Handelns utsikter 2020

Relevanta dokument
Handelns utsikter

Handelns utsikter Jaana Kurjenoja

Handelns utsikter

Handelns utsikter Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna

Handelns utsikter

Ekonomisk översikt. Hösten 2016

Struktur- och bokslutsstatistik över

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2009

Struktur- och bokslutsstatistik över företag

HANDELNS. betydelse för Sveriges ekonomi

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

Chefsekonomens översikt - Det allmänna ekonomiska läget

Omsättning inom handeln

Nationalräkenskaper, kvartalsvis


Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

Handelsintegration och välfärdsutveckling på Åland under EU-medlemskapet

Snabbfakta Information om svensk detaljhandel.

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

Struktur- och bokslutsstatistik över företag

SVAR - HANDEL OCH EKONOMI

HANDELNS betydelse för Sverige

Finansräkenskaper 2010

Struktur- och bokslutsstatistik över företag

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

Konjunkturutsikterna 2011

Finländarna som konsumenter i Estland

Vem får vad? Matkronan Bondens andel av matkassen

Blev servicen bättre, ökade konkurrensen?

Digital transformation

Hur stark är grunden för den ekonomiska tillväxten i Finland?

Nationalräkenskaper, kvartalsvis


Konjunkturöversikt för landskapet Österbotten, april 2015

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen

Julhandeln Jaana Kurjenoja

Ekonomi Sveriges ekonomi

ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ. Konjunkturläget våren Richard Palmer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

FÖRE TAGS TJÄNS TER. - allt viktigare för svensk ekonomi

Nationalräkenskaper 2010

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit

Finansräkenskaper 2009

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen

Nationalräkenskaper 2014

Energiskaffning och -förbrukning

Samhällsekonomiska begrepp.

LRF Konsults LÖNSAMHETSBAROMETER DECEMBER 2017

Helsingfors universitet Urvalsprovet Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 19 november 2014 Helsingfors

Struktur- och bokslutsstatistik över företag

RAPPORT Restaurangkonsumtionen i Sverige Ett historiskt perspektiv och en jämförelse med Norden och Europa

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

EVLI BANK ABP:S DELÅRSRAPPORT :

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet

NATIONALRÄKENSKAPERNA DEL 2 TILLVÄXT, KONJUKTUR OCH STABILISERING (S )

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET

SKATTEFÖRVALTNINGENS OCH INTERNATIONELLA VALUTAFONDENS MOMSFELSRAPPORT. Aki Savolainen/Skatteförvaltningen

Finansräkenskaper 2015

Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Facit. Makroekonomi NA juni Institutionen för ekonomi

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

Vårprognosen Mot en långsam återhämtning

Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER

Finansministeriets ekonomiska avdelning, Finland Konjunkturöversikt /2

Arbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden

Pressmeddelande från SCB

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen

Utgångspunkter Avtal 17

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år)

Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

FöreningsSparbanken Analys Nr maj 2005

Pressmeddelande från SCB

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

SOK SOK MEDIA

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag

Ekonomiskt kretslopp

Levnadskostnadsindex 1951:10=100 Harmoniserat konsumentprisindex 2005=100 Harmoniserat konsumentprisindex med konstanta skatter 2005=100

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

Konsumenternas tro på Finlands ekonomi rasade i december

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag

Konjunkturöversikt för landskapet Österbotten, oktober 2015

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm

OSÄKER INLEDNING 2013 VÄNDNING UNDER HÖSTEN?

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

Energiskaffning och -förbrukning

Transkript:

Handelns utsikter 2020 Axplock ur undersökningen. Hela undersökningen är tillgänglig på Finsk Handels webbplats för medlemmar kauppa.fi under rubriken Tutkimukset (på finska).

Omsättningstillväxten avtog mot slutet av året Axplock ur undersökningen. Hela undersökningen är tillgänglig på Finsk Handels webbplats för medlemmar kauppa.fi under rubriken Tutkimukset (på finska).

Trenden med partihandelns tillväxt har vänt Lönesummans tillväxt fortsätter Trenden för volymindex för partihandelns omsättning och lönesumman 110 100 90 Omsättningens belopp Lönesumma 80 Lähde: Kaupan liikevaihtokuvaaja, Tilastokeskus; Palkkasummakuvaaja, Tilastokeskus. 28.1.2019

Ökningen av energins och vissa industriprodukters partipriser påskyndade tillväxten av partihandelns omsättning den tekniska utvecklingen och pristävlingen sänkte priserna inom fackhandeln Detaljhandelns omsättning sett i euro ökade i januari november med tre procent och omsättningens volym* med två procentenheter. Det skedde en vändning i detaljhandelns tillväxt i maj juni: i januari maj uppgick den årliga ökningen av omsättning med cirka tre procent och i juni november med endast en procent. Vändningen syntes särskilt tydligt i varuhushandeln (inkl. dagligvaruhandelns varuhus och hypermarknader), där omsättningen ökade i januari maj med tre procent och minskade något i juni november. Fackhandelns hårda priskonkurrens syns som en nedgång av priser: omsättningen i euro har ökat långsammare än omsättningens volym. Särskilt inom hemelektronik påverkas prisnivån förutom av priskonkurrensen även den kontinuerliga tekniska utvecklingen. Partihandelns omsättning i euro ökade med fem procent i januari november, vilket i stor utsträckning berodde på att partihandelpriserna för råvaror, insatsvaror och energi gick upp. Samtidigt ökade omsättningens volym* bara med mindre än en procent. Även i partihandeln skedde en vändning i maj juni: i januari maj uppgick omsättningens kumulativa årsförändring till drygt tre partihandel, då den minskade med över en procent i juni november. Partihandeln inom informations- och kommunikationsteknik ökar fortfarande starkt. * Omsättningen korrigerad med prisfluktuationer. 28.1.2019

Även handeln oroar sig för den internationella priskonkurrenskraften: Priserna för konsumenttjänster och - produkter belastas av en mångfaldig beskattning Axplock ur undersökningen. Hela undersökningen är tillgänglig på Finsk Handels webbplats för medlemmar kauppa.fi under rubriken Tutkimukset (på finska).

Priserna för fack- och bruksvaruhandlen ska täcka alla kostnader som uppstår för handeln under hela inköps- och försäljningskedjan från fastighets- till förvaltningskostnader. Den största delen av handelns kostnader uppstår i hemlandet, då handeln köper tjänster (till exempel fastighets- och förvaltningstjänster, logistik-, marknadsförings- och reklam- eller IT-tjänster), gör olika slags varuinköp eller anställer själv arbetstagare. Därmed riktas momsen främst till arbete som görs i hemlandet: tjänster som handlas och utförs här. Till och med i fråga om importerade varor riktas inte momsen till utländskt, utan inhemskt arbete. För att klara sig i internationell priskonkurrens ska fack- och bruksvaruhandeln kunna effektivisera olika tjänstekedjor till exempel genom att automatisera eller samarbeta inom inköp, logistik, marknadsföring osv. Marginalen efter alla kostnader är särskilt för företag inom fackhandeln så liten att man knappt har råd för utveckling av framtida verksamhet eller avsevärda kostnadsökningar. Prisbegränsningen för handeln kommer från internationell konkurrens, men kostnaderna uppstår i hemlandet. 28.1.2019

Momsen riktas i första hand till arbete som utförs i Finland Som exempel vad priset för en blus som tillverkats i Asien består av, tot. 31 euro Pris utan moms för en blus som tillverkats i Asien och som kostar 31 euro är 25 euro. Av pris utan moms uppgår olika kostnader som gäller detaljhandeln och anskaffningar till 22 euro (88 procent). Av dessa kostnader uppstår 86 procent i hemlandet. Momsen riktas framförallt till tjänster och anskaffningar som beställts i Finland och arbete som utförs i Finland. 10% 10% 19% Kostnader i utlandet 61% Kostnader i Finland Företagets marginal efter kostnaderna Moms 28.1.2019

Handeln skapar ekonomisk tillväxt både genom att investera och sysselsätta i Finland. Nästan lika mycket mervärde för ekonomin skapar det genom att köpa varor och tjänster från andra verksamhetsområden. För att klara sig i konkurrensen försöker nu många företag inom handeln nu skära ner uttryckligen den här delen av kostnadskedjan tjänster och varor som köps och beskattas i Finland. Internationella kedjor, webbutiker eller den digitala handelns plattformar bedriver inte ofta i Finland forsknings- och utvecklingsarbete som utvecklar deras affärsverksamhet. Sådant arbete görs ofta i de länderna där huvudkontoren ligger eller på platser där man koncentrerar strategiskt utvecklingsarbete som gäller hela koncernen. Handlingssätt och -system som utvecklats i andra länder införs senare kanske så att de ändrats lite även i Finland. Strategisk utveckling av affärsverksamhet, planering och verksamhetsledning skapar mer mervärde än att bara vara en distributionskanal. Därför är det viktigt att det även finns huvudkontor och planerings- och utvecklingsverksamheter för företag inom handeln i Finland. Om det inte finns tillräckligt med utbildningsprogram och forskning inom handeln på universitetsnivå, finns här inte heller tillräckligt med verksamheter som skapar mervärde. 28.1.2019

Utan finländsk detalj- och partihandel skulle det mervärde som många verksamhetsområden producerar rasa Handeln i Finland producerar även indirekt mervärde genom de produkt- och tjänsteinköp som görs via andra verksamhetsområden. Fördelningen av indirekt mervärde som uppstår av handelns kontinuerliga verksamhet enligt verksamhetsområden Transport och lagring Särskilt huvudkontorsverksamheter och olika strategiska handelns verksamheter som gäller planering och handledning av samt anskaffningar inom affärsverksamheten skapar tillväxt i hemlandet även för andra områden. Till exempel utan de tjänster som handeln köper i Finland skulle det mervärde som logistikbranschen producerar rasa med 12 procent. (Fast BNP, Statistikcentralen, Nationalräkenskaper.) 28.1.2019 4% 6% 9% 18% 10% 11% 16% 12% 14% OBS! Bilhandeln ingår inte i effektivitetskalkylerna för handeln. Effektivitetskalkyler: KPMG 2017. Fastighetsområdet Industrin Administrations- och stödtjänster Information och kommunikation Professionell, vetenskaplig och teknisk verksamhet El-, gas- och värmeförsörjning Offentlig förvaltning Övriga (förutom detalj- och partihandel)

Är det över nu?: Den ekonomiska tillväxten avtar innan handeln ens hinner med på riktigt Omsättning och sysselsättning inom handeln 2019 2020 Axplock ur undersökningen. Hela undersökningen är tillgänglig på Finsk Handels webbplats för medlemmar kauppa.fi under rubriken Tutkimukset (på finska).

Handelns utsikter bakgrund Den ekonomiska tillväxten ligger på cirka en och en halv procent i år, nästa år på drygt en procent. Tillväxten i världsekonomin och euroområdet avtar, vilket påverkar direkt exporten och industriproduktionen. Då byggnadsinvesteringarna samtidigt minskar, blid förutsättningarna för tillväxt av den finländska partihandeln svårare. Då nybyggnation avtar ökar reparationsbyggnad. Förutom reparationsbyggnad främjas partihandeln av nya beställningar inom industrin och särskilt kemiindustrin. Priserna på råvaror och olja sjönk i slutet av 2018, men i år börjar de åter stiga och orsakar kostnadsoch pristryck även inom handeln. I år tilltar inflationen endast litet och stannar under en och en halv procent. Nästa år tilltar inflationen ytterligare, men stannar emellertid under två procent. Sysselsättningen fortsätter att öka, även om det sker långsammare än under 2018. Trots inflationen ökar realinkomsterna i år särskilt genom löneglidningar. Den reella lönesumman och köpkraften växer i hela ekonomin något långsammare än i fjol. Tillväxten av tillgängliga inkomster riktas endast delvis till detaljhandeln: Drygt hälften av den privata konsumtionen är något annat än detaljhandelns produkter. Då särskilt kostnaderna för boende och transport ökar, tar de utrymme från detaljhandelns tillväxt. Räntenivån börjar stiga mot slutet av 2019, men måttligt. Beredskap särskilt inför en ökning av bolåneräntor kan påverka konsumtionsplaner och öka sparandet. 28.1.2019

Handelns utsikter bakgrund I prognosen har man inte gjort antaganden om några andra skattebeslut än de som regeringen meddelat. Tillväxten i år och de närmaste åren är kopplad särskilt till risker för nedgång. Faktorer som riskerar att minska tillväxten är bland annat Brexit och andra motsvarande politiska projekt i Europa, problem inom banksektorn i euroområdet, utbredning av en protektionistisk ekonomisk politik samt att den blir starkare, eventuella räntehöjningar mot slutet av 2019 samt hushållens och företagens beredskap inför detta. Kostnader som beror på den åldrande befolkningen samt reformer inom den offentliga sektorn, som socialoch hälsovårdsreformen, skapar press för att skärpa beskattningen, särskilt konsumtionsbeskattningen. Om detta besannas kommer det att tära på köpkraften och öka kostnaderna inom handeln. 28.1.2019

Den internationella konkurrensmiljön för den digitaliserade partihandeln stramas åt och tillväxten avtar Volymindex för partihandelns omsättning* 170 160 150 140 130 120 110 Trend 1995 2008 Trend 2009 2020** Omsättning -32 % Omsättningens volym ökar i år och nästa år med en halv procent. 100 90 80 Tilastolähde: Tilastokeskus Ennuste: Kaupan liitto 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018** 2019** 2020** * Omsättningen korrigerad med prisfluktuationer. 28.1.2019

Automatiserade funktioner, kundernas kostnadseffektivitet och utländsk konkurrens märks på sysselsättningen inom partihandeln Sysselsatta inom partihandeln*, 1 000 personer * Löntagare, företagare och familjemedlemmar som arbetar i företaget 110 Antalet anställda inom partihandeln ökar i år med en procent och minskar med två procent nästa år. Tilastolähde: Tilastokeskus Ennuste: Kaupan liitto 70 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019** 2020** 28.1.2019

Mer information: chefsekonom Finsk Handel jaana.kurjenoja@kauppa.fi tfn 040 820 5378