Svensk Torvs synpunkter på Energimyndighetens utkast till Torvens roll i elcertifikatssystemet (2013-10-25)

REMISSYNPUNKTER 2013-11-22 Energimyndigheten Svensk Torvs synpunkter på Energimyndighetens utkast till Torvens roll i elcertifikatssystemet (2013-10-25) 0. Sammanfattning Vi noterar att Energimyndighetens rapport väl beskriver läget för torven men saknar en beskrivning och analys av de grundläggande motiven för att torv fördes till elcertifikatssystemet och vilka konsekvenserna blir om torven fasas ut ur detta system. Vidare saknas de överväganden som framkom från EU-kommissionen om varför man godkände att torven skulle infogas i elcertifikatssystemet. Ingenting nämns heller i utredningen om regeringens och riksdagens ställningstagande till torvens roll i ett hållbart energisystem som återfinns i riksdagens energipolitiska beslut. Slutligen går det inte att utläsa de grundläggande motiven och bakgrunden till regeringens föreskrifter om denna utredning i regleringsbrevet. Dessa frågor borde infogas i rapporten för att få en mer allsidig bild och analys av konsekvenserna av förslagen. Vi ser sammanfattningsvis att torven har en mycket viktig roll att spela som ett komplement till trädbränslen i ett hållbart energisystem i linje med regeringens och riksdagens energipolitiska beslut. Ett av skälen till att torven infogades i elcertifikats-systemet var att riksdagen önskade undvika att torv skulle konkurreras ut av kol i kraftvärmesystemet. Den studie som genomförts av Anna-Karin Hjalmarsson Miljökraft i Sverige AB som bifogas som bilaga 2 visar att torv och även trädbränslen har svårt att ekonomiskt konkurrera med kol för elproduktion. Det kan i sammanhanget nämnas att användningen av kol i kraftvärmeverken enligt SCB:s energistatistik ökade med 46% första halvåret i år jämfört med första halvåret 2012,. Regeringen avskaffade koldioxidskatten helt för kraftvärme den 1 januari 2013. Till nyår kommer man även att sänka koldioxidskatten vid värmeproduktion. Den utveckling som riksdagen ville förebygga genom att föra torv till elcertifikatssystemet förefaller nu vara på väg att ske, dvs. risken för en ersättning av torv med kol vid elproduktion (pressmeddelande SVEBIO 2013-11-16). 1. Bakgrund Vi har noterat att utredningen på ett bristfälligt sätt har referat tidigare förarbeten till beslut av bl.a. statsmakterna som berör torv kopplat till i första hand elcertifikat och vi vill komplettera med följande underlag. En mer fyllig beskrivning återfinns i bilaga 1. Enligt Torvutredningen (SOU 2002:100 s. 42) bör principen vara att inte försämra den konkurrenskraft som energitorven har i förhållande till alternativa bränslen, i första hand olja och kol, för el och värmeproduktion oftast i kraftvärmeverk. Motivet är att utnyttja torvens

förbränningstekniska fördelar, främst vid sameldningen med trädbränslen. Vid förändringar som påverkar de ekonomiska förutsättningarna olika för trädbränslen och energitorv bör den likvärdiga rollen som inhemska och varaktiga energikällor beaktas. Riksdagen gav år 2003 (2002/03:NU6) regeringen tillkänna att torv bör berättiga till el-certifikat. Skälen för denna slutsats är miljömässiga. Om torv inte blir ertifikatberättigande kommer torven som bränsle i kraftvärmeverken att konkurreras ut av kol. Effekten av en ökad kolanvändning blir ökade miljöstörande utsläpp. Enligt utskottets bedömning föreligger ingen risk för att torv skall tränga ut användningen av biobränslen, eftersom torv inte utgör något alternativ till biobränslen. Alternativet till torv är som nämnts ökad kolanvändning. EU-kommissionen godkände förslaget (statligt stöd nr. N 294/2003 Sverige) att föra torv till elcertifikatssystemet och noterade i sitt yttrande till den svenska regeringen att torv ofta används i kombination med andra bränslen, exempelvis trä. Enligt EU-kommissionen minskar exempelvis de tekniska förbränningsproblemen (slaggning, sintring, korrosion osv.) som uppstår vid energiproduktion med träbränsle. Användning av torv i kraftvärmeverk främjar således användningen av träbränslen, som anses mindre skadliga för miljön. Slutligen noterar kommissionen att man i stora svenska kraftvärmeverk där torv används för energiproduktion kan uppnå besparingar av primärenergi om 21-30%. Regeringen föreslog i prop. 2003/04:42 om el-certifikat (s. 11) att torv av miljöskäl borde omfattas av el-certifikat. Regeringen fann samtidigt att det finns starka skäl som talar för att torven inte bör likställas med och därmed inordnas under begreppet förnybar energikälla, såsom det avgränsats i lagen om el-certifikat. Näringsutskottets betänkande indikerar enligt regeringen dessutom att avsikten inte varit att klassificeringsmässigt likställa torv med biobränslen. Samtidigt ställer sig regeringen bakom Torvutredningens konstaterande att det sker en kontinuerlig och långsam nybildning av torv. Regeringen bedömde att av rent lagtekniska skäl accepteras begreppet förnybar el även för sådan el som producerats med av torv. I regeringens energipolitiska proposition från år 2009 (prop. 2008/09:163) slog regeringen fast att torv är en inhemsk energikälla med betydelse för Sveriges försörjningstrygghet. Regeringen anser att den svenska energipolitiken som baseras på bl.a. ekologisk hållbarhet, försörjningstrygghet och ekonomisk konkurrenskraft rymmer ett inslag av torv, i begränsad omfattning som ett komplement till trädbränslen. Torv är en inhemsk energikälla med betydelse för Sveriges försörjningstrygghet. 2. Utredning av Miljökraft i Sverige AB Vi har låtit Anna-Karin Hjalmarsson Miljökraft i Sverige AB utreda frågan om torvens konkurrensförhållande gentemot kol och andra bränslen. Rapporten bifogas detta yttrande och åberopas som bilaga 2. Rapportens slutsatser är följande. Torvanvändningen har minskat kraftigt från att ha varit ca 4,3 TWh per år år 2004 och är nu drygt 2 TWh/år. Huvuddelen av torvanvändningen är i kraftvärmeanläggningar. Torvens konkurrenskraft styrs till stor del av prisbilden inklusive effekterna av styrmedel. Styrmedel som påverkar torvens konkurrenskraft är energiskatterna (koldioxid-, energioch svavelskatter), systemet för handel med utsläppsrätter och elcertifikatssystemet (gäller

endast i kraftvärmeanläggningar). Utfallet av dessa styrmedel har varierat stort den senaste tio-årsperioden. Torven har positiva effekter vid sameldning med biobränslen som generellt sett medför högre effektivitet. Avvecklingen av koldioxidskatten för bränslen som omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter har ökat konkurrenskraften för kol jämfört med torv och biobränslen i kraftvärmeanläggningar. Det är viktigt för torvens konkurrenskraft att fortsatt vara berättigat till elcertifikat. Ökat pris på utsläppsrätter har större negativ effekt för torv jämfört med kol eftersom utsläppsfaktorn som fastställts för torv i systemet är högre än för kol. Att torv definierats som fossilt bränsle vid beräkning av påverkan på växthuseffekten minskar dess konkurrenskraft genom bland annat kundkrav vid försäljning av fjärrvärme och el. Bilden av konkurrensförhållandena för torven bekräftas av SCB:s nya energistatistik som anger att användningen av kol i kraftvärmeverken ökade med 46% första halvåret i år jämfört med första halvåret 2012. Regeringen avskaffade koldioxidskatten helt för kraftvärme den 1 januari 2013. Till nyår kommer man även att sänka koldioxidskatten för värmeproduktion. 3. Synpunkter på Energimyndighetens rapport Sammanfattning, kap 1 Vi noterar att rapporten inte är helt fullständig bl.a. är sammanfattningen och slutsatserna identiska. Vidare återkommer olika delfrågor på olika ställen i rapporten men vi har i regel valt att behandla dem första gången då de aktualiseras i rapporten. Inledning, 2 kap. Vi anser att det är en brist att bakgrunden till att torv fördes till elcertifikatssystemet inte har redovisats. Vi har dock redovisat detta i det föregående och en mer fullständig redovisning finns i bilaga 1. Faktorer som har påverkat torvanvändningen i Sverige, 3 kap På sid 14 konstateras att torv klassas som fossilt kol. Detta är felaktigt i EU ETS-direktivet konstateras att torv inte är ett biobränsle men ingenting sägs om att torv skulle vara ett fossilt bränsle. Direktivet klassificerar överhuvudtaget inte torv. IPCC har placerat torv i en särskild kategori Torv mellan fossila bränslen och biobränslen. Däremot är det korrekt att torvens utsläpp redovisas i den nationella klimatrapporteringen. Regeringen har i energipropositionen 2009 angett att torven betraktas som likvärdig med fossila bränslen i enlighet med den klassificering som används i klimatrapporteringen till FN:s klimatkonvention. I prop. 2003/04:42 om el-certifikat (s. 11) ställer sig regeringen bakom Torvutredningens konstaterande att det sker en kontinuerlig och långsam nybildning av torv. Torv och torvnäringen i Sverige i dag, kap 4 Frågan om torvens värde vid sameldning med trädbränslen är en fråga som tas upp i rapporten och vi delar uppfattningen att det finns en uppenbar risk att kol kommer att ersätta torven eftersom den dels uppvisar liknande egenskaper som torv, dels blir billigare än torv att använda i kraftvärmesystemet alldeles oavsett om torven omfattas av elcertifikat eller inte. Den utveckling

som riksdagen ville undvika genom att föra torv till elcertifikatssystemet år 2003 ser därför nu ut att förverkligas en introduktion av kol som ersättning av torv. Rapporten nämner också att elementärt svavel är en annan möjlighet att ersätta torv och det kan konstateras att de kemiska egenskaper som svavel har uppvisar likheter med torv. Däremot är inte svavel ett bränsle så den sameldningseffekt som uppnås i synergin mellan två bränslen uppstår därför inte. Vidare innebär användning av elementärt svavel en ökad kostnad för byggande av pelleteringsanläggning, inmatningsutrustning etc. Slutligen löser inte elementärt svavel problemen med bäddagglomerering vilket kan utgöra ett stort problem i energianläggningar. Energitorvens konkurrenskraft, kap 5 På s. 25ff behandlas frågan om varför torven har minskat kraftigt under senare år. En viktig förklaring till att användningen av torv har minskat kraftigt beror på att den tidigare socialdemokratiska regeringen förde torv till EUs handelssystem. Den nuvarande regeringen har varit oförmögen att verkställa det beslut rörande hantering av torv i EUs handelssystem som beslutades i det energipolitiska beslutet år 2009. Det har lett till att torv både finns med i EUs system för handel med utsläppsrätter och i elcertifikatssystemet. Osäkerheten om torvens klassificering leder till en risk för utfasning av torv ur energisystemet. Detta uppdrag regeringen gav energimyndigheten att analysera konsekvenserna av en eventuell utfasning av torven ur elcertifikatssystemet ökar ytterligare osäkerheten om torvens ställning. När torven fördes till handelssystemet uttalade riksdagen att man oaktat detta ställningstagande skulle verka för att torvens konkurrenskraft inte skulle försämras och att man skulle verka för att torvens roll som ersättningsbränsle för kol skulle vidmakthållas, se vidare bilaga 1. Enligt den studie som Anna-Karin Hjalmarsson har genomfört står det klart att det finns en uppenbar risk för att både torv och trädbränslen kommer att utsättas för konkurrens från fossila bränslen som kan få allvarliga konsekvenser för svensk energipolitik. Rapporten (s. 26ff) behandlar vidare importen av torv och konstaterar att den är mycket hög vi anser att slutsatsen är förhastad i själva verket har importen legat på en relativt konstant nivå under senaste ca 10 åren och har sedan föregående år minskat kraftigt. Torv i elcertifikatssystemet, kap 6 Den i rapporten (s. 34) utpekade minskningen av torv i elcertifikatssystemet är självfallet slående även om den inte ger en fullständig bild av situationen. Det finns några nya energiföretag som planerar kraftvärmeanläggningar som använder av torv i elcertifikatssystemet. Den nuvarande trendmässiga utvecklingen är dock som angetts av Energimyndigheten en successiv minskning av torv i elcertifikatssystemet. Slutsatser, kap 7 Vi vill ytterligare understryka intervjuundersökningen resultat att elcertifikatssystemet har haft en mycket stor betydelse för att uppnå gällande energipolitiska mål. Det har också i enlighet med riksdagens beslut (NU 2002/03:NU6) haft en stor betydelse för att minska användningen av kol i elcertifikatssystemet. På s. 42 skriver Energimyndigheten att en större efterfrågan på biobränslen kan leda till högre biobränslepriser detta är en riktig slutsats och vi vill i sammanhanget hänvisa till regeringens bedömning i energipropositionen (prop. 2008/09:163 s. 35) att energitorven kan ha en

kompletterande roll som dämpar prisökningen på trädbränslen såsom t.ex. skogsflis. Detta är inte enda konsekvensen, värre är att kraftvärmens konkurrenskraft försämras om bränslepriserna ökar vilket i dagens läge medför en ökad risk för att öka andelen kol i fjärrvärmesystemet. Bakgrunden är att energiföretagen måste kompensera ökade kostnader samtidigt som elprisprognoserna pekar på fortsatt låga priser de närmaste åren och utrymmet för prishöjningar på värmesidan är obefintliga eller begränsade. Risken att tappa marknadsandelar på värmesidan är uppenbar varför drivkraften att byta bränslen blir stor. I linje med riksdagens uttalande och energipropositionen är torven ett bra alternativ för kraftvärmeproducenterna att hålla kostnaderna i schack, och därmed ett sätt att hålla kolet borta och klara marknadsandelarna. Genom att fasa ut torven ur elcertifikatssystemet anger regeringen att spelreglerna inte är långsiktiga. Det skapar ytterligare osäkerhet för beslutsfattarna, vare sig de ska bygga ett kraftvärmeverk med torv i bränslemixen eller om de ska investera i en ny torvtäkt. En närmare analys av utvecklingen av biobränslemarknaden tyder på att det kan uppstå en ökad konkurrens om användningen av trädbränslen i framtiden. Två sådana förhållanden är EUs ILUCdirektiv och pågående arbetet i EU med hållbarhetskriterier för biobränslen. Även större hänsyn till biologisk mångfald i skogsbruket talar för att det finns behov av kompletterande bränslen i systemet. Efterfrågan på biobränslen i större koleldade anläggningar i Tyskland och England kan komma öka konkurrensen om biobränslen. Det gör att det är en fördel om det finns fler bränslen i energisystemet och inte färre. Torv använd tillsammans med trädbränslen innebär en effektivare och mer resurssnål användning av biobaserade bränslen. På s. 42 står vidare att Torven i dag är gynnad om torven skulle fasas ut ur elcertifikatssyste-met innebär det att torv blir missgynnad. Problemet är mycket större än att ett antal kronor i form av elcertifikat försvinner. Det uppstår alltid smittoeffekter. I detta fall skulle torvens status som medverkande till energiomställningen minska, vilket kan vara tungan på vågen för såväl beslut om bränslemix i nya kraftvärmeanläggningar som elkunders acceptans mot torv i sin gröna el, eller t.o.m. beslut om anläggning av nya torvtäkter. Den signal statsmakterna i så fall sänder innebär att man inte längre håller fast vid riksdagens beslut från år 2003 och energipropositionen från år 2009 att torv har en roll att fylla i ett hållbart energisystem. Denna typ av signaler har en mycket stor betydelse för ett konkurrensutsatt energisystem. Vi anser att en ytterligare faktor som gör torven missgynnad är att torv har en högre emissionsfaktor än kol. Det sänder ut budskapet till producenter och användare av torv att fossila bränslen som kol från klimatsynpunkt är att föredra före torv. Sett ur ett livscykelperspektiv har torv de facto en betydligt lägre emissionsfaktor än kol och olja. Vad menar rapporten s. 43 med att branschen är ganska liten. Alla branscher har i någon fas varit liten. Den roll som torv har i energisystemet att ersätta kol och komplettera trädbränslen gör att branschen är relativt liten jämfört med andra energibranscher men samtidigt av strategisk betydelse. Vad som är intressant är att det finns en potential för energitorven att utvecklas om statsmakterna skapar rimliga villkor för en sådan utveckling i linje med de energipolitiska besluten.

Det framgår av rapporten (s. 43) att torvanvändningen har minskat kraftigt sedan toppåret 2004. Om man ser det under längre tid kan man konstatera att torven legat på i stort sett oförändrad produktionsnivå med stora årliga väderberoende variationer under 10 års tid! Det påstås s. 44 att stöd inom elcertifikatssystemet inte automatiskt leder till gynnande av en inhemsk torvnäring. En felaktig beskrivning eftersom fortsatt stöd stärker torvens roll, även om det behövs fler politiska beslut för att stärka torvens konkurrenskraft gentemot fossila bränslen. Det är många energibolag som står inför beslut om byggande av nya kraftvärmeverk, varje beslut från statsmakterna och myndigheterna som stärker eller försvagar torvens roll påverkar energiföretagens agerande, vare sig de är energidirektörer eller elkunder. Enligt rapporten (s. 46) framgår att torv förväntas minska betydligt vilket beror på den samlade osäkerheten runt regelverket för torv, en osäkerhet som politiker och myndigheter kan bidra till att skingra. Sämre villkor för den svenska torven ökar intresset för kol och andra fossila bränslen. Konsekvenserna kan bli försämrad konkurrenskraft för biobränslebaserad kraftvärme. 4. Våra slutsatser Mot bakgrund av ett ökat tryck på användningen av biobränslen som ILUC-direktivet och det pågående arbetet i EU med att utforma hållbarhetskriterier för dessa bränslen gör att det finns behov av fler bränslen i energisystemet och inte färre. Torv använd tillsammans med trädbränslen innebär en effektivare och mer resurssnål användning av biobränslen. De grundläggande motiven för att införa torv i elcertifikatssystemet är mer aktuella nu än tidigare. Genom ett lågt kolpris, låga utsläppsrätter och CO2-skatter konkurrerar kol med både torv och trädbränsle i kraftvärmesystemet. Torv har en viktig roll som ett komplement till trädbränslen vilket regeringen också har påpekat genom att använda torv tillsammans med biobränslen effektiviseras anläggningarna och de kan drivas med större säkerhet utan driftstörningar. Den osäkerhet som skapats runt energitorven innebär dock en betydande risk för att torven fasas ut ur energisystemet. Det är viktigt att se torvens läge i ett vidare perspektiv där man fullt ut analyserar samtliga kostnader och styrmedel. Det leder till att det förefaller som ett mycket hårt ingrepp mot energitorv om torven skulle fasas ut ur elcertifikatssystemet. Motivet för att inte ha med torv i elcertifikatssystemet beroende på stor import stämmer inte i själva verket har importen legat på en relativt konstant nivå under senaste ca 10 åren och har sedan föregående år minskat kraftigt. Stockholm som ovan Claes Rülcker VD

Bilaga 1 Bakgrunden till beslutet att föra torv till elcertifikatssystemet I Torvutredningen (SOU 2002:100) konstateras att torv är en energiresurs som är varaktig och inhemsk. Därmed är den enligt utredningen en del av försörjningstryggheten på energiområdet under förutsättning att kunskap, infrastruktur och ekonomiska förutsättningar för dess användning finns inom landet. Enligt Torvutredningen kan torv närmast ses som en långsamt förnybar biomassa - - -. Torvens roll i ett uthålligt energisystem måste försvaras genom bevarad ekonomisk konkurrenskraft i förhållande till alternativen, som ofta är de fossila bränslena. De ekonomiska förutsättningarna för att utnyttja energitorv vid sameldning med trädbränslen måste värnas vid aviserade förändringar av energibeskattningen (SOU 2002:100 s. 25-26). Enligt torvutredningen (s. 42) bör principen vara att inte försämra den konkurrenskraft som energitorven har i förhållande till alternativa bränslen, i första hand olja och kol, för el och värmeproduktion oftast i kraftvärmeverk. Motivet är att utnyttja torvens förbränningstekniska fördelar, främst vid sameldningen med trädbränslen. Vid förändringar som påverkar de ekonomiska förutsättningarna olika för trädbränslen och energitorv bör den likvärdiga rollen som inhemska och varaktiga energikällor beaktas. En tillämpning av nämnda princip - - - innebär enligt Torvutredningen att torv på samma grund som trädbränslen bör vara berättigad till elcertifikat vid användning i biobränsleeldade kraftvärmeanläggningar. I näringsutskottets betänkande 2002/03:NU6 kommer utskottet till slutsatsen att torv bör berättiga till el-certifikat. Skälen för denna slutsats är miljömässiga. Om torv inte blir certifikatberättigande kommer torven som bränsle i kraftvärmeverken att konkurreras ut av kol. Effekten av en ökad kolanvändning blir ökade miljöstörande utsläpp. Enligt utskottets bedömning föreligger ingen risk för att torv skall tränga ut användningen av biobränslen, eftersom torv inte utgör något alternativ till biobränslen. Alternativet till torv är som nämnts ökad kolanvändning. Enligt utskottets mening bör regeringen omgående göra en anmälan om att torv skall kunna bli certifikatberättigat till EU-kommissionen i Bryssel. Därefter bör regeringen senast hösten 2003 i budgetpropositionen för år 2004 återkomma till riksdagen med förslag om att torv skall utgöra elcertifikatsberättigande bränsle. Utskottet föreslog att riksdagen genom ett tillkännagivande anmoda regeringen att vidta åtgärder i enlighet med vad utskottet anfört. Regeringen föreslog i prop. 2003/04:42 om el-certifikat (s. 11) att torv av miljöskäl borde omfattas av el-certifikat. Regeringen fann samtidigt att det finns starka skäl som talar för att torven inte bör likställas med och därmed inordnas under begreppet förnybar energikälla, såsom det avgränsats i lagen om el-certifikat. Näringsutskottets betänkande indikerar enligt regeringen dessutom att avsikten inte varit att klassificeringsmässigt likställa torv med biobränslen. Samtidigt ställer sig regeringen bakom Torvutredningens konstaterande att det sker en kontinuerlig och långsam nybildning av torv. Regeringen föreslog att av rent lagtekniska skäl använda begreppet förnybar el även för sådan el som producerats med användning av torv samtidigt vara acceptabelt. Regeringen fortsätter med att fastslå att även om torv förnyas på naturlig väg kan den

inte inordnas under de förnybara energikällorna. Från och med den 1 april 2004 kom torv i åtnjutande av el-certifikat. I samband med riksdagens beredning av förslaget till utsläppsrätter våren 2004 uttalade sig Näringsutskottet till Miljö- och jordbruksutskottet (2003/04NU1y) varvid utskottet tillstyrkte att torven fördes till EUs handelssystem. I en avvikande mening framhöll Åsa Torstensson (c) och Lars Lindén (kd) följande när det gäller torven: Enligt vår mening är det önskvärt med konsekvens och tydlighet i energi- och miljöpolitiken. Riksdagen beslutade våren 2003 att torv av miljöskäl bör berättiga till elcertifikat. Om inte torv blir ett certifikatberättigande bränsle, argumenterade näringsutskottet, kommer torven som bränsle i kraftvärmeverken att konkurreras ut av kol med ökande miljöstörande utsläpp som följd. Näringsutskottet har i dagarna tillstyrkt regeringens förslag att torv fr.o.m. den 1 april 2004 skall berättiga till elcertifikat. Samtidigt med detta förslag har regeringen i den nu aktuella propositionen och i strid med FlexMex 2-utredningens uppfattning förordat att utsläpp från förbränning av torv skall ingå i handelssystemet. Om så blir fallet kommer torven inte att kunna spela rollen som ett viktigt komplement till trädbränslen och ersätta användningen av fossila bränslen såsom kol i linje med vad riksdagen förutsatte i samband med beslutet om att torv skall berättiga till elcertifikat. Med hänvisning till det nu sagda menar vi - - - att torv inte bör omfattas av handelssystemet. I ett första steg bör regeringen utnyttja den möjlighet som finns enligt EG:s direktiv om handel med utsläppsrätter (artikel 27) att hos kommissionen ansöka om att nu berörda anläggningar tillfälligt skall undantas från handelssystemet fram t.o.m. den 31 december 2007. Under denna period kan samtidigt regeringen verka för en annan internationell klassificering av utsläppen från förbränning av torv baserad på en samlad utvärdering av utsläppen från de aktuella förbränningsanläggningarna. I ett särskilt yttrande från socialdemokraterna i Näringsutskottet anfördes följande Vi förutsätter att regeringen löpande kommer att följa de samlade effekterna för den aktuella torvanvändningen av att utsläppen från förbränning av torv kommer att omfattas av handelssystemet. Som tidigare beskrivits har riksdagen beslutat att torv av miljöskäl skall bli ett certifikatberättigande bränsle fr.o.m. den 1 april 2004. Om resultatet av handelssystemet vad gäller förbränning av torv omkullkastar torvens möjligheter att kunna konkurrera som bränsle i kraftvärmeverken utgår vi från att regeringen på lämpligt sätt undersöker förutsättningarna för en annan internationell klassificering av torven från utsläppssynpunkt. I regeringens energipolitiska proposition från år 2009 (prop. 2008/09:163) slog rege-ringen fast att torv är en inhemsk energikälla med betydelse för Sveriges försörjningstrygghet. Regeringen anser att den svenska energipolitiken som baseras på bl.a. ekologisk hållbarhet, försörjningstrygghet och ekonomisk konkurrenskraft rymmer ett inslag av torv, om än i begränsad omfattning. Till följd av en tilltagande konkurrens om biobränsleråvaran kan energitorven också ha en kompletterande roll som dämpar prisökningen på trädbränslen såsom t.ex. skogsflis. Torv är en inhemsk energikälla med betydelse för Sveriges försörjningstrygghet. Regeringen anser att den svenska energipolitiken som baseras på bl.a. ekologisk hållbarhet, försörjningstrygghet och ekonomisk konkurrenskraft rymmer ett inslag av torv, om än i begränsad omfattning. Till följd av en tilltagandekonkurrens om biobränsleråvaran kan energitorven också ha en kompletterande roll som dämpar prisökningen på trädbränslen såsom t.ex. skogsflis.