret konstaterat att bron, där referenspunkten finns, har sjunkit 6 cm mellan 1980 och våren Sammanlagt blir det att höjden på Finjasjön nu ökar 3 cm. Vi har inte räknat om de gamla värdena här på webben och vi har inte uppdaterat rapporterna före I fortsättningen gäller RH2000 om inget annat anges. Detta gör att det tyvärr kommer att bli rätt rörigt att mäta och jämföra vattenstånd i fortsättningen. Ovanstående korrektioner måste t ex adderas för nivåer på vattenstånd i 12 / 16
13 vattendomar. Peglarna vid t ex Dämmet är inte ändrade utan korrektionerna behöver även adderas efter avläsning av peglarna. Tidigare års dagböcker med observationer kan du komma åt via länkarna nedan: Finjasjön noteringar 2014 Finjasjön noteringar 2013 Finjasjön noteringar / 16
14 Finjasjön noteringar 2011 Finjasjön noteringar 2010 Finjasjön noteringar 2009 Finjasjön noteringar 2008 Under 2015 utfördes bottengarnsfiske efter braxen och mört under maj månad samt ringnotsfiske under hösten. Information om notfisket hösten 2015 Information om bottengarnsfisket våren 2015 Fiska abborre, gädda och gös ansvarsfullt för att behålla ett gott fiskbestånd i balans! 14 / 16
15 15 / 16
16 16 / 16
Finjasjön är ett av världens största lyckade sjörestaureringsprojekt! Följ utvecklingen nedan!
Finjasjön är ett av världens största lyckade sjörestaureringsprojekt! Följ utvecklingen nedan! Regito AB följer upp sjöns utveckling och föreslår åtgärder för att få en god utveckling av sjön Mycket har
Läs merFrämja Finjasjöns friska
Främja Finjasjöns friska framtid Limnologisk rehab på naturens villkor Sven-Inge Svensson Miljöchef Hässleholms kommun Finjasjön Hässleholm & Finjasjön Foto: Johan Forssblad Finjasjön Djupförhållanden
Läs merrapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012
rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander
Läs merDatum siktdjup, m sjöfärg vattentemp, ytan anm.
Siktdjup i Ivösjön 2015 stn 65. På samma sätt som tidigare. Ny mätare är Nils-Arne Haglin från Ivö Datum siktdjup, m sjöfärg vattentemp, ytan anm. 19 april 4,3 gul 6,5 130 mm regn under januari (Klagstorp)
Läs merProvfiske i. Vissvassfjärden och Åvaviken Jämförelse mellan 2004, 2007, 2010 & Sammanställt av Nils-Olof Ahlén
Provfiske i Vissvassfjärden och Åvaviken Jämförelse mellan,, &. Sammanställt av Nils-Olof Ahlén V-A.xlsx Sida () Innehållsförteckning Beskrivning: Allmän beskrivning. sida Diagram: Vattentemperatur, syrehalt
Läs merSIKTDJUP 2008 samma plats som de andra åren stn 65 (stn 13 enligt SÖ-lab)
SIKTDJUP 2008 samma plats som de andra åren stn 65 (stn 13 enligt SÖ-lab) Datum siktdjup, m sjöfärg vattentemp i ytan anm. 14 januari 3,9 brungul 3 o tog planktonprov 31 3,6 3 o 9 februari 3,3! brun! 3
Läs merUtveckling och genomförande av vårdfiske och fiskevård i Finjasjön och Bosarpasjön
Bilaga 1 till slutrapport för LOVA projektet Utveckling och genomförande av vårdfiske och fiskevård i Finjasjön och Bosarpasjön Redovisning av aktiviteter inom projektet som under 2012 och 2013 bedrivits
Läs merA bloom of bacteria from the Sphaerotilus-Leptothrix group in February 2017
A bloom of bacteria from the Sphaerotilus-Leptothrix group in February 2017 North of the river Maglekärrsbäcken in Lake Finjasjön 2017-02-08 Photo: Johan Forssblad The nets were clogged by yellow-brown
Läs merGrumlighet i Magelungen
Grumlighet i Magelungen Undersökning i augusti 2006 Peter Lindström 2006-11-17 Bild från den vik där klippresterna läggs upp i väntan på borttransport, 2006-08-22. Sid 1 av 5 Inledning Under samrådsmöten
Läs merLimnologisk årsrapport för Finjasjön 2015
Limnologisk årsrapport för Finjasjön 215 En rapport av Heléne Annadotter & Johan Forssblad Regito Research Center on Water and Health Regito AB Ubbaltsvägen 1 SE-2822 Vittsjö www.regito.com water@regito.com
Läs merSkitfiske på dig önskar. Fiskeresurs i Eda
Hej Här får du ett litet häfte med information om våra fyra vanligaste fiskar som finns i våra vatten. Här kan du få lite tips om var fiskarna tycker om att simma, hur de lever och varför det är bra att
Läs merVärdering av vattenomsättningen i Valdemarsviken
Författare: Uppdragsgivare: Sture Lindahl Valdemarsviks kommun/envipro Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Cecilia Ambjörn 2003-08-27 2003/603/204 1.0-5 Rapport Värdering av vattenomsättningen i
Läs merKarin Beronius Erkenlaboratoriet. Öppet vatten, fisk
Öppet vatten, fisk Vem har inte suttit i en eka en ljummen sommarkväll och metat eller fiskat med kastspö? Några har kanske till och med testat att pimpla på vintern? Men att lägga nät för att studera
Läs merVickes strandäventyr
Vickes strandäventyr Med detta pysselhäfte vill vi ge dig inspiration till att lära dig mer om livet vid havet och på stränderna. Gör själv din egen flora, lös problem och prick till prick-uppgifter eller
Läs merUtveckling och genomförande av vårdfiske och fiskevård i Finjasjön och Bosarpasjön
Bilaga 12.1 till slutrapport för Leader projektet Utveckling och genomförande av vårdfiske och fiskevård i Finjasjön och Bosarpasjön Redovisning av aktiviteter inom projektet som under 2012 och 2013 bedrivits
Läs merSyrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården
Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården 2000-2014 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2015 Syre är på motsvarande sätt som ovan vattenytan
Läs merEn second opinion angående reduktionsfiske. i Furen och Dansjön
En second opinion angående reduktionsfiske i Furen och Dansjön En rapport av Heléne Annadotter & Johan Forssblad Regito Research Center on Water and Health & Mats Bengtsson Viltgården AB Ubbaltsvägen 1
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-09-07 Dnr: S/Gbg-2015-121 Rapport från s utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2015-08-31-2015-09-07
Läs merVegetationsrika sjöar
Hur viktiga är undervattensväxterna för fisk och småkryp? Tina Kyrkander Vegetationsrika sjöar Hornborgasjön Krankesjön Tåkern Mkt vegetation Mkt fågel 1 Inventering i Vänern många typer av sjöar i en
Läs merBADVATTENPROFIL SANDBANKEN
BADVATTENPROFIL SANDBANKEN INNEHÅLL 1. KONTAKTUPPGIFTER 1.1 Badstrandens ägare och 1.2 Badstrandens huvudansvariga skötare och 1.3 Badstrandens övervakande myndighet och 1.4 Laboratoriet som undersöker
Läs merEklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)
Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)
Läs merMunksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö
Munksjön-Rocksjön Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Rocksjön och Munksjön är två centralt belägna sjöar med goda fiskemöjligheter. Sjöarna tillhör de artrikaste i Jönköpings län och är kända för
Läs merTillståndet i kustvattnet
Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-
Läs merSTOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE
STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad
Läs merTyresö Fvf. Provfiske i. Kalvfjärden, Tyresö. Underlag: K-G Junetoft Text, tabeller och diagram: Nils-Olof Ahlén Tyresö Fiskevårdsförening
22-1-18 Provfiske i Kalvfjärden, Tyresö 22 Underlag: K-G Junetoft Text, tabeller och diagram: ils-olof Ahlén Kalvfjärden-22.xls Försättsblad Sida 1 (3) 22-1-18 Innehållsförteckning Beskrivning: Utrustning,
Läs merGenomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun
Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan
Läs merSammanställning av provfisket 2009 Vänerns grunda vikar och Hjälmaren
Sammanställning av provfisket 2009 Vänerns grunda vikar och Hjälmaren Av Magnus Andersson Figur 1. Ovan Vänern med röda markeringar för vikarna Dättern, Gatviken, Fågelöviken och Ölmeviken. Nedan Hjälmaren
Läs merFaktablad om provfisket vid Kumlinge 2017
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på
Läs merUtveckling och genomförande av vårdfiske och fiskevård i Finjasjön och Bosarpasjön
Utveckling och genomförande av vårdfiske och fiskevård i Finjasjön och Bosarpasjön Rapport från ett projekt i Hässleholms kommun som under 2012 bedrivits med stöd från Leader Lag PH, LOVA och FFF Ett mycket
Läs merFaktablad om provfisket vid Kumlinge 2014
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på
Läs merRESTAURERING AV VINSLÖVSSJÖN HÄSSLEHOLMS KOMMUN. Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB
RESTAURERING AV VINSLÖVSSJÖN HÄSSLEHOLMS KOMMUN Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB Projektet med Vinslövssjön startade 2013 med en förstudie Algblomning, vattenkvalité, fisk, sediment, uppgrundning
Läs merNätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Kävlingeåns- Löddeåns fvo
Nätprovfiske 2018 Löddeån- s- Löddeåns fvo INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Lokaler 5 4.2 Fångst 5 4.3 Jämförelse med tidigare fisken 9 4.4 Fiskarter 11 5 Referenser
Läs merLångtidsserier från. Husö biologiska station
Långtidsserier från Husö biologiska station - Vattenkemi från början av 199-talet till idag Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 215 Innehåll 1 Provtagningsstationer...
Läs merUtveckling av fångstmetoder och vård av. fisksamhället i Bosarpasjön
Utveckling av fångstmetoder och vård av fisksamhället i Bosarpasjön 2012-2013 Med finansiering av Leader Lag PH & LOVA En rapport om åtgärderna och resultatet av Heléne Annadotter, Johan Forssblad och
Läs merFöljder av 1933 års vattendom
Följder av 1933 års vattendom Lite bilder och kommentarer om hur 1933 års vattendom slår i Strålsnäs när vattenflödet överstiger 28 m 3 /s. Bilderna är från trädgården i Villa Solvik belägen i södra änden
Läs merBiomanipuleringsprojektet i Vallentunasjön. Verksamhetsåren 2010-2013
Biomanipuleringsprojektet i Vallentunasjön Verksamhetsåren 2010-2013 Upprättat av: Björn Tengelin Kvalitetsgranskning Anna Malmlund Structor Mars 2014 1 1 Kort projektbeskrivning och historik Föreliggande
Läs merhavets barnkammare och skafferi
B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Axelsson/Sjöharen Grunda hav s v i k a r Grunda hav s v i k a r havets barnkammare och skafferi Det börjar äntligen bli vår; solen skiner, fåglarna sjunger och
Läs merFaktablad om provfisket vid Kumlinge 2016
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på
Läs merMin fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar.
Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar. Av Abborre Abborren är en av våra allra vanligaste sötvattenfiskar. Hon-abborren kan väga över 4,5 kilo medan hanarna sällan
Läs merTranvårarna 2000-2012 i sammanfattad form (bygger på kortrapporter från hemsidan (fr a Karin M) kompletterat av Hans Cronert)
1 Tranvårarna 2000-2012 i sammanfattad form (bygger på kortrapporter från hemsidan (fr a Karin M) kompletterat av Hans Cronert) 2000 Under våren 2000 sågs rikligt med tranor i Vattenriket från mitten av
Läs merHAVÄNGSVANDRING. Söndagen den 7 augusti, kl 10.00. Verkeån och Örakarsfallen.
HAVÄNGSVANDRING Söndagen den 7 augusti, kl 10.00 Verkeån och Örakarsfallen. Verkeåns mynning och en blick över Hanöbukten. Vad gör Verkeån så unik. Örakarsfallen med fångstanordning, en historisk bakgrund
Läs merKLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt
Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt KLIMAT Variationer av t.ex. temperaturer och istäcken Klimat är inget annat än medelmeteorologin under en längre period 30 år är internationell standard
Läs merProvfiske i Järlasjön 2008
Provfiske i ärlasjön 2008 Rapport 2008:20 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Provfiske i ärlasjön 2008 1 Provfiske i ärlasjön 2008 Författare: Ulf Lindqvist 2008-10-14 Rapport 2008:20
Läs merBIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16
BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.
Läs merEXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS
Arne Svensson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2010-05-08 Dnr: 2010-094 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS Expeditionens varaktighet: 2010-05-03-2010-05-08 Undersökningsområde:
Läs merVad är vatten? Ytspänning
Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna
Läs merProvfiske i. Kalvfjärden, Tyresö. Text, tabeller och diagram: Nils-Olof Ahlén
-9- Provfiske i Kalvfjärden, Tyresö Text, tabeller och diagram: ils-olof Ahlén Provfisket genomfört i samarbete med Länsstyrelsen i Stockholms län som medfinansierat projektet via det statliga fiskevårdsbidraget.
Läs merSamtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)
Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog
Läs merÖstersjön - ett evolutionärt experiment
Östersjön - ett evolutionärt experiment Matte/NO-biennette 26 januari 2013 Professor Lena Kautsky, även känd som Tant Tång Stockholms Universitets Östersjöcentrum Presentationens struktur Först om Varför
Läs merElfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006
Tina Hedlund, Aquanord 2006-06-22 Rapport Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Hösten 2005 utfördes två elfisken i Vojmån och ett elfiske
Läs merLJUSTERÖ VATTEN- OCH FISKEVÅRDSFÖRENING. Styrelsen önskar alla välkomna till
LJUSTERÖ VATTEN- OCH FISKEVÅRDSFÖRENING Styrelsen önskar alla välkomna till detta öppna årsmöte. LJUSTERÖ VATTEN- OCH FISKEVÅRDSFÖRENING Agenda. Information om arbetet med miljö/kanalfrågan. Arbete under
Läs merDVVF Provfiske sammanfattning
DVVF Provfiske sammanfattning 26 Fors 27-8-22 Böril Jonsson Allumite Konsult AB Fisksamhällenas utseende Provfisken med s.k. översiktsnät genomfördes under hösten 26 i 14 av Dalälvens sjöar samt på två
Läs merHur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län
Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med
Läs merBilaga 3. Översvämningskänsliga områden i Växjö kommun 2010.
Bilaga 3. Översvämningskänsliga områden i Växjö kommun 2010. Översiktskarta över översvämningskänsliga områden i Växjö kommun. Innehåll 312. Växjö... 3 317. Helige å, Sträckan Räppe-Bergkvara-Gemla- Öja-Gransholm...
Läs merSkånskt fiske - det mesta av det bästa. Men vad händer i Hanöbukten??
Skånskt fiske - det mesta av det bästa Men vad händer i Hanöbukten?? Rapporter om försämrat fiske och fiskförekomst rör främst den inre delen av Hanöbukten. Kustfisket har dock varit svagt under de senaste
Läs merKoldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser
Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar
Läs merStandardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22
Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014 En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Sportfiskarna Tel: 08-410 80 680 E-post: tobias@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39
Läs merSTRUCTOR MILJÖTEKNIK AB
Sjörestaurering Från grön sörja till vad? Praktiska erfarenheter av projektledning Björn Tengelin Structor Miljöteknik AB Örebro Vattendagarna 2012 1 Vad vi ska prata om Sjörestaurering, vad är det? Mål
Läs merSjöbeskrivning. Fisksamhället
Koordinater (X / Y): 698918 / 1866 Höjd över havet (m): 99 Län: Västernorrland () Sjöyta (ha): 178 Kommun: Kramfors Maxdjup (m): 6 Vattensystem (SMHI): Kustområde (mellan Ångermanälven (38) och Gådeån
Läs merSyresituationen i Kokon siminrättning vårvintern 2015
Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y. Runeberginkatu, PORVOO Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Runebergsgatan, BORGÅ Syresituationen i Kokon
Läs merÖstra Ringsjön provfiske 2006 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar
Östra Ringsjön provfiske 26 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar MS Naturfakta Mikael Svensson Box 17 283 22 OSBY msnaturfakta@telia.com 479-1536; 75-91536
Läs merRAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger
RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN sammanställning av data från provtagningar 2009-2011 Foto: Hasse Saxinger Rapport över tillståndet i Järlasjön. En sammanställning av analysdata från provtagningar år
Läs merFisketips för dej som har funktionshinder 2011-02-08
Plats Bjevrödsdammarna Fulltofta Rt 90 Wgs 84 Anpassning Put and take-fiske med en tillgänglighetsanpassad strövslinga på 2 km i området. Den lämpligaste platsen att fiska är på en tillgänglighetsanpassad
Läs merDu kanske minns att man talade mycket om algblomning för bara ett par år sedan? Det gick inte att bada och fiskar blev förgiftade och dog.
VÄNERN ETT EKOSYSTEM Du kanske redan visste att människokroppen består av ca 70% vatten? Och, lustigt nog, att procentandelen är exakt densamma för vår planet? Däremot så är bara en enda procent av jordens
Läs merKompletterande vattenprovtagning i Väsbyån och Oxundasjöns övriga tillflöden och utlopp
NR U 5610 FEBRUARI 2016 RAPPORT Kompletterande vattenprovtagning i Väsbyån och Oxundasjöns övriga tillflöden och utlopp För Upplands Väsby kommun Magnus Karlsson, Niklas Johansson, Mikael Malmaeus Författare:
Läs merTumlarobservationer i Finlands vattenområden på 2000- talet
2.2.2015 Natur > Arter > Skydd av arter > Skydd av enskilda arter > Skyddet av tumlare > Tumlarobservationer > Tumlarobservationer på Finlands vattenområden på 2000-talet Tumlarobservationer i Finlands
Läs merNiclas Hjerdt Sveriges vattenbalans nu och i framtiden: Välfyllda eller övertrasserade konton?
Niclas Hjerdt Sveriges vattenbalans nu och i framtiden: Välfyllda eller övertrasserade konton? Vattenbalansen Nederbörd Avdunstning Snö Nederbörd Avdunstning Avrinning Mark- och grundvatten Ytvatten Avrinning
Läs merNy referensnivå för vattenstånd, sjökort och varningar
Rikets höjdsystem 2000 Baltic Sea Chart Datum 2000 Ny referensnivå för vattenstånd, sjökort och varningar Rikets höjdsystem 2000 (RH 2000) är Sveriges nationella referenssystem för höjder och djup, både
Läs merTyresö Fvf. Provfiske i. Vissvassfjärden och Åvaviken, Tyresö Sammanställt av: Nils-Olof Ahlén. Sida 1 (28)
Prvfiske i Vissvassfjärden ch Åvaviken Tyresö. 4 Sammanställt av: ils-olf Ahlén Sida (8) Innehållsförteckning Beskrivning: Utrustning Sjöfakta Genmförande ch Resultat.. sida 3 Vattentemperatur ch syrehalt...
Läs merProvfiske med not i Bälingesjön 2018
Provfiske med not i Bälingesjön 2018 På uppdrag av: Bälingesjöns fiskevårdsområdesförening Kontakt: Mats Persson, Balinge@live.se 2018-12-28 Magnus Böklin & Jesper Björk Rengbrandt!1 BAKGRUND Bälingesjön
Läs merLärarstöd till exkursion årskurs 1-3
Lärarstöd till exkursion årskurs 1-3 har med stöd av Miljövårdsfond tagit fram ett undervisningsmaterial och lärarstöd till exkursioner till de olika årskurserna: år 1-3, år 4-5, år 7-9 samt till gymnasiet.
Läs merUndersökning av fisksamhället i Linneasjön, Nybro 2017
Undersökning av fisksamhället i Linneasjön, Nybro 2017 På uppdrag av: Ekologgruppen i Landskrona Kontakt: Håkan Björklund hakan.bjorklund@ekologgruppen.com 24 september 2017 Jesper Björk Rengbrandt & Magnus
Läs merFuktcentrums informationsdag 2014-11-21
Introduktion Hur bygger vi fuktsäkert för framtiden? Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Översvämning Bilden av hur översvämningsrisken vid sjöar och vattendrag förändras varierar mellan olika delar
Läs merBadvattenrapport i Landskrona 2015
1(5) Miljöförvaltningen Badvattenrapport i Landskrona 2015 Hanna Brost & Emilie Feuk Miljöinspektör Rapport 2016:2 December 2015 Dnr: 2016-130/1 2(5) Inledning I Landskrona finns sex offentliga badplatser,
Läs merUtrivning av regleringsdamm i sjön Yxern
Foto: Västerviks kommun Rättelse av samrådsunderlag till avgränsningssamråd Utrivning av regleringsdamm i sjön Yxern Tillståndsprövning av vattenverksamhet Projektnr: Tryck för att ange projektnummer 2019-04-15
Läs merBeskrivning av använda metoder
Faktablad om provfisket i Ivarskärsfjärden 2010 (http://www.regeringen.ax/.composer/upload//naringsavd/fiskeribyran/faktablad_om_pro vfisket_i_ivarskarsfjarden.pdf) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes
Läs merKlimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011
Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011 Kontakt: Charlotta Källerfelt & Caroline Valen Klimatanpassningssamordnare Länsstyrelsen Västra
Läs merKonsekvensanalys för biomanipulation av Vallentunasjön
2010-01-22 Version 1.3 Konsekvensanalys för biomanipulation av Vallentunasjön Denna sammanställning avser att tydliggöra både mer sannolika och mindre sannolika effekterna av den planerade biomanipuleringen
Läs merLösning för syrefattiga bottnar SYREPUMPAR
Lösning för syrefattiga bottnar SYREPUMPAR En kan inte göra allt, alla måste göra någonting Arbete av: Linda Holmgren Rylander, Gemini Rebecca Jansson, Lynx Claudia Viinikka, Lynx 1 Innehållsförteckning
Läs merBlåherremölla. Beräkning av erforderligt vattenflöde för att driva möllan. Datum Studiebesök vid Blåherremölla
Datum 2016-08-25 Blåherremölla Beräkning av erforderligt vattenflöde för att driva möllan Studiebesök vid Blåherremölla 2016-08-13 Dag Wisæus Consulting AB Tel 070 539 69 15 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VATTENFÖRBRUKNING
Läs merRunt sjön Lago Nahuel Huapi
Runt sjön Lago Nahuel Huapi Villa la Angostura är en liten turistort på Lago Nahuel Huapi s norra strand. På riktig spanska uttalas Villa vijja, men här uttalas det vicha. Vi kom dit på nyårsdagen vid
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 2, april-juni 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-07-03 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 2, april-juni 2017 Saneringsarbetet pågår fortfarande men är nu inne i en fas som huvudsakligen
Läs merÖvergödda sjöar: diagnostik och uppföljning av åtgärder -exempel från Växjö- Andreas Hedrén Växjö kommun
Övergödda sjöar: diagnostik och uppföljning av åtgärder -exempel från Växjö- Andreas Hedrén Växjö kommun Problemet: Övergödning Litet ARO= Känsliga recipienter. Övergödda i + 100 år Decennier av arbete:
Läs merStormusslor i Yxern och Yxeredsån 2016
Stormusslor i Yxern och Yxeredsån 2016 Musslor från Yxern, Kalmar läns största insjö. Foto: Carl-Johan Månsson På uppdrag av Yxerns FVOF och Yxeredsåns FVOF 2016-12-16 Carl-Johan Månsson, Fiskerikonsulent
Läs merPuhtaiden vesien puolesta - opas jätevesien maailmaan
Page 1 of 5 Bruks- och underhållsanvisningar för markbädd Markbädd Slamavskiljare Fördelningsbrunn Uppsamlingsrör Uppsamlingsbrunn Markbädd I en markbädd grundar sig reningen på en biologisk process som
Läs merBestämmelser för FISKE inom Gotlands län ------------------------- FRÅN OCH MED 1 JANUARI 2006
Länsstyrelsen på Gotland har uppdrag av regeringen att arbeta för att det på ett långsiktigt och hållbart sätt genomförs en ansvarsfull hushållning av fiskresurserna så att de ger en god och långsiktig
Läs merProjektets nummer och namn: B 130 Trekanten, tillsättning av dricksvatten
Diarienummer för ursprunglig ansökan: 454-2684/2005 Projektets nummer och namn: B 130 Trekanten, tillsättning av dricksvatten Datum för slutrapporten: 2007-11-13 1 ...3...4...4...4...5...5!...6 "...6 #$!...6
Läs merTappningsstrategi med naturhänsyn för Vänern
2014-04-22 Anna Eklund och Sten Bergström SMHI:s Dnr: 2013/343/9.5 Länsstyrelsens Dnr: 502-6290-2012 Tappningsstrategi med naturhänsyn för Vänern -Strategi1 och Strategi2 Under våren 2013 tog Calluna fram
Läs merRapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.
RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas
Läs merRedovisning av delprojekt: Trolling
ALLMÄNT Redovisning av delprojekt: Trolling Trollingfiske Trollingfiske handlar om att dra beten efter en båt på olika djup och med varierande hastighet. Trolling handlar om att hitta fisk. Presentera
Läs merUtveckling av fångstmetoder och vård av. fisksamhället i Bosarpasjön
Bilaga 12.3 Utveckling av fångstmetoder och vård av fisksamhället i Bosarpasjön 2012 2013 Med finansiering av Leader Lag PH & LOVA En rapport om åtgärderna och resultatet av Heléne Annadotter och Johan
Läs merKalkning och försurning i Jönköpings län
Kalkning och försurning i Jönköpings län orsaken till försurning Försurning är Jönköpings läns största miljöproblem. Värst drabbade är länets västra och södra delar. Med försurning menas att ph-värdet
Läs merNätprovfiske hösten 2014 i Molkomsjön
Nätprovfiske hösten 2014 i Molkomsjön Fiske- och vattenvård 2 Sportfiskeakademin i Forshaga HT-14 Lärare: Joakim Eriksson & Mikael Thyberg 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... Inledning... Bakgrundsinformation...
Läs merMÖJASKÄRGÅRDEN onsdag till lördag 7-10 augusti 2013
MÖJASKÄRGÅRDEN onsdag till lördag 7-10 augusti 2013 Väderprognosen var verkligen illavarslande, med prognos om 50 mm regn en dag, 8-11 m/s en annan dag och allmänt blåsigt. Verkligheten blev en annan med
Läs merFramtida klimat i Stockholms län
Framtida klimat i Stockholms län Temaseminarium Hälsa 4 maj 2011 Foto: Sten Bergström, SMHI Regional klimatsammanställning Stockholms län SMHI, februari 2011 KÄNSLIGA KLIMATFAKTORER SMITTSPRIDNING medeltemperatur
Läs merBottniska viken Årsrapport från Informationscentralens verksamhet
Bottniska viken 2012 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Bottniska viken 2012 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Redaktör: Patrik Stenroth Kartmaterial: Patrik Stenroth Bakgrundskartor:
Läs merKlimat, vad är det egentligen?
Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer
Läs merGÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN Ingående i rapport avseende 12 års vattendragskontroll April 13 - 2 - Säveån Bakgrund Säveån har ett avrinningsområde på ca 15 km 2 och ett normalt årsmedelflöde
Läs merElmarknadsrapport Q3-14
Svängiga väderprognoser Under veckan som gått har vi haft mycket osäkra prognoser som svängt varannan dag. Orsaken till detta är att vi inte har haft något stabilt högtryck över södra Europa vilket har
Läs merVA-frågor och klimatförändringar
VA-frågor och klimatförändringar - Ur ett anläggningsägarperspektiv och dess påverkan Anders Fransson Energi- och Miljöcenter TM Borås Energi och Miljö AB Klimatförändringar - globalt Avvikelser från global
Läs mer