Kunskap om mångfald Verksamhetsberättelse För POM 2007 Rapport 2008:18 Foto: Mats Pettersson
Kunskap om mångfald Verksamhetsberättelse för POM 2007 2008-09-29 Referens Agneta Börjeson
Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Mål för POM... 3 1.2 Mål för rapporten... 4 2 Uppföljning... 5 2.1 Bevarande...5 2.1.1 Inventering och insamling... 6 2.1.2 Bevarande ex situ... 11 2.1.3 Karaktärisering och evaluering... 13 2.1.4 Bevarandedokument för friluftsmuseer... 13 2.1.5 Bevarande av E-plantor... 14 2.1.6 Övrigt... 14 2.2 Nyttjande... 15 2.2.1 smta... 16 2.3 Forskning och utveckling... 16 2.3.1 Projekt med anknytning till inventeringen... 17 2.4 Utbildning och information... 18 2.4.1 Kurser och föredrag... 18 2.4.2 Svensk kulturväxtdatabas... 19 2.4.3 Dokumentation och databaser... 19 2.4.4 Hemsidan... 20 2.4.5 Övrig information... 20 2.5 Internationellt arbete... 21 3 Forskning om växtgenetiska resurser... 23 3.1 Växtsystematik och evolutionshistoria... 23 3.2 Växtförädling och genetisk diversitet... 23 3.3 Förbättrad microförökning... 24 3.4 Etnobotanisk forskning... 24 3.5 Framtida forskningsbehov... 24 4 Utvärdering...25 4.1 Utvärderingsrapport... 25 4.1.1 Sammanfattning av rapporten... 25 4.1.2 Synpunkter... 26 4.1.3 Slutsatser av utvärderingen... 27 1
4.2 Åtgärder framöver... 27 4.2.1 Genbanker och klonarkiv... 27 4.2.2 Demonstrationsodlingar... 28 4.2.3 Dokumentation... 28 4.2.4 Forskning och nyttjande... 28 4.2.5 Försöks- och utvecklingsverksamhet... 29 4.2.6 Lokal livsmedelsproduktion och förädling... 29 4.2.7 Övrigt... 29 5 Publikationer... 31 2
1 Inledning Programmet för odlad mångfald (POM) är Sveriges nationella program för växtgenetiska resurser. Programmet utgörs av den samlade verksamheten som sker hos aktörerna inom detta område. Verksamheten kan vara av olika karaktär till exempel myndighetsutövning, forskning, utbildning eller ideell verksamhet. Aktörernas verksamheter är inte bundna av programmet utan varje aktör är en självständig enhet med egen budget. Samarbetet mellan aktörerna kan närmast beskrivas som ett nätverk. För att detta nätverk ska kunna fungera effektivt krävs en samordning vilken sköts av Centrum för biologisk mångfald. Regeringen har beslutat att Jordbruksverket ska ansvara för uppföljning och utvärdering av POM i enlighet med Jordbruksverkets framtagna programförslag (SJV rapport 1998:19). Riksdagen tog 2001 beslut om delmål under de svenska miljökvalitetsmålen. Ett av delmålen är att "Senast år 2010 skall det nationella programmet för växtgenetiska resurser vara utbyggt ". Programmet följs upp årligen. Uppföljning och utvärdering av programmet ska kunna användas som underlag i uppföljningen av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. 1.1 Mål för POM POM har fyra långsiktiga övergripande mål 1. Bevarande och nyttjande av de växtgenetiska resurserna ska bidra till ökad livsmedelssäkerhet, ett uthålligt jordbruk och till att den biologiska mångfalden i landet bibehålls. 2. Programmet ska bidra till att det biologiska kulturarvet levandegörs. 3. Material som bevaras inom programmet ska vara väl dokumenterat och information om materialet ska finnas fritt tillgänglig. 4. Internationellt samarbete vad gäller bevarande, nyttjande, tillträde till växtgenetiska resurser och rättvis fördelning av de vinster som kan uppstå vid nyttjandet av dem ska främjas. Programmets mål är mycket övergripande och det kan vara svårt att i ett kort perspektiv se om aktiviteter och åtgärder leder mot målen. Därför behöver åtgärdsmål utvecklas, som är konkreta och tidsbegränsade och tydligt avgränsade. Åtgärdsmålen fastställs av Jordbruksverket efter diskussion i programrådet. För närvarande är det främsta åtgärdsmålet att inventeringen av kulturväxter ska genomföras. Denna inventering ska bli klar 2010. Ett annat åtgärdsmål har varit att ta fram en plan för framtida bevarande och nyttjande. Denna påbörjades under 2004 och mycket är nu på plats men en del arbete kvarstår. Under 2007 har också en Fördjupad utvärdering gjorts gällande miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. I detta har en del förslag på åtgärder gjorts vilka dock behöver specificeras i en uppdatering av programmet. Grunden till denna uppdatering har gjorts under 2007 och den kommer att göras helt klar under 2008. 3
1.2 Mål för rapporten Rapporten avser att visa på en samlad bild av verksamheten inom området växtgenetiska resurser. Rapporten riktar sig till aktörer inom POM men kompleterar också Jordbruksverekts årsredovisning inom detta område. Uppgifterna i rapporten bygger på möten som hållits under året samt på underlag från projektledarna för inventeringarna och ledamöterna i POM:s programråd. Ledamöterna har inom sitt intresseområde redovisat vilka aktiviteter som varit aktuella under året. Rådet bestod av följande intressenter 2006: Centrum för biologisk mångfald (CBM), Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Sida, Nordiska Genbanken (Nordiska genbanken), SLU, Formas, museerna (friluftsmuseer, länsmuseer och hembygdsmuseer m fl), de botaniska trädgårdarna, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Gröna näringens riksorganisation (GRO), växtförädlingsföretagen, Fritidsodlingens riksorganisation (FOR) och Sveriges Pomologiska Sällskap (SPS). I första hand ska aktiviteter som utförs inom programmet följas upp och det ska utvärderas om programmet fungerar på ett tillfredsställande sätt. Årets temakapitel är en presentation av forskningen inom området. 4
2 Uppföljning Uppföljningen besvarar frågan vad har hänt under året och följer de fem olika aktivitetsområdena inom programmet. Dessa är bevarande, nyttjande, forskning och utveckling, utbildning och information samt internationellt arbete. I uppföljningen redovisas för varje aktivitetsområde de ingående uppgifterna och vilka åtgärdsmål som eventuellt är satta. I programmet föreslogs att särskilda medel skulle tillföras programmet för att klara av sådant som ansågs vara nödvändigt för att nå målen i programmet och som inte utfördes inom de olika aktörernas egen verksamhet. De första åren tillfördes sådana medel via Formas och gick då främst till förstärkning av Nordiska genbankens verksamhet och till forskningsprojekt. Efter att delmålen i Ett rikt odlingslandskap fastställts har de särskilda medlen tillförts Jordbruksverket. Medlen uppgår till 8,5 miljoner kronor årligen. Tabell 1 visar på hur de särskilda medlen fördelats och utnyttjats under 2007. Aktiviteterna beskrivs mer utförligt under respektive aktivitetsområde. Tabell 1. Utnyttjande av särskilda POM-medel. Aktivitet Ansvarig under Förbrukade 2007 medel Inventering CBM 5 786 500 Bevarande frukt och bär Nationell samling för frukt, bär och nötter, SLU 728 000 inklusive kontroll Klonarkiv för frukt Nordiska genbanken 671 292 Försöks och utvecklingsverksamhet Genetisk diversitet i historiskt växtmaterial Nordiska museet 173 000 Sikring av graes- och klövergenetiske Nordiska 80 000 ressourcer i Sverige genbanken DNA-kartlägning av svenska mandatsorter av SLU, inst. för 300 000 äpple växtvetenskap Genetisk variation hos äldre kulturrosor SLU, inst. för 300 000 anpassade till svenskt klimat växtvetenskap Dokumentation av frukt och bär Nordiska 100 000 genbanken Molekylära analyser av rabarbersamlingen på Nordiska 55 000 Julita genbanken Summa 8 343 589. 2.1 Bevarande Aktörer när det gäller bevarande är Nordiska genbanken, SPS, CBM, SLU, olika friluftsmuseer, botaniska trädgårdar, växtförädlingsföretag m fl. 5
2.1.1 Inventering och insamling Inventeringen har nu pågått i fem år. Aktiviteterna bland de ideellt arbetande inventerarna är fortsatt hög. Under 2007 har en ökande mängd växtmaterial samlats in och planterats i så kallade mellanlager Under mellanlagringen ska materialet karakteriseras och utvärderas. Sorterna som anses värda att bevaras för framtiden ska sorteras fram. Detta tar upp till fem år beroende på växtslag. Material som anses unikt och värdefullt ska sedan föras över och bevaras långsiktigt i den nationella genbanken. Kontrakten med mellanlagringsvärdar slutfördes under 2007. Inventeringsarbetet kommer att intensifieras under de återstående tre åren fram t.o.m. 2010, med syfte att lokalisera mesta möjliga unika växtmaterial att placera i mellanlager för utvärdering. Inventeringar och insamlingar pågår även utanför den landsomfattande inventeringen. Nordiska genbanken har olika projekt på gång och även andra aktörer inom POM gör egna inventeringar och insamlingar för olika ändamål. 2.1.1.1 Perennuppropet Perennuppropets inventering av perenner odlade före 1940 fortsatte liksom tidigare år med fokus på rabattperenner. Inventeringen gjordes på två sätt; genom upprop till allmänheten och genom att uppropets inventerare runt om i Sverige spårade och dokumenterade äldre prydnadsperenner. Genom upprop till allmänheten kom ett sextiotal brev in under året. Det betyder att det sedan uppropet startade 2003 skickats in 495 brev allt som allt. Arbetet med att kontakta alla brevskrivare via mail eller telefon fortsatte under året. Den perenn som flest brevskrivare tipsade uppropet om var pioner. Därefter rörde flest tips insända under 2007 dagliljor, irisar, aklejor och stormhattar. Förutom de tio släkten som efterlyses i foldern inkom också tips om bland annat nävor, prästkragar, vivor och nejlikor. Perennuppropets inventerare skickade under 2007 in ca 25 inventeringar av trädgårdar i olika delar av Sverige. Under året utbildades sexton nya inventerare. Utbildningen genomfördes i samarbete med POM: s lök- och knölupprop. Kursen hölls i Härnösand i juli och deltagarna kom till största delen från norra Sverige. Under 2007 arrangerades också två återträffar för de inventerare som utbildats under tidigare år. Återträffarna genomfördes i samarbete med lök- och knöluppropets projektledare. Den första träffen hölls i Karlskrona i juni och den andra arrangerades i Gävle i september. Uppropet presenterades på flera trädgårdsmässor samt kom och visa-dagar under året, bland annat Trädgård Norr i Umeå, Lisebergs trädgårdsdagar, Försommaryra i Kristianopel, Alnarpsdagen, Gotlands Trädgårdsvecka och skördefesten på Hovdala. Vid några av mässorna hölls också föredrag där uppropet introducerades för besökarna. Uppropet har också presenterats med föredrag för bland annat Vetlanda Trädgårdssällskap, Grönare stad i Växjö och för deltagarna på Länsstyrelsen i Skånes kurs om äldre perenner samt på Skogsstyrelsen och hembygdsförbundets inventeringskurs i Arkelstorp. Uppropet presenterades också för deltagarna på workshopen Mångfald i trädgårdar runt Östersjön samt för studenter på Alnarps utbildningar. Förutom projektledaren har även uppropets inventerare informerat om projektet med föredrag och deltagande på trädgårdsdagar runt om i Sverige. Ett inslag om perennuppropet sändes i radions Odla med P1 och artiklar om uppropet har förekommit i ett flertal tidningar och tidskrifter. Intresserade har också kunnat läsa om uppropet på projektets hemsida. Hemsidan har uppdaterats regelbundet. 6
Arbetet med provodling och utvärdering av utvalda perenner fortsatte under året. Perennuppropets referensgrupp träffades två gånger under 2007 och tog då bland annat beslut om vilka perenner som borde provodlas inom uppropet. Ett brev där projektet bett att få en delning av dessa växter skickades ut till ägarna. Under 2007 gick ut brev till femtiofem personer. Dessutom togs delningar på plats när projektledaren besökte några trädgårdar med ett stort antal intressanta perenner. Sammanlagt planterades 104 olika perenner på Trädgårdslaboratoriet vid SLU i Alnarp under september och oktober. På uppropets provodlingsfält stod vid årsskiftet 239 perenner. Under 2007 startade utvärderingen av de perenner som samlades in och planterades under 2006. En referenssamling av kända pionsorter började också att byggas upp vid provodlingsfälten. Den ska vara en hjälp vid sortbestämning av de äldre pioner som skickats in. Till de trädgårdsägare som under 2006 donerade perenner för provodling sändes ett brev ut där ägaren fick veta hur växten etablerat sig. Arbetet med registrering av inventerade perenner fortsatte och fram till årsskiftet registrerades ett sjuttiotal trädgårdar i POM:s inventeringsdatabas. Under 2007 påbörjades arbetet med en skrift om perenner som ska hjälpa inventerarna att bestämma de växter de hittar vid sina inventeringar. Projektledaren deltog också i den referensgrupp som fanns knuten till arbetet med POM:s trädgårdshistoriska skrift. 2.1.1.2 Lök- och knöluppropet Lök- och knöluppropet startade våren 2006. Det har hittills inkommit 225 brev/tips till uppropet. Alla landskap utom Medelpad och Lappland är nu representerade med växttips. Flest brev har kommit in från Skåne, Småland och Västergötland. I breven tipsas det om över 500 lökar och knölar. Det är framförallt narcisser, tulpaner och krolliljor som folk har berättat om. Uppropet har presenterats på flera mässor och trädgårdsdagar under året; Trädgård Norr i Umeå (mars), Lisebergsmässan i Göteborg (maj), trädgårdsdag i Kristianopel (juni), Alnarpsdagen (juni), trädgårdsveckan på Gotland (juni) och lökfestival Tulpanens hus i Stockholm (september). Projektledaren har hållit ett antal föredrag om uppropet, bland annat på Trädgård park och landskap. Bebyggelsens gröna kulturarv (kurs på Alnarp), Kulturen i Lund och Hembygdsinventeringskurs i Arkelstorp. Det har skrivits om uppropet i ett antal tidningsartiklar, några av dem är; Historiska blommor samlas i svensk genbank (24 april, Hallandsposten), Hemmets Journal (nr 32, 2007), Inventering av biologiskt kulturarv (20 aug, Kristianstadsbladet), Urgamla trädgårdsväxter i Ångermanland kartläggs (3 september, Tidningen Ångermanland) och Välbesökt skördefest på Hovdala (24 september, Norra Skåne. Två återträffar för inventerare anordnades i samarbete med perennuppropet. Dessa två kurser hölls i Karlskrona (juni) och i Gävle (sept). En nybörjarkurs hölls i Härnösand där 16 nya inventerare utbildades. Utbildning av inventerarna görs i samarbete med perennuppropet och projektledarna hjälps åt med kurser och kontakten med inventerarna. Det finns nu 130 inventerare för perenn- och lök- och knöluppropet. Under hösten har planer för en provodling startat. Tanken är att denna kommer att ligga på Trädgårdslaboratoriet i Alnarp vilket kommer att underlätta för projektledaren att analysera växterna. De första lökarna och knölarna till provodlingen kommer att tas in under våren 2008. 7
Narcissprojektet startade våren 2000 med ett upprop tillsamman med de botaniska trädgårdarna i Lund och Göteborg. Fram till december 2005 hade kommit in över 600 kollekter. De narcisser som har inkommit därefter ingår i lök- och knöluppropet. I början av året skickades ett tackbrev ut till alla donatorer, ca 450 st. Samtidigt informerades om Lökoch knöluppropet och ett överlåtelsebrev lämnades ut. I månadsskiften mars-april medverkade narcissprojektet i en Narcissutsställning på Ulriksdalslott, Blomstrande vår. Blommande material som har inkommit till projektet visades upp. Under våren avlästes de 100-tal kollekter som finns i Uppsala botaniska trädgård. Lökarna har nu stått där sedan våren 2003 och detta var sista avläsningen innan beslut tas om vad som ska bevaras. Alla narcisslökar i Lunds botaniska trädgård som tillhör uppropet, närmare 400 kollekter, grävdes upp under våren. Detta gjordes av två skäl. Det första var att många kollekter hade stått på samma plats sedan våren 2000 och behövdes tas upp och delas. Det andra skälet var att narcissflugan hade kommit in i en del av materialet. Alla kollekterna gicks igenom och sjukt material kastades. Därefter gjordes en första grövre gallring om vilket av materialet som ska sparas i en kommande nationell genbank. Lökarna planterades i krukor för att planteras ut på Alnarp under våren 2008. I april besöktes Hortus Bulborum i Limen, Holland. De har ca 1000 narcissorter, både gamla och moderna sorter. Besöket gjordes för att fotografera och jämföra deras historiska narcisser med materialet som har inkommit till narcissprojektet. Under resan besöktes även en narcissodlare, Josephine Deekker. Hon odlar framförallt lökar av gamla sorter. Under hösten påbörjades insamling av information och bilder till en populärvetenskaplig bok. Denna bok kommer att handla om vad som har kommit in till projektet och visa upp de resultat som vi har kommit fram till. Tyngdpunkten kommer att ligga på vilka sorter som har funnits till försäljning i Sverige mellan åren 1849 1940. DNA-analyser med DNA-markörerna AFLP och ISSR påbörjades av material från små förvildade påskliljor, fyllda påskliljor samt enkla och fyllda pingstliljor. 2.1.1.3 Rosuppropet Projektets inventerare deltog i ett tiotal publika aktiviteter som trädgårdsmässor, trädgårdsutställningar och andra publika rosaktiviteter, bl.a. i Lund, Helsingborg, Kisa, Linköping, Norrköping, på Gotland, Liseberg i Göteborg, Rosendal i Stockholm, Värmdö, Ockelbo och Umeå. I några fall genomfördes dessa aktiviteter i samverkan med representanter för andra POM-projekt. Inventerarna har hållit ett tiotal POM-inriktade föredrag/föreläsningar, från Helsingborg i söder till Umeå i norr. Föreläsningar om POM på en av Länsstyrelsen i Västmanland arrangerad torpinventerarkurs och tre föreläsningar på KY-utbildningar ska särskilt framhållas. Rosorna under Veckans växt på POM:s hemsida beskrev inledningsvis kända och vanligt förekommande sorter. Mot slutet av året har även intressanta, okända rosor beskrivits. Allt oftare får POM:s rosinventerare frågor om var man kan köpa de insamlade POM-rosorna. 28 Kom och visa-aktiviteter genomfördes under blomningssäsongen och många av de inkomna rosorna följdes upp på sina växtplatser. Även många äldre tips kunde följas upp, men från praktiskt taget alla inventeringsområden finns många tips som ännu inte hunnit följas upp. 8
Häftet Att inventera rosor, en handledning av Rolf Engström gavs ut under året. Inventerarhandledningen är på 76 sidor och avsedd för fältbruk. Det beskriver de vanligaste rosorna som påträffas i äldre trädgårdar och ger en översiktlig beskrivning av dessa rosor och de viktigaste särskiljande karaktärerna på sort- och sortgruppsnivå. De behandlade rosorna är rikt illustrerade med färgbilder. I mitten av juli utbildades ytterligare 12 rosinventerare vid en kurs på Vassbo, Dalarna. Antalet utbildade rosinventerare uppgår därmed till 100. Tre återträffar med vidareutbildning av inventerarna genomfördes. I början av maj, i Linköping, utgjorde inventerarhandledningen grunden vid en systematisk genomgång av rossläktets sortgrupper och sorter. I juli genomfördes en återträff med fältinventeringar i Jämtland, i kombination med Kom och visa-dagar på Jamtli i Östersund. Vid höstens återträff i Linköping presenterade inventerarna resultatet från årets inventeringar i sina egna hemtrakter. Ett möte har hållits i referensgruppen, i samband med höståterträffen i Linköping. Frågor som berör fältarbetena, insamlingarna, provodlingen och databasen har stått i fokus. Flera arbets- och planeringsmöten har hållits, inom projektet och tillsammans med företrädare från andra POM-projekt. Ämnen som särskilt varit i fokus på dessa möten är databasen, dokumentation och bevarande. Drygt 400 rosor har planterats i en speciellt iordningsställd odlingsyta i köksträdgården på Fredriksdal för mellanlagring. Rosklonerna som skickas som rotskott måste snabbt ska tas om hand, etiketteras, jordslås och planteras. Under fem år skall nu rosklonerna odlas under samma förutsättningar, studeras och utvärderas. Ett urval görs därefter. För dessa rosor har överenskommelser mellan inventerare och ägare om leverans till Fredriksdal redan tecknats. Vid årsskiftet hade ca 360 rosor registrerats i inventeringsdatabasen, med varierande från några få till ca 70 karaktärer för var och en av rosorna. Mot slutet av året intensifierades arbetet med att ta fram en rapport med målsättningen att göra delar av databasen tillgänglig för allmänheten på POM:s hemsida. De kommer att läggas ut på hemsidan under våren 2008. Materialet värderades under blomningstiden i juni. Efter sammanvägning av data från både DNA-analyser och morfologiska studier av denna omfattande samling valdes 22 kloner av de fyllda kanelrosorna och 17 kloner av fyllda pimpinellrosor ut för vidare provodling på Fredriksdal. De utvalda klonerna kommer att omplanteras under våren 2008. 2.1.1.4 Frukt- och bäruppropet Information om frukt- och bäruppropet, har förmedlats till allmänheten på olika sätt. Föreläsningar har hållits för föreningar runt om i Skåne bland annat Svalöv, Bjärred och Munka Ljungby. Broschyrer om uppropet har delats ut i samband med POM:s mässdeltagande. Vidare har projektledaren medverkat med information och frukt i anslutning till programmet för Grönare stad i Växjö, Hovdala slotts skördemarknad och Stenestads julmarknad. Artiklar med växtporträtt och efterlysningar gällande smultron och krusbär har publicerats i Pomologen. En berättelse om den under 2006 återfunna sorten Norrlandssmultron har publicerats i nämnda skrift och på POM:s hemsida. Hemsidans Veckans växt har också varit ett sätt att efterlysa sorter av specifika växtslag. Sammanlagt har ett hundratal nya tips med stor geografisk spridning inkommit. 9
Intressanta tips av äldre och nyare datum har följts upp och kontakt har upprätthållits med engagerade inventerare. Under vårvintern 2007 besöktes Västergötland och nordöstra Skåne med målsättning att bl.a. samla in ympris från träd som bedömts värdefulla, däribland Salaholmsäpple och Backapellabär. Ympris av efterlysta plommonsorter erhölls i samband med ett besök vid danska Pometet. Förökningsmaterial beställdes också från inventerare, däribland ris av lovande lokala halländska äpplesorter samt sticklingar av vindruva med uppländsk odlingstradition. Fruktträden ympas i plantskola, medan bärväxter inkl. vindruva förökas vid POM:s mellanlager på Söderåsen. Tips om jordgubbar och smultron har följts upp speciellt. Revplantor av äldre sorter mottagna per post under hösten 2006 sommaren 2007 finns nu planterade i mellanlagret. Bland det insamlade materialet märks ett vitt smultron med anor från Alnarp. Även under sommaren och hösten besöktes ett urval intressanta tipslokaler. Syftet var att jämföra inkomna beskrivningar med materialet på inventeringsplatserna samt att erhålla erfarenhet för den fortsatta verksamheten. Där så var lämpligt insamlades förökningsmaterial. Under juli och augusti besöktes tipslokaler i Skåne (Röstånga och Eslöv), Uppland (Solna), Dalarna (Rällsjö och Siljansnäs) samt Närke (Örebro). Vid dessa besök låg fokus på hallon, krusbär, vinbär och körsbär. Under september gjordes tillsammans med personal från länsstyrelsen i Västmanlands län en exkursion till Aggarön i Mälaren, där en sedan flera årtionden tillbaka övergiven, fruktodling med många äldre sorter av äpple och päron kunde studeras. I september företogs även ett besök i Uppsalatrakten, där förekomster av krikon och krusbär genomgicks och diskuterades tillsammans med inventerare. Som ett resultat av besöket har ett antal intressanta fynd av krikon skickats till mellanlagret, där de nu provodlas. I slutet av hösten anlitades pomolog Rolf Eskilsson för en genomgång av fruktprov, vilka inkommit till POM genom olika insamlingar. Bland intressanta fynd noterades en lokalsort av äpple från Östergötland och ett ev. fynd av Aggarö vintercitronäpple. Projektledaren har under året deltagit i POM:s projektledarmöten, POM:s workshoper (Östersjöns trädgårdar, respektive om framtida bevarande), en nordisk workshop (kryobevarande) samt en internationell vetenskaplig konferens (frukt och bär). Projektledaren har även medverkat med föreläsning och exkursion inom ramen för SADC-kursen samt representerat CBM vid en workshop arrangerad av Alnarps trädgårdslaboratorium. 2.1.1.5 Sparrisuppropet Ett nytt upprop har startat under året. Det avser alla de vegetativt förökade grönsakerna samt krydd- och medicinalväxter men har för enkelhetens skull fått namnet Sparrisuppropet. Uppropet har definierat inriktningen och preciserat vilka arter som ska ingå. Dessutom har kriterier för insamling fastställts. En informationsfolder, vykort och plansch för uppropet har tagits fram, och ett arbetsregister har utvecklats. En referensgrupp har bildats och projektet har hållit ett referensgruppsmöte. Året har främst ägnats åt kunskapsuppbyggnad, litteraturstudier samt en sammanställning av redan genomförda arbeten. Projektledaren besökt två sparrismuseum samt odlingar. Inventeringen har påbörjats. 2.1.1.6 Övrigt Gröna näringens riksorganisation (GRO) samlar in frökällor av bland annat Salix, lönn, buxbom, murgröna. Plantskolor, trädgårdsskolor och kommuner engageras och provodlingar utförs. 10
Jamtli friluftsmuseum i Östersund har mottagit växter som gåva, perenner från 40-talet och äldre. En del av detta material är också insamlat genom POM:s perennupprop. Jamtli har även fått in en del andra växter med historia, vilka man använder i sin verksamhet. Vallby friluftsmuseum i Västerås fortsätter med insamling av äldre växtmaterial från Västmanland. För det insamlandet materialet till museet gäller att: Växterna ska levandegöra museets skilda miljöer, att de har en aktningsvärd ålder eller ålder som stämmer med museets skilda miljöer, att de samlats in i Västmanland eller har ursprung i Västmanland, att de har en intressant historia att berätta eller de har samlats från platser där museets byggnader tidigare har legat. Idag är växtmaterialet samlat i Vallby friluftsmuseums levande samlingar av växter. Vallby har också fyra samlingar, där växterna kommer ifrån platsen/tomten där museets hus ursprungligen har legat. I Bergianska trädgården i Stockholm påbörjades ett arbete med genomgång av vilka lignoser (träd och buskar) i trädgården som är skyddsvärda. Rosor i Bergianska och Göteborgs Botaniska trädgård undersöks i Rosuppropet. 2.1.2 Bevarande ex situ Många av kulturreservaten har en stark koppling till POM. Syftet med kulturreservaten är att bevara sammanhängande helhetsmiljöer från en viss tidsperiod. Flera av dessa avser agrara miljöer och POM-material kan här bevaras i sin rätta miljö. Förutsättningen för att eventuella kulturreservat kan användas som klonarkiv kommer att undersökas eftersom det antikvariska värdet i olika växter också skulle kunna vara kulturreservatens ansvar. Skogsstyrelsen i Västra Mälardalens distrikt och Västmanlands läns museum har i ett samarbetsprojekt med Riksantikvarieämbetet och Länsstyrelsen i Västmanlands län genomfört torpinventering Riddarhyttan och Lillehärad. Från detta har ympris för förökning av fruktträd tagits till Vallby. Ympningen till nya träd är dels ett räddningsprojekt av de enskilda träden men också det enda sättet att med tiden få träden sortbestämda. Under första halvan av året flyttades Nordiska genbankens baskollektion till Åslev i Danmark. Anledningen har främst varit säkerhetsskäl. Nordiska genbanken har beslutat att man numera även tar hand om frösamlingar med dött frö. Genom DNA-analyser kan detta material ge mycket information även om man inte får fröna att gro. 2.1.2.1 Nationella genbanken för frukt, bär och nötter Den nationella genbanken för frukt, bär och nötter har bestått av en nationell samling på SLU, Balsgård och 14 regionala klonarkiv ute i landet. Den vetenskapliga ledaren för genbanken har kallats genbankskurator enligt modell från Nordiska genbanken. Från 2007 ingår genbankskuratorfunktionen i projektledartjänsten för inventeringen av frukt och bär. Detta för att få samma struktur på alla inventeringens delprojekt. Klonarkiven har fått sina medel via Nordiska genbanken. 11
Tanken har varit att alla av Nordiska genbankens svenska arbetsgrupp utsedda mandatsorter ska finnas i den nationella samlingen samt fördelade på klonarkiven efter den region sorterna hör hemma. Klonarkiven får bidrag efter vilka mandatsorter de har blivit utsedda att ansvara för. Klonarkiven har inte utnyttjat hela sin budget vilket beror på att det fortfarande saknas några mandatsorter. Utnyttjandegraden ökar dock för varje år och ett tiotal träd har planterats under 2007. Tolv mandatsorter som hittills saknats vid de lokala klonarkiven har lämnats till uppförökning för senare komplettering. Bland dessa finns två körsbärssorter, vilka återfunnits i det pågående Fruk- och bäruppropet. Vidare ingår tre plommonsorter som fanns i Pometet i Tåstrup i Danmark. I fruktträdgården i Fredriksdal förberedde man under året för nyplanteringen av mandatsorter med början under hösten 2008. De befintliga äldre körsbärsträden togs ner för att kunna ersättas av äppelträd. Alla mandatsorterna av äpple ska stå samlade i en rad längs den centrala axeln i fruktträdgården. Plats har också skapats för att kunna hysa fler mandatsorter av plommon. I området närmast ekonomibyggnaderna har ytor frigjorts från annan verksamhet för att ge plats för en körsbärsdunge med mandatsorter. Genbankskuratorn/projektledaren upprätthåller kontakten med klonarkiven och två av dem besöktes under 2007. Befintliga avtal mellan Nordiska genbanken och klonarkiven rörande bevarande i POM:s regi har uppdaterats. Vidare har projektledaren stått för arrangemang och värdskap i samband med möte för klonarkivsvärdar i Nora 15-17 oktober 2007. Dessa möten är mycket uppskattade och är ett stående önskemål från klonarkivsvärdarna. Under året har skriften Här bevaras våra svenska fruktsorters färdigställts som presenterar de olika klonarkiven. Arbetet skedde i samarbete med klonarkivsvärdarna. Skriften trycktes i en upplaga om 2500 exemplar. En elektronisk version lades ut på POM:s hemsida i mars och har sedan uppmärksammats i lokal- och riksradion samt notiser och recensioner i olika tidningar, däribland Koloniträdgården och Pomologen. Flera intresserade privatpersoner har hört av sig och beställt skriften. Fortsatt program för sundhetskontroll av genbanksmaterial jämte bevarande av virusfria accessioner har diskuterats. Frågan behandlades även vid POM:s workshop om bevarande 18-19 oktober 2007. Utifrån detta har en överenskommelse utarbetats mellan CBM och Elitplantstationen i vilket bevarande av virusfritt genbanksmaterial regleras. Inom ramen för kontraktet har hittills 23 virusrensade bärsorter överförts till Elitplantstationen. Virustestning/rensning påbörjades för ytterligare 40 bärsorter under 2007 och för 20 sorter av frukt, huvudsakligen svenska lokalsorter. Därutöver omfattar kontraktet ett begränsat befintligt sortiment av mandatssorter vid Elitplantstationen. Bärmaterialet som lämnades till virustestning/rensning under 2007 hämtades krukodlade hallon, krusbär och vinbär från nationella samlingen på Balsgård. Ett motsvarande jordgubbssortiment i fält har sortäkthetskontrollerats mot beskrivningar och nyförökats med revplantor. 2.1.2.2 Framtida bevarande av vegetativt förökat material När SLU i Alnarp beslutade att den Nationella samlingen för frukt, bär och nötter inte skulle finnas kvar på Balsgård var det läge att se över och infoga även frukt och bär i den verksamhet som alla vegetativt förökade växtslag som ingår i inventeringen arbetar efter. Därför avser medlen till SLU/Balsgård under 2007 en övergångsperiod medan materialet som ingick i den nationella samlingen flyttades över till ett mellanlager. Överföringen har inte inneburit några extra kostnader för programmet eftersom materialet ännu inte samlats på gemensam plats utan fanns utspritt i Balsgårds övriga samlingar. Inga medel till en nationell samling i Balsgård kommer att ges under 2008. Klonarkiven kommer däremot att vara kvar. 12
Arbetet med bevarandestrategin för en framtida genbank för vegetativt förökat material ledde under året fram till en tvådagars workshop där POM:s programråd och projektledarna för inventeringen m. fl. deltog. Syftet för mötet var att slå fast ett antal grundläggande principer för hur en framtida Nationell genbanken för vegetativt förökat växtmaterial ska organiseras. Även om frukt och bär kommit längre när det gäller att utse bevarandevärt material så är det en fördel att behandla frukt och bär på samma sätt som de andra växtslagen för att få ett enhetligt bevarandesystem. 2.1.2.3 Mellanlagring Intressant vegetativt förökat material som har kommit fram i inventeringen samlas för närvarande in i så kallade mellanlager. Syftet med dessa är att dokumentera det insamlade växtmaterialets egenskaper och bedöma vilka kloner som ska sparas i den Nationella genbanken som ska byggas upp. Alla växtslag kommer att ha dessa mellanlager även om det främst är perenner som kommit igång under 2007. 2.1.3 Karaktärisering och evaluering Nordiska genbanken arbetar med uppförökning av frö från fröuppropet för att vidare kunna karaktärisera och evaluera. Dokumentation om James MacKeys samling av närisogena linjer fortsatte på Nordiska genbanken. Detsamma gäller för det insamlade materialet av vildkorn som snart är färdigt. Nordiska genbanken har utökat dokumentationen kring de vegetativt förökade växtslagen. För frukten har uppgifter om odlingshistoria hämtats från Pomologica Suecica. Många växtslag har också kompletterats med digitalbilder. Ytterligare förbättringar när det gäller dessa växtslag ska göras. Passportdata (grundläggande dokumentation gällande sorten) och ytterligare evalueringsdata ska med samt mer information om klonarkiven. Ett projekt om produktion och utnyttjande av blåbär och andra vilda bär påbörjades under slutet av 2007. Nordiska genbankens uppgift i detta är fokuserat på analyser av den genetiska mångfalden i materialet. Evalueringen av humlekloner insamlade på Nordiska museet med medel från Nordiska genbanken, Nordiska museet och Formas har fortsatt. För evaluering och karaktärisering se även projekt under 2.3 Forskning och utveckling. 2.1.4 Bevarandedokument för friluftsmuseer Ett dokument Policy för levande samlingar för friluftsmuseerna har under året utarbetats av friluftsmuseerna i Sverige. Dokumentet är till för att åstadkomma en gemensam policy för levande samlingar av växter, djur och kulturmiljöer. Målsättningen för arbetet med levande samlingar på friluftsmuseerna kan sammanfattas i följande fyra punkter: 1. Friluftsmuseerna bör arbeta med att bibehålla och förnya sina levande samlingar av växter och djur. Friluftsmuseerna behöver också arbeta fram tydliga strategier för att kunna prioritera i och mellan samlingarna. 2. Friluftsmuseerna bör noggrant dokumentera allt material som bevaras inom levande samlingar och dokumentationen bör helst vara digital. Friluftsmuseernas uppgift är också att göra informationen tillgänglig och att visa upp de levande samlingarna för att levandegöra kulturarvet och sprida etnobiologisk kunskap 13
3. Friluftsmuseerna bör ha en vidare målsättning att skapa ett nationellt bevarande genom sina samlingar. Företrädesvis bör detta ske inom befintliga nätverk eller bidra till att skapa nya fungerande nätverk där fungerande sådana inte finns. 4. Friluftsmuseernas samarbetsorganisation (FRI) bör ta fram gemensamma riktlinjer för hur och var de levande samlingarna skall hållas på friluftsmuseerna i det nationella perspektivet. 2.1.5 Bevarande av E-plantor Stiftelsen Trädgårdsodlingens Elitplantstation arbetar med att producera E-plantor och bevarar därför också material. En E-planta är en märkning av växtmaterial som ska garantera sunda och sortäkta plantor anpassade till svenskt klimat. För hela Elitplantstationens sortiment bevaras tre ursprungsplantor per sort. All vegetativ förökning utgår från dessa plantor. Ursprungsplantorna kallas kärnplantor och är testade för de skadegörare som är upptagna i Jordbruksverkets föreskrift om trädgårdsväxters sundhet, SJVFS 2004:79. De flesta kärnplantorna bevaras i krukor/lådor i ett isolerat växthus och en del kärnträd bevaras på friland. En del av fruktträdssortimentet förvaras som elitträd. Det är inte alla arter av trädgårdsväxter som är specificerade i Jordbruksverkets föreskrift och när Elitplantstationen tar upp nya arter till förökning så genomgår dessa först en generell sjukdomstestning för att inte infektera det övriga växtmaterialet. Elitplantstationen bevarar kärnplantor åt olika uppdragsgivare. Totalt 290 sorter bevaras fördelade på 44 släkten. E-gruppen är en organisation som består av utvalda odlare i Sverige. E-gruppen arbetar med E-plantor och har ett nära samarbete med Elitplantstationen. E-gruppen förser sina medlemmar med allt utgångsmaterial till de fröförökade E-plantorna. De frökällor som används till E-plantsproduktionen har valts ut av projektet Svenska Frökällor vid SLU/Ultuna och ursprungligen plockades allt frö i anvisade naturbestånd och planteringsenheter. För att öka skörden av frö, underlätta plockning samt för att bevara frökällorna, så driver idag E- gruppen 3 fröplantager på sammanlagt ca 7 hektar. Plantagerna är placerade på Alnarp, på Torslunda Försöksstation på Öland samt i Bålsta utanför Stockholm. Plantagerna ger även möjlighet till kontinuerlig utveckling och förbättring av frökällorna genom att selektioner kan utföras. Under de senaste 10 åren har man genom E-gruppens försorg testat ett 20-tal olika arter/frökällor för virus. Det är dock inte praktiskt möjligt att testa de frökällor där man plockar ute i naturen. I E-plantsystemet finns idag även ca 50 olika fröförökade arter. 40 av dessa finns numera placerade i fröplantager. Det plockas dock fortfarande en del i naturbestånd och planteringar där plantagerna inte producerar tillräckligt med frö än. Vid uppbyggnad av fröplantagerna har hänsyn tagits till riskerna för korspollinering. Bålsta är den mest isolerade plantagen och där har de arter placerats som är känsliga för detta, t ex bukettapel. Vissa arter förekommer på 2 eller 3 plantager, vilket är en fördel ur riskspridningssynpunkt när det gäller t ex frost under blomning. 2.1.6 Övrigt Flera av åkerogräsen är släktingar till kulturväxterna och ingår därmed i programmet. Naturvårdsverket publicerade under 2007 Åtgärdsprogram för bevarande av hotade åkerogräs som ett led i att förbättra bevarandearbetet och utöka kunskapen om hotade åkerogräs. 14
2.2 Nyttjande Nyttjande är dels att våra genetiska resurser i form av arter och sorter faktiskt utnyttjas i odling och dels att använda dem i växtförädlingen. Aktörer är växtförädlingsföretagen, Nordiska genbanken, SLU, Botaniska trädgårdarna, museerna, FOR, SPS, GRO med flera. Uppgifter i detta avsnitt bygger på material som inkommit från programrådets ledamöter och gör inte anspråk på att vara heltäckande för all aktiviteter som pågår. GRO är en aktör som direkt kan nyttja det material som samlas in genom POM. Man har tillsammans med SLU i Balsgård utvecklingsprojekt där man arbetar med nya sorter av bland annat blåtry, schersmin och aronia. GRO medfinansierar även Magnus Johnsons klematissamling på Balsgård där man bland annat valt ut en ampelsort. Sorter som kommit in med Fröuppropet är intressant att använda i olika sammanhang. Planer finns på att göra ett lokalt arkiv för Dalaväxter med historia. Man har börjat att ta in växter från Rällsjöbo i Bjursås. Det finns även intresse av göra ett lokalt arkiv för Gotlandsväxter med historia i De Badande Vännernas Trädgård i Visby. Smaktest har också utförts av bönor tillsammans med kockar från COOP:s provkök. Resultatet innebar att bönan Signe började odlas i större skala för att serveras lokalt på Gotland. Friluftsmuseerna står för både direkt nyttjande av växtmaterial och spridande av information till allmänheten. Utställningar som till exempel fruktutställningarna får stort intresse från allmänheten. Skörde- och nyponvandringar ger verksamheten ett nyttjandeperspektiv. Samlingar är bra dragplåster för museerna men kräver kompetensen och samlingar med en koppling till det lokala kan behöva byggas upp. Vissa museer jobbar aktivt med sin kulturhistoriska miljö genom att samla in material och bygga miljöer. Vid Lillarydsgården på Fredriksdal har växtmaterialet i humlegården bytts ut under året. Fredriksdal har fått växtmaterial från den nationella genbanken för humle på Julita, en insamlad klon från Hofgården i Osbytrakten. Humle har odlats på denna gård sedan minst början av 1700-talet. En klon av den fyllda kanelrosen Rosa majalis `Foecundissima har också planterats vid Lillarydsgården. Till Gamla Linköping har dahliaknölar som ursprungligen kommer från Ydre i södra Östergötland återbördats. I museets trädgårdar har arbetet fortsatt med att ersätta modernt rosmaterial med mer tidstypiska rossorter. I köksträdgården på Julita odlades åtta stycken äldre lantsorter. Andra sorter med lång odlingstradition, som Kristinas böna, Rättviksärtan och mor Alidas tobak, odlades också. Äpple och päronsorter förökas för eget bevarande och för försäljning. Vallby i Västerås har under året odlat svarthavre `Klock och 6-radigt korn. Museet har också med hjälp av länsstyrelsens alléstöd anlagt en plantskola och stuckigt de första sticklingarns av de unika Hesselbyholmslindarna, en klon som bara finns på Fiholms slott i Eskilstuna och på Vallby. På Vallby strävar man efter att i framtiden ska det mesta växtmaterialet på museet vara av äldre material insamlat från Västmanland. Växterna ska ha en historia att berätta, ha en lång kulturtid och/eller berätta något om dem som haft växten. Museet letar efter äldre växtmaterial med ålder och historia och tänker byta ut växterna efter hand till mer kulturhistoriska intressanta. Växtmaterial som hittas i POM:s landsomfattande inventering kommer att användas om det växtmaterialet tillför Vallbys skilda miljöer något. Bergianska trädgården i Stocksholm odlade under året tre sorters ärtor från Fröuppropet med information och berättelser. Kulturreservatet Norrbys odlade gotlandsbönor från Fröuppropet. 15
2.2.1 smta En viktig del av det Internationella fördraget för växtgenetiska resurser är att ge forskare och förädlare ett förenklat tillträde till växtgenetiska resurser samtidigt som ursprungslandet ska kunna få del av den nytta som kan bli resultatet av användningen. Systemet omfattar växtgenetiska resurser som är av betydelse för jordbruket och livsmedelssäkerheten. Dessa grödor är listade i bilaga 1 till fördraget. Förenklat tillträde gäller endast om materialet ska användas eller bevaras för forsknings-, förädlings- och utbildningsändamål inom livsmedels- och jordbrukssektorn samt om materialet står under statlig förvaltning och kontroll och är offentligt tillgängligt. För att underlätta överföringen av material ska ett standardavtal användas (Standard Material Transfer Agreement, smta). Detta avtal har tagits fram av FAO och blev färdigt under 2006. Avtalet är ett civilrättsligt avtal som reglerar givarens och mottagarens rättigheter och skyldigheter. Jordbruksverket har under året på uppdrag av regeringen analyserat rättsliga och praktiska konsekvenser av detta avtal. Jordbruksverket kom bland annat fram till att kommuner och landsting inte omfattas av statlig förvaltning och kontroll, att en ny förordning kan behövas för statliga myndigheter, att satsa medel på inhemsk kontrolladministration för att kontrollera att smta följs är inte resursmässigt och administrativt försvarbart, avtalet inte behövs för överlåtelse som inte gäller forskning, förädling och utbildning samt att informationsmaterial om smta och fördraget riktat till statliga myndigheter och institutioner bör tas fram. Den nordiska grundhållningen är att material inom nordisk regi ska vara fritt tillgängligt. Förenklat tillträde blir därför snarare förknippat med mer administration och ibland mer strikta regler för tillträde än vad som funnits i Sverige tidigare. Nordiska genbanken började använda smta i oktober. En elektronisk version har också tagits fram. Ett projekt påbörjades för att ta fram förslag hur man gör med överlåtelseavtal när syftet inte är forskning och förädling inom bilaga 1 till fördraget samt för hantering av grödor utanför bilaga 1. 2.3 Forskning och utveckling Forskningen drivs främst av SLU, ofta tillsammans med andra aktörer. Men även på andra universitet och institutioner pågår forskning. Förutom den forskning som genomförs på universiteten så har även ett antal projekt med anknytning till den pågående inventeringen inom POM genomförts. Uppgifter i detta avsnitt bygger på material som inkommit från programrådets ledamöter och gör inte anspråk på att vara heltäckande för all forskning som pågår. LTJ-fakulteten på SLU i Alnarp har arbetat på ett förslag för framtida växtförädling och har en vision om att starta ett Campus Alnarp som en av de ledande miljöerna för växtförädlingsforskning och växtförädling med anknutna aktiviteter i norra Europa i samarbete med INRA Versailles, Scottish Crop Institute, Wageningen, Gatersleben och andra centra för utvecklingen inom området. Till följd av att Svalöf Weibull AB har avvecklat delar av företagets sortframställning och huvuddelen av utvecklingsverksamheten så har frågor om framtida utveckling av växtförädling och växtbioteknik i Sverige aktualiserats. Behov finns av en aktör som i den situation som har uppkommit kan samla initiativ och önskemål om aktiviteter inom såväl mer grundläggande forskning som tillämpningar inklusive sortframställning och LTJ-fakulteten har möjligheterna till detta. Förslaget innebär både grundläggande utbildningar, preebreeding, växtförädling och forskning kring genetiska 16