EXAMENSARBETE. Analys av byggnadstekniskt brandskydd hos läkemedelsföretag. AstraZeneca Mölndal. Camilla Bergersen 2015

EXAMENSARBETE Analys av byggnadstekniskt brandskydd hos läkemedelsföretag AstraZeneca Mölndal Camilla Bergersen 2015 Brandingenjörsexamen Brandingenjör Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser

Förord Den här rapporten är en slutprodukt av ett examensarbete vid brandingenjörsprogrammet på Luleå tekniska universitet. Dess omfattning motsvarar 15 högskolepoäng och genomfördes höstterminen 2015 i samarbete med WSP och AstraZeneca. Jag vill särskilt rikta tacksamhet till min handledare Kristina Lidell på WSP för sitt engagemang och sin vägledning. Även tack till Mathias Björklund på AstraZeneca som bidragit med information och till examinator Michael Försth samt Kristin Fjällström och Catrin Eberius för opponering. Göteborg, december 2015 Camilla Bergersen I

Sammanfattning Syftet med rapporten är att ta reda på huruvida det byggnadstekniska brandskyddet i byggnad AB på AstraZeneca uppfyller en skälig nivå och vad som eventuellt är skäligt att åtgärda. Inom ramen för syftet utreds även möjligheterna till att öka personantalet i byggnaden. Byggnad AB uppfördes 1991 och är utförd i byggnadsklass Br 1. Den består av fyra våningar med källare och fläktvind. I byggnaden finns kontor och laboratorielokaler som samtliga ingår i verksamhetsklass (Vk) 1. I laboratorielokalerna förvaras mindre mängd brandfarlig vara. Totalt vistas det ungefär 130 personer i byggnaden. En inventering av brandskyddet i byggnaden genomfördes tillsammans med handledare på WSP. Det befintliga brandskyddet i byggnaden jämfördes sedan med Boverkets byggregler (BBR 21) samt med reglerna som gällde vid byggnadens uppförande. Det gjordes även en jämförelse med Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) och AstraZenecas egen skyddsambition som i vissa fall ställer högre krav än vad byggreglerna gör. Resultatet av jämförelsen presenteras i form av en färgkodad klassning för att få en tydlig överblick. Utifrån jämförelserna är slutsatsen att det byggnadstekniska brandskyddet i byggnad AB generellt är bra. Dock har en del brister iakttagits vilka i denna handling bedömts som skäliga att åtgärda. Dessa är: o Framkomligheten vid utrymning i trapphus 2 är bristfällig då krav på fri bredd ej uppfylls. o Bärförmåga vid brand i trapphus 2 är inte säkerställd då det är oklart om spiraltrappa uppfyller R 30. o Huruvida de vertikala bärverken på våning 5 medför risk för ras utanför fasadliv vid kollaps är inte klarlagt. o Dörr i brandcellsgräns är i vissa fall otät i underkant mot trapphus samt saknar eller har övermålad brandteknisk klassning. o Tryckknapp för manuell stängning av magnetuppställda dörrar saknas mot byggnad A. o Eventuellt otäta genomföringar i brandcellsgräns på våningsplan 0 och 5. Övriga slutsatser: o Det är kategorin Skydd mot utveckling och spridning av brand och brandgas inom byggnader som har uppvisat flest brister. o Personantalet i byggnaden kan inte ökas utan att vidta åtgärder/vidare utredning. o För vidare utredning angående ökat personantal bör dörrbeslagning, slagriktning på dörrar och fritt passagemått i utrymningsvägar tas i beaktning. Belastning på utrymningsvägar ifall byggnad A utrymmer genom byggnad AB bör också utredas. II

Abstract The aim of the report is to evaluate whether the fire protection facilities in the AB building at AstraZeneca are satisfactory and to consider possible areas for rectification. Within the purpose of the report is determining whether the maximum occupancy of the building has been reached with the existing fire protection facilities. The AB building was constructed the year 1991 and is classified as a Br 1 building. The building comprises of four floors, a basement and an attic. It is a mixed purpose building with offices and laboratories which are both classified as Vk 1, noting that a smaller amount of flammable material is stored in the laboratories. There are currently 130 occupants in the building. Together with a mentor from WSP, an inspection of the fire protection facilities of the building was carried out to assess the building s compliance with Boverket s Building Regulations (BBR 21) as well as the relevant building regulations existing at the time of construction in 1991. The building is also assessed against the Civil Protection Act (2003:778, Swedish abbrev. LSO) as well as AstraZeneca s own fire protection policy which at times appears to demand more stringent requirements than the legislation. The results of the above are presented in a color coordinated classification system. The assessment shows that the fire protection facilities in the AB building are generally satisfactory. Some deficiencies have been identified which in this report are considered as reasonable to rectify. These are: o Stairwell 2 is considered not satisfactory for evacuation purposes due to the narrow passageway. o Stairwell 2 has not been tested for fire resistance. o Vertical load bearing structure on floor 5 is not verified for collapse. o Gaps between the floor and door in the fire cell allow smoke leakage into the fire cell in some parts of the building. o Some doors in the fire cell lack fire classification or labeling is otherwise concealed. o Buttons for manual closure of doors that are held open by magnets lacks towards building A. o Possible leakage in the pipe transit seal in the fire cell on floors 0 and 5. Other conclusions: o Most of the deficiencies in the building relate to the containment of fire and smoke spread within the building. o The building occupancy cannot be increased without further investigation. o To assess the possibility of increasing the building occupancy, the following need to be considered: o door knobs used; o opening direction of doors; o passage dimensions along the emergency evacuation routes; and o the load on emergency evacuation routes if building A is being evacuated through building AB. III

Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 1 1.1 BAKGRUND... 1 1.2 SYFTE... 1 1.3 FRÅGESTÄLLNINGAR... 1 1.4 AVGRÄNSNINGAR... 1 2. OBJEKTSBESKRIVNING... 2 3. TEORI... 3 3.1 BEGREPPSFÖRKLARING... 3 3.2 BOVERKETS BYGGREGLER... 4 3.2.1 Ändring av byggnad... 4 3.2.2 Brandtekniska klasser på byggnadsdelar... 5 3.2.3 Ytskiktsklasser... 5 3.2.4 Golvbeläggning... 6 3.3 BOVERKETS FÖRESKRIFTER OCH ALLMÄNNA RÅD OM TILLÄMPNING AV EUROPEISKA KONSTRUKTIONSSTANDARDER... 7 3.4 LAGEN OM SKYDD MOT OLYCKOR... 7 4. METOD... 8 5. RESULTAT OCH ANALYS AV BEFINTLIGT BRANDSKYDD... 9 5.1 ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR... 9 5.2 MÖJLIGHET TILL UTRYMNING VID BRAND... 10 5.2.1 Utrymningsvägar...10 5.2.2 Gångavstånd till utrymningsväg...11 5.2.3 Framkomlighet i utrymningsvägar...12 5.2.4 Vägledande markering...13 5.2.5 Allmänbelysning...14 5.2.6 Nödbelysning...14 5.2.7 Utrymningslarm...15 5.2.8 Samlad bedömning...16 5.3 SKYDD MOT UPPKOMST AV BRAND... 16 5.3.1 Uppvärmningsanordning...16 5.3.2 Samlad bedömning...16 5.4 SKYDD MOT UTVECKLING OCH SPRIDNING AV BRAND OCH BRANDGAS INOM BYGGNADER... 17 5.4.1 Ytskikt på tak, väggar och golv...17 5.4.2 Luftbehandlingsinstallationer...18 5.4.3 Kablar och ledningar...21 5.4.4 Brandcellsindelning...21 5.4.5 Dörr i brandcellsgräns...26 5.4.6 Genomföringar i brandcellsgräns...28 5.4.7 Hisschakt...29 5.4.8 Övrig schakt...30 5.4.9 Ytterväggar...30 5.4.10 Fönster i yttervägg...31 5.4.11 Högre belägen huskropp...31 5.4.12 Skydd mot omfattande brandspridning...32 5.4.13 Samlad bedömning...33 5.5 SKYDD MOT BRANDSPRIDNING MELLAN BYGGNADER... 33 5.5.1 Avstånd mellan byggnader...34 5.5.2 Taktäckning...35 IV

5.5.3 Samlad bedömning...35 5.6 MÖJLIGHET TILL RÄDDNINGSINSATSER... 36 5.6.1 Åtkomlighet...36 5.6.2 Inomhusbrandposter...36 5.6.3 Handbrandsläckare...37 5.6.4 Brandgasventilation i trapphus...37 5.6.5 Brandgasventilation i källare...38 5.6.6 Brandgasventilation i laboratorielokaler...39 5.6.7 Samlad bedömning...39 5.7 BÄRFÖRMÅGA VID BRAND... 40 5.7.1 Samlad bedömning...41 6. ÖVERSIKTLIG UTREDNING ANGÅENDE ÖKAT PERSONANTAL... 42 6.1 LAGKRAV PÅ FRAMKOMLIGHET I UTRYMNINGSVÄG... 42 6.2 LAGKRAV PÅ SLAGRIKTNING OCH DÖRRBESLAG... 42 6.3 BEDÖMNING... 42 7. ÅTGÄRDSFÖRSLAG... 44 8. DISKUSSION... 45 8.1 RAPPORTENS KLASSNINGSSYSTEM... 45 8.2 IDENTIFIERADE BRISTER... 45 8.3 BEDÖMNINGAR... 46 8.4 FELKÄLLOR... 48 9. SLUTSATSER... 49 10. FORTSATT ARBETE... 50 11. REFERENSER... 51 BILAGA A. CHECKLISTA FÖR INVENTERING... 53 BILAGA B. EVENTUELLT OTÄTA GENOMFÖRINGAR... 59 BILAGA C. TAKTÄCKNING... 61 V

1. Inledning 1.1 Bakgrund AstraZeneca är ett bioläkemedelsföretag som verkar över hela produktionskedjan för ett läkemedel: från upptäckt och utveckling till tillverkning och distribution. Deras huvudsakliga fokus ligger inom de tre hälsovårdsområdena hjärt- och kärlsjukdomar och metabola sjukdomar, cancer samt andningsvägar, inflammation och autoimmunitet. De är också aktiva inom sjukdomsområdena infektion, neurovetenskap och mage/tarm. AstraZeneca bedriver sin verksamhet i över 100 länder och beräknas ha 57 500 medarbetare över hela världen. I Sverige finns anläggningar i Mölndal och Södertälje. (AstraZeneca, 2015). AstraZeneca har en egen skyddsambition som i vissa fall kräver högre standard på brandskyddet än vad Boverkets byggregler kräver. 1.2 Syfte Examensarbetets syfte är att inventera det byggnadstekniska brandskyddet på AstraZenecas byggnad AB för att ta reda på om det befintliga byggnadstekniska brandskyddet uppfyller en skälig nivå. Förslag på eventuella förbättringsåtgärder kommer att ges. Inom ramen för syftet ska även möjligheterna till att öka personantalet i byggnaden undersökas. 1.3 Frågeställningar o Hur ser det byggnadstekniska brandskyddet ut idag? o Vad är skäligt att åtgärda? o Hur ser möjligheterna ut för att kunna öka personantalet i byggnaden? 1.4 Avgränsningar Arbetet avgränsas till att enbart: o Studera det byggnadstekniska brandskyddet. o Studera byggnad AB på AstraZenecas anläggning i Mölndal. o Använda Boverkets nybyggnadsregler NR 1, BBR 21, LSO, EKS och AstraZenecas egen policy vid jämförelse av det befintliga byggnadstekniska brandskyddet. o Basera analysen av huruvida det byggnadstekniska brandskyddet är tillfredsställande eller ej på förenklad dimensionering. 1

2. Objektsbeskrivning Det inventerade objektet, byggnad AB, ägs av AstraZeneca och finns belägen inom företagets industriområde i Mölndal. Den uppfördes 1991 och ingår i fastigheten Kv Tingshuset 4, Mölndal. Byggnad AB är sammanbyggd med byggnad A och via förbindelsegång till byggnad HG, se figur 1. (Lovén. F, 2012). Figur 1 Översiktsbild över byggnad AB (Lovén. F, 2012). Byggnad AB består av fyra våningsplan samt källare och fläktvind. På de två första våningsplanen finns laborationslokaler medan det på de två övre enbart finns kontorslokaler. (Lovén. F, 2012). Enligt Björklund. M (2015a) förvaras brandfarlig vara såsom eter (etyleter) och även i särskilda utrymmen hydrogen (vätgas) och etanol. En sammanställning av de olika verksamheterna på respektive våningsplan presenteras i tabell 1. Tabell 1 Verksamhetsbeskrivning per våningsplan i byggnad AB. Våningsplan Verksamhet 0 (källare) El- och brandlarmscentral, apparatrum, hissmaskinrum 1 (markplan) Laborationslokaler med tillhörande kontorslokaler, gascentral, spillkemikalietank 2 Laborationslokaler med tillhörande kontorslokaler 3 Kontorslokaler, konferensrum 4 Kontorslokaler, konferensrum, diskrum 5 Fläktvind Mellan åren 2011 och 2012 gjordes en omfattande ombyggnation av våningsplan 1-4 där bland annat laborationsutrustning och dörrar ändrades. Trapphus, källare och fläktvind omfattades inte av ombyggnationen. Brandskyddet är projekterat utifrån förenklad dimensionering. (Lovén. F, 2012). Det finns totalt omkring 130 personer som rör sig i byggnaden samtidigt. Ungefär 30 personer av dessa förväntas befinna sig per våningsplan förutom i källare och på fläktvind där det tillfälligt kan vistas 5 personer. (Lovén. F, 2012). Det finns två trapphus i byggnaden, ett större och ett mindre. Det större trapphuset har raka trapplöp och inrymmer även hisschaktet och benämns vidare som trapphus 1. Det mindre består av en spiraltrappa med gallerdurk och benämns vidare som trapphus 2. 2

3. Teori I det här avsnittet behandlas information och begrepp som ligger till grund för rapporten. 3.1 Begreppsförklaring Brandbelastning ger information om den sammanlagda värmemängd som frigörs vid fullständig förbränning av allt brännbart material i en brandcell. Detta inkluderar byggnadsstomme, fast och lös inredning, beklädnader och golvbeläggning. Brandbelastning mäts i enheten MJ/m 2 golvarea. (Fallqvist. K, Klippberg. A och Björkman. B 2014, 27). Byggnadsklass anger byggnadens skyddsbehov. Skyddsbehovet beror på troliga brandförlopp, potentiella konsekvenser av en brand samt antalet våningsplan. Byggnadsklasserna är indelade i Br0, Br1, Br2 och Br3 där Br0 har högst skyddsbehov. (Fallqvist. K, Klippberg. A och Björkman. B 2014, 56-57). Verksamhetsklass är en indelning av utrymmen i en byggnad. Det kan finnas flera olika verksamhetsklasser inom samma byggnad. Indelningen beror bland annat på om personerna har god lokalkännedom eller inte, om de kan förväntas utrymma själva eller om de kan förväntas vara vakna. Verksamhetsklasserna är indelade i Vk 1, Vk 2, Vk 3A, Vk 3B, Vk 4, Vk 5 och Vk 6. (Fallqvist. K, Klippberg. A och Björkman. B 2014, 57). Utrymningsväg är en utgång som leder till säker plats. En plats i det fria där brand och brandgaser inte kan påverka utrymmande personer betraktas vara en säker plats. En utrymningsväg kan utgöras av dörrar, korridorer eller trappor som är placerade i egna brandceller, loftgångar eller liknande. (Fallqvist. K, Klippberg. A och Björkman. B 2014, 33). Utrymningslarm är ett larm vars syfte är att varna personer som är i direkt fara av brand och på så sätt initiera en utrymning. Det kan vara automatiskt eller manuellt och utgöras av talat meddelande, akustisk signal eller optisk larmsignal. (Fallqvist. K, Klippberg. A och Björkman. B 2014, 75). Automatiskt brandlarm har som syfte att upptäcka en brand i ett så tidigt skede att det finns utrymme för att släcka branden. (Brandskyddsföreningen, 2015). Rök- och/eller värmedetektorer kan detektera branden. Syftet med detektionen är att aktivera automatiskt brandlarm, utrymningslarm och eller automatiskt släcksystem. (Brandskyddsföreningen, 2015). Larmlagring innebär att brandlarm som aktiverats inte omedelbart utlöser efterföljande funktioner. Detta medför att personal i byggnaden ges utrymme att själva undersöka varför larmet gått innan exempelvis larmet går vidare till räddningstjänsten. (Brandskyddslaget, Bengt Dahlgren Brand & Risk, Brandteknik LTH, 2014, 57). Brandcell är en avskild del av en byggnad. Inom denna ska en brand kunna utvecklas utan att sprida sig till närliggande delar av byggnaden eller andra byggnader inom en viss tid. Brandcellen omsluts av väggar, tak, bjälklag vilka utgör brandcellsgränsen. (Fallqvist. K, Klippberg. A och Björkman. B 2014, 66). 3

Brandvägg är en vägg som ska skydda mot bland annat brandspridning mellan byggnader. En brandvägg behöver uppfylla särskilda krav på bärförmåga och brandavskiljande förmåga. Den ska klara av att byggnaden på ena sidan av brandväggen rasar utan att förlora sin förmåga. (Fallqvist. K, Klippberg. A och Björkman. B 2014, 28). Ytskikt avser den yttre delen av en byggnadsdel eller beklädnad. Typiska ytskikt är tapet och färg men kan även vara andra material. (Fallqvist. K, Klippberg. A och Björkman. B 2014, 63). Tändskyddande beklädnad består antingen av obrännbart eller motsvarande fullgott material. Detta ska förhindra att bakomliggande brännbart material antänds inom 10 minuter. Exempel på tändskyddande beklädnad är en 9 millimeter tjock gipsskiva. (Fallqvist. K, Klippberg. A och Björkman. B 2014, 62). Brandgasventilation innebär att värme, rök och övriga brandgaser kan släppas ut till det fria via särskilda anordningar. Syftet med brandgasventilation kan vara att underlätta såväl räddningstjänstens insats som utrymning, minska rökspridning till andra delar av byggnaden samt att minska den brandpåverkan som bärande och avskiljande byggnadsdelar utsätts för. (Fallqvist. K, Klippberg. A och Björkman. B 2014, 27). 3.2 Boverkets byggregler Boverkets byggregler (BBR) trädde i kraft den 1 januari 1994 (Boverket, 2014a). Den behandlar i det femte kapitlet de regler en byggnad måste uppfylla vad gäller brandskydd (Boverket, 2015a). Boverkets byggregler beskriver så kallade funktionskrav. Det innebär att det är en särskild funktion som ska åstadkommas vilken kan uppnås på olika sätt (Boverket, 2014a). Föreskrifterna återger de minimikrav som ställs på brandskydd (Boverket, 2015b). De måste efterföljas vid uppförande av en ny byggnad samt vid ombyggnationer och ändringar i befintlig byggnad. Föreskrifterna är kompletterade med allmänna råd vilka ger förslag på hur man lever upp till reglerna. Används de allmänna råden vid projektering av brandskyddet kallas det för att man använder förenklad dimensionering. Används istället andra sätt än de allmänna råden för att uppfylla byggreglerna kallas det analytisk dimensionering. Byggreglerna är inte retroaktiva. Det vill säga att en redan uppförd byggnad inte behöver ändras om byggreglerna ändras (Boverket, 2015a). Dock ska byggnaden uppfylla kraven som ställdes då den fick bygglov (Boverket, 2014b). Boverkets nybyggnadsregler, NR 1, BFS 1988:18, trädde i kraft den 1 januari 1989. Dessa kom att gälla fram till 1994 då de ersattes av BBR (Boverket, 2014c). 3.2.1 Ändring av byggnad Enligt BBR 21 (BFS 2011:26, 209) ska brandskyddet i byggnader ha en sådan utformning att brandsäkerheten blir tillfredsställande. Vid ändring av byggnad ska de krav som anges i BBR 21 avsnitt 5:1-5:7 uppfyllas. Detta innebär att det ställs nybyggnadskrav på den byggnadsdel som omfattas av ombyggnationen. Dock får kraven uppfyllas på andra sätt än vad som anges i de allmänna råden om det kan säkerställas att motsvarande säkerhetsnivå uppnås ändå. 4

3.2.2 Brandtekniska klasser på byggnadsdelar Beroende på funktion delas byggnadsdelar, enligt Fallqvist. K, Klippberg. A och Björkman. B (2014, 59), in i klasserna: o R bärförmåga, o E avskiljning, o I isolering, o W begränsad strålning. De brandtekniska klasserna R, RE, REI, EI, E och W kan sedan kombineras med någon eller några av tilläggsbeteckningarna: o M mekanisk påverkan, o Sa, Sm brandgastäthet för dörrar, o C dörrar med dörrstängningsfunktion i klasserna C1-C5. Dessa åtföljs av en sifferbeteckning mellan 15 och 360 som representerar en tidsangivelse i minuter. Under den angivna tiden får byggnadsdelen inte tappa sin funktion. Det äldre beteckningssystemet delar in byggnadsdelar utefter antingen bokstaven A eller B och som sedan åtföljs av en tidsangivelse mellan 15 och 240 minuter (Boverkets nybyggnadsregler, NR1, BFS 1988:18, 334). Bokstaven A betyder att byggnadsdelen består av obrännbart material och B betyder att den består av brännbart material till så stor del att det inte är försumbart ur brandtekniskt perspektiv (SBN 1980, Statens planverks författningssamling, PFS, 1983:2, 259). Vad gäller dörrar med klass A från det äldre beteckningssystemet så kan de likställas med dagens EI-klass (Fallqvist. K, Klippberg. A och Björkman. B, 2014, 61). För flam- och rökbegränsande byggnadsdelar finns det i SBN 80 (PFS, 1983:2, 259) klassningen F 15, F 30 eller F 60, vilket också gäller för NR 1. Bokstaven F betyder att byggnadsdelen inte uppfyller de krav vad gäller maximal temperaturökning på den icke brandpåverkade sidan. 3.2.3 Ytskiktsklasser I EU-systemet består ytskiktsklasser av en kombination av bokstäver och siffror med olika betydelse. Enligt Fallqvist. K, Klippberg. A och Björkman. B (2014, 63) inleds dessa med någon av bokstäverna A, B, C, D, E eller F. A betyder obrännbart, B-D betyder brännbart där B är mindre brännbart än D. E betyder också att det är brännbart men att ett visst droppkrav är uppfyllt medan F betyder att det inte ställs några krav alls på ytskiktet. Dessa bokstäver kombineras sedan med tilläggsklasserna s och d, där s står för rökklass och d för droppklass. Rök- och droppklasserna är i sin tur uppdelade enligt tabell 2. 5

Tabell 2 Beskrivning av tilläggsklasser. Tilläggsklass Betydelse s1 Byggnadsdelen avger mycket begränsad mängd brandgaser s2 Byggnadsdelen avger begränsad mängd brandgaser s3 Byggnadsdelen har inga krav på begränsad produktion av brandgaser d0 Byggnadsdelen får inte avge brinnande droppar eller partiklar d1 Byggnadsdelen får avge brinnande droppar eller partiklar i begränsad mängd d2 Byggnadsdelen har inga krav på begränsning av brinnande droppar eller partiklar I Sverige har man, enligt Fallqvist. K, Klippberg. A och Björkman. B (2014, 63), sedan valt att använda ytskiktsklasserna B-s1,d0, C-s2,d0 och D-s2,d0 i byggreglerna. Det gamla beteckningssystemet består av romerska siffror I- III och motsvarar det nya beteckningssystemet i enlighet med tabell 3. Tabell 3 Ytskiktsklasser. Ytskiktsklass Äldre beteckningssystem Exempel på material B-s1,d0 Normal målningsbehandling på betong eller gipsskiva C-s2,d0 Vanlig papperstapet med vikten 175g/m 2 på betong eller gipsskiva D-s2,d0 Obehandlad träpanel Kategorin A delas upp i de två klasserna A1 och A2. A1 innebär att materialet är helt obrännbart såsom tegel eller betong. A2 klassificeras också som obrännbart material men innehåller en viss form av brännbart material, såsom en gipsskiva eller mineralull. (Fallqvist. K, Klippberg. A och Björkman. B, 2014, 62). Tändskyddande beklädnad är benämningen på beklädnad i klass K2 10/B-s1,d0 (Fallqvist. K, Klippberg. A och Björkman. B, 2014, 62). 3.2.4 Golvbeläggning Enligt Lovén. F (2012) motsvarar dagens klasser på golvbeläggning det äldre beteckningssystemets som presenteras i tabell 4. Tabell 4 Klasser på golvbeläggning. Golvbeläggning klass A1fl Cfl-s1 Dfl-s1 Äldre beteckningssystem Obrännbart G G 6

3.3 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder Byggnadsdelar ska utformas så de uppfyller angivna krav på bärförmåga i händelse av brand. BBR behandlar inte längre föreskrifter och allmänna råd om krav på bärverk vid brand. Detta behandlas numera istället av Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (EKS). EKS har ersatt Boverkets Konstruktionsregler (BKR). Efter den 2 maj 2011 måste byggherren använda sig utav EKS vid dimensionering av bärande konstruktioner i Sverige. (Fallqvist. K, Klippberg. A och Björkman. B, 2014, 217). 3.4 Lagen om Skydd mot Olyckor Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) trädde i kraft 1 januari 2004 och ersatte räddningstjänstlagen (1986:1102). Anläggningen på AstraZeneca omfattas särskilt av två paragrafer som lyfts upp här. I 2 kap. Enskildas skyldigheter står det 2 Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. 4 Vid en anläggning där verksamheten innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människor eller miljön, är anläggningens ägare eller den som utövar verksamheten på anläggningen skyldig att i skälig omfattning hålla eller bekosta beredskap med personal och egendom och i övrigt vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa sådana skador. Den som utövar verksamheten är skyldig att analysera riskerna för sådana olyckor som anges i första stycket. I och med LSO är det möjligt att retroaktivt kravställa ägare eller nyttjanderättshavare på åtgärder av brandskyddet. 7

4. Metod I det här avsnittet beskrivs den arbetsmetod som använts vid utformning av rapporten. I ett inledande skede gjordes litteraturstudier där byggregler genom tiderna, särskilt BBR och NR 1 men även EKS, studerades. Även LSO studerades för att finna applicerbara paragrafer till det inventerade objektet. Relationshandlingar, projekteringsanvisningar och planritningar från AstraZeneca togs del av för att öka uppfattningen om brandskyddets utformning. Upprättad kontakt från AstraZeneca bidrog med kompletterande information vid behov. Ett platsbesök i byggnad AB planerades tillsammans med inblandade parter. En checklista utformades med utgångspunkt i Boverkets byggregler för att underlätta inventeringen, se bilaga A. Platsbesöket genomfördes tillsammans med handledare på WSP. Inventering gjordes våning för våning och iakttagelser noterades på medtagna planritningar och checklista. Fotodokumentation begränsades till källare och fläktvind av sekretesskäl. Byggnadens befintliga brandskydd sammanställdes för att sedan göra en jämförelse med de krav som BBR 21, NR 1, LSO och AstraZenecas egen skyddsambition ställer. Syftet med jämförelsen var att bedöma om det befintliga brandskyddet uppfyller byggreglerna som gällde vid byggnadens uppförande och/eller dagens byggregler, eller inget av dem. Utifrån LSO gjordes sedan en bedömning huruvida brandskyddet anses skäligt att åtgärda. Resultatet av jämförelsen presenteras i form av en färgkodad klassning. Som ett sista steg undersöktes möjligheterna till ökat personantal i byggnaden. Där granskades utrymningsvägarnas kapacitet, slagriktning på dörrar och typ av dörrbeslag. 8

5. Resultat och analys av befintligt brandskydd I detta avsnitt beskrivs det befintliga brandskyddet i byggnad AB. Även jämförelsen med BBR 21, NR 1, LSO och AstraZenecas egna skyddsambition gällande brandskydd redovisas. Tabell 5 beskriver klassningssystemets förutsättningar. Tabell 5 Klassningssystem av brandskydd. Markering Betydelse Brandskydd uppfyller kraven - Brandskydd ej bedömt X Brandskydd uppfyller inte kraven Klassningen är vidare uppdelad i kategorierna: o Möjlighet till utrymning vid brand (kap 5.2), o Skydd mot uppkomst av brand (kap 5.3), o Skydd mot utveckling och spridning av brand och brandgas inom byggnader (kap 5.4), o Skydd mot brandspridning mellan byggnader (kap 5.5), o Möjlighet till räddningsinsatser (kap 5.6), o Bärförmåga vid brand (kap 5.7). Syftet med uppdelningen är att det ska vara möjligt att med enkelhet överblicka vilken del av brandskyddet som har eventuella brister. I slutet av varje delavsnitt presenteras resultatet från klassningen i form av en samlad bedömning. Observera att det räcker att endast en brist iakttagits för att kraven på den delen av brandskyddet ska bedömas som ej uppfyllda. I de fall där brandskyddet fått klassningen Brandskydd ej bedömt innebär detta oftast att det inte kunnat inventeras under platsbesöket eller att det saknas information för att göra en fullgod bedömning. 5.1 Allmänna förutsättningar Enligt Lovén. F (2012) förutsätts brandbelastningen understiga 800 MJ/m 2 golvyta. Enligt Tabell 2 i Boverkets allmänna råd (2013:11) om brandbelastning, BBRBE, (refererad i BBR 21, 66) är detta den dimensionerade brandbelastningen för bland annat kontor i verksamhetsklass 1. Samtliga verksamheter, inklusive laboratorielokaler, i byggnaden bedöms ingå i verksamhetsklass 1. I verksamhetsklass 1 förväntas det, enligt BBR 21 (BFS 2011:26, 52), vistas personer med god lokalkännedom och som kan sätta sig själva i säkerhet samt förväntas vara vakna. Vid platsbesök bedömdes brandbelastningen vara normal för verksamhetsklassen. Byggnaden är uppförd i byggnadsklass Br 1, det vill säga att den har ett stort skyddsbehov (Lovén. F, 2012). Enligt både BBR 21 (BFS 2011:26, 56) och Boverkets nybyggnadsregler (BFS 1988:18, NR 1, 333) ska byggnader med tre eller fler våningsplan utföras i klass Br 1. 9

5.2 Möjlighet till utrymning vid brand Det finns totalt omkring 130 personer som rör sig i byggnaden samtidigt och som förväntas behöva utrymma byggnaden vid en krissituation. Denna siffra är baserad på observationer vid platsbesök samt angivna värden i brandskyddsdokumentation. Ungefär 30 personer av dessa förväntas befinna sig per våningsplan förutom i källare och på fläktvind där det tillfälligt kan vistas 5 personer, se tabell 6. (Lovén. F, 2012). Tabell 6 Personantal per våningsplan i byggnad AB. Våningsplan Personantal (ca) Kommentar 0 (källare) 5 Tillfällig vistelse i teknikrum 1 30-2 30-3 30-4 30-5 (fläktvind) 5 Tillfällig vistelse i fläktrum Totalt 130-5.2.1 Utrymningsvägar Utrymning från byggnaden sker via två av varandra oberoende utrymningsvägar. Utrymning från källare är tänkt ske via dörr i fasad som leder direkt till det fria samt uppåt via trapphus 1. Utrymning från plan 1 5 är tänkt ske via trapphus 1 och 2 till markplan och sedan vidare ut till det fria. (Lovén. F, 2012). BBR 21 Enligt BBR 21 (BFS 2011:26, 81) ska byggnadens utformning möjliggöra en tillfredsställande utrymning vid brand. En tillfredsställande utrymning innebär att de personer som utrymmer inte ska utsättas för nedfallande byggnadsdelar, hög temperatur, hög värmestrålning, giftiga brandgaser eller dålig sikt vilket hindrar en utrymning till säker plats. Detta bedöms vara uppfyllt i byggnad AB. Enligt BBR 21 (BFS 2011:26, 83) ska det i utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt finnas tillgång till två av varandra oberoende utrymningsvägar. I det tillhörande allmänna rådet förklaras att utrymningsvägar placerade med ett inbördes avstånd på minst fem meter anses vara oberoende utrymningsvägar. I de fall där lokalen har fler än ett våningsplan ska det finnas minst en utrymningsväg per plan. Detta bedöms vara uppfyllt i byggnad AB. Enligt BBR 21 (BFS 2014:3, 89) ska utrymmen där personer endast vistas tillfälligt ha tillgång till minst en utrymningsväg. I det tillhörande allmänna rådet anges att gångavstånden i dessa utrymmen inte bör överstiga 30 meter. Om det däremot finns minst två av varandra oberoende utrymningsvägar kan gångavstånden istället beräknas på samma sätt som för utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt. Utrymmen i byggnad AB där personer endast vistas tillfälligt är i källaren och på fläktvinden. Både i källaren och på fläktvinden finns två av varandra oberoende utrymningsvägar. Det anses alltså uppfylla kraven. 10

NR 1 Enligt Boverkets nybyggnadsregler (BFS 1988:18, NR 1, 42-43) ska utrymningsvägarnas utformning inte medföra någon risk för att utrymmande personer skadas genom fall eller trängsel. Det får inte finnas nischer eller återvändsgångar där fler än ett fåtal personer kan bli instängda. Det ska finnas minst två av varandra oberoende utrymningsvägar där personer vistas mer än tillfälligt. Om lokalen har fler än ett våningsplan ska en utrymningsväg finnas på varje plan. Byggnad AB anses uppfylla kraven. LSO I Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 2 anges att Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att hindra eller begränsa skador till följd av brand.. Eftersom utrymningsvägar finns i tillräcklig omfattning bedöms paragrafen vara uppfylld. AstraZeneca AstraZenecas egen skyddsambition ställer samma krav som Boverkets byggregler. Dock ska större fläktrum förses med två utrymningsvägar (Hansson. P, 2014). Detta bedöms vara uppfyllt då Boverkets byggregler är uppfyllda samt eftersom fläktvinden har två av varandra oberoende utrymningsvägar. 5.2.2 Gångavstånd till utrymningsväg Gångavstånden till närmsta utrymningsväg på kontor, fläktrum och teknikutrymmen understiger 45 meter där sammanfallande väg beräknats som 1,5 gånger den verkliga längden. I laboratorielokaler understiger gångavstånden 30 meter där sammanfallande väg beräknats som 2 gånger den verkliga längden. (Lovén. F, 2012). BBR 21 och NR 1 Enligt både BBR 21 (BFS 2013:14, 96) och Boverkets nybyggnadsregler (BFS 1988:18, NR 1, 46) ska gångavstånd till närmsta utrymningsväg understiga 45 meter om persontätheten är liten samt om personerna kan förväntas ha god lokalkännedom. Exempel på sådana tillfällen är lokaler i verksamhetsklass 1 såsom kontor. Om verksamheten medför risk för snabb brandspridning ska gångavstånd till närmsta utrymningsväg understiga 30 meter. Detta bedöms vara uppfyllt i byggnad AB. LSO I Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 2 anges att Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att hindra eller begränsa skador till följd av brand.. Denna paragraf anses vara uppfylld eftersom det med rätt gångavstånd till närmsta utrymningsväg begränsar personskador vid en brand eftersom de då kan ta sig ut innan kritiska förhållanden uppstår i utrymmet. AstraZeneca AstraZenecas egen skyddsambition ställer samma krav som Boverkets byggregler. (Hansson. P, 2014). Detta bedöms vara uppfyllt i byggnad AB. 11

5.2.3 Framkomlighet i utrymningsvägar Enligt Lovén. F (2012) har utrymningsvägarna i byggnaden ett passagemått på minst 0,9 meter. Dörrar i eller mot utrymningsvägar har ett fritt passagemått på minst 0,8 meter och är lätt öppningsbara. Generellt öppnas dörrar i eller mot utrymningsvägar i utrymningsriktningen förutom för personer som befinner sig i kontorslokalerna som ska utrymma genom laboratoriet till trapphus 2. Dörrar försedda med elektriska öppningsanordningar ska, enligt Lovén. F (2012), ha en nödöppningsfunktion i form av en tryckknapp vilken ska vara belägen bredvid dörren. Ett alternativ till tryckknapp är öppning med vred. Generellt ska det finnas nödvred på alla dörrar som hålls låsta i den dagliga verksamheten. Trapphus 1 har ett fritt passagemått på 1,2 meter. Trapphus 2 är utförd med spiraltrappa med gallerdurk och betjänar byggnaden från våningsplan 1 till fläktvind på våningsplan 5. I spiraltrappor mäts den fria bredden från trappspindelns centrum om diametern på denna är högst 0,1 meter. Om diametern överstiger 0,1 meter mäts bredden istället från trappspindelns mantelyta. Under platsbesöket noterades att trappspindelns diameter är 0,13 meter och trappstegens bredd är 0,8 meter. Kåpa över vred finns på markplan i trapphus 2 på dörr som leder till det fria. BBR 21 Enligt BBR 21 (BFS 2011:26, 104) bör utrymningsvägar ha en fri bredd på minst 0,9 meter där ledstänger eller liknande får inkräkta på utrymningsvägen med 0,1 meter per sida. Dörrar bör ha en fri bredd på minst 0,8 meter. Detta bedöms inte vara uppfyllt eftersom trapphus 2 har en fri bredd som understiger kravet. Enligt BBR 21 (BFS 2011:26, 104) bör en trappas placering inte vara för nära en dörr, avståndet mellan dem bör vara minst 0,8 meter. Om en trappa används som utrymningsväg, samt om varje våningsplan är en egen brandcell, bör den utformas utefter det våningsplan som kräver bredast utrymningsväg. Om det förväntas att flera plan samtidigt kommer utnyttja utrymningsvägen bör trappans bredd anpassas för att hantera det större antalet personer. Byggnader med fler än tre våningsplan bör inte använda trappor med gallerdurk. Detta bedöms inte vara uppfyllt eftersom en utrymningsväg utgörs av trappa med gallerdurk. Övriga krav i detta stycke bedöms vara uppfyllda. Dörrar som är till för utrymning ska, enligt BBR 21 (BFS 2011:26, 108), vara utåtgående i utrymningsriktningen, lätta att identifiera som utgång samt lätta att öppna och passera. Om köbildning inte förväntas uppstå framför dörren får inåtgående dörrar användas. Det förväntas inte uppstå köbildning i lokaler som tjänar maximalt 30 personer och där personerna har god lokalkännedom. I det tillhörande allmänna rådet anges det att öppning av dörrar bör kunna ske utan tidigare kunskap om detta. Öppning av dörrar bör ske med ett trycke som trycks nedåt alternativt genom en dörr som trycks utåt. En vanligtvis låst dörr i en lokal för högst 50 personer kan öppnas genom vred. Om en kåpa installeras över vred bör denne lätt kunna forceras med en hand. Detta bedöms inte vara uppfyllt i byggnaden eftersom kåpa över vred i trapphus 2 inte lätt kan forceras med en hand. Övriga krav i detta stycke bedöms vara uppfyllda. 12

NR 1 I likhet med BBR 21 kräver Boverkets nybyggnadsregler (BFS 1988:18, NR 1, 47) att utrymningsvägar ska ha en bredd på minst 0,9 meter. Dörrar ska ha en fri bredd på minst 0,8 meter samt ha en karmdaghöjd på minst 2 meter. Ledstänger får inkräkta högst 0,1 meter på vardera sidan om breddmåtten. Mellan dörr och trappa eller ramp ska det vara ett avstånd på minst 0,8 meter. Detta bedöms inte vara uppfyllt eftersom trapphus 2 har en fri bredd som understiger kravet. Enligt Boverkets nybyggnadsregler (BFS 1988:18, NR 1, 47) ska de dörrar som är placerade i eller till en utrymningsväg vara utåtgående i utrymningsriktningen. De ska även kunna öppnas utan nyckel eller annat redskap. Detta bedöms vara uppfyllt. LSO I Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 2 anges att Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att hindra eller begränsa skador till följd av brand.. Denna paragraf anses inte vara uppfylld eftersom en utav utrymningsvägarna har ett för smalt passagemått vilket kan ha negativ påverkan på utrymning. AstraZeneca AstraZeneca har inga högre krav på framkomlighet i utrymningsväg än BBR 21. Eftersom byggreglerna inte är uppfyllda bedöms inte heller AstraZenecas egen skyddsambition vara uppfylld. 5.2.4 Vägledande markering Vägledande markeringar är utplacerade vid utrymningsvägar och i väg till utrymningsväg vid exempelvis förgreningar. Den vägledande markeringen består av belysta efterlysande skyltar som matas med avbrottsfri kraft och är utförd enligt AFS 1997:11. (Lovén. F, 2012). På fläktvind finns vägledande markering i väg till utrymningsväg i form av efterlysande linje på golv. BBR 21 Med vägledande markering avser BBR 21 (BFS 2011:26, 115) skyltar eller liknande som ger vägledning vid en utrymning. Syftet är att utrymningen ska underlättas och förhindra svårigheter att orientera sig i byggnaden. Det ska därför finnas vägledande markering i svårorienterade utrymmen. Där det är krav på vägledande markering ska den placeras i anslutning till de dörrar som är avsedda för utrymning. Skyltarnas utformning ska vara gröna skivor med tydliga vita symboler och ska med enkelhet kunna uppmärksammas. I det tillhörande allmänna rådet förtydligas vad som klassas som svårorienterade utrymmen. Det kan vara större lokaler där utrymningsvägarnas placering inte är uppenbar såsom i kontor med parallella korridorer inom brandcellen. Det anges även att den vägledande markeringen ska vara belyst eller genomlyst både i den dagliga verksamheten samt vid strömavbrott. Detta anses vara uppfyllt i byggnaden eftersom den vägledande markeringen utförts med efterlysande skyltar där belysningen matas med avbrottsfri kraft samt att de finns i heltäckande omfattning. 13

NR 1 Boverkets nybyggnadsregler (BFS 1988:18, NR 1, 50) ställer samma krav som BBR 21. Som komplement anges att det i de fall där nödbelysning ersatts med efterlysande färg i utrymningsvägar får även vägledande markering vara efterlysande. Detta anses vara uppfyllt i byggnaden. LSO I Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 2 anges att Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att hindra eller begränsa skador till följd av brand.. Detta anses vara uppfyllt i byggnaden eftersom vägledande markering finns i heltäckande omfattning och underlättar på så sätt utrymning. AstraZeneca Enligt AstraZenecas egen skyddsambition ska väg till utrymningsväg markeras med efterlysande linje på golv på fläktvindar samt i vissa teknikutrymmen. Detta uppfylls i byggnaden. 5.2.5 Allmänbelysning Samtliga trapphus, korridorer och gångstråk är utrustade med en belysning som matas med avbrottsfri kraft (Lovén. F, 2012). BBR 21 Enligt BBR 21 (BFS 2011:26, 119) ska allmänbelysning finnas i utrymningsvägar och som med tillfredsställande säkerhet fungerar. Detta anses vara uppfyllt i byggnaden. NR 1 Boverkets nybyggnadsregler (BFS 1988:18, NR 1, 50) ställer i princip samma krav som BBR 21. Det vill säga att allmänbelysning ska finnas i utrymningsvägar och att vägledande markering ska vara belysta. Detta anses vara uppfyllt i byggnaden. LSO I Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 2 anges att Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att hindra eller begränsa skador till följd av brand.. Detta anses vara uppfyllt eftersom allmänbelysningen underlättar utrymningen och personskador begränsas då de kan ta sig till säker plats fortare. AstraZeneca Enligt AstraZenecas egen skyddsambition ska samtliga trapphus, korridorer och gångstråk vara försedda med belysning som matas med avbrottsfri kraft. Detta uppfylls i byggnaden. 5.2.6 Nödbelysning Det finns ingen nödbelysning i byggnad AB utan allmänbelysningen går, som tidigare nämnts, på avbrottsfri kraft (Lovén. F, 2012). 14

BBR 21 Enligt BBR 21 (BFS 2011:26, 119) ska nödbelysning, i de fall då nödbelysning är en förutsättning för brandskyddet, möjliggöra utrymning även vid strömavbrott. Vid strömavbrott ska nödbelysningen uppfylla sin funktion i minst 60 minuter. Vid brand ska nödbelysningen ge avsedd belysning i de byggnadsdelar som inte är i direkt anslutning till branden. Dock ställs inga specifika krav på nödbelysning i byggnad AB. NR 1 Boverkets nybyggnadsregler (BFS 1988:18, NR 1, 50-51) ställer inga krav på nödbelysning i byggnad AB. LSO I Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 2 anges att Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att hindra eller begränsa skador till följd av brand.. Detta anses vara uppfyllt eftersom allmänbelysningen är säkrad med avbrottsfri kraft vilket underlättar utrymningen och personskador begränsas eftersom de kan ta sig till säker plats fortare. AstraZeneca Enligt AstraZenecas egen skyddsambition ska samtliga trapphus, korridorer och gångstråk vara försedda med belysning som matas med avbrottsfri kraft. Detta uppfylls i byggnaden. 5.2.7 Utrymningslarm I byggnad AB finns utrymningslarm i form av tallriksklockor vilka aktiveras via brandlarmet samt manuellt via larmtryckknappar. Utrymningslarm ljuder i hela byggnaden samtidigt och fortsätter larma fram tills återställning sker vid brandförsvarstablå. Det förutsätts att centralutrustning och strömförsörjning är felövervakad och försedd med strömbackup. (Lovén. F, 2012). Enligt Björklund. M (2015b) finns även optiska larmdon i LC/MS huvar i rum 143, 242 och 243. Med utrymningslarm avses i denna handling de tallriksklockor som är kopplade till brandlarmet. AstraZeneca har även ett utrymningslarm som enbart är kopplat till annan personfara men det behandlas inte här. BBR 21 och NR 1 Varken BBR 21 eller Boverkets Nybyggnadsregler, NR1, ställer krav på utrymningslarm i byggnad AB. Byggnad AB har därmed ett högre brandskydd än de lägsta krav byggreglerna ställer. LSO I Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 2 anges att Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att hindra eller begränsa skador till följd av brand.. Detta bedöms vara uppfyllt eftersom det genom utrymningslarm underlättar utrymning och begränsar personskador. AstraZeneca Enligt AstraZenecas egen skyddsambition ska utrymningslarmet aktiveras av brandlarm samt manuellt via larmtryckknappar. Vid aktivering av utrymningslarmet ska det fortsätta att larma 15

ut tills det blivit återställt vid brandförsvarstablån. Det ska finnas felövervakning av centralutrustning och strömförsörjning samt säkerställa dess strömförsörjning. Samtliga delar av utrymningslarmet av vital karaktär ska vara elektroniskt övervakad. Detsamma gäller för den ledning som går mellan centralutrustningen och larmdon. Detta bedöms vara uppfyllt i byggnad AB. 5.2.8 Samlad bedömning En samlad bedömning av Möjlighet till utrymning vid brand presenteras i tabell 7. Tabell 7 Samlad bedömning av Möjlighet till utrymning vid brand. Möjlighet till utrymning vid brand Uppfyller kraven vid uppförandet Uppfyller kraven enligt BBR 21 Uppfyller kraven enligt LSO Uppfyller kraven enligt egen policy Skäligt att åtgärda Utrymningsvägar Nej Gångavstånd Nej Framkomlighet X 1 X 1,2,3 X 1 X 1 Ja Vägledande Nej markering Allmänbelysning Nej Nödbelysning Nej Utrymningslarm Nej 1 Trapphus 2 uppfyller ej krav på fri bredd. 2 Trapphus 2 är utförd med gallerdurk. 3 Kåpa över vred i trapphus 2 kan ej lätt forceras med en hand. 5.3 Skydd mot uppkomst av brand Byggnader och fasta installationer ska, enligt BBR 21 (BFS 2011:26), ha en sådan utformning att de erhåller ett tillfredsställande skydd mot uppkomst av brand. Enligt tillhörande allmänt råd uppfylls ett tillfredsställande skydd genom att hög temperatur, värmestrålning och gnistbildning inte riskerar att orsaka antändning av närbelägna byggnadsdelar och fast inredning av brännbart material. 5.3.1 Uppvärmningsanordning Byggnad AB är försedd med fjärrvärme. Inga åtgärder har vidtagits, eller krävs, för att förhindra uppkomst av brand med avseende på uppvärmningsanordning enligt Lovén. F (2012). Vid platsbesöket kunde det konstateras att det inte förekom öppna spisar eller dylikt. Således bedöms byggnaden uppfylla kraven eftersom inga särskilda åtgärder krävs för att förhindra uppkomst av brand. 5.3.2 Samlad bedömning En samlad bedömning av Skydd mot uppkomst av brand presenteras i tabell 8. 16

Tabell 8 Samlad bedömning av Skydd mot uppkomst av brand. Skydd mot uppkomst av brand Uppfyller kraven vid uppförandet Uppfyller kraven enligt BBR 21 Uppfyller kraven enligt LSO Uppfyller kraven enligt egen policy Skäligt att åtgärda Uppvärmningsanordn. Nej 5.4 Skydd mot utveckling och spridning av brand och brandgas inom byggnader Skyddsåtgärder såsom brandklassat ytskikt och beklädnad, brandcellsindelning, brandsektionering och brandtekniska installationer kan, enligt BBR 21 (BFS 2011:26, 147), motverka utveckling och spridning av brand och brandgas inom byggnader. 5.4.1 Ytskikt på tak, väggar och golv Generellt i byggnaden består tak av betong, gips samt akustikundertak. Detta upprätthåller ytskiktsklass B-s1,d0 samt underlag av klass A2-s1,d0 alternativt K210/B-s1,d0 enligt Lovén. F (2012). Väggar i utrymningsvägar består av betong vilket uppfyller ytskiktsklass B-s1,d0 samt underlag av klass A2-s1,d0 alternativt K210/B-s1,d0. Väggar i övriga rum består av målad väv på betong eller gips. Detta uppfyller ytskiktsklass C-s2,d0. (Lovén. F, 2012). Golv i utrymningsvägar består av sten och uppfyller ytskiktsklass Cfl-s1 (Lovén. F, 2012). BBR 21 och NR 1 En sammanställning av ytskiktsklasser i byggnaden jämfört med de krav som ställs av BBR 21 och NR 1 presenteras i tabell 9. Kraven som anges kommer ifrån allmänt råd till BBR 21 (BFS 2011:26, 147, 151, 153) samt från Boverkets nybyggnadsregler (BFS 1988:18, NR 1, 362). Tabell 9 En sammanställning av ytskiktsklasser i byggnaden jämfört med de krav som BBR 21 och NR 1 ställer. Yta Lokal Befintlig brandklass Krav enligt BBR 21 Krav enligt NR 1 Ytskikt Underlag Ytskikt Underlag Ytskikt Underlag Tak Utrymn. väg B-s1,d0 (klass I) A2-s1,d0 eller K 210/B-s1,d0 B-s1,d0 A2-s1,d0 eller K 210/B-s1,d0 I Obrännbart/ tändskyddande Vägg Golv Övriga rum Utrymn. väg Övriga rum Utrymn. väg B-s1,d0 (klass I) B-s1,d0 (klass I) C-s2,d0 (klass II) C fl-s1 (G) A2-s1,d0 eller K 210/B-s1,d0 A2-s1,d0 eller K 210/B-s1,d0 B-s1,d0 B-s1,d0 A2-s1,d0 eller K 210/B-s1,d0 A2-s1,d0 eller K 210/B-s1,d0 I I beklädnad Obrännbart/ tändskyddande beklädnad Obrännbart/ tändskyddande beklädnad - C-s2,d0 Inga generella II Inga generella krav krav - C fl-s1 - G - 17

De befintliga ytskikten erhåller en klassning i enlighet med både NR 1 och BBR 21. LSO Eftersom ytskikten i byggnaden upprätthåller den klass som krävs enligt BBR 21 så anses också 2 I Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand vara uppfylld. AstraZeneca Utöver kraven som ställs i BBR 21 ställer AstraZeneca själva även krav på att ytskikt i laboratorielokaler ska hålla klass B-s1,d0 som fästs på obrännbart underlag i klass A2-s1,d0 eller K210/B-s1,d0. Samma ytskiktskrav ställs på invända tak- och väggytor i hisschakt, hisskorg samt hissmaskinrum. (Hansson. P, 2014). AstraZenecas egen skyddsambition bedöms vara uppfyllda eftersom det i tabell 9 redogjorts för samtliga ytskikt vilket inrymmer laboratorielokaler som uppfyller kraven. Det bedöms även vara uppfyllt i hisschakt, hisskorg samt hissmaskinrum. 5.4.2 Luftbehandlingsinstallationer Enligt Lovén. F (2012) har byggnaden ett så kallat mekaniskt till- och frånluftssystem. Fläktaggregat finns på fläktvinden vilken är belägen på våningsplan 5. Upphängningsanordningar för luftbehandlingssystemet förutsätts vara utfört i lägst R 60 och monterade så att de inte förväntas kollapsa under brandpåverkan. Dess material bedöms inte bidra till brandspridning. Till- och frånluftsdon förväntas kunna bibehålla rätt tryckfall under brandpåverkan. Vertikala schakt leder ventilationskanalerna genom byggnaden och tjänar flera plan. Kanalgenomföringar i brandcellsgräns är isolerade för att upprätthålla samma klass som genombruten byggnadsdel. Varje brandcell tjänas av separata ventilationskanaler vilka sedan ansluter till en samlingskanal på vinden. Ventilationskanalerna är försedda med rökavluftningsanordningar. (Hansson. P, 2014). Enligt Lovén. F (2012) är det just rökavluftning som främst utgör byggnadens skydd mot brandgasspridning mellan brandceller. Systemet bedöms inte förhindra men avsevärt försvåra brandgasspridning. Heta brandgaser som tagit sig in i kanalsystemet leds ut via rökavluftningskanalen, se figur 2. 18

Figur 2 Illustration av rökavluftning med frånluftssystem. Principen är densamma för från- och tilluftssystem. (Lovén. F, 2012). Rökdetektorer av typ Rd (GX 7 1, GX 7 2) finns placerade innan frånluftsaggregat (FA01) och av typ Rd (GX 7) efter tilluftsaggregat (TA) enligt Lovén. F (2012). Enligt Björklund. M (2015c) är rökdetektorerna enbart kopplade till byggnadens styr- och övervakningssystem och alltså inte till byggnadens brandlarmsystem. Vid brand stoppas dock samtliga aggregat, spjäll med brandstyrning till aggregat stängs och evakueringsspjäll öppnar på rökavluftningskanal. Vid strömbortfall sätts spjällen automatiskt i brandläge. Brandgasspjäll finns även installerade i källare mot trapphus. Delar av luftbehandlingssystemet med väsentlig brandfunktion ska vara vilströmskopplade alternativt försörjda med brandklassade eller brandsäkert belägna kablar. (Lovén. F, 2012). Enligt Lovén. F (2012) har räddningstjänsten möjlighet att manuellt starta och stoppa aggregatet. Detta görs vid brandförsvarstablån där omkopplare (Hand/0/Aut) finns. En manuell start av aggregat medför att övriga automatiska avstängningssignaler förreglas. Brandventiler finns installerade högst upp i trapphusen och på källarplanet i elcentralen samt i hissmaskinrummet. Dessa har ett smältverk i donet vilket smälter vid ungefär 70 C och förväntas då begränsa brandgasspridning genom att den stängs. (Lovén. F, 2012). BBR 21 Enligt BBR 21 (BFS 2011:26, 162) ska luftbehandlingsinstallationer vara placerade, utformade och upphängda på ett sådant sätt att skydd mot brand- och brandgasspridning upprätthålls. Det ska tas hänsyn till den risk för brandspridning som värmeöverföring genom luftbehandlingsinstallationer till brännbara material i andra brandceller medför. Alla delar av luftbehandlingsinstallationer som krävs för att upprätthålla skyddet ska vara utformade för att klara den temperaturpåverkan som de förväntas exponeras för. 19

Enligt tillhörande allmänt råd förtydligas hur tillfredsställande skydd mot brand- och brandgasspridning mellan brandceller genom luftbehandlingsinstallationer kan uppfyllas. Det är genom att installationerna har en sådan utformning att de klarar att upprätthålla brandcellsgränsen under avsedd tid oavsett i vilken av angränsade brandcell branden startat. Installationerna inkluderar upphängningar, ventilationskanaler och genomföringar. Det ska, vid utformning av luftbehandlingsinstallationer, tas hänsyn till risk för brand- och brandgasspridning som kan ske genom dessa. Genom att isolera kanalerna vid brandcellsgenombrott tas hänsyn till den risk som finns för brandspridning orsakad av värmeöverföring. I de fall där luftbehandlingsinstallationerna inte är enskilda för varje brandcell bör de förses med spjäll som upprätthåller samma brandavskiljande förmåga som brandcellsgränsen. Spjällen bör klara av den påfrestning som den förväntas exponeras för. Eftersom rökavluftning inte är en metod som anges i de allmänna råden för skydd mot brandoch brandgasspridning, och därmed inte går inom ramen för förenklad dimensionering, bedöms luftbehandlingsinstallationer inte uppfylla kraven enligt BBR 21. NR 1 Enligt Boverkets nybyggnadsregler (BFS 1988:18, NR 1, 136-140) ska ventilationskanaler vara utförda i lägst brandteknisk klass A 15. Detta gäller dock inte den brandcell som tjänar installationen. Ett alternativ är att utföra kanalen i enkel stålplåt om avståndet till brännbart material i byggnadsdelar eller brännbar fast inredning är minst 0,25 meter. Till- och frånluftsinstallationer ska, i andra brandceller än den som tjänar installationen, hållas åtskilda i lägst brandteknisk klass A 15 eller med en obrännbar vägg i lägst täthetsklass B eller med ett luftat utrymme där det är 0,1 meter mellan installationerna. I de fall där ventilationsinstallationer bryter brandcellsgräns ska det säkerställas att dess brandavskiljande förmåga upprätthålls. I aggregatrum ska brandgasspridning, enligt Boverkets nybyggnadsregler (BFS 1988:18, NR 1, 141), förhindras till anslutna brandceller. Detta kan göras genom exempelvis att tilluftsfläkten stoppas automatiskt. Från- och tilluftsinstallationer ska ha en avskiljande förmåga gentemot varandra i lägst brandteknisk klass A 30 alternativt avskiljas med en vägg av obrännbart material i lägst täthetsklass B. Om det inte är möjligt att avskilja dem ska ett brandgasspjäll med tillräcklig täthet installeras efter tilluftsfläkten och före första förgreningen. Spjället ska stängas om brandgas börjat sprida sig till anslutna brandceller. Enligt Boverkets nybyggnadsregler (BFS 1988:18, NR 1, 141) ska en tilluftsfläkt och frånluftsfläkt som är placerad under eller på samma plan som anslutna brandceller förses med brandgasspjäll med tillräcklig täthet. Spjället på tilluftsfläkten ska vara placerat efter fläkten och före anslutna brandceller. Spjället på frånluftsfläkten ska placeras i aggregatinloppet före fläkten. Utformningen av ventilationssystemet har ej kunnat inventeras. Dock förutsätts det uppfylla funktionskraven baserat på information i befintlig brandskyddsdokumentation (Lovén. F, 2012). LSO I Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 2 anges att Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att hindra eller begränsa skador till följd av brand.. Detta bedöms vara uppfyllt i byggnaden eftersom rökavluftning avsevärt begränsar brand- och brandgasspridning. 20

AstraZeneca Enligt AstraZenecas egen skyddsambition kan brandgasspridning förhindras genom antingen separata system, brandgasspjäll, fläktar i drift eller rökavluftning där rökavluftning anges endast på grund av tidigare systemval. Vid ombyggnation bör man dock överväga att byta ut rökavluftning och vid nybyggnation ställs minst samma krav som BBR. (Hansson. P, 2014). Detta bedöms vara uppfyllt i byggnad AB. Kanalgenomföringar i brandcellsgräns isoleras för att upprätthålla samma klass som genombruten byggnadsdel. Om kanaler löper genom schakt i brandklass EI 60 kan dessa utföras utan isolering. Upphängningsanordningar för luftbehandlingssystemet ska utföras i lägst R 60 och vara monterade så att de inte förväntas kollapsa under brandpåverkan. (Hansson. P, 2014). Detta bedöms vara uppfyllt i byggnad AB. 5.4.3 Kablar och ledningar Under akustikundertaket i korridorer löper kabelstegar, Armaflexisolerade fjärrvärmeledningar, vattenledningar i koppar samt ventilationskanaler i plåt. De senare förväntas endast vara isolerade vid genomföring i brandcellgräns. (Lovén. F, 2012). Detta är ingenting som inventerades närmare under platsbesöket. 5.4.4 Brandcellsindelning Genomgående i byggnaden är bjälklaget brandcellsavskiljande mellan våningsplanen. Det är uteslutande betongbjälklag. Ventilations- och rörschakt samt båda trapphusen är utförda i egna brandceller. Hisschaktet ingår i brandcellen som tillhör trapphus 1. Brandcellsgränser är generellt utförda i brandteknisk klass EI 60 förutom mot ventilations- och rörschakt vilka är utförda i EI 30 enligt Lovén. F (2012). Under platsbesöket kunde det konstateras att brandcellsgränser generellt består av betong och i vissa fall gips. På källarplan utgör apparatrum, hissmaskinrum samt el- och brandlarmcentralen egna brandceller, se figur 3. 21

Figur 3 Brandcellsindelning, plan 0. (Lovén. F, 2012). För brandcellsindelning på plan 1, se figur 4. Figur 4 Brandcellsindelning, plan 1. (Lovén. F, 2012). För brandcellsindelning på plan 2, se figur 5. 22

Figur 5 Brandcellsindelning, plan 2. (Lovén. F, 2012). För brandcellsindelning på plan 3, se figur 6. Figur 6 Brandcellsindelning, plan 3. (Lovén. F, 2012). För brandcellsindelning på plan 4, se figur 7. 23