ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT 15a LAG (1966:314) OM KONTINENTALSOCKELN

Transkript

1

2 19 mars 2019 Regeringen Näringsdepartementet ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT 15a LAG (1966:314) OM KONTINENTALSOCKELN Sökande: Ombud: Saken: Operator Gazociągów Przesyłowych Gaz-System S.A. ul. Mszczonowska 4, Warszawa advokaten Therese Strömshed och juristen Frida Andersson Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB Box 4291, Malmö Tfn: E-post: och Tillstånd enligt 15a lag (1966:314) om kontinentalsockeln att utanför Sveriges territorialgräns utlägga och bibehålla rörledning för naturgas LEGAL# v21

3 19 mars (25) INNEHÅLLSFÖRTECKNING A. YRKANDE... 3 B. BAKGRUND... 3 B.1 Baltic Pipe Project... 3 B.2 Sökanden... 4 B.3 Disposition av ansökan... 4 C. PRÖVNINGENS OMFATTNING OCH TILLÄMPLIG LAG... 5 C.1 Internationell rätt Förenta Nationernas havsrättskonvention... 5 C.2 Nationell rätt... 6 C.3 Natura D. RÖRLEDNINGENS STRÄCKNING... 8 E. SAMMANFATTANDE TEKNISK BESKRIVNING... 8 E.1 Rörledningen... 9 E.2 Anläggningsfas E.3 Driftsättning och driftsfas E.4 Avvecklingsfas F. SAMMANTAGEN KONSEKVENSBEDÖMNING F.1 Miljökonsekvenser F.2 Påverkan på Natura 2000 området G. UPPGIFTER FÖR PRÖVNING ENLIGT 15a KSL G.1 Möjliggörande av utforskning av kontinentalsockeln och utvinning av dess naturtillgångar G.2 Åtgärder för att förhindra, begränsa och kontrollera föroreningar från rörledningen G.3 Användning och reparation av befintliga undervattenskablar och rörledningar H. ÖVERVÄGANDEN I ANLEDNING AV FÖRSLAG TILL VILLKOR I. FÖRSLAG TILL VILLKOR J. UTFÖRDA SAMRÅD K. HANDLÄGGNINGEN... 23

4 19 mars (25) A. YRKANDE Operator Gazociągów Przesyłowych Gaz-System S.A. ( Gaz-System ) ansöker om tillstånd enligt 15a lag (1966:314) om kontinentalsockeln att på kontinentalsockeln i Sveriges ekonomiska zon utlägga och bibehålla rörledning för naturgas inom den ledningskorridor som följer av Bilaga A och i huvudsaklig överensstämmelse med vad som anges nedan i denna tillståndsansökan jämte bilagor. B. BAKGRUND B.1 Baltic Pipe Project 1. Baltic Pipe Project ( Baltic Pipe ) är ett strategiskt energiinfrastrukturprojekt av gemensamt europeiskt intresse med syfte att skapa en ny korridor för naturgasleveranser på den europeiska marknaden. Rörledningen kommer att möjliggöra transport av naturgas från Nordsjön till Danmark och Polen samt till slutanvändare i de baltiska länderna och Central- och Östeuropa. 2. Rörledningen kommer delvis att läggas ned på kontinentalsockeln utanför den svenska territorialgränsen, inom Sveriges ekonomiska zon. 3. Baltic Pipe är upptaget i EU:s förordning 347/2013 om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer ( Infrastrukturförordningen ) och har av EU:s medlemsstater och EU kommissionen därmed erkänts status som ett Project of Common Interest ( PCI ). Baltic Pipes status som ett PCI innebär att projektet har identifierats som ett viktigt steg i upprättandet av betydelsefulla korridorer för transeuropeiska energiinfrastrukturer, vilka syftar till att integrera den europeiska energimarknaden. 1 PCI-statusen innebär även att Baltic Pipe har identifierats som en säker och hållbar energikälla, vilken ökar diversifiering av försörjningskällor, skapar mer konkurrenskraftiga gaspriser på den europeiska marknaden och bidrar till lägre kostnader för en utfasning av fossila bränslen allt i enlighet med EU:s energipolitiska mål. 2 1 Jämför Infrastrukturförordningen, preambel punkt 5, 17, 20 och Jämför Infrastrukturförordningen, preambel punkt 3 och 7.

5 19 mars (25) 4. Baltic Pipes betydelse för den europeiska gasmarknaden och förstärkningen av leveranssäkerheten framgår även av EU:s omfattande ekonomiska stöd till projektet. Baltic Pipe är medfinansierat av EU:s fond Ett sammanlänkat Europa (Eng. Connecting Europe Facility CEF). Det finansieringsbelopp som Baltic Pipe beviljats fram till idag uppgår till 51,4 miljoner euro och avser genomförande av projektarbete och utveckling av nödvändig överföringsinfrastruktur i Danmark och Polen. I januari 2019 beslutade EU kommissionen om att även bevilja Baltic Pipe bidrag för byggnadsarbeten. Det tilldelade bidraget uppgår till nästan 215 miljoner euro och kommer att användas för att utföra byggnadsarbeten av både rörledningen till havs som förbinder överföringssystemen i Polen och Danmark, samt för utbyggnad och modernisering av det polska överföringssystemet för naturgas. 5. Baltic Pipe projekteras för att vara i drift i oktober år B.2 Sökanden 6. Baltic Pipe är ett samarbetsprojekt mellan Gaz-System, som är ett polskt transmissionsnätsföretag (TSO) för gas, och Energinet Eltransmission A/S som är TSO för el och gas i Danmark. 7. Gaz-System ansvarar för försörjningen av naturgas via transmissionsnätet i Polen. Gaz Systems huvuduppgift är att trygga energisäkerheten och bygga upp en position som en stor aktör vilken främjar integrationen av gasnäten i Europa. I dagsläget är Gaz-System innehavare av mer än km transmissionsnätsgasledningar, 904 gasstationer och en LNG-terminal i Świnoujście. 8. Gaz-System kommer att ansvara för nedläggning och drift av den nya rörledningen mellan Danmark och Polen, och Energinet kommer ansvara för nedläggning och drift av en ny rörledning i Nordsjön samt de landbaserade delarna av Baltic Pipe i Danmark. B.3 Disposition av ansökan 9. Ansökan innehåller de uppgifter som krävs enligt 4a kontinentalsockelförordningen (1966:315) ( KSF ) och består av denna ansökningshandling jämte bilagor. För mer utförlig teknisk och miljöteknisk information hänvisas till de bilagor som följer denna ansökningshandling, vilka utgör en integrerad del av ansökan.

6 19 mars (25) 10. Rörledningens sträckning framgår av karta i Bilaga A. En av Rambøll Danmark A/S ( Rambøll ) upprättad Teknisk Beskrivning ( TB ) återfinns i Bilaga B. Uppgifter om de åtgärder som behövs för att förhindra, begränsa och kontrollera föroreningar från rörledningen samt projektets påverkan på miljön redovisas i en rapport upprättad av Rambøll ( Konsekvensbedömning ), se Bilaga C. 3 C. PRÖVNINGENS OMFATTNING OCH TILLÄMPLIG LAG C.1 Internationell rätt Förenta Nationernas havsrättskonvention 11. Enligt internationell rätt har stater full suveränitet inom sitt territorium. Därutöver har kuststater erhållit viss jurisdiktion och suveräna rättigheter inom den ekonomiska zonen och på kontinentalsockeln utanför kuststatens territorialgräns. Detta följer av uttryckliga bestämmelser i Förenta Nationernas havsrättskonvention av den 10 december 1982 ( Havsrättskonventionen ) Enligt artikel 79.1 i Havsrättskonventionen har alla stater rätt att lägga ut undervattenskablar och rörledningar på kontinentalsockeln. Enligt artikel 79.2 i Havsrättskonventionen får kuststaten, i detta fall Sverige, inte hindra utläggandet eller underhållet av sådana kablar eller rörledningar, med förbehåll för rätten att kunna vidta skäliga åtgärder för (i) undersökning av kontinentalsockeln; (ii) bearbetning av dess naturtillgångar; samt (iii) att förhindra, begränsa och kontrollera förorening från rörledningar. 13. Havsrättskonventionen medger ingen rätt för kuststaten att uppställa ytterligare eller striktare krav/villkor än vad som föreskrivs i artikel 79 i Havsrättskonventionen, dvs. vad som följer av punkt 12 (i) (iii) ovan. 3 Varken 15a KSL eller 4a KSF innehåller någon hänvisning till miljöbalkens (1998:808) bestämmelser om krav på upprättande av en miljökonsekvensbeskrivning. Trots avsaknaden av ett sådant lagkrav har Gaz-System låtit Rambøll utföra omfattande utredningar om Baltic Pipes påverkan på miljön och dess socioekonomiska konsekvenser, vilka har sammanställts i Konsekvensbedömningen. 4 Sverige har ratificerat Havsrättskonventionen genom SÖ 2000:1. EU har formellt bekräftat Havsrättskonventionen genom Rådets Beslut av den 23 mars 1998 om Europeiska gemenskapens ingående av Förenta nationernas havsrättskonvention av den 10 december 1982 och avtalet av den 28 juli 1994 om genomförande av del XI i denna konvention.

7 19 mars (25) C.2 Nationell rätt 14. Svensk rätt är enbart tillämplig i Sveriges ekonomiska zon och på kontinentalsockeln utanför den svenska territorialgränsen under förutsättning att det är särskilt föreskrivet i lag. 15. Det finns två rättsakter som är tillämpliga i Sveriges ekonomiska zon och på kontinentalsockeln utanför den svenska territorialgränsen lag om kontinentalsockeln (1966:314) ( KSL ) och lag om Sveriges ekonomiska zon (1992:1140) ( SEZ ). 16. Bestämmelserna i miljöbalken är endast tillämpliga på verksamheter i Sveriges ekonomiska zon och på kontinentalsockeln utanför den svenska territorialgränsen när så är uttryckligen föreskrivet i KSL och/eller SEZ. C.2.1 KSL 17. Sverige har implementerat artikel 79 i Havsrättskonventionen, det vill säga alla staters rätt att lägga ned rörledningar, genom 15a KSL. 18. Ett tillstånd enligt 15a KSL kan endast förenas med de villkor som behövs för att: (i) (ii) (iii) möjliggöra utforskning av kontinentalsockeln och utvinning av dess naturtillgångar; förhindra, begränsa och kontrollera föroreningar från rörledningar; och skydda möjligheten att använda och reparera redan befintliga undervattenskablar och rörledningar. 19. I överensstämmelse med Havsrättskonventionen har Sverige inte någon möjlighet att uppställa några andra krav eller villkor än de som specifikt anges i 15a KSL. Härav följer att 15a KSL inte föreskriver om krav på samråd, upprättande av en miljökonsekvensbeskrivning eller att bestämmelserna om skyddade områden i 7 kap. miljöbalken, exempelvis rörande Natura 2000-områden, ska gälla. En tillståndsprövning enligt 15a KSL skiljer sig därför i allt väsentligt från en tillståndsprövning enligt 3 KSL rörande tillstånd för utforskning av kontinentalsockeln eller utvinning av dess naturtillgångar, eftersom ovan nämnda miljöbalkskrav är i dessa fall tillämpliga genom en uttrycklig hänvisning i 3a KSL.

8 19 mars (25) C.2.2 SEZ 20. Av 4 SEZ framgår det att rätten att utforska kontinentalsockeln och utvinna dess naturtillgångar regleras i KSL. I förarbeten till SEZ 5 har det förtydligats att även tillstånd för utläggande av undervattenskablar och rörledningar på kontinentalsockeln är en sådan verksamhet som omfattas av rätten att utforska kontinentalsockeln och utvinna dess naturtillgångar. 21. Ett separat tillstånd enligt SEZ för utläggning av rörledningar på kontinentalsockeln inom Sveriges ekonomiska zon är därför inte nödvändigt. C.3 Natura Som beskrivits ovan är bestämmelserna i 7 kap. miljöbalken avseende skyddade områden däribland 7 kap. 28a 29 miljöbalken ( Natura bestämmelserna ) inte tillämpliga vid en tillståndsprövning enligt 15a KSL. Det saknas därmed en legal grund för att uppställa krav om ett särskilt Natura 2000 tillstånd enligt dessa bestämmelser inom ramen för den nu aktuella ansökan. 23. Oaktat detta har Gaz-System låtit utföra omfattande utredningar avseende verksamhetens potentiella påverkan på det närliggande Natura 2000-området Sydvästskånes utsjövatten (SE ) ( Natura 2000-området ) som om Natura 2000 bestämmelserna vore tillämpliga. Utförda utredningar, vilka redovisas grundligt i avsnitt i Konsekvensbedömningen, ger vid handen att det inte är fråga om någon betydande påverkan på Natura 2000 området eller dess skyddade arter. 24. I ljuset av EU rätten, i det här fallet genom rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter ( Art- och habitatdirektivet ), kan det även konstateras att EU rätten inte uppställer något (lag)krav på ett separat Natura 2000 tillstånd för verksamheter som skulle kunna ha en påverkan på ett Natura 2000 område. Enligt artikel 6.3 i Art- och habitatdirektivet ska planer och projekt som på ett betydande sätt kan påverka ett Natura 2000 område på ett lämpligt sätt bedömas med avseende på konsekvenserna för målsättningen vad gäller bevarandet i området. Gaz-Systems utförda utredningar 5 Prop. 1992/93:54 s. 50 och prop. 2007/08:154 s. 18 f.

9 19 mars (25) om påverkan på Natura 2000-området överensstämmer med de materiella krav som uppställs i Art- och habitatdirektivet. 25. För undvikande av tvivel tåls det dock understrykas att EU-rätten bara är tillämplig i medlemsstaterna i samma utsträckning som medlemsstaterna har jurisdiktion och utövar suveräna rättigheter, se vidare mål C-111/05 Aktiebolaget NN mot Skatteverket, mål C-6/04 Kommissionen mot Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland och mål C-347/10 Salemink. EU-rätten har således inte ett mer långtgående tillämpningsområde i Sveriges ekonomiska zon och på kontinentalsockeln utanför den svenska territorialgränsen än vad som följer av svensk rätt. D. RÖRLEDNINGENS STRÄCKNING 26. Den delen av Baltic Pipe som kommer passera inom Sveriges ekonomiska zon utgör 84,8 km av den föreslagna totala ledningssträckningen i Östersjön om 273,9 km. E. SAMMANFATTANDE TEKNISK BESKRIVNING 27. Nedan följer en sammanfattning av Baltic Pipes tekniska detaljer. En fullständig redogörelse återfinns i TB:n.

10 19 mars (25) E.1 Rörledningen 28. Rörledningen kommer att ha en överföringskapacitet om upp till tio miljarder m 3 gas per år till Polen och upp till tre miljarder m 3 gas per år till Danmark. 29. Rörledningen kommer att konstrueras i enlighet med internationellt vedertagna DNV standarder (eller ersättande standarder) för havsbaserade rörledningar. Tillämpliga standarder och vägledningar för rörledningsdesign till havs presenteras i tabellen. Designområde Kod Väggtjocklek DNVGL-ST-F101 Rörledningsmaterial DNVGL-ST-F101 Innerbeläggning ISO Ytbeläggning DNVGL-RP-F106 Katodskydd DNVGL-RP-F103 Rörledningsstabilitet DNVGL RP-F109 Global buckling DNVGL RP-F110 Påverkan från trålredskap DNVGL RP-F111 Fria spann DNVGL RP-C203 och DNV-RP-F105 Riskhantering DNVGL-RP-F107 och DNVGL-ST-F101 Före driftsättning av undervattensrörledningar DNVGL-RP-F115 Riskhantering i marin- och undervattensverksamhet DNV-RP-H101 PE-beläggning ISO Betongbeläggning ISO The Rock Manual, The use of rock in hydraulic engineering CIRIA C683, London Ledningen kommer att levereras i cirka 12 meter långa rörsektioner vilka kommer att svetsas samman ombord på rörläggningsfartyget och sedan nedläggas på havsbotten.

11 19 mars (25) 31. Rörsektionerna är gjorda av högkvalitativt kolstål. Rörsektionernas väggar har en tjocklek om minst 20,6 mm och dess diameter uppgår till cirka 36 tum. Totalt beräknas stycken rörsektioner behövas för den del av Baltic Pipe som kommer att anläggas på kontinentalsockeln i Sveriges ekonomiska zon. E.2 Anläggningsfas E.2.1 Tider för utförande av anläggningsarbetena 32. Utläggningen av rörledningen för den totala rörledningssträckningen mellan Danmark och Polen behöver genomföras utan avbrott. 33. Anläggningsarbetena avses påbörjas i april år 2020 och kommer fortsätta fram till september år Såvitt gäller anläggningsarbetena på kontinentalsockeln i Sveriges ekonomiska zon, avses de att utföras under följande tidsperioder: Havsbottenarbeten mars 2021 augusti 2022 Installation av rörledning mars 2021 februari Anläggningsarbetena inom Sveriges ekonomiska zon kommer dock inte att pågå oavbrutet under de tidsperioder som anges ovan under punkt 33. Den effektiva tid som anläggningsarbetena kommer pågå inom Sveriges ekonomiska zon uppgår, totalt sett, endast till några få månader. I dagsläget uppskattar Gaz-System att det är fråga om cirka tre månader. E.2.2 Utläggning av rörledningar 35. Den möjliga metoden för att installera rörledningen på havsbotten är en teknik som kallas S-läggning (Eng. S-lay). De individuella rörsektionerna kommer att svetsas samman på rörläggningsfartyget. Den sammanfogade rörledningen lämnar sedan fartyget genom en rampstruktur (så kallad stinger) i fartygets akterparti. I takt med att fartyget rör sig framåt skjuts den sammanfogade rörledningen ut från akterpartiet ner till havsbotten, vilket bildar en kurva formad som ett S. 36. Det finns två sätt för rörläggningsfartyget att röra sig framåt enligt metoden beskriven ovan, antingen genom i) att fartyget förses med ett dynamiskt positioneringssystem ( DPS ) och kraftfulla styrpropellrar vilka möjliggör en kontrollerad förflyttning framåt med bibehållen positionering eller ii) att fartyget

12 19 mars (25) drar sig framåt med hjälp av ankare och särskilda ankarhanteringsfartyg. I vatten överstigande 20 meters djup lämpar sig DPS metoden bäst. Eftersom den svenska delen av ledningssträckningen sker på havsdjup mellan 32 och 50 meter, kommer främst DPS metoden att användas för utläggning av rörledningen på kontinentalsockeln inom Sveriges ekonomiska zon. För en mer fullständig redogörelse av rörledningens utläggande, se avsnitt i TB:n. E.2.3 Havsbottenarbeten 37. Havsbottenarbeten är nödvändiga på vissa delar av ledningssträckningen för att skydda och ge stabilitet åt rörledningen, bland annat på grund av att havsbotten inte är jämn och dessutom ständigt förändras till följd av strömmar, flyttning av sediment med mera. Det är på grund av säkerhetsskäl särskilt viktigt att skydda och ge stabilitet åt rörledningen där ledningen korsar farleder och undervattenskablar. Därför kommer, beroende på bottenförhållandena, arbeten i form av dikning (med plog eller mekanisk grävning) och återfyllning, stenläggning samt användning av betongmadrasser att behöva utföras. För en fullständig redogörelse av havsbottenarbetena, se avsnitt i TB:n. E.3 Driftsättning och driftsfas 38. Innan rörledningen driftsätts, det vill säga innan överföring av naturgas påbörjas, kommer testning/provtryckning av rörledningen att ske. Testning av rörledningen bedöms inte ha någon påverkan i Sveriges ekonomiska zon, se avsnitt i TB:n. 39. Rörledningens förväntade livslängd är minst 50 år. Under driftsfasen kommer gasöverföringen att övervakas kontinuerligt, med planerade kontroller samt underhållsarbete. Därutöver kommer tekniska inspektioner att utföras i syfte att bland annat tillse att trycket är korrekt samt säkerställa att infrastrukturen är säker. Ovan nämnda tillsynsåtgärder kommer att omfatta geofysiska undersökningar för att säkerställa rörledningens och havsbottens integritet. Även inspektioner av rörväggens tjocklek och möjlig korrosion kommer att utföras. 40. För fullständig redogörelse av rörledningens driftsättning och driftsfas, se närmare avsnitt 3.8 i TB:n.

13 19 mars (25) E.4 Avvecklingsfas 41. Med hänsyn till den långa drifttiden och de förändringar som förväntas ske avseende såväl gällande regelverk som tekniska möjligheter för avveckling kommer ett avvecklingsprogram att tas fram först mot slutet av driftsfasen. Avvecklingsprogrammet kommer att tas fram i samråd med vid tidpunkten relevanta myndigheter och i enlighet med gällande regelverk. För fullständig redogörelse av rörledningens avvecklingsfas, se närmare avsnitt 3.9 i TB:n. F. SAMMANTAGEN KONSEKVENSBEDÖMNING 42. Gaz-System har låtit utföra omfattande utredningar och undersökningar inom en bred korridor längs med rörledningens sträckning med avseende på bland annat biologiska, geofysiska och geotekniska förhållanden. Därutöver har modelleringar gjorts med avseende på undervattensljud och sedimentspridning. Gaz-System har även inhämtat flertalet expertrapporter, bland annat en referens och bedömningsrapport från Aarhus universitet angående påverkan på tumlare, se Underbilaga 8 till Konsekvensbedömningen ( Tumlarexpertrapporten ). F.1 Miljökonsekvenser 43. På basis av de omfattande utförda utredningarna och undersökningarna, vilka framgår av tabellen nedan (tabell 0-1 i Konsekvensbedömningen), är den sammantagna bedömningen att Baltic Pipe kommer medföra en liten påverkan i anläggningsskedet och en obetydlig påverkan i driftskedet. Negativ påverkan har i stor utsträckning kunnat minimeras eller helt avlägsnas till följd av noggrann utredning, val av teknik och metodik samt genomförande av skyddsåtgärder. Den påverkan som bedöms uppkomma är i princip helt övergående, dvs. tillfällig påverkan och upphör när anläggningsskedet övergår i driftskedet. Som nämnts ovan under punkt 34 kommer den effektiva tiden för anläggningsarbetena inom Sveriges ekonomiska zon uppskattas, totalt sett, uppgå till endast några få månader. I dagsläget uppskattar Gaz-System att det är fråga om ca tre månader. Således bedöms verksamheten inte medföra någon påverkan som förväntas orsaka några betydande miljökonsekvenser, se vidare kapitel 8 10 i Konsekvensbedömningen.

14 19 mars (25) Aspekt Påverkanskgrad Signifikans Fysisk-kemisk miljö Batymetri Försumbar Inte betydande Hydrografi och vattenkvalitet Försumbar-liten Inte betydande Sediment och föroreningar Försumbar-liten Inte betydande Klimat och luftkvalitet Försumbar-liten Inte betydande Undervattensbuller Liten Inte betydande Biologisk miljö Habitat Liten Inte betydande Fisk Försumbar-liten Inte betydande Marina däggdjur Försumbar Inte betydande Sjöfåglar och flyttfåglar Försumbar-liten Inte betydande Annex IV arter Försumbar Inte betydande Biologisk mångfald Försumbar-liten Inte betydande Skyddade områden Försumbar Inte betydande Natura 2000 Försumbar-liten Inte betydande Socioekonomisk miljö Fartygstrafik och farleder Försumbar-liten Inte betydande Kommersiellt fiske Försumbar-liten Inte betydande Arkeologi Liten Inte betydande Kablar och rörledningar Liten Inte betydande Naturresurser och utvinningsplatser för råmaterial Försumbar Inte betydande Militära övningsområden Liten Inte betydande Miljöövervakningsstationer Försumbar Inte betydande

15 19 mars (25) Aspekt Påverkanskgrad Signifikans Andra relevanta aspekter Oplanerad händelse Försumbar-måttlig Inte betydande F.2 Påverkan på Natura 2000 området 44. Baltic Pipe kommer att korsa Natura 2000 området Sydvästskånes utsjövatten (SE ). Skyddade naturtyper i Natura 2000 området är Rev (1170) och Sublittorala sandbankar (1110). De skyddade arterna är gråsäl (1364), knubbsäl (1365) och tumlare (1351). Gaz-System har, för att kartlägga projektets potentiella påverkan på Natura 2000 området genomfört omfattande undersökningar och utredningar av området och dess skyddade arter. F.2.1 Skyddade naturtyper 45. När det gäller den preliminära indelningen av naturtyperna som Länsstyrelsen Skåne låtit göra (se Figur 8-49 i Konsekvensbedömningen), kan Gaz-System på grundval av egna fältundersökningar (bland annat genom videoinspelningar av havsbottnen (ROV), provtagningar och side scan sonar) konstatera att den preliminära indelningen av naturtyperna inte överensstämmer med verkligheten. Sammantaget visar resultaten från fältundersökningarna att det inte finns några områden som kan klassificeras som varken Sublittorala sandbankar eller Rev längs med ledningssträckningen. Resultatet från Gaz-Systems utförda fältundersökningar kommer att skickas till Länsstyrelsen Skåne. F.2.2 Skyddade arter 46. Den ansökta verksamhetens påverkan på gråsäl och knubbsäl redogörs för i avsnitt och i Konsekvensbedömningen. Den samlade bedömningen är att påverkan från den ansökta verksamheten är inte betydande. 47. För en omfattande bedömning av Baltic Pipes påverkan på tumlare, Tumlarexpertrapporten. En kort sammanfattning av rapporten redogörs för i avsnitt F nedan.

16 19 mars (25) F Tumlare 48. Baltic Pipes ledningsdragning går igenom ett område där individer från både Östersjöpopulationen och Bältpopulationen av tumlare kan vara närvarande. Bältpopulationen är stor medan Östersjöpopulationen är liten och klassad som akut hotad (består av omkring 500 individer). 49. Studier visar att tumlare från Östersjöpopulationen kan förekomma inom projektområdet under perioden november april, se avsnitt 2 i Tumlarexpertrapporten. 50. Enligt Tumlarexpertrapporten är den huvudsakliga potentiella påverkan på tumlare under konstruktionen av Baltic Pipe kontinuerligt undervattensbuller från anläggningsarbeten, impulsivt undervattensbuller i form av röjning av stridsmedel (UXO) samt sedimentspridning från havsbottenarbeten. Utöver detta adresserar rapporten även eventuella ändringar i tumlarens livsmiljö och påverkan från andra oplanerade händelser så som oljespill och gasläckage. Kontinuerligt undervattensbuller från konstruktionsfartyg och anläggningsarbeten 51. Den huvudsakliga källan till potentiell påverkan på tumlare under konstruktionen och driften av Baltic Pipe är kontinuerligt undervattensbuller. 52. Det kontinuerliga undervattensbullret från anläggningsarbetena (inkluderat alla konstruktionsfartyg) kommer inte överskrida de bullernivåer som redan i dagsläget förekommer i området på grund av befintlig sjöfart se avsnitten och samt Underbilaga 4 i Konsekvensbedömningen. 53. Stenläggning (inkluderat stenläggningsfartyget) bedöms vara en av de mest högljudda konstruktionsarbetena och har därför använts som ett värsta fall scenario. Bedömningarna i Tumlarexpertrapporten har gjorts utifrån en konservativ försiktighetsmetod. Även vid orealistiska värsta fall antaganden (att en tumlare skulle dröja sig kvar inom tio meter från stenläggningsfartyget under flertalet timmar) är bullernivåerna så låga att permanenta hörselnedsättning (PTS) inte kan uppstå, se avsnitt 5.2 i Tumlarexpertrapporten och Underbilaga 4 till Konsekvensbedömningen.

17 19 mars (25) 54. När det gäller risken för tillfällig hörselnedsättning (TTS) så skulle TTS hypotetiskt kunna uppkomma om en tumlare uppehåller sig inom 80 meter från stenläggningsfartyget under två timmar, se vidare Underbilaga 4 till Konsekvensbedömningen. Detta bedöms dock som ett osannolikt scenario i praktiken, eftersom tumlare kommer lämna projektområdet när de hör ett okänt eller främmande buller, se vidare punkten 55 nedan. 55. Därtill kan buller från konstruktionsfartyg och anläggningsarbeten skapa beteendemässiga reaktioner hos tumlare. Beteendemässiga reaktioner på stenläggning och andra fartygsrelaterade arbeten kring rörledningen förväntas endast uppstå i närheten av fartygen och pågå under den tid som fartygen är närvarande. Eftersom tumlare kommer att lämna projektområdet när de hör okänt eller högljutt buller så undviks risken för tillfällig och permanent hörselnedsättning. 56. Påverkan från undervattensbuller från konstruktionsfartyg, stenläggning och andra anläggningsarbeten antas vara strikt lokal, omedelbar, omvändbar och av försumbar intensitet. Påverkan bedöms därmed vara inte betydande. Impulsivt undervattensbuller 57. Risk för höga ljudnivåer som är skadliga för tumlare uppkommer endast vid röjning av stridsmedel. Odetonerat stridsmedel (UXO), främst från andra världskriget, förekommer i hela Östersjön. För att förebygga och hantera riskerna för att påträffas UXO vid anläggningsarbetena för Baltic Pipe så har Gaz-System låtit framta en omfattande UXO-strategi, se vidare Underbilaga 5 till Konsekvensbedömningen. Strategin innebär bland annat att omfattande UXO-undersökningar kommer att vidtas inför nedläggningen av rörledningen, för att identifiera eventuella UXOs inom ledningskorridoren. För en närmare beskrivning av hur dessa UXO-undersökningar går till, se vidare Underbilaga 5 till Konsekvensbedömningen. 58. Om rörledsdragningen inte kan dras runt det odetonerade stridsmedlet måste röjningen ske på plats. Med anledning av tumlarens ljudkänslighet för sådant impulsivt ljud, avser Gaz-System att vidta en rad olika skyddsåtgärder för att dämpa de höga impulsiva ljudnivåerna. 59. I förslag till åtagande (h) nedan föreslår Gaz-System en tidsrestriktion i förhållande till röjning av stridsmedel för det odetonerade stridsmedel som identifierats vid

18 19 mars (25) genomförda UXO undersökningar. Åtagandet innebär att röjning av stridsmedel ska undvikas under perioden november till april (den period då Östersjöpopulationen av tumlare kan förekomma i projektområdet). Vidare kommer Gaz-System att använda olika bullerreducerande åtgärder, till exempel bubbelgardiner och system för att upptäcka och avhålla tumlare från området där röjningen sker. För en utförlig redovisning av föreslagna skyddsåtgärder, se avsnitt 7.2 och Underbilaga 5 till Konsekvensbedömningen. 60. Gaz-System kan dock inte utesluta risken, även fast den bedöms som minimal, att ytterligare odetonerade stridsmedel kan komma att upptäckas under själva anläggningsarbetet. Om så skulle vara fallet kan en sådan röjning, med kort varsel, komma att behöva ske även under perioden april november. Gaz-System kommer i sådant fall att kontakta berörda myndigheter (Kustbevakningen, Försvarsmakten, Sjöfartsverket och Länsstyrelsen Skåne) och i samråd med dem utföra en sådan röjning. 61. Mot bakgrund av ovan nämnda försiktighetsmått och skyddsåtgärder för att undvika höga ljudnivåer som är skadliga för tumlare vid röjning av odetonerade stridsmedel bedöms påverkan vid röjning av stridsmedel, inklusive risken för röjning av stridsmedel som upptäcks först under anläggningsarbetena, som inte betydande, se avsnitten och i Tumlarexpertrapporten samt avsnitt i Konsekvensbedömningen. Sedimentationsspridning 62. Ytterligare en potentiell påverkan på tumlare från konstruktionen av Baltic Pipe är sedimentationsspridning orsakad av bland annat anläggningsarbeten. Eftersom sedimentationsspridning endast kommer att förekomma relativt nära rörledningen, bedöms den potentiell påverkan (så som synnedsättning, ökad grumlighet, beteendemässiga reaktioner och förorening) från anläggningsarbeten vara av mindre betydelse för tumlare och därmed vara inte betydande. Se vidare avsnitt 4.2 och avsnitt 6.2 i Tumlarexpertrapporten. Oljespill och gasläckage 63. Utöver röjning av stridsmedel har risken för oljespill under konstruktionsfasen och risken för gasläckage under tiden ledningen är i drift identifierats som oplanerade

19 19 mars (25) händelser som kan ha en potentiell påverkan på tumlare. Eftersom att sannolikheten att någon av händelserna 6 inträffar är försumbar bedöms den potentiella påverkan som inte betydande, se vidare och 7.4 i Tumlarexpertrapporten. G. UPPGIFTER FÖR PRÖVNING ENLIGT 15a KSL G.1 Möjliggörande av utforskning av kontinentalsockeln och utvinning av dess naturtillgångar 64. Det finns endast ett meddelat tillstånd för havsbaserad utvinning av naturtillgångar i södra Sverige, vilket är sandtäkten Sandhammar bank som är lokaliserad cirka 20 km från Baltic Pipes ledningssträckning. Vidare har Sveriges geologiska undersökning identifierat ytterligare ett område som är lämpligt för sand eller grustäkt, vilket är Sandflyttan som är lokaliserat cirka 20 km från Baltic Pipes ledningssträckning. 65. Med anledning av de långa avstånden till både Sandhammar bank och Sandflyttan (cirka 20 km) bedöms inte Baltic Pipe ha någon påverkan på förutsättningarna att utforska kontinentalsockeln eller utvinna dess naturtillgångar. 66. Såvitt Gaz-System känner till finns det inte heller några tillståndsgivna havsbaserade vindkraftsprojekt längs med Baltic Pipes planerade ledningsdragning inom Sveriges ekonomiska zon. 67. För fullständig redogörelse av Baltic Pipes påverkan på utforskning av kontinentalsockeln och utvinning av dess naturtillgångar, se närmare avsnitten och i Konsekvensbedömningen. G.2 Åtgärder för att förhindra, begränsa och kontrollera föroreningar från rörledningen 68. Rörledningen kommer att byggas i enlighet med internationella vedertagna standarder, däribland DNV-offshore-standard F101 Submarina rörledningssystem (DNVGL-ST-F101, 2017) och standarder som ersätter denna. 6 Till exempel beräknas risken för gasläckage under ledningens drift vara i genomsnitt en gång var år.

20 19 mars (25) 69. Gaz-System har i Konsekvensbedömningen identifierat olika risker och scenarier som kan leda till föroreningar från rörledningen, såsom gasläckor. Den största risken för detta uppkommer i områden där rörledningen korsar farleder. Med anledning därav har Gaz-System, redan i planeringen av rörledningens konstruktion och anläggningsmetoder begränsat risken för föroreningar, exempelvis genom säkerställande av stabilitet och skydd för ledningen på havsbotten. Gaz-System kommer även implementera rutiner som ska följas för det fall en gasläcka upptäcks. 70. För fullständig redogörelse av vidtagna åtgärder för att förhindra, begränsa och kontrollera föroreningar från rörledningen, se närmare avsnitt 3.3 i Konsekvensbedömningen och avsnitt 3.3 i TB:n. G.3 Användning och reparation av befintliga undervattenskablar och rörledningar 71. Baltic Pipe kommer inom Sveriges ekonomiska zonen att korsa nio stycken undervattenskablar, vilka framgår av tabellen nedan (Tabell i Konsekvensbedömningen). Inga rörledningar kommer att korsas. Namn Typ Ägare Status Baltic Cable Kraftledning Baltic Cable AB (Statkraft) Aktiv Tyskland-Sverige 2 Telekommunikation Telia Inaktiv Tyskland-Sverige 4 Telekommunikation Telia Inaktiv Trelleborg-Neumueran Telekommunikation Telia Inaktiv Hansa Power Bridge Kraftledning Svenska kraftnät Planerade Tyskland-Sverige 5 Telekommunikation Telia Inaktiv Okänd* Bornholm undervattenskabel Hittats på HELCOM (HELCOM, n.d.) Telekommunikation GlobalConnect A/S Föreslagen Okänd* (X1, X2) Fynd i undersökning *Fastställande av de okända kablarnas typ samt ägare kommer att hanteras som en del av den detaljerade utformningen av projektet. 72. Vid dessa övergångar kommer betongmadrasser med en tjocklek om 0,3 meter att användas för att separera rörledningen från respektive kabel. Med anledning därav

21 19 mars (25) anser Gaz-System att korsningen av kablar inte kommer att innebära någon påverkan på förutsättningarna för att använda och/eller reparera befintliga undervattenskablar. 73. Gaz-System avser även att, innan anläggningsfasen påbörjas, ingå avtal med berörda kabelägare om hur korsningen av respektive undervattenskabel ska utföras. 74. För en närmare redogörelse av Baltic Pipes korsande av undervattenskablar, se närmare avsnitt i Konsekvensbedömningen. H. ÖVERVÄGANDEN I ANLEDNING AV FÖRSLAG TILL VILLKOR 75. Som redovisas ovan är det inte möjligt att föreskriva villkor som går utöver vad som följer av 15a KSL. På grund härav föreslår Gaz-System ett samlat villkor i syfte att underlätta framtida underhåll/reparationer av befintliga kablar. 76. Vidare föreslår Gaz-System ett antal försiktighetsåtgärder för den ansökta verksamheten. I. FÖRSLAG TILL VILLKOR 77. Gaz-System föreslår, i enlighet med KSL, att regeringen förenar tillståndet med följande villkor. (1) För att säkerställa möjligheten att använda och reparera redan befintliga undervattenskablar på kontinentalsockeln ska bolaget samråda med ägarna av befintliga berörda undervattenskablar kring tekniska aspekter av rörledningens korsande av respektive undervattenskabel. Samråd ska hållas i god tid innan utläggningen av rörledningen påbörjas. Bolaget ska vid samrådet ge ägarna av de befintliga undervattenskablarna möjlighet att framföra synpunkter på de tekniska aspekterna. Bolaget ska, så långt som möjligt, iaktta kabelägarnas synpunkter för att underlätta användandet och reparationen av de befintliga kablarna. 78. Utöver det föreslagna villkoret, åtar sig Gaz-System följande försiktighetsmått och skyddsåtgärder.

22 19 mars (25) (a) Om inte annat framgår av nedan angivna åtaganden ska verksamheten utformas och bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget uppgett i ansökan och övriga handlingar i ärendet. (b) Bolaget ska informera Sjöfartsverket och Kustbevakningen minst en (1) månad innan utläggningsarbetena påbörjas. Bolaget ska därefter fortlöpande hålla Sjöfartsverket och Kustbevakningen informerade om verksamhetens fortskridande samt när arbetena avslutas, i syfte att Sjöfartsverket ska kunna hålla sjöfarten informerad via internationella fastställda metoder såsom Ufs (Underrättelser för sjöfarande), ENC (Electronic navigational chart) samt navigationsvarningar. Detta gäller även för underhållsarbete, där sådan information om möjligt ska lämnas en (1) månad i förväg, eller i annat fall så snart som möjligt. (c) (d) (e) (f) Bolaget ska minst en (1) månad innan arbetet med utläggning av rörledningen påbörjas samråda med Sjöfartsverket, Transportstyrelsen och Kustbevakningen om de åtgärder som krävs för att skydda sjöfarten mot störningar och för passerande fartygs säkerhet i sjöfarslederna C G i tabell 8-88 i Konsekvensbedömningen. Åtgärderna ska bekostas av bolaget och bolaget ska följa de anvisningar som lämnas av Sjöfartsverket, Transportstyrelsen och Kustbevakningen. Bolaget ska inrätta temporära skyddszoner om meter kring rörläggningsfartyg och om 500 meter kring andra projektrelaterade fartyg under anläggningsfasen samt under driftfasen när underhållsarbete utförs. Efter utläggandet av rörledningen ska bolaget meddela Sveriges geologiska undersökning, Sjöfartsverket, Kustbevakningen, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), Försvarsmakten samt relevanta fiskeorganisationer (bottentrålande och pelagiskt fiske) om rörledningens exakta sträckning samt kontakt med havsbotten längs sträckningen på den svenska kontinentalsockeln. Information ska lämnas i den koordinatform som respektive myndighet önskar. Bolaget ska fastställa ett kontrollprogram för övervakning av verksamheten under anläggnings respektive driftsfasen. Kontrollprogrammet ska tas fram i samråd med Kustbevakningen, Sveriges geologiska undersökning,

23 19 mars (25) Naturvårdsverket, Länsstyrelsen Skåne, Sjöfartsverket, Transportstyrelsen, Havs och vattenmyndigheten (HaV) och SMHI. Kontrollprogrammet ska vara föremål för översyn och vid behov revideras. Genomförda undersökningar, studier, m.m. i enlighet med kontrollprogrammet ska göras tillgängliga för respektive myndighet. (g) (h) (i) (j) Avfall ska källsorteras och förvaras i enlighet med en av bolaget upprättad avfallshanteringsplan. Avfallet ska transporteras till land för omhändertagande i enlighet med gällande bestämmelser för avfallet i fråga. Om minor eller andra icke detonerade stridsmedel, efter genomförda UXO undersökningar, identifieras inom ledningskorridoren ansvarar bolaget för att dessa i första hand undviks genom justerad ledningsdragning eller i andra hand undanröjs om så krävs ur ett säkerhetsperspektiv. Kustbevakningen, Försvarsmakten (till vb-mts@mil.se), Sjöfartsverket och Länsstyrelsen Skåne ska informeras innan röjning sker. Vidare är bolaget skyldigt att vidta lämpliga skyddsåtgärder för att i möjligaste mån reducera höga ljudnivåer av undervattensbuller.tidpunkt för röjning av stridsmedel som identifierats under genomförda UXO-undersökningar får inte ske under perioden november april. Vad som föreskrivs ovan under (h) avseende tidsresestriktion för röjning av icke detonerade stridsmedel, gäller inte sådana icke detonerade stridsmedel som påträffas först vid anläggningsarbete och inte rimligen har kunnat identfieras vid genomförda UXO-undersökningar. Vid en sådan röjning ska bolaget först samråda med Kustbevakningen, Försvarsmakten, Sjöfartsverket och Länsstyrelsen Skåne samt vidta lämpliga skyddsåtgärder för att i möjligaste mån minimera risken för påverkan på tumlare. Bolaget ska utarbeta beredskapsplaner för anläggningsfasen (för eventuella olyckssituationer vid konstruktionsarbetet) respektive för driftsfasen. Beredskapsplanerna ska tas fram i samråd med Kustbevakningen. Beredskapsplanerna ska innehålla åtgärdsplaner för att minimera effekter av eventuella olyckor i enlighet med Helsingforskommissionens (HELCOM) riktlinjer.

24 19 mars (25) J. UTFÖRDA SAMRÅD 79. Gaz-System har genomfört samråd i form av möten med Länsstyrelsen Skåne, Havs och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket. Offentliga samråd har hållits tillsammans med myndigheter, kommuner samt enskilda som är särskilt berörda. För en sammanställning över inkomna synpunkter, se Underbilaga 7 till Konsekvensbedömningen. 80. Parallellt med samrådsprocessen har, i enlighet med Esbokonventionen, länder som kan antas bli berörda av den gränsöverskridande verksamheten underrättats om projektet. Länderna har även beretts möjlighet att inkomma med synpunkter gällande verksamheten. Bland annat har Försvarsmakten i Tyskland framfört att de föreslagna sträckningarna i Sveriges ekonomiska zon korsar militära övningsområden för ubåtar. I anledning därav har Gaz-System anpassat ledningssträckningen för detta. Ytterligare samråd, överväganden och beslut i enlighet med Esboprocessen pågår för närvarande Det förberedande arbetet, den dialog som förts med myndigheter och inkommande synpunkter från grannländer har möjliggjort relevanta avgränsningar för Konsekvensbedömningen. Det har även bidragit till att projektets material har kunnat genomarbetas och relevanta (kompletterande) undersökningar utföras. K. HANDLÄGGNINGEN 82. Gaz-System erinrar om att Baltic Pipe är ett PCI. Av Infrastrukturförordningen följer att tillståndsansökningar beträffande PCI ska få den snabbaste handläggningen som är rättsligt möjlig. Detta innebär att PCI, inklusive Baltic Pipe, ska prioriteras och behandlas såsom av nationell betydelse vid tillståndsprövningen. 83. Eftersom endast ett tillstånd är nödvändigt för den del av Baltic Pipe som rör Sveriges ekonomiska zon, är det dock inte meningsfullt att följa den formella proceduren som Infrastrukturförordningen föreskriver eftersom det i praktiken skulle 7 Se avsnitt 10 samt Underbilaga 7 till i Konsekvensbedömningen.

25 19 mars (25) innebära ytterligare ett tillståndssteg med en process hos Energimarknadsinspektionen. 84. Motsvarande ansökningar har även lämnats in till de danska och polska tillståndsmyndigheterna för arbetena inom dessa länders territorialvatten och ekonomiska zoner, varför det är av största vikt att den svenska tillståndsprocessen inte försenar genomförandet av detta projekt. 85. Mot bakgrund härav hemställer Gaz-System om en skyndsam handläggning av denna ansökan hos regeringen. Malmö den 19 mars 2019 OPERATOR GAZOCIĄGÓW PRZESYŁOWYCH GAZ-SYSTEM S.A., genom Therese Strömshed (enligt fullmakt) Frida Andersson (enligt fullmakt) Bilagor: Bilaga A Baltic Pipes ledningssträckning Bilaga B Teknisk beskrivning Bilaga C Konsekvensbedömning Underbilaga C.1 Ledningssystem för hälsa, säkerhet och miljö Underbilaga C.2 Metodik för konsekvensbedömning Underbilaga C.3 Havsmiljödirektivet, vattendirektivet och BSAP Underbilaga C.4 Potentiella förändringar i miljön under anläggning och drift av Baltic Pipe Underbilaga C.5 Sammanfattning av UXO strategi Underbilaga C.6 Screening and assessment of possible man made objects of potential archaeological value

26 19 mars (25) Underbilaga C.7 Samrådsredogörelse Underbilaga C.8 Harbour porpoise in relation to the Baltic Pipe gasline in Sweden baseline and assessment report Underbilaga C.9 Inflöde till Östersjön