1 ABSTRAKTER STUDENTPRESENTASJONER (MASTER) MARTA DEC, ELLDO Kasusbortfallet i mellomnorsk i Telemark en analyse basert på brev fra Diplomatarium Norvegicum En vanlig etappe i evolusjonen til mange indoeuropeiske språk er kasusbortfallet. Et av disse språkene er norsk, som i den norrøne perioden hadde fire kasus, og som stort sett mistet dem i løpet av middelalderen. Målet med masteroppgaven min er å undersøke om det finnes kasus som forsvant tidligere enn andre, innen hvilke ordklasser det skjedde først og på hvilken måte. Analysen min er basert på over ett hundre brev en av få kildetyper i norsk som er kontinuerlig representert gjennom mange århundrer som er tilgjengelige online i Diplomatarium Norvegicum, og som ble skrevet i årene 1300-1400 (30 brev) og 1400-1500 (98 brev). Lengden på ett brev overskrider ikke én A4-side. Alle brevene ble skrevet i området til dagens Telemark fylke, over halvparten i Skien (rundt 60). Jeg skal analysere både endringer i faste formler og selve innholdet av utvalgte kilder. Mulige analyseområder er å underskøke alle eller én spesifikk kasus, eller én spesifikk funksjon av kasussystemet. Siden prosjektet fremdeles er pågående, er ikke alle resultater klare ennå og skal utvikles videre i løpet av de kommende semestrene. IZABELA JAKUBOWSKA Attityder till begreppet samhällsklass och egen klassposition. En kvalitativ studie bland representanter för den kreativa klassen i Polen och i Sverige. Den sociala uppdelningen har varit ett av sociologins huvudintressen sedan länge. Såväl Polen som Sverige har genomgått försök att avskaffa samhällsklasser, både socioekonomiskt och diskursivt, men varken det ena eller det andra samhället har lyckats göra det och sociala klasser verkar fortfarande vara en relevant analytisk kategori. Syftet med denna kvalitativa studie, som baseras på djupintervjuer, är att undersöka och beskriva attityder till begreppet samhällsklass och uppfattningar om egen klassposition bland representanter för den kreativa klassen i Polen och i Sverige. De intervjuade består av doktorander, eftersom de intar en särskild ställning i en klasstruktur. Denna grupp tycks vara ganska högt rankad när det gäller social prestige men har inte någon hög ekonomisk status. Undersökningen visar att det finns betydande skillnader när det gäller de tillfrågade polska och svenska doktoranders objektiva klassposition men även likheter i fråga om den subjektiva klasspositionen. Doktoranders syn på samhällsdynamiken är också likartad i båda länderna och gemensamma tankemönster framträder.
2 KATARZYNA JAKUBOWSKA UNIVERSITETET I GDAŃSK Könsmärkta nyheter om kvinnosituationen i skandinaviska medier I denna artikel granskar jag en av de mest brännande frågorna i skandinaviska medier könsmärkning av nyheterna. Det visar sig nämligen att Skandinavien är inte så jämställd som man skulle tro och det bästa exemplet är just nyhetsjournalistik. Med utgångspunkt i aktuella studier och rapporter analyserar jag kvinnors ställning i svenska, norska och danska nyhetsprogram, deras representation i olika nyhetsmännen och deras tillgång till nyhetsproduktion. Dessutom går jag igenom kanalernas jämställdhetspolicy och könsmärkningsnivån i olika medietyper. Jag betonar också de lokala nyhetsredaktionernas betydelse i främjandet av kvinnovänliga praxis både i och bakom tv-rutan. Målet med artikeln är att fastställa i vilken grad skandinaviska medier är genderiserade, vad detta kan bero på och vilka åtgärder behövs för att uppnå den önskade jämställdheten. JOANNA KOZIK En kontrastiv analys av reflexiva possessiva pronomen i svenskan och polskan Syftet med det här arbetet är att undersöka reflexiva possessiva pronomen i svenskan och polskan. Arbetet har en kontrastiv karaktär. I den teoretiska delen beskrivs användningen av reflexiva possessiva pronomen i båda språken. Sedan presenteras skillnaden mellan användningen och betydelsen av det reflexiva possessiva pronomenet sin (swój) och det possessiva pronomenet hans (jego). Den andra delen har en empirisk karaktär. Inför undersökningen har det förberetts två typer av enkäter. Den första enkäten handlar om det reflexiva possessiva pronomenet sin i svenskan och det är både polska studenter (på olika språknivåer) och svenskar som kommer att fylla i enkäten. Den andra enkäten handlar om det reflexiva possessiva pronomenet swój i polskan och enkäten kommer att fyllas i av de polska studenterna och svenskar som har läst polska. Båda enkäterna har förberetts på samma sätt dvs. de innehåller 20 satser där man väljer mellan det reflexiva possessiva pronomenet sin (swój) och det possessiva pronomenet hans (jego). Med undersökningen hoppas jag kunna visa att valet mellan sin och hans i svenskan inte alltid är klart och vidare definera kontexter där bruket är olika i svenskan och polskan vilket kan påverka språkinlärningen. PAWEŁ ŁUCZAK Kulturbundna enheter en översikt baserad på Olga Tokarczuks bok Prowadź swój pług przez kości umarłych (Styr din plog över de dödas ben) Denna presentation kommer att bli en introduktion till ett mycket intressant dock fortfarande relativt outforskat ämne, nämligen kulturbundna enheter i översättning mellan polska och svenska. Kulturbundna enheter är språkelement som ofta dyker upp både i vardagslivet och i litterära verk. De är helt begripliga och så självklara för en viss kulturs modersmålstalare att man inte lägger märke till dem. Samtidigt skapar de mångfasetterade problem för översättare och målspråksmottagare. Mångfalden av kulturbundna enheter resulterar i talrika strategier vid deras översättning. Dessa strategier försöker man i sin tur att klassificera genom att sammanställa kulturbundna enheter och deras översättningar. Syftet med min masteruppsats är att skapa en ny klassifikation och konfrontera den med de redan kända klassificeringarna. Jan Pedersens och Peter Newmarks klassifikationer av kulturbundna enheter utgör grunden för analysen och diskussionen kring detta ämne. Huvudsyftet med presentationen är att efter en kort teoretisk inledning visa utvalda exempel på kulturbundna enheter ur ovannämnda boken, diskutera samt analysera dem. För att få ett empiriskt underlag analyserar jag kulturbundna enheter som förekommer i bland annat Olga Tokarczuks bok Prowadź swój pług przez kości umarłych och dess svenska översättning Styr din plog över de dödas ben. Presentationen kommer att omfatta exempel från denna bok.
3 MARTYNA LEPIESZA At finde Vivian Maier. Undersøgelse af Christina Hesselholdts roman Vivian med fokus på biofiktionens natur og konstruktionen af den biograferede. Formålet med dette oplæg er kortfattet at præsentere den danske forfatter Christina Hesselholdts roman Vivian fra 2016. Værket er et eksempel på biofiktion, en litterær form, hvor tekstens protagonist modelleres over en aktuel historisk person. I dette tilfælde er det Vivian Maier (1926-2009), der er kendt for sin usædvanlige fotografikunst, som først blev populær efter at hun var gået bort. Mit speciale er ment som et forsøg på at svare på spørgsmålet om, hvordan forfatteren bruger Maier som figur i sin fiktion. Udgangspunktet for betragtninger omkring biofiktionen er teoretiske antagelser af bl. a. Alain Buisine, Ina Schabert og Martin Middeke, hvis artikler er samlet i Michael Lackeys antologi Biographical Fiction: A Reader (2017). Ud fra deres anskuelser vil jeg i mit arbejde spørge, hvad funktionen af det biografiske subjekt i biofiktionen er og hvad der er dens hovedformål. Derfor vil jeg i det følgende undersøge værket med fokus på konkrete aspekter, blandt andet fortællerens rolle og flerstemmighed, som faktisk udgør det overordnede princip at konstruere romanen på. Jeg kunne godt tænke mig at komme frem til konklusionen, at fiktionaliseringen af Vivian er forfatterens tilsigtede bidrag til en diskussion omkring den moderne tid og selviscenesættelse. KAROLINA MAKÓWKA DET JAGELLONSKE UNIVERSITETET I KRAKÓW Den äckliga kvinnligheten: Doloresvariationer i Beckomberga och Darling River av Sara Stridsberg I min studie har jag valt att undersöka två böcker av Sara Stridsberg, Darling River: Doloresvariationer och Beckomberga: Ode till min familj, som berättar flera historier om kvinnor, deras sexualitet och komplicerade relationer med män. I texterna lär jag känna spår på den världskända Lolita av Vladimir Nabokov. Berättelserna är olika men den intertextuella dialogen öppnas genom den gemensamma tematiken: femininiteten, ensamheten, förfallet och moderskapet. I det här kollaget finner man skeva flickor, unga gestalter som på olika sätt befinner sig i utkanten av femininiteten och som inte kan eller vill anpassa sig till samhällets föreställningar om genus. I min analysprocess har Julia Kristevas teori om abjekt och Winfried Menninghaus teori om äckel en stor betydelse. För att tolka de viktigaste punkterna används också det svenska begreppet gurlesk, dvs. blandning av det gulliga och det groteska. Det som analyseras är det avvikande, det som väcker läsarens avsky och kontrasten mellan det vackra och äckliga i kvinnligheten.
4 MICHAŁ PIOSIK Konstruktionsgrammatiskt perspektiv på talspråket ba(ra) och dess multifunktionalitet i talad svenska Vårt språk är i hög grad polyfoniskt (Bachtin 2010). Detta gäller inte bara dialoger där olika talares röster träffas utan också monologer där en talare direkt eller indirekt återger de andras yttranden. De direkta citaten, som kan inledas med hjälp av såväl lexikala (säga, komma, ba osv.), paraverbala (bl.a. röstförändring) och nonverbala markörer (mimik, gestik) och som uppvisar en särskilt hög frekvens i vardagliga samtal, används helt medvetet av talaren för att uppfylla skilda kommunikativa mål. Förutom att (bokstavligen) återge någon persons ord, tankar eller känslor och därmed skapa en viss autenticitet av berättandet kan de även bidra till att ge dramatik åt framställningen eller as shields, to hide behind (Adelswärd et al. 2002) hjälpa talaren att undvika ansvar för det han/hon säger. Syftet med det här bidraget är att presentera mitt pågående masterprojekt vars huvudsyfte är att ingående analysera ba(ra) och dess multifunktionalitet (i synnerhet dess förekomst som anföringsmarkör) i svenska youtubers språk. I min presentation ska jag inledningsvis ta upp undersökningens viktigaste frågeställningar och teoretiska utgångspunkter (dvs. interaktionell konstruktionsgrammatik, direkt vs. indirekt anföring, ba(ra) som diskursmarkö r och story time-format som ett exempel på närhetens språk (Koch / Oesterreicher 2011)) samt dess metodologi (korpus, GAT2, PRAAT). Därefter ska jag diskutera analysernas första, dvs. kvalitativa resultat och dra preliminära slutsatser därav. KAJA PLEKANIEC DET JAGELLONSKE UNIVERSITETET I KRAKÓW Medierna och deras modaliteter i Bildmakarna av Per Olov Enquist I sin bok Bildmakarna föreställer Per Olov Enquist ett underligt möte, såväl ett bokstavligt möte mellan två monumentala gestalter i Sveriges konstnärliga historia - Selma Lagerlöf och Victor Sjöström - som ett metaforiskt möte mella olika uttrycksformer, mellan olika medier - litteratur och film. Mötet ger ett upphov till en diskussion om mediernas hierarki, konstens uppgift samt konstnärens roll. Med hjälp av intermediala teorier, särskilt Lars Elleströms modell kommer medierna som förekommer i pjäsen Körkarlen av Selma Lagerföf, Körkarlen av Victor Sjöström, Bildmakarna av POE och Bildmakarna av Ingmar Bergman - att beskrivas ingående. Elleström hävdar att medier är olika uttrycksformer och deras inflytande på en människa sker på olika nivåer, vilket han påvisar med hjälp av sin modell. Min presentation syftar till att visa hur fördelaktigt för uppsatsen syfte är att använda sig av intermediala teorier samt att påvisa att det är omöjligt att jämföra medier och avgöra vilken slags konst som står högst uppe i hierarki eftersom medier innehar olika modaliteter.
5 SWIETŁANA RUDOWICZ Går dagens människor årsgång? Syftet med min presentation är att berätta huru det går till att gå årsgång. Vad betecknar ordet årsgång och frasen att gå årsgång egentligen? Man bör gå tillbaka några århundraden för att förklara det svenska bortglömda fenomenet. Den äldsta beskrivningen av årsgång kan man hitta i Petter Rudbecks verk Smålendske Antiqviteter (kapitel 56 Om gå Årsgångh effter gammal Seedh, ca 1697 1700). Årsgång var en uråldrig sedvänja från södra Sverige, till exempel Småland där seden till och med praktiserades under början av 1900-talet. Traditionen kan beskrivas som en sorts spådom, en mental resa med syftet att få förutsägelse om framtida händelser. Årsgångaren, alltså den person som bestämde sig för att få inblick i den kommande tiden och dess tilldragelser, kunde gå årsgång bara under vissa speciella nätter som exempelvis julnatten eller nyårsnatten. Sedvänjan omfattades av särskilda principer. Man var tvungen att vara väldigt försiktig och följa vedertagna och restriktiva regler. Eljest skulle man kunna bli utsatt för allvarlig fara, även dödsfall. Dessutom ägnas presentationen åt Year Walk enspelarspel i genren äventyrsspel skapat av Simogo, en svensk spelutvecklingsstudio grundad 2010 i Malmö. Spelets fabel kretsar runt den gamla plägseden.
6 ABSTRAKTER STUDENTPRESENTASJONER (BACHELOR) FILIP BOGUSŁAWSKI Håkan Nessers antideckare Håkan Nesser har sedan han skrev sin första roman om kommissarie Van Veeteren alltid ansetts som kriminalförfattare. Syftet med min kandidatuppsats är att bevisa att vi snarare kan kalla en del av hans böcker för antideckare, till exempel: Skuggorna och regnet, Levande och döda i Winsford och Kim Novak badade aldrig i Genasarets sjö. De tre romanerna är föremål för min analys. I dessa texter fungerar det kriminella motivet bara som en bakgrund eller en utgångspunkt för något annat och inte så viktigt som man tror. Författaren verkar ointresserad om brottsgåtan kommer att lösas eller inte. Han fokuserar istället på helt andra saker och problem såsom olika former av ensamhet eller karaktärernas försök att försona sig med sitt tidigare liv. I uppsatsen analyserar jag både romanernas problematik och struktur. Den teoretiska bakgrunden utgörs först och främst av två böcker: Kriminallitteratur skriven av två svenska forskare Kerstin Bergman och Sara Kärrholm och Crime Fiction 1800-2000 - av den amerikanske forskaren Stephen Knight. Eftersom begreppet antideckare först dök upp under postmodernismen, anknyter jag också till denna litterära period, beskriven av Bo G. Jansson i Världen i berättelsen. BOGUSZ CHARKIEWICZ Borde Sverige förbli alliansfritt? Vad tycker svenska riksdagspartier? Ämnet för min kandidatuppsats är den svenska neutralitetspolitikens historia och nutid, framförallt frågan om Sverige borde förbli alliansfritt eller söka medlemskap i Nato. Tidsramarna för min undersökning är åren 1809-2019 men jag koncentrerar mig särskilt på det aktuella läget. Uppsatsens första och andra kapitel är tänkta som presentation av den svenska vägen till neutralitet och alliansfrihet. Jag beskriver Sveriges inställning till världskonflikter och krig under 1800-talet och första hälften av 1900-talet samt de politiska åtgärder som vidtagits i olika sammanhang. Med utgångspunkt i Östen Undéns kända doktrin alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig skildrar jag den svenska alliansfriheten under efterkrigstiden. I det tredje kapitlet som ligger till grund för min konferenspresentation - försöker jag förklara varför dagens riksdagspartier är för respektive mot att Sverige ansluter sig till NATO. Jag tar bl.a. upp sådana aspekter som det ryska hotet och återinförande av obligatorisk värnplikt och försöker fastställa om frågan om neutralitet spelade en betydande roll i riksdagsvalet 2018. Med hänvisning till politikernas uttalanden diskuterar jag också vilken lösning som skulle vara bäst för Sverige att behålla alliansfriheten eller ta avstånd från den gamla doktrinen.
7 DOMINIKA DOMARACKA Sikkerhetsinstruks på fly en norsk-polsk kontrastiv analyse med språkfunksjoner i fokus Innlegget tar utgangspunkt i mitt bachelorprosjekt som handler om sikkerhetsinstruks på fly. Det er en norsk-polsk kontrastiv analyse med språkfunksjoner i fokus. Ettersom jeg ikke har funnet noen publikasjoner som tar for seg denne problematikken, består formålet med oppgaven nettopp i å sammenlikne innhold i norske og polske meldinger med tanke på grammatiske strukturer, vokabular og tiltaleformer de bygger på. Analysen går ut på identifisere språkstrukturer og tiltaleformer brukt i sikkerhetsinstruksene, for deretter å sammenlikne type og distribusjon av disse samt å peke likheter og ulikheter. Utgangspunktet i denne oppgaven er at passiv i polsk brukes sjelden mens i norsk domineres det. En annen påstand er at bruken av høflige tiltaleformer i norsk nesten har forsvunnet. I begge språkene benyttes gjerne imperativ som hovedvirkemiddel. Materialet i denne oppgaven består av sikkerhetsmeldinger til et polskregistrert flyselskap, tekstet videoopptak av sikkerhetsinstruks, og lydopptak jeg selv samlet inn under flyreiser. Meldinger er delt inn i kategorier, nemlig disse som uttrykker påbud, forbud, ønske og tillatelse. En annen del av beskrivelsen gjelder høflig eller du-tiltale og typiske høflighetsuttrykk. Kategoriene er blitt analysert med tanke på en bestemt språkfunksjon de representerer. I framlegget har jeg tenkt å presentere foreløpige resultater og konklusjoner jeg hittil har trukket. FILIP FIJAŁKOWSKI På jakt etter sin egen identitet Ailo Gaups roman Trommereisen Denne presentasjonen er en del av et større prosjekt som jeg jobber med, og som angår identitetsproblemmet i samisk litteratur i Skandinavia. Siden samenes historie i de nordiske landene har vært ganske dramatisk, synes jeg at dette fortsatt er et viktig og aktuelt emne. Her skal jeg fokusere på analysen av bare én roman, nemlig Trommereisen (1988) av den norsk-samiske forfatteren og sjamanen Ailo Gaup (1944 2014). Jeg skal prøve å finne ut hvordan hovedpersonen danner sin etniske identitet ved å se på forfatterens biografi. Med hensyn til forfatterens livsløp og det faktum at romanen tydelig bygger på selvbiografiske premisser, synes denne måten å tolke den på helt begrunnet. Begrepet «identitet», som jeg henter fra sosialantropologien (Thomas Hylland Eriksen, 1997), forstås for det første som den personlige følelsen av tilhørighet til ei bestemt etnisk eller nasjonal gruppe. For det andre betegner det denne gruppas selvforståelse innenfor et større, flerkulturelt samfunn. SZYMON FREJLICH Egennamn i Terry Pratchetts Magins färg och deras svenska och polska översättningar Presentationen grundar sig på mitt pågående kandidatuppsatsprojekt där jag jämför egennamn i Terry Pratchetts bok Magins färg (The colour of magic) med deras översättningar i den svenska och polska upplagan. Jag analyserar och sammanfattar olika synsätt på själva begreppet egennamn och hänvisar till svårigheter vid översättning av fiktiva egennamn. Begrepp domesticering och exotisering som beskrivs av Lawrence Venuti i Scandals of translation (1998) är väldigt viktiga inom översättningsteorin, men de kan vara otydliga i analysen av fantasylitteratur fiktiva egennamn är ofta exotiska även för läsare av källtexten. Syftet med mitt projekt är att karakterisera strategier som används i översättningar av boken från engelska till svenska och polska, jämföra urvalet av översättningsmetoder samt försöka bedöma vilka effekter de har på måltexterna. Preliminära resultat tyder på vilken av de två översättningarna förblir närmare källtexten och vilken i större grad är anpassad till målspråket.
8 JULIA JAWORSKA Fra urnordisk til norrønt. En oversikt over fonetiske og fonologiske endringer i synkopetida Målet med presentasjonen er å analysere den fonologiske overgangen fra urnordisk til norrønt. Det første årtusenet e.kr. skjedde det en stor forandring i fonologien, men årsaken er ukjent. I dag blir runeinnskrifter fortsatt funnet, og derfor finnes det grunnlag til å forske videre på språket, siden noen temaer er fortsatt omstridte. Ved å analysere forskning og transkripsjoner av runeinnskrifter bygger jeg en oversikt over det urnordiske fonologiske systemet. For å skape grunnlag for nalysen beskriver jeg den språklige bakgrunnen til urnordisk, med hensyn til historiske omstendigheter i tillegg. For å vise relasjoner mellom skrift og tale vil jeg gi en oversikt over eldre og yngre futhark, for overgangen var naturligvis sterkt knyttet til alfabetet. I tillegg er runeinnskrifter de eneste kildene til urnordisk vi har kjennskap til. Siden det finnes flere forskjellige teorier om hvilke lydverdier runetegn hadde, settes det fokus på å analysere teoriene og sammenlikne dem. Grunnene til lydovergangene ved siden av måten de utførtes på omdiskuteres. Jeg setter fokus på endringene i vokalsystemet, på grunn av at de var merkeligst i synkopetida. Disse lydovergangene førte til en stor forandring i det fonologiske systemet. På grunn av synkope og lignende prosesser falt noen vokaler bort, mens ved omlyd oppsto det nye vokaler. Jeg legger vekt på karakteristiske trekk til vokalskiftene. Samlet sett beskriver jeg det fonologiske systemet før og i løpet av synkopetida, med fokus på endringsprosessene i vokalsystemet. ALICJA LEKSY Etymologier av namn på sädesslag Ämnet för min kandidatuppsats fokuserar på språkanalys av namn på sädesslag i polskan och svenskan och deras etymologier. Syftet med analysen är att hitta ordens protoformer för att ta reda på om dessa ord kan härledas till samma grundord i urindoeuropeiskan. Jag kommer också att lyfta fram ord som har en speciell innebörd eller bakgrund ur språkvetenskaplig synpunkt och som är därför viktiga i etymologiska undersökningar. Jag vill presentera varför jag valde sädesslag och deras namn som en utgångspunkt i analysen i min kandidatuppsats. Genom att använda två metoder av språkrekonstruering - intern rekonstruktion och den komparativa metoden - ska jag jämföra etymologier av namn på sädesslag både i polskan och svenskan. Än så länge har jag inte analyserat alla planerade etymologier, men de jag har förberett visar att protoformer av svenska och polska spannmålsnamn i urindoeuropeiskan skiljer sig betydligt åt. Det betyder att trots att sädesslag tycks vara ett grundelement i vår civilisation, kan deras namn vara annorlunda i språk som tillhör samma familj.
9 MAŁGORZATA OSOWSKA Feministiskt Initiativ. Varför skapades ett kvinnoparti i Sverige? Min kandidatuppsats handlar om Feministiskt Initiativ och är ett försök att besvara frågan om ett särskilt kvinnoparti behövs i Sverige Ämnet är värt att utforska med tanke på Sveriges stora intresse för kvinnofrågor och betydande framgångar på jämställdhetsområdet. Uppsatsen har en tredelad konstruktion. Först läggs det fram en teoretisk och historisk bakgrund, med en diskussion kring begreppet feminism och feminismens olika typer. Sedan följer en kort översikt över den svenska feminismens historia, med fokus på jämställdhetspolitiken och dess resultat, kvinnorepresentationen i svensk politik och det politiska klimatet i Sverige på 1990-talet och i början av 2000-talet. I den andra delen finns en presentation av Feministiskt Initiativ som ett alternativ i politiken. En genomgång av partiets karakteristiska egenskaper, organisation och ledarskap åtföljs av en analys av FI!:s program som jämförs med riksdagspartiernas program. Analysens syfte är att peka på de nya, originella idéer och förslag som partiet kommer med. I den sista delen beskrivs kvinnopartiets framgångar och bakslag i politiken. Det görs för att försöka bedöma hur FI:s framtid kan se ut och huruvida det har någon chans att etablera sig på den svenska politiska scenen. JAKUB PAWLAK DET JAGELLONSKE UNIVERSITETET I KRAKÓW Vita älgar och svarta döden. Naturkultur och homosexuell identitet i Jonas Gardells roman Torka aldrig tårar utan handskar I mitt projekt undersöker jag första bandet av Jonas Gardells roman med fokus på hur den homosexuella identiteten konstrueras. Det teoretiska ramverket är naturkultur, som Donna Haraway betecknar det, och queerteori. Jag utgår från att identitet är socialt konstruerad och att dess uppfattning beror på den diskurs med vars hjälp samhället talar om verkligheten. Queerteorin ifrågasätter de binära oppositioner som traditionellt strukturerar världen och erbjuder istället en syn på identitet som en pågående process bortom dessa motsatspar, med kritisk hållning till gängse normer av sexualitet. Min undersökning visar en process av visuell självidentifikation. Denna process går ut på att individen identifierar sig med bilder som inte bara omfattar vanliga avbildningar, utan även andra människor samt egna spegelbilder. Individens identitet och verklighet blir till under flyktiga ögonblick då individen känner igen sig själv i bilden. I analysen fokuserar jag på den sortens ögonblick som skapar den homosexuella identiteten. STANISŁAW SIWEK Kritik av folkhemmet i valda texter av Maciej Zaremba Syftet med min kandidatuppsats med titeln Kritik av folkhemmet i valda texter av Maciej Zaremba, är att presentera Per Albin Hanssons stora vision och därefter diskutera den kritiska berättelsen om folkhemmet med utgångspunkt i 1990-talets debatter om välfärdsstatens brister. Uppsatsen består av tre kapitel. Jag börjar med att beskriva historiska och politiska förutsättningar för folkhemsvisionen och dess ideologiska grundsatser. Sedan redogör jag för de kontroversiella aspekterna av den svenska samhällsmodellen som togs upp av forskare och journalister under debatternas decennium. Det sista kapitlet innehåller presentation och analys av valda böcker och artiklar av Maciej Zaremba. Dessa kan betraktas som ett viktigt inslag i debatten om den svenska välfärdsstatens kris och framtid.
10 KAROLINA STACH Tove Janssons Muminböcker: litteratur för barn eller för vuxna? I min presentation vill jag först fokusera på vad som kännetecknar en skönlitterär text för barn för att kunna fastställa grundläggande karaktärsdrag för barnlitteratur. Jag vill se vilka karakteristika drag som har utvecklats i barnböckerna genom historien, hur de har förändrats och hur de ser ut idag. Min uppsats handlar om Tove Janssons författarskap och jag kommer att presentera författarinnans biografi och hennes unika sätt att skriva. Först och främst vill jag visa hur mycket hon själv blev påverkad av historien och av den tid som hon levde i, vilket i sin tur har avspeglat sig i Muminböckerna. Jag kommer även att fundera över på vilket sätt Muminserien är både barn- och vuxenlitteratur och hur olika serien uppfattas av barn och vuxna. Min analys kommer att omfatta fem böcker från Muminserien, nämligen: Småtrollen och den stora översvämningen, Kometen kommer, Trollkarlens hatt, Muminpappans memoarer och Sent i november. MAGDALENA ŚLĄZEK Adjektiver i reklamer av hårprodukter Jeg skal presentere analysering av adjektivene som er brukt i reklamer av hårprodukter og deres språkfunksjoner med fokus på overtalelsesfunksjon og informasjonsfunksjon. Jeg skal i tillegg overveie om det er mulig å få effekten som er reklamert. MARTA TRZECIAK Jonas Karlssons skönlitterära värld Min kandidatuppsats handlar om den värld som Jonas Karlsson skapar i sina verk. Karlsson är inte bara författare utan också skådespelare och manusförfattare och jag antar att det måste påverka hans författarskap. I min presentation ska jag fokusera på olika aspekter av det jag kallar för "verkets litterära värld", genom att ta upp begrepp som fiktion, berättare, tid, karaktärer, plats och rum - alltså allt som skapar en litterär text. Uppsatsens mål är att analysera olika strukturelement i Jonas Karlssons romaner och noveller för att kunna beskriva det som är karakteristiskt för hans författarskap. Analysen kommer att bygga på fyra böcker: två noveller - Det andra målet och Spår i snön och två romaner - Jag är en tjuv och Gud Jul. I analysens slutsatser ska jag också fundera över Jonas Karlssons plats i den moderna svenska litteraturen.
11 NATALIA URNA Litterære manifester hos den norske og polske bohemen Det litterære manifestets problematikk har vært et innviklet emne allerede siden det for første gang dukket opp i den litterære diskursen. Av mange grunner er det vanskelig å definere eksakte grenser for denne sjangeren. Et litterært manifest bygger opprinnelig på forfatterens subjektive påstander, noe som også bestemmer dets form. Siden denne typen tekster er tenkt som manifester, oppstår det et spørsmål om hva som egentlig manifesteres, hva er sjangerens formål, og ikke minst på hvilken måte alt dette realiseres i selve teksten. Et litterært manifest balanserer videre på grensen mellom den skriftlige og den talte sjangeren. Problemet er også dets varierende nærvær i det litterære universet. Litterære manifester kan skrives når som helst, men de får en spesiell betydning og oppmerksomhet bare i noen bestemte historiske øyeblikk. Denne presentasjonen er et forsøk på å omtale det litterære manifestet som sjanger ved å påpeke dets interne egenskaper og ytre omstendigheter som bestemmer dets oppkomst. Vesentlige elementer som avdekkes på den måten, blir sammenlignet med hverandre ved hjelp av representative manifester fra den norske og polske bohemen, nemlig verkene «Bohemens ni bud» av Hans Jæger fra 1889 og «Confiteor» av Stanisław Przybyszewski fra 1899. BARBARA WOLSAN Vikingene i det 21. århundre Vikingtidas skandinavene (som er ofte oppkalt etter de tidlig middelalderens sjøkrigere vikingene ) er et tema som fascinerer moderne mennesker. De er visst blant annet i TV serier, filmer og romaner. Det finnes flere viking markeder slik som Borremarkedet eller Wolin Viking Festival, der man kan se hvordan tidlig middelalderens skandinavenes hverdagen ser ut. Man kan selvfølgelig også finne informasjon om vikingtida i museer og fagbøker. Dessverre ikke alle av disse informasjonskildene presenterer historisk riktige hendelser og fakta, og derfor har menneskene falske forvissninger om denne perioden og Skandinavias tidlig middelalderens innbyggere. For eksempel tror flere mennesker at alle skandinavene som levde mellom circa 800-tallet og 1000-tallet var de grusomme mordere som kledde seg i pelser og helmer med horn på seg, og hadde ikke utviklet en spesifikk kultur og kunst. Det selvfølgelig er ikke korrekt. Denne presentasjon skal fokusere presis om noe kilder av informasjon om vikingene, slik som TV serier, viking reenactment og fagbøker om historie og tidlig middelalderens arkeologi som blir analysert i bacheloroppgaven på den samme tittelet. Disse kildene skal bli analysert når det kommer til deres troverdighet og historisk nøyaktighet. AGNIESZKA ZIMIŃSKA Bästa språket? Myndigheternas kommunikation med personer med funktionsnedsättningar Diskursiv diskriminering genom språket har under de senaste decennierna fått allt större uppmärksamhet både internationellt och i Sverige, där även viss språkvårdsarbete ägnats åt det (t.ex. Vogel 2014). I Polen är språkvårdsarbetet inom detta område nästan obefintligt. Denna studie undersöker polska och svenska myndigheters diskurser rörande personer med funktionsnedsättning. Forskningsmaterialet omfattar blanketter och formulär som riktar sig till personer med funktionsnedsättning i båda länderna. Analysen av den polska textkorpusen visar att polska myndigheter fortfarande använder formen ni samt benämningar som bygger på äldre termer såsom bl.a. funktionshindrad person och invalid. I det svenska materialet används däremot mestadels formen du och termen person med funktionsnedsättning. Dessutom brukar svenska myndigheter använda verb i imperativ medan polska myndigheter använder verb i infinitiv.