Kyrkstöten Jul 2015 En tidning från Bymarkskyrkan Årgång 30, 2015, Nr 4 Innehåll: Huka dig för julen, julhälsningar, Låt fler få fylla fem, Att arbeta som skolpräst, med mera
Julkrubban Kyrkstöten jul 2015 2 När vi firar jul ställer vi ofta fram en julkrubba. Vi gör det i våra kyrkor men också i många av våra hem. I vår stad finns sedan några år också en julkrubba framställd på ett av våra torg. Seden att vid julen ställa fram en julkrubba är inte så gammal i vårt land. Det var först under de senaste decennierna som detta blev vanligt hos oss. Den första svenska kyrka som hade en julkrubba var en kyrka i Malmö som fick en julkrubba på 1920-talet. Seden med julkrubbor har vi fått från den katolska kyrkan där den funnits mycket länge. Den allra första julkrubban anses vara den som den helige Franciskus ställde samman i Assisi på 1200-talet. En julkrubba kan bestå av olika många figurer. Jesusbarnet i krubban, Maria och Josef är alltid med. I regel finns också en eller flera herdar med liksom de österländska stjärntydarna. Ofta finns också ett antal djur med, ofta några får, en oxe och en åsna och kanske en kamel. Om julkrubban är lite större kan den också innehålla en eller flera änglar och den stjärna som stjärntydarna följde. I krubban kan det också finnas träd, buskar och blommor. Om julkrubban är stor finns alltså representanter med i den från hela Guds skapelse, människor i olika åldrar och uppgifter och från olika länder, olika slag av djur, sådant som växer på jorden, representant från himlavalvet, alltså stjärnan, och också representanter från himmelen, änglar. I julkrubbans mitt ställer vi alltid Jesusbarnet. Alla de andra figurerna ställer vi sedan runt omkring barnet och vända mot det. Vi gör så för att understryka att Jesusbarnet var Guds stora gåva till alla människor och till hela skapelsen och för att säga att detta barn är julhögtidens centrum. Det är för vår skull som vi har julkrubbor. Meningen med dem är dock inte att vi bara skall se dem som konstverk eller som vackra bilder. Meningen är att vi själva skall ställa in oss bland alla julkrubbans många figurer och bli en av dem. Jesusbarnet kom nämligen också för vår skull. Med hela vårt jag skall därför också vi vända oss mot detta barn och tillsammans med alla de många andra figurerna som finns i krubban tacka och lovsjunga Gud för det. Bertil Johansson
Kyrkstöten jul 2015 3 Gudstjänster december 2015 februari 2016 Jairos glädje när hans dotter får livet åter; från altarskåpet i Bymarkskyrkan 6/12 10.00 Högmässa, Johansson, Hanna Hannus, tvärflöjt, kyrkkaffe, Bymarkskyrkan 80 år 13/12 16.00 Luciagudstjänst, Johansson, Mikaelikören, Matteusgruppen, barngruppernas avslutningsfest 19/12 18.00 Musikandakt, Bitte Bernhardsson med vänner, Johansson, servering 20/12 10.00 Högmässa, Hollertz, kyrkkaffe 24/12 10.00 Julgudstjänst för små och stora, Johansson 17.00 Julbön, Johansson, Nina Åkerblom-Nielsen och Peter Hjalmarsson, sång 27/12 10.00 Högmässa, Johansson, kyrkkaffe 31/12 16.00 Ekumenisk nyårsbön i Dalvikskyrkan 3/1 10.00 Gudstjänst, Ahlqvist, kyrkkaffe 6/1 10.00 Högmässa, Ahlqvist, Elvira och Olivia Seger, musik, kyrkkaffe 10/1 10.00 Gudstjänst, Ahlqvist, konfirmandinskrivning, kyrkkaffe 17/1 10.00 Högmässa, Ahlqvist, kyrkkaffe 22/1 19.00 Gudstjänst i ekumeniska böneveckan, körsång 23/1 18.00 Musikandakt, Tobias Rudåker, sång, Ahlqvist 24/1 10.00 Gudstjänst, Ahlqvist, kyrkkaffe 31/1 10.00 Högmässa, Ahlqvist, kyrkkaffe 7/2 10.00 Gudstjänst, Ahlqvist, kyrkkaffe 14/2 10.00 Högmässa, Ahlqvist, kyrkkaffe 21/2 10.00 Gudstjänst, Ahlqvist, kyrkkaffe 27/2 18.00 Musikandakt, Brass a la Vista, Ahlqvist 28/2 10.00 Högmässa, Ahlqvist, kyrkkaffe Söndagsskola varje söndag under terminstid kl 10.00 (ej vid familjegudstjänst). Reservation för ändringar. Ty ett barn har fötts, en son är oss given. Väldet är lagt på hans axlar, och detta är hans namn: Allvis härskare, Gudomlig hjälte, Evig fader, Fredsfurste. Jes 9:6
Kyrkstöten jul 2015 4 Huka dig för julen av Ulf Petersson övernattade i någon av traktens många grottor. I landskapet finns än idag ett stort antal sådana underjordiska hålrum, uthuggna ur den mjuka stenen, svala under heta sommardagar och tempererade under den kallare vintern. Foto: Ulf Petersson Ingen annan kyrka i världen har så låg dörr som Födelsekyrkan i Betlehem, där besökaren tvingas huka för att komma in. Betlehem ligger 10 km söder om Jerusalem, i ett starkt kuperat område. På en av kullarna ståtar den märkliga Födelsekyrkan, men det är inte själva kyrkan som är viktigast utan den grotta som ligger under altaret, där man tror att det lilla Jesusbarnet föddes för drygt 2 000 år sedan. Barnets föräldrar bodde i Nasaret, längre norrut, men fick ta sig till Betlehem Davids stad för en skattskrivning. Den väg de troligtvis vandrade gick genom världens lägst belägna stad Jeriko, ca 250 meter under havsytan. Därifrån fick de klättra uppför på slingrande stigar till kullarna vid Betlehem, som ligger mer än 1 000 meter högre. Från värmen nere i Jeriko kom de upp till vinterkylan på höjden och efter den långa resan behövdes logi, men evangelisten Lukas berättar att det inte fanns rum för dem i härbärget. Ett troligt scenario är därför att det unga paret Kanske var det här i en sådan grotta, som den unga havande Maria födde sin förstfödde son,. lindade honom och lade honom i en krubba. Grottan var en lämplig tillflykt för nejdens herdar, varför det lilla gossebarnet kan ha fötts mitt i fåraherdens skock. Vi brukar ju resa stenar vid stora ögonblick för att göra händelsen mer odödlig men något sådant gjordes inte där Jesus föddes, därför vet vi inte den exakta platsen. I Betlehem berättas skrönan att Gud valde att föda sin son bland herdarna, då dessa anses ha förmågan att sprida ett rykte från ena änden av byn till den andra innan händelsen har skett. Området var då ockuperat av det romerska imperiet och den ökände Herodes, med tillnamnet den Store, var satt som kung över landet, medan kejsaren i Rom hette Augustus. Så gick åren och det Västromerska riket förföll allt mer medan det Östromerska riket med huvudstad i Konstantinopel Istanbul tog över allt mer. Kejsare Konstantins mor, Helena, sägs ha rest till det Heliga Landet omkring år 300 för att besöka de bibliska platserna och då tagit initiativ till att bygga kyrkor, som Gravkyrkan i Jerusalem och Födelsekyrkan i Betlehem. Så kommer det sig att det idag står en kyrka över den grotta där herdarna berättade för världen att det lilla barnet föddes, visserligen raserad, ombyggd och förändrad flera gånger under årens lopp, men med många ursprungliga element, allt byggt rakt över födelsegrottan.
Kyrkstöten jul 2015 5 Med sin långa historia är kyrkan upplyst av en mängd oljelampor, som ger ett både karakteristiskt ljus och en särpräglad doft. Interiören är mörk, dagtid sipprar ljus ner i strimmor från de högt belägna fönstren genom den rökfyllda luften. Mittskeppets pelare är byggda av traktens röda sandsten och på orientaliskt vis saknar kyrksalen bänkar. Oftast är Födelsekyrkan fylld av pilgrimer och turister som i tyst förundran viskar till varandra och pekar på vad de ser. Många har säkert nått ett av sina drömmars mål och kanske just där upplever sin barndoms föreställningar om krubba och ängar med herdar och djur utbytt mot kolonner och pelare i långa rader och Jesusbarnets uppvaktning av änglakörer ersatt av det myllrande internationella folkhavet. Turistgrupperna har blivit tillsagda av sina guider att hålla sig tätt tillsammans och genast ställa sig i den kö som leder ner till grottan under altaret. Vid jul är antalet besökare extra många och väntetiden kan bli lång för att komma fram till trappan som leder ner till grottan. Ortsbefolkningen berättar att det förr brukade komma mest nordeuropéer och amerikaner, men att de flesta besökare idag är asiater och sydamerikaner, som inte är lika rädda för den pågående konflikten. Väl nere i grottan kryper många ner på golvet och knäböjer vid den 14-uddiga silverstjärna som markerar platsen för födelsen medan andra dröjer sig kvar i andakt längre bak i grottans mörker, allt medan vakterna försynt manar på besökarna att röra sig framåt för att väntan inte ska bli för lång i kön. Sedan lång tid används Silverstjärnan som markerar platsen för Jesu födelse. Foto: Jan-Olof Johansson Födelsekyrkan gemensamt av den grekiskortodoxa, armeniska och romersk-katolska kyrkan. En överenskommelse från 1852 status quo reglerar vem som gör vad och när respektive grupp har tillgång till de olika delarna av kyrkan. Ursprungligen hade Födelsekyrkan tre höga dörrar. På korsfarartiden murades dessa igen och ersattes av den lilla dörr 70 cm bred och 130 cm hög som besökare sedan dess får ta sig igenom, enligt traditionen för att hindra beridna ryttare att ta sig in i kyrkan. Den trånga porten kallas ibland ödmjukhetens port. Utanför Födelsekyrkan ligger Krubbans torg stadens centrum. Här pågår kommersen för fullt, men tyvärr inte i samma omfattning som tidigare, då många hindras av den höga mur som skiljer Betlehem från Jerusalem och de svårigheter den medför för den som behöver resa för arbete eller andra ärenden. Precis som dagens situation är svår för betlehemsborna, så var det också när Jesus föddes, och Herodes
Kyrkstöten jul 2015 6 den Store kände sig så hotad av Fredsfurstens födelse att han lät döda alla gossebarn i trakten. Jesus och hans föräldrar tvingades därför fly till grannlandet Egypten för att undgå det grymma dödandet av oskyldiga. Kanske ska också vi ödmjuka oss den här julen för den märklige sonen som föddes i den underjordiska grottan, han som bara några dagar gammal själv blev flykting i ett annat land och därför också kan identifiera sig med alla människor som denna vinter är på väg genom vårt Europa till ett nytt liv i främmande land. Fondmålning föreställande Jesu födelse, från ett kapell vid Herdarnas äng i Betlehem Foto: Ulf Petersson Bymarkskyrkan 80 år Den 3 december 1935 var en stor dag på Bymarken. Då invigdes Bymarkens församlingshem av biskop Sam Stadener. Byggnaden var från början tänkt som församlingshem men biskopen invigde den som kyrka. 1963 ändrades namnet till Bymarkskyrkan. Under alla år har det firats gudstjänster och inbjudits till verksamhet för alla åldrar. 75-årsjubileet 2010 firades stort med besök av biskop Jan-Olof Johansson och med en jubileumsbok skriven av Göran Åberg. Vid högmässan den andra söndagen i advent i år firades under enklare former kyrkans 80-årshögtid. Jubileumsboken av Göran Åberg finns till försäljning i Bymarkskyrkan.
Kyrkstöten jul 2015 7 God Jul och Gott nytt år tillönskas vänner och bekanta Karin och Martin Ahlqvist Carin Bengtsson Roland Björn Gunilla och Christer Brenke Kerstin Cedervall Iris Dovrén Råsbrant Violet Edwall Anne och Göran Gynnerstedt Berit Henricsson Maria Hessel och Bo Pettersson Barbro och Bertil Johansson Karin och Kurth Johansson Kristina och Jens Junelind Sif Knall Kristina och Ingemar Legrell Ingrid och Nils Modéus Inga och Anders Nordberg Christina och Ulf Petersson Marianne Petersson Barbro Rothoff Britt-Marie och Sture Stebring Aina och Lennart Svensson Ann-Margret Svensson Charlotte och Kristian Säll Anna-Lena och Rolf Warén Anli Åhslund
Kyrkstöten jul 2015 8 Låt fler få fylla fem! Julinsamling för Svenska kyrkans internationella arbete Texter och bilder (även omslagsbilden) från Svenska kyrkans hemsida. Foto: Eric Miller Varje dag dör tusentals barn för att de inte får tillgång till mat, rent vatten och sjukvård. Men det finns hopp. Svenska kyrkan stöttar kyrkor och organisationer över hela världen, som värnar om barns rättigheter. Ett framgångsrikt exempel är verksamheten med mentormammor i Sydafrika, Swaziland och Etiopien. Mentormammor vandrar i utsatta bostadsområden och gör hembesök hos de familjer som behöver stöd för att säkra barnens hälsa. De upptäcker undernäring och sjukdomar och kan både förebygga och behandla. Med sig har mentormammorna basala arbetsredskap för att ge mödra- och barnavård. Men en mentormammas främsta arbetsredskap är hennes egen erfarenhet av att leva som mamma i utsatthet och fattigdom. Hon har rekryterats till mentormamma för sin förmåga att se, lyssna och stötta. Som mentormamma arbetar hon med att ge andra mammor kunskap om sina egna och sina barns rättigheter. I en situation där fattigdomen är utbredd räddar det barns liv. Någon mil utanför Kapstaden i Sydafrika ligger Khayelitsha. Här finns Philani; en organisation som arbetar för att de mest utsatta barnfamiljerna i området ska få tillgång till mödra- och barnavård. Området byggdes under apartheid och var enligt landets raslagar ett bostadsområde för svarta. I dag bor de allra flesta kvar. Tegelhus blandas med plåtskjul och uppskattningsvis bor här drygt 500 000 personer. Medelinkomsten i området är endast 6 dollar/ dag och 89 % har inte mat varje dag. Dessutom är sjukdomar som hiv och tuberkulos ett ständigt hot. Ntombizodwa Dambuza är 26 år och bor i Khayelitsha med sin man Zolili Ralarala och deras två veckor gamla dotter Azosule. Forskning visar att metoden med mentormammor är oerhört framgångsrik och de sydafrikanska myndigheterna har nu börjat arbeta utifrån denna modell. Det effektivaste sättet att förbättra barns hälsa är när stater kan säkra alla invånares rätt till social trygghet. Därför driver Svenska kyrkan ett aktivt påverkansarbete gentemot makthavare i Sverige, EU och FN för att fler länder ska införa sociala trygghetssystem, som exempelvis barnbidrag. Om alla barnfamiljer får ett bidrag, ökar barns - och därmed hela samhällens - möjlighet att utvecklas.
Kyrkstöten jul 2015 9 Ntombizodwa sitter i soffan i familjens hus av korrugerad plåt, masonitskivor och brädor. Toalett finns ute på gården och är ett torrdass som flera familjer delar. Vatten hämtas vid en allmän kran. I famnen håller hon lilla Azosule. Mentormamman Nozuko Selane, 44 år, är på besök. Hon träffar sina klienter två dagar i veckan fram till dess att barnet är sex veckor gammalt, därefter är det längre mellan besöken, men mentormamman följer barnet fram till sex år. Jag ville gärna ha en mentor eftersom min egen mamma bor i östra Sydafrika, i Kapstaden har jag ingen att fråga. Till min mentor kan jag ställa hur många frågor som helst, säger Ntombizodwa. Varje gång Nozuko kommer väger hon Azosule, markerar hennes utveckling på en viktkurva i journalen och pratar med Ntombizodwa om barnets hälsa. Diarré, tbc och lunginflammation är vanligt här, och hygien är en viktig fråga. Andra problem som Nozuko stöter på är för tidigt födda barn, eller barn som skadats i fosterstadiet på grund av rökning eller alkohol. Som mentormamma går hon från dörr till dörr och och knackar på för att höra om hon kan vara till hjälp. Hon träffar över hundra klienter och arbetar två dagar i veckan på Philani och tre dagar i veckan på sjukhuset i Khayelitsha. Många nyfödda är i riskzonen för hiv. En anledning till att jag ville bli mentormamma och hjälpa andra, är att jag själv är hivpositiv och min son som dog smittades för att jag inte åt bromsmediciner. Sammanlagt har Nozuko fött fyra barn, varav tre sedan hon diagnostiserades med hiv. Tack vare att hon åt bromsmediciner när treårige Mikhulu och hans åttaårige bror Mesuli föddes är de inte smittade. Nozuko berättar om sitt arbete som mentormamma: Mest talar vi om hygien, vikten av näringsriktig kost och fördelarna med att amma. Jag berättar också om farorna med att röka och dricka under graviditeten. Vi har många tonårsgraviditeter i området. Ibland på grund av våldtäkter, ibland för att de inte använt kondom. Text: Görrel Espelund Sammanställt av Charlotte Säll Stöd Svenska kyrkans internationella arbete! Din gåva behövs! BG: 900-1223 /PG: 90 01 22-3 www.svenskakyrkan.se/gedirekt Sms:a LJUS till 72905 och ge 50 kronor Swisha valfritt belopp till 900 1223
Kyrkstöten jul 2015 10 Agneta Johansson Karolina Dahlström Kalbermatten Vill du annonsera här? Nu finns det lediga annonsplatser! Kontakt: tel. 0730-70 35 62 Huskvarnavägen 95, 554 66 Jönköping 036-12 67 89, 13 68 02 www.accenten.net
Kyrkstöten jul 2015 11 S el Musik i Bymarkskyrkan i december 14 december kl 18 Kristian Säll & Agne Johansson. Musik till gitarr. i församlingsvåningen Aftonbön. Servering. Arr: Lekmannakåren 19 december kl 18 Julstämning - Bitte Bernhardsson med vänner. Fika i församlingsvåningen efteråt. Vid Syföreningens samling inför första advent visade kyrkvaktmästare Cecilia Landström när hon skapade en vacker adventsljusstake av ljus, växter och andra dekorationer. Adventsljusstaken pryder nu församlingsvåningen i Bymarkskyrkan. Foto: Christina Petersson Film som berör - En serie samtalskvällar Filmkvällar kommer att arrangeras under våren. Håll utkik efter informationsblad i kyrkorna, annonsering i lokalpressen och på www.svenskakyrkanjonkoping.se.
Kyrkstöten jul 2015 12 < Vi svarar dygnet runt Heltäckande service Bouppteckningar Arvskiften Testamenten Deklarationer Ekonomisk rådgivning Gravstenar Välkommen att möta kyrkan och världen på ett nytt sätt: Gå med i en studiecirkel! www.sensus.se 036-30 98 80 När du ska sälja eller köpa bostad Ring 036-35 41 80
Kyrkstöten jul 2015 13 Att arbeta som skolpräst av Torgny Tojje Wirén Torgny Wirén arbetar som skolpräst i Svenska kyrkan i Jönköping. Här berättar han om sin väg till uppdraget att arbeta med ungdomar och om vad hans tjänst innebär. Efter gymnasiet jobbade jag några år på olika avdelningar i det som då kallades Västra klinikerna. För mig var detta riktigt spännande år där jag fick möta människor i utsatta situationer och försöka vara till hjälp. Jag trivdes ruskigt bra och kände att detta var något jag kunde tänka mig att ägna mitt liv åt. Men så placerades jag på onkologavdelningen. Givetvis hade jag mött cancerpatienter förut, men här hade alla cancer. Många var unga. Lidandet och de stora frågorna blev så oerhört påtagliga här. Självfallet hade jag funderat över de stora frågorna förut; varifrån allting kommer, vad som är meningen med tillvaron och vart allt är på väg. Nu plötsligt fick frågorna kött och blod. Och de pockade på ett svar. Mer och mer kände jag hur gärna jag ville sitta ner och prata med svårt sjuka patienter. Jag ville ge dem tröst och hopp. Det var där tanken kom att kanske bli sjukhuspräst. Jag började läsa filosofi. Sedan blev det religion. Tanken jag hade var att som sjukhuspräst kunna kombinera erfarenheterna från vården med min brottning med de stora frågorna. Och på det sättet bli till nytta. Men så kom jag ut som präst och var med om mitt första konfirmandläger. Jag kände att jag verkligen trivdes där. Och jag drabbades av den närmast magiska atmosfär som ofta skapas på ett läger där ett helt gäng människor lever tätt tillsammans. Jag insåg att detta var något som också ungdomarna kände, som påverkade dem och trängde ner på djupet. Vad det var kunde jag kanske inte riktigt ta på men det handlade om gemenskap, om tillit och trygghet i gruppen, att våga släppa på masker och roller och bara vara. I detta insåg jag att det fanns en miljö där unga människor växte. På alla plan. Dessutom kände jag att de stora livsfrågorna fanns där på ett mycket naturligt och självklart sätt. Gradvis växte insikten inom mig att konfirmander och konfirmandläger var skatter jag bara inte fick släppa. Det andra som hände när jag kom ut som präst var att jag fick möjlighet att besöka skolor. Min första tjänst blev Ljungarum och Månsarp. På båda ställena fanns låg- och mellanstadieskolor och bägge skolorna lät mig komma dit och prata på lektionerna.
Kyrkstöten jul 2015 14 Där upptäckte jag fascinationen att få tända någonting i barns och ungdomars ögon. Att säga saker som var viktiga och som de kunde ta emot. Det hann inte gå särskilt lång tid innan jag insåg att sjukhusprästtanken nog skulle få vänta ett tag. I det klassiska prästjobbet fanns så mycket viktigt som jag kände att jag först ville ägna min tid och min kraft åt. 1988 kom jag som präst till Sofia församling. Nästan direkt tog jag kontakt med skolorna i centrum och sedan dess arbetar jag som skolpräst på halvtid. Den andra halvtiden är jag församlingspräst men mest med inriktning på ungdomar, konfirmander, gudstjänster, dop, bröllop och begravningar. Som skolpräst är det framför allt fyra saker jag gör. Det första är lektioner, temadagar och andra samlingar ute på skolor. Oftast fungerar det så att skolan ber mig komma. Och de ber mig prata om någonting. Ämnena varierar såklart om det är lågstadiet eller gymnasiet men vissa gånger handlar det om vad som är rätt och fel, andra gånger hur man ska få en relation att hålla. Andra återkommande ämnen är sex och samlevnad, självförtroende och självbild, mobbing, livskvalitet, sorg, döden, värderingar eller hur man ska vara mot varann. Rättvisefrågor och jämlikhet är andra frågor liksom likheter och skillnader mellan de olika världsreligionerna. Detta känns väldigt viktigt och för mig upptar det ganska mycket av min tid som skolpräst. Det andra jag försöker göra ute på skolorna är att bara finnas där, gå runt på skolgården, i korridorer och personalrum och på så sätt visa att jag finns där för dem. Och att jag har tid. För mig är det en viktig signal att vilja finnas ute där människor är. Det tredje jag gör är personliga samtal. Ibland kan det handla om elever på högstadiet eller gymnasiet, men kanske ännu oftare är det någon som slutat gymnasiet och som hamnar i en situation där man behöver någon att prata med. Man känner inte riktigt för att kontakta psykiatrin eller sin vårdcentral och man vill heller inte ta problemet med sin släkt eller sina vänner. Då händer det att man ringer den gamle skolprästen. En fjärde sak jag gör är att finnas med i skolornas krisgrupper. Oftast händer lyckligtvis ingenting, men när någonting förfärligt hänt handlar det om att försöka lämna allt det man skulle ha gjort och tillsammans med skolans personal finnas där för att stötta och hjälpa. Länge tänkte jag att jag någon gång skulle nå en punkt då konfirmander och skola inte fungerade längre, när jag kände att jag var för gammal. Kanske 40 år skulle vara en sådan gräns? Eller möjligen 50? Då skulle jag kunna bli sjukhuspräst. Nu har jag för länge sedan passerat både 40 och 50 men jag känner fortfarande att konfirmandläger och skola tillhör det allra roligaste och viktigaste jag kan göra. Och jag känner fortfarande att jag har det bästa jobb som jag någonsin skulle kunna ha. Besök gärna Tojjes egen hemsida www.torgnywiren. se, varifrån bilderna är hämtade.
Kyrkstöten jul 2015 15 Välkommen till lunchträffar & soppluncher! Under ett antal onsdagar i vår kan du i Bymarkskyrkan äta hemlagad mat tillsammans med andra. Efterföljande kaffe samt andakt. Start med sopplunch onsdag 27 januari kl 12. Julsånggudstjänster i Järstorps kyrka söndag 27 december kl 16 och 18.30. Kyrkokörerna från Bymarken, Dalvik och Järstorp. Instrumentalister. Sångsolist: Ola Utbult. Välkommen!
Kyrkstöten jul 2015 16 Personal: Församlingspedagog: Mia Hellgren 036-30 35 93 Församlingsassistent: Louise Jedensjö 0730-70 31 49 Vik komminister: Bertil Johansson 036-30 35 91 Vik diakon: Kristina Junelind 036-30 35 92 Kyrkvaktmästare: Cecilia Landström 036-30 35 90 Kantor: Christina Petersson 036-30 35 94 Kyrkstöten ges ut av Bymarkskyrkans lekmannakår. Ansvarig utgivare är Anders Nordberg. Redaktionen består av Charlotte Säll, Iris Dovrén Råsbrant, Martin Ahlqvist/Bertil Johansson och Ulf Petersson. Detta och gamla nummer av Kyrkstöten finns att läsa som pdf på Bymarkskyrkans hemsida på www.svenskakyrkanjonkoping.se Där finns också annan information om Kyrkstöten och kyrkan. Vuxna: Syföreningen: ordförande Aina Svensson tel 16 38 79 Lekmannakåren: ordförande Anders Nordberg tel 71 13 63 Husförsamlingen: kontaktperson Bertil Johansson tel 30 35 91 Resursgruppen Knutpunkten: ansvarig Kristina Junelind tel 30 35 92 Bara vara: kontaktperson Helena Stebring Engberg tel 0733-60 77 08 Barn och ungdom: Kyrkans öppna förskola: tisdagar 10-12 Barntimmegrupp (från 4 år): måndagar 15 Söndagsskola: söndagar 10 (terminstid) Onsdagsöppet (årskurs 4-6): onsdagar 14 Konfirmanderna (årskurs 8): start vårterminen 2016 Matteus FF (tonårsgrupp): samlas enligt schema Körer: Mikaelikören (aktivitetskör från årskurs F): onsdagar 16 Matteusgruppen kör och komp onsdagar 16 Bymarkskyrkans kör tisdagar 19 Visste du att du kan betala med swish i Svenska kyrkan i Jönköping? Till exempel för sopplunch, kyrkkaffe, varor från Fairtrade och Barnprylboden eller ge kollekt.