Anteckningar förda vid tredje mötet med Vetenskapliga rådet för landsbygdens utveckling den 22-23 oktober, Bålsta Gästgivaregård, Bålsta Närvarande: Vetenskapliga rådet Katarina Eckerberg, Stockholm Environmental Institute/ Umeå universitet, 22okt Lars Larsson, Cerum, Umeå universitet, 23 okt Börje Johansson, Internationella Handelshögskolan Jönköping Hans Westlund, KTH/Handelshögskolan Jönköping Gunnel Forsberg, Stockholms universitet Malin Rönnblom, Umeå universitet Ann-Kristin Ekman, SLU Samverkansrådets ledamöter Lars Pettersson, Jordbruksverket/Högskolan Jönköping Cecilia Waldenström, SLU/KSLA Bengt H Ohlsson, Formas Leif Berndtsson, Landsbygdsnätverket samt: Peter Melin, ordförande styrgruppen, Landsbygdsnätverket/Jordbruksverket Maria Gustafsson, verksamhetsledare, Landsbygdsnätverket Andreas Mattisson, Jordbruksverket Erland Karlsson, Jordbruksverket, 22 okt Ledamöter ur Landsbygdsnätverkets styrgrupp anslöt kl 15: Staffan Bond, Hela Sverige skall leva Christer Hederberg, Leader Folkungaland Christel Benfalk, Länsstyrelsen Thomas Bertilsson, LRF Torsdag 22 okt Välkommen Ordförande Peter Melin hälsade välkommen till Bålsta och till det gemensamma mötet mellan Vetenskapliga rådet och ledamöter ur Landsbygdsnätverkets styrgrupp. Anteckningarna från föregående möte har skickats ut. Noterades att det innehåller en felskrivning ; Gunnel Forsberg är inte ledamot av valberedningen för Formas. Uppvaktning Formas Hans Westlund redogjorde för mötet mellan Formas ledning och delar av vetenskapliga rådet som genomfördes första september i Stockholm. Anteckningar var utskickade inför detta möte. Formas anser inte att de medvetet missgynnar samhällsvetenskaplig forskning. De anser istället att en utvidgning av kriterier borde gynna en bredare inriktning på forskningen. En viktig bedömning är forskningens 1(6)
samhällsrelevans. Av totalt 275 personer som bedömer inkomna ansökningar är 2/3 forskare och 1/3 avnämare. Kansliet utser dessa personer. Bengt: en ny utlysning är ute nu för sex starka forskningsmiljöer, en per beredningsgrupp, varav en är stad-land. En panel kommer att bedöma och tvärvetenskaplig inriktning prioriteras. Katarina: Viktigt att bereda ansökningar i grupp, inte med enskilda var för sig. Hans: Det beslutande rådet innehåller för närvarande enbart naturvetare, inga samhällsvetare Bengt: Det har utsetts elektorer inför val av ledamöter fr o m 1 jan 2010. Ann-Kristin Ekman är en av dem. Sju + 7sju ledamöter utses bland forskarna och därtill är det sex ledamöter varav GD och ordförande är två, som regeringen utser. Man diskuterade hur denna process kan påverkas för att stärka de samhällsvetenskapliga inriktningarna. Det föreslogs att en skrivelse utarbetas som sänds till de departement som berörs av Formas forskningsområden, d.v.s. miljö-, närings- och jordbruksdepartement. Ett förslag utarbetas under de här dagarna under ledning av Hans W, Börje J och Katarina E. Angeläget att alla använder sin möjlighet att påverka elektorerna. Man nämnde det exempel på samarbete som Formas redovisat där några universitet och högskolor skapat det som de kallar för Bygguniversitet för att stärka forskningsområdet. Det kan vara ett exempel på hur vi skulle kunna stärka landsbygdsområdet. Börje: Behöver vi definiera landsbygdsforskning? Ann-Kristin: Det händer en del inom området. På SLU stärks forskningen med ytterligare en professur, men det skulle behöva hända ännu mer. Sveriges landsbygdsuniversitet låter intressant. Cecilia: forskningen är splittrad på många delar med var för sig relativt svaga miljöer. Hans: skulle det behöva formuleras ett gemensamt forskningsprogram för det här området? Lars P: området behöver förtydligas för att få en större förståelse utifrån. Ann-Kristin: Det sker faktiskt direkta utbildningsinsatser just nu. Särskilda program för landsbygdsfrågor; nytt agronomprogram och en magisterutbildning. Börje: det handlar snarare om att bredda frågeställningen än att specificera den. Leif: särskilda medel till landsbygdsforskning skulle stimulera till ett ökat intresse för forskning inom området. Det skulle kunna samverka med regionala medel. De 12 landsbygdsprofessurerna i Finland är ett positivt exempel. Katarina: för ca 15 år sedan arbetade man med den s.k. Utvägen, som handlade om samhällsvetenskaplig forskning för en uthållig utveckling. En liknande satsning kanske kunde göras med temat landsvägen? Malin: kanske skall vi bryta discipliner mer; staden som livsmiljö skulle vara en utmaning där även landsbygdsfrågor kom in. Bengt: ett område som är på G är rural agri Hans: vi återkommer med förslag till skrivelse till departementet imorgon. Peter tackade för diskussionen och bjöd in till samlingskaffe med styrgruppsledamöterna. Post 2013 Peter hälsade de nytillkomna deltagarna välkomna och introducerade mötets huvudämne Post 2013, d.v.s. EU:s planer för politiken under nästa programperiod. Thomas Bertilsson inledde med en översikt enligt särskild ppt-fil. LRF tror att vi kommer få en egen miljöaxel el. pelare i CAP mer fokus på sysselsättning krav på enkelhet. Strukturella förenklingar tydligare territoriell sammanhållning 2(6)
mer reglering mot mer produktionskopplat stöd igen (kanske tillbaks till marknadsstöden) Andreas Mattisson redovisade förslaget till den svenska positioneringen inför förhandlingarna, se särskild ppt-fil. - kraftigt budgetrestriktiva - utfasa gårdsstödet - fokus på landsbygdsåtgärder - åtgärder ska stå i relation till syften man ska uppnå - ska man lagstifta bort föroreningar eller ersätta för att minska utsläppen eller betala för att man förorenar. Vilken princip ska gälla - men i andra svenska sammanhang gäller polluter pays principen. - Subsidaritet (skalfördelar på EU, nja knappast i Jo-pol, gränsöverskridande nyttigheter) - Mål på EU nivå men inte nödvändigtvis medel via EU - Fråga som ännu inte tagits ställning till och ska analyseras vidare. Axel 3 och 4 i sammanhållningspolitiken i stället? Erland Karlsson informerade om den utredning som gjorts inom Jordbruksverket inför de kommande förhandlingarna. Se särskild ppt-fil. Forskare hävdar att det är dags för ny upplysningstid i stället för stödhantering, men även en annan renässans för prisregleringsinstrument. WTO ligger bakom modelleringen. Men eftersom EU redan gjort sin läxa så minskar trycket. Stödet till mindre gynnade områden är ifrågasatta från EU: s revisorer samtidigt som strukturomvandlingen går mot större enheter. Hållbarhet i globalt perspektiv, produktion skall matcha konsumtionsbehov. Följande förslag och idéer presenterades: - inte mycket nytt för ett kommande program - mycket rör den svenska tillämpningen - många rör främst den svenska tillämpningen - avreglering eller återreglering splittrad bild - synpunkter på gårdsstöd - produktionskoppling eller frikoppling - EU pol eller nationell pol - Landsbygdspolitik inom CAP eller utanför Maria Gustafsson informerade om den tankesmedja som genomförts inom Landsbygdsnätverket på temat Post 2013, se särskild ppt-fil. Förslag och idéer som samlats in bland medlemmarna: - Helhetssyn (lantbruks- och landsbygdsutveckling i samma program, samverkan med andra fonder på alla nivåer) - Förenklingar och regeländringar (en förtroendefråga) - Regler anpassade för olika syften (ersättning/utvecklingstöd, företagsstöd/stöd till ideella insatser, stora ramprojekt/små projekt) - Stöd för att stimulera efterfrågan i stället för produktion - Leader (fyrpartnerskap, mobiliseringsmetod) 3(6)
Fredag 23 okt Kompetensutveckling av handläggare Thomas Bertilsson gav sedan ytterligare kommentarer om LRF:s syn på framtida politik enligt ppt-fil. Cecilia Waldenström gav en reflektion på temat Natural Resource Turn, se särskild ppt-fil Ekonomiska och demografiska utgångspunkter för trycket på de biologiska resurserna. Det är demografin globalt som pressar trycket på naturresurserna Idag har vi en väldig mobilitet och migration hur påverkar det behovet av naturresurser? Intensifierat brukande av idag extensivt brukade områden? Föreställning om staden som miljöeffektiv Markprisutveckling Produktprisutveckling Energiprisutveckling Landskapet som en gemensam resurs vs många anspråk Vad sker om utländskt kapital i ökad utsträckning kommer in i landet. Konflikter över markanvändning konsumtion eller produktionslandskap. Leif B introducerade de gruppdiskussioner som skall ske nästa dag. Eftermiddagen har gett många olika inspel och fakta och nu förväntas en diskussion bland personer med olika roller och olika synsätt. Peter tackade för en intensiv dag och inbjöd till kvällens middag. Gruppdiskussion Cecilia var samtalsledare under förmiddagens redovisning. Grupperna redovisade sina diskussioner. Några punkter från första gruppen via Gunnel F: Gruppen fastnade i frågeställningen om landsbygden som vinnare eller förlorare ur vilken aspekt är det förmågan att förnya sig eller är det att gå från landsbygd till stad? Definiera om styrka till förmågan att kunna förnya sig svagheten är då oförmågan att kunna förnya sig. Är iden att kunna skapa skalfördelar eller är iden att vara liten. Alltid olika värderingar som föredrar stort och litet. Ersättningar att man får betalt för de resurser man har på en plats. T.ex. att beskatta resurser där de geografiskt finns. Har landsbygden något att vinna på den ekologiska krisen? Landsbygden kan vara både vinnare och förlorare. Vad ligger det för retorik i stöd? Varför inte tala om investeringar eller om ersättningar. Om PPP så minskar behovet av regionala balansåtgärder. Samhällsreliens landsbygden behövs för att samhället i stort skall fungera. Grupp nr 2 redovisades av Malin R som delvis hade haft liknande diskussioner som föregående. Några tillkommande saker: Det finns ett antal trender som pekar på att det finns åtminstone positiva förväntningar. Dock fortfarande en fråga om det är praktiskt och ekonomiskt möjligt är att leva vardagsliv i glesa strukturer. I Europa bor mer än 50% på landsbygden. Därmed kan vi inte tala om EN landsbygd. Oavsett aspekt så är det svårt att generalisera. Att skapa förutsättningar för ett gott liv kan vara ett mått på framgång. Fångat från diskussionen: Landsbygdens svagheter: Forskningen ger ofta en bild av att staden driver utveckling. Möjligheter till matchning är avgörande för ekonomisk tillväxt. Landsbygder visas oftast som en boendemiljö att pendla ifrån. Utmaning att synliggöra och fånga upp de näringar som inte är gröna näringarna. Kan innebära konflikter och uteslutningsmekanismer men kan också vara en styrka att i det lilla kunna överblicka och koppla ihop. Tillgången till 4(6)
grundläggande tjänster är dyrare i spridda miljöer eftersom vi har skalekonomi i det mesta. Hur får man fram de kritiska massorna? Kommunsammanslagningar har försämrat den demokratiska infrastrukturen och försvårar för samlandet av utvecklingskrafterna. Landsbygdens styrkor: Statarsyndrom försvinner successivt. Spåra värdeförändringar bland ungdomar. Man har fler identifikationer beroende på den större mobiliteten (Kunna vara både hårdrockare och sticka mössor). Jordbruket har getts en högre status. Ev. en effekt av att förhandlingsekonomin försvann. I andra länder är landsbygden förknippad med fattigdom. Lantbrukskooperationen bryts upp igen i mindre enheter. Småskalighet kan också vara en stor fördel med dess flexibilitet. Det finns också en grundstruktur i synnerhet i norr med stora industrier (skog och gruvdrift). Hur kan it-tekniken tas tillvara? Behövs mer studier av effekten av distansarbete De sk fria yrkena kan använda ny teknik och därmed dra nytta av det här för att bosätta sig på landsbygden. Vi har mack-död och koppardöd (=Telia) Det finns fler egenföretagare per tusen innevånare i landsbygdskommuner. Hur definiera kritisk massa för tex arbetsmarknadsregioner och tätorter. Den allmänna bilden är att storleken på den kritiska massan ökar. De sk funktionella regionerna visar att det bara är tre som växer, 20 st ligger lika medan alla andra minskar. Det kan dock vara stora avvikelser inom dessa regioner när man studerar på lägre nivåer. Ska landsbygdspolitiken dämpa negativa effekter eller understödja positiva tendenser? Det behövs mer studier av de lokala processerna. Vi behöver mer kunskap om hur vi gör lärande processer av alla de utvärderingar som görs av olika insatser. Strukturerna styr, alltså måste insatser bäddas in i de sociala strukturer som de förväntas verka i, t ex så som Leader är tänkt att fungera. Leadermetoden fungerar inte fullt ut idag. Den måste ges andra förutsättningar för att kunna fungera. Problemen med Leadermetoden idag är mycket den offentliga delens förhållningssätt till metoden. Den omöjliggör den innovativa delen i genomförandet. Punkten avslutades med att besluta att anteckningar från diskussionerna skickas ut för kompletteringar till deltagarna. Leif påminde om att avsikten med diskussionen inte var att komma fram till EN gemensam bild utan snarare att utifrån mycket olika utgångspunkter få föra en diskussion om just hur olika vi kan se på den framtida utvecklingen av landsbygden och ev behov av EU:s politiska insatser. Hur ta tillvara kompetens inom vetenskapliga rådet? Leif inleddde punkten med att lista några möjliga insatser: Fortsatta möten med rådet Medverka i temagrupper Medverka på möten/nätverksträffar Delta i vetenskaplig konferens Delta på landsbygdsriksdagen Medverka och stimulera följeforskning Andra insatser Diskussionen utmynnade i följande: Fortsatt ambition med 2-3 möten per år i vetenskapliga rådet Positiv inställning till medverkan i temagrupper och att ledamöterna i vetenskapliga rådet ingår som adjungerade. Att delta när forskningsläget särskilt behöver fördjupas. I annat fall följa gruppernas arbete i mån av tid. Positiv inställning till deltagande som resurser vid stora nätverksträffar. 5(6)
Positiv inställning till medverkan i forskarkonferens och medverkan på Landsbygdsriksdagen Diskuterades medverkan i utvärderingar och följeforskning och att använda rådets kontaktnät bland studenter och doktorander för att fördjupa analyser i olika landsbygdsprogramsangelägna områden. En fråga är vilken nivå som förväntas på insatserna. En del menade att det kan vara gångbart som en del i Masters-utbildningar men knappast på C-uppsatsnivå. En del menade att det kan vara intressant för studenter, inte minst ur anställningsbarhet. Thomas B informerade om hur LRF arbetar för att koppla ihop en grupp studerande med sin organisation för olika typer av utredningar och uppsatsämnen. Den här punkten får utredas vidare för att finna former för ökad aktivitet. Alla var eniga om att de skulle positivt vidarebefordra uppslag på insatser av den här karaktären. Nordic Rural Future Leif och Cecilia informerade om planeringsarbetet för Nordic Rural Future, nordisk vetenskaplig konferens i Uppsala-området 3-5 maj 2010, se särskild fil. En grupp med nordiska forskare är med i planeringen och responsen på upprop efter work-shops är mycket positiv. Landsbygdsriksdagen, Sunne, 6-9 maj 2010 På landsbygdsriksdagen förväntas medverkan från forskare under fredagen. Vi återkommer med förfrågan om aktivt deltagande. Nästa möte Tillväxt Analys har genom Inger Nordmark bjudit in till Östersund för information om deras nya organisation samt diskussion om samverkan. Preliminärt sattes tid för möte till 15-16 mars, lunch till lunch. Skrivelse till departement Hans Westlund fördrog förslag till skrivelse till departementen om ökad samhällsvetenskaplig kompetens i Formas forskningsråd. Förslaget antogs efter några justeringar och Hans W fick i uppdrag att färdigställa skrivelsen och skicka in den för vetenskapliga rådets räkning. Avslutning Peter tackade alla för aktiv medverkan och avslutade mötet. Noterat av/ Leif Berndtsson 6(6)
7(6)