Korsnäs Din skogliga partner Vilt- och naturvård går hand i hand sid 2 Föda, skydd och vatten är tre viktiga element att beakta när man planerar för bra vilt- och naturvård i skogslandskapet. Korsnäs Frankrikeresa 2012 sid 4 En måndagsmorgon i slutet av april bänkade sig 23 skogsintresserade resenärer på flight DY4321 från Arlanda med Nice som destination. Åtgärdskvitto sid 6 Korsnäs Åtgärdskvitto, är en redovisning till markägaren av hur en skoglig åtgärd är utförd. Införs från och med nu. BillerudKorsnäs sid 7 Billerud och Korsnäs har i sommar annonserat om ett samgående. Det nya bolaget antar namnet Billerud- Korsnäs. 3.12 Informationsblad till skogsägare från Korsnäs Skog
Vilt- och naturvård går hand i hand Föda, skydd och vatten är tre viktiga element att beakta när man planerar för bra vilt- och naturvård i skogslandskapet. Här ger Jonas Kling, Regionchef Frövi, några tips! Genom att bevara och återskapa hög biodiversitet ökar också förutsättningarna att hålla en bra viltstam. Genom att spara t.ex. sälgar gynnar vi i första hand organismer som är beroende av detta trädslag, exempelvis humlor eller dofttickor. Som en bieffekt skapas förutsättningar för en bättre födotillgång för vilt. Ekosystemen är ju komplexa och olika åtgärder skapar effekter i många led. Samtidigt är logiken enkel, bygg in och skapa mångfald utifrån de förutsättningar som finns, undvik ens - artade monokulturer, då har man lagt en grundplåt för någorlunda hygglig biologisk mångfald. Olika fastigheter har olika förutsättningar, beroende av hur de ser ut och var de är belägna i landet. För den enskilde skogsbrukaren handlar det om vilken fantasi man har och att ta tillvara de förutsättningar som finns. Nedan följer några exempel på hur man kan bygga in variation på sin fastighet. Lövlungor I ett produktionslandskap dominerat av barrträd är det viktigt med avbrott. Jag jobbar ofta med att skapa lövlungor på lämpliga platser. Lövlungan sköts genom att man återkommande, var 15 20 år, avverkar de barrträd som växer där. Lövlungan består av träd i olika åldrar och storlekar. Den ger ett ganska risigt intryck men är ett eldorado för fåglar, insekter och vilt. Lövlungorna blir perfekta hänsynsytor (skogsdungar som sparas) den dag den omkringliggande skogen skall avverkas Gläntor I den täta produktionsskogen är det som sagt viktigt att man bygger in Föda skydd vatten. Bäcken erbjuder fantasiska möjligheter för viltet och mångfalden. variation. Gläntan är ett bra exempel på det. Ofta förlägger jag gläntan till en kulturlämning, t.ex en gammal torpruin med tillhörande gårdstun. Vid gallring gör man en liten öppen yta runt gårdstunet, och efter slutavverkning avstår man från planteringen på hela gläntan. Ofta söker sig viltet till dessa gläntor, här finns rikligt med örter att beta. Jag har sett exempel på hur viltbete har bibehållit torrängsfloran som funnits på den gamla bosättningen. Man blir glad när man kommer till en sådan glänta och ser alla fjärilar flyga under sommarhalvåret. Lövlungorna blir perfekta hänsynsytor (skogsdungar som sparas) den dag den omkring liggande skogen har avverkats. 2 KORSNÄS SKOG 3.12
En lövlunga skapas på en av Korsnäs avverkningar för att gynna den biologiska mångfalden. Vattendrag och Kantzoner Alla vattendrag är värda att uppmärksamma vid skogliga åtgärder. Rent och friskt vatten är kanske den viktigaste naturresursen vi har och väl värd att vårda. För rinnande vattendrag handlar det nästan uteslutande om stabila kantzoner och att undvika körning i och i anslutning till vattendraget. Finns ingen bra kantzon kan man skapa en. Ibland måste delar av skogen huggas ner för att kunna skapa en bra zon, på lång sikt blir det bra. Kombinationen kantzon mot vatten och lövlunga är en jackpott som ger två flugor i en smäll och dubbel effekt. Aspen Aspen, Taigans ädellövträd som är så viktig för så många arter och ett utmärkt viltbete. Idag värnar vi aspen överallt från Bergslagen och norrut i landet genom att nästan alltid spara den som miljöträd vid avverkning och i avsatta biotoper som långsamt förmörkas av gran. Visst skall vi spara gamla aspar på hygget, men jag vill gå ett steg längre. Aspen föryngras bäst genom avverkning. Låt säga att vi har en aspklon inom det område som skall avverkas, spar då ett antal av de biologiskt mest värdefulla asparna, men avverka även några för att gynna rotskottsbildningen. Plantera inte i anslutning till aspklonen. Vi kommer att få ett massivt rotuppslag av nya aspar och ett embryo till en ny lövlunga. Kraftledningsgator Efter stormarna Gudrun och Per trädsäkras nu de flesta kraftledningsgatorna i snabb takt. Det är ansenliga arealer skogsmark som tas i anspråk för detta. Samtidigt erbjuder kraftledningsgatorna utmärkt avbrott i ett monotomt skogslandskap och ett tillfälle att skapa biologisk mångfald och produktion av viltbete utan att inskränka på skogsproduktionen. Som plats för viltbete är kraftledningsgatorna välkända och kan utvecklas ännu mer genom aktiv plantering av viltfoder. Mindre känt är kanske att dessa gator även erbjuder utmärkta miljöer även för blommor, fåglar, fjärilar och andra insekter. Jonas Kling Regionchef, Distrikt Frövi Ljuspunkter Nyhetsrapporteringen har varit av det dystrare slaget i höst. Den ena dysterkvisten efter den andra står på kö, som lågtrycken över Atlanten, för att släppa sina dystra prognoser i nyhetsflödet över oss. Ingen kan ha undgått att vi har en svår tid framför oss. Tänkte peka på några ljuspunkter som trots allt finns i höstmörkret: 1. Skogen bekymrar sig inte i konjunkturer, räntor och börskurser men uppskattar en regnig sommar. Ditt skogliga kapital har växt bra i år! 2. Korsnäs AB och Billerud går samman. En stark och stabil köpare av din råvara blir ännu starkare och stabilare! 3. Vi inför Åtgärdskvitto på alla åtgärder vi gör på dina marker. Vi har duktiga, kunniga entreprenörer som gör ett bra jobb. Dom och vi är stolta över det jobb som utförs på dina marker. Nu får du kvitto på det! Läs mer i separat artikel. 4. Vi är alltid intresserade av att köpa ditt virke. Du har alltid avsättning för ditt virke om du vill. Oavsett konjunktur! Som sagt, skogen växer oavsett konjunktur. Röjning och gallring väntar inte på att svenska kronan ska försvagas eller stärkas mot andra valutor. Ta kontakt med våra kunniga virkesköpare för bästa rådgivning om din skogsskötsel. Lars-Erik Busk Ansvarig utgivare KORSNÄS SKOG 3.12 3
Korsnäs Frankrikeresa 2012 En måndagsmorgon i slutet av april bänkade sig 23 skogsintresserade resenärer på flight DY4321 från Arlanda med Nice som destination. Det gemensamma målet var att se och uppleva en del av södra Frankrike, givetvis med skoglig touch. Ansvariga för innehåll och upplägg var Börje Drakenberg. Roland Hörnfeldt var med som tolk. Att Frankrike är tredje största skogslandet inom EU kändes fjärran men insikten växte sig stark under resan. Det växer så det knakar i Frankrike men förutsättningarna att nyttja det som växer är så mycket svårare än i Sverige. Branta alpsluttningar, eroderande jordar och ständigt hot av skogsbränder gör uppdraget för Visste du att... Frankrikes landareal omfattar 55 milj ha (större än Sverige) och skogsmarken omfattar ca 15 miljoner ha med ett virkesförråd på ca 2 miljarder m 3 sk (Sverige ca 3,2 miljarder m 3 sk). Det gör Frankrike till det tredje största skogslandet inom EU. de franska skogstjänstemännen på ONF, Office National de Forets, mycket annorlunda mot Skogsstyrelsens anställda hemma i Sverige. Resans första dag fick vi se och höra att i vissa områden har skogsbruket nästan enbart en erosions- och brandkontrollerande funktion. Där dominerar tallsläktingar som aleppotall och terpentintall. Andra förutsättningar Nästa dag gick resan upp på högre höjder vid Nice och där gavs exempel på blädningsskogsbruk av gran och silvergran. Medelstam på ca 3 4 m 3 sk och mycket brant terräng är vardagsmat här. Ytterligare exempel på annan nytta med skogen gavs längre norrut i Alperna. Där odlade man så bekanta arter som svarttall, lärk och vanlig svensktall. Mest i syfte att skydda vägar och byar från snö- och bergsskred från de jättelika Alperna. Vi fick även höra att misteln anses vara ett mycket besvärande ogräs på Besöket i centralmassivet gav en intressant uppvisning ekskogsbruk med rejäl ekonomisk avkastning, vad sägs terpriser på 10000 kr. Det finaste virket gör man givetvi vi var ju trots allt i Frankrike. 4 KORSNÄS SKOG 3.12
av rationellt om kubikmes vintunnor av barrträden. Kaprifol och hagtorn var för oss nordbor ett oväntat inslag i skogsbestånden. Upplevelserna Att uppleva Frankrike innehåller förstås mycket mer än skog och natur. Denna resa innehöll även en god portion av södra Frankrikes mat- och vinkultur. Sågverksbesök, vingårdsupplevelse och olivodling samt framställning av den åtråvärda oljan, visades upp av mycket entusiastiska och gästvänliga franska värdar. Som tur var hade vår reseledare Börje Drakenberg hittat en helt suverän busschaufför som tog hela sällskapet upp och nedför alla dessa till synes omöjliga bergsvägar för att inte tala om Nice trånga enkelriktade gator. Båtutflykt med picknik under Pinjetallar och bad i medelhavet avrundade resan på ett trivsamt sätt. Jag tror nog att flertalet resenärer som klev på planet i början av veckan delar min åsikt att vi hade mycket roligt och att stämningen var god under hela resan. Kanske var det just detta som var den bästa kryddan för min upplevelse av Frankrike denna gång. Staffan Jutterström Virkesköpare i Mora AKTUELLA frågan Kan skogsägare söka bidrag från Skogsstyrelsen? Vi lät frågan gå vidare till Kent Hägg på Skogsstyrelsen i Ljusdal. Jo det finns ett antal olika stöd/bidrag som skogsägare kan söka hos Skogsstyrelsen. Inom EU:s landsbygdsprogram finns det tre stöd att söka: Öka arealen ädellövskog Kompetensutveckling samt Bevara skogens mångfald. Ut över EU:s bidrag finns även tre andra stöd: Nokås, Ädellövskogsbruk och Väx med skogen. Här beskriver jag kort innehållet. Öka arealen ädellövskog. Syftet med stödet är att skapa mera ädellövskog i Sverige. Du kan få stöd för att plantera ädellövskog och för att röja eller gallra fram ädellövskog ur blandskog. Kompetensutveckling Syftet är att genom kompetensutveckling stärka konkurrenskraften på landsbygden och bidra till ett hållbart skogsbruk. Det finns två olika typer av stöd, projektstöd och företagsstöd. Projektstödet är till för dig som vill utbilda andra. Vill du utbilda dig själv eller medarbetare i ditt företag/organisation, söker du företagsstödet. Bevara skogens mångfald Syftet med stödet är att fler naturvärden, kulturmiljövärden och sociala värden i skogen ska bevaras och utvecklas. Nokås Om du vill anlägga en våtmark, frihugga ett naturvärdesträd eller röja upp kring en kolarkoja eller en fäbod kan du söka Nokås-stöd för åtgärder som bevarar naturvärden och sparar kulturmiljöer. Ädellövskogsbruk Om du vill värna om ädellövskogen genom ett aktivt brukande kan du få ekonomiskt stöd till kostnader för återväxtåtgärder och röjning. Dessutom kan du få fri rådgivning och utsyning av Skogsstyrelsen. Väx med skogen Om du är företagare och ser nya möjligheter och vill växa. Då kan detta stöd, som ingår i regeringens satsning Skogsriket, vara en möjlighet för dig. Syftet med stödet är att skapa förutsättningar för nya jobb med anknytning till skog. Mer information Vill du veta mer om respektive stöd/bidrag så gå in på www.skogsstyrelsen.se under äga och bruka eller ring till Skogsstyrelsen i din region. KORSNÄS SKOG 3.12 5
Åtgärd utförd av Korsnäs entreprenör: Åtgärdskvitto Kvitto på utförd åtgärd: Föryngringsavverkning Alla uppdrag/åtgärder som utförs av Korsnäs AB har en tydlig instruktion sk traktdirektiv. Traktdirektivet är en instruktion till entreprenören som utför arbetet där vi anger hur arbetet ska utföras. Till traktdirektivet hör även en kartskiss. Vid egenkontrollen som entreprenören gör efter avslutat arbete görs en kontroll mot traktdirektivets alla delar. I egenkontrollen ingår bl a redovisning och kontroll av: Överfarter vid vattendrag Avverkning vid hänsynsområden. Antal sparade träd och högstubbar Att avlägg, och uppställningsplats är städade. Läs hela vår handledning för Föryngringsavverkning på www.korsnas.com Kontraktsnummer: Traktnamn: Åtgärd utförd datum: Från och med augusti inför Korsnäs Åtgärdskvittot, vilket är en redovisning av hur en skoglig åtgärd är utförd. Åtgärdskvittot skickas till markägaren i samband med slutredovisningen av affären. Egenkontroll är utförd utan anmärkningar Egenkontroll är utförd med följande anmärkning: Anteckningar, noteringar Vi hoppas att ni är nöjda med vårt arbete och att vi ses snart igen! Hör av er om ni har några frågor! Med vänlig hälsning Korsnäs virkesköpare Korsnäs AB Telefon 026-15 10 00 Org.nr 556023-8338 801 81 Gävle Telefax 026-19 50 22 www.korsnas.com Traktdirektiv Alla skogsbruksåtgärder som Korsnäs utför har en tydlig instruktion till den entreprenör som utför arbetet, vilken finns beskriven i trakthandlingen. Den innehåller dels en traktskiss och dels ett traktdirektiv. Traktskissen visar all kartinformation som behövs, såsom rågångar, hänsynsområden, förslag på dragning av basväg med mera. Traktdirektivet innehåller information om vilken åtgärd som är aktuell på olika områden samt skriven information som virkesköparen vill skicka med till entreprenören som skall utföra avverkningen eller skogsvårdsåtgärden. Handledningar Hur en åtgärd ska utföras finns tydligt beskrivet i Korsnäs handledning för respektive föryngringsavverkning, markberedning, plantering, röjning och gallring. De finns att läsa på Korsnäs Skogs hemsida (www.korsnas.com/skog). Egenkontroll När entreprenören avslutat sitt arbete gör han/hon en kontroll av hur traktdirektivets alla delar uppnåtts. Vad som ingår i denna så kallade egenkontroll, är anpassat efter varje specifik åtgärd. Efter markberedning redovisar entreprenören till exempel antal godkända planteringspunkter per hektar och avståndet mellan raderna. Efter en gallring tittar man istället exempelvis på om gallringsstyrkan är rätt, om högstubbar har lämnats i rätt antal och om avlägg och uppställningsplats för kojan är städade. Åtgärdskvitto Syftet med åtgärdskvittot är att skogsägaren ska få en återrapportering av hur väl Korsnäs uppfyllt markägarens beställning. Och det är entreprenörernas egenuppföljning som ligger till grund för kvittot. Genom åtgärdskvittot sker en direkt återkoppling mellan den som utfört en åtgärd och skogsägaren. Entreprenören fyller i sin egenkontroll av det arbete som är utfört. Egenkontrollen lämnas över till den virkesköpare på Korsnäs som är ansvarig för affären som avtalats med skogsägaren. Virkesköparen sammanställer själv åtgärdkvittot, vilket sedan skickas ut tillsammans med slutredovisningen eller fakturan till skogsägaren. Så ta en titt i kuvertet nästa gång Korsnäs utfört en åtgärd i Din skog, så får Du se hur vi lyckats! Göran Andersson Skogschef 6 KORSNÄS SKOG 3.12
Den starka svenska kronan sänker virkespriserna De senaste månaderna har virkespriserna sjunkit. Det gäller alla de tre stora sortimentsgrupperna massaved, sågtimmer och skogsbränsle. Trenden har varit stigande priser för skogsbränsle de senaste 10 åren. Förbrukningen av skogsbränslen har ökat och därmed efterfrågan. Nu ökar inte efterfrågan från värmeverk i samma takt som tidigare samtidigt som det kommer fram mer skogsbränslen. Massavedspriserna har haft en sjunkande trend det senaste året. Den svaga ekonomiska utvecklingen i Europa samt den svaga utvecklingen för Euron pressar den svenska massaoch pappersindustrin. Vi har fått se produktionsbegränsningar, konkurser och nedläggningar av bruk som både på kort sikt och lång sikt sänker efterfrågan. Sågverken har det mycket tufft. Sågverkens lönsamhet har under flera år varit mycket dålig och nu drabbas de mycket hårt av den svagare Eurokursen, fallande bränslepriser och minskande byggande. De prissänkningar som sker nu beror i hög grad på att svenska kronan har stärks mot Euron. På ett år har Eurokursen försvagats mot kronan med 10 %. Våra stora konkurrentländer Finland, Tyskland, Baltikum och Österrike drabbas inte lika hårt då de antingen har Euron eller en valuta kopplad till densamma. Allt annat lika har svensk skogsindustri tappat 10 % i intäkt när de säljer på de stora marknaderna i Europa. Det gör att den virkesprisjustering som nu skedde inte gick att undvika. Det är svårt att sia om hur virkespriserna kommer att utvecklas på sikt men består den starka kronan så är de timmerprisnivåer vi hade 2010 och 2011 avlägsna. Arvid Svanborg Chef Virke BillerudKorsnäs Den 20e juni i år annonserade Billerud och Korsnäs ett samgående. Det nya bolaget antar namnet billerudkorsnäs. BillerudKorsnäs väntas få en årsomsättning på runt 20 miljarder samt bli en ledande aktör inom nyfiberbaserade förpackningsmaterial och förpackningslösningar. Billerud kommer att förvärva Korsnäs från Kinnevik som får en aktiedel i Billerud som uppgår till 25,1% samt en kontantbetalning på 3200 MSEK. Billerud kommer även att överta Kinneviks 75% av aktierna i Latgran och de 5% aktier de har i Bergvik Skog. I dagens läge har Billerud sex produktionsanläggningar i Sverige, Finland och Storbritannien som tillsammans uppnår en produktionskapacitet på ca 1,7 miljoner ton årligen. Korsnäs har med sina tre produktionsanläggningar i Sverige en produktionskapacitet på cirka 1,1 miljoner ton om året. Billerud har fokus på två affärsområden. Det ena är tekniskt avancerade säck- och kraftpapper och det andra erbjuder wellråvara. Då Korsnäs största produktområde är kartong kommer bolagen genom att komplettera varandra även stärka positionen och konkurrenskraften på världsmarknaden. Som resultat av samgåendet väntas synergieffekter med besparingar på uppemot 300 MSEK per år. För att samgåendet ska genomföras måste två saker ske. Det första är att resultatet från konkurrensprövningen som berörda myndigheter nu genomför ska presenteras som godkänt. Det andra är att Billeruds aktieägare ska ge sitt godkännande och det skedde på en extrainsatt bolagsstämma i mitten av september. Tills att resultatet från konkurrensprövningen presenteras fortgår arbetet som vanligt. För er som virkesleverantörer kommer affären betyda att ni i det nya BillerudKorsnäs kommer att få en ännu större och stabilare kund inom ett skogsindustriellt segment förpackningar och förpackningslösningar som har framtiden för sig. Det innebär en god avsättning för virkesråvara av hög kvalitet från välskötta privata skogar gärna certifierade under FSC eller PEFC säger Uno Brinnen, Skogsdirektör på Korsnäs. KORSNÄS SKOG 3.12 7