Ut i Eslöv. Miljö och samhällsbyggnad

Ut i Eslöv 1 Miljö och samhällsbyggnad

Ut i Eslöv! Det här är en liten bok om naturen i Eslöv och människor man ofta hittar ute i den. Natur är värd att uppmärksamma, skydda och vårda, dels för sitt värde i sig, men också för vår egen skull. Många av de människor som finns med i boken berättar om hur naturen dämpar stress, höjer livskvaliteten, öppnar upp kreativitet och påminner om vad som är viktigt i livet. I vardagen, med tusen måsten och mycket att hålla koll på, glömmer man lätt att vi är en del av naturen och helt och hållet beroende av den. Att göra en sån här bok med ambitionen att den ska vara liten och lätt har sina svårigheter. Det finns nämligen mycket fin natur i Eslövs kommun och väldigt, väldigt mycket man kan göra i den. Det skulle vara omöjligt att få in allt som är värt att känna till så här har vi samlat ett litet, litet axplock av vad du kan hitta om du ger dig Ut i Eslöv. Eslöv en av Sveriges ekokommuner Boken är utgiven av Miljö och Samhällsbyggnad, Eslövs kommun. Texter och bilder*: Marie Brandt. * där inget annat anges 2

Innehåll Abullahagen 4-5 Rönne å 6-7 Paddla ut i Eslöv 8-9 Vatteninspirerad jazzdrottning 10-11 Rädda Ringsjön! 12-13 Napplängtan 14-15 Pinnbröd 16 Snärjet 17 Naturbarn 18-19 Trollestigen 20-21 Rid ut i Eslöv 22 Hästkvinna med drömjobb 23 Med pensel och bullar 24-25 Skåda fågel i Eslöv 26 Holkspotting 27 Bokmakare Brutus 28-29 Cykla ut i Eslöv 30-31 Borstbäcken 32-33 Vattenvän 34-35 Vandra Skåneled 36-37 Malte Skogsman 38-39 Flyinge ängar 40-41 Eslövs allmänning 42-43 Karta 44 3

Abullahagen är en fantastiskt artrik gammal fäladsmark som fortfarande hålls betad. I området finns flera fornlämningar och förutom alla växter finns här mycket svamp och fåglar. Artfrossa i Abullahagen Bara tio minuters cykelväg från Eslöv, inklämd mellan åkrar och stora industrier, ligger naturreservatet Abullahagen. Kommunens i särklass artrikaste område. Förutom att Abullahagen ligger nära centrum, ligger den också varmt om hjärtat på hobbybotanikern Britt-Marie Hansson. En varm junikväll visar hon upp och berättar om sitt älskade smultronställe. Vi går runt bland tuvor och stenblock som transporterats hit av inlandsisen, i en stor och generös biologisk mångfald. Området som inte är större än knappt 40 hektar rymmer 250 olika växtarter. Den här platsen är unik. För att se så här många arter behöver man annars besöka många olika platser. Och så ligger det ju så nära tätorten. Närnaturen är viktig, man ska kunna cykla eller gå ut i naturen och Britt-Maries Abullahagentips Ta med floran. Besök fågeltornet, här finns ett rikt fågelliv. Bra skor, terrängen är ojämn och de bespenade naturvårdarna lämnar spår. Ta med picknickfilt och fika. Här finns gott om runda stenar att sitta ner på. Håll utkik efter Naturskyddsfören ingens blomstervandringar om du vill veta mer om Abullahagen. 4 Britt-Marie Hansson tar ofta cykeln ut till Abullahagen. Den tätortsnära naturen vill hon verkligen värna.

då är ju detta ett fantastiskt värdefullt ställe, säger Britt-Marie. Hon kan sin Abullahage och har mycket att berätta, om geologin, historian och om alla dessa växter. Varje tid i Abullahagen har sin tjusning. På våren är det backsippornas och tid och sedan kommer orkideernas. Därefter äppelrosblomningens och syrornas tid, då marken färgas rödbrun. På vintern är det enarnas och mossornas tid. Blomstervandrar Denna junikväll lyser slåttergubbarna gula mot oss då vi kommer ut ur skogen mot den steniga marken ner mot sjön Långa kärr. De talar om att det är tid att slå ängen nu. Britt-Marie är självlärd då det gäller botanik och kan massor. Hon pekar, visar och namnger den ena arten efter den andra, lika glad att återse dem var och en. Sedan flera år är hon en av dem som ihärdigt bekämpar skräpporna i området och det var då hon gick runt där med sin spade och såg människorna som rörde sig i området som hon kom på att hon ville visa andra hur fantastiskt artrik Abullahagen är. Nu håller hon blomstervandringar i Abullahagen på försomrarna i Naturskyddsföreningens regi. Kan samsas Vi har kommit bort till järnåldersgraven. Betesdjuren står och glor med gravsättningen i förgrunden och industribyggnader och vindkraft i bakgrunden. Det är för att Abullahagen har betats under flera hundra år som den blivit så artrik. Kor är fantastiska naturvårdare och utan dem hade det botaniska värdet snabbt minskat. Vi är knappt tio cykelminuter från stationen och har istidsspår, järnåldersminnen, storskalig livsmedelsindustri, betande naturvårdare och all denna biologiska mångfald i en och samma vy. Det handlar om att se det rika värdet i detta och ta vara på det. Allt detta kan samsas, säger Britt- Marie Hansson. Solgula slåttergubbarna redo att slå ängen. 5

6 Betesdjur sköter av naturvården längst Rönne å.

Rönne ås dalgång i kommunens norra delar är vad många anser vara de vackraste naturen i hela kommunen. Här är naturen är varierande med flacka stränder ner mot ån, betade skogspartier, fuktlövskog, betesmark och fuktängar. Ibland rinner ån fram genom platt betesmark, ibland omges den av skogsklädda branter. Norr om Stockamöllan ligger Billingemölla, ett av kommunens naturreservat. Förr låg här en repdragarindustri, nu har naturen tagit över men fortfarande finns spår, till exempel det vackra vattenfallet. Här finns en fuktlövskog som får sköta sig själv och förutom all fågelsång och en och annan kanotist, är området väldigt tyst och lugnt. Vid Billinge mölla får naturen sköta sig själv. 7

Paddla ut i Eslöv Kanoter har uppfunnits i stort sett på alla platser där människor har varit bosatt i närheten av vatten. I Eslövs kommun, där vi är förärade med 15 av Rönne ås 83 slingrande kilometer, finns fina möjligheter att glida fram så som i urminnes tider. Under högsäsong ligger Kanotcentralens alla 55 kanoter i Rönne å, fyllda med naturupplevare. Vill man komma riktigt nära inpå naturen kring Rönne å är paddling perfekt. Vi lägger i vid Kanotcentralen i Stockamöllan och paddlar i väg på en 12 kilometer lång slingrande tur bort till Djupadals mölla. Det är september och lågvatten så vi får tipset att ta av oss skorna, kanske behöver vi gå i och putta på. Solen värmer och det blir snabbt varmt under västarna. Vi glider fram bland tusentals skräddare och stöter på ett par oblyga forsärlor. Trollsländorna pejlar in oss. Det är tyst. Från vattnet har vi naturen runtomkring i grodperspektiv, eller kanske snarare i indian- eller eskimåperspektiv. Kommunekolog Anna-Carin Linusson pekar ut sländor, växter och fåglar och vi spanar neråt efter musslor och öring. Vid Billingemölla bär vi upp kanoten och stannar och äter. Sen bär det vidare, naturen växlar mellan lövskog och betesmark. Några kor står nere i ån och dricker men lämnar plats för oss som vill nedströms. Plötsligt ser vi den! Kungsfiskaren, liten, supersnabb och färgglad. Efteråt, efter fem timmars paddling (det tog längre tid än vanligt på grund av lågvattnet) har vi lite känningar i armar och rygg, och; ett nytt kryss i fågelboken. Det hör till att man blir blöt Daniel Nordin jobbar på Kanotcentralen. Han berättar att de har stor efterfrågan på kanoterna under högsäsong och många långväga gäster, fler danskar än eslövsbor. Vill man ha hjälp med att transportera kanot till Ringsjön och sedan bli upplockad en vecka senare i Skälderviken, hjälper de gärna till. Hela Rönne å tar ungefär en vecka att paddla. Men en, två eller tre dagar på ån fungerar också alldeles utmärkt. Vill du veta mer om paddling på Rönne å, gå in på hemsidan: www.kanotcentralen.se Daniels paddlartips Paddla lugnt. Njut av naturen. Kläder efter väder men räkna med att bli blöt, det hör till. Med mindre barn brukar tålamodet räcka till en dagstur. Vill du ha en mer avancerad upplevelse, testa kajak. Kungsfiskare 8

En, två, tre dagar, eller en hel vecka. Hur mycket av Rönne å du vill paddla bestämmer du själv. 9

10 Rönneådalen har absolut fått en swingigare och jazzigare prägel sedan Gunhild Carling flyttade till Stockamöllan med sin familj, sin harpa, sina trumpeter, tromboner, megafonen, flöjter, säckpipan och alla de andra instrumenten.

Vatteninspirerad jazzdrottning Det är naturen och människorna som gör Stockamöllan, tycker multiinstrumentalisten, världsartisten och Stockamöllabon Gunhild Carling. Gunhild Carling kommer gående längst vägen i Stockamöllan. Liten, spröd och med en blomma i det blonda håret. Oerhört elegant i höga röda sidenstiletter. Helt klart sticker hon ut. Hon brukar kallas musikaliskt geni och har nyckeln till många olika instrument och sång. Att den världsberömda jazzkvinnan skulle hamna i Stockamöllan var rätt så otippat, inte minst för henne själv. Egentligen är hon en riktig storstadsmänniska som förr inte trodde att det gick att bo ute på landet, mitt i centrum skulle det vara. Nu bor hon mitt i centrum, av Stockamöllan och trivs jättebra. Varje dag här är en upplevelse för här är så vackert. Naturen här är helt fantastisk och människorna så oerhört trevliga. Jazzvärlden till Stockamöllan Hon är den enda i hela världen som kan spela på tre trumpeter samtidigt och har levt och arbetat med musik hela livet. Hemma i Stockaindustrins ursprungliga disponentvilla, mitt i naturen intill ån, berättar hon om livet som artist på vischan. För att det inte skulle bli så att jag kände att jag bor i Stockamöllan, som ligger utanför Eslöv, som ligger utanför Malmö, som ligger utanför Köpenhamn som ligger långt, långt från Paris och New York, så fick det bli så att vi tog världen hit. Hon och maken startade upp en jazzklubb och drog i gång Stockamöllans Jazz och Swingfestival. Festivalen som växer för vart år har satt lilla Stockamöllan på stora jazzkartan. Utan människorna här i Stockamöllan hade det inte varit möjligt. De hjälper till med allt arbete runtomkring. Sånt kan stockamöllaborna på sina fem fingrar. Du vet, fabriken, där är det ordning och reda. De är otroligt bra på det, de fixar med allt det praktiska. Jag har mycket att tacka dem för. Naturinspirerad Hon började med musik tidigt. Vid en ålder då de flesta av oss inte klarade tonartshöjningen på Bä, bä vita lamm turnerade hon runt som en barnstjärna med hela den musicerande familjen Carling. Jag har varit på alla ställen! Jag har uppträtt sen jag var tre år och har varit i varenda liten by i hela Sverige. Jag har varit över, över, överallt. Men jag reagerar på att Eslöv är så himla trevligt! Överallt har jag blivit vänligt bemött, folk är så öppna och trevliga här. För mig är Skåne mixen av Danmark, Polen, Tyskland. Här finns ingen jantelag som i övriga Sverige. En del säger att Skåne är bonnigt men det tycker inte jag. Någon naturmänniska är hon inte erkänner hon. I varje fall inte så att hon gärna drar på sig ett par gummistövlar (hon tror att hon har ett par någonstans, inskaffade inför flytten, men hon har aldrig använt dem) och går ut några timmar i skog och mark, men hon inspireras av skönheten. I vacker natur är det lätt att vara kreativ och vid Rönne å har hon komponerat flera låtar. Hon visar ut genom fönstret, smultronstället på jorden, ån med vattenfallet. Detta är anlagt av en konstnär. Det betyder mycket för mig, att det finns en mänsklig hand bakom, en estet. Bara det råa med en sjö och en istapp och så är inte min grej. Det är människan och hennes fantastiska skapande som tilltalar mig. Musik och människor, det är livet, men hon vill inte höra talas om att hon har tur som får livnära sig på sin musik. Jag gör alltid det som jag älskar. Det här är inget levebröd, det är att liv. Jag brukar säga att det här lever man och dör för, punkt slut. 11

12 Ovan till vänster: Arbetsledare Jimmy Lindahl har koll på vart vitfisken går. Ovan till höger: Braxen jagar braxen. Nedan till vänster: Rovfisken kastas i igen. Den ska ner och äta mört och braxen. Nedan till höger: Projektledare Richard Nilsson.

Rädda Ringsjön! En liten del av Skånes näst största sjö Ringsjön ligger i Eslövs kommun. Sjön nyttjas flitigt för bad och fiske men har under decennier haft stora problem på grund av övergödning. Nu är Ringsjön på bättringsvägen. I Projekt Ringsjön trålas vitfisken mört och braxen systematiskt ut till förmån för de värdefulla rovfiskarna gädda, abborre och gös. Det här projektet har kallats solskenslimnologi. Resultaten är tydliga, siktdjupet i sjön slår nya rekord gång på gång, säger projektledare Richard Nilsson som har jobbat i projektet sedan 2006. Genom att tråla ut vitfisken mört och braxen får sjön hjälp med att återhämta sig och komma i bättre balans. Problemen i sjön beror på för mycket näring i vattenmassan och bottensedimenten, gamla synder från utsläpp av orenat avloppsvatten och läckage från jordbruket. Förutom trålningen fiskas det med bottengarn, ryssjor, nät och not. Det anläggs lekplatser för gädda, och dammar i sjöns avrinningsområde för att fånga upp näring innan den når sjön. Richard berättar om då Ringsjökommittén (numer Ringsjöns vattenråd) bildades redan på 80-talet. En tjänsteman från länsstyrelsen placerades i en eka för att med egna ögon få se hur det stod till med sjön. Det behövdes inte många årtag innan länsstyrelsen var övertygad om att balansen i den knallgröna sjön var rejält rubbad och projektet kunde dra i gång. Sedan dess har mycket gjorts och sakta, sakta anas resultaten. Braxenjakt Solen skiner men det är kallt. Vi åker runt i en av de två trålarna på sjön som sakta håller på att återhämta sig efter årtionden av kraftig övergödning. En oinsatt kan tro att vi puttrar runt lite på måfå med trålen på släp. Men det ligger mycket kunskap bakom rodret. Var går vitfisken nu? Och hur undviker vi den värdefulla rovfisken som behövs för att äta upp den fisk som livnär sig på de djurplankton som i sin tur livnär sig på de växtplankton som ställer till det med återkommande algblomningar? Mindre mört och braxen och mer gös, abborre och gädda ger en bättre ekologisk status och ett klarare vatten. Därför puttrar trålarna runt. Dag efter dag. Vill du veta mer om projektet, gå in på: www.ringsjon.se. 13

Napplängtan 14 Fiske är avkoppling med eller utan action. Det behöver inte hända så mycket för att en fiskare ska känna sig nöjd. Om bara vädret är någorlunda och man vet att det faktiskt finns fisk där under ytan, så kan man sitta länge, länge och flytta blicken mellan linan och horisonten. Roger Esbjörnsson har fiskat sen han var liten och för honom är fiske den optimala fritidssysselsättningen. Hela familjen kan hänga med, det är bra nedvarvning och i bästa fall blir middagen räddad. För Roger är fiske inte bara ett trivsamt nöje, för honom är det en sport. Det handlar om att läsa omgivningen för att hitta rätt plats och djup och att välja och vraka rätt bland fiskelådans alla redskap. Man ska hitta nyckeln, rätt grejer som får i gång fisken. Fiske är lite tur, lite skicklighet och lite tålamod. När det väl börjar nappa är det en sån häftig känsla, men det är faktiskt roligt även om man inte får nånting. Vi har åkt till västra Ringsjön i Leif Perssons båt en septemberkväll för att se om vi hittar nycklarna som gäller för kvällen. Leif och Roger berättar att vattnet i sjön har varit rätt okej i år. Det finns mer gädda nu, de har fått lekplatser och gynnas av det klarare vattnet. Även siken trivs bättre i en klarare Ringsjö. Fiskeklubben Både Roger och Leif är aktiva i Eslöv Ringsjöns sportfiskeklubb. I föreningen arrangeras tävlingar, fiskeutflykter och korvgrillning (grillad korv är också gott, och säkrare än halstrad abborre förklarar Roger). De egna fiskevattnen finns i Ringsjön och Rönne å. Klubben har båtar till utlåning till medlemmarna och de vintrar det går ordnar de med pimpelfiske på sjön. Hur är det med era fiskehistorier, hur mycket skarvar ni? Ha, ha det är ingen idé att försöka överdriva, det är ingen som går på det, säger Leif. Hans bästa fiskeminne är nog ålen på 2,8 kilo. Roger minns tydligt tiokilostorsken han fick ute vid Barsebäck som fyraåring. Solen försvinner ner över Sjöholmen och sensommarvärmen försvinner. Vi nöjer oss och styr hemåt utan fångst. Kanske kan vi skylla på dragen, spöna, vädret eller kanske bara på oflyt, men någon fisk fick vi alltså inte. Men helt uppriktigt, det gör inget. Korv är också gott. Vill du veta mer om sprortfiskeklubben, gå in på www.ersfk.se. Stressfritt. Leif Persson och Roger Esbjörnsson njuter på Ringsjön.

Gädda. Foto: istockphoto 15

Pinnbröd 2,5 dl mjöl 1 tesked bakpulver 0,5 tesked salt 1 dl vatten Blanda alla torra ingredienser och tillsätt vatten. Knåda. Rulla degen till en lång smalsträng som virasi spiral runt en skalad pinne. Grädda över glöden tills den är gyllenbrun och släpper lätt från pinnen. Ät med smör i pinnhålet. 16

Öster om Eslöv ligger Snärjet. Ett stort, sammanhängande skogsområde en kvarts cykelväg från centrum. Snärjet är kanske inte kommunens vackraste naturområde men skogsvägarna passar bra för ridning, cykling, löpning, stavgång och promenader med eller utan hund. Här finns mycket granplanteringar (barn brukar tycka om granplanteringar, de är lite trolska och lekvänliga) men också en del ädellövskog. I öster hänger Snärjet ihop med Skarhults kronopark. Här finns mycket lövskog och ett nät av små skogsvägar. I kronoparken finns många småvatten och gott om fåglar och andra djur (här finns kantareller också, men säg det inte till nån). Ett riktigt fint promenadområde. Bra motionsmöjligheter finns det i Snärjet. 17

Naturbarn I naturen finns hela världen att upptäcka, alla utmaningar att anta och massor av minnen att samla. Natur är det naturliga för den med mycket spring och för den med tusen frågor. Barn + Natur = Sant. Barn mår bra i naturen. Men skogsdungen och bäcken har fått konkurrens av teknikprylar av alla de slag och barn vistas allt mindre utomhus. Tyvärr, tycker Marianne Sixbo. Hon tror helhjärtat på att barn mår och utvecklas bättre om de får vara ute i naturen så mycket som möjligt. Man får så mycket gratis utomhus. Bara det här med motoriken och rörligheten, barn som är Barn ska vara ute mycket, tycker Marianne Sixbo. ute mycket i naturen får bättre fysik och koncentrationsförmåga och håller sig dessutom friskare, säger Marianne. Hon är barnskötare på uteförskolan Trollet och tycker att det är självklart att barn ska vara ute. Mycket. Inomhus är ljudnivån hög, barn med mycket spring måste tjatas lugna och de med behov av lugn och ro hittar ingen plats. Utomhus finns inte de problemen, bara glada, smutsiga barn. Regn är bäst Vi har gått bort till Abullahagen med Julia, Gabriel och Louise. Under promenaden på tre kilometer hörs inte minsta gnäll. Barnen springer runt i det tuviga gräset och letar efter smådjur att kolla in i lupparna. Gabriel provar en kikare för första gången och tittar och tittar. Vi går upp i fågeltornet och kollar in korna. Tänk att de kissade i vattnet när de stod och drack! På vägen tillbaka hittar vi ett sjörövarskepp. Det gamla skrovet hinner med en tur till andra sidan jordklotet och blir sen en häst. Ett omkullvält träd kan anta många skepnader men duger också bra som bara träd. Med tickor. Vad är det? Varför växer de där? En hög med pinnar ska bli en koja och alla hjälps åt. Lilla Louise behöver lite hjälp av de andra men förstår precis hur hon ska göra. Man kan vara ute med barn i alla väder, med bra kläder är det inga problem. Bäst är det efter att det har regnat. Barn älskar ju gyttja och vattenpölar, säger Marianne. 18 Mariannes tips för lyckad naturutflykt med barn Bra kläder Bra matsäck Se till att barnen är trygga, varma, mätta och glada Det behöver inte vara så välplanerat. Låt dem upptäcka själva och ställa frågor. Små barn tycker om att gå till samma plats gång på gång. Större barn kan tycka det är roligt att vandra.

Motorik, nyfikenhet, samarbete och frisk luft. Barn mår bra av natur. 19

20 Trollestigen är tre och en halv kilometer..

Trollestigen Natur och kultur i ett Slott och troll, Saxån och kaffe. Trollstigen bjuder på vacker natur och slottsmiljö i ett och samma paket. Att vandra slingan, med fikakorg eller ett besök på Café Borgstugan, är en perfekt halvdagsutflykt. Bara tjugo minuters cykelväg från Eslöv ligger Trollestigen, en tre och en halv kilometer lång vandringsslinga genom såväl trolsk natur som öppet landskap längs den vackert slingrande Saxån. Trollestigen börjar vid parkeringen vid Trollenäs slott, går genom slottsparken och ner till Saxån. Sen följer den ån till den lilla byn Gullarp där den vänder tillbaks längs andra sidan ån. Längs Trollestigen finns ett rikt fågelliv och har du riktigt tur kan du få se kungsfiskare som trivs i sandbankarna vid ån. På våren lyser dalgången av vitsippor och svalört. Trollenäs slott med slottspark är öppet för allmänheten. Sedan 1600-talet är slottet i adelssläkten Trolles ägo. Slottet är byggt i renässansstil och på en av ytteväggarna finns en infälld bild av ett svart halshugget troll. Enligt en gammal sägen ska trolleättens anfader, Herved Ulve, en gång råkat i strid med ett troll som han högg huvudet av. Efter det tog han namnet Trolle och släktvapnet med det huvudlösa trollet. I slottsparken finns Café Borgstugan med galleri och café inrymt i ett gammalt bränneri från 1700-talet. Kaffe och kakor i passar utmärkt i slottsmiljö. Slingervatten I området kring Gullarp och Trollenäs meandrar sig Saxån till stor del i sin naturliga sträckning. Det innebär att den slingrar sig fram i snäva svängar så som rinnande vatten gör då det själv letat sig fram i markerna, utan att ha rätas ut av människor. I ån lever den känsliga och väldigt sällsynta tjockskalig målarmusslan. Några troll finns det dock inte här. Trollenäs slott. 21

Rid ut i Eslöv Yviga manar, vårsol och den vackraste vitsippevyn man kan tänka sig. Känslan sitter i länge efter en tur i vacker natur med töltande, vänliga små hästar. Och då inte enbart den i baken. Hetja och de andra små hästarna med de rufsiga pannluggarna bär fram oss genom Trollenäs och Trolleholms skogar. Det är den vackraste tiden på året, naturen är ljusgrön och marken täkt av vitsippor. Vi följer efter Anders Jönsson som ger oss praktiska tips om hur vi får hästarna till att börja tölta och hur vi sedan får dem att sluta när vi sen vill det. Minimalt skump Man behöver inte vara en erfaren ryttare för att klara av ett par timmars turridning på islänning. Att rida islandshäst är väldigt behagligt. Det skumpar inte nämnvärt och känningarna i baken efteråt är inte alls så som de kan vara efter att ha ridit på en vanlig häst. De snälla djuren trivs bra med att tölta fram på led. Ingen gör något dumt, får för sig att krumbukta sig eller sätta av nån annanstans. Flocken ska hållas ihop. Vi ryttare kan fokusera på att njuta av naturen. Och njuter det gör vi verkligen, för oavsett gåsarygg eller islandshäst, Skåne är ett sagoland, när man ser det litegrann så här från ovan. Att rida islandshäst i vårgrön bokskog kan rekommenderas. 22

Maria Möllerberg på Ringhult ordnar turridning för vana och ovana. Hästkvinna med drömjobb Då Maria Möllerberg med familj bestämde sig för att flytta till maken Anders morfars gamla hästgård Ringhult, var det ridterrängen som avgjorde. På Ringhult driver hon numer ridskola och arrangerar turridningar för såväl vana som ovana ryttare. Hon förklarar att det som gör islandshästar så lämpade för turridning är att de passar även ovana ryttare. Islandshästen töltar, då kan man rida fortare än att bara skritta. Det skumpar inte så som då man travar och det är lättare att hålla balansen. Man behöver inte vara så duktig för att kunna sitta där. Islandshästar har ett trevligt psyke. De är coola. Hästbiten har hon inte blivit, det fanns medfött. Hästmänniskor har funnits i familjen i flera generationer och själv red hon redan som barn varje sommar på farmoderns importerade islandshästar. Sen har hon ridit och hållit på med hästar hela livet. Nu har hobbyn blivit jobb. Kollegorna är 24 coola islänningar. Anders Jönsson på hästrygg i omgivningarna kring Ringhult. 23

24 Katarina Månssons tankar kreativitet i naturen.

Ett par, tre kilometer väster om Stehag ligger naturreservatet Bosarps jär. Jären är en liten välformad rullstensås, en så kallad getrygg som skär genom kulturlandskapet som en grön kil. Åsen bildades en gång i tiden av inlandsisens smältvattenströmmar. I dag strosar betesdjur omkring i området som delvis är bevuxet med stora ekar och bokar men också av björk, lind och lönn. Vid vägen till Hemmingsberga finns en rastplats och därifrån kommer man upp på åsen via en trappa. Vårblomningen är fantastisk och höstfärgerna magnifika. Med pensel och bullar Naturillustratören och stehagsbon Katarina Månsson cyklar ofta ur till jären med hela familjen och en matsäck. Vår och sommar brukar det bli picknick i slänten med utsikt ner mot vattnet. På vintern åker de pulka i backarna eller skridskor på dammen. Vi har satt oss i slänten med kaffe och bullar. Solen är på väg ner och betesdjuren drar sig upp på höjden inför kvällen. Katarina är så gynnad att hon kan kombinera sina två stora intressen, natur och målning, i sitt jobb. Hon plockar upp akvarellerna och börjar måla. Med van hand fyller hon snabbt hela arket med natur. Buskar, träd och sensommarhimmel. Naturen betyder otroligt mycket för mig. Vardagsstressen rinner av en då jag kommer ut och hör susande träd. Det är helt klart så att det är ute i naturen jag får de bästa idéerna. Det kan vara så att jag sitter och jobbar och får ingen ordning på tankarna, så går jag ut och det kommer massor av idéer. Jag har alltid att block i fickan så jag kan skriva ner dem för så fort jag sätter mig framför datorn stelnar tankarna igen. Naturupplevelser förgyller vardagen Katarina är biolog i botten men tror inte att det är jätteviktigt att ha kunskap om de komplexa sambanden i naturen för att kunna njuta av den. Men det är viktigt att ge sig själv och framförallt barnen naturupplevelser. Naturen pågår alltid. För någon vecka sedan såg vi en helt nykläckt trollslända under ett blad här nere vid dammen. Larvskinnet låg kvar bredvid. Helt fantastiskt! Den upplevelsen bär jag fortfarande med mig. Katarinas Bosarpsjärtips Ta med en flora. På våren finns här många sorters blommor. Har ni barn med är det jätteroligt att håva och kolla in livet i dammen. Boktips: Håkan Elmqvists I sjö och å. Bryt vardagsrutinen, kom hit en vanlig kväll efter jobbet och ät kvällsmaten i slänten. Utsikten är fantastisk. 25

Skåda fågel i Eslöv 26 Att fågelskåda kan vara att samla kryss, eller bara att titta på och låta sig fascineras av fåglar av alla de slag. Med solsken och kaffetermos är fågelskådning fantastisk avkoppling. En van fågelskådare vet på förhand ungefär vad man kan förvänta sig att få se, men helt säker kan man aldrig vara. Tord Andersson har skådat fågel länge och uppskattar våra chanser att få se en jaktfalk vid Selarpsdammen denna septembereftermiddag till pyttesmå, bortåt noll procent. Men ändå, chansen finns. På hösten är det flyttande fåglar som fängslar och i Skåne har vi fördelen att ha tillgång till hela landets fågelfauna denna årstid. Bra väder är bra flyttväder förklarar Tord och det tackar vi för. Krysstävling För Tord började fågelskådandet i sjuårsåldern då han och hans far började bygga holkar ihop. Jag tyckte det var roligt att skriva upp vilka fåglar som häckade i våra holkar och när de kom. Sen blev det Fältbiologerna där jag träffade andra med samma intresse. I början var det som en tävling om vem som hade sett flest. Men nu, ungefär 340 sverigekryss senare, är samlandet inte alls lika viktigt. Nu är det mer intressant att få se en vacker fågel på nära håll än en raritet. En av favoritfåglarna är faktiskt den helt osällsynta fiskmåsen. Man kan vandra i fjällen och efter tre dar utan att ha sett en enda människa ser man häckande fiskmås. Men den kan också leva väldigt urbant, mitt inne i en storstad. Ett trevligt skådarminne är det då han såg lappuggla, den enda sverigehäckande art han då inte hade sett tidigare. Jag har varit där uppe flera gånger men aldrig sett den och så dök den upp här på Falsterbonäset för ett par år sedan. Så häftig! Den är så vacker, säger Tord och visar ugglan med den allvarliga uppsynen i fågelboken. Två sångsvanar sjunger från dammen och en flock kajor störs av en glada. En ängspiplärka piper högt där uppe. Med tubkikaren kommer man väldigt nära. Nu du! En blå kärrhök. Åh, så fin, en hane, säger Tord. Jag kryssar. Det är inte bara rariteter som lockar ut Tord Andersson, hellre en bra kvalitets-obs än nåt ovanligt på långt håll.

Tords fågelskådartips Några bra fågelskådarplatser i kommunen: Selarpsdammen, Abullahagen, Skarhults dammar och Ringsjön För nybörjare är det bra att börja på våren. Då har fåglarna sina praktdräkter och ser ut så som i fågelboken Fågelbok, kikare, kaffetermos och en påse bullar bör man ha med sig. Att titta på fåglar tillsammans med barn går alldeles utmärkt. Jaktfalk. Foto: istockphoto. Holkspotting När du går runt och njuter av fågelsången i Trollsjöparken, Allmänningen, Abullahagen eller Bosarpsjärs naturreservat, höj då blicken mot trädstammarna. Här och var, med störst sannolikhet åt öster, sitter nämligen anledningen till det rika fågellivet i dessa områden Nisse Hanséns fågelholkar. Holkarna bebos av bland annat talgoxar, blåmesar, fladdermöss, nötväckor, rödstjärtar och en och annan ekorre. Sen femårsåldern har Nisse varit intresserad av fåglar och försett dem med holkar. Över 500 boplatser har han tillhandahållit fåglarna i Eslövs kommun och är numer även känd från tv efter det att teveprogrammet Mitt i naturen gjorde ett fågelholkreportage från Eslöv. Alla holkar är numrerade och de inventeras och städas ur av Nisse och hans kompisar Tore Pålsson och Per Nilsson varje senhöst. Holkspotting: att samla på upptäckter av numrerade fågelholkar. Att likna vid att samla kryss i fågelbok eller att samla på bilnummer i ordningsföljd. Nisse Hansén har koll på över femhundra holkar. 27

28 Brutus Östling gillar att sitta gömd i timmar på jakt efter kanonbilder till sina böcker, men att vara ute i naturen och titta på fåglar på fritiden ger så mycket annat. Hade det inte varit för att jag försörjer mig på det här skulle jag inte tagit kameran med alltid. Att gå i naturen utan att tänka på avstånd, ljusförhållanden och hur jag ska gömma mig är så skönt.

Bokmakare Brutus och fåglarna För nio år sedan kunde Brutus Östling ingenting om fåglar. Nu, efter oräkneliga timmar i gömslen har han lärt sig en hel del om deras beteenden och vilka ögonblick som är värda att vänta på. Fotografen, bokförläggaren och fyrabarnspappan Brutus Östling har landat hemma i Rönneholm några dagar i maj mellan resorna jorden runt i jakt på bilderna som ska bygga nästa bok, den med titeln Att överleva dagen. Hans tidigare böcker, Mellan vingspetsarna, Pingvinliv, Örnarnas Rike och Kaxiga fåglar, har rosats av kritiker och gått hem hos många, många fler än dem som kallar sig ornitologer. Hemma bäst Det är roligt att göra böcker, plågsamt och roligt. Utan den plågsamma delen vore det inte heller roligt, säger bokmakaren hemma vid köksbordet. Majsolen skiner utanför. Det gäller att passa på och njuta av den korta skånska försommaren, den missar han helst inte. I Rönneholm har han bott och drivit bokförlag i 22 år. De senaste åren har han gått från att i första hand vara bokförläggare till att bli fotograf. Jobbet med de storsäljande fågelböckerna innebär resor över hela jorden men när han inte reser runt är han helst hemma. Då är det troligt att man hittar honom i gömslet på gården, för titta på fåglar gör han gärna även då han är ledig. Böcker kan han efter trettio år som bokförläggare. Men intresset för fåglar väcktes först efter det att han började fotografera igen. För nio år sedan kunde han inte skilja en fågel från en annan och kameran och fotointresset hade legat på hyllan sedan tonåren då han drömde om att bli sportfotograf. Nu har fågelintresset växt om plåtandet. Sitter man mycket i gömslen med fåglar framför sig upptäcker man en hel del som inte står i böcker. Man ser mycket av deras beteenden och det har alltid varit det som har varit intressant för mig. Han har ingen fotoutbildning och vill absolut inte kalla sig konstnär. Fotograferandet är praktiskt arbete och det som gör honom bra är att han är enveten och jobbar hårt och målmedvetet. Att han blev fågelfotograf är lite av en slump. Han halkade in på banan med hjälp av ett pris han fick av Svenska akademin i egenskap av förläggare. För pengarna köpte han utrustning för undervattningsfotografering och började göra dykreportage. På en reportageresa till Florida dök fåglarna upp. Och det var någonting med bilderna, det blev rätt kul. Sen dess har det målmedvetet rullat på. Bilder till skänks Men det ska mer till än bra bilder för att göra en bra fågelbok. Att göra en bok är inte detsamma som att producera hundra kanonbilder. Att bygga en bok är som att bygga en film, det måste finnas tid för andhämtning och vila emellanåt. Och allt måste bygga på en idé, ett uppslag som blir själva boken. Det är sällan en bild kommer av en slump. I de allra flesta fallen handlar det om noggranna förberedelser och tålmodig väntan. Och bilderna tar han inte, dem får han till skänks. Rovfåglar måste man mata annars går det inte. Tänk själv, hur ofta kommer du så nära en örn som hundra meter? Jag måste ha dem på tjugo. Jag ser det som ett utbyte, fåglarna får mat och jag får bilder. Att fota för bildbyråer är fullständigt ointressant. Böcker ska det vara. Beständigt så pass att han efter något års distans kan titta tillbaka och konstatera att det blev ju en rätt trevlig bok trots allt. Men inte helt nöjd, aldrig. När Pingvinliv kom ut ville han bara gå och gömma sig. Nu i efterhand tycker han att den blev okej. Den bästa bilden kommer förhoppningsvis i morgon, eller nästa dag. Två dagar fick han vänta på bilden av örnen med huvudet mellan benen. Den var väl värd väntan. 29

Cykla ut i Eslöv Skiftande natur, bra småvägar och utflyktsmål i alla möjliga smaker gör Eslöv till en bra cykelkommun. Och för den som gillar fika är det bra att känna till att alla cykelvägar går till café. Att cykla är bra på så många sätt! Framförallt kommer man ut i naturen, men sen är det ju bra för både hälsan och miljön också, säger Eslövs egen cykelprofil Tore Pålsson, som själv cyklar nästan jämt. För att locka ut fler av oss på våra vackra cykelvägar har han tagit fram några natursköna cykelleder inom kommunen som alla innehåller kaffestopp med dopp på trevligt café. För aldrig smakar kakan så gott som efter ett par mil på hoj. I april, då grusvägarna är torra och lärkorna i full gång med sång, cyklar vi Billingerundan. Fyra mil genom fantastisk natur. Turen går från Eslöv, över väg 17, förbi Selarp och Öslöv mot Trolleholm och fram till Billinge med fikastopp på Billinge café. Solen skiner, vinden har vi i ryggen och vi rullar fram genom såväl öppet landskap som skogar fulla med sippor. En timma och fyrtio minuter tar de 21 kilometrarna i lugnt tempo till Billinge. Där fyller vi på med ny och mycket välsmakande energi på Billinge café. Bästa transportmedlet Tore cyklar jämt så hans cykelmuskler blir aldrig ovana. Värre är det med mina, knäna darrar något under fikabordet med blåbärspaj. Vi pratar cykling, Tores tips för en bra cykelutflykt: En bra cykel ska man ha, då blir det roligt att cykla. Den behöver inte en hel massa växlar men en styv ram. Bra kläder såklart. Vindtäta och byxor som inte är vida i benen. Skorna ska ha hård sula. Är man rädd om huvudet ska man ha hjälm! Ett utflyktsmål. Det behöver inte nödvändigtvis vara ett café, det kan vara ett blåsippeställe eller en trevlig skogsbacke där man kan fika det man har med sig själv. Att inte cykla är att gå för långt. Tore Pålsson, cykelentusiast 30

om hur livskvalitétshöjande naturupplevelser kan vara och hur enkelt det är att ta sig ut när man har en cykel. På den tiden Tore var anställd på Eslövs kommun handlade det också mycket om cyklar. Han har jobbat med allt från cykelvägar till att locka ut eslövsborna på hoj i olika projekt och med att lära vuxna att cykla. Han har cyklat Vätternrundan ett par gånger och Ringsjön runt många gånger men framförallt förordar han cykling som vardagsmotion och transport. Varför ta bilen egentligen? Det är bara en flygande fågel som använder mindre energi för att förflytta sig än en cyklist. Cykel är det optimala transportmedlet. Klimatklokt Efter fikapausen bär det vidare genom Stockamöllan, Rönneholm och vidare till Stehag och Kärrstorp på väg tillbaka till Eslöv. Välpumpade däck, underbara hagmarker, fåglar, hästar, till och med lamor (!) och en och annan hare gör det hela till en mycket angenäm utflykt. Uppe i Kärrstorp slås vi av den underbara utsikten med Värlinges pampiga vindkraftverk. Lika klimatsmarta som våra cyklar. Vill du veta mer om Tores cafécykelrundor, gå in på www.naturskyddsforeningen.se/eslovsbygden. En cykel med välpumpade däck. Det behövs inte mycket mer. 31

32 Vackra Borstbäcken norr om Vombsjön.

Borstbäcken Borstbäcken är ett av kommunens naturreservat. Lugn, rogivande och vacker som en bäck. Den slingrar sig, blänker och porlar. Den vidunderligt vackra Borstbäcken med sitt klara, rena vatten, skär djupt genom de frodiga sluttningarna norr om Vombsjön. Borstbäcken är en av Skånes artrikaste svamplokaler och många rödlistade arter av svampar, mossor, lavar och insekter trivs i den fuktiga miljön kring bäcken. Att flera arter av dagsländor och bäcksländor lever här tyder på att vattnet i bäcken är rent och klart. Lundvivan Förmodligen var det munkarna som kom till Övedskloster redan på 1100-talet som förde med sig lundvivan. I Sverige är det bara här, i sluttningarna Humleblomster norr om Vombsjön som lundvivan växer vilt. Den lilla gula blomman som liknar gullviva, blommar i april och maj. Det porlande vattnet i den stenklädda bäcken kan man sitta och titta länge på. Området är väl avskuret från omgivningen och passar bra ihop med en tjock roman eller för lugn eftertanke. Ta med något skönt att sitta på och kanske en flora. För att hitta lundvivan kan du behöva ta dig ända ner till vattnet så stövlar är bra. Akta dig för bäckahästen När du suttit en stund och mediterat vid bäcken är det inte helt otroligt att du får syn på en tjusig vit eller grå häst. Om du gör det ska du inte låta dig luras. Det är förmodligen en bäckahäst och dem ska man akta sig för. En bäckahäst låtsas vara en vanlig häst för att kunna komma nära sina offer. Då den är tillräckligt nära slår den till med sin psykiska attack som får dig att klättra upp på dess rygg. Sen är du förlorad, bäckahästen dränker nämligen dem den lyckats lura med sig. En bäckahäst känns igen på att den har rovdjurständer istället för vanliga hästtänder. Men har du kommit så nära att du kunnat konstatera det finns inte mycket hopp Illustration Katarina Månsson 33

Vattenytor och rent, porlande vatten mår vi bra av. Men vatten av bra kvalitet är förutsättningar för ALLT liv, och en av de största utmaningarna för framtiden är kanske den att allt vatten inom EU ska hålla god ekologisk status. Nu ska övergödningen minska och hotade arter ges livsutrymme. 34 Foto: Emelie Björling

Vattenvän Det är nåt speciellt med vatten tycker John Persson. Kanske ligger det i generna, i släkten finns sjöfarare och redare och vatten har alltid varit centralt. När han var liten älskade han att håva och brukade springa bort till yrkesfiskaren och tigga till sig ett laxhuvud. Det kunde han sen fiska krabbor med i tre dagar. Nu, som vuxen är hans intresse för vatten lika stort som då. Han fiskar och dyker gärna och på arbetstid handlar det också om vatten. Han jobbar med sötvatten och miljöfrågor, med att minska belastningen på den känsliga Östersjön och för större biologisk mångfald. Nyfiken, engagerad och fascinerad. Leta ledtrådar Det är mystiken, att det är så komplext det här med vatten. Det man ser bara är mängder av ledtrådar, man vet inte hur det ser ut där under ytan. Alla vatten har en historia och en framtid, så här ser det ut nu, men inte förr eller sen. På 150 år har nästan nittio procent av alla skånska småvatten försvunnit och med dem ett stort antal arter. På den tiden handlade det om att ge plats för jordbruksmark. Åar rätades ut och dammar och våtmarker dränerades bort. Nu hjälper man åarna tillbaks i sina naturliga kringelikrokar och anlägger dammar för att minska problemen med övergödning och för att gynna alla de arter som den gången förlorade sina livsrum och som så väl behövs för den ekologiska balansen. När John får välja favoritvatten i kommunen blir det Borstbäcken. För att den är så snygg, geologin här gör att den kan ta för sig och breda ut sig såhär. Här är naturen nästan vild. John Persson kliver runt i bara strumpor och sandaler på stenarna i den septemberkalla Borstbäcken. Man kan vandra flera kilometer längs bäcken. Det finns inga stigar men man kommer fram på stenarna, säger John och letar runt i bäcken efter kräftor. Vi ser spår efter dem men hittar inga. De har städat ur sina hus men förmodligen lämnat dem då det var så torrt tror John, och kliver vidare uppströms efter fler ledtrådar. Ett annat tips från John är solnedgångarna vid Vombsjön. Fantastiskt vackra John Persson dras till vatten 35

Vandra Skåneled Kenneth Joelsson är en vandrare. Av Skåneledens cirka hundra mil har han gått åttio och flera par sulor har han nött i olika bergsområden ute i Europa. Han vandrar gärna ensam och använder naturen som verktyg för att gå ner i varv, hitta kreativitet och öppna upp hjärnan för nya tankar. I naturen får hjärnan vila. När du är uppe i varv har du hela din närvaro i hjärnan och alla tankar i framtiden. I naturen kan man bara vara istället för bara göra. Vi går Skåneleden mellan Höghult och Harlösa. Ingen tung packning, bra skor och fint väder. Naturen är varierad och leden, längs småvägar, stigar och åkerkanter är välskött. Det är september, mitt mellan sommar och höst. Luften är hög och krispig. Vid Höghult slår vi oss ner vid rastplatsen och fikar. Gästboken i vindskyddet vittnar om hur populär den skånska naturen är bland danskar. Kenneth berättar om hur han som grabb var ute mycket, hur han kom ifrån det och hittade tillbaks. Nu jobbar han bland annat som naturguide med skolklasser på Skåneleden och slås ofta av hur naturupplevelser etsar sig fast hos barn, hur detaljrika sådana minnen är och hur länge man bär med sig dem. Människans behov av naturen och dess helande kraft tvivlar han inte det minsta på. Det finns inga prestationskrav då du vandrar, ingen teknisk utrustning att förstå sig på eller någon avancerad teknik att behärska. Du kan bara vara här och nu, många människor söker det. Det är ingen slump att det blivit så populärt med pilgrimsvandringar. Människor behöver återhämtning och tid att reflektera. Att bara vara här, mitt i nuet. Kenneths tips för skåneledsvandring Skaffa en skåneledskarta. Där finns information om leden, vad som finns att se, busshållplatser med en massa mera. Gå in på hemsidan och kolla in eventuella nyheter för den led du har tänkt gå. Bär lätt och ha bekväma, välingångna skor. Kombinera gärna vandringen med god mat eller fika på restaurang eller café. Fokusera på upplevelsen istället för målet. Hittar du en fin glänta längs vägen, sätt dig då ner och njut av stunden och livet! Kenneth Joelsson förordar att bara vara i naturen. 36

Hundra mil eller bara en och annan. Du väljer själv hur mycket skåneled du vill vandra. Skåneledsfakta Skåneleden erbjuder hundra mils vandring i vackra, varierande Skåne. Ledsystemet är indelat i fem delleder (kust till kust-, ås till ås-, nord till syd-, Österlenoch Öresundsleden). Den led som går genom Eslövs kommun är nord-sydleden syd, från Löberöd ner till Harlösa. Sträckan är en dryg mil lång och går på småvägar och stigar, genom såväl natur- som kulturlanskap, förbi Hjularöds slott och längs och över den häftiga Harlösabäcken. I Höghult finns en fin rastplats med vindskydd och i såväl Löberöd som Harlösa kan du äta gott. Utsikten över kävlingeådalen från kyrkan i Harlösa sägs vara en av Skånes vackraste. Ska du vandra med barn, tänk på att ta många fikapauser och att inte välja en sträcka som är för lång. Trevlig vandring ger mersmak. Till såväl Löberöd och Harlösa går kollektivtrafik. Vill du veta mer, gå in på www.skaneleden.se, där finns information om lederna och nyttiga nyhetsfakta. Vill du uppleva en guidad vandring längs Skåneleden med Kenneth Joelsson, se vidare på www. mindtrekking.se. 37

Gyaskogen i utkanten av Stehag nyttjas flitigt av kojbyggande barn, svettande motionärer, morgonpigga hundägarna och vanliga promenerare. Till Stehag tar du dig från Eslöv med tåg på sju minuter, och sen är det bara en kort promenad till Gyaskogen. I området finns såväl ädellövskog som fuktlövskog och en del gran. En diabasgång skär genom skogen och bildar en topp längst i söder. Det var där trollmor Gya bodde. På våren finns här alla sorters sippor och doften av ramslök ligger tät på sina håll. Det finns ett elljusspår på 1,4 kilometer och andra motionsslingor i olika längd, den längsta på 4,1 kilometer. Underlaget på slingorna är inte helt tip-top, så bra skor rekommenderas. 38 Utan någon tillförlitlig statistik vågar vi - i varje fall nästan - påstå att det i Stehag finns en överrepresentation av flitiga motionärer. Närheten till motionsspåren gör det nämligen svårare att skylla på det ena eller andra för att slippa snöra på sig löparskorna.

Malte skogsman Malte Jönsson har bott några kliv ifrån Gyaskogen i många år och förmodlingen har ingen annan vandrat i den så mycket som han. I yngre dar fungerade skogen som en vardagsstressventil då han gick runt och ventilerade dagens händelser med hustrun. Efter pensioneringen har det blivit mer tid i skogen, under alla årstider och i alla väder. Han visar runt i den efter-regn-friska skogen en morgon i augusti. Se här, så vackert med de här stora träden. Och tänk dej på våren, då är här fullt av vitsippor. Det är så oerhört värdefullt att ha så här fin natur så nära samhället. För Malte är skog inte bara en naturupplevelse. Skog är virke, virke råvara och skog ska skötas. Han är uppvuxen i och med skog och har jobbat i skog på den tiden man gjorde det med häst och handsåg Jag kan gå runt och tänka om det här vore min skog, då skulle jag göra si eller så. Här till exempel behövs gallras. Kronorna får ingen plats. Stormspår Under alla år han har bott intill Gyaskogen har han sett hur den förändrats. Planteringar har växt upp, avverkats och ersatts med annat. I en yngre granplantering finns stora murkna bokstubbar. De är synliga minnen från den enorma orkan som drog fram över Skåne den 17e oktober 1967. Den fällde en magnifik bokskog, bara sådär. Och granplanteringen, försäkrar Malte, kommer inte att se så trist ut om trettio år eller så. I ett annat område syns spår efter Gudrun som en trädlös pannkaka mitt i skogen. Naturen tar över steg för steg och förändras snabbt. Faktabank Kunskapen om arter och ålder är en viktig del av upplevelsen i skogen för Malte. Naturen innehåller så mycket fakta och utan den riskerar allt att bara bli en grön massa. Den ena av de två uppvuxna sönerna är biolog och forskare och att det blev så kan mycket väl ha sin förklaring i uppväxten intill skogen. De skulle vända på varenda sten och fråga, fråga, fråga. Vi svarade och svarade och de fortsatte fråga, säger Malte. Tyvärr finns det inte mycket svamp i Gyaskogen, berättar han, och i år inte heller så mycket rådjur och hjort tycks det som. Buskskiktet är tätare än i fjol. Sånt ser ett vant skogsöga. Malte Jönsson känner Gyaskogen som sin egen ficka. 39

40

Bete under hundratals år på de sandiga markerna har gett Flyinge ängar en fantastisk och för Eslöv helt unik hedmarksflora. Vill du se backsippor, styvmorsviol och kanske till och med klippnejlika? Ta då en tur till Flyinge. Flyinge ängar breder ut sig mellan tätorten Flyinge och Kävlingeån. Området ligger i vackra omgivningar i det lite småbrutna gamla kulturlandskapet. Här kan du strosa runt med eller utan uttänkt destination över de öppna gräsmarkerna. För den botaniskt intresserade kan det ta god tid innan sinnet är mättat. Förutom alla växter har Flyinge ängar ett rikt fågelliv och i den soluppvärmda sanden lever många olika smådjur som fjärilar, skalbaggar och gräshoppor. Kommunekolog Anna-Carin Linusson gillar betesmarker Här trivs flera lågväxande arter utan stora anspråk på näringstillgång. Det är bara Kävlingeåns dalgång som bjuder på sån här hedmarksflora i kommunen, men finast är den här på Flyingeängar. 41

Eslövs allmänning Eslövs allmänning eller som den också kallas: Fäladen är ett av Sveriges allra äldsta naturreservat. En kort promenad från Eslövs tätort ligger allmänningen som tidigare var en öppen fälad där bönderna hade sina djur på bete. I dag är området ett trevligt skogsområde med stora vackra träd. Att området blev statligt naturreservat så tidigt som 1919 beror framförallt på den intressanta geologin. Här syns tydligt gränsen mellan den blockrika så kallade Nordostmoränen och den lerrika Baltiska moränen. Båda hittransporterade av inlandsisen. Från början var tanken med skyddet att området skulle förbli öppet men på gott och ont har det delvis växt igen. Numer är det inte bara geologin som är spännande, biologin med olika träd (gamla, levande, döda, liggande, stående), mycket fåglar och massor av insekter är också intressant. I dag ligger en stor del av områdets värde i att det ligger så nära tätorten. Många hundar får sina morgon- och kvällsrundor här och det gäller för folk i alla åldrar också. Till sist, tack Anna-Carin, Anders, Birgitta, Brutus, Britt-Marie, Daniel, Gabriel, Gunhild, Jimmy, John, Julia, Katarina, Kenneth, Leif, Louise, Malte, Maria, Marianne, Nisse, Richard, Roger, Tore och Tord för att ni ville vara med och visa upp Eslövs natur. Vill du veta mer om Eslövs natur, läs då vidare i det betydligt mer innehållsrika naturvårdsprogrammet, det hittar du på kommunens hemsida: http://www.eslov.se/miljoochnatur/naturvard/naturvardprogram.6036.html 42

Den blockrika Nordostmoränen möter den lerrika Baltiska moränen i Almänningen. 43

1. Abullahagen 2. Allmänningen 3. Billingemölla 4. Bosarps jär 5. Borstbäcken 6. Flyinge ängar 7. Gyaskogen 8. Kanotcentralen 9. Ringhult 10. Rönneådalen 11. Selarpsdammen 12. Skarhults kronopark 13. Skåneleden 14. Snärjet 15. Trollestigen 44 Grafisk form: Analysera. Tryck: Holmbergs, Malmö.