Till Regeringen Näringsdepartementet att. Susanne Adlercreutz via email: cc: n.registrator@regeringskansliet.se susanne.adlercreutz@regeringskansliet.se Stockholm 2017-11-07 Ärende nummer N2016/05812/FÖF rörande Nord Stream 2 AG:s ansökan om anläggande och drift av ett naturgasledningssystem på svensk kontinentalsockel i enlighet med kontinentalsockellagen; slutförande av talan Nord Stream 2 AG (nedan Nord Stream 2) lämnade in ansökan om utläggande och drift av naturgasledningssystemet Nord Stream 2 (nedan NSP2) enligt lagen (1966:314) om kontinentalsockeln (nedan kontinentalsockellagen) till Näringsdepartementet i september 2016. Ansökan kompletterades efter en s.k. administrativ remissrunda i februari 2017 varefter ansökan jämte kompletteringen var föremål för en publik remiss under april-juni 2017. Nämnda publika remiss genomfördes parallellt med det internationella samrådet enligt den s.k. Esbokonventionen. När den publika remissrundan avslutades hade 44 remissinstanser lämnat in ett yttrande till Näringsdepartementet. Majoriteten av de tillfrågade remissinstanserna hade inte någon synpunkt på NSP2. Vad gäller övriga remissinstanser framförde endast tre remissinstanser invändningar mot projektets tillåtlighet. Övriga remissinstanser framförde inte invändningar mot projektet som sådant, utan väckte huvudsakligen frågor kring åtaganden och villkor, nationell säkerhet samt frågor i relation till det utvidgade Natura 2000-området Hoburgs bank och Midsjöbankarna. Nord Stream 2 bemötte i september 2017 inkomna yttranden samt bilade ytterligare expertbedömningar från bland annat Ramböll, IVL Svenska Miljöinstitutet samt DCE Nationalt Center for Miljø og Energi vid Århus universitet. Bolagets bemötande skickades på en kortare remiss till de myndigheter m.fl. som lämnat synpunkter i ärendet. Nord Stream 2 har med anledning härav mottagit yttranden från SMHI, Länsstyrelsen i Skåne län, Kammarkollegiet, Havs- och vattenmyndigheten, Sveriges geologiska undersökning, Totalförsvarets forskningsinstitut, Försvarsmakten, Swedish Pelagic Federation PO (nedan SPF PO) och Naturvårdsverket. Nord Stream 2 får nedan kort bemöta de yttranden som inkommit i ärendet som motiverar en kommentar. Bolaget lämnar vidare ett uppdaterat förslag på åtaganden och villkor i Bilaga A i syfte att tillgodose inkomna relevanta synpunkter. Det kan redan i detta skede framhållas att Nord Stream 2 kommer att inkludera en säsongsbegränsning för utläggningsarbetena för att så långt möjligt tillgodose Havs- och vattenmyndighetens synpunkter. Bolaget kommer vidare att övervaka potentiell omgivningspåverkan via kontrollprogram och komplettera kunskapsunderlaget kring potentiella föroreningar i sedimenten som ett första steg i kontrollprogrammet och inför konstruktionsarbetena i enlighet med Naturvårdsverkets begäran härom. Sistnämnda för att via kontrollprogrammet visa att någon påverkan inte kommer att uppkomma på utsjöbankarna Hoburgs bank respektive Norra Midsjöbanken. Sammantaget finns med anledning av de slutliga justeringarna av NSP2 skäl att meddela tillstånd.

2(5) Nord Stream 2 får inledningsvis i relation till Kammarkollegiets och Naturvårdsverkets yttranden rörande frågan om villkor och separat tillståndsprövning anföra följande. Det är viktigt att notera skillnaderna i Havsrättskonventionen kring kuststaternas suveränitet, som skiljer sig åt mellan kuststatens rättigheter i den ekonomiska zonen, på kontinentalsockeln respektive i relation till utläggande av kablar och rörledningar. Vid en noggrann studie av artiklarna 56, 77 respektive 79 framgår dessa skillnader på ett tydligt sätt. Nämnda skillnader har noterats av den svenska lagstiftaren som på ett korrekt sett implementerat dessa bestämmelser i kontinentalsockellagen respektive lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon. Nord Stream 2 hänvisar i denna del till bolagets bemötande från september 2017, avsnitt 3.7.1, där dessa resonemang utvecklas och tydligt redogörs, samt ånyo till uttalandena i proposition 2011/12:125 (sid. 89-91). Oaktat det ovanstående berör diskussionen i sak frågan om villkor kan meddelas med begränsningar för utläggandet av NSP2. Bolaget vidhåller att eventuella villkorskonstruktioner är begränsade enligt kontinentalsockellagen, men framhåller återigen att denna fråga är teoretisk eftersom att föreslagna åtaganden kommer att följas (se avsnitt 3.7.1.5 i bolagets bemötande från september 2017). Bolaget bortser givetvis ej heller från det faktum att villkor meddelades för det befintliga rörledningssystemet Nord Stream samt att bolaget har respekt för regeringens tidigare ställningstagande kring den formella frågan. Som angetts ovan accepterar Nord Stream 2 en begränsning i tid när utläggningsarbetena får utföras i det utvidgade Natura 2000-området Hoburgs bank och Midsjöbankarna. Begränsningen utgår från Länsstyrelsen i Gotlands län hemställan om skydd av området under juni-augusti. Detta eftersom nämnda länsstyrelse är ansvarig myndighet för det utvidgade området. Härvid kommer inga utläggningsarbeten att utföras under juni-juli samt så långt möjligt att undvikas under augusti. Bolaget kan emellertid inte begränsa arbetena till att inkludera en mer omfattande period än dessa månader eftersom det också måste beakta utläggningsschemat som parallellt löper i de övriga fyra berörda jurisdiktionerna (se nedan). Det måste härvid beaktas att det som ligger till grund för begäran om en tidsbegränsning av NSP2:s arbeten är den potentiella påverkan av en eventuell maskeringseffekt från utläggningsarbeten på tumlare, dvs. varken en risk för en permanent eller temporär skada. I denna del är DCE:s klara uppfattning kring en icke betydande påverkan (se Bilaga D i bolagets bemötande från september 2017) relevant samt t.ex. de faktum att det handlar om bullernivåer i paritet med naturligt förekommande ljud, att projektet kommer att kunna lägga ut respektive ledning inom cirka 37 dagar i det utvidgade området samt att lokaliseringen är i omedelbar närhet till tungt trafikerade farleder som nyttjas 365 dagar om året. Härvid går det ej heller att bortse från Havs- och vattenmyndighetens arbete med att omlokalisera farledstrafiken norr och väster om Hoburgs bank till projektområdet för att minimera påverkan från trafik och potentiella oljespill på övervintrande fåglar, tumlare m.m. 1 Såvitt avser Havs- och vattenmyndighetens yttrande vill DCE även framhålla att observationerna av den täta förekomsten av tumlare i de danska sunden med en intensiv fartygstrafik visar att tumlare inte undviker dessa områden med tillhörande undervattensbuller. Detta ger att en eventuell störning således endast kan vara av begränsad omfattning. Vidare är DCE:s utgångspunkt för en påverkansradie om 200 meter för samtliga tumlare väldigt konservativ, baserat på studien från Istanbul (Bosporen) som visade att endast 20 25 procent av tumlarna uppvisade någon undvikandereaktion på sådant avstånd från normal fartygstrafik, men att den inte (som anges i tidigare bedömning, se Bilaga D i bolagets bemötande från september 2017) exkluderar att vissa individuella tumlare kan reagera på distanser längre än 200 meter. Enligt DCE saknas emellertid forskning eller studier som stödjer användandet av en påverkansradie på en (1) km. Vad 1 Idag passerar cirka 60 fartyg per dag i farleden norr om utsjöbankarna Hoburgs Bank och Norra Midsjöbanken. Om dessa fartyg flyttas till djupvattenleden söder om bankarna, nära NSP2:s projektområde, tredubblas fartygstrafiken i farleden vid projektområdet. Nämnda omflyttning av farleden motiveras av att det anses vara positivt för bl.a. tumlarna kring utsjöbankarna. Härvid kan konstateras att NSP2 kommer att medföra en ökning av fartygstrafiken med några enstaka fartyg under en begränsad period, att jämföras med en diskuterad permanent ökning av trafiken i djupvattenfarleden med 300 procent.

3(5) avser frågan om maskeringseffekter saknas en sådan diskussion i myndighetens angivna referens (Villadsgaard et al, 2007). En sådan effekt har emellertid bedömts av Hermansson et al (2015), men denna studie visar på en betydligt mindre påverkan än det som myndigheten gör gällande i sitt yttrande. DCE menar att rapportens slutsats ger ytterligare stöd till bedömningen att den eventuella maskeringseffekten från NSP2 kommer att vara mycket lokalt begränsad till fartygens omedelbara närhet och att projektets möjliga totala påverkan kommer att vara väldigt liten. Avslutningsvis måste även beaktas att fartygsintensiteten är betydligt högre vid sundet i Istanbul (drygt 2 500 fartygsrörelser per dag, året runt, samt 130 passerande lastfartyg), jämfört med 20 fartyg per dag (året runt) i den aktuella djupvattenfarleden längs med konstruktionsområdet samt att projektet kommer att medföra enstaka tillkommande fartyg under en begränsad period. En begäran om sju månaders tidsbegränsning, som Havs- och vattenmyndigheten föreslagit, beaktar vidare inte det faktum att projektet förutsätter tillstånd meddelade i fem jurisdiktioner (Ryssland, Finland, Sverige, Danmark och Tyskland) samt att rörledningarna i tre av dessa jurisdiktioner (Ryssland, Danmark och Tyskland) kommer att läggas inom territorialhavet med därtill hörande full jurisdiktion och möjlighet att meddela villkor för projektet. Att begränsa projektet på svensk kontinentalsockel under föreslagna sju månader utgör ett betydande hinder för projektet, som i praktiken begränsar rätten att lägga ut rörledningar utanför svenskt territorium (beaktat att rörledningarna läggs kontinuerligt genom fem jurisdiktioner), samt är orimligt utifrån den mycket begränsade potentiella påverkan. Nyttan av en sådan begränsning kan således ifrågasättas. Vidare måste beaktas att konstruktionsarbetena inte endast omfattar nedläggandet av respektive rörledning utan även innefattar havsbottenarbeten såväl före som efter själva rörutläggningen. Detta för att säkerställa erforderlig rörledningsstabilitet samt för att säkra att korsande infrastruktur inte påverkas. Även om respektive åtgärd är momentan och omfattar timmar snarare än dagar eller veckor måste arbetena ske i en förbestämd frekvens och ordningsföljd, vilket måste tas i beaktande vid en bedömning av skäligheten av begärd begränsning för aktuellt område. Nord Stream 2 planerar även, i syfte att minimera påverkan på Östersjön, att tillämpa den senaste tekniken för utläggning av rörledningar, dvs. en kontinuerlig rörläggning, varmed konstruktionstiden minimeras och inget behov av utsläpp av behandlat trycktestningsvatten uppkommer (se bl.a. avsnitt 3.7.9 i bolagets bemötande från september 2017). Detta förutsätter som angetts en kontinuerlig läggning med svårigheter att stanna upp arbetet. Härutöver kommer projektet att nyttja ett dynamiskt positionerat rörläggningsfartyg, med mindre påverkan på bottensediment, samt med färre antal fartyg involverade i rörläggningsarbetet jämfört med konstruktionsarbetet för det befintliga naturgasledningssystemet Nord Stream, vilket innebär färre fartygsrörelser. Vidare går det inte att bortse från att det även finns naturliga begränsningar för utläggningsarbetet i Finska Viken m.m., såsom vid isvintrar där konstruktionsarbeten inte kan genomföras under normalt tre till fyra månader per år. Utifrån ovanstående måste det anses stå klart att en konstruktionsbegränsning under perioden april-oktober inom det nämnda området inte är rimlig samt ej heller är motiverad utifrån en potentiell risk för beteendeeller maskeringseffekt på enskilda tumlare (som i sig sedan inte behöver innebära en negativ påverkan på individen). Såvitt avser utläggningsarbetena i Bornholmsdjupet kommer Nord Stream 2 så långt möjligt att undvika arbeten i detta område under juli-augusti, såsom efterfrågats av Havs- och vattenmyndigheten (även om torsken främst leker i de djupare delarna av Bornholmsdjupet inom dansk ekonomisk zon). Sträckan som skulle omfattas av en tidsbegränsning för såväl Bornholmsdjupet som området Hoburgs bank och Midsjöbankarna uppgår till cirka 210 km (cirka 140 km i det utvidgade Natura 2000 området och cirka 70 km i Bornholmsdjupet) en inte obetydlig sträcka om man jämför med den totala sträckningen i svensk ekonomisk zon om 510 km. Ett undvikande av detta större område enligt begäran är således än svårare. Härutöver ska även noteras att Nord Stream 2 åtar sig att inte genomföra några havsbottenarbeten (dikning eller stenläggning) i Bornholmsdjupet under aktuell period samt att ej heller någon ankarhantering kommer att

4(5) krävas vid utläggningen på grund av valet av ett dynamiskt positionerat rörläggningsfartyg. Den potentiella påverkan är därmed buller och vattenturbulens från fartyg, vilka det är gott om i området eftersom zonen inte förbjuder vanlig fartygstrafik. Därutöver är den tillkommande påverkan endast det långsamma nedsänkandet av respektive rörledning under konstruktionen och enligt bolagets miljöexperter är det inte rimligt att tro att en negativ påverkan kan uppkomma, varken på torskens lek eller dess ägg, med anledning av denna verksamhet. Vad gäller frågan om övervakning av omgivningsstörningar som föreslagits av Naturvårdsverket kommer detta att omfattas av det kontrollprogram som håller på att tas fram av Nord Stream 2 i dialog bland annat med Naturvårdsverket. Härvid kommer halter i vattenmassan att kontrolleras samt ställas i relation till av verket angivet värde om 15 mg/l utöver naturliga bakgrundshalter vid utsjöbankarna Hoburgs banks respektive Norra Midsjöbankens tidigare gränser när de var separata Natura 2000-områden (det kan dock noteras att Havs- och vattenmyndigheten inte ansett ett sådant åtagande som nödvändigt). Kontrollen kommer även, såsom föreslås av verket, att bl.a. omfatta frågan om ekotoxikologiska effekter, se föreslaget åtagande f. Vidare kommer ytterligare sedimentprovtagning att genomföras som ett första steg i kontrollprogrammet i enlighet med Naturvårdsverkets synpunkter och begäran härom. Vad avser frågan om ekonomisk säkerhet hänvisas till bolagets bemötande från september 2017, avsnitt 3.19.5. Beträffande yttrandet från SPF PO vill Nord Stream 2 anföra följande. Nord Stream 2 har tecknat avtal kring ersättning för det bottentrålande fisket. Detta trots att det saknas legal skyldighet härtill. I relation till det pelagiska fisket har anlitade experter på fiskefrågor, oberoende av varandra, bedömt att det inte kommer att uppkomma en påverkan på det pelagiska fisket. Detta tillsammans med det faktum att det även saknas legal skyldighet att kompensera det pelagiska fisket har medfört att samma bidrag som för det bottentrålande fisket inte erbjudits det pelagiska fisket. Nord Stream 2 har emellertid diskuterat och erbjudit SPF PO bidrag till upprättandet av en informations- och utbildningsfond avseende bedrivande av trålning i närheten av rörledningarna. Detta har förkastats av SPF PO. Såvitt avser påståendet om ändrade fiskemönster ska beaktas att detta i så fall skett utan rekommendation från Nord Stream AG, som är ägare av det befintliga naturgasledningssystemet Nord Stream. Härvid kan även noteras att syftet med bidraget för framtagandet av en utbildnings- och informationsfond var att visa för det pelagiska fisket att påstådda ändringar av fiskemönster inte är motiverat. Vad gäller FOGA:s utredning som SPF PO hänvisar till, vilken inkluderar en diskussion om elektronisk utrustning (se bilaga E till bolagets bemötande från september 2017), framgår det tydligt i utredningen att den enbart avser bottentrålfisket. För det fall utrustning från det pelagiska fisket fastnar eller skadas på grund av rörledningarna finns tydliga regler för möjligheten till ersättning enligt lagen (1996:518) om ersättningsskyldighet vid skada på undervattenskablar och rörledningar m.m. Lagen bygger på Havsrättskonventionen som även är implementerad i schweizisk lagstiftning (den som kräver ersättning för skadad utrustning ska enligt regleringen i konventionen vända sig till domstol i Schweiz eftersom bolaget är baserat där). Sammantaget har Nord Stream 2 funnit det rimligt att bidrag ges för en informations- och utbildningsfond eller dylikt i relation till det pelagiska fisket. Bolaget har emellertid inte funnit det rimligt att utge ersättning jämlikt för det bottentrålande fisket. Med detta sagt kan även konstateras att nämnda fråga inte faller in under en prövning enligt 15 a kontinentalsockellagen. Nord Stream 2 anser med det ovan anförda, samt med beaktande av bland annat de slutliga justeringarna av projektet i syfte att tillmötesgå kvarvarande synpunkter, att det finns skäl att meddela tillstånd för NSP2.

5(5) Nord Stream 2 AG, genom Mikael Berglund (enligt fullmakt) Bilaga A. Uppdaterad villkors- och åtagandelista

Bilaga A Förslag till villkor samt åtaganden Nord Stream 2 AG har i ansökan föreslagit att regeringen föreskriver villkor rörande förhållandet mellan Nord Stream 2 AG:s rörledningar och redan existerande kablar och rörledningar i Östersjön, se under rubriken Förslag till villkor i ansökan. Nämnda förslag till villkor har utformats med grund i tidigare praxis och handläggning av ärenden enligt 15 a lagen (1966:314) om kontinentalsockeln. 1 Beträffande åtaganden har dessa redan listats i ansökan samt i inlämnade kompletteringar. Listan nedan inkluderar tidigare givna åtaganden, med modifieringar, samt ett antal ytterligare åtaganden utifrån de synpunkter och önskemål som framlagts av myndigheter och andra intressenter under remissförfarande. Villkor 1. Verksamheten får inte försvåra eller förhindra användningen eller möjligheten att reparera befintliga undervattenskablar och rörledningar. För det fall verksamheten temporärt kan hindra eller försvåra användningen eller möjligheten att reparera kablar och rörledningar ska överenskommelser härom ingås med ägarna av respektive kabel och rörledning. 2. Om en överenskommelse inte träffas erinras om ansvaret vid påverkan på befintliga kablar och rörledningar enligt lagen (1996:528) om ersättningsskyldighet vid skada på undervattenskablar och rörledningar m.m. Åtaganden om försiktighetsmått, begränsningar och skyddsåtgärder a. Om inte annat framgår av nedan angivna åtaganden, ska verksamheten utföras och bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad Bolaget uppgett eller åtagit sig i ansökan och i övriga handlingar i ärendet. b. Bolaget ska informera Sjöfartsverket, Kustbevakningen och Försvarsmakten minst en (1) månad innan utläggningsarbetena påbörjas. Bolaget ska därefter fortlöpande hålla Sjöfartsverket, Kustbevakningen och Försvarsmakten informerade om verksamhetens fortskridande, samt när arbetena avslutas. Detta i syfte att Sjöfartsverket ska kunna hålla sjöfarten informerad via internationella fastställda metoder såsom Underrättelser för sjöfarande (Ufs), elektroniska sjökort (ENC) samt navigationsvarningar. Detta gäller även för underhållsarbete, där sådan information ska lämnas en (1) månad i förväg; om så inte är möjligt ska information lämnas så snart möjligt. c. Bolaget ska minst en (1) månad innan arbetet med utläggning av respektive rörledning påbörjas vid djupvattenleden söder om Norra Midsjöbanken och Hoburgs 1 Bolagets villkorsförslag är upprättat i enlighet med den praxis som bildats kring verksamheter enligt 15 a kontinentalsockellagen. Som framgår av tidigare ärenden (se bl.a. Regeringsbeslut 2006-06-29 i ärende nr N2005/3709/HUB) är möjligheten att meddela villkor för dessa typer av verksamheter begränsad. Se även bl.a. proposition 2011/12:125 (sid. 89 91).

bank samråda med Sjöfartsverket, Transportstyrelsen, Kustbevakningen och Försvarsmakten om de åtgärder som krävs för att skydda sjöfarten mot störningar i djupvattenleden. Åtgärderna ska bekostas av Bolaget och Bolaget ska följa de anvisningar som lämnas av Sjöfartsverket, Transportstyrelsen, Försvarsmakten och Kustbevakningen. d. Efter utläggandet av respektive rörledning ska Bolaget meddela Sveriges Geologiska Undersökning (SGU), Sjöfartsverket, Kustbevakningen, Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI), Försvarsmakten samt relevanta fiskeorganisationer (bottentrålande respektive pelagiskt fiske) om respektive rörlednings exakta sträckning samt kontakt med havsbotten längs sträckningen på den del av kontinentalsockeln som omfattas av svensk jurisdiktion. Information ska lämnas i den koordinatform som tillsynsmyndigheten önskar. e. Bolaget ska fastställa ett kontrollprogram för övervakning av verksamheten under anläggnings- respektive driftsfasen. Kontrollprogrammet ska tas fram i samråd med Kustbevakningen, SGU, Naturvårdsverket, Sjöfartsverket, Transportstyrelsen, Havs- och vattenmyndigheten samt SMHI. Kontrollprogrammet ska vara föremål för översyn och vid behov revideras. Genomförda undersökningar, studier, m.m. i enlighet med detta kontrollprogram ska göras tillgängliga för respektive myndighet. f. Kontrollprogrammet ska bland annat innefatta frågan om sedimentspridning och spridning av miljögifter i samband med dikningsarbeten samt miljöpåverkan från detta, exempelvis i form av effekter på musselbankar. g. Grumlighet från dikningsarbeten ska övervakas i arbetenas direkta närhet och resultaten ska sättas i relation till nivåer vid utsjöbankarna Hoburgs bank respektive Norra Midsjöbanken samt ingå i kontrollprogrammet. Mätmetod och tillvägagångssätt ska regleras i det kontrollprogram verksamhetsutövaren ska ta fram i samråd med svenska myndigheter enligt åtagande e ovan. Grumlighet med anledning av dikningsarbeten vid gränserna till respektive utsjöbank (enligt respektive områdes tidigare avgränsning som Natura 2000-område) ska inte överstiga 15 mg/l utöver naturliga bakgrundshalter. Om nämnda värde överskrids på grund av projektets dikningsarbeten ska åtgärder utföras för att minska spridningen samt för att minska riskerna för ett framtida överskridande. h. Konstruktionsarbeten i det utvidgade Natura 2000-området Hoburgs bank och Midsjöbankarna ska undvikas under perioden juni-juli. Bolaget ska försöka, så långt möjligt, att även undvika konstruktionsarbeten under augusti månad. Nämnda försök till anpassning ska redovisas för tillsynsmyndigheten. i. En detaljerad konstruktionsplan för konstruktionsarbeten i det utvidgade Natura 2000-området Hoburgs bank och Midsjöbankarna ska presenteras för Kustbevakningen, Havs- och vattenmyndigheten, Länsstyrelsen i Gotlands län samt Naturvårdsverket minst en (1) månad före det att konstruktionsarbetena i nämnda område påbörjas. j. Bolaget ska vid planering av anläggningsarbetena så långt möjligt undvika utläggningsarbeten i det s.k. Bornholmsdjupet under perioden juli-augusti. Några bottenarbeten under nämnda period ska dock inte utföras. k. Officiella farleder ska nyttjas för transporter till och från rörläggningsfartyget så långt möjligt och rimligt. Områden markerade på svenska sjökort som områden som ska undvikas ska undvikas. Om fartyg involverade i projektet passerar mellan Hoburgs bank och Norra Midsjöbanken ska fartygen följa en förutbestämd rutt som diskuteras i samråd med Kustbevakningen. l. Avfall, såväl fast som flytande, ska källsorteras och förvaras i enlighet med en av Bolaget upprättad avfallshanteringsplan, samt transporteras till land för omhändertagande i enlighet med gällande bestämmelser för avfallet i fråga.

m. Om minor eller andra icke detonerade stridsmedel mot förmodan påträffas vid anläggningsarbeten, i enlighet med bolagets s.k. chance finds procedure, ska Bolaget ansvara för att dessa objekt undviks eller undanröjs om behov utifrån ett säkerhetsperspektiv föreligger. Om en röjning är nödvändig ska Kustbevakningen och Sjöfartsverket informeras innan röjning samt lämpliga skyddsåtgärder implementeras. Så långt möjligt ska en tidpunkt för röjning väljas så att miljöpåverkan minimeras. n. Bolaget ska utarbeta beredskapsplaner för konstruktionsfasen (eventuella olyckssituationer vid konstruktionsarbetet) respektive för driftsfasen. Beredskapsplanerna ska tas fram i samråd med Kustbevakningen. Beredskapsplanerna ska innehålla åtgärdsplaner för att minimera effekter av eventuella olyckor i enlighet med HELCOM:s riktlinjer. o. Vid en avveckling av driften av rörledningarna ska bolaget i god tid innan rörledningarna tas ur drift informera regeringen om sina avsikter och i samband härmed överlämna en plan för avvecklingen av driften av rörledningarna till regeringen. Driften ska anses nedlagd om Bolaget valt att inte fortsätta med transporter av naturgas genom rörledningarna under en sammanhängande tvåårsperiod.