SverIgeS officiella StatIStIk NatIoNalräkeNSkaper Snabbversion 2011:2
NATIONALRÄKENSKAPER Snabbversion 2011:2 Statistiska centralbyrån 2011
National accounts GDP Quarterly 2011:2, Flash Official Statistics of Sweden Statistics Sweden 2011 Tidigare publicering publiceras kvartalsvis Previous publication published quarterly Producent Producer SCB, avdelningen för nationalräkenskaper SCB, National Accounts (Departement) Box 24300, 104 51 Stockholm +46 8 506 940 00 nrinfo@scb.se Förfrågningar Birgitta Magnusson Wärmark, +46 8 506 945 51 Inquiries birgitta.magnussonwarmark@scb.se Therese Landerholm, +46 8 506 944 01 therese.landerholm@scb.se Ansvarig utgivare Monica Nelson Edberg Denna publikation är en del av Sveriges officiella statistik (SOS). Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt mångfaldiga innehållet. Om du citerar, var god uppge källan på följande sätt: Källa: SCB,. Den särskilda SOS-logotypen får enligt lag inte användas vid vidarebearbetningar av statistiken. This publication is a part of the official statistics of Sweden (SOS). It may be used freely and quoted. When quoting, please state the source as follows: Source: Statistics Sweden, GDP Quarterly. Use of the particular SOS logotype is prohibited when further processing the statistics. ISSN 1654-1332 (online) ISSN 0282-9290 (print) URN:NBN:SE:SCB-2011-NR01TI1103_pdf (pdf) Printed in Sweden Från trycket 2011-07-29 Garnisonstryckeriet 2011
BNPkvartal 2011:2 Snabbversion Nationalräkenskaper enligt ENS 95 Innehållsförteckning Table of contents Pressmeddelande... 5 Avstämningsdokument kvartal 2 2011... 11 Tables Faktiska värden Actual values 1 BNP från användningssidan, försörjningsbalans GDP: Expenditure approach... 20 2 BNP från produktionssidan, efter näringsgren SNI 2002... 24 GDP: Production approach, by industrial classification SNI 2002 3 Medelantal sysselsatta, efter näringsgren SNI 2002... 28 Average number of employed by industrial classification SNI 2002 4 Arbetade timmar, efter näringsgren SNI 2002 Hours worked by by industrial classification SNI 2002... 30 5 Hushållens konsumtionsutgifter efter ändamål COICOP... 32 Household consumption expenditure by purpose COICOP 6 Hushållens konsumtionsutgifter efter varaktighet Household consumption expenditure by durability... 36 Fasta bruttoinvesteringar Gross fixed capital formation... 40 Kalenderkorrigerade värden Working-day adjusted 8 BNP från produktionssidan, efter näringsgren SNI 2002... 44 GDP: Production approach, by industrial classification SNI 2002... 9 Arbetade timmar, efter näringsgren SNI 2002 Hours worked by industrial classification SNI 2002... 46 Säsongrensade värden Seasonally adjusted 10 BNP från användningssidan, försörjningsbalans GDP: expenditure approach... 48 11 BNP från produktionssidan, efter näringsgren SNI 2002... 50 GDP: Production approach, by industrial classification SNI 2002 12 Arbetade timmar, efter näringsgren SNI 2002 Hours worked by industrial classification SNI 2002... 52 Alla tabeller i publikationen BNPkvartal finns även i Statistiska Centralbyråns statistikdatabas. Gå till www.scb.se/nr0103 och välj statistikdatabasen under Senast publicerat. All the tables in the publication are available in Statistics Sweden s Statistical databases. Go to www.scb.se/nr0103-en and chose Statistical database under Last published. Statistiska centralbyrån 3
4 Statistiska centralbyrån
Pressmeddelande 1(5) Pressinformation från SCB 2011-07-29 kl. 09:30 Nationalräkenskaper snabbversion för andra kvartalet 2011: BNP ökade 5,3 procent Den första preliminära sammanställningen av nationalräkenskaperna för andra kvartalet visade en ökning av bruttonationalprodukten (BNP) med 5,3 procent, kalenderkorrigerad och jämförd med motsvarande kvartal 2010. Fasta bruttoinvesteringar gav det starkaste bidraget till BNPutvecklingen. Säsongrensad och jämförd med det första kvartalet 2011 ökade BNP med 1,0 procent. SCB gör för andra kvartalet varje år en snabbversion av BNP-beräkningarna som presenteras en månad efter kvartalets utgång. Snabbversionen för andra kvartalet bygger på ett mer begränsat dataunderlag och är mer osäker än en ordinarie beräkningsomgång. Ordinarie beräkning kommer att publiceras den 20 september 2011. Procenttalen avser volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år, om inget annat anges. För användningssidan används faktiska värden. För BNP, produktionssidan och arbetade timmar används kalenderkorrigerade värden. Andra kvartalet 2011 innehöll en arbetsdag mindre än andra kvartalet 2010. Det innebär att den kalenderkorrigerade BNP-utvecklingen blev 0,5 procentenheter högre än BNP-utvecklingen i faktiska tal. Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 2,3 procent. Störst bidrag till utvecklingen gav utgifter för inköp av bilar och svenskars konsumtion utomlands. Däremot minskade utgifterna för bränsle och el. Hushållens konsumtionsutgifter bidrog med 1,1 procentenheter till BNP-utvecklingen. Offentliga konsumtionsutgifter ökade med 0,5 procent. Statens utgifter minskade med 1,2 procent. Landstingens utgifter ökade med 3,0 procent och primärkommunernas med 0,2 procent. Offentliga konsumtionsutgifter bidrog med 0,1 procentenheter till BNP-utvecklingen. Fasta bruttoinvesteringar ökade med 8,1 procent. I näringslivet steg investeringarna med 7,8 procent. Offentliga myndigheters investeringar ökade med 9,6 procent. Sammantaget bidrog fasta bruttoinvesteringar med 1,5 procentenheter till BNP-utvecklingen. Lagerinvesteringarna bidrog med 0,7 procentenheter till BNP-utvecklingen. Exporten ökade med 7,8 procent och importen med 5,8 procent. Även detta kvartal var det varuexporten som bidrog till exportökningen. Varuexporten ökade med 9,1 procent medan tjänsteexporten steg med 4,8 procent. Varuimporten ökade med 6,3 procent och tjänsteimporten med 4,5 procent. Exportnettot gav ett positivt bidrag med 1,3 procentenheter till BNP-tillväxten. Produktionen inom näringslivet ökade med 7,2 procent. De varuproducerande branscherna ökade med 9,2 procent. Tjänstebranscherna ökade med 6,1 procent Statistikansvarig myndighet och producent SCB, Nationalräkenskaper Box 24300 104 51 Stockholm Förfrågningar Thomas Helgeson, tfn 08-506 944 34 Anders Jäder, tfn 08-506 947 28 E-post: nrinfo@scb.se Statistiska centralbyrån 5 Var god ange SCB som källa när uppgifter ur denna pressinformation återges.
Pressmeddelande 2(5) Pressinformation från SCB 2011-07-29 där det största bidraget kom från parti- och detaljhandeln. Offentliga myndigheters produktion ökade med 1,0 procent. Antalet sysselsatta i hela ekonomin ökade med 2,5 procent och antalet arbetade timmar ökade med 1,8 procent vilket innebar en fortsatt minskad medelarbetstid. I näringslivet ökade antalet arbetade timmar med 2,2 procent och inom offentliga myndigheter med 1,0 procent. Arbetsproduktiviteten inom näringslivet ökade med 5,0 procent. Säsongrensat och jämfört med första kvartalet 2011 ökade antalet arbetade timmar i ekonomin med 0,4 procent. Revideringar I enlighet med nationalräkenskapernas revideringspolicy har inga revideringar av tidigare kvartal gjorts vid detta beräkningstillfälle. Kalenderkorrigerade och säsongrensade värden uppdateras dock vid varje kvartalsberäkning för hela perioden från och med 1993. I den ordinarie beräkningen av andra kvartalet, som publiceras den 20 september, ses även beräkningarna av första kvartalet 2011 över. I samband med publiceringen i september 2011 kommer nationalräkenskaperna för första gången att redovisas enligt näringsgrensindelning för SNI 2007. Fördjupning Publikationen 2011:2 Snabbversion innehåller fler förklaringar och tabeller. Dokumentet finns under Publikationer på http://www.scb.se/nr0103. Se film från presskonferensen där tillväxten i den svenska ekonomin presenteras. Filmen finns tillgänglig på SCB:s webbplats http://www.scb.se/nr0103 från kl 14.00 den 29 juli 2011. 6 Statistiska centralbyrån
Pressmeddelande 3(5) Pressinformation från SCB 2011-07-29 Tabell 1. BNP från produktionssidan, kalenderkorrigerad (1), volymförändring (procent). GDP production approach, working-day adjusted, change in volume (percent). BNP från produktionssidan 2010:1 2010:2 2010:3 2010:4 2011:1 2011:2 BNP till marknadspris 2,8 4,5 6,6 7,7 6,4 5,3 Därav Varuproduktion (SNI 01-45) 7,0 10,8 15,0 17,2 14,1 9,2 del Gruvor och Tillv. ind (SNI 10-37) 8,7 13,2 19,3 22,8 19,6 13,2 Tjänsteproduktion (SNI 50-95) 2,3 4,2 5,7 6,5 6,4 6,1 S:a Näringsliv (2) 3,9 6,1 9,1 10,2 9,2 7,2 Offentliga myndigheters produktion -0,7-0,8-1,6-0,1 0,1 1,0 Arbetsinsats, arbetade timmar 0,4 2,1 2,2 2,8 2,1 1,8 (1) Kalenderkorrigerad BNP innebär att det faktiska värdet är korrigerat för effekten av olika antal arbetsdagar inom kvartalen. Volymförändringen avser en jämförelse med motsvarande period föregående år. (2) Exklusive tullavgifter och produktskatter netto. Tabell 2 BNP, säsongrensad, volymförändring (procent) (1) GDP, Seasonally adjusted, change in volume (percent) År Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4 2000 0,6 2,1 0,6 0,2 2001-0,4 0,4 0,7 1,1 2002-0,1 1,5 0,1 0,8 2003 1,0-0,3 1,2 0,5 2004 1,7 0,8 0,8 0,6 2005 0,6 0,8 1,4 0,3 2006 1,5 1,5 1,5 0,1 2007 1,2 0,6 0,6 1,1 2008-1,0 0,0 0,1-4,2 2009-2,6 0,4 0,0 0,6 2010 1,9 2,0 1,9 1,6 2011 0,8 1,0 (1) Volymförändringen avser en jämförelse med närmast föregående period. Statistiska centralbyrån 7
Pressmeddelande 4(5) Pressinformation från SCB 2011-07-29 Volymförändring (procent) i förhållande till motsvarande period föregående år Miljoner kronor BNP från användningssidan 2010:1 2010:2 2010:3 2010:4 2010:1-4 2011:1 2011:2 2011 Kv 2 BNP till marknadspris 2,8 5,0 6,6 8,2 5,7 6,9 4,8 883 560 Import 5,4 19,0 14,0 13,0 12,8 13,0 5,8 386 694 Varor (SNI 01-45) 9,1 26,9 19,2 14,9 17,3 14,7 6,3 289 141 Tjänster (SNI 50-93) -3,5 0,8 1,7 8,3 1,9 8,3 4,5 97 553 S:a Tillgång 3,6 9,0 8,8 9,6 7,8 8,7 5,1 1 270 254 Hushållens konsumtionsutgifter 4,1 2,4 3,3 4,0 3,4 2,1 2,3 420 635 Egentliga hushåll 4,2 2,5 3,3 4,2 3,5 2,1 2,5 405 918 HIO (1) -0,3 0,9 3,2-0,5 0,8 0,6-1,5 14 717 Offentliga konsumtionsutgifter 0,4 3,5 1,5 4,2 2,5 2,1 0,5 233 804 Staten 1,9 8,6 1,5 4,9 4,5 2,7-1,2 64 112 Kommunerna -0,1 1,5 1,5 3,9 1,8 1,9 1,2 169 692 Fast bruttoinvestering -0,9 5,5 12,1 10,9 7,1 8,7 8,1 166 376 Lagerinvestering (2) 1,4 3,0 2,6 1,3 2,1 2,5 0,7 6 887 Export 3,7 13,1 12,3 14,7 11,0 14,6 7,8 442 552 Varor (SNI 01-45) 6,1 17,1 15,6 18,8 14,5 20,1 9,1 311 681 Tjänster (SNI 50-93) -1,5 4,7 5,4 6,1 3,8 1,9 4,8 130 871 S:a Användning (3) 3,6 9,0 8,8 9,6 7,8 8,7 5,1 1 270 254 (1) Hushållens icke-vinstdrivande organisationer (2) Förändring i procent av BNP för jämförelseperioden. (3) Inklusive förändring i värdeföremål. 8 Statistiska centralbyrån
Pressmeddelande 5(5) Pressinformation från SCB 2011-07-29 Definitioner och förklaringar Volymförändringar: I texten angivna procenttal avser, om inget annat anges, volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år. För BNP, produktion och sysselsättning används kalenderkorrigerade värden. Kalenderkorrigerad (dagkorrigerad): Används för jämförelse mellan samma kvartal eller halvår olika år. Innebär korrigering för effekten av olikheter i antalet arbetsdagar under ett kvartal eller halvår. Helårssiffror redovisas utan kalenderkorrigering. Säsongrensad: Används för jämförelse mellan två på varandra följande kvartal. Säsongrensning görs för att utjämna återkommande variationer under året. Faktiska värden: Används vid jämförelse mellan hela kalenderår, samt vid kvartalsjämförelser för användningssidans komponenter mellan samma kvartal olika år. Fasta priser: BNP och dess komponenter är beräknade i föregående års prisnivå och därefter kedjade till referensår 2010. Denna metod medför att serier med värden i fast pris med referensår 2010 inte är additiva för åren före referensåret. En summering av till exempel försörjningsbalansens komponenter ger inte värdet på BNP. Värdena för de två senaste aktuella åren är däremot additiva. Se gärna artikeln Kedjning med Annual overlap under Temaartiklar och kommentarer på www.scb.se/nr0103 för mer information om kedjeindexmetoder. Bidrag till BNP-utvecklingen: De uppgifter som redovisas som bidrag till BNPutvecklingen avser faktiska värden och är inklusive importinnehållet i respektive delaggregat. Jämförbarhet med primärstatistik: Vid sammanställning av nationalräkenskaper används en mängd primärstatistiska uppgifter. Statistiken har ofta täckning och definitioner som inte helt motsvarar NR-systemets krav, varför tillägg och korrigeringar görs. Om tillgängliga data inte ger en samstämmig bild av den ekonomiska utvecklingen vidtas justeringar i NR. Detta leder till att publicerade uppgifter från primärstatistik och NR ibland kan avvika från varandra. Avvikelser kan också förekomma på grund av att aktualiteten kan vara olika. Se till exempel publikation 2008:1 för en beskrivning av skillnaderna mellan kalenderkorrigeringen i NR och AKU. Avstämning: BNP beräknas med hjälp av tillgänglig statistik såväl från användningssidan som från produktionssidan. Dessa beräkningar ger inte exakt samma resultat. För att eliminera differenserna görs därför avstämningsjusteringar. Sparkvot: Sparkvoten definieras som sparande i förhållande till disponibel inkomst. Sparandet, och därmed sparkvoten, kan beräknas inklusive eller exklusive sparandet i tjänste- och premiepensioner. Publikation Se publikation BNP-kvartal på SCB:s webbplats www.scb.se/nr0103 under publikationer. De aktuella tabellerna för från 1993- finns även i Excel under fliken & Diagram på denna sida. Statistikdatabasen Vissa uppgifter redovisas i databaserna som avgiftsfritt är åtkomliga via SCB:s webbplats, www.scb.se. Mer om... Information om statistikens kvalitet, framställningssätt, avstämningsförfarande samt de mest efterfrågade tabellerna och diagrammen, med mera, finns på www.scb.se/nr0103. Nästa publiceringstillfälle Nästa pressmeddelande i serien publiceras 2011-09-20 kl. 09.30. Statistiska centralbyrån 9
Pressmeddelande 10 Statistiska centralbyrån
Kommentarer Snabberäkning av andra kvartalet För andra kvartalet görs varje år en snabberäkning som publiceras cirka 30 dagar efter kvartalets utgång. Beräkningen publicerades första gången 1996 och startades på begäran från Finansdepartementet i samband med statens övergång till kalenderbudgetår. Vid snabberäkningen är beräkningsunderlaget mindre fullständigt än vid den ordinarie beräkningen av andra kvartalet. Vilket underlag som finns tillgängligt i beräkningarna varierar mellan olika områden bland annat beroende på att vissa områden täcks av månadsstatistik och andra av kvartalsstatistik. För områden som täcks med månadsstatistik används vanligen två av kvartalets tre månader som underlag, det gäller bland annat industriproduktionen. I de fall underlaget utgörs av kvartalsstatistik används den rapportering som inkommit vid tiden för beräkningarna. För vissa områden finns ingen statistik tillgänglig till snabberäkningen och beräkningarna baseras då på prognoser eller bedömningar. Skillnaderna i tillgången på data jämfört med en ordinarie kvartalsberäkning medför att snabberäkningen i vissa delar görs på en mer aggregerad nivå. Avstämning andra kvartalet 2011 Produktionssidan har generellt en bättre täckning än användningssidan i snabberäkningen. Beräkningarna för industrin bygger på information om industrins leveranser avseende två månader. Även för tjänstebranscherna bygger beräkningarna på två månaders statistik men här har man också haft möjlighet att ta hänsyn till ett visst inflöde av data för juni månad. Denna beräkning gav produktionssidan före avstämning en utveckling av BNP på 4,8 procent. Beräkningarna från användningssidan visade i utgångsläget en BNPutveckling på 4,4 procent. I avstämningarna justerades användningssidan upp till produktionssidans nivå. Justeringar gjordes av export av tjänster och lagerinvesteringar, variabler där informationen är mest bristfällig i snabberäkningen. Den information om tjänstehandeln som hunnit komma in täcker väldigt lite av det totala värdet, vilket även gäller lagerinvesteringar. Sammantaget har användningssidan justerats upp med drygt 3 miljarder. Utvecklingstalen för försörjningsbalansens olika delkomponenter mellan den första sammanställningen i nationalräkenskapernas databas och det nu redovisade resultatet framgår av nedanstående tabell. Den första versionen innehåller beräkningar baserade på det primära underlaget samt justeringar för definitionsskillnader mellan NR och primärmaterialet. I detta läge har även eventuella fel korrigerats och eventuella kompletteringar från primärkällorna förts in. Det som kvarstår som skillnad och som redovisas i tabellen är de avstämningskorrigeringar som Statistiska centralbyrån 11
Kommentarer har gjorts för att få beräkningarna från produktions- respektive användningssidan att visa samma BNP. Tabell 1 Avstämning andra kvartalet 2011, faktisk volymutveckling, samt mdkr i fasta och löpande priser. Första version Publicerad version Förändring i volym Korr mdkr FP Korr mdkr LP Hushållens konsumtionsutgifter 2.3 2.3 0.0 Offentliga konsumtionsutgifter 0.5 0.5 0.0 Fast bruttoinvestering 8.1 8.1 0.0 Lager (effekt på BNP-förändring) 0.6 0.7 0.1 1.1 0.4 Export varor 9.1 9.1 0.0 Export tjänster 3.2 4.8 1.6 2.0 3.0 Import varor 6.3 6.3 0.0 Import tjänster 4.5 4.5 0.0 BNP från användningssidan 4.4 4.8 0.4 3.1 3.4 Förädlingsvärde industri 12.4 12.4 0.0 Förädlingsvärde övrig varuproduktion 2.5 2.5 0.0-0.5 Förädlingsvärde tjänsteproduktion 5.7 5.7 0.0 Förädlingsvärde off. Myndigheter 0.0 0.0 0.0 Produktskatter och produktsubventioner 1.9 1.9 0.0 BNP från produktionssidan 4.8 4.8 0.0-0.5 Extremvärden i säsongrensningen En säsongrensad series utseende över tiden påverkas mycket av eventuella förekomster av extremvärden (s.k. outlier). I tabell 2 redovisas de serier som uppvisade något extremvärde under perioden 2007:1 2011:2 i den senaste säsongrensningen gjord av nationalräkenskaperna. En förekomst av ett extremvärde påverkar kraftigt det säsongrensade värdet för det kvartal där extremvärdet uppkommit, men även angränsande kvartal påverkas. 12 Statistiska centralbyrån
Kommentarer Tabell 2. Extremvärden i den säsongsrensade serien Period Kvartal 1 2007 Kvartal 4 2008 Kvartal 1 2009 Kvartal 2 2009 Extremvärde för: Arbetade timmar i utbildning, hälso- och sjukvård, omsorg BNP till marknadspris Hushållens konsumtionsutgifter De egentliga hushållens konsumtion Lagerinvesteringar inklusive värdeföremål Export av varor Produktskatter Förädlingsvärde i parti- och detaljhandel Näringslivets förädlingsvärde till baspris Förädlingsvärde i varuproducenter Förädlingsvärde i gruvor och tillverkningsindustri Förädlingsvärde i tjänsteproducenter BNP till marknadspris Export av varor Förädlingsvärde i transport och kommunikation Förädlingsvärde i kommuner Näringslivets förädlingsvärde till baspris Förädlingsvärde i gruvor och tillverkningsindustri Arbetade timmar i tillverkningsindustrin Import av varor Mer information om extremvärden och SCB:s säsongrensning finns här http://www.scb.se/statistik/ov/aa9999/2003a01/aa9999_2003a01_br_x100s T0311.pdf. Se även BNP-kvartal 2009:1, sid 26. Underlag för beräkningarna Nedan följer en genomgång av vilka huvudkällor som används vid snabberäkningen av andra kvartalet och statusen på dessa jämfört med en ordinarie kvartalsberäkning. Användningssidan Hushållens konsumtionsutgifter För många konsumtionsändamål baseras beräkningarna på Omsättningsstatistiken. Vid tiden för Snabben saknas fortfarande en del rapportering från företagen och de kvartalsuppgifter som används i beräkningarna är därmed mindre fullständiga än underlaget vid ordinarie beräkning av andra kvartalet. Konsumtionen av detaljhandelsvaror i Snabben beräknas utifrån tre månaders detaljhandelsstatistik. Även konsumtionen av bilar bygger på motsvarande underlag som vid en ordinarie kvartalsberäkning. Beräkningarna av hushållens konsumtionsutgifter för energi baseras i Snabben på leveransstatistik av eloch oljeprodukter för två månader samt preliminära data avseende tillförseln av el för juni månad. Konsumtionen av fjärrvärme beräknas huvudsakligen utifrån analysmaterial som t ex gradindex. Vid ordinarie beräkning bygger denna del på kvartalsstatistik. Som underlag till Statistiska centralbyrån 13
Kommentarer beräkningen av hushållens konsumtion av bostäder används uppgifter över färdigställda lägenheter i småhus och flerbostadshus för två månader jämfört med tre månader vid ordinarie beräkningar. Uppgifter om export och import av resevaluta som ligger till grund för beräkningar av svenskars konsumtion utomlands och utländska besökares konsumtion i Sverige saknas till Snabben, och skattas därför med hjälp av uppgifter för tidigare perioder. Underlag till beräkningar av hushållens konsumtion av försäkringar och direkta finansiella tjänster är också ofullständiga och har därför skattats i viss utsträckning. Hushållens icke vinstdrivande organisationer (HIO) beräknas med hjälp av löneuppgifter för april månad. Vid den ordinarie kvartalsberäkningen bygger beräkningarna på löneuppgifter för hela kvartalet. För deflatering till fasta priser finns i Snabben, som vid ordinarie beräkning, tre månaders konsumentprisindex (KPI) tillgängligt. Statliga konsumtionsutgifter Till Snabben levererar Ekonomistyrningsverket (ESV) en preliminär sammanställning av myndigheternas inrapportering för kvartalet. Underlaget är dock inte granskat på samma sätt som leveransen till en ordinarie beräkning och innehåller även färre detaljer jämfört med en ordinarie leverans. Fastprisberäkningarna av kollektiv produktion bygger i stor utsträckning på antalet arbetade timmar och för dessa beräkningar finns arbetskraftsundersökningar (AKU) och konjunkturlönestatistiken (KL) för två månader. Individuell produktion i fasta priser beräknas med hjälp av volymindikatorer som till ordinarie beräkning av andra kvartalet kompletteras med mer aktuell information i vissa delar och då också görs på mer detaljerad nivå än vid Snabben. För fastprisberäkning av övriga delar av konsumtionen, såsom insatsförbrukning och sociala naturaförmåner, används i Snabben till stor del implicitindex från föregående kvartal. Kommunala konsumtionsutgifter I Snabben finns inte de ordinarie kvartalsenkäterna för kommuner och landsting tillgängliga. Underlag finns för beräkning av löner genom LAPS (Löner, arbetsgivaravgifter och preliminär a-skatt) för en månad. För övriga konsumtionsvariabler saknas information och för dessa delar görs bedömningar utifrån budgetinformation och information om första kvartalets utfall. Beräkningarna av kollektiv konsumtion i fasta priser bygger i stor utsträckning på arbetade timmar där två månaders AKU och en månads KL (konjunkturlönestatistik) finns tillgänglig. Beräkningar av individuell produktion görs med hjälp av volymindikatorer för olika delområden som till ordinarie beräkning av andra kvartalet kompletteras med mer aktuell information i vissa delar och då också görs på mer detaljerad nivå än vid Snabben. Övriga delar såsom försäljning och sociala naturaförmåner baseras på antaganden om oförändrad volym- och prisutveckling från föregående kvartal. Fasta bruttoinvesteringar Vid Snabben såväl som vid ordinarie beräkning av andra kvartalet utgör investeringsenkäten från maj det viktigaste underlaget för beräkning av övriga maskiner och övriga byggnader. Statusen i underlaget är densamma vid de båda beräkningarna och utgörs av en prognos som bygger på 14 Statistiska centralbyrån
Kommentarer företagens investeringsplaner. För att beräkna leasinginvesteringar finns statistik över finansiell leasing tillgänglig. För investeringarna inom jordbruk och skogsbruk saknades underlag till denna beräkning, vanligtvis finns visst prognosunderlag att tillgå. Uppgifter för dessa branscher är tillgängliga först till årsräkenskaperna. Investeringar i flygplan och fartyg baseras på uppgifter från utrikeshandelsstatistik med varor. Till Snabben finns två månaders ordinarie statistik tillgänglig. Bostadsinvesteringar i nya bostäder baseras på två månaders statistik jämfört med statistik för alla tre månaderna i kvartalet vid en ordinarie beräkning. För de statliga myndigheternas investeringar erhålls uppgifter från ESV avseende hela kvartalet. Däremot saknas uppgifter om de kommunala myndigheternas investeringar och beräkningarna baseras på bedömningar bland annat med ledning av tidigare kvartalsutfall. För deflatering används ett antal olika indexkällor där index för inhemsk tillgång (ITPI) och byggindexar (bl. a. BPI och FPI) är de mest betydande. För ITPI finns uppgifter för hela kvartalet och för byggindexarna saknas uppgifter för juli månad i Snabben. Lagerinvesteringar Ordinarie beräkningar av lagerinvesteringar bygger på kvartalsstatistik men till Snabben är underlaget bristfälligt. Det underlag som finns tillgängligt är den rapportering om industrins lager som har kommit in vid tiden för beräkningarna samt lite information om handelslagren. I övrigt bedöms lagerinvesteringarna till stor del utifrån hur övriga delar av ekonomin utvecklats. Export och import För varuhandeln finns vid Snabben varufördelad statistik för två månader och snabbstatistik, baserad på ett mer begränsat urval, för den sista månaden i kvartalet. Uppgifter levereras både i fasta och löpande priser. För utrikeshandeln med tjänster används en avbruten insamling av Riksbankens kvartalsuppgifter om utrikeshandel med tjänster vilket innebär att underlaget innehåller en högre grad av imputerade värden jämfört med den statistik som senare publiceras av Riksbanken och som används i de ordinarie kvartalsberäkningarna. Vid snabberäkningen 2011 var underlaget mycket bristfälligt och det fanns endast några enstaka uppgifter om tjänstehandeln. För resevalutaposten, som till övervägande del bygger på annat underlag än enkätinsamlade uppgifter, saknas statistik till Snabben och resevalutan baseras därför i hög grad på bedömningar utifrån tidigare kvartalsutfall. Resevalutaposten utgör cirka 20 procent av total tjänsteexport och cirka 30 procent av total tjänsteimport. I avsaknad av tjänsteprisindex bygger deflatering av uppgifterna för utrikeshandel med tjänster till stor del på skattade branschprisindex enligt TPI, importprisindex och löneindex för april och maj. För de områden där aktuell prisinformation saknas används samma prisutveckling som för första kvartalet. Produktionssidan Jordbruk, skogsbruk och fiske Jordbruksproduktionen baseras i Snabben på en skördeprognos samt statistik för två månader över jordbruksproduktionen. Däremot saknas direkt information om skogsbruket och resultaten bygger på bedömningar Statistiska centralbyrån 15
Kommentarer utifrån tidigare kvartal. För beräkningarna av produktionen inom fisket finns två månaders fångststatistik att jämföra med tre månaders statistik vid ett ordinarie kvartal. Gruvor och tillverkningsindustri Underlaget till Snabben utgörs av en prognos för kvartalet utifrån industriproduktionsindex för april och maj månad där uppgifterna inte justerats för lager. Viss information om industrins lager av produkter i arbete och färdigvarulager finns tillgänglig och har använts i beräkningarna. Vid en ordinarie beräkning finns tre månaders lagerjusterade uppgifter att tillgå. Byggindustri Beräkningarna av byggproduktionen bygger i Snabben såväl som vid ordinarie beräkning av andra kvartalet bland annat på investeringsprognoser från Investeringsenkäten i maj, uppgifter över antalet påbörjade lägenheter samt en sammansättning av olika byggindexar. För de två sistnämnda källorna finns endast uppgifter för två månader vid Snabben men till ordinarie beräkning av andra kvartalet finns uppgifter för hela kvartalet. El, gas och värme För beräkning av energibranschernas produktion används den ordinarie månatliga elstatistiken för april och maj kompletterad med preliminära data avseende tillförseln av el för juni månad. NR gör sedan en skattning av produktionssidans delar gällande el för juni månad. Kvartalsstatistik över naturgasimport ingår också som underlag i beräkningen av energibranschens produktion. Fjärrvärmeproduktionen beräknas huvudsakligen utifrån analysmaterial som t ex gradindex. Vid ordinarie beräkning bygger denna del på kvartalsstatistik över fjärrvärmeproduktionen. För beräkning av löpande priser finns, som vid ordinarie beräkning, tre månaders producentprisindex (PPI) att tillgå. Tjänstebranscher Liksom vid en ordinarie kvartalsberäkning baseras huvudparten av beräkningarna av tjänsteproduktionen från och med 2008 på tjänsteproduktionsindex. Vid tiden för Snabben saknas fortfarande en del rapportering från företagen och de uppgifter som används i beräkningarna är därmed mindre fullständiga än underlaget vid ordinarie beräkning av andra kvartalet. För några branscher kompletteras tjänsteproduktionsindex med annan statistik, t ex delårsrapporter. I vissa fall omfattar de här underlagen hela kvartalet redan vid Snabben och i andra fall endast en mindre del av kvartalet. Bostadstjänster och bank- och försäkringstjänster ingår inte i tjänsteproduktionsindex. Produktionsberäkningen av bostadstjänster bygger på uppgifter över färdigställda lägenheter i småhus och flerbostadshus för två månader. Vid ordinarie beräkningar finns tre månader att tillgå. För bank- och försäkringsbranschen finns uppgifter över lånestockar för tre månader för beräkning av Financial Intermediation Services Indirectly Measured (FISIM). I övrigt saknas ordinarie underlag för bank- och försäkringstjänstbranscherna, såsom kvartalsstatistik för finansiella företag, och beräkningarna baseras bland annat på information ur bankernas delårsrapporter. I en ordinarie beräkning används tjänsteprisindex (TPI) för att beräkna fasta priser i de flesta tjänstebranscherna. TPI finns inte tillgängligt till Snabben. För 16 Statistiska centralbyrån
Kommentarer tjänsteproduktionsindex, och i NR, har därför en prognos på prisindexar för andra kvartalet använts. Andra källor för fastprisberäkning är partihandelsindex och KPI för vilka alla tre månaderna i kvartalet finns tillgängliga. Offentliga myndigheter Beräkningarna av de offentliga myndigheternas produktion bygger på samma underlag som beräkningarna av konsumtionsutgifterna. För de statliga myndigheterna finns sammanställningen av myndigheternas rapportering från ESV och beräkning av fasta priser görs utifrån uppgifter om arbetade timmar, prisindexinformation och volymindikatorer för individuellt inriktad produktion. För de kommunala myndigheterna saknas i stor utsträckning underlag i löpande pris, men uppgifter om arbetade timmar finns för beräkning av löner och sociala avgifter i fasta priser. Även för den kommunala individuella produktionen används volymindikatorer för respektive område. I brist på information om löpande priser används samma prisindex som vid föregående kvartalsberäkning. Sysselsättning Sysselsättningsberäkningarna baseras på statistik från AKU över antal sysselsatta och antal arbetade timmar under två månader. Utöver AKU används två månader från KLP, antal anställda och arbetade timmar för privat sektor samt en månad för respektive offentligt område, KLK (kommuner), KLS (stat) samt KLL (landsting). Vid ordinarie beräkning finns tre månaders Konjunkturlönestatistik att tillgå och även Kortperiodisk sysselsättningsstatistik. Utfallet av Snabberäkningarna 1996-2010 Av tabell 3 framgår differensen i volymutvecklingen mellan Snabben och den ordinarie kvartalsberäkningen för andra kvartalet för åren 1996-2010. För BNP har revideringarna varit måttliga, förutom för 1997, 1999 och 2010 då volymutvecklingen reviderades med 0,7, 0,5 respektive 1,0 procentenheter. För enskilda delar har däremot revideringarna varit större. På tillgångssidan är det framförallt importen som reviderats mycket, men också HIO-produktionen och kommunernas produktion. På användningssidan är det fasta bruttoinvesteringar och export som reviderats mest. Revideringarna av BNP har för den senast femårsperioden i genomsnitt uppgått till -0,2 procentenheter och 0,3 i absoluta tal. Statistikunderlagen för Snabben har successivt förbättrats under åren och för flera områden har underlagen närmat sig den status som levereras till ordinarie beräkning av andra kvartalet. Statistiska centralbyrån 17
Kommentarer Tabell 3 Revideringar av Snabben Skillnaden mellan Snabben och efterföljande kvartalsberäkning (faktisk volymutveckling enligt Snabben minus faktisk volymutveckling i ordinarie beräkning). Positivt tal betyder att snabben har överskattat utvecklingen och negativt tal betyder att snabben har underskattat utvecklingen. Revideringar snabben 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Tillgång FV näringslivet 0.3 0.5-0.2 0.4 0.1 0.5-0.3 0.4-0.1-0.1 0.2 0.2 0.6-0.2-1.3 FV staten 0.8 1.2-0.1 0.2 0.0 0.5 0.3 0.1-3.5 1.0 0.0-1.7-0.8-0.8 FV kommunerna 1.9 2.0 1.0-1.2 0.1-0.1-1.4-0.9-0.4-0.4-0.2-2.1-0.9-2.0 FV HIO -2.5 1.1 2.0 0.6 2.2-2.0 0.8-0.2 1.0 0.6-0.6 0.6 1.0-0.2 0.8 Import 0.5-2.0-2.7-1.0-2.1 0.4-2.9-2.8-1.5-1.1 0.9 0.3 1.4 0.9-0.2 Användning Hushållens kons.utg. 0.3-0.1 0.3 0.1-0.5 0.9 1.0 0.6 0.3-0.3 0.0-0.2 0.0-0.4 0.2 Offentlig konsumtion 2.2 1.1 0.1 0.8-0.8 1.2-0.2-0.7 0.1-0.2-0.7 0.0-1.0-0.5-2.0 Fast bruttoinvestering -2.0 0.7 0.6-0.9-2.8-0.3-4.2-0.8-1.1 1.8 0.0-0.6-0.3 0.1-0.4 Lagerinvestering* -0.7 0.1-1.6 0.3 0.5 0.4-0.2 0.0 0.6-0.2 0.6 0.3 0.2 1.2-0.6 Export 0.4-0.5 0.8-0.4-1.6-1.4-1.4-1.8-3.2-1.1 0.5 0.4 1.3-1.4 0.2 BNP -0.2 0.7-0.1 0.5-0.3 0.4-0.1 0.2-0.2-0.1 0.2 0.1 0.0-0.2-1.0 *Bidrag till BNP-utvecklingen Revideringar I enlighet med nationalräkenskapernas revideringspolicy har inga revideringar av tidigare kvartal gjorts vid detta beräkningstillfälle. Kalenderkorrigerade och säsongrensade värden uppdateras dock vid varje kvartalsberäkning för hela perioden från och med 1993. I den ordinarie beräkningen av andra kvartalet, som publiceras den 20 september, ses även beräkningarna av första kvartalet 2011 över. I samband med publiceringen i september 2011 kommer nationalräkenskaperna för första gången att redovisas enligt näringsgrensindelning för SNI 2007. Tidsserie BNP-revideringar I tabell 4 redovisas BNP utvecklingen vid respektive beräkningstillfälle då en ny beräkning har gjorts för de olika kvartalen. 18 Statistiska centralbyrån
Kommentarer Tabell 4 Publicerad faktisk volymutveckling för BNP för perioden kvartal 1 2006- kvartal 2 2011, vid olika beräkningstillfällen År Beräkningstidpunkt Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 2007 2007 maj 3,0 2007 aug 3,0 3,5 2007 sep 3,0 3,4 2007 nov 2,8 3,0 2,5 2008 feb 2,8 2,9 2,5 2,2 2008 maj 3,3 2,9 2,6 2,2 2008 nov 2,7 3,1 2,3 2,1 2010 6:e maj 4,0 3,4 2,5 3,3 2008 2008 maj 1,0 2008 aug 1,0 2,6 2008 sep 1,0 2,6 2008 nov 0,9 2,7 0,4 2009 feb 0,9 3,0 0,3-4,8 2009 maj 1,0 3,0 0,6-4,8 2009 nov 0,9 2,9 0,5-4,8 2010 6:e maj 0,7 2,4 0,4-4,9 2010 28:e maj 0,7 2,4 0,6-5,0 2010 nov 0,4 2,2 0,5-5,2 2009 2009 maj -6,6 2009 jul -6,6-7,2 2009 sep -6,9-7,0 2009 nov -6,7-6,8-5,1 2010 mar -6,5-6,8-5,2-1,0 2010 6:e maj -6,9-7,0-5,7-1,3 2010 28:e maj -6,6-6,9-5,9-1,2 2010 nov -6,6-7,1-6,4-1,3 2010 28:e maj-10 3,0 2010 jul 3,0 4,2 2010 sep 2,7 5,2 2010 nov 2,7 5,0 6,9 2011 mar 2,5 5,0 6,9 7,7 2011 maj 2,8 5,0 6,6 8,2 2011 2011 maj 6,9 2011 jul 6,9 4,8 Statistiska centralbyrån 19
BNP från användningssidan, försörjningsbalans* - GDP: expenditure approach* Löpande priser - current prices Mnkr - SEK million kv-q 2007 2008 2009 2010 2011 Mnkr Mnkr Mnkr Mnkr Mnkr BNP till marknadspris 1 749 579 776 350 744 118 773 693 832 509 GDP at market prices 2 790 897 826 216 786 094 834 989 883 560 3 750 503 781 731 745 043 805 516 4 835 039 820 023 813 926 892 073 1--4 3 126 018 3 204 320 3 089 181 3 306 271 Import av varor och tjänster 1 329 959 371 458 320 863 336 732 376 893 Import of goods and services 2 342 694 389 633 313 399 369 078 386 694 3 342 773 370 315 317 166 361 756 4 372 815 367 489 342 353 389 142 1--4 1 388 241 1 498 895 1 293 781 1 456 708 Import av varor 1 249 629 277 302 226 646 246 619 280 758 Import of goods 2 254 556 292 280 219 280 274 039 289 141 3 252 124 270 962 222 244 264 569 4 273 666 262 745 246 154 285 501 1--4 1 029 975 1 103 289 914 324 1 070 728 Import av tjänster 1 80 330 94 156 94 217 90 113 96 135 Import of services 2 88 138 97 353 94 119 95 039 97 553 3 90 649 99 353 94 922 97 187 4 99 149 104 744 96 199 103 641 1--4 358 266 395 606 379 457 385 980 Summa tillgång 1 1 079 538 1 147 808 1 064 981 1 110 425 1 209 402 Total resources 2 1 133 591 1 215 849 1 099 493 1 204 067 1 270 254 3 1 093 276 1 152 046 1 062 209 1 167 272 4 1 207 854 1 187 512 1 156 279 1 281 215 1--4 4 514 259 4 703 215 4 382 962 4 762 979 Konsumtionsutgifter 1 534 119 558 217 565 892 592 261 613 526 Final consumption expenditure 2 571 141 596 998 605 334 629 628 654 439 3 551 630 575 064 584 599 608 147 4 600 686 609 662 628 788 668 815 1--4 2 257 576 2 339 941 2 384 613 2 498 851 Hushålll inklusive HIO 1 347 058 362 458 361 770 382 444 395 967 Household and NPISH 2 368 790 386 222 388 518 403 131 420 635 3 360 355 371 513 377 787 394 722 4 383 959 384 584 398 603 420 222 1--4 1 460 162 1 504 777 1 526 678 1 600 519 De eg. hushållens 1 336 476 351 455 350 277 370 616 383 760 konsumtion 2 355 835 372 949 374 522 388 670 405 918 Household final cons. 3 349 573 360 409 366 397 382 709 exp. excl NPISH 4 371 753 372 059 385 715 407 008 1--4 1 413 637 1 456 872 1 476 911 1 549 003 Hushållens ickevinst- 1 10 582 11 003 11 493 11 828 12 207 drivande organisationer 2 12 955 13 273 13 996 14 461 14 717 NPISH 3 10 782 11 104 11 390 12 013 4 12 206 12 525 12 888 13 214 1--4 46 525 47 905 49 767 51 516 Offentlig konsumtion 1 187 061 195 759 204 122 209 817 217 559 General government 2 202 351 210 776 216 816 226 497 233 804 3 191 275 203 551 206 812 213 425 4 216 727 225 078 230 185 248 593 1--4 797 414 835 164 857 935 898 332 Statliga myndigheter 1 47 878 49 320 52 209 52 886 55 733 Central government 2 56 001 56 409 57 918 63 539 64 112 3 46 892 50 577 51 410 53 384 4 61 408 62 942 65 422 69 584 1--4 212 179 219 248 226 959 239 393 Kommunala myndigheter 1 139 183 146 439 151 913 156 931 161 826 Local government 2 146 350 154 367 158 898 162 958 169 692 3 144 383 152 974 155 402 160 041 4 155 319 162 136 164 763 179 009 1--4 585 235 615 916 630 976 658 939 20 Statistiska centralbyrån
BNP från användningssidan, försörjningsbalans* - GDP: expenditure approach* Löpande priser - current prices Mnkr - SEK million kv-q 2007 2008 2009 2010 2011 Mnkr Mnkr Mnkr Mnkr Mnkr Bruttoinvesteringar 1 154 472 158 499 128 337 139 778 168 045 Gross capital formation 2 155 993 173 678 121 357 155 586 173 263 3 151 439 159 350 114 101 150 463 4 173 307 156 511 139 329 166 641 1--4 635 211 648 038 503 124 612 468 Fast bruttoinvestering 1 138 257 148 848 126 682 125 554 136 663 Gross fixed capital 2 162 673 175 616 145 769 154 541 166 376 formation 3 139 990 145 816 125 478 141 402 4 171 044 171 527 151 940 169 587 1--4 611 964 641 807 549 869 591 084 Näringsliv 1 122 775 131 639 108 260 107 104 115 568 Producers excluding 2 141 108 149 996 119 222 130 112 139 321 government non-market 3 119 700 125 178 103 647 115 412 producers 4 139 890 138 134 117 842 131 795 1--4 523 473 544 947 448 971 484 423 Statliga myndigheter 1 7 954 9 285 9 195 10 052 10 881 Central government 2 10 597 13 155 14 065 13 286 12 972 3 9 818 9 339 10 668 12 401 4 14 463 15 786 16 359 17 436 1--4 42 832 47 565 50 287 53 175 Kommunala myndigheter 1 7 528 7 924 9 227 8 398 10 214 Local government 2 10 968 12 465 12 482 11 143 14 083 3 10 472 11 299 11 163 13 589 4 16 691 17 607 17 739 20 356 1--4 45 659 49 295 50 611 53 486 Lagerinvestering inkl 1 16 215 9 651 1 655 14 224 31 382 investering i värdeföremål** 2-6 680-1 938-24 412 1 045 6 887 Changes in inventories 3 11 449 13 534-11 377 9 061 incl. valuables** 4 2 263-15 016-12 611-2 946 1--4 23 247 6 231-46 745 21 384 Inhemsk slutlig användning*** 1 688 591 716 716 694 229 732 039 781 571 Gross domestic final 2 727 134 770 676 726 691 785 214 827 702 expenditure*** 3 703 069 734 414 698 700 758 610 4 773 993 766 173 768 117 835 456 1--4 2 892 787 2 987 979 2 887 737 3 111 319 Export av varor och tjänster 1 390 947 431 092 370 752 378 386 427 831 Export of goods and services 2 406 457 445 173 372 802 418 853 442 552 3 390 207 417 632 363 509 408 662 4 433 861 421 339 388 162 445 759 1--4 1 621 472 1 715 236 1 495 225 1 651 660 Export av varor 1 288 857 313 601 252 843 264 647 310 348 Export of goods 2 295 606 322 388 253 409 293 177 311 681 3 277 829 294 884 243 932 281 371 4 312 311 287 376 263 623 311 340 1--4 1 174 603 1 218 249 1 013 807 1 150 535 Export av tjänster 1 102 090 117 491 117 909 113 739 117 483 Export of services 2 110 851 122 785 119 393 125 676 130 871 3 112 378 122 748 119 577 127 291 4 121 550 133 963 124 539 134 419 1--4 446 869 496 987 481 418 501 125 Summa användning 1 1 079 538 1 147 808 1 064 981 1 110 425 1 209 402 Total uses 2 1 133 591 1 215 849 1 099 493 1 204 067 1 270 254 3 1 093 276 1 152 046 1 062 209 1 167 272 4 1 207 854 1 187 512 1 156 279 1 281 215 1--4 4 514 259 4 703 215 4 382 962 4 762 979 * I vissa enstaka fall kan redovisade utvecklingstal skilja sig åt marginellt mellan olika nationalräkenskapstabeller på år och kvartal på grund av avrundning i beräkningen av dem. * In some cases a marginal difference can be found in reported figures due to rounding off calculations for change in volume between annual and quarterly National Accounts tables. ** Värdet är beräknat till samma andel av BNP som lagerinvestering respektive investering i värdeföremål i fasta (t-1) priser. Förändringen angiven i % är förändringen av lagerinvestering i % av BNP motsvarande period föregående år. ** The value is calculated to the same rate of GDP as changes in inventories or net acquisitions of valuables in constant (t-1) prices. The % represents the change in inventories as a percentage of GDP for the corresponding period previous year. *** Inhemsk slutlig användning=konsumtionsutgifter+bruttoinvesteringar. *** Gross domestic final consumption=final consumption expenditures+gross capital formation Statistiska centralbyrån 21
BNP från användningssidan, försörjningsbalans* - GDP: expenditure approach* Fasta priser referensår 2010 - constant prices reference year 2010 Volymförändring motsvarande period föregående år, % - change in volume, corresponding period previous year, % Mnkr - SEK million 2007 2008 2009 2010 2011 kv-q Mnkr % Mnkr % Mnkr % Mnkr % Mnkr % BNP till marknadspris 1 823 122 4,2 826 217 0,4 771 643-6,6 793 386 2,8 848 257 6,9 GDP at market prices 2 844 293 3,4 862 934 2,2 801 741-7,1 842 093 5,0 882 335 4,8 3 771 731 2,5 775 371 0,5 725 761-6,4 773 845 6,6 4 885 725 3,2 839 953-5,2 829 102-1,3 896 947 8,2 1-4 3 324 871 3,3 3 304 475-0,6 3 128 247-5,3 3 306 271 5,7 Import av varor och tjänster 1 349 547 10,2 376 690 7,8 318 820-15,4 336 020 5,4 379 590 13,0 Import of goods and services 2 354 299 8,7 390 004 10,1 308 725-20,8 367 441 19,0 388 789 5,8 3 354 060 10,9 364 092 2,8 316 848-13,0 361 117 14,0 4 388 569 6,6 365 790-5,9 347 069-5,1 392 130 13,0 1-4 1 446 475 9,0 1 496 576 3,5 1 291 462-13,7 1 456 708 12,8 Import av varor 1 261 671 11,5 277 366 6,0 225 699-18,6 246 187 9,1 282 286 14,7 Imports of goods 2 259 813 8,5 288 924 11,2 215 334-25,5 273 158 26,9 290 256 6,3 3 256 827 10,5 262 087 2,0 221 367-15,5 263 873 19,2 4 283 180 4,9 261 328-7,7 250 316-4,2 287 510 14,9 1-4 1 061 491 8,7 1 089 705 2,7 912 716-16,2 1 070 728 17,3 Import av tjänster 1 87 239 6,3 98 896 13,4 93 105-5,9 89 833-3,5 97 304 8,3 Import of services 2 94 127 9,4 100 569 6,8 93 499-7,0 94 283 0,8 98 533 4,5 3 97 023 11,8 101 823 4,9 95 577-6,1 97 244 1,7 4 105 090 11,9 104 356-0,7 96 560-7,5 104 620 8,3 1-4 383 479 9,9 405 644 5,8 378 741-6,6 385 980 1,9 Summa tillgång 1 1 172 722 6,0 1 203 471 2,6 1 090 255-9,4 1 129 406 3,6 1 227 847 8,7 Total resources 2 1 198 520 4,9 1 253 476 4,6 1 109 735-11,5 1 209 534 9,0 1 271 124 5,1 3 1 126 630 5,1 1 140 147 1,2 1 042 801-8,5 1 134 962 8,8 4 1 274 723 4,2 1 206 063-5,4 1 176 050-2,5 1 289 077 9,6 1-4 4 772 595 5,0 4 803 157 0,6 4 418 841-8,0 4 762 979 7,8 Konsumtionsutgifter 1 592 323 2,6 599 049 1,1 595 904-0,5 611 949 2,7 624 821 2,1 Final consumption expenditure 2 610 363 2,3 623 131 2,1 618 705-0,7 635 999 2,8 646 610 1,7 3 559 904 2,8 562 713 0,5 564 751 0,4 580 192 2,7 4 644 421 2,8 630 753-2,1 644 383 2,2 670 711 4,1 1-4 2 407 011 2,6 2 415 646 0,4 2 423 743 0,3 2 498 851 3,1 Hushåll inklusive icke-vinstdrivande 1 372 769 3,7 379 662 1,8 370 122-2,5 385 233 4,1 393 280 2,1 organisationer 2 390 689 3,3 399 284 2,2 394 242-1,3 403 753 2,4 413 232 2,3 Household and NPISH 3 382 336 4,1 381 379-0,3 381 152-0,1 393 729 3,3 4 408 138 3,6 393 645-3,6 401 668 2,0 417 804 4,0 1-4 1 553 932 3,7 1 553 970 0,0 1 547 184-0,4 1 600 519 3,4 De eg. hushållens 1 361 257 4,0 368 119 1,9 358 219-2,7 373 361 4,2 381 339 2,1 konsumtion 2 376 776 3,6 385 616 2,3 379 876-1,5 389 261 2,5 398 953 2,5 Household final cons. 3 370 654 4,4 369 925-0,2 369 408-0,1 381 605 3,3 exp. excl NPISH 4 395 199 3,9 380 947-3,6 388 586 2,0 404 776 4,2 1-4 1 503 886 4,0 1 504 607 0,0 1 496 089-0,6 1 549 003 3,5 Hushållens ickevinst- 1 11 507-3,4 11 542 0,3 11 908 3,2 11 872-0,3 11 941 0,6 drivande organisationer 2 13 952-4,0 13 685-1,9 14 368 5,0 14 492 0,9 14 279-1,5 NPISH 3 11 674-2,8 11 451-1,9 11 750 2,6 12 124 3,2 4 12 942-4,1 12 706-1,8 13 087 3,0 13 028-0,5 1-4 50 075-3,6 49 384-1,4 51 113 3,5 51 516 0,8 Offentlig konsumtion 1 219 818 0,7 219 430-0,2 225 785 2,9 226 716 0,4 231 541 2,1 General government 2 219 771 0,3 223 869 1,9 224 473 0,3 232 246 3,5 233 378 0,5 3 177 015 0,4 181 245 2,4 183 627 1,3 186 463 1,5 4 236 500 1,1 237 186 0,3 242 717 2,3 252 907 4,2 1-4 853 104 0,7 861 730 1,0 876 602 1,7 898 332 2,5 Statliga myndigheter 1 55 266 0,3 54 516-1,4 55 841 2,4 56 905 1,9 58 427 2,7 Central government 2 62 308-1,4 61 457-1,4 60 843-1,0 66 080 8,6 65 284-1,2 3 44 674-1,7 46 146 3,3 46 302 0,3 47 017 1,5 4 64 231 0,6 64 271 0,1 66 172 3,0 69 391 4,9 1-4 226 479-0,5 226 390 0,0 229 158 1,2 239 393 4,5 Kommunala myndigheter 1 164 624 0,8 164 943 0,2 169 960 3,0 169 811-0,1 173 114 1,9 Local government 2 157 408 1,1 162 422 3,2 163 650 0,8 166 166 1,5 168 094 1,2 3 132 397 1,1 135 119 2,1 137 339 1,6 139 446 1,5 4 172 261 1,4 172 929 0,4 176 568 2,1 183 516 3,9 1-4 626 690 1,1 635 413 1,4 647 517 1,9 658 939 1,8 22 Statistiska centralbyrån
BNP från användningssidan, försörjningsbalans* - GDP: expenditure approach* Fasta priser referensår 2010 - constant prices reference year 2010 Volymförändring motsvarande period föregående år, % - change in volume, corresponding period previous year, % Mnkr - SEK million 2007 2008 2009 2010 2011 kv-q Mnkr % Mnkr % Mnkr % Mnkr % Mnkr % Bruttoinvesteringar 1 167 391 18,8 166 980-0,2 129 103-22,7 138 262 7,1 168 615 22,0 Gross capital formation 2 165 025 10,0 180 732 9,5 122 267-32,3 155 918 27,5 174 291 11,8 3 161 707 12,1 160 987-0,4 116 068-27,9 148 436 27,9 4 181 435 9,9 158 908-12,4 141 262-11,1 169 852 20,2 1-4 675 558 12,6 667 607-1,2 508 700-23,8 612 468 20,4 Fast bruttoinvestering 1 149 049 12,8 156 029 4,7 126 794-18,7 125 691-0,9 136 566 8,7 Gross fixed capital 2 173 561 10,4 181 697 4,7 146 120-19,6 154 222 5,5 166 669 8,1 formation 3 148 378 6,6 148 647 0,2 125 837-15,3 141 119 12,1 4 179 821 6,3 173 466-3,5 153 279-11,6 170 052 10,9 1-4 650 809 8,9 659 839 1,4 552 030-16,3 591 084 7,1 Näringsliv 1 132 244 13,9 138 095 4,4 108 298-21,6 106 967-1,2 115 705 8,2 Producers excluding 2 150 727 11,7 155 741 3,3 119 250-23,4 129 899 8,9 140 021 7,8 government non- 3 127 083 6,7 128 311 1,0 103 743-19,1 115 333 11,2 market producers 4 147 285 7,1 140 189-4,8 118 645-15,4 132 224 11,4 1-4 557 339 9,8 562 336 0,9 449 936-20,0 484 423 7,7 Statliga myndigheter 1 8 453-0,6 9 535 12,8 9 169-3,8 10 222 11,5 10 774 5,4 Central government 2 10 995-7,6 13 026 18,5 14 231 9,3 13 194-7,3 12 856-2,6 3 10 067 5,8 8 913-11,5 10 858 21,8 12 259 12,9 4 14 829-0,2 15 348 3,5 16 596 8,1 17 500 5,4 1-4 44 344-1,0 46 822 5,6 50 854 8,6 53 175 4,6 Kommunala myndigheter 1 8 418 13,2 8 504 1,0 9 435 10,9 8 502-9,9 10 087 18,6 Local government 2 11 977 15,8 13 072 9,1 12 601-3,6 11 129-11,7 13 792 23,9 3 11 376 5,7 11 611 2,1 11 274-2,9 13 527 20,0 4 17 999 4,6 18 114 0,6 17 955-0,9 20 328 13,2 1-4 49 770 8,8 51 301 3,1 51 265-0,1 53 486 4,3 Lagerinvestering inkl 1 17 922 1,1 10 946-0,6 2 052-1,1 12 571 1,4 32 049 2,5 investering i värdeföremål** 2-9 156-0,2-972 0,9-24 177-2,5 1 696 3,0 7 622 0,7 Changes in inventories 3 12 891 1,1 12 334-0,6-10 036-2,7 7 317 2,6 incl. valuables** 4 1 018 0,8-14 565-1,7-12 343 0,1-200 1,3 1-4 22 675 0,7 7 743-0,5-44 504-1,5 21 384 2,1 Inhemsk slutlig användning*** 1 759 694 5,8 766 006 0,8 724 926-5,4 750 211 3,5 793 436 5,8 Gross domestic final 2 775 366 3,8 803 853 3,7 740 868-7,8 791 917 6,9 820 901 3,7 expenditure*** 3 721 594 4,8 723 687 0,3 680 731-5,9 728 628 7,0 4 825 834 4,2 789 606-4,4 785 558-0,5 840 563 7,0 1-4 3 082 488 4,6 3 083 152 0,0 2 932 083-4,9 3 111 319 6,1 Export av varor och tjänster 1 412 689 6,2 436 802 5,8 365 599-16,3 379 195 3,7 434 411 14,6 Export of goods and services 2 422 781 7,0 449 070 6,2 369 229-17,8 417 617 13,1 450 223 7,8 3 404 505 5,5 415 786 2,8 361 957-12,9 406 334 12,3 4 448 521 4,2 416 292-7,2 390 888-6,1 448 514 14,7 1-4 1 688 496 5,7 1 717 950 1,7 1 487 673-13,4 1 651 660 11,0 Export av varor 1 301 639 4,1 316 420 4,9 248 832-21,4 264 047 6,1 317 107 20,1 Exports of goods 2 303 720 4,9 325 736 7,2 249 682-23,3 292 321 17,1 318 867 9,1 3 284 509 3,3 293 295 3,1 241 851-17,5 279 618 15,6 4 320 773 1,9 282 739-11,9 264 748-6,4 314 549 18,8 1-4 1 210 641 3,5 1 218 190 0,6 1 005 113-17,5 1 150 535 14,5 Export av tjänster 1 110 738 12,7 120 160 8,5 116 847-2,8 115 148-1,5 117 304 1,9 Export of services 2 118 940 13,2 123 089 3,5 119 638-2,8 125 296 4,7 131 356 4,8 3 120 106 11,5 122 570 2,1 120 211-1,9 126 716 5,4 4 127 672 11,0 134 033 5,0 126 233-5,8 133 965 6,1 1-4 477 456 12,1 499 852 4,7 482 929-3,4 501 125 3,8 Summa användning 1 1 172 722 6,0 1 203 471 2,6 1 090 255-9,4 1 129 406 3,6 1 227 847 8,7 Total uses 2 1 198 520 4,9 1 253 476 4,6 1 109 735-11,5 1 209 534 9,0 1 271 124 5,1 3 1 126 630 5,1 1 140 147 1,2 1 042 801-8,5 1 134 962 8,8 4 1 274 723 4,2 1 206 063-5,4 1 176 050-2,5 1 289 077 9,6 1-4 4 772 595 5,0 4 803 157 0,6 4 418 841-8,0 4 762 979 7,8 * I vissa enstaka fall kan redovisade utvecklingstal skilja sig åt marginellt mellan olika nationalräkenskapstabeller på år och kvartal på grund av avrundning i beräkningen av dem. * In some cases a marginal difference can be found in reported figures due to rounding off calculations for change in volume between annual and quarterly National Accounts tables. ** Värdet är beräknat till samma andel av BNP som lagerinvestering respektive investering i värdeföremål i fasta (t-1) priser. Förändringen angiven i % är förändringen av lagerinvestering i % av BNP motsvarande period föregående år. ** The value is calculated to the same rate of GDP as changes in inventories or net acquisitions of valuables in constant (t-1) prices. The % represents the change in inventories as a percentage of GDP for the corresponding period previous year. *** Inhemsk slutlig användning=konsumtionsutgifter+bruttoinvesteringar. *** Gross domestic final consumption=final consumption expenditures+gross capital formation Statistiska centralbyrån 23