Landlevande mollusker i naturreservaten Rya Åsar och Älmås, (Borås stad, Västra Götalands län) 2010

Meddelanden från Göteborgs Naturhistoriska Museum: Nr 26 (2010) Landlevande mollusker i naturreservaten Rya Åsar och Älmås, (Borås stad, Västra Götalands län) 2010 av Ted von Proschwitz Göteborgs Naturhistoriska Museum

ISSN 1651-131X Omslagsbild: Macrogastra ventricosa (Draparnaud). Bukspolsnäcka. [höjd 18 mm; bredd 4 mm] tecknad av Barbara Landelius, Göteborgs Naturhistoriska Museum

INNEHÅLL 1. Inledning... 2 2. Källor till kunskapen om landmolluskfaunan i Borås stad... 2 3. Något om landlevande molluskers ekologi och deras informationsvärde ur naturvårdssynpunkt... 3 4. Metodik... 4 A. Insamlingsmetodik... 4 B. Arbetet med de insamlade proverna på laboratoriet... 5 C. Nomenklatur... 5 D. Mätning av ph-värde... 5 E. Koordinater... 5 5. Resultat: Undersökta objekt och kommentarer till faunan... 6 I. Rya Åsar: Undersökta objekt och funna arter... 8 II. Rya Åsar: Sammanfattande bedömning av områdets landmolluskfauna... 22 III. Älmås: Undersökta objekt och funna arter... 25 IV. Älmås: Sammanfattande bedömning av områdets landmolluskfauna... 26 6. Kommentarer till de anträffade arterna... 27 A. Landsnäckor... 27 B. Sniglar... 33 C. Sötvattenssnäckor... 35 7. English summary: Land molluscs in the nature reserves Rya Åsar and Älmås (municipality Borås, province of Västra Götalands län, W. Sweden) with recommendations of conservation measures... 35 8. Litteratur... 37 1

1. Inledning På uppdrag av Skogsavdelningen, Tekniska förvaltningen, Borås stad (kontaktperson Naturvårdshandläggare Kjell Johansson) genomfördes i augusti 2010 en specialinventering av landmolluskfaunan på ett antal lokaler i naturreservaten Rya Åsar och Älmås, (Fig. 1). Molluskfaunan på Rya Åsar är mycket rik och undersöktes senast 1992 av T. von Proschwitz, som en del i omfattande naturvårdsinventeringar i området av Naturcentrum AB (J. Stenström). Samtliga då undersökta 11 lokaler har återinventerats och en ny har tillkommit. I Älmåsområdet, där inga molluskinventeringar tidigare genomförts, undersöktes två lokaler. Fältarbete, rekognosering och provtagning liksom bestämningsarbete, sammanställning och rapportskrivning har genomförts av 1:e museiintendent Ted von Proschwitz. Det tidsödande arbetet med utplockning av snäckorna ur sållproven har genomförts av museiassistent Erik Cöster. I det museala omhändertagandet av materialet och redigeringen av denna rapport har även museiintendent Torsten Nordander medverkat. Teckningen på försättsbladet är utförd av Barbara Landelius. Samtliga Göteborgs Naturhistoriska Museum. Fig. 1 Rya åsar (R.) och Älmås (Ä), Borås stad, Västra Götalands län 2. Källor till kunskapen om landmolluskfaunan i Borås stad Landmolluskfaunan i Västra Götalands län måste anses som mycket väl känd. Den främsta kunskapskällan är Göteborgs Naturhistoriska Museums markfaunainventering (jfr von Proschwitz 1996, 1997), i vilken landmolluskerna utgjort en av huvudgrupperna. Ett stort antal lokaler i länet har undersökts, huvudsakligen av H. Lohmander, H. W. Waldén och T. von Proschwitz från 1920-talet och framåt. Genom uppbyggnaden av en nationellt täckande databas (von Proschwitz & Andersson 1997) för markfaunamaterialet håller denna mycket viktiga kunskapskälla på att göras tillgänglig för bl.a. användning i praktiskt planerings-, naturskydds- och artskyddsarbete. Jämfört med andra delar av Västra Götaland är dock Boråstraktens unik genom att omfattande undersökningar av land- och sötvattensmolluskfaunan i området utfördes redan under 1910-, 1920- och 1930-talen av Berthold Sundler. Resultaten finns publicerade i en rad arbeten (Ströman & Sundler 1916, Sundler 1923, 1924, 1926a, 1926b, 1934). Undersökningar an landmolluskfauna, inom markfaunainventeringen, genomfördes på Rya Åsar av H. W. Waldén 1961-62. Detta material, liksom T. von Proschwitz undersökningar 1992 finns redovisade en speciell rapport (von Proschwitz 1992). En av de 25 forskningsytor (dubbelytor) som används i det s.k. ekprojektet, vilket studerar effekter av gallring på artdiversitet hos olika organismgrupper i ekrika bestånd, ligger i södra 2

delen av Rya Åsar. Projektet drivs av Zoologiska institutionen, Göteborgs Universitet (Frank Götmark) (Götmark et al. 2001) De på lokalen funna arterna redovisas också nedan. Lokalen ingår i de publicerade resultaten från den första provtagningsomgången (före gallring) i projektet (Götmark et al. 2008). 3. Något om landlevande molluskers ekologi och deras informationsvärde ur naturvårdssynpunkt De landlevande molluskerna (snäckor och sniglar) är en ekologiskt starkt specialiserad grupp. I Sverige har ca 130 arter (107 snäckor och 23 sniglar) anträffats, i Västra Götalands län 100 arter (81 snäckor och 19 sniglar). Det stora flertalet snäckor är små till mycket små (en till några få millimeter). De flesta arterna lever av multnande organiskt material och svarar vid gynnsamma betingelser för en betydande del av det första steget (finfördelningen) i nedbrytningen av markförnan. Karakteristiskt för landmolluskerna är deras ringa aktiva spridningsförmåga spridningen sker passivt genom transport med andra djur, främst fåglar. De grundläggande ekologiska kraven för landmolluskerna kan sammanfattas i tre punkter: kalk, fuktighet, skydd. Att kalk finns tillgängligt är absolut nödvändigt för att det av kalciumkarbonat bestående skalet ska kunna byggas upp, och behövs också för att reproduktionen ska fungera. Såväl art- som individantalet på en lokal är starkt beroende av tillgången på kalk. På lokaler med kalkfattig grund är det framförallt organiskt bundet kalcium i markförnan, inte mineralbundet kalcium, som utnyttjas. Genom sur nederbörd urlakas detta kalcium, en process som på kalkfattiga jordar med dålig buffringskapacitet kan ge drastiska effekter, både kvalitativt och kvantitativt, på landmolluskfaunan (jfr försurningsstudier i skogsmiljöer av Gärdenfors et al. 1996). Kalciuminnehåll, ph och basmättnad i förnan utgör ett kalkfaktorskomplex där faktorerna är starkt korrelerade med varandra och med art- och individantal av förnalevande snäckor. På lokaler med tillgängligt kalciumkarbonat kan snäckorna även extrahera detta direkt med sin fot. Eftersom det till stor del är markförnakalcium som utnyttjas, spelar de trädslag vars löv bildar förnan stor roll. Flera ädla lövträd (alm, lönn, ask, lind, sälg) anrikar kalcium som citrat, vilket är lättlösligt och lättillgängligt för molluskerna. Däremot anrikar bl.a. ek och bok kalcium som oxalat, vilket är svårlösligt och måste brytas ned innan snäckorna kan tillgodogöra sig det. På lokaler där de sistnämnda trädslagen dominerar är också molluskfaunan både art- och individfattigare än där de förstnämnda dominerar (för ytterligare information se bl.a. Wäreborn 1969, 1982). Härav följer också att förhållandena lokalt kring ett enda ädelt lövträd i en omgivande oligotrof miljö kan vara gynnsamma för landsnäckor och att sådana träd är oerhört betydelsefulla i ensartade, oligotrofa skogar (och barrskogsmonokulturer). I extrema kalkmiljöer, såsom alvarmarker och extremrikkärr, utgör inte kalcium någon begränsande faktor. I dessa, i Sverige ovanliga miljöer, lever ett antal sällsynta, specialiserade arter med mycket stort kalkbehov. Genom exploatering och förstöring av kalkbiotoper är flera av dessa arter starkt trängda, ett flertal återfinns bland de rödlistade arterna på den nationella hotlistan. Hög och jämn fuktighet i livsmiljön är mycket viktig för flertalet arter. De skallösa formerna (sniglar) har kommit ifrån kalkberoendet genom förlusten av skalet men har istället blivit mer beroende av stabila fuktighetsförhållanden i miljön. De är ekologiskt mindre specifika än snäckorna. 3

Det relativt stationära levnadssättet, skalets relativa ömtålighet och fuktighetskravet är faktorer, som förklarar behovet av skydd och en stabil livsmiljö. Mekanisk påverkan, såsom utdikning, ut- och kalhuggning, men även tramp av människor och djur, bete och körning med skogsmaskiner etc., har ofta en drastisk inverkan på landmolluskfaunan. Genom sin dåliga aktiva spridningsförmåga och sina speciella miljökrav har landmolluskerna en begränsad och långsam återhämtningsförmåga jämfört med förhållandet hos många andra ryggradslösa djur. Av detta framgår att många landmolluskarter är goda indikatorer på skoglig kontinuitet och att landmolluskfaunans sammansättning kan avslöja mycket om lokalens tidigare historia (Waldén 1998, von Proschwitz 2001a, se även Schikov 1984). En sammanfattning av landmolluskernas ekologiska krav, artdiversitet, hot etc. finns hos Hultengren & von Proschwitz (1988). Se även von Proschwitz (1993, 1995, 1998a, 1998b, 2001a, 2003, 2006), Hultengren & von Proschwitz (2001). 4. Metodik A. Insamlingsmetodik Vid provtagningarna har två metodiker använts: Dels s.k. semikvantitativ sållprovstagning. Kortfattat beskrivet utgår man från en volym av 20 liter förna, vilken tillvaratas selektivt, där man kan förvänta sig att molluskerna lever, inom en enhetlig biotop. Förnan sållas genom ett såll med maskvidd 10 x 10 mm, varefter man erhåller ca 1,5-3,0 liter sållgods vari snäckorna anrikats. På laboratoriet ställs sållgodset att lufttorka långsamt. Därefter delas provet upp i fraktioner, ur vilka snäckorna plockas ut manuellt under förstoringsglas. Detta är ett mycket tidsödande moment, men det är nödvändigt att det görs med stor noggrannhet, för att man ska få ut alla småsnäckor ur de fina fraktionerna. Många arter är endast en till några få millimeter stora, deras ungstadier ännu mindre. Ett prov från en rik kalkbiotop kan innehålla flera tusen snäckor. På vissa lokaler användes istället en mindre tidskrävande metodik: Tidsbegränsad kvalitativ plockinsamling begränsad till 30 minuter. Denna tillgår så, att man i biotopen för hand eftersöker snäckorna på de punkter där man erfarenhetsmässigt vet att de kan förekomma. Dessutom sker insamling genom att snäckorna bankas ut ur förna, mossa och annan markvegetation i en plåtbunke. Olika insamlingsmetoder för landlevande mollusker och deras tillämplighet i olika fall diskuteras ingående hos von Proschwitz (1998c). Relativ abundans för de eftersökta arterna anges under respektive objekt nedan som: 1 exemplar = 1 2-9 exemplar = 2 10-99 exemplar = 3 100-999 exemplar = 4 Endast tomskal = + Efter avslutad provtagning görs en noggrann beskrivning av undersökningspunktens geomorfologi, vegetation, förna etc. B. Arbetet med de insamlade proverna på laboratoriet 4

Erhållna snäckor från sållprov artbestäms, sorteras på döda och levande exemplar samt åldersklassificeras med hjälp av en stereolupp. Upp till 50 gångers förstoring är nödvändig för bedömning av vissa karaktärer. Alla funna arter noteras, speciell uppmärksamhet ges åt rödlistade och sällsynta arter, eftersom dessa ger ytterligare information om de undersökta objektens värde. C. Nomenklatur Nomenklaturen i denna rapport följer Falkner, Bank & von Proschwitz (2001). Det är nödvändigt att uppdatera det svenska namnbruket i enlighet med denna, av CLECOM-gruppen (Checklist of European COntinental Mollusca) publicerade checklista för norra, västra och mellersta Europas land- och sötvattensmollusker. De svenska trivialnamnen följer Gärdenfors (1996) för landsnäckorna och von Proschwitz (2001d) för sötvattenssnäckorna. D. Mätning av ph-värde På de lokaler där sållprov togs mättes ph på färsk förna kolorimetriskt med universalindikatorvätska (Weibull Ltd). Med hjälp av en färgskala skattas värdet med fyra ¼-intervall inom varje hel enhet (ex.: 5; >5; 5,5; <6). Två mätningar gjordes per lokal/prov, om dessa avviker från varandra anges båda värdena. E. Koordinater Koordinater, enligt Rikets Nät, har för varje undersökt punkt bestämts med GPS-metodik i fält. 5

5. Resultat: Undersökta objekt och kommentarer till faunan Lägesangivelserna nedan ges enligt gröna versionen av topografiska kartan (1: 50.000). Lokalernas läge framgår av de inlagda kartavsnitten (Fig. 2, 3). Eventuell rödlistningskategori anges enligt senaste versionen av den nationella rödlistan (Bjelke et al. 2010). Andra, särskilt anmärkningsvärda arter anges med! Fig. 2 Rya åsar / undersökta lokaler. 6

Fig. 2 Älmås / undersökta lokaler. 7

I. Rya Åsar: Undersökta objekt och funna arter Lokalnummer: 1 Läge: Borås, Caroli s:n, 250 m SV om Rya klint. Koordinater: Rn 6406627/1328388. ph kolor 1992 : < 5; 2010 : 4,5. Undersökningsdatum: 2010-08-30 T. v. Proschwitz. Tidigare undersökning: 1992-10-01 T. v. Proschwitz. Undersökningsmetodik: Semikvantitativ sållning av 20 liter förna. Biotopbeskrivning: Upptill i blockströdd OSO-sluttning. Grova block. Gammal granskog med spridda inslag av ek, hassel, någon rönnbuske. Sparsam markvegetation av blåbär mossor, något gräs, harsyra. Vid block stensöta. Något ekförna. Enstaka fallna gamla stammar och grenar. Anträffade arter: Relativ abundans: Landsnäckor: Acanthinula aculeata (O. F. Müller) [taggsnäcka] + Columella aspera Waldén [strävskruvsnäcka] 2 Cochlodina laminata (Montagu) [slätspolsnäcka] 1 Clausilia bidentata (Ström) [strimspolsnäcka] 1 Discus rotundatus (O. F. Müller) [fläckdisksnäcka] 2 Discus ruderatus (W. Hartmann) [trubbdisksnäcka] + Vitrea crystallina (O. F. Müller) [större kristallsnäcka] + Euconulus fulvus (O. F. Müller) [allmän konsnäcka] 2 Oxychilus alliarius (Miller) [löksnäcka] 1 Nesovitrea hammonis (Ström) [strimglanssnäcka] 1 Nesovitrea petronella (L. Pfeiffer) [vitglanssnäcka] 2 Antal arter: 11 Sniglar: Arion ater (Linnaeus) [svart skogssnigel] 1 Arion fuscus (O. F. Müller) [brun skogssnigel] 2 Lehmannia marginata (O. F. Müller) [trädsnigel] 2 Malacolimax tenellus (O. F. Müller) [svampsnigel] 2 Antal arter: 4 Totalt antal arter: 11 landsnäckor, 4 sniglar. Kommentarer till faunan: Lokalen hyser fortfarande en tämligen rik molluskfauna med krävande arter som Acanthinula aculeata (taggsnäcka) och Nesovitrea petronella (vitglanssnäcka), men faunan har utarmats sedan 1992 och det totala artantalet för snäckorna har sjunkit från 20 till 11. En rad fordringsfulla arter som Columella edentula (slät skruvsnäcka), Vertigo pusilla (dvärggrynsnäcka) och Aegopinella pura (mindre skogsglanssnäcka) likasom den rödlistade och sällsynta Spermodea lamellata (lamellsnäcka) Även ett antal allmännare arter som Vertigo substriata (strimgrynsnäcka) och Punctum pygmaeum (punktsnäcka) kunde inte påvisas 2010. Orsaken är troligen försurningspåverkan det 1992 redan låga ph-värdet har sedan 1992 sjunkit med ¼-enhet, vilket utarmat 8

snäckfaunan. Troligtvis var flera av de försvunna arterna på starkt reträtt redan 1992. Vegetationen på lokalen tycks också mer grandominerad, vilket kan ha lett till minskad produktion av gynnsam lövförna. Skötselrekommendationer: Om möjligt gynna ädla lövträd, minska dominansen av gran. Lokalnummer: 2 Läge: Borås, Caroli s:n, 150 m S om Rya klint. Koordinater: Rn 6406765/1328454. ph kolor 1992 : 4,5; 2010 : 5. Undersökningsdatum: 2010-08-27 T. v. Proschwitz. Tidigare undersökning: 1992-10-01 T. v. Proschwitz. Undersökningsmetodik: Semikvantitativ sållning av 20 liter förna. Biotopbeskrivning: Ekskog i grovblockig SO-slutting. Rikligt inslag av lind, något gran, hassel, yngre lind. I vissa partier bar jord med pinnförna. I blockigare partier majbräken, hallon, harsyra, skogsstjärna, även blåbär, gräs. Vid block skogssallad, stinknäva, stensöta. Riklig ek-lindförna mellan block. Enstaka fallna stammar av ek, lind. Anträffade arter: Relativ abundans: Landsnäckor: Carychium tridentatum (Risso) [skogsdvärgsnäcka] 1 Cochlicopa lubrica (O. F. Müller) [allmän agatsnäcka] 1 Columella edentula (Draparnaud) [slätskruvsnäcka] 2 Columella aspera Waldén [strävskruvsnäcka] 2 Vertigo substriata (Jeffreys) [strimgrynsnäcka] 2 Cochlodina laminata (Montagu) [slätspolsnäcka] 2 Clausilia bidentata (Ström) [strimspolsnäcka] 2 Punctum pygmaeum (Draparnaud) [punktsnäcka] 3 Discus rotundatus (O. F. Müller) [fläckdisksnäcka] 2 Euconulus fulvus (O. F. Müller) [allmän konsnäcka] 2 Oxychilus alliarius (Miller) [löksnäcka] 2 Oxychilus cellarius (O. F. Müller) [källarglanssnäcka] + Aegopinella pura (Alder) [mindre skogsglanssnäcka] 2 Aegopinella nitidula (Draparnaud) [större skogsglanssnäcka] 1 Nesovitrea hammonis (Ström) [strimglanssnäcka] 2 Nesovitrea petronella (L. Pfeiffer) [vitglanssnäcka] 2 Vitrina pellucida (O. F. Müller) [glassnäcka] 1 Arianta arbustorum (Linnaeus) [fläckig lundsnäcka] 1 Antal arter: 18 Sniglar: Arion ater (Linnaeus) [svart skogssnigel] 1 Arion fuscus (O. F. Müller) [brun skogssnigel] 1 Arion fasciatus (Nilsson) [parksnigel] 1 Arion silvaticus Lohmander [vitsidig skogssnigel] 1 Lehmannia marginata (O. F. Müller) [trädsnigel] 2 Malacolimax tenellus (O. F. Müller) [svampsnigel] 2 9

Antal arter: 6 Totalt antal arter: 18 landsnäckor, 6 sniglar. Kommentarer till faunan: Lokalen hyser en artrik och diversifierad molluskfauna med flera mera krävande arter som Carychium tridentatum (skogsdvärgsnäcka), Columella edentula (slätskruvsnäcka), Aegopinella pura (mindre skogsglanssnäcka) och Nesovitrea petronella (vitglanssnäcka). Dessutom förekommer den ännu mer fordringsfulla och sällsynta Aegopinella nitidula (större skogsglanssnäcka), vilken inte påträffades här 1992. Också den tämligen krävande och sällsynta Oxychilus cellarius (källarglanssnäcka) är ny för lokalen. I övrigt är molluskfaunan vid de båda provtagningstillfällena mycket likartad. De sällsyntare arterna kan ha förbisetts p.g.a. låg numerär 1992. Förnans ph-värde var 2010 ½ enhet högre än 1992, vilket tyder på att markkemin förbättrats något. Skötselrekommendationer: Fri utveckling som rik, ädellövlund. Övervaka granens utveckling, röj försiktigt bort gran om nödvändigt. Lokalnummer: 3 Läge: Borås, Caroli s:n, Björnbo lund, 300 m NO om Björnbostugan. Koordinater: Rn 6406022/1328358. Undersökningsdatum: 2010-08-26 T. v. Proschwitz. Tidigare undersökning: 1992-10-01 T. v. Proschwitz. Undersökningsmetodik: Kvalitativ plockinsamling 30 minuter. Biotopbeskrivning: Öppet, kortslaget ängsparti med talrika odlingsrösen. På dessa ek, hassel, ung lönn. Något hallon, gräs, blåbär, liljekonvalj, även springkorn, mossor, ängsörter. Anträffade arter: Relativ abundans: Landsnäckor: Carychium tridentatum Risso [skogsdvärgsnäcka] 1 Cochlicopa lubrica (O. F. Müller) [allmän agatsnäcka] 2 Vallonia excentrica Sterki [hedgrässnäcka] + Discus rotundatus (O. F. Müller) [fläckdisksnäcka] 2 Euconulus fulvus (O. F. Müller) [allmän konsnäcka] 1 Nesovitrea hammonis (Ström) [strimglanssnäcka] 1 Vitrina pellucida (O. F. Müller) [glassnäcka] 2 Fruticicola fruticum (O. F. Müller) [busksnäcka] + Arianta arbustorum (Linnaeus) [fläckig lundsnäcka] 1 Cepaea hortensis (O. F. Müller) [trädgårdssnäcka] + Antal arter: 10 Sniglar: Arion ater (Linnaeus) [svart skogssnigel] 2 Arion vulgaris (Moquin-Tandon) [spansk skogssnigel] 2 Arion silvaticus Lohmander [vitsidig skogssnigel] 1 Limax cinereoniger Wolf [gråsvart kölsnigel] 1 Limax maximus (Linnaeus) [pantersnigel] 1 Deroceras agreste (Linnaeus) [ängssnigel] 2 10

Deroceras reticulatum (O. F. Müller) [åkersnigel] 1 Antal arter: 7 Totalt antal arter: 10 landsnäckor, 7 sniglar. Kommentarer till faunan: Flertalet av arterna påträffades i odlingsrösena, vilka fungerar som refugier för lund- och skogslevande mollusker i denna typ av öppet odlingslandskap. Karakteristisk för öppna, betade ängsbiotoper är Vallonia excentrica (hedgrässnäcka). För halvöppna randzoner karakteristisk är Fruticicola fruticum (busksnäcka), arten i dag missgynnad på många håll, p.g.a. ändrade jordbruksformer. Kulturspridda sniglar är Limax maximus (pantersnigel) och Arion vulgaris (spansk skogssnigel). Den senare arten är ett klart negativt inslag som inkommit på lokalen sedan 1992. Genom sin massförökningsförmåga och aggressiva ätbeteende kan den ofta påverka övrig fauna, och även floran, negativt. Skötselrekommendationer: Området bör hävdas i nuvarande omfattning för att bibehålla karaktären av öppet odlingslandskap med odlingsrösen. Enstaka ädla lövträd och buskar på och vid odlingsrösena bör gynnas. Lokalnummer: 4 Läge: Borås, Caroli s:n, Björnbo lund, 200 m NNO om Björnbostugan. Koordinater: Rn 6405924/1328386. ph kolor 2010 : <6. Undersökningsdatum: 2010-08-26 T. v. Proschwitz. Tidigare undersökning: 1992-10-01 T. v. Proschwitz. Undersökningsmetodik: Semikvantitativ sållning av 20 litet förna. Biotopbeskrivning: Ädellövskog (tidigare hagmark) i delvis blockig luta mot O. Grupper av alm, enstaka ask, lind, björk, något gran. Riklig undervegetation av hassel, unga lindar. Rik markvegetaion av blåsippor, harsyra, majbräken, träjon, hultbräken, skogsnäva, vänderot, springkorn, asktelningar, humleblomster. Jordmossor. Huvudsakligen pinnförna. Enstaka fallna stammar. Fuktigt, neråt övergående i alkärr. Anträffade arter: Relativ abundans: Landsnäckor: Carychium minimum O. F Müller [ängsdvärgsnäcka] 2 Carychium tridentatum (Risso) [skogsdvärgsnäcka] 2 Cochlicopa lubrica (O. F. Müller) [allmän agatsnäcka] 2 Columella edentula (Draparnaud) [slätskruvsnäcka] 3 Vertigo substriata (Jeffreys) [strimgrynsnäcka] 1 Cochlodina laminata (Montagu) [slätspolsnäcka] 3 Clausilia bidentata (Ström) [strimspolsnäcka] 1 Punctum pygmaeum (Draparnaud) [punktsnäcka] 3 Discus rotundatus (O. F. Müller) [fläckdisksnäcka] 3 Euconulus fulvus (O. F. Müller) [allmän konsnäcka] 1 Oxychilus alliarius (Miller) [löksnäcka] 2 Aegopinella pura (Alder) [mindre skogsglanssnäcka] 3 Nesovitrea hammonis (Ström) [strimglanssnäcka] 2 Nesovitrea petronella (L. Pfeiffer) [vitglanssnäcka] 2 11

Vitrina pellucida (O. F. Müller) [glassnäcka] 2 Trochulus hispidus (Linnaeus) [skäggsnäcka] + Monachoides incarnatus (O. F. Müller)[bokskogsnäcka] 2! Arianta arbustorum (Linnaeus) [fläckig lundsnäcka] 2 Cepaea hortensis (O. F. Müller) [trädgårdssnäcka] + Antal arter: 19 Sniglar: Arion ater (Linnaeus) [svart skogssnigel] 2 Arion vulgaris (Moquin-Tandon) [spansk skogssnigel] 2 Arion fuscus (O. F. Müller) [brun skogssnigel] 2 Arion fasciatus (Nilsson) [parksnigel] 1 Arion circumscriptus Johnston [gråsidig skogssnigel] 1 Arion silvaticus Lohmander [vitsidig skogssnigel] 2 Arion distinctus Mabille [trädgårdssnigel] 1 Lehmannia marginata (O. F. Müller) [trädsnigel] 1 Malacolimax tenellus (O. F. Müller) [svampsnigel] 1 Deroceras reticulatum (O. F. Müller) [åkersnigel] 2 Antal arter: 10 Totalt antal arter: 19 landsnäckor, 10 sniglar. Kommentarer till faunan: Lokalen hyser en artrik fauna som utgör en blandning av allmänna arter, krävande lundarter och kulturspridda element. Till den mellersta kategorin hör Carychium tridentatum (skogsdvärgsnäcka), Columella edentula (slätskruvsnäcka), Aegopinella pura (mindre skogsglanssnäcka) och Nesovitrea petronella (vitglanssnäcka). Anmärkningsvärd är också förekomsten av den i denna del av Västergötland mycket sällsynta Monachoides incarnatus (bokskogssnäcka). Den hygrofila Carychium minimum (ängsdvärgsnäcka) förkommer i områdets fuktigare stråk. Molluskerna är huvudsakligen koncentrerade till odlingsrösena, och förutsättningen för den artrika faunan (jämfört med föregående lokal) är den goda. Viktiga faktorer är den konstanta markfuktigheten och den större slutenheten. Kulturspridda arter är snäckan Trochulus hispidus (skäggsnäcka) och sniglarna Arion distinctus (trädgårdssnigel) och Arion vulgaris (spansk skogssnigel). Den sistnämnda arten har inkommit på lokalen sedan 1992 och är ett klart negativt element. Genom sin förmåga till massförökning är den ett hot mot övrig fauna. Skötselrekommendationer: Området bör få behålla sin karaktär av igenvuxna, fuktiga lövängar kulturpåverkad lund. Inga ingrepp som påverkar områdets hydrologi bör tillåtas. Genom förekomsten av den sällsynta Monachoides incarnatus (bokskogssnäcka) har lokalen högt skyddsvärde. Lokalnummer: 5 Läge: Borås, Caroli s:n, Björnbo lund, 200 m NNO om Björnbostugan. Koordinater: Rn 6405956/1328300. ph kolor 1992 : 5; 2010 : 5,5. Undersökningsdatum: 2010-08-26 T. v. Proschwitz. Tidigare undersökning: 1992-10-01 T. v. Proschwitz. Undersökningsmetodik: Semikvantitativ sållning av 20 litet förna. 12

Biotopbeskrivning: Delvis starkt uthuggen ädellöv-ekskog i grovblockig sluttning mot ONO. Dominerande ek, inslag av lind, rönn, hassel, enstaka granar. Ställvis uppslag av sälg, rönn, brakved. Ställvis rikligt hallon. Liljekonvalj, harsyra, träjon, ekbräken, ställvis blåbär. Vid block mossrikt, här även stensöta. Starkt öppnat och uthugget. Stubbar, lokalt kvarlämnade grenar, ris. Här även springkorn. Anträffade arter: Relativ abundans: Landsnäckor: Carychium tridentatum Risso [skogsdvärgsnäcka] 2 Cochlicopa lubrica (O. F. Müller) [allmän agatsnäcka] 2 Vallonia pulchella (O. F. Müller) [ängsgrässnäcka] + Columella aspera Waldén [strävskruvsnäcka] 3 Cochlodina laminata (Montagu) [slätspolsnäcka] 3 Macrogastra plicatula (Draparnaud) [mångtandspolsnäcka] 2 Clausilia bidentata (Ström) [strimspolsnäcka] 1 Punctum pygmaeum (Draparnaud) [punktsnäcka] 2 Discus rotundatus (O. F. Müller) [fläckdisksnäcka] 1 Euconulus fulvus (O. F. Müller) [allmän konsnäcka] 3 Nesovitrea hammonis (Ström) [strimglanssnäcka] 3 Nesovitrea petronella (L. Pfeiffer) [vitglanssnäcka] 2 Vitrina pellucida (O. F. Müller) [glassnäcka] 2 Arianta arbustorum (Linnaeus) [fläckig lundsnäcka] 1 Antal arter: 14 Sniglar: Arion ater (Linnaeus) [svart skogssnigel] 1 Arion vulgaris (Moquin-Tandon) [spansk skogssnigel] 1 Arion fuscus (O. F. Müller) [brun skogssnigel] 2 Arion fasciatus (Nilsson) [parksnigel] 1 Arion silvaticus Lohmander [vitsidig skogssnigel] 1 Limax cinereoniger Wolf [gråsvart kölsnigel] 1 Limax maximus (Linnaeus) [pantersnigel] 1 Lehmannia marginata (O. F. Müller) [trädsnigel] 2 Malacolimax tenellus (O. F. Müller) [svampsnigel] 2 Deroceras reticulatum (O. F. Müller) [åkersnigel] 2 Antal arter: 10 Totalt antal arter: 14 landsnäckor, 10 sniglar. Kommentarer till faunan: Trots att lokalen delvis förändrats genom omfattande uthuggning i vissa partier, förekommer fortfarande en del krävande lundelement som Macrogastra plicatula (mångtandspolsnäcka) och Vallonia pulchella (ängsgrässnäcka) båda ovanliga i området. Ingen av dessa arter påträffades vid undersökningarna 1992, detta troligen på att deras förekomster är begränsade och populationerna små. Att små, känsliga förnalevande arter som Carychium tridentatum (skogsdvärgsnäcka) och Punctum pygmaeum (punktsnäcka) förekommer tämligen talrikt visar på att lokalen fortfarande hyser partier med tämligen god kontinuitet i förnabildningen. Å andra sidan kunde andra mera krävande arter som insamlades 1992, som Aegopinella pura (mindre skogsglanssnäcka) och Vitrea crystallina (större kristallsnäcka) inte påvisas 2010. De människospridda arterna Limax maximus (pantersnigel) 13

och Arion vulgaris (spansk skogssnigel) har inkommit på lokalen sedan 1992. Den sistnämnda är ett klart negativt element, eftersom den genom sin förmåga till massförökning utgör ett hot mot övrig fauna. Skötselrekommendationer: Inga ytterligare hygges- eller gallringsingrepp bör göras på lokalen. Om möjligt bör en återgång till en mera sluten lövskogsbiotop tillåtas. I nedre delen bör en jämn översång, gärna med en buskzon, till den öppnare hagmarken eftersträvas. Lokalnummer: 6 Läge: Borås, Caroli s:n, 250 m S om Björnbostugan. Koordinater: Rn 6405556/1328270. Undersökningsdatum: 2010-08-26 T. v. Proschwitz. Tidigare undersökning: 1992-10-01 T. v. Proschwitz. Undersökningsmetodik: Kvalitativ plockinsamling 30 minuter. Biotopbeskrivning: Odlingsröse-stenmur mellan vägen och ovanför liggande ängsmark. Spridda björk, rönn, asp, hassel, druvfläder. Hallon, något nässlor, träjon, stensöta, bergdunört, något harsyra. Riklig mosspåväxt. Mellan blocken ansamlad förna. Anträffade arter: Relativ abundans: Landsnäckor: Cochlicopa lubrica (O. F. Müller) [allmän agatsnäcka] 2 Discus rotundatus (O. F. Müller) [fläckdisksnäcka] 2 Cochlodina laminata (Montagu) [slätspolsnäcka] 1 Euconulus fulvus (O. F. Müller) [allmän konsnäcka] 1 Aegopinella pura (Alder) [mindre skogsglanssnäcka] 2 Nesovitrea hammonis (Ström) [strimglanssnäcka] 2 Nesovitrea petronella (L. Pfeiffer) [vitglanssnäcka] 2 Vitrina pellucida (O. F. Müller) [glassnäcka] 2 Fruticicola fruticum (O. F. Müller) [busksnäcka] + Monachoides incarnatus (O. F. Müller)[bokskogssnäcka] 2! Arianta arbustorum (Linnaeus) [fläckig lundsnäcka] 2 Cepaea hortensis (O. F. Müller) [trädgårdssnäcka] + Antal arter: 12 Sniglar: Arion ater (Linnaeus) [svart skogssnigel] 1 Arion fuscus (O. F. Müller) [brun skogssnigel] 2 Arion silvaticus Lohmander [vitsidig skogssnigel] 1 Lehmannia marginata (O. F. Müller) [trädsnigel] 1 Malacolimax tenellus (O. F. Müller) [svampsnigel] 1 Deroceras agreste (Linnaeus) [ängssnigel] 1 Antal arter: 6 Totalt antal arter: 12 landsnäckor, 6 sniglar. Kommentarer till faunan: Trots att flera släkten med mindre arter (Carychium, Columella, Vertigo, Punctum) saknas i faunan, vilket tyder på dålig kontinuitet i markförnaskiktet, så 14

finns på lokalen flera krävande lundarter som Aegopinella pura (mindre skogsglanssnäcka), Nesovitrea petronella (vitglanssnäcka) och Fruticicola fruticum (busksnäcka) den sistnämnda arten är typisk för halvöppna randzoner och buskmark. Lokalens mest intressanta art är dock den i denna del av Västergötland mycket sällsynta Monachoides incarnatus (bokskogssnäcka) arten insamlades inte på lokalen 1992. Sällsynta arter med geografiskt begränsad utbredning och låg abundans kan vara svåra att påvisa vid varje provtagningstillfälle. Skötselrekommendationer: Lokalen bör ha kvar sin prägel av odlingsröse med spridda träd, buskar. Försiktig röjning kan genomföras om området tenderar att växa igen helt. Förekomsten av den mycket sällsynta Monachoides incarnatus (bokskogssnäcka) ger lokalen högt skyddsvärde. Lokalnummer: 7 Läge: Sandhult s:n, 500 m NNO om Almenäs. Koordinater: Rn 6408374/1329350. Undersökningsdatum: 2010-08-26 T. v. Proschwitz. Tidigare undersökning: 1992-10-01 T. v. Proschwitz. Undersökningsmetodik: Kvalitativ plockinsamling 30 minuter. Biotopbeskrivning: Gammal granskog i flackt kuperad teräng. Spridda stora block. Träjon, skogsbräken, harsyra, skogsstjärna. På block även stensöta. Rikligt blåbärsris, gräs. Mossrikt Spår efter gallring. Mot N gränsande mot uthuggen yta med hallon, sly av rönn. Anträffade arter: Relativ abundans: Landsnäckor: Columella aspera Waldén [strävskruvsnäcka] 3 Discus rotundatus (O. F. Müller) [fläckdisksnäcka] 1 Oxychilus alliarius (Miller) [löksnäcka] + Nesovitrea petronella (L. Pfeiffer) [vitglanssnäcka] 1 Antal arter: 4 Sniglar: Arion fuscus (O. F. Müller) [brun skogssnigel] 2 Limax cinereoniger Wolf [gråsvart kölsnigel] 1 Malacolimax tenellus (O. F. Müller) [svampsnigel] 1 Antal arter: 3 Totalt antal arter: 4 landsnäckor, 3 sniglar. Kommentarer till faunan: Artfattig, karakteristisk barrskogsfauna med arter som Columella aspera (strävskruvsnäcka) och Oxychilus alliarius (löksnäcka). Troligen är faunan utarmad genom hyggesingrepp och möjligen också genom försurningspåverkan. Skötselrekommendationer: Fri utveckling. Lokalen har ur mollusksynpunkt inget skyddsvärde. 15

Lokalnummer: 8 LANDLEVANDE MOLLUSKER I NATURRESERVATEN RYA ÅSAR OCH ÄLMÅS, Läge: Sandhult s:n, 450 m NNV om Almenäs. Koordinater: Rn 6408422/1329217. Undersökningsdatum: 2010-08-26 T. v. Proschwitz. Tidigare undersökning: 1992-10-01 T. v. Proschwitz. Undersökningsmetodik: Kvalitativ plockinsamling 30 minuter. Biotopbeskrivning: Delvis uthuggen granskog i flack O-sluttning. Blåbär, örnbräken, gräs, mossor. I gläntor vid block något hallon. Enstaka stubbar, grenar. Anträffade arter: Relativ abundans: Landsnäckor: Cochlicopa lubrica (O. F. Müller) [allmän agatsnäcka] 1 Columella aspera Waldén [strävskruvsnäcka] 3 Vertigo ronnebyensis (Westerlund) [skogsgrynsnäcka] 1 Arianta arbustorum (Linnaeus) [fläckig lundsnäcka] 1 Antal arter: 4 Sniglar: Arion fuscus (O. F. Müller) [brun skogssnigel] 2 Antal arter: 1 Totalt antal arter: 4 landsnäckor, 1 snigel. Kommentarer till faunan: Lokalen är sedan 1992 starkt förändrad genom uthuggning. Detta har lett till att flera arter som påträffades 1992 inte kunde påvisas 2010, bl.a. de båda spolsnäckorna Cochlodina laminata (slätspolsnäcka) och Clausilia bidentata (strimspolsnäcka). Dock har den ofta för skogliga ingrepp oftast känsliga Vertigo ronnebyensis (skogsgrynsnäcka) överlevt. Skötselrekommendationer: Fri utveckling. Lokalen har ur mollusksynpunkt lågt skyddsvärde. Lokalnummer: 9 Läge: Borås, Caroli s:n, 100 m O om Rya klint. Koordinater: Rn 6406842/1328649. ph kolor 1992 : 5; 2010 : 5,5. Undersökningsdatum: 2010-08-30 T. v. Proschwitz. Tidigare undersökning: H. W. Waldén 1962-09-08; 1992-10-08 T. v. Proschwitz. Undersökningsmetodik: Semikvantitativ sållning av 20 liter förna. Biotopbeskrivning: Ädellövskog i brant, blockig OSO-sluttning. Dominerande lind, inslag av lönn, ek, lokalt riklig hassel, lindbuskar. Rik men tämligen sparsam markvegetation av träjon, majbräken, ekbräken. Inslag av myskmadra, skogssallad, harsyra, lundgröe. Nertill i gläntor hallon. Sprinkorn. Blocken mossövervuxna, här även stensöta. Riklig lind-lönnförna mellan block. Rikligt med fallna grenar, enstaka stammar. 16

Anträffade arter: Relativ abundans: Landsnäckor: Carychium tridentatum Risso [skogsdvärgsnäcka] + Cochlicopa lubrica (O. F. Müller) [allmän agatsnäcka] 2 Cochlicopa lubricella (Rossmässler) [mindre agatsnäcka] 1 Zoogenetes harpa (Say) [blåbärssnäcka] 1! Acanthinula aculeata (O. F. Müller) [taggsnäcka] + Spermodea lamellata (Jeffreys) [lamellsnäcka] 2 NT Columella edentula (Draparnaud) [slätskruvsnäcka] + Columella aspera Waldén [strävskruvsnäcka] 2 Vertigo substriata (Jeffreys) [strimgrynsnäcka] 3 Vertigo pygmaea (Draparnaud) [ängsgrynsnäcka] 1 Vertigo alpestris Alder [rösegrynsnäcka] 1 Vertigo pusilla O. F. Müller [dvärggrynsnäcka] 2 Cochlodina laminata (Montagu) [slätspolsnäcka] 2 Macrogastra plicatula (Draparnaud) [mångtandspolsnäcka] 2 Macrogastra ventricosa (Draparnaud) [bukspolsnäcka] 1 NT Clausilia bidentata (Ström) [strimspolsnäcka] 3 Punctum pygmaeum (Draparnaud) [punktsnäcka] 3 Discus rotundatus (O. F. Müller) [fläckdisksnäcka] 3 Vitrea crystallina (O. F. Müller) [större kristallsnäcka] 3 Euconulus fulvus (O. F. Müller) [allmän konsnäcka] 1 Oxychilus alliarius (Miller) [löksnäcka] 2 Oxychilus cellarius (O. F. Müller) [källarglanssnäcka] 2 Aegopinella pura (Alder) [mindre skogsglanssnäcka] 2 Aegopinella nitidula (Draparnaud) [större skogsglanssnäcka] 3! Nesovitrea hammonis (Ström) [strimglanssnäcka] 2 Nesovitrea petronella (L. Pfeiffer) [vitglanssnäcka] 2 Vitrina pellucida (O. F. Müller) [glassnäcka] 1 Helicigona lapicida (Linnaeus) [linssnäcka] + Arianta arbustorum (Linnaeus) [fläckig lundsnäcka] 2 Antal arter: 29 Sniglar: Arion ater (Linnaeus) [svart skogssnigel] 1 Arion fuscus (O. F. Müller) [brun skogssnigel] 2 Arion fasciatus (Nilsson) [parksnigel] 1 Arion silvaticus Lohmander [vitsidig skogssnigel] 2 Limax cinereoniger (Wolf) [gråsvart kölsnigel] 1 Lehmannia marginata (O. F. Müller) [trädsnigel] 2 Malacolimax tenellus (O. F. Müller) [svampsnigel] 2 Antal arter: 7 Totalt antal arter: 29 landsnäckor, 7 sniglar. Kommentarer till faunan: Lokalen hyser en unikt artrik och diversifiera landmolluskfauna med hela 29 arter (!). Faunan omfattar en rad tämligen krävande lundarter som Cochlicopa lubricella (mindre agatsnäcka), Acanthinula aculeata (taggsnäcka), Columella edentula (slätskruvsnäcka), Vertigo pusilla (dvärggrynsnäcka), Vertigo alpestris (rösegrynsnäcka), 17

Macrogastra plicatula (mångtandspolsnäcka) och Aegopinella pura (mindre skogsglanssnäcka). Dessutom förekommer flera sällsynta-mycket sällsynta arter som Oxychilus cellarius (källarglanssnäcka) och Aegopinella nitidula (större skogsglanssnäcka). Den isolerade förekomsten av den mycket sällsynta och rödlistade Macrogastra ventricosa (bukspolsnäcka) är mycket anmärkningsvärd. Förekomsten av den mycket kontinuitestkrävande, sällsynta och rödlistade Spermodea lamellata (lamellsnäcka) är också anmärkningsvärd. Ytterligare en art förtjänar att nämnas, nämligen Zoogenetes harpa (blåbärssnäcka), ett nordligt-kontinentalt element med sydliga utpostförekomster på Rya Åsar. Arten lever på oligotraofa öar i den i övrigt rika biotopen. Skötselrekommendationer: Fri utveckling som rik ädellövskog i rasbrant. Inga skogliga ingrepp bör förekomma i detta område. Besökare i reservatet bör kanaliserad bort från denna del av branten. Genom sin unika fauna har lokalen mycket högt skyddsvärde. Lokalnummer: 10 Läge: Sandhult s:n, Korpberget, 450 m OSO om Adamsbro. Koordinater: Rn 6408623/ 1329699. Undersökningsdatum: 2010-08-27 T. v. Proschwitz. Tidigare undersökning: 1992-10-08 T. v. Proschwitz. Undersökningsmetodik: Kvalitativ plockinsamling 30 minuter. Biotopbeskrivning: Grovblockig rasbrant nedanför brant stup mot SO. Ek, gran, inslag av björk, rönn, asp. Starkt påverkat av hygges- och röjningsingrepp i olika omgångar. I stora partier dominerande blåbär, gräs, även harsyra, majbräken, träjon. Mossrikt. På block stensöta. Dominerande ekförna. Enstaka fallna stammar. Anträffade arter: Relativ abundans: Landsnäckor: Columella aspera Waldén [strävskruvsnäcka] 2 Vertigo ronnebyensis (Westerlund) [skogsgrynsnäcka] 2 Discus rotundatus (O. F. Müller) [fläckdisksnäcka] 2 Euconulus fulvus (O. F. Müller) [allmän konsnäcka] 2 Oxychilus alliarius (Miller) [löksnäcka] 1 Nesovitrea hammonis (Ström) [strimglanssnäcka] 2 Arianta arbustorum (Linnaeus) [fläckig lundsnäcka] 2 Antal arter: 7 Sniglar: Arion fuscus (O. F. Müller) [brun skogssnigel] 2 Lehmannia marginata (O. F. Müller) [trädsnigel] 2 Malacolimax tenellus (O. F. Müller) [svampsnigel] 1 Antal arter: 3 Totalt antal arter: 7 landsnäckor, 3 sniglar. Kommentarer till faunan: Lokalen hyser en ordinär, utarmad skogsfauna, med Vertigo ronnenbyensis (skogsgrynsnäcka) som enda intressanta inslag i dag. Faunan var påverkad genom påverkan av olika ingrepp redan 1992, och 2010 befanns fauna vara ytterligare 18

utarmad. Den tämligen känsliga och mycket sällsynta arten Zoogenetes harpa (blåbärssnäcka) som påträffades på lokalen 1992, kunde inte påvisas 2010. På 1920-talet fann B. Sundler en rik molluskfauna med en isolerad förekomst av den i Sydsverige mycket sällsynta och rödlistade Clausilia dubia (gitterspolsnäcka) nedanför Korpberget. På 1960-talet kunde arten inte påvisas och alla senare försök har varit fruktlösa. Exploatering för byggnation av fritidshus och olika skogliga ingrepp har starkt förändrat hela området. Skötselrekommendationer: Fri utveckling. Lokalen har ur mollusksynpunkt lågt skyddsvärde. Lokalnummer: 11 Läge: Bredared s:n, Fornesjö, 150 m SV om Måndalen. Koordinater: Rn 6408095/1327217. ph kolor 1992 : <6; 2010 : <6. Undersökningsdatum: 2010-08-26 T. v. Proschwitz. Tidigare undersökning: 1992-10-08 T. v. Proschwitz. Undersökningsmetodik: Semikvantitativ sållning av 20 liter förna. Biotopbeskrivning: Rikt blandskogsparti i brant, grovblockig OSO-sluttning med grönstensinslag. Delvis översilade, mycket blöta partier. Upptill högt, lodrät stup. Gran, rönn, asp, sälg, enstaka yngre lönn, ask, riklig hassel. Rik undervegetation av skogsbräken, träjon, hultbräken, ekbräken, skogssallad, stinknäva, mellanhäxört, myskmadra. Även partier med lingon, blåbär, stensöta, gräs. Mycket mossrikt, blocken starkt övervuxna. Mellan blocken fuktig sälg-aspförna. Enstaka fallna stammar. Anträffade arter: Relativ abundans: Landsnäckor: Carychium minimum O. F. Müller [ängsdvärgsnäcka] 2 Carychium tridentatum (Risso) [skogsdvärgsnäcka] 3 Cochlicopa lubrica (O. F. Müller) [allmän agatsnäcka] 3 Acanthinula aculeata (O. F. Müller) [taggsnäcka] 3 Spermodea lamellata (Jeffreys) [lamellsnäcka] 3 NT Columella edentula (Draparnaud) [slätskruvsnäcka] 3 Columella aspera Waldén [strävskruvsnäcka] 2 Vertigo substriata (Jeffreys) [strimgrynsnäcka] 2 Vertigo ronnebyensis (Westerlund) [skogsgrynsnäcka] 1 Vertigo alpestris Alder [rösegrynsnäcka] 1 Vertigo pusilla O. F. Müller [dvärggrynsnäcka] 1 Cochlodina laminata (Montagu) [slätspolsnäcka] 3 Clausilia bidentata (Ström) [strimspolsnäcka] 3 Punctum pygmaeum (Draparnaud) [punktsnäcka] 4 Discus rotundatus (O. F. Müller) [fläckdisksnäcka] 3 Discus ruderatus (W. Hartmann) [trubbdisksnäcka] 2 Vitrea crystallina (O. F. Müller) [större kristallsnäcka] 3 Euconulus fulvus (O. F. Müller) [allmän konsnäcka] 2 Oxychilus alliarius (Miller) [löksnäcka] + Aegopinella pura (Alder) [mindre skogsglanssnäcka] 3 Nesovitrea hammonis (Ström) [strimglanssnäcka] 2 19

Nesovitrea petronella (L. Pfeiffer) [vitglanssnäcka] 2 Vitrina pellucida (O. F. Müller) [glassnäcka] 1 Arianta arbustorum (Linnaeus) [fläckig lundsnäcka] 1 Antal arter: 24 Sniglar: Arion ater (Linnaeus) [svart skogssnigel] 1 Arion fuscus (O. F. Müller) [brun skogssnigel] 2 Arion silvaticus Lohmander [vitsidig skogssnigel] 2 Limax cinereoniger (Wolf) [gråsvart kölsnigel] 1 Lehmannia marginata (O. F. Müller) [trädsnigel] 2 Malacolimax tenellus (O. F. Müller) [svampsnigel] 1 Deroceras laeve (O. F. Müller) [sumpsnigel] 1 Antal arter: 7 Totalt antal arter: 24 landsnäckor, 7 sniglar. Kommentarer till faunan: Lokalen hyser en mycket artrik och diversifiera landmolluskfauna med hela 24 arter. Faunan omfattar en rad tämligen krävande lundarter som Acanthinula aculeata (taggsnäcka), Columella edentula (slätskruvsnäcka), Aegopinella pura (mindre skogsglanssnäcka) och Nesovitrea petronella (vitglanssnäcka). Förekomsten av hela fyra arter grynsnäckor (släktet Vertigo) tyder på god skoglig kontinuitet. Sluttningens mycket fuktigablöta karaktär visar sig i förekomsten av hygrofila arter som Carychium minimum (ängsdvärgsnäcka) och Deroceras laeve (sumpsnigel). De stabila hydrologiska förhållandena tillsammans med lång skoglig kontinuitet är förutsättningar för den individrika förekomsten av den mycket kontinuitestkrävande, sällsynta och rödlistade Spermodea lamellata (lamellsnäcka). Skötselrekommendationer: Fri utveckling som översilad-blöt blandskog i rasbrant. Inga skogliga ingrepp eller ingrepp som förändrar detta mycket känsliga områdes hydrologi bör förekomma. Tramp i bör undvikas och besökare kanaliseras bort från detta parti av branten. Den ovanliga biotoptypen och den mycket artrika molluskfaunan, men en individrik förekomst av Spermodea lamellata (lamellsnäcka) ger lokalen mycket högt skyddsvärde. Lokalnummer: 12 Läge: Borås, Caroli s:n, 270 m SSO om Björnbostugan. Koordinater: Rn 640555/1328353. ph kolor : 6. Undersökningsdatum: 2010-08-26 T. v. Proschwitz. Undersökningsmetodik: Semikvantitativ sållning av 20 liter förna. Biotopbeskrivning: Smalt, blött alkärrsstråk vid källig bäck nedanför rasbrant mot ONO. Al. något rönn, ask, uppåt i branten även ek, hassel. Riklig majbräken, inslag av gräs, harsyra, hultbräken, vänderot. Rikligt med mossor. Bland blocken riklig förna, enstaka fallna stammar. Anträffade arter: Relativ abundans: Landsnäckor: Carychium minimum O. F. Müller [ängsdvärgsnäcka] 1 20

Succinea putris (Linnaeus) [större bärnstenssnäcka] 1 Cochlicopa lubrica (O. F. Müller) [allmän agatsnäcka] 1 Acanthinula aculeata (O. F. Müller) [taggsnäcka] 1 Columella edentula (Draparnaud) [slätskruvsnäcka] 1 Vertigo substriata (Jeffreys) [strimgrynsnäcka] 2 Cochlodina laminata (Montagu) [slätspolsnäcka] 2 Clausilia bidentata (Ström) [strimspolsnäcka] 1 Punctum pygmaeum (Draparnaud) [punktsnäcka] 3 Discus rotundatus (O. F. Müller) [fläckdisksnäcka] 1 Vitrea crystallina (O. F. Müller) [större kristallsnäcka] 3 Euconulus fulvus (O. F. Müller) [allmän konsnäcka] 2 Oxychilus alliarius (Miller) [löksnäcka] 1 Aegopinella pura (Alder) [mindre skogsglanssnäcka] 2 Nesovitrea hammonis (Ström) [strimglanssnäcka] 3 Nesovitrea petronella (L. Pfeiffer) [vitglanssnäcka] 1 Vitrina pellucida (O. F. Müller) [glassnäcka] 1 Arianta arbustorum (Linnaeus) [fläckig lundsnäcka] 1 Antal arter: 18 Sniglar: Arion fuscus (O. F. Müller) [brun skogssnigel] 2 Arion fasciatus (Nilsson) [parksnigel] 1 Arion silvaticus Lohmander [vitsidig skogssnigel] 2 Lehmannia marginata (O. F. Müller) [trädsnigel] 2 Deroceras laeve (O. F. Müller) [sumpsnigel] 1 Antal arter: 5 Sötvattenssnäckor: Galba truncatula (O. F. Müller) [amfibisk dammsnäcka] 2 Antal arter: 1 Totalt antal arter: 18 landsnäckor, 5 sniglar, 1 sötvattenssnäcka. Kommentarer till faunan: Lokalen hyser en artrik sumpskogsfauna med flera mera krävande skogsarter som Acanthinula aculeata (taggsnäcka), Columella edentula (slätskruvsnäcka), Aegopinella pura (mindre skogsglanssnäcka) och Nesovitrea petronella (vitglanssnäcka). Dessutom förekommer karakteristiska hygrofila arter som Carychium minimum (ängsdvärgsnäcka), Succinea putris (större bärnstenssnäcka) och Deroceras laeve (sumpsnigel). Skötselrekommendationer: Fri utveckling som alkärr-sumpskog. Inga skogliga ingrepp eller ingrepp hydrologi bör tillåtas. Den artrika och karakteristiska faunan gör området skyddsvärt. Lokalnummer: 13 Läge: Borås, Caroli s:n, 380 m VSV om bron vid Ryavallen. Koordinater: Rn 6404671 / 1328362. ph kolor : 4,5. Undersökningsdatum: 2000-10-09 T. v. Proschwitz; 2004-09-16 T. v. Proschwitz. 21

Undersökningsmetodik: Kvantitativ sållprovstagning på provlinje. Anmärkning: Lokalen ingår i den serie som studeras i Göteborgs Universitets ekskogsprojekt och består av två närliggande provytor (kontrollyta och gallringsyta) som hittills inventerats vid två tillfällen. Artlistan nedan är en sammanslagning av fynden i båda ytorna vid båda tillfällena. Därför anges enbart förekomst (*). Resultaten från första undersökningstillfället redovisas hos Götmark et al. (2008). Biotopbeskrivning: Ekskog med inslag av gran, rönn, enstaka lönn, björk, ställvis hassel. Något uppslag av små granar. Blåbär, harsyra, tuvtåtel. Inslag av liljekonvalj, ekorrbär, stenbär, örnbräken. Lokalt mossövervuxna block. Enstaka fallna stammar. Anträffade arter: Relativ abundans: Landsnäckor: Columella aspera Waldén [strävskruvsnäcka] * Euconulus fulvus (O. F. Müller) [allmän konsnäcka] * Aegopinella pura (Alder) [mindre skogsglanssnäcka] * Nesovitrea hammonis (Ström) [strimglanssnäcka] * Antal arter: 4 Sniglar: Arion ater (Linnaeus) [svart skogssnigel] * Arion fuscus (O. F. Müller) [brun skogssnigel] * Lehmannia marginata (O. F. Müller) [trädsnigel] * Malacolimax tenellus (O. F. Müller) [svampsnigel] * Deroceras laeve (O. F. Müller) [sumpsnigel] * Antal arter: 5 Kommentarer till faunan: Lokalen hyser en artfattig ekskogsfauna med allmänna, eurytopa arter. Det låga antalet snäckarter tyder på att området tidigare haft en mera öppen prägel. Enda mera krävande skogsart är Aegopinella pura (mindre skogsglanssnäcka). Skötselrekommendationer: Bestäms av ekskogsprojektet ena ytan lämnas intakt och får utvecklas fritt, den andra har öppnats upp genom gallring. Detta långsiktiga projekt ger viktig information om faunautveckling och lämpliga naturskyddsåtgärder i ekdominerade skogsbestånd. II. Rya Åsar: Sammanfattande bedömning av områdets lansmolluskfauna Totalt anträffades vid undersökningarna 53 arter landmollusker (39 snäckor och 14 sniglar). Bland dessa finns två rödlistade snäckor: Spermodea lamellata (lamellsnäcka) (NT) och Macrogastra ventricosa (bukspolsnäcka) (NT). Rya Åsar hör till de fåtal områden i Sverige, vars landmolluskfauna redan tidigt undersöktes. Omfattande insamlingar i området gjordes av Berthold Sundler på 1910-1930-talet och resultaten finns publicerade i en rad arbeten. Detta bakgrundsmaterial ger goda möjligheter till jämförelser med områdets fauna idag och utvecklingstrender för olika arter. Rya Åsar hyser en, i förhållande till områdets storlek, mycket artrik och differentierad landmolluskfauna. Totala antalet funna landmolluskarter i Västra Götalands län är 100 (81 snäckor och 19 sniglar) av dessa finns alltså hela 53% i området (48% av snäckorna och 74% 22

av sniglarna).detta måste betraktas som en hög siffra med tanke på att ganska många arter i den totala artstocken är bundna till mycket speciella biotoper, zoogeografiskt starkt begränsade eller extrema kulturelement. I området är det utan tvivel Rya Åsars östvända sluttningar och sluttningen vid Måndalen som hyser de för landmollusker mest gynnsamma biotoperna, och här återfinns de mest diversifierade och artrika mollusksamhällena och de fordringsfulla och sällsynta arterna dessa delar utgör områdets viktigaste värdekärnor vad gäller landmollusker. Berggrunden är ej kalkrik men den rikliga förekomsten av ädla lövträd (lind, alm, lönn, ask, asp, hassel), vilkas förna är rik på lättlösliga kalciumsalter, tillsammans med områdets höga årsnederbörd (Boråstrakten: 890 mm 7 år), den rika differentieringen av mikrohabitat i rasbranter och blocksluttningarna samt relativt god skoglig kontinuitet skapar goda förutsättningar för en artrik molluskfauna. De flesta av de allmänna, och flera av de något ovanligare skogsarterna, är väl företrädda och jämnt spridda över hela området. Karakteristiska arter i de ekdominerade partierna är Discus rotundatus (fläckdisksnäcka), Euconulus fulvus (allmän konsnäcka), Oxychilus alliarius (löksnäcka) och Nesovitrea hammonis (strimglanssnäcka) samt ett flertal sniglar. På något fuktigare ställen tillkommer också Vitrea crystallina (större kristallsnäcka). En rad tämligen fordringsfulla skogsarter är förekommer är ganska spridda i lämpliga biotoper i östsluttningarna: Carychium tridentatum (skogsdvärgsnäcka), Columella edentula (slätskruvsnäcka), Vertigo pusilla (dvärggrynsnäcka), Vertigo alpestris (rösegrynsnäcka), Nesovitrea petronella (viglanssnäcka), Macrogastra plicatula (mångtandspolsnäcka) och Helicigona lapicida (linssnäcka). Något mer exklusiva är Acanthinula aculeata (taggsnäcka), Aegopinella pura (mindre skogsglanssnäcka) och Fruticicola fruticum (busksnäcka). I särklass står en rad mycket krävande och sällsynta arter: Spermodea lamellata (lamellsnäcka), Macrogastra ventricosa (bukspolsnäcka), Aegopinella nitidula (större skogsglanssnäcka) och Monachoides incarnatus (bokskogssnäcka) samt den idag försvunna Clausilia dubia (gitterspolsnäcka) flera av dem är känd från endast en eller två lokaler i området. Ytterst anmärkningsvärd är också förekomsten av Zoogenetes harpa (blåbärssnäcka), vilken ekologiskt dock är bunden till fattigare skogstyper. Kärr- och våtmarkselementet i på Rya Åsar är dåligt undersökt. Men karakteristiska arter i sumpskogsavsnitt är Carychium minimum (ängsdvärgsnäcka), Succinea putris (större bärnstenssnäcka), Vallonia pulchella (ängsgrässnäcka), Vitrea crystallina (större kristallsnäcka) och Deroceras laeve (sumpsnigel). Ytterligare några arter med likartad ekologi förekommer troligen i området. Även öppna-halvöppna biotoper är relativt dåligt undersökta men i ängs-hagmark förekommer arter som Vallonia excentica (hedgrässnäcka), Vertigo pygmaea (ängsgrynsnäcka), Fruticicola fruticum (busksnäcka), Cepaea hortensis (trädgårdssnäcka), Deroceras agreste (ängssnigel) och Deroceras reticulatum (åkersnigel). Arianta arbustorum (fläckig lundsnäcka) förekommer naturligt på Rya Åsar, men gynnas av mänsklig påverkan (troligen kvävegynnad) och har expanderat under de senaste 20 åren. Oxychilus cellarius (källarglanssnäcka) har troligen både naturliga och kultutspridda förekomster i området. 23