Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade problem bland äldre svenskar hur ser det ut egentligen?

MATS RAMSTEDT Alkohol och äldre Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterade problem bland äldre svenskar hur ser det ut egentligen? Inledning Den äldre befolkningens alkoholvanor negligerades länge inom svensk alkoholforskning. Personer över 7 år exkluderades inte bara i den stora undersökning som genomfördes inom ramen för 1967 års alkoholpolitiska utredning (SOU:1971:77) utan även i mer aktuella undersökningar, t.ex. de återkommande undersökningar som genomfördes av SIFO från 198 och framåt (se CAN 28). En möjlig förklaring kan vara föreställningen att äldre dricker relativt lite alkohol, vilket också stämde på 196-talet: närmare hälften (45 %) av kvinnorna i åldern 46 7 år drack inte sprit eller vin överhuvudtaget år 1967 och motsvarande andel bland männen var 22 procent (SOU 1971:77). Sannolikt var nykterheten högre bland de äldre i denna åldersgrupp och ännu högre bland dem som var över 7 år, men som således inte studerades. De senaste årens ökade intresse för forskning om äldres alkoholvanor kan framförallt tillskrivas två omständigheter: den nya generationen äldre anses dricka mer än föregående generationer och äldre utgör en allt större andel av befolkningen (Hallgren m.fl. 29; Jyrkämä & Haapamäki 28). Att de äldre blir fler och samtidigt dricker mer alkohol antas leda till ökade alkoholrelaterade problem bland äldre inte minst eftersom bio- A B S T R A C T M. Ramstedt: Alcohol use and related harms among older people in Sweden not a marginal issue anymore There has been an increasing interest in drinking among older people in Sweden in recent years as today s older people drink more than previous generations and also constitute a larger part of the population. This paper examines survey data on drinking habits in combination with register data on alcohol-related harms to obtain a clearer picture of the importance of alcohol among older people in Sweden today. A clear majority older people in Sweden drink alcohol at least on a monthly basis; in 27, the differences when compared to younger age groups were quite small. Still, as regards levels of drinking and frequency of binge drinking, older people drank less than younger age groups. In contrast to younger age groups who reported less drinking between 22 and 27, older age groups tended to have stable or increasing consumption. In addition, alcohol-related mortality and hospitalisation as well as drink-driving, have increased among older people in recent years but not among younger groups. Cohort effects and media reports of the beneficial effects of alcohol are brought up as plausible explanations for the results. Implications for the total consumption model and the theory of collectivity of drinking culture are also discussed. KEYWORDS Older people, alcohol consumption, Sweden N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L. 26. 29. 5 385

logiska förändringar kopplat till åldrande tycks öka känsligheten för alkohol: äldre tål helt enkelt alkohol sämre än yngre och äter dessutom ofta mediciner som inte bör kombineras med alkohol. Utöver negativa hälsoeffekter för de äldre själva har risken att andra kan drabbas uppmärksammats, som exempelvis att personal inom äldreomsorgen får en ökad arbetsbörda (Gunnarsson 28). Få studier har dock närmare undersökt hur de äldres alkoholvanor egentligen ser ut i Sverige idag och hur de skiljer sig från övriga befolkningens. Det är också en brist på studier av vilka aktuella utvecklingstendenser som finns och hur dessa samspelar med olika alkoholrelaterade problem bland äldre. Kunskap om hur äldres alkoholvanor har förändrats över en längre tidsperiod är bristfällig inte bara för att äldre personer exkluderats i tidigare befolkningsstudier utan också för att det i Sverige saknas längre serier av jämförbara datainsamlingar som kan belysa frågan. Från slutet av 198-talet och framåt genomfördes dock ett antal riksrepresentativa undersökningar som är relativt jämförbara, och som visar att äldre (åtminstone definierade som 5 74 år) liksom andra åldersgrupper ökade sitt drickande från slutet av 198-talet, åtminstone fram till 22. Möjligen har ökningen varit större bland de lite yngre i detta åldersintervall (5 74 år). En jämförelse av medelkonsumtionen i olika åldersgrupper i slutet av 198-talet i början av 199-talet fann exempelvis endast en ökning bland kvinnor och män i åldern 5 till 7 år och ingen förändring i gruppen 71 74 år (Kühlhorn 1998). Liknande resultat fick Bergman och Källmén (23) som undersökte hur riskkonsumtionen förändrades mellan 1997 och 21 men då endast fann en ökning bland kvinnor i åldern 5 6 år men inte i åldern 61 7 år. Utifrån en genomgång av relativt jämförbara undersökningar under perioden 199 22, fann Leifman (23) en närmast successiv ökning av konsumtionen bland både kvinnor och män i åldern 5 75 år utifrån undersökningar genomförda 199, 1996, 1998, 2 och 22. Vidare visar data från årliga intervjuundersökningar genomförda av TEMO/SIFO 1982 2, att alkoholkonsumtionen ökade speciellt bland äldre (5 7 år) men att uppgången inleddes vid mitten av 199-talet (CAN 28). Även om resultaten från dessa undersökningar således inte är helt entydiga, tyder de på en ökning av alkoholkonsumtionen bland äldre mellan 199 och 22 och möjligen speciellt efter 1995 och framåt. Denna slutsats får även stöd i alkoholstatistik som baseras på försäljningsdata och skattningar av oregistrerad alkoholkonsumtion, vilken visar att den totala alkoholkonsumtionen i Sverige ökade kraftigt under denna period (Ramstedt m.fl. 29). Syftet med denna studie är att undersöka mer aktuella data över äldres alkoholvanor i Sverige i relation till andra åldersgrupper och med fokus på perioden 22 27. Är det så att alkoholkonsumtion bland äldre fortsatt att öka trots att totalkonsumtionen varit relativt stabil och hur mycket dricker man egentligen i förhållande till andra åldergrupper? Givet den osäkerhet som finns med data om alkoholkonsumtion i olika åldersgrupper genom att dessa normalt baseras på självrapporterade uppgifter, är det angeläget att komplettera bilden med andra indikatorer över alkoholkonsumtionen bland äldre. I huvudsak ska olika indikatorer på 386 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L. 26. 29. 5

hög och problematiska alkoholkonsumtion studeras och den grundläggande frågan blir då om dessa ger samma bild av utvecklingen bland äldre i förhållande till andra åldergrupper. Överensstämmelsen mellan konsumtion och problem i olika åldergrupper har också ett vidare teoretiskt intresse då frågan berör i vilken utsträckning en alkoholkultur präglas av kollektiva förändringar. Detta är grundtanken i Skogs (1985) teori om kollektiva dryckeskulturer i vilken han hävdar att alkoholkonsumtionen i de flesta grupper inklusive riskgrupper i regel utvecklas relativt likformigt eftersom alkoholkonsumtion är ett i huvudsak socialt fenomen. Ett annat relaterat perspektiv är den s.k. totalkonsumtionsmodellen som varit en viktig alkoholpolitisk modell i Sverige och pekar ut den totala konsumtionen som den viktigaste bestämningsfaktorn för alkoholskadornas omfattning. En invändning mot denna modell har varit att en ensidig fokusering på totalkonsumtionen kan dölja viktiga förändringar i olika grupper. En jämförelse av konsumtion och problem bland äldre i relation till övriga befolkningen är intressant också ur detta perspektiv. QQ Data och metod Analysen av äldres dryckesvanor i förhållande till yngre baseras på data från det så kallade Monitorprojektet där Centrum för Socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning vid Stockholms universitet (SoRAD) låter undersökningsföretaget Synnovate intervjua 1 5 svenskar i åldern 16 8 år varje månad via telefon om bland annat alkoholvanorna under de senaste 3 dagarna. Till grund för de årliga resultaten ligger alltså intervjuer med 18 slumpmässigt utvalda svenskar som fördelat sig jämt över hela året och som därmed fångar in de säsongsvariationer som finns i svenskarnas alkoholvanor. En annan fördel med dessa data är att frågorna har ställts kontinuerligt och på identiskt sätt under hela perioden vilket ökar möjligheten att studera eventuella förändringar samt att det förhållandevis stora urvalet ökar säkerheten i resultaten för olika åldersgrupper. Det är också värt att notera att den relativt korta observationstiden ökar respondenternas möjlighet att minnas och redovisa korrekta uppgifter. En nackdel är att bortfallet är omfattande och har ökat något över tid, från ca 45 procent 22 till ca 55 procent 27. Preliminära opublicerade bortfallsanalyser tyder dock på att variationer inom detta intervall inte har spelat någon avgörande roll för skattningarna. För en närmare beskrivning av projektet se Ramstedt m.fl. (29) Beträffande statistik över olika former av alkoholskador bland äldre har i huvudsak tre olika indikatorer använts: alkoholrelaterad dödlighet, alkoholrelaterad slutenvård samt personer misstänkta för rattfylleri. Denna statistik har inhämtats från ansvarig myndighets hemsida: data om alkoholrelaterad sluten vård och alkoholrelaterad dödlighet från Socialstyrelsen (www.socialstyrelsen.se) och data om rattfylleri från Brottsförebyggande rådet(www.bra.se). Var gränsen går för att tillhöra de äldre i samhället kan givetvis diskuteras. I följande analyser betraktas dock grupperna 5 64 år respektive 65 8 år som äldre. Hur alkoholvanorna ser ut och har ändrats hos personer över 8 år kommer dock inte kunna belysas eftersom den övre gränsen N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L. 26. 29. 5 387

satts till 8 år i den underliggande intervjuundersökningen. Vad gäller statistiken över dödlighet och slutenvård ingår dock alla åldrar medan statistiken över misstänkta personer har en fast ålderindelning där 6 år och äldre är den äldsta åldersgruppen. Resultat QQ Alkoholkonsumtionen bland äldre i relation till andra åldersgrupper I tabell 1 jämförs de äldres alkoholvanor med yngre gruppers med avseende på tre olika aspekter av alkoholkonsumtionen under 23 och 27: om man har druckit någon alkohol under de senaste 3 dagarna, hur mycket som druckits i genomsnitt samt andelen som intensivkonsumerat minst 1 gång dvs. druckit minst en flaska vin eller motsvarande alkoholmängd i form av sprit eller öl vid ett och samma tillfälle. Skillnaderna mellan äldre och yngre vad gäller andelen som dricker och intensivkonsumerar har testats med Chi2-test medan skillnader mellan medelkonsumtionen i olika grupper testats med T-test. Man kan inledningsvis konstatera att samtliga skillnader i andelen alkoholkonsumenter mellan olika åldersgrupper är statistiskt signifikanta med två undantag: skillnaderna mellan kvinnor i åldern 16 29, 3 49 och 5 64 år för 23, samt för 27 endast mellan kvinnor i åldern 3 49 och 5 64 år. Ungefär 6 procent bland kvinnorna och drygt 7 procent bland männen i den äldsta gruppen 65 till 8 år hade druckit alkohol under de senaste 3 dagarna vid både 23 och 27 och detta var alltså signifikant lägre än i samtliga yngre grupper. Andelen kvinnliga alkoholkonsumenter var 27 däremot högst i åldersgruppen 5 64 år där 79 procent druckit under de senaste 3 dagarna medan andelen alkoholkonsumenter bland män var högst i gruppen 3 49 år. Vid båda tidpunkterna dricker dock 5 64-åriga män alkohol i större utsträckning än män i åldern 16 29 år. Sammantaget är skillnaderna relativt små under 27 skiljde bara 5 procentenheter mellan de äldsta (74 %) och yngsta (79 %) männen vad gäller att ha druckit alkohol under de senaste 3 dagarna och motsvarande skillnad för kvinnor var 7 procentenheter. Inga stora förändringar sker mellan 23 och 27, men tendensen är att andelen äldre som dricker alkohol ökar något medan färre dricker i de yngre grupperna. Nedgången bland yngre (16 29) är signifikant bland både kvinnor och män medan uppgången bland äldre män är gränsfall (p<.1 vid Chi2-test) men inte signifikant för kvinnor. Tar man hänsyn till hur mycket alkohol som druckits under de senaste 3 dagarna blir bilden annorlunda med det generella mönstret att medelkonsumtionen sjunker med högre ålder och att de äldsta dricker signifikant mindre än övriga grupper. Ett anmärkningsvärt undantag gäller kvinnor i åldern 5 64 år som har en högre konsumtion än kvinnor i åldern 3 49 år under 27 medan alkoholkonsumtionen tydligt avtar med ökad ålder bland män och är signifikant lägre bland både de äldre grupperna jämfört med de yngre. När det gäller att dricka stora mängder alkohol vid ett och samma dryckestillfälle, s.k. intensivkonsumtion, framträder ett tydligare negativt samband med ålder där de äldre uppger detta mindre ofta än yngre. Speciellt ovanligt är det att äldre 388 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L. 26. 29. 5

kvinnor intensivkonsumerar och endast 2 procent uppger att detta inträffat under de senaste 3 dagarna att jämföra med 33 procent i åldergruppen 16 29 år. Motsvarande siffror bland äldre och unga män är 11 respektive 55 procent. Samtliga skillnader mellan åldergrupperna var statistiskt signifikanta (Chi2-test). QQ Hur ofta dricker äldre regelbundet olika drycker? Det förefaller således som om de äldre dricker förhållandevis ofta men samtidigt mindre mängder än yngre och speciellt sällsynt är det med stora mängder vid ett och samma tillfälle. Vi ska nu studera närmare hur dryckespreferenserna ser ut, närmare bestämt hur ofta äldre dricker olika alkoholsorter mer regelbundet, här definierat som minst en gång i veckan. I detta fall används data från åren 22 och 27 och resultaten presenteras grafiskt för att tydliggöra skillnader och eventuella förändringar. Starköl I figur 1 visas andelen män och kvinnor i olika åldersgrupper som dricker starköl minst 1 gång i veckan för år 22 och 27. För män avviker de äldsta, dvs. gruppen 65 8 år, genom att veckokonsumera starköl ungefär hälften så ofta som de yngre åldersgrupperna: ungefär 15 procent mot 3 35 procent. Samma trend som för de konsumtionsdata som presenterades ovan kan också noteras, nämligen att det sker en ökning i de två äldre åldersgrupperna mellan 22 och 27. Bland kvinnor sker en liknande utveckling med en uppgång i de två äldsta grupperna och en nedgång bland de yngre. Anmärkningsvärd är den tydliga utjämning som skett mellan de tre yngre grupperna och att den skillnad som observerades år 22 är i stort utjämnad under 27. Vin Veckokonsumtion av vin ökar i alla åldersgrupper bortsett från de yngsta, 16 29 år. Tabell 1. Olika aspekter av alkoholkonsumtion bland kvinnor och män i olika grupper 23 och 27. Kön och ålder Kvinnor Dricker alkohol (%) (minst 1 gång senaste 3 dagarna) 23 (n= 18 16) 27 (n= 17 94) Medelkonsumtion (l) (1 % alkohol per år) 23 (n= 18 16) 27 (n= 17 94) Intensivkonsumtion (%) (minst 1 gång senaste 3 dagarna) 23 (n= 18 16) 27 (n= 17 94) 16 29 (n=2 1) 76 69 3,1 3, 41 33 3 49 (n=3 1) 77 77 2,8 2,6 24 18 5 64 (n=2 4) 77 79 2,8 2,9 1 9 65 8 (n=1 48) 59 61 1,7 1,8 2 3 Män 16 29 (n=1 9) 82 79 7,9 7,2 62 55 3 49 (n=3 2) 89 88 6,5 6,3 52 48 5 64 (n=2 3) 84 86 5,6 5,6 31 31 65 8 (n=1 2) 71 74 3,9 4, 11 11 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L. 26. 29. 5 389

% 4 35 3 25 2 15 1 5 % 14 12 1 8 6 4 2 Figur 1. Starkölskonsumtion minst 1 gång i veckan 22 och 27 i procent bland män och kvinnor. Återigen ses den största ökningen bland de äldre och bland äldre kvinnor sker nästan en fördubbling mellan 22 och 27 från 17 till 29 procent. Ser man till situationen 27 så återfinns den högsta andelen veckokonsumenter av vin bland kvinnor i åldern 5 64 år där 4 procent dricker vin minst en gång i veckan. Inte i någon av de manliga åldersgrupperna dricks vin lika ofta men även bland män är det i åldergruppen 5 64 år som man dricker vin oftast. Sprit Män 16 8 16 29 3 49 5 64 65+ 22 27 Kvinnor 16 8 16 29 3 49 5 64 65+ Regelbunden konsumtion av sprit är vanligare bland äldre män än bland yngre spe- % 4 35 3 25 2 15 1 5 % 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Män 16 8 16 29 3 49 5 64 65+ 22 27 Kvinnor 16 8 16 29 3 49 5 64 65+ Figur 2. Vinkonsumtion minst 1 gång i veckan 22 och 27 i procent bland män och kvinnor. ciellt under 27 då andelen ökar bland äldre men minskar bland yngre i jämförelse med 22. Skillnaderna mellan de två äldsta grupperna är också liten. För kvinnor, som generellt dricker sprit mer sällan än män, minskar spritdrickandet i samtliga åldergrupper mellan 22 och 27. QQAlkoholrelaterade problem bland äldre Utifrån resultaten i riksrepresentativa frågeundersökningar finns tecken på att alkoholkonsumtionen bland äldre har ökat sedan 22 men inte bland yngre. Kopplat till de tidigare studier som nämndes inledningsvis, tyder det på att alkohol- 39 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L. 26. 29. 5

% 25 2 15 1 5 % 8 7 6 5 4 3 2 1 Män 16 8 16 29 3 49 5 64 65+ 22 27 Kvinnor 16 8 16 29 3 49 5 64 65+ Figur 3. Spritkonsumtion minst 1 gång i veckan 22 och 27 i procent bland kvinnor och män. konsumtionen ökat bland äldre under en längre tidsperiod än för övriga grupper. I följande avsnitt undersöks om ett motsvarande mönster finns för utvecklingen av olika former av alkoholrelaterade problem. Fokus i denna analys ligger just på förändring eftersom det inte går att på ett meningsfullt sätt jämföra aktuella konsumtionsvanor och alkoholskador i olika åldersgrupper många skador är ju ett resultat av många års drickande och uppträder endast bland äldre. För att få ett perspektiv på den aktuella utvecklingen presenteras här data för en lite längre tidsperiod, för det mesta från mitten av 199-talet och framåt. Alkoholrelaterad dödlighet I figurerna 4 5 redovisas alkoholrelaterad dödlighet bland män och kvinnor utifrån Socialstyrelsens s.k. alkoholindex vilket inkluderar samtliga dödsfall där en alkoholdiagnos nämns som antingen underliggande eller bidragande dödsorsak (ca 2 dödsfall totalt per år). Inga stora förändringar kan noteras bland män under perioden, varken totalt eller för specifika åldersgrupper. Den enda tydliga uppgång som framträder sker dock i åldersgruppen 65 8 år medan dödligheten för övriga äldre grupper (5 64, 8+) inte ändras nämnvärt och minskar i gruppen 3 49 år. Till viss del tycks dessa förändringar således överensstämma med de tendenser som noterades för alkoholkonsumtionen, speciellt de disparata trenderna för 3 49 åringar och 65 8 åringar. För kvinnor sker en tydlig uppgång i de äldre åldersgrupperna 5 64 och 65 8 år men inte bland dem som är 8 år och äldre (Figur 5) medan övriga grupper minskar (3 49 år) eller är oförändrade. Även dessa förändringar går i samma riktning som den självrapporterade alkoholkonsumtionen presenterad ovan. Alkoholrelaterad sluten vård De ålderspecifika trenderna i alkoholrelaterad sluten vård bland män avviker från utvecklingen i dödlighet genom att det inte sker en lika entydig uppgång i gruppen 65 8 år (Figur 6). En viss ökning från och med år 2 kan även observeras i den yngsta åldersgruppen, 15 29 år, vilket inte var fallet för dödlighet. Däremot minskar även alkoholrelaterad sluten vård bland män i åldersgruppen 3 49 år. Data över alkoholrelaterad sluten vård N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L. 26. 29. 5 391

Antal män / 1 12 1 8 6 4 2 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 65 8 5-64 8+ Alla män 3 49 15 29 Figur 4. Alkoholrelaterad dödlighet 1997 26. Antal män per 1 i olika åldersgrupper. Antal kvinnor / 1 3 25 2 5-64 65 8 15 1 5 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 Alla kvinnor 8+ 3 49 15 29 Figur 5. Alkoholrelaterad dödlighet 1997 26. Antal kvinnor per 1 i olika åldersgrupper. bland kvinnor påminner mer om den bild som statistiken över dödlighet förmedlade dvs. en uppgång totalt sett orsakad av ökningar bland äldre och samtidigt en minskning i åldersgruppen 3 49 år. Liksom bland män ses dock en ökning bland yngre dvs. här i åldergruppen 15 29 år, vilken inte noterats i dödlighet eller hade någon motsvarighet i självrapporterade konsumtionsdata. QQRattfylleri En viss ökning av allvarliga hälsomässiga alkoholskador tycks såldes ha skett bland äldre utifrån statistiken över dödlighet och sjuklighet, mest entydigt bland kvinnor. En intressant fråga är om denna bild får stöd i statistiska uppgifter som delvis belyser andra negativa konsekvenser av alkoholkonsumtion. Statistik över rattfylleribrottslighet är en relevant källa i detta sammanhang och vi ska närmare bestämt 392 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L. 26. 29. 5

Antal män / 1 6 5 5-64 4 3 2 1 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 65 8 3 49 Alla män 15 29 8+ Figur 6. Slutenvård med alkoholdiagnos 1998 27. Antal män per 1 i olika åldersgrupper. Antal kvinnor / 1 2 16 12 5 64 15 29 3 49 Alla kvinnor 8 65 8 4 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 8+ Figur 7. Slutenvård med alkoholdiagnos 1998 27. Antal kvinnor per 1 i olika åldersgrupper. titta på antal misstänkta personer i olika åldersgrupper och hur det har förändrats över tid. Eftersom förändringar i rattfylleribrottslighet mycket styrs av andra faktorer än själva rattfylleriet, t.ex. ändringar i lagstiftning och inriktning av polisens arbete, kommer de äldres andel av brottsligheten användas som indikator på utvecklingen i denna åldersgrupp. Tabell 2 redovisar det totala antalet personer som är misstänkta för rattfylleribrott under åren 1995, 22 och 27 samt andelen som tillhör olika åldersgrupper. Man kan konstatera att det skett en ökning av antalet personer som misstänks för rattfylleribrott under perioden, från knappt 12 personer 1995 till knappt 16 personer 27. Samtidigt visar det sig att andelen över 6 år har fördubblats från 6 till 12 procent samtidigt som an- N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L. 26. 29. 5 393

Tabell 2. Antal personer som misstänks för rattfylleribrott samt andelen i olika åldersgrupper under åren 1995, 22 och 27. Totalt antal misstänkta Varav: delen i gruppen 5 59 år också ökade från 14 till 19 procent. Det har alltså skett en relativt sett kraftigare ökning bland äldre och andelen över 5 år har ökat från 2 till 3 procent. Den ökade andelen äldre ger således stöd för den slutsats man kunde dra på basis av alkoholrelaterad dödlighet och sluten vård dvs. att alkoholskadorna har ökat bland äldre under de senaste 1 åren. Sammanfattning och diskussion Mot bakgrund av ett ökat intresse för äldres alkoholvanor var syftet med denna artikel att försöka belysa hur alkoholvanorna bland äldre svenskar egentligen ser ut och hur de har förändrats under senare år. Tidigare studier refererade i inledningen visade att äldre liksom andra åldersgrupper ökade sin alkoholkonsumtion mellan 199 och 22 och fokus i denna artikel har varit utvecklingen därefter vad gäller äldres alkoholvanor och alkoholrelaterade problem. 1995 22 27 11 795 12 85 15 755 15 29 33 % 29 % 27 % 3 49 48 % 45 % 43 % 5 59 14 % 18 % 19 % 6+ 6 % 8 % 12 % Det visade sig att 5 64 åringar dricker alkohol i minst lika stor utsträckning eller t.o.m. oftare än yngre och att 65 8 åringar endast marginellt dricker alkohol i mindre grad än yngre. Tas hänsyn till hur mycket man dricker och benägenheten att intensivkonsumera alkohol, framkom dock en tydlig åldersgradient med avtagande konsumtion med ökad ålder. Ett intressant undantag var dock kvinnor i åldern 5 64 år som numera dricker mer i genomsnitt än kvinnor i åldern 3 49 år vilket inte varit fallet i tidigare studier. Vad som kan ligga bakom denna förändring är oklart men en möjlighet är att det finns allt fler kvinnliga dubbelarbetande småbarnsföräldrar för vilka alkoholkonsumtion inte prioriteras. En annan möjlig förklaring är att gruppen 5 64 åringar fylls på med kvinnor som grundlade sina alkoholvanor på 196-talet och tillhör vad som i Finland kallades den våta generationen. Det verkar också som om denna generation kvinnor har anammat den moderna vinkulturen med lådvin som centralt inslag andelen vinkonsumenter var även klart högst i denna åldersgrupp bland kvinnor. Under den relativt korta tidsperiod som studerades tenderade också fler äldre (5 8 år) dricka alkohol överhuvudtaget samt mer i genomsnitt medan tendensen snarare var motsatt bland yngre. Detta mönster kunde delvis förklaras att allt fler äldre börjat dricka öl och vin regelbundet varje vecka samt även, beträffande män, en ökning av veckovis spritkonsumtion. Att fler äldre dricker alkohol är inget unikt svenskt fenomen utan en liknande utveckling har skett i andra nordiska länder som Finland (Sulander 27), Danmark (Björk 26) och Norge (Horverak & Bye 27). Även i Finland har man under senare år funnit ökningar bland äldre (5 69 år) samtidigt som konsumtionen minskat bland yngre (15 29 år) (Mustonen m.fl. 27). Det finns också andra nordiska exempel på att vinkonsumtion 394 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L. 26. 29. 5

bland äldre kvinnor har ökat betydligt under senare år, t.ex. i Norge (Horverak & Bye 27). En mer systematisk kartläggning av utvecklingen i olika länder är dock önskvärd om man skall kunna uttala sig om eventuella nationella särdrag i relation till internationella trender. Ökningen av alkoholkonsumtionen bland äldre i Sverige sammanföll med att fler äldre drabbas av olika alkoholskador: fler alkoholrelaterade dödsfall och inskrivningar på sjukhus inte minst bland äldre kvinnor, samt en ökning av äldre bland personer misstänkta för rattfylleribrott. I de fall personer över 8 år kunde särskiljas framkom dock ingen uppgång utan ökningen var främst koncentrerad till gruppen 5 8 år. Denna utveckling avviker från den som observerades för övriga åldersgrupper, mest entydigt för gruppen 3 49 år där både konsumtion och skador sjönk under senare år. Sammantaget framträder således en bild av att äldre i Sverige visserligen dricker mindre än övriga åldersgrupper, men att man dricker mer än tidigare och att alkoholrelaterade skador har ökat. Även vad gäller skador har liknande mönster observerats i andra nordiska länder, t.ex. i Finland där alkoholskador ökat bland äldre och mer tydligt bland kvinnor än bland män (Hallgren m.fl. 29). Det finns ingen enkel och uppenbar förklaring till att drickande har ökat bland äldre i Sverige (och i andra nordiska länder) men det är möjligt att spekulera lite. En faktor som berörts är kohorteffekter dvs. att dagens äldre har helt andra alkoholvanor med sig än tidigare generationer (t.ex. Rosén & Haglund 26). Inte minst i kombination med att dagens äldre också är en förhållande resursstark grupp kan det tänkas gynna ett ökat alkoholbruk eftersom inkomst generellt tenderar att samvariera positivt med alkoholinköp (Norström & Ramstedt 29). Vidare kan man tänka sig att många äldre tagit till sig de i media frekvent rapporterade resultaten om alkoholens gynnsamma effekter på hälsan och att dessa effekter främst gäller äldre personer. Möjligen är detta en förklaring till att fler äldre har börjat dricka alkohol och att det oftast tycks ske i måttlig omfattning. Det är förstås möjligt att hävda att ett ökat drickande bland äldre i allmänhet innebär att många äldre lever längre, även om detta är en slutsats som fortfarande är omstridd bland alkoholforskare (t.ex. Johansson m.fl. 26). Utifrån de data som presenterats här, är dock en annan hypotes mer relevant, nämligen att ökad konsumtion i en grupp, total befolkning eller åldersgrupp, oftast också för med sig ökade hälsoproblem och andra komplikationer. Det förefaller därmed som om totalkonsumtionsmodellen kan vara applicerbar också på totalkonsumtionen i undergrupper i en befolkning och inte enbart gäller hela befolkningen. Däremot står det klart att totalkonsumtionsperspektivet alltid bör kompletteras med fokus på olika grupper för att man ska förstå vilka underliggande förändringar som driver ändringar i totalkonsumtionen och dessas negativa konsekvenser. Resultaten tyder också på att de aktuella dryckesförändringarna inte har varit likformiga i olika åldersgrupper och att utvecklingen bland yngre och äldre under senare år har gått åt olika håll. Det är för tidigt att i nuläget avgöra om detta speglar att yngre och äldres dryckesvanor N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L. 26. 29. 5 395

blivit mer åtskilda dvs. i någon mening blivit mindre kollektiva. Hur utvecklingen förhåller sig till teorin om kollektiva dryckeskulturer (Skog 1985) förefaller dock vara en intressant fråga för framtida studier. Det finns givetvis ett antal metodologiska begränsningar i denna typ av studie. Det går inte att med säkerhet fastställa att resultatet från frågeundersökningen är representativ för respektive åldersgrupp mot bakgrund av det finns ett betydande bortfall och att detta kan variera mellan åldersgrupper. En viss ökning av bortfallet över tid kan också tänkas snedvrida de förändringar som observerats. Om t.ex. äldre storkonsumenter i allt större utsträckning skulle delta i undersökningen så är uppgången bland äldre överskattad medan det motsatta gäller om de alltmer undviker att delta. Detsamma gäller förstås resultaten för de yngre där det finns tecken på att bortfallsproblematiken ökat under senare år. I någon mån kan man dock hävda att risken för snedvridna resultat har minskat något genom att olika datakällor har presenterats och jämförts. Sammanfattningsvis kan man dock konstatera att dessa data med säkerhet pekar mot att äldres alkoholvanor är ett område som inte kommer att negligeras i den framtida sociala och epidemiologiska alkoholforskningen. Mats Ramstedt, docent SoRAD Stockholms universitet SE-16 91 Stockholm, Sverige E-post: mats.ramstedt@sorad.su.se REFERENSER Bergman, H. & Källmén, H. (23): Svenska kvinnor har fått mer riskfyllda alkoholvanor. Undersökning av förändringar i svenskarnas alkoholvanor 1997 21. Läkartidningen 1: 128 135 Björk, C. (26): Midaldrendes og aeldresdanskeres alkoholforbruk. Udviklingen i alkholforbruget fra 1987 til 23. Alkoholpolitisk Magasin 4: 13 14 Gunnarsson, E. (28): Äldres vardagsliv, äldreomsorg och framtid. Kommentar i: Jyrkämä J. & Haapamäki (28): Åldrande och alkohol nordisk forskning och diskussion. Nordiskt center för alkohol- och drogforskning. NAD-publikation 52 CAN: Rapportserie (28): Drogutvecklingen i Sverige 28. Rapport Nr 17. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, Stockholm Hallgren, M. & Högberg, P. & Andréasson, S. (29): Alcohol consumption among elderly European Union citizens health effects, consumption trends and related issues. Swedish National Institute of Public Health Horverak, Ö. & Bye, E. (27): Det norske drikkemönstret. En studie baserat på intervjudata fra 1973 24. SIRUS rapport nr 2. Statens institutt for rusmiddelforskning Jyrkämä, J. & Haapamäki, L. (28): Åldrande och alkohol nordisk forskning och diskussion. Nordiskt center för alkohol- och drogforskning. NAD-publikation 52 Johansson, P. & Jarl, J. & Eriksson, A. & Eriksson, M. & Gerdtham, U.- G. & Hemström, Ö. & Hradilova Selin, K. & Lenke, L. & Ramstedt, M. & Room, R. (26): The Social Costs of Alcohol in Sweden 22. SoRAD Rapportserie, nr 36. Stockholm: Stockholms universitet 396 N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L. 26. 29. 5

Kühlhorn, E. (1998): Svenska alkoholvanor i ett förändringsperspektiv. I: Kühlhorn, E. & Björk, J. (red.): Svenska alkoholvanor i förändring. Stockholm: Sober Förlag Leifman, H. & Gustafsson, N.-K. (23): En Skål för det nya millenniet. En studie av svenska folkets alkoholkonsumtion i början av 2-talet. Forskningsrapport 11, SoRAD (Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning). Stockholm. Stockholms Universitet Mustonen, H. & Mäkelä, P. & Huhtanen, P. (27): Kaksi vuotta alkoholin hinnan laskun jälkeen. Alkoholin käyttö vuonna 26 (Två år efter prissänkningen på alkohol. Alkoholkonsumtionen år 26). Yhteiskuntapolitiikka 72 (5): 532 54 hteiskun- Norström, T. & Ramstedt, M. (29): Totalkonsumtionen av alkohol 1995 27 effekten av olika bestämningsfaktorer. Alkohol & Narkotika 3: 28 33 Social och Hälsovårdsnytt i Norden (26): Tema: Alkohol & Hälsa. 23: 1 Ramstedt, M. & Axelsson-Sohlberg, T. & Engdahl, B & Svensson, J. (29): Tal om alkohol en statistisk årsrapport från Monitor-projektet.(SoRAD Rapportserie, nr 54). Stockholm: Stockholms Universitet Rosén, M. & Haglund, B. (26): Trends in alcohol-related mortality in Sweden 1969 22: an age-period-cohort analysis. Addiction 11: 835 84 Skog, O.-J. (1985): The collectivity of drinking cultures: A theory of the distribution of alcohol consumption. British Journal of Addiction 8: 83 99 SOU (1971): Svenska folkets alkoholvanor. Rapport från alkoholpolitiska utredningen 1971:77. Stockholm: Finansdepartementet Sulander, T. (27): Alkoholbruk bland den åldrande befolkningen ur ett statistiskt perspektiv. I: Alanko, A. & Haarni, I. (red.) (27): Ikääntyminen ja alkoholi (Åldrande och alkohol). Helsinki: Sininauhaliitto. N O R D I S K A L K O H O L - & N A R K O T I K A T I D S K R I F T V O L. 26. 29. 5 397