Tekningars betydelse

Svenska ishockeyförbundet Elittränarutbildning 2007-01-13 Tekningars betydelse är en matchavgörande faktor Magnus Blårand Handledare: Tommy Boustedt, Jim Brithén

Sammanfattning En stor skillnad mellan hockey och andra bollspel som bör nämnas är igångsättande av spelet. Efter avblåsning eller start av match börjar spelet med en så kallad tekning. Detta är ett tillfälle i spelet där man alltid får en god chans att erövra pucken. Dessutom är det relativt energiekonomiskt att erövra pucken vid just tekning om man jämför med att ta pucken av motståndaren. Tränare och spelare är alltjämt överens om hur viktigt det är att vinna och man utvecklar nya uppställningar och tekningsvarianter för att vinna fördel gentemot sina motståndare. Det diskuteras också olika typer av taktik för beroende på vilken zon man ska starta spelet i, till exempel huruvida man ska teka framåt, bakåt, eller gå in och låsa. För att gå rakt på sak så leder så mycket som var femte tekning till ett avslut som i sig skulle kunna leda till mål. Att göra mål är ju som bekant ganska viktigt för att vinna matcher. Ett faktum som befästs med denna undersökning är också att det lag som vinner flest vinner också matchen. Förvisso är inte siffrorna överväldigande men det är ändå klar övervikt till nas fördel. Om man kan komma upp i så hög effektivitet som 15 % på chanser som uppkommer med hjälp av så är det inte omöjligt att det skulle kunna göras upp till 2 mål per match. Den siffran är man inte uppe i enligt min undersökning utan man ligger strax under hälften av detta, 5 mål på 6 matcher. Slutsatsen av detta är att har en klart avgörande roll när det gäller utgången av matcher, även om rollen är mindre än vad jag trodde den skulle vara. Förhoppningen är dock att ett ökat fokus på offensiv hockey kommer att göra till en allt mer avgörande faktor för att vinna matcher. Framtiden kommer med en ökad medvetenhet och större fokus på att hitta offensiva lösningar och då blir puck innehavet allt viktigare, vilket då i förlängningen leder till att tekningen blir allt viktigare. Anledningen till min tro på att får en allt mer central roll är de många tillfällen som man kan vinna pucken med liten ansträngning. 2

Innehållsförteckning Sammanfattning 2 1. Inledning 4 2. Bakgrund 5 2.1 Allmänt om 5 2.2 Teknik 6 2.3 Taktik 6 3. Syfte och frågeställning 8 4. Metod 9 5. Resultat 10 6. Diskussion 17 6.1 Metod 17 6.2 Resultat 17 6.3 Framtida forskning 19 Referenslista 20 3

Inledning Ishockey är ett spel med hög fart på en relativt liten yta. Spelet i sig går ut på att förpassa pucken i motståndarnas mål utan att bryta reglerna. Detta gör hockey till tekniskt och taktiskt svårt i jämförelse med andra bollspel där man ofta har en större yta, kortare eller ingen förlängning av arm och definitivt ett underlag med större friktion. En stor skillnad bör dock nämnas och det är igångsättande av spelet. Varje hockey match startas med en så kallad tekning. Detta är ett tillfälle i spelet där man alltid får en god chans att erövra pucken, så ofta som varje gång spelet ska sättas igång efter avblåsning. Dessutom är det relativt energiekonomiskt att erövra pucken vid just tekning om man jämför med att ta pucken av motståndaren. Tränare och spelare är alltjämt överens om hur viktigt det är att vinna och man utvecklar nya uppställningar och tekningsvarianter för att vinna fördel gentemot sina motståndare. Det diskuteras också olika typer av taktik för beroende på vilken zon man ska starta spelet i, till exempel huruvida man ska teka framåt, bakåt, eller gå in och låsa (mailkontakt och diskussioner på ETU). En undran i detta är hur mycket egentligen betyder för utgången av hockeymatcher. Är skillnaden på vinst och förlust eller är de bara en del av spelet som ej påverkar resultatet? I boken ungdoms ishockey (sisu idrottsböcker) påstås det att de lag som vinner flest oftast också vinner matchen. Är detta sant så måste vi träna så det står härliga till!! 4

Bakgrund Allmänt om Nedan presenteras reglerna - begränsningarna för det enklaste sättet att erövra pucken på. Tekningar är utan tvivel det sätt som kostar minst energi att vinna pucken på. Utan att ironi måste det också sägas att innehav av pucken är ett måste om man avser att vinna hockeymatcher då man ej bör förlita sig på att motståndarna gör självmål. NEDSLÄPP Face-offs a) Ett nedsläpp skall utföras vid varje periods början och efter varje stopp i spelet. b) Alla nedsläpp skall utföras enbart: 1 - på någon av de nio tekningspunkterna, eller 2 - någonstans på två tänkta linjer som är parallella med långsidorna och går från tekningspunkterna i neutralzon. Se figuren på nästa sida. c) Nedsläpp skall utföras på mittpunkten: 1 - vid periodstart, 2 - efter att mål gjorts, 3 - efter en felaktig icingavblåsning, eller 4 - för tidigt byte av målvakt. Om inte annat anges i reglerna. (se regel 411 b) d) Nedsläpp skall utföras på en tekningspunkt i det försvarande lagets försvarszon: 1 - alla spelstopp orsakas av försvarande lag i sin försvarszon. (pucken skall släppas på den tekningspunkt som är på den sida där spelstoppet uppstod, om ej annat anges i dessa regler), 2 - om ett mål görs inkorrekt genom att pucken reflekteras på en funktionär och in i mål. 3 - om ett anfallande lag inte gör mål på ett Straffslag. e) Nedsläpp skall utföras på en tekningspunkt i det anfallande lagets försvarszon: 1 - när en puck är spelad till icing av det anfallande laget, eller 2 - efter en avsiktlig offside av det anfallande laget. - 51 - Administrerande förbund kan besluta om annat system för poängräkning samt eventuell overtime och/eller straffslagsavgörande. Om spelet stoppas av någon anledning som inte anges i reglerna, skall nedsläpp ske på närmaste punkt eller tänkta linje i neutral zon där pucken senast spelades. Tekningspunkter och tänkta linjer - 52 - f) Nedsläpp skall utföras på tekningspunkterna i den neutrala zonen: 1 - efter offside, 2 - efter att det anfallande laget gjort någon överträdelse mot reglerna i sin anfallszon, eller 3 - om efter ett stopp i spelet en eller båda försvararna, som spelar i närheten av sin blålinje i anfallszonen, eller någon spelare, som kommer från bänken i det anfallande laget, skulle åka in i anfallszonen nedanför yttre kanten på tekningscirklarna. g) Nedsläpp skall utföras utmed de tänkta linjerna: 1 - efter en passningsoffside, om inte pucken är spelad från försvarszonen av anfallande lag. (se regel 440 d) 2 - efter en förseelse mot reglerna av något av lagen, på den punkt på linjerna som är närmast den plats där spelet var då det stoppades, om inte annat anges här ovan. 442 UTFÖRANDE AV NEDSLÄPP Procedure for conducting face-offs a) Domaren eller linjemannen skall släppa pucken mellan två spelares klubbor - nedsläpp. b) Spelarna skall vara placerade mitt emot varandra och vara vända mot 5

motståndarnas kortsarg. De skall vara placerade på ungefär en klubblängds avstånd ifrån varandra och med klubbladet på isen i det vita fältet i tekningspunkten. c) Spelaren i det anfallande laget skall på sin anfallsplanhalva först placera sin klubba på isen tätt följd av spelaren i det försvarande laget. - Hursomhelst, när nedsläpp sker på mittpunkten skall spelaren i bortalaget först placera sin klubba på isen. - 53-1. Funktionären ska inte blåsa i visselpipan då spelet startas. 2. Inget byte av spelare skall tillåtas förrän nedsläppet utförts och spelet startats, förutom när utvisning utdömts som påverkar numerären på isen. 3. Om en spelare, som ska utföra nedsläppet, inte omedelbart intar sin rätta plats, när har får direktiv om detta av domaren eller linjemännen, skall funktionären visa bort spelaren från nedsläppet och ersätta honom med en lagkamrat som är på isen. 4. Om en spelare åker in i tekningscirkeln, skall domaren eller linjemannen blåsa i visselpipan och göra om nedsläppet, utom om det icke felande laget får kontroll över pucken. 5. Domaren skall utdöma tillhörande utvisning(ar) för överträdelser gjorda av spelaren. (http://www.sweockey.se/files/{cb901d07-d803-4782-8a5d-189c852e714b}.pdfh) Varje tekning ger en chans att vinna pucken och därmed kunna göra matchavgörande manövrar. Detta borde då betyda att är en starkt avgörande faktor för utgången av varje match. Det lag som vunnit flest vinner oftast matchen. (T. Boustedt, Tekningar) Teknik Den som tekar bör inte bara ha ett stort och taktiskt kunnande, utan bör vara speciellt stark i handleder, bål och ben. Detta för att kunna använda sin goda balans i syfte att vinna tekningen. Greppet på klubban bör vara bredare än när man skjuter och passar för att kunna utveckla större kraft genom hävstångs-principen. I utförandet bör man försöka komma in under motståndaren för att komma så nära pucken som möjligt och man bör som tekare alltid ha ögonen på pucken för att kunna reagera innan pucken träffar isen. Taktik Det finns tre grundläggande principer för taktiska val när man ska teka: 1) slå bort motståndarens klubba för att själv kunna föra pucken bakåt till sina medspelare. 2) Försöka träffa pucken direkt för att kunna styra den i sitt syfte, framåt eller bakåt 3) Låsa upp motståndaren så att en medspelare kan gå in och gräva ut pucken och på så sätt vinna fördel av puckinnehav. Vidare bör varje femma komma överens om hur man agerar vid vinst respektive förlust i alla tre zonerna. Givetvis måste man vara överens om vilken strategi man ska använda i respektive zon, (Svenska ishockeyförbundet, Ishockey för ungdom 2). 6

Exempel på tekningsvarianter I anfallszon (sk. Bossy) Syftet är att komma till ett snabbt avslut i ett bra läge. I mittzon Syftet är att på ett effektivt sätt komma in i anfallszon och kunna producera målchanser I försvarszon Syftet är att inte släppa till målchanser för motståndarna 7

Syfte och frågeställning Syftet med detta arbete är att klargöra vikten av som matchavgörande faktor. Frågeställning 1) Vinner de lag sina matcher som vinner flest i matchen? Frågeställning 2) Hur stor andel i % av alla leder till farlighet/avslut? Frågeställning 3) Är en matchavgörande faktor? 8

Metod Jag har använt en kvantitativ metod där jag samlat information för att göra ett statistiskt underlag. Jag valde en kvantitativ metod då det är ett exakt resultat som efterfrågas. Urvalet av matcher kommer sig av kravet från SIF, att det som skulle undersökas var elithockey, gärna av internationell karaktär. Vidare var jag tvungen att begränsa mig dels beroende på tidsaspekten men även av tillgången, då jag ej själv har upptagningar av ishockeymatcher med internationell eller yppersta nationell elitklass. De internationella matcher som studerats har tillhandahållits av Mårten Fredriksson (Svenska Ishockeyförbundet och GIH). Dessa matcher kopierades från hans dator till min portabla hårddisk. Matcherna är Mårtens egna upptagningar som han gjort i samband med sina uppdrag som sk. Videocoach för Tre Kronor. De matcher som kopierades var Sverige- Ryssland(OS), Sverige-Kazakstan(OS), Sverige-Tjeckien(VM), Sverige-Finland(LGhockeygames). Matcherna från elitserien har jag fått av Fredrik Andersson (ass. Tränare i Modo). Dessa matcher är kopior av klubbens egna upptagningar som gjorts i samband med dessa matcher. Det praktiska genomförandet av insamlingen av material gjordes i Windows Media Player. Vid varje tekning stoppades uppspelningen för att nollställa ett tidtagarur som användes för att kontrollera tiden efter nedsläpp. Detta då jag valt att begränsa den farliga tiden efter en tekning till 10 sekunder. De vill säga har en motståndare rört pucken eller man ej fått till ett avslut efter 10 sekunder så anses det inte vara tekningen som ligger till grund för eventuell farlighet alternativt mål, utan spelskicklighet. Klockan stoppades således efter 10 sekunder och så även uppspelningen av matchen för att kunna för anteckningar av vad som hänt vid tekningen. Anteckningsunderlaget bifogas som bilaga. För att få ett större underlag till prövningen av frågan: Vinner de lag sina matcher som vinner flest i matchen?, har jag även gjort en sammanställning av de statistiska värden som redovisas på www.hockeyligan.se. Det som studerats där är huruvida de lag som vunnit flest i matchen även vunnit matchen. De matcher som studerats är samtliga matcher från den 18 september till den 31 oktober i den svenska elitserien 2006, totalt 102 matcher. 9

Resultat Os 2006 16 feb gruppspelsmatch Lag 1 Lag 2 Sverige Totalt antal Ryssland 29 st 13 st 16 st Tekning som leder till farlighet inom 10 s från tek) Tekning som leder till farlighet inom 10 s från tek) 3 st 5 st anfallszon Vinst Förlust anfallszon Vinst Förlust 5 st 3 st 4 st 3 st Totalt vunnen tek i % Totalt vunnen tek i % 45% 55% 10% 17% Varav mål Varav mål 28% 24% anfallszon i % anfallszon % 63% 57% Slutresultat 0-5 Kommentar Period 1 och 2 är intakta, men 3 perioden finns endast med fram till 9,58. Resultatet ovan baseras alltså på detta. 10

LG hockey games 2006 29 april Lag 1 Lag 2 Sverige Totalt antal Finland 67 st 35 st 32 st Tekning som leder till farlighet inom 10 s från tek) anfallszon Tekning som leder till farlighet inom 10 s från tek) 8 st 5 st Vinst Förlust anfallszon Vinst Förlust 12 st 13 st 9 st 8 st Totalt vunnen tek i % Totalt vunnen tek i % 52% 48% 12% 7% Varav mål Varav mål 18% 13% anfallszon i % anfallszon % 48% 52% Slutresultat Swe 0 - Fin 2 Kommentar 11

Os 2006 15 feb gruppspelsmatch Lag 1 Lag 2 Sverige Totalt antal Kazakstan 58 st 38 st 20 st Tekning som leder till farlighet inom 10 s från tek) Tekning som leder till farlighet inom 10 s från tek) 10 st 3 st anfallszon Vinst Förlust anfallszon Vinst Förlust 16 st 6 st 4 st 4 st Totalt vunnen tek i % Totalt vunnen tek i % 60% 40% 17% 3% Varav mål 1 st Varav mål 1 st anfallszon i % av 27% 7% anfallszon i % anfallszon % 72% 50% Slutresultat swe 7 - kaz 2 Kommentar En styck tekning per lag resulterade i mål och är inräknade i kvoten för tek som leder till farlighet. 12

Final i VM 2006 26 Maj Riga Lag 1 Lag 2 Sverige Totalt antal Tjeckien 45 st 24 st 21 st Tekning som leder till farlighet inom 10 s från tek) Tekning som leder till farlighet inom 10 s från tek) 7 st 5 st anfallszon Vinst Förlust anfallszon Vinst Förlust 11 st 5 st 8 st 4 st Totalt vunnen tek i % Totalt vunnen tek i % 53% 47% 16% 11% Varav mål 1 st Varav mål 36% 27% anfallszon anfallszon 69% 67% Slutresultat 4-0 Kommentar Period 1 och 2 är intakta men period 3 saknas i de upptagningar jag fått ta del av. 13

Elitserien 2006 7/10-06 Lag 1 Lag 2 Modo Totalt antal Skellefteå 67 st 36 st 31 st Tekning som leder till farlighet inom 10 s från tek) anfallszon Tekning som leder till farlighet inom 10 s från tek) 7 st 0 st Vinst Förlust anfallszon Vinst Förlust 12 st 14 st 7 st 13 st Totalt vunnen tek i % Totalt vunnen tek i % 54% 46% 10% 0% Varav mål 2 st Varav mål 39% 30% anfallszon i % anfallszon % 46% 35% Slutresultat 5 2 Kommentar Modo gör 2 mål på tekning. 1 st direkt in i mål och ett i pp där pucken går rakt upp till skytt. 14

Elitserien 2006 26/9-06 Lag 1 Lag 2 Modo Totalt antal Djurgården 69 st 30 st 39 st Tekning som leder till farlighet inom 10 s från tek) anfallszon Tekning som leder till farlighet inom 10 s från tek) 4 st 7 st Vinst Förlust anfallszon Vinst Förlust 8 st 12 st 12 st 8 st Totalt vunnen tek i % Totalt vunnen tek i % 43% 57% 6% 10% Varav mål Varav mål 29% 29% anfallszon i % anfallszon % 40% 60% Slutresultat 4 2 Kommentar Djurgården vinner totalt sett mest, ffa. i anfallzon är Dif betydligt bättre. 15

Totalt antal : 335 st Totalt antal i procent som leder till farlighet eller mål: 19 % (64 st - varav 5 mål) Totalt antal procent av som leder till mål: 1.5% Totalt 5 st mål på 6 st matcher, som är resultatet av tekning. Sammanställning av 102 elitseriematcher från den 18 sep till den 31 okt. Matcher där det lag som vunnit flest även vunnit matchen: 54 st. Matcher där det lag som vunnit flest tek, har förlorat matchen eller resultatet blivit oavgjort: 46 st. Matcher där aktuell statistik saknas: 2 st (statistik från www.hockeyligan.se ) 16

Diskussion Metod När det gäller sättet att genomföra undersökningen på är det framför allt två saker vilka kan påverka utgången av resultatet: 1)antalet undersökta matcher och därmed antalet studerade. Sex matcher är inte speciellt mycket i sammanhanget och därmed bör man inte dra några större generella slutsatser av ett så pass litet material. Anledningen till att underlaget inte blev större är dels tidsaspekten att hinna bearbeta materialet till en meningsfull slutprodukt, dels tillgången till material på dvd alternativt annan digital media. Vhs var uteslutet på grund av det mycket tidsödande handhavandet av densamma. 2) antalet sekunder efter tekning till avslut var maximerat till tio sekunder eller tills motståndaren rör pucken. Denna tidsrymd är ganska stor när man diskuterar hockeyhändelser. Otroligt mycket kan ske på så kort tid i ett så snabbt spel som ishockey och därför kan det verka som om tio sekunder är alltför lång tid för att se resultatet av en tekning. Det vill säga resultatet kan vara beroende på skicklighet i spel och alltså inte resultatet av tekningen i sig. I vilket fall som helst så är min undersökning baserad på just tio sekunder med motivering att vunnen tekning leder till puckinnehav, om sedan puckinnehavet leder till farlighet eller mål så är det således en produkt av tekningen. Ingen rök utan eld, för att använda ett gammalt ordspråk. Valet av digital media (dvd som spelas och analyseras i dator) var inte speciellt svårt då min tid till arbete såsom detta är starkt begränsad. Kravet på mobilitet var stort vilket ytterliggare förstärkte kravet på digital media, eftersom det möjliggör att använda bärbar dator på till exempel bussresor. Den enda statiska materialet jag kunnat hitta med aktuella siffror, var matchrapporterna på hockeyligan.se. Min erfarenhet av dessa är mycket begränsad men jag ser ingen större anledningen till att inte lita på dessa siffror. Rapporteringen är snabb och personalen som står för inmatningen bör vara utbildad så jag anser enligt ovan att reliabiliteten bör vara hög. Resultat Det slutgiltiga resultatet av min undersökning visar att 1,5% av alla under en match leder till mål, vilket i sig kan tyckas lite när de flesta spelare och tränare är överens om att är väldigt viktiga för utgången av matcher. 5 mål på 6 matcher måste man ändå anse ha en ganska stor betydelse för utgången av slutresultat. Som jämförelse kan man ta synen på spelare och deras målproduktion. Det jag vill ha sagt med detta är att om en spelare skulle producera 5 mål på 6 matcher så hade han varit given i laget. Ingen tränare skulle plocka bort en sådan spelare. Vidare bör man beakta att de matcher som studerats är på absolut högsta nivå, vilket borde betyda att spelarna är otroligt skickliga även på. Förvisso borde de vara minst lika skickliga, såväl defensivt som offensivt, men min uppfattning är att den defensiva 17

skickligheten överträffar den offensiva, det vill säga det är lättare att förstöra än skapa kreativt spel. Min personliga uppfattning är att ju högre upp i systemet man kommer, ju större blir sprickan mellan defensivt och offensivt kunnande, med favör för defensiven. En av anledningarna till detta kan vara att defensiven tränas mer. Således tränas offensiva väldigt lite enligt mitt tycke, (och flera med mig enligt samtal på ETU-träffar). Den mängd matcher som kontrollerats för att se om total tekningsprocent och utgången av matchresultat har ett samband, bör vara tillräcklig för att kunna dra generella slutsatser. 102 matcher totalt, varav 54 stycken hade samma vinnare av tekningsprocenten som av matchen motsvarar 53%. Detta påvisar förvisso att det lag som har vunnit flest vinner matchen, men det är inte så att övervikten är speciellt övertygande. För mig betyder det att det defensiva arbetet är bättre än det offensiva då man trots en övervikt i enkel puckvinst inte kunnat förvalta det bättre än i lite mer än 50% av matcherna. Kan det vara så att merparten utav lagen har en strategi som bygger på puckerövring, inte på puckinnehav? 19 % av alla ledde fram till avslut/farlighet vilket i sig talar om hur viktiga är. Nästan var femte tekning oavsett plats på plan är alltså en potentiell målchans om ser till statistiken. Håller man då en vettig nivå på effektiviteten i avsluten (15 %) så skulle det betyda att om vi har en match med 60 så skulle 12 av dessa bli farliga och det skulle bli nära på 2 mål (1,8) per match med på grund av tekning. I undersökningen hade man effektiviteten 1,5 % av alla vilket är endast hälften mot ovanstående resonemang. Effektiviteten i mitt resonemang ledde till en effektivitet på 3 % av alla. Ytterliggare en faktor som pekar på att det defensiva överbygger det offensiva. I sammanhanget bör det även nämnas att effektiviteten 15 % på alla skott är ganska högt, men ska man vara optimist och prioritera offensivt spel så skulle det kunna vara en resonabel målsättning. En parantes i sammanhanget är tabellerna nedan som visar att hög total tekningsprocent inte betyder att man hamnar högt i serien. Man bör då givetvis betänka att bara är en liten del av spelet men som mycket väl kan påverka utgången av matchresultat. Sammanställning av teknings % sett mot tabell placering per den 1/1 2007 Tekningsprocent 1 Linköpings 54.05 2 Brynäs 52.38 3 HV71 51.80 4 Timrå 51.26 5 MODO 51.21 6 Djurgården 50.97 7 Malmö 49.64 8 Färjestads 49.35 9 Frölunda 47.92 10 Skellefteå 47.78 11 Mora 47.21 12 Luleå 46.43 Tabell TP 1 HV 71 64 2 MODO 60 3 Färjestad 58 4 Timrå 53 5 Brynäs 51 6 Linköping 50 7 Luleå 47 8 Frölunda 43 9 Skellefteå AIK 43 10 Djurgården 41 11 Mora 40 12 Malmö 29 18

Framtida forskning Som avslutning tycker jag mig kunna säga att är en matchavgörande faktor då man kommer till avslut på ungefär var femte tekning, men om är viktigare än någon annan speldel kan jag i dagsläget inte avgöra. En tanke skulle kunna var att låta ett lag träna mycket och ett annat lag inte träna alls för att kunna utröna effektiviteten av sådan träning. Svårigheten med detta är spelarnas förförståelse och lag sammansättning, vilket i sig gör det nästan omöjligt att generalisera. Vidare verkar det som om mycket finns att göra när det gäller, puckinnehav och inte minst effektivitet. Som det ser ut idag tror jag det blir svårt att göra undersökningar med kvalite, det vill säga kunna med säkerhet säga att detta är resultatet av träning eller inte, däremot kan man se tendenser i spelets utformning som jag nämnt ovan, speciellt intressant vore det om man gjorde detta på ett större underlag än vad jag gjort och kanske skulle man då kunna få en större inblick i träning och eventuella varianter som är inövade. 19

Referenslista Ishockey för ungdom (Svenska Ishockeyförbundet, Sisu Idrottsböcker 2001) Tekningar (Tommy Boustedt, kursmaterial) http://www.behindthenet.ca/faceoff.html http://www.hockeyligan.se/spelschema.php http://www.swehockey.se/files/{cb901d07-d803-4782-8a5d- 189C852E714B}.pdfh (regler) 20