Halvera Mera 2.0 Projekt nr 39322 J En förstudie i linje med Rekorderlig Renovering Demonstrationsprojekt för energieffektivisering i befintliga flerbostadshus Förstudierapport för kv Tosterö 3 BRF Tosterö 3 Utarbetad av Per Landqvist, PGL Project Management AB, BeBo:s Resurspool Åke Mikaelsson BRF Tosterö 3 Mars 2015 1
Innehåll Förord 3 Sammanfattning 3 Inledning 8 Syfte och Mål 8 Metod 8 Objektsbeskrivning 9 Beskrivning av byggnaden 10 Byggnadsteknik 11 Underlag för beslut 12 Installationsteknik 12 Underlag för beslut 12 Luftläckning och termografering 15 Luftflöden i ventilationssystemet 16 Underlag för beslut 17 Inneklimat och boendeenkät 17 Underlag för beslut 17 Energiberäkning för byggnadens nuläge 18 Planerade åtgärder 28 Följande åtgärder har planerats inom BeBo-projektet 28 Värmeisolering av klimatskärmen: Ytterväggar, 28 vindsbjälklag, grunder 28 Fönster & dörrar 28 Lufttätningsåtgärder 28 Ventilation 28 Värmesystem 29 Belysning 30 VA-system 30 Spillvattensystemet 31 Styr- och reglersystem 31 Solceller för elgenerering 32 Fuktanalys 34 Energiberäkningar av planerade åtgärder 34 Kostnadsbedömningar 40 Ekonomisk analys 41 Kalkylförutsättningar för investeringar 42 Resultat från förstudien 45 Genomförande och uppföljning 46 Bilaga 1 Beräkningsindata Energiberäkningsprogram 47 Bilaga 2 Beräkningsindata Åtgärdspaket 59 Bilaga 3 Rapport BeBo Lönsamhetskalkyl 61 Bilaga 4 Bilder 65 Bilaga 5 Ifylld checklista 66 Bilaga 6 Övriga bilagor 73 2
Förord Enligt Energimyndigheten/Boverket måste eergianvändningen i bebyggelsen minskas för att minska dess negativa miljöpåverkan. Behovet av köpt energi ska halveras till år 2050 i förhållande till 1995. Energimyndigheten har i uppdrag att driva på energieffektiviseringen i bostadssektorn. Av erfarenhet vet man att demonstrationsprojekt är en verkningsfull metod för att sprida goda idéer och få fler att våga gå i samma spår. Under 2013 drev Energimyndighetens beställargrupp för energieffektiva bostäder, BeBo, kampanjen Halvera Mera. I kampanjen fick fastighetsägare bidrag för att genomföra en förstudie där de visade på möjligheter att energieffektivisera enligt konceptet Rekorderlig Renovering, som är utvecklat av BeBo. Konceptet går ut på att välja ett åtgärdspaket som halverar energianvändningen vid renovering av fastigheten. För att klara detta är det nödvändigt att ta ett helhetsgrepp och hitta en kombination av energibesparande åtgärder där de mest kostnadseffektiva åtgärderna kan vara med och betala för åtgärder som kanske inte skulle ha valts som en enskild åtgärd. Totalt sett ska dock hela åtgärdspaketet vid ombyggnaden vara så kostnadseffektivt att det uppfyller rimliga lönsamhetskrav. Halvera Mera 2.0 genomförs av Energimyndigheten som en fortsättning av BeBo:s kampanj. Det övergripande målet med Halvera Mera 2.0 är att främja utvecklingen av energismarta renoveringar i flerbostadshus, som kan minska energianvändningen med 50 procent, och på så sätt bidra till Sveriges minskade energianvändning fram till 2020 och 2050. Sammanfattning Fastigheten Tosterö 3 består av 3 st. fristående 9-11 våningshus med suterrängplan, byggda 1957 på en relativt vindutsatt höjd i Farsta. Totalt finns det 8 uppgångar och 231 lägenheter i varierande storlek, från 23 till 110 m 2. Fastigheten rymmer även tre mindre kontorslokal på ca 200 m 2. Totala på ritning uppmätt Atemp ligger på ca 17 900 m2. Energiprestanda Fastigheten värmdes ursprungligen med egen oljepanna, som byttes ut till fjärrvärme under 80-talet. Innan den omfattande fasad- och fönsterrenoveringen i början av 90-talet låg fastighetens fjärrvärmeförbrukning på ca 3 600 MWh/år, samtidigt som elförbrukningen låg på drygt 200 MWh/år. Det gav en specifik energiförbrukning på ca 210 kwh/ m 2 år. Efter renoveringen samt byte av fjärrvärmeundercentral, nya frånluftsfläktar, nya termostatventiler, injustering av värmesystem och tilläggsisolering av taken fram till 2010 har energianvändning sjunkit successivt till knappt 1 800 MWh fjärrvärme och 200 MWh fastighetsel per år, vilket har gett en specifik energiförbrukning på ca 110 m 2 MWh/år. 3
Underhållsbehov Föreningen har ingen aktuell långsiktig underhållsplan. Det pågår sen något år tillbaka en relining av fastighetens vertikala spillvattenledningar, vilket beräknas vara klar i slutet av 2016. Tillsammans med de tidigare genomförda underhålls-och renoveringsåtgärderna finns det i dag endast ett klart definierat underhållsbehov av betydelse de närmaste 15-20 åren och det är utbyte av samtliga el-värmda trapphusaggregat. Eventuella identifierade energitjuvar De energitjuvar som identifierats är främst en markant övertemperatur i lägenheterna samt frånluftsflöden som efter kontrollmätning ligger ca 20 % över myndighetskravet. Eventuella problem med inneklimat Boendeenkäten gav att en relativt stor andel klagade på drag. Det var också något som togs upp frekvent när temperatur- och luftflödesmätningarna genomfördes. I övrigt var en majoritet nöjda eller mycket nöjda med inneklimatet. En sänkning och injustering av frånluftsflödena bör kunna minska draget i många lägenheter. Även en extra energiruta, se nedan, kommer ha en positiv inverkan på dragkänslan, då det minskar kallstrålningen. Ett problem i sammanhanget, och som på något sätt bör hanteras, är att många lägenhetsinnehavare har satt igen luftintagen i fönsterkarmen för att minska draget vilket samtidigt försämrar ventilationen och stör flödesbalansen. De undermåliga trapphusaggregaten bör bytas ut mot kraftfullare aggregat som värms med radiatorkretsen. Ett ökat tryck i trapphusen skulle minska dragproblemen från fönstren. Beskrivning och resultat för undersökta åtgärder och åtgärdspaket A Temperatursänkning lägenheter Ett sätt att möjliggöra en kontrollerad sänkning av lägenhetstemperaturen till 20-21 0 C är att installera ett trådlöst fjärrövervakat system för individuell temperaturmätning i alla lägenheter. I kombination med en mer effektiv styrning av lägenhetstemperaturen vid varierande utetemperatur ger åtgärden en betydande energibesparing. Besparingen med sänkt innetemperatur inkl. injustering av värmesystemet har beräknats till ca 215 MWh/år, ca 10 % av dagens energianvändning. Kostnaden för åtgärden har beräknats till ca 450 000 kr. B Sänkning av frånluftsflöden En planerad flödessänkning, i kombination med en injustering av ventilationssystemet, ner till myndighetskraven kommer att ge en betydande energibesparing. Besparingen med sänkta frånluftsflöden inkl. injustering av ventilationssystemet har beräknats till ca 175 MWh/år, ca 9 % av dagens energianvändning. Kostnaden för åtgärden har beräknats till ca 200 000 kr. C Tappvarmvattenförbrukning Rent teknisk är det rimlig att anta att det är möjligt att reducera varmvatten-förbrukningen med upp till 15 % av dagens förbrukning. Det förutsätter dock att föreningen kommer överens med lägenhetsinnehavarna om kostnaden för snålspolande armatur och att man kan få de boende mer medvetna och motiverade att spara tappvarmvatten. 4
Besparingen med minskad tappvarmvattenförbrukning har beräknats till ca 95 MWh/år, ca 5 % av dagens energianvändning. Kostnaden för åtgärden har beräknats till ca 420 000 kr. D Värmeåtervinning spillvatten För att ta vara på spillvärmen från alla tre husen kan man kombinerar värmeåter-vinningen i frånluften med värmeåtervinning i spillvattnet med hjälp av den föreslagna frånluftsvärmepumpen. Alternativt nöjer man sig med att återvinna värmen från det stora mittenhusets, Filipstadsbacken 38-44 med 108 lägenheter, med hjälp av kylning av inkommande kallvatten till alla de tre husens 231 lägenheter. Besparingen med värmeåtervinning spillvatten hus Filipstadsbacken 38-44 har beräknats till ca 45 MWh/år, ca 2 % av dagens energianvändning. Kostnaden för åtgärden har beräknats till ca 375 000 kr. E Energiglas Föreningen installerade 2-glas gasfyllda fönster i början av 90-talet med ett angivet U- värde på 1,6 i de gamla träkarmarna. Det är dock möjligt att komplettera dessa fönster med en extra energiruta och sänka U- värdet ner under 1, med relativt god ekonomi. Utöver den energibesparande effekten kommer en extra energiruta även minska kallstrålningen och dragkänslan samt öka möjligheten att få acceptans för en sänkning av rumstemperaturen till 20-21 0 C. Besparingen med nya energiglas har beräknats till ca 150 MWh/år, ca 7 % av dagens energianvändning. Kostnaden för åtgärden har beräknats till ca 2 300 000 kr. F och G Värmeåtervinning frånluft och berg med värmepumpar Det mest energibesparande åtgärden är en centralt placerad värmepumpsanläggning med vattenackumulatorer i det gamla pannrummet i nära anslutning till fjärrvärme-undercentralen. De nuvarande frånluftsfläktarna ersätts med nya fläktar och kylbatterier monteras i frånluftskanalerna. Den befintliga varvtalsstyrningen bibehålls. Besparing och kostnader; se paket 3 och 4 nedan. Solceller för elgenering Föreningens fastigheter har stora plana takytor som väl lämpar sig för placering av solceller. Om ca 1 000 m 2 av fastighetens totala takyta på ca 1 700 m 2 bebyggdes med solcellspaneler, skulle en sådan anläggning kunna täcka ca 75 % av dagens behov av fastighetsel. Trots stadigt sjunkande installationskostnader de senaste 5 åren, motverkat av sjunkande elpriser är det i dag inte en lönsam investering. På sikt kan man dock räkna med att solceller kommer bli lönsamma. Ytterligare en förutsättning för lönsamhet är också att de etablerade elproducenterna accepterar att samarbeta kring den temporära överskottselen som solcellerna producerar. 5
På sikt kommer det nog bli så även på den svenska energimarknaden, så som fallet är i t.ex.tyskland och andra EU-länder. Om man installerar en elförbrukande värmpumpsanläggning blir detta blir ett mindre problem. Då denna åtgärd är långt ifrån lönsam i dag samt att installationen måste anpassas till ev. andra åtgärder har inga besparingar och kostnader beräknats, Ovanstående åtgärder har sammanförts i fyra olika paket med stigande omfattning, och uppskattad investering och besparing. Paketen ska ses som olika möjliga alternativ och är inte avsedda att adderas tillvarandra då flera åtgärder förekommer i mer än ett paket. Genomför man paket 1 eller 2 är det inget som hindrar att man genomför värmepumpsinstallationerna i paket 3 eller 4. Förutsättningarna för dimensioneringen av dessa värmepumpinstallationer blir dock helt beroende av tidigare åtgärders resultat. Paket 1 I paket 1 ingår A) sänkt innetemperatur, B) sänkta frånluftsflöden, C) minskad vattenförbrukning. Besparingen har beräknats till ca 430 MWh/år, ca 21 % av dagens energianvändning. Kostnaden för paketet har beräknats till ca 1070 000 kr Paket 2 I paket 2 ingår A) sänkt innetemperatur, B) sänkta frånluftsflöden, C) minskad vattenförbrukning, D) värmeåtervinning spillvatten hus 38-44 samt E) energiglas. Besparingen har beräknats till ca 603 MWh/år, ca 30 % av dagens energianvändning. Kostnaden för paketet har beräknats till ca 3 745 000 kr Paket 3 I paket 3 ingår A) sänkning innetemperatur samt F) frånluftsvärmepumpar. Besparingen har beräknats till netto ca 1 170 MWh/år, ca 58 % av dagens energianvändning. Kostnaden för paketet har beräknats till ca 5 500 000 kr. Paket 4 I paket 4 ingår A) sänkt innetemperatur, F) frånlufts- samt G) bergvärmepump. Besparingen har beräknats till netto ca 1 350 MWh/år, ca 67 % av dagens energianvändning. Kostnaden för paketet har beräknats till ca 6 300 000 kr. Boendemedverkansprojekt En viktig faktor för att så väl styrelse som medlemmar ska känna sig komfortabla med att investera stora belopp är att man förstår motiven och konsekvenserna med de energibesparande åtgärderna. Det föreslagna boendemedverkansprojektet syftar till att öka acceptansen och motivationen bland medlemmarna och i många fall bryta mångåriga vanor när det gäller rumstemperatur och varmvattenförbrukning. 6
Boendemedverkansprojektet föreslås innehålla följande huvudmoment: Boendeinformation om resultatet av BeBo-förstudien Kompletterande boendeenkät Fortsatta boendemöten och informationskampanjer Ekonomiska kalkyler och ekonomiskt tänkande Miljömärkning av fastigheten, diplomering av föreningen Mätning alt. visualisering av energi- och tappvattenförbrukning Ramupphandling av el- och vattenbesparande lägenhetsutrustning Rutiner för nyttjande av tvättstugeutrustning Halvera Mera Förstudie kv Tosterö 3 Fortsatt arbete Föreningsstyrelsen inser till fullo den goda energibesparingspotentialen och ekonomin i de föreslagna åtgärderna och kommer arbeta aktivt för att de i så stor utsträckning som möjligt ska kunna genomföras. Det handlar dock om relativt omfattande åtgärder som kommer kräva så väl ekonomiska som personella resurser av föreningen. Investeringarnas storlek gör också att ett genomförande i större skala kommer att kräva föreningsmedlemmarnas godkännande och engagemang. Det senare en förutsättning för att besparingsmålen ska kunna infrias. En stor del av föreningens ekonomiska och personella resurser upptas för närvarande av det pågående reliningprojektet som väntas fortsätta ännu något år. Reliningen innebär från tid till annan relativt mycket arbete i lägenheterna och störningar för de boende. Att i detta läge starta upp nya stora projekt som omfattar hela föreningen bedöms därför som mindre lämpligt och riskerar dessutom att inte göra energisparåtgärderna rättvisa. Reliningprojektet genomförs i tre husvisa etapper. Under 2014 färdigställdes den första etappen med gott resultat i hus Filipstadsbacken 36, som består av 38 lägenheter av föreningens totalt 231 lägenheter. Föreningsstyrelsen överväger att även låta energibesparingsprojektet genomföras etappvis med början med paket 1, d.v.s. sänkning av luftflöden, rumstemperatur och tappvarmvattenförbrukning, i samband med att man även startar upp boendemedverkansprojektet i detta hus (FB 36). Avsikten är att på sikt fullfölja projektet i de två större husen vart efter som reliningprojektet blir färdigt. Fördelarna med detta skulle vara att snabbt komma igång, om än i liten, men hanterbar skala och bibehålla medlemmarnas intresse och engagemang som förstudien förstärkt. Ambitionen är att i samband med att åtgärder görs i Filipstadsbacken 36 installera separat energimätning på det huset för att mer precist kunna utvärdera åtgärdernas energibesparande effekter. Mot bakgrund av ovan planerar styrelsen att till årsmötet i maj 2015 presentera förstudien och söka mandat för ovanstående plan. 7
Man planerar också att presentera så väl förstudien som dess genomförande för den s.k. Manhem-gruppen som består av 12 bostadsrättsföreningar i Farsta som alla förvaltas av samma förvaltningsbolag, Farsta Förvaltning AB, FFAB. Faller ovanstående åtgärder väl ut är ambitionen att gå vidare med resterande åtgärder i paket 2 och på sikt också med någon av de två värmepumpsalternativen. Styrelsens ambition är att föreningens fastighet på sikt skall komma ner mot 30 kwh/m 2 år och kvalificera sig som ett lågenergihus." Inledning Syfte och Mål Den Förenklade energistudien som genomfördes m.h.a. BeBo:s expert 2013 pekade på att det torde finnas en god potential att halvera föreningens energianvändning För att göra en mer fullständig förstudie och bl.a. genomföra relevanta mätningar och simuleringar, har föreningen sökt bidrag för en Förstudie av energibesparingspotential i Brf Tosterö 3. Bidraget avses användas för kvalificerat expertstöd för att studera möjliga energisparåtgärder i föreningens tre huskroppar. Syftet är att klarlägga förutsättningar för, och vägar till att halvera energianvändning i fastigheten, givet god ekonomi och bibehållen boendekomfort. Styrelsens mål och ambition är att genomföra identifierade åtgärder, givet föreningens ekonomiska förutsättningar, dels för att långsiktigt förbättra ekonomin, dels för att förbättra föreningens miljöprofil och CO2-avtryck. Metod Dokumentationsarbetet innehåller följande moment: Beskrivning av byggnaden Beskrivning av tidigare genomförda åtgärder Checklista Beskrivning av luftläckning (genom t.ex. tryckprovning och termografering) Beskrivning av luftflödenas storlek Ekonomiska förutsättningar/budget Analysarbetet innehåller följande moment: Energiberäkningar av byggnadens befintliga skick. Denna ska kalibreras till inom 10 % avvikelse med hjälp av uppmätt fjärrvärme, fastighetsel och hushållsel före åtgärd. Energiberäkningar för utvalda åtgärder. Ekonomiska beräkningar i BeBo Lönsamhetverktyg som utgår från BeBo:s och bostadsföretagens kalkylförutsättningar. Fuktanalys Analys av underhållsbehov Analys av inneklimat 8
Uppföljning av teknik och ekonomi förutsätts, vilket kräver: Planering av mätningar och uppföljning redan i inledningsskedet. Ekonomisk transparens av kostnader för enskilda åtgärder, vilket bör skrivas in i förfrågningsunderlag. Objektsbeskrivning Fastigheten Tosterö 3 består av 3 st. fristående 9-11 våningshus med suterrängplan, byggda 1957 på en relativt vindutsatt höjd i Farsta. Totalt finns det 8 uppgångar och 231 lägenheter i varierande storlek, från 23 till 110 m 2. Fastigheten rymmer även tre mindre kontorslokal på ca 200 m 2. En omfattande fasadrenovering med tilläggsisolering samt nya inglasade balkonger utfördes 1990-91. Inglasningen medförde en avsevärd förbättring av klimatskärmen. I samband med fasadrenoveringen byttes alla fönster ut mot 2-glas-fönster med plastramar. Fastigheten har ett mekaniskt frånluftssystem, en fläkt per uppgång, samt tilluft via springventiler överkant fönster. När fasaderna tilläggsisolerades blev dock luftintaget på utsidan mer eller mindre överbyggt vilket har medfört att tilluften i högre utsträckning kommer in genom otätheter i klimatskärmen och överluft från trapphusen. Detta kommer ses över i samband med den kommande injusteringen av ventilationssystemet. Trapphusen förses med mekanisk tilluft som värms med elbatterier med mycket undermålig effekt. Aggregaten ska hålla ett övertryck i trapphusen vilket de inte förmår göra. Frånluftsfläktarna, som byttes ut under åren 2002-2003, frekvensstyrs på ute-temperaturen och ventilationssystem har en godkänd OVK-besiktning från 2011. Fastigheten byggdes ursprungligen för oljeeldning men fjärrvärmen installerades under tidigt 80-tal. Fjärrvärmeundercentralen moderniserades 2007 samtidigt som man injusterade husens värmesystem. Den nuvarande fjärrvärmeförbrukningen ligger ca 25 % under 2007 års förbrukning. Husen har en ouppvärmd förrådsvind ovanför de översta lägenheterna. I bjälklaget mellan lägenheter och vind ligger oisolerade frånluftskanaler. I samband med omläggningen av taken 2011 isolerades yttertaket med 30 mm isolering. Energianvändningen före det att ovanstående åtgärder gjordes har uppskattats till drygt 3 800 MWh/år vilket skulle motsvara ca 210 kwh/m 2 år, att jämföra med dagens energianvändning som ligger på ca 110 kwh/m 2 år. Sedan två år pågår en infodring (relining) av husens spillvattensystem vilket beräknas vara klar under 2016. 9
Figur 1 BRF Tosterö 3 efter fasadrenovering och nya balkonger 1990-91 Beskrivning av byggnaden Byggnaderna, 3 till antalet, är olika i storlek men i övrigt lika rent byggnadsmässigt. FB 36-50 FB 36 FB 38-44 FB 46-50 Byggnadsår 1957 1957 1957 1957 Antal lägenheter 231 36 108 87 Antal våningar ovan mark 10-11 10 9 9 Antal källarvåningar 1-2 1 2 2 Antal trapphus 8 1 4 3 Antal hissar 8 1 4 3 Antal tvättstugor i byggnad 5 1 2 2 Antal fristående tvättstugor - - - - Antal motorvärmare 38 38 - - Antal belysningsstolpar 17 7 6 4 Ev. lokaler Kontor - Kontor - Area BOA, m 2 14 690 2 754 6 424 5 310 Area LOA, m 2 200-200 - Area Atemp, m 2 17 897* 3 377* 8 400* 6 120* * Uppmätt på ritning. 10
Byggnadsteknik Beskrivning av byggnadsteknik och material som användes vid uppförandet av byggnaden, vad som ändrats sedan dess och vilket underhållsbehov som finns. Teknisk beskrivning (materialskikt utifrån och in) Ev. genomförd åtgärd (vad/när) U-värde (W/m 2 K) Stomme Betong - - - - - - - - - Underhålls-behov Vindsbjälklag Takpapp/cellplast/mineralull/takpapp/plåt Ny cellplast och mineralull lades i samband med takrenovering 2007 0.19 Inget underhålls-behov de närmaste 15-20 åren Ytterväggar Puts/plåt/mineralull/puts/lättbetong/betong Ny mineralull lades på i samband med fasadrenovering 1990 0,198 Inget underhålls-behov de närmaste 30 åren Fönster Två-glas gasfyllda fönster i bågar och karmar i plast monterade i de gamla träkarmarna Nya fönster med plast i karm och båge installerades 1990 1,6 Inget underhålls-behov de närmaste 20 åren Balkonger Påbyggda utanpåliggande balkonger. Övervägande stor andel inglasade. Byggdes 1990 i samband med fasadrenoveringen - - - Inget underhålls-behov de närmaste 20 åren Golvbjälklag Betong - - - 0,62 Inget underhålls-behov de närmaste 50 åren 11
2 utvändig plåt 150 mineralull 125 lättbetong 150 betong Figur 2 Detalj av yttervägg och balkonginfästning från 1990. Underlag för beslut Föreningen har under den senaste 25-årsperioden genomfört en rad omfattande underhållsåtgärder på klimatskalet som även givit betydande energibesparande effekter. Inom de närmaste 20-30 åren bedöms behovet av större underhållsåtgärder vara relativt litet. Installationsteknik Systembeskrivning av befintliga tekniska installationer, när de installerades och vad för för underhållsbehov som finns. Teknisk beskrivning Ålder på installationen Underhållsbehov Ventilation Mekanisk frånluft i resp. trapphus 2000-2007 Ev. injustering. Trappusaggregat bör bytas. Uppvärmning Radiatorsystem 1957-2007 Ev. injustering Tappvarmvatten Centralt genererat i UC VVC end. i källarplan. 2007 Inget överhängande Undercentral En central, placerad i FB 42 2007 Inget överhängande Underlag för beslut Föreningen saknar i dag en uppdaterad underhållsplan. 12
Ventilationssystemet består av 8 st. frånluftsfläktar placerade på vind ovan varje trapphus. I lägenheterna finns frånluftsdon i kök, WC och badrum. Tilluften tas in genom springventiler i ovankant fönster. Frånluftsfläktarna byttes ut 2002-2003 samtidigt som man installerade frekvensstyrning med utetemperaturkompenserad frånluftsflöde. Fläktarnas kvarvarande tekniska livslängd bedöms vara ca 10-15 år. Installerar man värmeåtervinning ur frånluften kommer man behöva byta frånluftsfläktarna då dessa i dag går nära sin maxkapacitet. Frekvensstyrningen kommer dock att kunna nyttjas så som i dag. Även trapphus aggregaten bör bytas samtidigt, och kopplas upp mot radiatorsystemet. De horisontella frånluftskanalerna i golvbjälklaget på vind samt otätheter i fläktrumsväggarna kommer att behöva tätas omsorgsfullt vid värmeåtervinning i frånluften då inläckningen av kallare vindsluft är betydlig. Uppvärmningssystemet består av en relativt nyligen renoverad fjärrvärmeundercentral (2007) samt det ursprungliga radiatorsystemet, som i samband med undercentralsbytet försågs med nya stamventiler, radiatorventiler och termostatkroppar. I samband med detta injusterades värmesystemet. Dessa åtgärder gav ett mycket tydligt utslag på energianvändningen. Förutsättningarna för individuell kontroll och styrning av lägenhetstemperaturerna bedöms som mycket goda. Ursprungligen värmdes fastigheten med en oljeeldningsanläggning. Det gamla pannoch pumprummen står i dag tomma och outnyttjade. De lämpar sig väl för uppställning av nya frånluftsvärmepumpar och ett stort antal vattenackumulatorer för utjämning av effekttoppar. Tappvarmvattnet genereras centralt i fjärrvärmeundercentralen. Ett system som cirkulerar varmvattnet (VVC-system) finns draget i husens källarplan, men ej upp till de översta våningsplanen, vilket förorsakar en hel del onödig tappning. Att åtgärda detta skulle dock bli dyrt och komplicerat och inget som styrelsen överväger. Det finns ingen mätning av varmvattenförbrukningen men på basis av den relativt låga och jämna kallvattenförbrukning har andelen varmvatten uppskattats till ca 35 % vilket ger ca 22 kwh/m 2 år. Husens spillvatten samlas upp i en horisontellt liggande ledning under betongplattan i källarvåningen och lämnar därefter husen åt olika håll. Just nu pågår en relining av de vertikala spillvattenstammarna som beräknas vara helt klart under 2016. 13
Uppmätt energiprestanda Mätperiod Mätvärde Mätarplacering Betjäningsområde Värme och varmvatten, (fjv) (MWh, utan korrektion) Värme och varmvatten, (fjv) (MWh, normalårskorrigerat) Värme och varmvatten, (kwh/m 2 Atemp) 1875 2010-2013 FB 44 FB 36 FB 40-44 FB 46-50 1785* 2010-2013 100 Fastighetsel, (MWh)** 182 Nov-2012 Fastighetsel, (kwh/m 2 Atemp)** 10 Okt-2014 FB 36 FB 42 FB 48 FB 36 FB 40-44 FB 46-50 Energiprestanda, (kwh/m 2 Atemp) 110 Hushållsel, (kwh/m 2 Atemp)*** 27 Verksamhetsel, (kwh/m 2 Atemp) - Tappkallvatten, (m 3 ) 20 700 2010-2014 FB 44 FB 36 FB 40-44 FB 46-50 Tappvarmvatten, (m 3 )(~35 % av KV) 7 500 * Beräknad fjärrvärmeförbrukning i energiberäkningsprogram BV 2 ca 1795 MWh/år ** Fastighetselen reducerad med 45 MWh/år för tvättstuga. (enl. Sveby Indata; ca 300 kwh/lgh, år. Ca 2/3 använder föreningens tvättutrustning) *** Beräkning baserad på boendeenkätsvar samt Sveby Indata. Denna energimängd ingår i beräkningsprogramet BV2s beräkning av den totala energibalansen för fastigheten men ingår inte i den enl. BBR definierade specifika energianvändningen. 14
Luftläckning och termografering Uppmätta värden på tryckprovning för byggnaden före åtgärd. Halvera Mera Förstudie kv Tosterö 3 Bakgrund Företaget Projektengagemang har på uppdrag av BRF Tosterö 3 utfört luftläckningsprovningar och termograferingar på Filipstadsbacken 36 i samband med BeBo förstudie Rekordelig Renovering. Provningar har utförts enligt standard SS EN 131829. Tre provlägenheter valdes ut efter samråd med beställare. Metod Byggnaden är frånluftsventilerad. Springventiler sitter ovan fönsterpartierna och frånluftsdonen i kök och badrum. Under provningen stängdes dessa samt tätades med tejp. Täthetsprovningen utfördes med en Minneapolis Blower door A233 med tryckmätare. Vid undertryck 20 Pa utfördes termograferingen. Undertrycket skapades för att lättare identifiera småläckor i klimatskärmen. Utetemperaturen var ca -2 grader och innetemperaturen var ca 23 grader vid mätningstillfället. Lägenhet Luftläckning (l/sm 2 ) 7 tr. 0,58 5 tr. 0,50 BV 0,60 Provtryckningen utfördes med goda resultat för klimatskärmens lufttäthet. En okulär kontroll utfördes vid fönster och övriga anslutningar och visade inte på några större läckage. Som jämförelse var det gamla BBR-kravet för bostäder 0,8 l/s m2 vid 50 Pa. Termografering Förutsättningar: Okulär besiktning och termografering vid 20 Pa undertryck Igensatta frånluftsdon och springventiler i möjligaste mån Utetemperatur -2 o C Innetemperatur 23 o C Emissivitet 0.95 Generellt påvisades någon liten luftläckning vid tätningslist där fönsterklämman tryckt ihop tätningslisten något. I övrigt var konstruktionen förhållandevis tät, vilket tyder på att det tidigare utförda fönsterarbetet gjordes fackmannamässigt. Underlag för beslut Provtryckningens relativt goda resultat gav inte något entydigt svar på varför en stor andel av de boende klagade på drag i boendeenkäten. Ett visst läckage noterades mellan den gamla karmen och betongväggen. 15
De vid OVKn 2011 uppmätta luftflödena visar att den uppmätta luftmängden vid tillfället låg mellan 25-40 % högre än myndighetskraven på 0,35 kwh/m 2 år. En stickprovsvis kontrollmätning i slutet av februari -15 visade dock att flödena överlag hade sjunkit något och ligger i dag på ca 25 % över myndighetskraven. En sänkning till mer behovsanpassade flöden kommer, utöver minskad energianvändning, även medföra minskade dragproblem. Tätningslister ligger på lägenhetsinnehavarens ansvar i bostadsrättsföreningen men styrelsen bör överväga om föreningen ska ta över det ansvaret och säkerställa att alla fönster är tätade mellan båge och karm samt mellan karm och vägg som är föreningens ansvar då det är en del av byggkonstruktionen. Samtidigt måste säkerställas att springventilerna ovan fönster inte är igensatta eller fortfarande är förbyggda i samband med fasadrenoveringen som utfördes i början av 90-talet. Luftflöden i ventilationssystemet En godkänd OVK-besiktning utfördes våren 2011 då frånluften mättes upp i ca 95 % av alla lägenheter med mätinstrumentet Swema 230. Dessa mätvärden har kontollmätts i feb. -15 använts i redovisningen nedan. (se bilaga 6) Filipstadsbacken 36 Luftflöden l/s l/sm 2 Atemp Anm. Frånluft 1 250 0,37 Tilluft (springventiler) - Filipstadsbacken 38-44 Luftflöden l/s l/sm 2 Atemp Anm. Frånluft 3 450 0,41 Tilluft (springventiler) - Filipstadsbacken 38-50 Luftflöden l/s l/sm 2 Atemp Anm. Frånluft 2 630 0,43 Tilluft (springventiler) - 16
Underlag för beslut En sänkning till mer behovsanpassade ventilationsflöden kommer medföra såväl minskade drag-problem som energiförbrukning. Då alla frånluftsfläktar har modern varvtalsstyrning är det en relativt enkel åtgärd vilket dock bör kompletteras med en injustering av hela ventilationssystemet. De undermåliga trapphusaggregaten bör bytas ut mot kraftfullare aggregat som värms med radiatorkretsen. Ett ökat lufttryck i trapphusen skulle minska dragproblemen från fönstren och en uppkoppling mot radiatorsystemet skulle öka underlaget för återvunnen energi, samtidigt som det skulle minska den direkta elförbrukningen. Inneklimat och boendeenkät Föreningen har genomfört en enkät där de boende under 14 dagar i slutet av oktober 2014 fick svara på 14 frågor om sitt boende, upplevd komfort, elförbrukning och idéer om hur man kan spara energi. Svarsfrekvensen var förhållandevis hög. Hela 63 % svarade utan att någon påminnelse behövde skickas ut (66 % efter påminnelse). Ca 1/3 svarade att de gjort någon form av energibesparing och/eller hade förslag på åtgärder som de ville rekommendera sina grannar eller föreningen att göra, vilket tolkas som ett gott engagemang och intresse för energifrågor. Spektrat på åtgärder är stort men merparten handlar om LED-lampor och snålspolande armaturer. Föreningsstyrelsen tolkar enkätresultatet som en bekräftelse på det stora intresse och engagemang för energieffektivisering och miljö som man redan tidigare har förstått finns bland de boende. Drygt 80 % av de boende svarade att de var nöjda eller mycket nöjda med värmekomforten och luftkvaliteten, även om drygt hälften av de boende tycker att det drar från fönstren. Drygt 80 % föredrar rumstemperaturer på 20 ºC eller högre. Endast ca 15 % föredrar temperaturer under 20 ºC. Dusch används nästan uteslutande framför badkar. Dock uppger nästan 45 % att man saknar snålspolande armatur i kök, toalett och badrum. Ensamstående är den klart största boendegruppen medan barnfamiljer endast utgör ca 10 %. Elförbrukningen ligger för drygt 80 % av de boende mellan 1 500-3 000 kwh/år eller mindre. Drygt 1/3 uppger att de tror att de skulle kunna minska sin förbrukning med 5 % eller mer. Underlag för beslut Styrelsen måste värna både om medlemmarnas stora engagemang för energibesparingar liksom den höga nöjdheten med boendekomforten. Samtidigt måste de problem som en del boende upplever, med t.ex. drag från fönster etc., beaktas. Gjorda temperaturmätningar visar att rumstemperaturerna överlag ligger på 23 ºC eller högre. Skall man få acceptans för en sänkning till t.ex. 20 ºC måste man jobba med de boendes motivation. Styrelsen förstår att såväl rumstemperatur som komfortpreferenser kan variera tämligen mycket mellan lägenheter resp. boende. Det vore därför önskvärt att kunna övervaka 17
temperaturen bättre i individuella lägenheter, både för att kunna upptäcka ev. defekter i värmesystemet (radiatorer, fönster etc.) och för en mer kunskapsbaserad bild av lägenhetsklimatet. Som ett sätt för att upprätthålla medlemmarnas stora engagemang övervägs ett boendemedverkansprojekt. Ett sådant projekt bör bl.a. ta vara på de många goda energibesparingsförslag som medlemmarna lämnade i sina enkätsvar. Energiberäkning för byggnadens nuläge Beräkningarna av byggnadens befintliga energiprestanda har först kalibrerats till inom 10 % avvikelse med hjälp av uppmätt fjärrvärme, fastighetsel och hushållsel före åtgärd. Utgående från detta har byggnaden simulerats i beräkningsprogrammet BV 2. Samtlig indata till beräkningen finns i bilaga 1. Filipstadsbacken 36 Indata, simulering utgångsläget Enhet Värde Informationskälla (Uppmätt, beräknat, antaget) Atemp m 2 3 377 Uppmätt på ritning Aom, Omslutande area mot ute och ouppvärmda utrymmen m 2 3 695 ---- ---- Glasarea (Obs ej fönsterarea)* m 2 Norr 49 ---- ---- U-värden och areor: m 2 Öster 77 ---- ---- m 2 Söder 63 ---- ---- m 2 Väster 81 ---- ---- Yttervägg W/m 2 K m 2 0,198 2 406 ---- ---- Källarvägg W/m 2 K m 2 - - ---- ---- Tak/vindsbjälklag W/m 2 K m 2 0,19 317 ---- ---- Fönster W/m 2 K m 2 1,6 487 ---- ---- Grund/golv W/m 2 K m 2 0,62 485 ---- ---- Dörrar W/m 2 K m 2 2-1 34,4 ---- ---- 18
Köldbryggor, eventuella är inräknad i fasadens U-värde W/K Ja - Ventilation, grundflöde l/sm 2 0,37 OVK-mätning 2011 Kontrollmätt feb. -15 Specifik luftläckning, vid 50 Pa l/m 2,s 0,55 Uppmätt feb -15 Energianvändning: Tappvarmvatten kwh/år // kwh/m 2 år 75 810 // 22 Beräknat Hushållsel kwh/år // kwh/m 2 år 91 200 // 27 Beräknat Fastighetsel kwh/år // kwh/m 2 år 33 800 // 10 Avläst och beräknat * 1990 monterade man in nya fönster i de gamla träramarna Filipstadsbacken 38-44 Indata, simulering utgångsläget Enhet Värde Informationskälla (Uppmätt, beräknat, antaget) Atemp m 2 8 400 Uppmätt på ritning Aom, Omslutande area mot ute och ouppvärmda utrymmen m 2 7 191 ---- ---- Glasarea (Obs ej fönsterarea)* m 2 Norr 41 ---- ---- m 2 Öster 217 ---- ---- m 2 Söder 44 ---- ---- m 2 Väster 190 ---- ---- U-värden och areor: Yttervägg W/m 2 K m 2 0,16 4 494 ---- ---- Källarvägg W/m 2 K m 2 - - ---- ---- 19
Tak/vindsbjälklag W/m 2 K m 2 0,19 832 ---- ---- Fönster W/m 2 K m 2 1,6 832 ---- ---- Grund/golv W/m 2 K m 2 0,62 1 033 ---- ---- Dörrar W/m 2 K m 2 2 41 ---- ---- Köldbryggor, eventuella är inräknad i fasadens U-värde W/K Ja - Ventilation, grundflöde l/sm 2 0,41 OVK-mätning 2011 Kontrollmätt feb. -15 Specifik luftläckning, vid 50 Pa l/m 2,s 0,55 Uppmätt feb -15 Energianvändning: Tappvarmvatten kwh/år// kwh/m 2 år 188 570 // 22 Beräknat Hushållsel kwh/år// kwh/m 2 år 226 800 // 27 Beräknat Fastighetsel kwh/år// kwh/m 2 år 84 000 // 10 Avläst och beräknat * 1990 monterade man in nya fönster i de gamla träramarna Filipstadsbacken 46-50 Indata, simulering utgångsläget Enhet Värde Informationskälla (Uppmätt, beräknat, antaget) Atemp m 2 6 120 Uppmätt på ritning Aom, Omslutande area mot ute och ouppvärmda utrymmen m 2 4 988 ---- ---- Glasarea (Obs ej fönsterarea)* m 2 Norr 34 ---- ---- m 2 Öster 92 ---- ---- m 2 Söder 11 ---- ---- m 2 Väster 235 ---- ---- 20
U-värden och areor: Yttervägg W/m 2 K m 2 0,16 2 841 ---- ---- Källarvägg W/m 2 K m 2 - - ---- ---- Tak/vindsbjälklag W/m 2 K m 2 0,19 601 ---- ---- Fönster W/m 2 K m 2 1,6 650 ---- ---- Grund/golv W/m 2 K m 2 0,62 896 ---- ---- Dörrar W/m 2 K m 2 2 35 ---- ---- Köldbryggor, eventuella är inräknad i fasadens U-värde W/K Ja - Ventilation, grundflöde l/sm 2 0,43 OVK-mätning 2011 Kontrollmätning feb. -15 Specifik luftläckning, vid 50 Pa l/m 2,s 0,55 Uppmätt feb -15 Energianvändning: Tappvarmvatten kwh/år// kwh/m 2 år 137 380 // 22 Beräknat Hushållsel kwh/år// kwh/m 2 år 165 250 // 27 Beräknat Fastighetsel kwh/år// kwh/m 2 år 61 200 // 10 Avläst och beräknat * 1990 monterade man in nya fönster i de gamla träramarna 21
Avgiven energi Filipstadsbacken 36 Figur 3:1 Diagram över hur energiförlusterna fördelar sig i huset enl. beräkningsprogrammet. Notabelt är den stora andelen ventilation och transmission fönster, vilket indikerar att det är där man har mest att energibesparing att hämta. 22
Avgiven energi Filipstadsbacken 38-44 Figur 3:2 Diagram över hur energiförlusterna fördelar sig i huset enl. beräkningsprogrammet. Notabelt är den stora andelen ventilation och transmission fönster, vilket indikerar att det är där man har mest att energibesparing att hämta. 23
Avgiven energi Filipstadsbacken 46-50 Figur 3:3 Diagram över hur energiförlusterna fördelar sig i huset enl. beräkningsprogrammet. Notabelt är den stora andelen ventilation och transmission fönster, vilket indikerar att det är där man har mest att energibesparing att hämta. 24
Tillförd energi Filipstadsbacken 36 Figur 3:4 Hushållsel, som i diagrammet även inkluderar fastighetsbelysning, fläktar och pumpar utgör knappt 25 % av tillförd energi. Övrig el är motorvärmare och utomhusbelysning. 25
Tillförd energi Filipstadsbacken 38-44 Figur 3:5 Hushållsel, som i diagrammet även inkluderar fastighetsbelysning, fläktar och pumpar utgör knappt 25 % av tillförd energi. Övrig el är motorvärmare och utomhusbelysning. 26
Tillförd energi Filipstadsbacken 46-50 Figur 3:6 Hushållsel, som i diagrammet även inkluderar fastighetsbelysning, fläktar och pumpar utgör knappt 25 % av tillförd energi. Övrig el är motorvärmare och utomhusbelysning. 27
Planerade åtgärder Grundförutsättningen inför identifiering av åtgärder inom projektet är en 50 %-ig besparing, vilket för BRF Tosterö 3 ger ett energiprestandamål på 55 kwh/m 2 år utifrån dagens energiförbrukning. Utgår man från den energiförbrukning fastigheten hade innan man började göra energibesparande åtgärder i början av 1990-talet skulle ett 50 %-igt besparingsmål ligga på ca 105 kwh/m 2 år, d.v.s. något under dagens energiförbrukning. Följande åtgärder har planerats inom BeBo-projektet Värmeisolering av klimatskärmen: Ytterväggar, vindsbjälklag, grunder Tak och fasader har tilläggsisolerats i samband med en ytskiktsrenovering med 30 resp. 150 mm mineralull under de senaste 5-25 åren varför inga åtgärder är aktuella inom överskådlig tid. Fönster & dörrar Fönster byttes ut 1990 till två-glas med gasfyllning, men kan kompletteras med en extra energiruta och vilket skulle sänka U-värdet från ca 1,6 till 1.0. Lufttätningsåtgärder Provtryckningen och termograferingen visade att klimatskärmen är relativt tät varför några specifika åtgärder inte behöver göras. De dragproblem som noterats i boendeenkäten kommer man troligen till rätta med när man sänker luftflödena från dagens ca 0.37-43 l/sm 2 mot myndighetskravet på min 0.35 l/sm 2. Samtidigt bör de undermåliga trapphusaggregaten bytas ut mot mer kraftfulla aggregat och som värms med radiatorkretsen. Rätt dimensionerat kommer även detta minska dragproblemen. Ventilation Fastigheten har mekanisk frånluft med tilluft via springventiler i överkant fönster samt väggventil i skafferi i lägenheterna. Uppmätta flöden vid den senaste OVK-besiktningen 2011 låg mellan 25-40 % över myndighetskraven. Kontrollmätningar av OVK-mätningarna visar att flödena i dag ligger upp till 25 % över myndighetskravet. En planerad flödessänkning, i kombination med en injustering av ventilationssystemet, ner till myndighetskraven kommer att ge en betydande energibesparing. Det skulle kunna vara praktiskt möjligt att bygga om till ett mekanisk till- och frånluftssystem, vilket också skulle bidra till att minska eventuella kvarvarande drag-problem efter att luftflödena sänkts. De praktiska problemen med kanaldragning i trapphus, intrånget i varje bostadsrättslägenhet, samt den relativt höga kostnaden gör dock inte åtgärden intressant för föreningen att gå vidare med som ett första alternativ. Av flera skäl är det mer intressant att i stället installera en värmepump för återvinning av frånluftsenergin, då förutsättningarna för en sådan är relativt goda. Det förutsätter 28
dock att den dimensioneras väl för att den ska ge förväntad besparing i energi och pengar. Det mest fördelaktiga installationen är en centralt placerad värmepumpsanläggning med vattenackumulatorer i det gamla pannrummet i nära anslutning till fjärrvärme-undercentralen. Från värmepumpsanläggningen dras rörledningar upp till respektive frånluftsfläkt på vindsplanet. Rören förläggs i möjligaste mån i de pensionerade sopnedkasttrummorna. Mellan husen läggs rören i de befintliga rörkulverterna, i vilka det enligt förvaltaren har erforderligt fritt utrymme. De nuvarande frånluftsfläktarna ersätts med nya fläktar och kylbatterier monteras i frånluftskanalerna. Den befintliga varvtalsstyrningen bibehålls. I dimensioneringen av värmepumpsanläggningen har antagits att man sänker nuvarande energiförbrukning med 10 % på bättre temperaturhållning på inomhustemperaturen, dvs att medeltemperaturen sänks med ca 1-2 0 C med den tidigare föreslagna åtgärden i paket 1. Därefter installerar man någon kombination av värmepumpar, antingen bara frånluft eller kombinerad frånluft-bergvärmepump. Förslaget är beräknat på att man installerar 4 st. varvtalsreglerade 60 kw värmepumpar av fabrikatet Mitshubishi. Det första alternativet (paket 3) är att installera värmeåtervinning enbart på frånluftssystemet. Samtliga frånluftsfläktar byts ut och dimensioneras för att klara tryckfallet i nya värmeåtervinningsbatterier i frånluftskanalerna efter fläktarna. I anslutning till värmepumparna, som placeras i det gamla pannummet, installeras även en större ackumulatorvolym för radiatorvatten. Mellan värmeåtervinningsbatterierna och värmepumparna läggs ett rörsystem, som i den vertikala sträckningen förläggs i de gamla sopnedkasttrummorna som inte längre är i bruk. Installationen ger en uppskattad värmefaktor på 4,0. Föreningens markyta utgörs främst av gångvägar och en relativt stor parkeringsplats, totalt ca 3 500 m 2 som kan vara lämplig för bergvärme. Som komplement, eller alternativ till värmeåtervinning ur spillvattnet (se nedan) kan då frånluftsvärmepumparna även nyttjas för att ta värme från marken. Ett 10-antal borrhål görs i föreningens mark, i vilka kylledningar då leds ner och hämtar värme ur marken. Det andra värmepumpsalternativet (paket 4) är att installera värmeåtervinning på frånluftssystemet i kombination med ett bergvärmesystem med 10 st borrhål. Även här installeras 6 st. varvtalsstyrda värmepumpar, av vilka 2 st. används till borrhålen och de 4 andra som frånluftsvärmepumpar. En av frånluftsvärmepumparna används för att producera värme med en högre temperatur för att täcka både varmvattnet upp till 57 grader och för att täcka VVC-förlusterna fullt ut. Denna kombination ger en uppskattad värmefaktor på 3,7, en blandning mellan bergvärmepump 3,1 och frånluftsvärmepump 4. Värmesystem 29
I samband med att man moderniserade den gamla fjärrvärmecentralen 2007 injusterade man även husens radiatorsystem som försetts med nya stam- och termostatventiler. Dessa två åtgärder gav ett mycket tydligt avtryck på fjärrvärmeförbrukningen, som sjönk med drygt 20 %. Temperaturmätningar i lägenheterna som gjordes under februari 2015 vid ca -2 0 C visar dock att temperaturen låg högre än vad man hade förväntat sig. Medeltemperaturen dagtid låg på drygt 23 0 C, och vissa lägenheter över 26 0 C. Av boendeenkätens svar framgår det att drygt 55 % föredrar temperaturer mellan 20-22 0 C medan ca 25 % önskar högre än 22 0 C. Ett sätt att möjliggöra en kontrollerad sänkning av lägenhetstemperaturen till 20-21 0 C är att installera ett trådlöst system för individuell temperaturmätning i alla lägenheter. Som en funktion av den individuella temperaturmätningen kan värmesystemets injustering från 2007 följas upp och eventuellt efterjusteras. Eventuellt kalla, igensatta radiatorer, termostatventiller och rörledningar kan på så sätt identifieras och åtgärdas. Inom vissa gränser kan styrelsen/förvaltningen även tillåta att boende som bedöms som mer behövande kan ges en något högre rumstemperatur än övriga. Systemet kan med fördel även utnyttjas för en mer effektiv styrning av lägenhets-temperaturen vid varierande utetemperatur, då det kan ta hänsyn till huskroppens värmelagringsförmåga. Belysning Föreningen har relativt nyligen startat ett program att byta ut alla gamla ljuskällor i fastighetsbelysningen till med energisnåla LED-lampor. Man ser samtidigt över tids och rörelsestyrningen. VA-system Föreningens varmvattenförbrukning är inte anmärkningsvärt hög. Då det rent praktisk har varit komplicerat att mäta förbrukningen (p.g.a. VVC-kretsen) har den fått uppskatttas och vägts in i energibalansen till att utgöra ca 35 % av den totala kallvattenförbrukningen. Det har gett en specifik energiförbrukning för varmvatten på ca 22 kwh/m 2, år, vilket är något under den statistiska normalförbrukningen. Boendeenkäten visar dock att det stora flertalet lägenheter saknar snålspolande utrustning och många svarade att de trodde sig kunna sänka sin varmvattenförbrukning, vilket är såväl en fråga om beteende som tekniska installationer. Det senare kan vara nog så komplicerat i en bostadsrättsförening där lägenhetsinnehavarna normalt stå för investeringskostnaderna. Rent teknisk är det rimligt att anta att det kan vara möjligt att reducera varmvatten-förbrukningen med upp till 15 % av dagens förbrukning. Fastigheterna har ett varmvattensirkulationssystem (VVC-system) draget endast i källarplanet. Detta orsakar tidvis långa väntetider på varmvatten och en ökad vattenförbrukning i de högre belägna lägenheterna. Flera boende klagade på detta i boendeenkäten. Att bygga ut VVC-systemet upp till de översta våningarna är full möjligt, men troligen inte ekonomiskt och energimässigt försvarbart. 30
En tänkbar teknisk lösning skulle kunna vara att dra nya VVC-rör i de avstängda sopnedkasttrummorna tillsammans med värmepumpens kylrör om en sådan installeras. Spillvattensystemet Av ursprungsritningarna på spillvattenssystemen framgår att det att ledningarna under betongplattan går ut i marken från husen till stadens spillvattennät åt tre olika håll. Det samlade spillvattnet håller normalt sett 20-35 0 C. Flödet är dock mycket varierande och samtidigt tidsmässigt i ofas med inkommande kallvatten på väg in i varmvatten-beredaren för att värmas till tappvarmvatten. Att räkna på besparing av spillvatten är generellt svårt. Temperaturen på inkommande kallvatten varierar över året och beror på varifrån vattnet hämtas. Stockholm Vattens temperatur varierar mellan ca 4 och 16 grader, beroende på årstid. Med den centraliserade tappvarmvattenberedning och kallvattenintag i mittenhuset kan det bli relativt komplext att återvinna spillvattenvärmen från de två mindre husen. För att ta vara på spillvärmen från alla tre husen kan man kombinera värmeåter-vinningen i frånluften med värmeåtervinning i spillvattnet med hjälp av den föreslagna frånluftsvärmepumpen. Samma kylkrets som är tänkt att dras till alla tre husen och kyla frånluften kan även kyla och återvinna värmen i en spillvattenvärmeväxlare, en i vardera hus. Ett enklare alternativ är att nöja sig med att återvinna värmen från det större mittenhusets 108 lägenheter med hjälp av kylning av inkommande kallvatten till alla tre husens 231 lägenheter. Då det inkommande kylande vattnet ska gå till mer än dubbelt så många lägenheter som det varma spillvattnet kommer ifrån, kommer det med stor sannolikhet ge en mycket god kyleffekt på spillvattnet. Den samlade spillvattenledningen är förlagd under betongplattan i nedre källarplanet. En ca 7 m lång värmeväxlare kan installeras innan ledningen lämnar huset alt. på rörledningen ute i backen som följer källarfasaden en lång sträcka i mark på utsidan. Oavsett vilket av de två alternativen man väljer är det viktigt att följa VA-verkets direktiv och inte kyla spillvattnet till en lägre temperatur än det för tillfället inkommande kallvattnet som varierar under året mellan 5 till 18 0 C. Denna åtgärd blir mindre lönsam om man väljer och lyckas uppnå resultat med att spara på tappvarmvattenförbrukningen. Styr- och reglersystem Befintlig styrutrustning på så väl värme- som ventilationssystem är av relativt sent datum med en kvarvarande teknisk livslängd på minst 15 år. En installation av den individuella temperaturmätningen kan kompletteras med en mer effektiv styrning av radiatorsystemets framledningstemperatur. En styrutrustning som tar hänsyn till husens värmelagrande effekt vid varierande utetemperaturer och ger en mer behovsstyrd framledningstemperatur och jämnare lägenhetstemperatur. En jämnare lägenhetstemperatur ökar i sin tur möjligheten till sänkning av temperaturen till önskade 21 0 C. 31
Solceller för elgenerering Byggnaderna har en relativt stora platta takytor med en sammanlagd yta på ca 1 700 m 2 vilket skulle kunna lämpa sig väl för utplacering av solceller. Enligt Stockholms Stads solkarta framgår det att det höga oskuggade läget ger en solinstrålning på drygt 1 500 MWh/år. Tekniken att tillvarata denna energi har utvecklas starkt de senaste åren och kostnaden för installationerna sjunker stadigt, mycket p.g.a. konkurrensen från Kina. Stockholms Stad har installerat och dokumenterat en solcellsanläggningar i Roslagstull, Stockholm med tak vars ytor och positionering mot solen är relativt likvärdiga BRF Tosterö. (se stockholm.se/solkarta/fallstudie) Anläggningen driftsattes hösten 2010 och omfattade 210 m 2 solceller på ett ca 1 200 m 2 stort tak. Den installerade effekten är ca 30 kw och kostade ca 55 000 kr/kw att installera. Med dagens priser skulle anläggningen kosta ca 20 000 kr/kw (inkl. moms). Vid tillfället utgick det statligt stöd med ca 55 %. I dag finns inget statligt stöd av betydelse att tillgå. Den producerade elektriciteten har loggats kontinuerligt och mätvärdena har korrigerats med hänsyn till normal årlig solinstrålning, baserat på SMHIs solstatistik från 1922. Anläggningen har i genomsnitt producerat ca 133 kwh/m 2 år vilket med dagens installationskostnad, och utan statligt stöd skulle ge ett energipris på ca 1,3-2 kr/kwh. Föreningen betalalar i dag mellan 1,2-1,25 kr/kwh. Fortsätter installationskostnaderna att sjunka, samtidigt som elpriserna åter börjar stiga kommer solcellsproducerad el på sikt bli ekonomisk lönsam. Även solcellernas verkningsgrad förbättras successivt. Ett problem med solcellerna är att de producerar som mest när behovet är som minst; dagtid och sommartid, och som minst när behovet är som störst; nattetid och vintertid. Praktiskt borde detta inte vara ett problem, om bara de etablerade elproducenterna accepterade att ta hand om överskottselen när den uppstod och returnerade den när behovet ökade, så som man enligt lag är skyldig att göra i t.ex. Tyskland. Det finns tecken på att utvecklingen går mot att hanterar dessa frågor så som man gör i Tyskland och andra EU-länder. Föreningens elanvändning ligger idag på ca 230 MWh/år. Baserat på exemplet ovan skulle 1 000 m 2 solceller täcka knappt 60 % av den elanvändningen, förutsatt att elproducenterna samarbetar med den temporära överskottselen. Installerar man de föreslagna frånluftsvärmepumparna kommer den årliga el-användningen stiga till ca 500 MWh/år. Då förbrukningen blir mer gynnsamt fördelat över tiden kan en rätt dimensionerad solcellsanläggning få avsättning för all producerad elektricitet utan problem med överskottsel. Utplacering av solceller kräver bygglov. 32
Figur 4. Genererad solel för 1 m2 liggande solpanel månadsvis. Boendemedverkansprojekt En avgörande faktor för att uppnå förväntade resultat med samtliga föreslagna åtgärder, inte minst temperatursänkningen och varmvattenbesparingen, är att styrelsen får med sig medlemmarna i beslutsprocessen och genomförandet. Medlemmarna måste liksom styrelsen förstå så väl de ekonomiska som de miljömässiga konsekvenserna och kunna ge styrelsen mandat att långsiktigt investera relativt stora belopp i energibesparande åtgärder. En föreningsstyrelse i en bostadsrättsförening består ofta av lekmän med begränsad kunskap och kompetens kring den relativt komplexa teknik och ekonomi som energieffektivisering utgör. Styrelsens medlemmar byts även ut med varierande frekvens, vilket gör att kontinuiteten och engagemanget för olika frågor kan variera över tiden. Ett boendemedverkansprojekt, som omfattar de sociala och ekonomiska aspekterna av energieffektiviseringsåtgärderna är ett bra sätt att långsiktigt öka medlemmarnas medvetenhet, förståelse och motivation för varför man ska investera i energieffektiviserande åtgärder, sänka sin rumstemperatur och spara på varmvatten. För många medlemmar handlar det även om att motiveras till att ändra mångåriga vanor. Projektet, som löper på flera år, riktar sig till de boende och innehåller olika former av informationsspridning, utbildning, medlemsträffar och interaktiva boendeenkäter. Boendemedverkansprojektet föreslås innehålla följande huvudmoment: Boendeinformation om resultatet av BeBo-förstudien Kompletterande boendeenkät Fortsatta boendemöten och informationskampanjer Ekonomiska kalkyler och ekonomiskt tänkande Miljömärkning av fastigheten, diplomering av föreningen Mätning alt. visualisering av energi- och tappvattenförbrukning Ramupphandling av el- och vattenbesparande lägenhetsutrustning Rutiner för nyttjande av tvättstugeutrustning Boendemedverkansprojekts omfattning innehåll presenteras mer ingående i bilaga 6 33
Fuktanalys Föreningens fastigheter har inga kända fuktproblem. Energiberäkningar av planerade åtgärder Utgående från energisimuleringen av utgångsläget har energibesparingar för valda åtgärder beräknats. Samtliga indata för beräkningen bifogas i bilaga 2. Filpstadsbacken 36 Indata, simulering av åtgärder Enhet Värde Förändring från utgångsläget Atemp m 2 3 377 Aom, Omslutande area mot ute och ouppvärmda utrymmen m 2 Glasarea (Obs ej fönsterarea) m 2 Norr 3 695 49 m 2 Öster 77 m 2 Söder 63 m 2 Väster 81 U-värden och areor: Yttervägg W/m 2 K m 2 0,198 2 406 Källarvägg W/m 2 K m 2 - - - Tak/vindsbjälklag W/m 2 K m 2 0,19 317 Fönster W/m 2 K m 2 1,6 404-0,6 Grund/golv W/m 2 K m 2 0,62 485 Dörrar W/m 2 K m 2 2 34,4 Köldbryggor, eventuella ingår i fasadens U-värde W/K Ventilation, grundflöde l/sm 2 0,37-0,02 34
Specifik luftläckning, vid 50 Pa l/m 2,s 0,55 Energianvändning: Tappvarmvatten kwh/år 75 810-12 660 Hushållsel kwh/år 91 180 Fastighetsel kwh/år 33 800 Filpstadsbacken 38-44 Indata, simulering av åtgärder Enhet Värde Förändring från utgångsläget Atemp m 2 8 400 Aom, Omslutande area mot ute och ouppvärmda utrymmen m 2 Glasarea (Obs ej fönsterarea) m 2 Norr 7 191 41 m 2 Öster 217 m 2 Söder 44 m 2 Väster 190 U-värden och areor: Yttervägg W/m 2 K m 2 0,198 4 494 Källarvägg W/m 2 K m 2 - - - Tak/vindsbjälklag W/m 2 K m 2 0,19 832 Fönster W/m 2 K m 2 1,6 892-0,6 Grund/golv W/m 2 K m 2 0,62 1 033 Dörrar W/m 2 K m 2 2 41 35
Köldbryggor, eventuella ingår i fasadens U-värde W/K Ventilation, grundflöde l/sm 2 0,41-0,06 Specifik luftläckning, vid 50 Pa l/m 2,s 0,55 Energianvändning: Tappvarmvatten kwh/år 188 570-31 500 Hushållsel kwh/år 227 000 Fastighetsel kwh/år 84 000 Filpstadsbacken 46-50 Indata, simulering av åtgärder Enhet Värde Förändring från utgångsläget Atemp m 2 6 120 Aom, Omslutande area mot ute och ouppvärmda utrymmen m 2 Glasarea (Obs ej fönsterarea) m 2 Norr 4 988 34 m 2 Öster 92 m 2 Söder 11 m 2 Väster 235 U-värden och areor: Yttervägg W/m 2 K m 2 0,16 2 841 Källarvägg W/m 2 K m 2 - - - Tak/vindsbjälklag W/m 2 K m 2 0,19 601 Fönster W/m 2 K m 2 1,6 646-0,6 36
Grund/golv W/m 2 K m 2 0,62 896 Dörrar W/m 2 K m 2 2 35 Köldbryggor, eventuella ingår i fasadens U-värde W/K Ventilation, grundflöde l/sm 2 0,43-0,08 Specifik luftläckning, vid 50 Pa l/m 2,s 0,55 Energianvändning: Tappvarmvatten kwh/år 137 380-22 900 Hushållsel kwh/år 165 250 Fastighetsel kwh/år 61 200 Beräkningsresultat från enskilda åtgärders och åtgärdspakets energibesparing i syfte att nå en halverad energianvändning redovisas i figur 5.1 och 5.2 nedan. 37
kwh/m2 Halvera Mera Förstudie kv Tosterö 3 Fastighetsel Fjärrvärme 10,1 10,1 10,1 10,1 10,1 10,1 100 88 90 94 97 91 Nuvarande förbrukning 2010-14 Sänkning temperatur Sänkning luftflöde Minskad VVförbrukning VÅ spillvatten FB38-44 Kompletterande energiglas Figur 5:1 Beräknad energiprestanda efter planerade enskilda åtgärder i åtgärdspaket 1 och 2. 38
kwh/m2 Halvera Mera Förstudie kv Tosterö 3 12,6 Fastighetsel Fjärrvärme 12,6 10,1 201 10,1 10,1 140 123 10,1 10,1 101 100 76 66 25,5 Före 1990 Efter 1990 Efter 2003 Efter 2007 Förbr. 2010-14 Efter paket 1 Efter paket 2 19 Efter paket 3 33,3 1 Efter paket 4 Figur 5:2 Beräknad energiprestanda efter tidigare gjorda åtgärder samt fyra möjliga åtgärdspaket med rimligt god ekonomisk avkastning. Viktigt att notera att paketen är olika investeringsalternativ och ska inte adderas till varandra. Åtgärdspaket 1: Temperatur- och luftflödessänkning, minskad varmvatten Åtgärdspaket 2: Temperatur- och luftflödessänkning, minskad varmvatten, värmeåtervinning spillvatten, energiglas Åtgärdspaket 3: Temperatursänkning, frånluftsvärmepump Åtgärdspaket 4: Temperatursänkning, frånlufts-bergvärmepump 39
Energianvändningen före 1990 avser innan man tilläggsisolerade fasaderna och installerade gasfyllda tvåglas-fönster i de gamla fönstrens karmar. 2003 bytte man ut frånluftsfläktarna och installerade utetemperaturstyrning. 2007 byte man ut fjärrvärmeundercentralen, stam- och termostatventiler och injusterade värmesystemet. Åtgärdspaket 3 och 4 omfattar en centralt placerad värmepumpsanläggning, nya frånluftsfläktar och återvinningsbatterier i frånluftskanalerna. I anslutning till värmepumparna installeras en stor ackumulatorvolym för radiatorvatten. Trådlösa temperaturgivare installeras i lägenheterna och temperaturen sänks efter ev. injustering med 1-2 0 C. I åtgärdspaket 4 ingår även en två bergvärmepumpar och 10 st. borrhål i förenings mark. Kostnadsbedömningar Nedanstående tabell visar en kostnadsbedömning av planerade åtgärder. Redovisade siffror är BRF Tosterös beräknade investeringskostnad inklusive moms. Åtgärdskostnaderna avser endast kostnader för energieffektiviseringsåtgärder vilket innebär att värdena har rensats från underhållsbehov, ökad komfort och modernisering så att bara den energibesparande delen och förutsättningar för att kunna utföra denna ingår. Beräknade kostnader för energisparåtgärder. Nr Åtgärd Kostnad per lgh (kkr.) Totalkostnad fastigheten (kkr.) Andel underhåll (%) 1 Sänkt rumstemperatur till 21 0 C 2 Sänkt frånluftsflöde till 0,35 l/sm 2 3 Minskad varmvattenanvändning 4 Återvinning spillvattenenergi FB 38-44 1,3 450 0,86 200 1,8 420 1,6 375 5 Energiglas 10 2 300 6 Åtgärdspaket 1 (åtgärd 1-3) 4 1 070 7 Åtgärdspaket 2 (åtgärd 1-5) 15,6 3 745 8 Åtgärdspaket 3 (temperatursänkning, frånlufsvärmepump) 9 Åtgärdspaket 4 (temperatursänkning, frånluft/bergvärmepump) 23,8 5 500 27,3 6 450 40
Totalt (NA) Ingen av ovanstående åtgärder är motiverade av underhållsskäl. I åtgärden temperatursänkning ingår en installation av en trådlös temperaturgivare i varje lägenhet samt ett komplett system för att ta emot mätdata och göra den tillgänglig på Internet för styrelse och förvaltning. Kalkylen baseras på en budgetoffert från en av flera systemleverantörer för leverans och idrifttagning av beprövad hårdvara och mjukvara, ca 260 kkr. Utöver detta har en uppskattad summa för injustering av värmesystemet, samt åtgärdande av ev. defekta termostat-ventiler adderats, ca 190 kkr. För kostnaden för åtgärden sänkt frånluftflöde har arbetstiden för beräkning, justering och uppföljning av frånluftsfläktarnas styrutrustning uppskattats, ca 25 kkr. Därtill har uppskattade kostnader för en injustering och uppmätning av ventilationssystemet adderats, ca 175 kkr. Trapphusaggregaten är i stort behov av utbyte vilket bör göras i samband med ventilationsinjusteringen, Kostnaden för detta har uppsakttats till 600-700 kkr. I kostnaden för minskning av tappvarmvattenförbrukning ingår inköp och montage av ny snålspolande armatur till ca 75 % av alla lägenheter samt föreningens egna tappställen i tvättstugor, WC och rekreationsrum, ca 2,4 kkr./lgh. Kostnaden för värmeåtervinning spillvatten baseras på offerter för en rostfri liggande värmeväxlare från motsvarande installationer, ca 180 kkr. samt en uppskattad installationskostnad för betong- och rörarbeten, ca 195 kkr. Kostnaden för energiglas baseras på budgetoffert från leverantör av specialglas på material och montagearbete, ca 2 kkr./m 2. Kostnaderna för de två alternativen värmepumpar baseras på budgetofferter från installationsentreprenörer som inventerat de faktiska förutsättningarna på plats, ca 5 050 resp. 6 000 kkr. Till detta har adderats en kostnad för temperaturövervakning i lägenheterna så som ovan, 450 kkr. Ekonomisk analys Den teoretiska beräkningen kommer ofta i konflikt med den ekonomiska verkligheten och bostadsrättsföreningens ekonomiska kalkyler. Det finns flera faktorer som inverkar på de förslag som kan ge de bästa besparingarna, som t.ex: Avgiftstak mot möjlig investering Ekonomi, räntor, avskrivningstider mm. Bidragsmöjligheter och bokföringsalternativ Förändring i föreningsstyrelse 41
Kalkylförutsättningar för investeringar BRF Tosterös kalkylförutsättningar för byggnaden redovisas nedan tillsammans med BeBo:s rekommenderade förutsättningar. BRF Tosterö BeBo Livslängd installationsåtgärder År 15 15 Livslängd byggtekniska åtgärder År 40 40 Elpris inkl. moms kr/kwh 1,22 1,2 Real elprisökning % / år 0 0 Fjärrvärmepris inkl. moms kr/kwh 0,94 0,80 Real fjärrvärmeprisökning % / år 0 1 Inflation % / år 0 2 Realt ändrade underhållskostnader % / år 0 0 Ekonomiska beräkningar Tabellen visar en LCC-analys för valda åtgärder. I tabellen redovisas beräknad värmeoch elbesparing, beräknad tåld investering, uppskattad investeringskostnad och nuvärde för respektive åtgärd samt för hela åtgärdspaketet. Tåld investering är beräknad med 5 % avkastningskrav. Byggnaden Värme, kwh/m 2 år Fastighetsel kwh/m 2 år Besparing kwh/m 2 år Tåld investering kkr. Verklig investering kkr. Nuvärde, kkr. Befintligt 100 10 - - - - Temperatursänkning 12-12 1 305 450-42
Frånluftssänkning 10-10 1 075 200 - Minskad VV.förbrukn. 5,3-5,3 1 200 420 - VÅ spillvatten FB 38 2,5-2,5 520 375 - Energiglas 8,3-8,3 2 050* 2 300* - Åtgärdspaket 1 23,8-23,8 4 340 1 070 7 428 Åtgärdspaket 2 33,7-33,7 7 045 3 745 11 236 Åtgärdspaket 3 80-15,3 64,7 8 600 5 500 6 019 Åtgärdspaket 4 99-23 76 11 425 6 450 7 019 Totalt (NA) - - - - - - * Vid 4 % avkastningskrav ger åtgärden en negativ LCC-kostnad med uppskattad investering. Injustering av värme- och ventilationssystem samt installation av extra energifönster kommer att minska drag och oönskade temperaturvariationer. En sänkning av energianvändningen som paket 1-4 skulle innebära skulle förutom en minskning av föreningens driftkostnader en betydande minskad miljöbelastning vilket kommer vara en viktig faktor när beslut kommer att fattas om genomförande. Resultat- och Kassaflödespåverkan för åtgärdspaketen redovisas i nedanstående diagram, beräknade i BeBo Lönsamhetsverktyg (www.belokalkyl.se). Fullständig rapport finns i bilaga 3. Figur 4.1 Resultat- och kassaflödespåverkan Paket 1. 43
Figur 4.2 Resultat- och kassaflödespåverkan Paket 2. Figur 4.3 Resultat- och kassaflödespåverkan Paket 3. Figur 4.4 Resultat- och kassaflödespåverkan Paket 4. 44
Resultat från förstudien Förstudien har visat att Brf Tosterö 3, trots ett relativt gott utgångsläge till följd av tidigare tilläggsisolering, undercentraler etc. fortfarande har tämligen god potential till ytterligare besparingar. Arbetet med förstudien har också väckt positivt engagemang i föreningsstyrelsen och bland de boende. De åtgärdsförslag som föreligger kan indelas i både lättplockade frukter och mer resurskrävande insatser. Dessutom samverkar de olika insatsernas effekt och kostnad med varandra och beror även på i vilken ordning och kombination de genomförs. En viktig förutsättning för att kunna lyckas med besparingsmålet är dessutom att kunna väl förankra åtgärderna såväl hos medlemmarna som hos framtida styrelser, förvaltning etc. Samtidigt har insikten väckts om att föreningens fastigheter på sikt kan ha förutsättningar för att nå energiförbrukningsnivåer motsvarande lågenergihus och det finns ett intresse för att fortsätta undersöka möjligheterna för detta. Förstudien har identifierat ett antal mer eller mindre omfattande åtgärder vilket visar att det är tekniskt möjligt att halvera fastighetens nuvarande energiförbrukning. Utgår man från fastighetens ursprungliga tekniska status så har de omfattande åtgärder som utförts under de senaste 25 åren näst intill redan halverat energianvändning. Den ursprungliga energianvändning har uppskattats till ca 210 kwh/m 2, år mot dagens ca 110 kwh/m 2, år. Med rimlig lönsamhet är det möjligt att sänka energianvändning till mindre än 35 % av dagens förbrukning. Det kräver dock stora och långsiktiga investeringar. Förstudien redovisar fyra åtgärdspaket med olika besparingsresultat och investeringsnivå. Viktigt att notera att paketen är olika investeringsalternativ och ska inte adderas till varandra. Åtgärdspaket 1 omfattar installationstekniska åtgärder såsom sänkning av rumstemperaturer och luftflöden, injustering av värme- och ventilationssystem samt snålspolande tappvarmvattenarmaturer. Paketet beräknas kosta drygt 1 miljon kr och sänka den specifika energianvändning till ca 86 kwh/m 2, år. Åtgärdspaket 2 omfattar paket 1 kompletterad med värmeåtervinning spillvatten hus FB 38-44 samt extra energiglas på fastighetens fönster. Paketet beräknas kosta ca 3,75 miljoner kr och sänka den specifika energianvändning till ca 76 kwh/m 2, år. Åtgärdspaket 3 omfattar en sänkning av rumstemperaturen samt installation av en frånluftsvärmepumpsanläggning. Paketet beräknas ca 5,5 miljoner kr och sänka den specifika energianvändning till ca 45 kwh/m 2, år. Åtgärdspaket 4 omfattar en sänkning av rumstemperaturen samt installation av en kombinerad frånlufts- och bergvärmepumpsanläggning. Paketet beräknas ca 6,5 miljoner kr och sänka den specifika energianvändning till ca 34 kwh/m 2, år. 45
Genomförande och uppföljning Redan genomförda åtgärder Redan under förstudien har insikter gjorts som lett till åtgärder och ökad kunskap i linje med projektets mål. Sänkt rumstemperatur 0,5 0 C utan förvarning - genomfördes i januari 2015 som en direkt följd av enkätundersökningen. Fördjupad kunskap om föreningens avtal för värme och el ledde dels till kännedom om föreningens CO2-avtryck (292 ton CO2-ekv. och 228 g kärnbränsleavfall) och omedelbar omförhandling av avtalen till ursprungsmärkta, miljövänliga alternativ. Dessutom har förstudien resulterat i en god överblick hos föreningsstyrelsen över och intresse för såväl alternativa energileverantörer som för statlig och kommunal styrning av energifrågor liksom för relevanta pilotprojekt Av de åtgärder som föreslagits i förstudien väljer föreningsstyrelsen att i tid och prioritering rangordna dem som följer: Lättplockade frukter Installation av individuella temperaturmätare Sänkt rumstemperatur ned till 21 0 C inkl. injustering värmesystem Reducerat luftflöde ned till 35 l/s, inkl. injustering ventilationssystem Boendemedverkansprojekt som genomförs parallellt med samtliga åtgärder Efter utvärdering Minskad varmvattenförbrukning Installation av energiglas På längre sikt Paket 3 = Kombinerad frånlufts- och spillvattenvärmepump I detta förslag ingår en temperatursänkning med ca 2 0 C. Föreningsstyrelsen avser att på Årsmötet i maj 2015 presentera resultaten av förstudien och framlägga ett förslag om att påbörja genomförande av de enklare åtgärderna i det hus (Fb 36) där stamrenoveringen redan är klar. Efter utvärdering av de enkla åtgärderna i pilothuset kan man sedan gå vidare med de dessa i efterföljande två hus (Fb38-44 resp. Fb46-50), samt de ev. även de åtgärder som kategoriserats under På längre sikt. Föreningsstyrelsen anser det viktigt att kunna utvärdera mellan de olika faserna och att boendemedverkan är en viktig förutsättning för flera av åtgärderna. 46
Bilaga 1 Beräkningsindata Energiberäkningsprogram Här visas beräkningsindata till energiberäkningen av utgångläget. Filipstadsbacken 36 I ovanstående tabell för husets energibalans, och som är en utskrift från energiberäkningsprogrammet BV 2 ingår hushållsel med 27 kwh/m2, år i El till fastighets- och hushållsel Hushållselen ingår inte i den enligt BBR redovisade energianvändningen kwh/m2, år. 47
48
Efter tidigare genomförda åtgärder på klimatskärmen är det samlade Um-värde bara obetydligt högre än dagens nybyggnadsnorm (0.4 W/m2 0 C) 49
50
Filipstadsbacken 38-44 I ovanstående tabell för husets energibalans, och som är en utskrift från energiberäkningsprogrammet BV 2 ingår hushållsel med 27 kwh/m2, år i El till fastighets- och hushållsel Hushållselen ingår inte i den enligt BBR redovisade energianvändningen kwh/m2, år. 51
52
Efter tidigare genomförda åtgärder på klimatskärmen är det samlade Um-värde bara obetydligt högre än dagens nybyggnadsnorm (0.4 W/m2 0 C) 53
54
Filipstadsbacken 46-50 I ovanstående tabell för husets energibalans, och som är en utskrift från energiberäkningsprogrammet BV 2 ingår hushållsel med 27 kwh/m2, år i El till fastighets- och hushållsel Hushållselen ingår inte i den enligt BBR redovisade energianvändningen kwh/m2, år. 55
56
Efter tidigare genomförda åtgärder på klimatskärmen är det samlade U-värde bara obetydligt högre än dagens nybyggnadsnorm (0.4 W/m2 0 C) 57
58
Bilaga 2 Beräkningsindata Åtgärdspaket Åtgärdspaket 1. Indata och Diagram Åtgärdspaket 2. Indata och Diagram 59
Åtgärdspaket 3. Indata och Diagram Åtgärdspaket 4. Indata och Diagram 60
Bilaga 3 Rapport BeBo Lönsamhetskalkyl Paket 1 Tempsänkning, luftflödessänkning, varmvattenminskning Input och grundläggande antaganden Kalkylens startår 2015 Antal lägenheter 231 Bostadsyta 17900 m² atemp Total utgift 1070 tkr Varav investering 100 % Varav underhåll 0 % Befintlig hyra Hyrestillägg kr/m² atemp kr/m² atemp Värmekostnad 0.94 kr/kwh Elkostnad 1.22 kr/kwh Besparing värme 22.4 kr/m² atemp Besparing el 0 kr/m² atemp Besparing vatten 0 kr/m² atemp Minskat underhåll -1.68 kr/m² atemp Kalkylränta 5 % Restvärde år 2034 vid 5% direktavkastn.krav 7428 tkr Nuvärdet av restvärdet 2799 tkr Nuvärdet av driftnetton 4628 tkr Avkastningsvärde 7428 tkr Bedömt värde 415 kr/m² atemp Direktavkastning år 1 5 % 61
Paket 2 Tempsänkning, luftflödessänkning, varmvattenminskning, värmeåtervinning spillvatten, energiglas. Input och grundläggande antaganden Kalkylens startår 2015 Antal lägenheter 231 Bostadsyta 17900 m² atemp Total utgift 3745 tkr Varav investering 100 % Varav underhåll 0 % Befintlig hyra Hyrestillägg kr/m² atemp kr/m² atemp Värmekostnad 0.94 kr/kwh Elkostnad 1.22 kr/kwh Besparing värme 31.7 kr/m² atemp Besparing el 0 kr/m² atemp Besparing vatten 1.68 kr/m² atemp Minskat underhåll -1.96 kr/m² atemp Kalkylränta 5 % Restvärde år 2034 vid 5% direktavkastn.krav 11236 tkr Nuvärdet av restvärdet 4235 tkr Nuvärdet av driftnetton 7002 tkr Avkastningsvärde 11236 tkr Bedömt värde 628 kr/m² atemp Direktavkastning år 1 5 % 62
Paket 3 Tempsänkning, frånluftsvärmepump Input och grundläggande antaganden Kalkylens startår 2015 Antal lägenheter 231 Bostadsyta 17900 m² atemp Total utgift 5500 tkr Varav investering 100 % Varav underhåll 0 % Befintlig hyra Hyrestillägg kr/m² atemp kr/m² atemp Värmekostnad 0.94 kr/kwh Elkostnad 1.22 kr/kwh Besparing värme 76 kr/m² atemp Besparing el -18.74 kr/m² atemp Besparing vatten 0 kr/m² atemp Minskat underhåll -2.63 kr/m² atemp Kalkylränta 15.3 % Restvärde år 2034 vid 5% direktavkastn.krav 0 tkr Nuvärdet av restvärdet 0 tkr Nuvärdet av driftnetton 6019 tkr Avkastningsvärde 6019 tkr Bedömt värde 336 kr/m² atemp Direktavkastning år 1 16.24 % 63
Paket 4, Tempsänkning, frånlufts- bergvärmepump Input och grundläggande antaganden Kalkylens startår 2015 Antal lägenheter 231 Bostadsyta 17900 m² atemp Total utgift 6450 tkr Varav investering 100 % Varav underhåll 0 % Befintlig hyra kr/m² atemp Hyrestillägg kr/m² atemp Värmekostnad 0.94 kr/kwh Elkostnad 1.22 kr/kwh Besparing värme 83.5 kr/m² atemp Besparing el -29.2 kr/m² atemp Besparing vatten 0 kr/m² atemp Minskat underhåll -2.63 kr/m² atemp Kalkylränta 11.75 % Restvärde år 2034 vid 5% direktavkastn.krav 0 tkr Nuvärdet av restvärdet 0 tkr Nuvärdet av driftnetton 7019 tkr Avkastningsvärde 7019 tkr Bedömt värde 392 kr/m² atemp Direktavkastning år 1 13.18 % 64