Asbestfaran på brandplatser

Asbestfaran på brandplatser Heléne Almgren Polismyndigheten i Västra Götaland Tekniska roteln i Skövde Specialarbete i Kriminalteknisk grundutbildning 2007-2008 vid Statens kriminaltekniska laboratorium

Sammanfattning Detta specialarbete handlar om hälsofaran vid brandplatsundersökningar. På en brandplats finns många faror med hälsovådliga gaser och partiklar och andra risker. För att begränsa arbetet har jag koncentrerat mig på asbest. Asbest kan finnas nästan överallt i hus byggda 1980 och tidigare. Det är vanligt att det är blandat med annat material som fix, fog, färg, lim och isolering. Det som händer vid en brand är att det material som asbesten är blandad med brinner upp, men inte asbesten. Den har istället lösgjorts och kan vara omöjlig att upptäcka. Asbest kan finfördelas till mycket vassa och tunna fibrer som kan sväva i luften under lång tid. Om man andas in dammet kan det så småningom uppstå sjukliga förändringar i lungorna. Sjukdomar förorsakade av asbest tar lång tid att utveckla och är svåra att upptäcka tidigt. Den hälsoundersökning som företagshälsovården rekommenderar för kriminaltekniker är vanlig hälsokontroll och spirometri (mätning av lungkapaciteten) vartannat år. Det viktigaste är utbildning och skyddsutrustning vilket också krävs enligt arbetsmiljölagen. En allmän asbestutbildning tar som mest en dag och där informeras om var asbest kan finnas, hur den ser ut, hälsorisker och hur man skyddar sig. Den andningsutrustning som behövs för kriminalteknikerns arbete är en batteridriven fläkt tillsammans med en godkänd ansiktsdel (mask). Ventilering av en brandplats och rengöring av utrustning är en viktig del i skyddet. i

Förord Till att börja med vill jag tacka mina arbetskamrater på roteln som trots mycket arbete haft överseende med mitt behov av att jobba med specialarbetet. Den som varit min handledare är Leif Rundlöf på tekniska roteln i Skövde, och språklig handledare har Rolf Selse på SKL varit. Tack ska ni ha. Då jag just börjat med mitt arbete hade jag turen att få kontakt med Arne Karlsson på Skövde städ- och sanering och fick slinka med på en asbestutbildning som hölls på hans firma. Utbildningsansvarig var Stefan Engström på Kinnekullehälsan, vilken jag haft kontakt med flera gånger efter utbildningen med frågor. Tack för det. ii

Innehållsförteckning 1 Syfte...1 2 Bakgrund...1 2.1 Frågeställningar...1 3 Material och metoder...2 4 Arbetsmiljölagen...2 4.1 Vad är asbest?...3 4.1.1 Asbest förekomst och användningsområden...3 4.1.2 Hälsoeffekter av asbest...4 4.1.3 Sjukdomar på grund av inandning av asbestfibrer...4 4.2 Systematiskt arbetsmiljöarbete...5 5 Resultat...6 5.1.1 Utbildning...6 5.1.2 Hälsoundersökning...7 5.1.3 Skyddsutrustning...7 6 Diskussion...9 6.1 Slutsats...10 7 Källförteckning...11 iii

1 Syfte Syftet med specialarbetet var att finna riskerna med asbest. Jag ville ta reda på hur vi kriminaltekniker bör förhålla oss till en brandplats där asbest kan förekomma. Vilka hälsoundersökningar bör vi genomgå regelbundet? 2 Bakgrund Jag började på tekniska roteln 2005 och blev snart varse att brandundersökningar är en stor del av arbetet. Bränder är mycket intressanta att undersöka, men jag funderar ofta på vad man får i sig (material / ämnen / substanser) och hur det kan påverka hälsan i framtiden. På en brandplats finns mycket hälsofarligt att beakta men jag har valt att begränsa mig till asbest bl.a. för att det ämnet ofta kommer upp då jag och mina arbetskamrater diskuterar. Om man ser asbest på en brandplats har man en möjlighet att undvika den eller avstå undersökningen. Det som bekymrar mest är den asbest som inte upptäcks. 2.1 Frågeställningar - Vilka byggnader med tanke på byggnadsår kan man förvänta sig asbest i och var? - Vad bör man tänka på om man är osäker på asbestförekomst? - Utbildning / utrustning? - Hur påverkas asbesten av att vid en brand först bli uppvärmd och sedan nedkyld / kallnat? - Kortskiktiga / långsiktiga skador på hälsan? Går skador att upptäcka i tid och vilka hälsoundersökningar krävs för det? - Vad säger lagstiftningen om asbestarbeten? - Ska man införa en frågerutin ställd till fastighetsägaren innan undersökning påbörjas? 1

3 Material och metoder För att få information till arbetet har jag sökt på Internet. Jag har varit på arbetsmiljöverkets hemsida för att hitta aktuell lagtext och annan information om asbest. Under en dag var jag med på en asbestutbildning på en saneringsfirma i Skövde. Utbildningen hölls av arbetsmiljöingenjör Stefan Engström från Kinnekullehälsan. Arbetsmiljöverkets representant i Skövde, Leif Svantesson, var också där och informerade om lagstiftningen runt asbest. Jag har haft kontakt med räddningstjänsten i Skövde för att få reda på vad de har för utbildning gällande asbest och hur de praktiskt hanterar riskerna. Information om skyddsutrustning som kan vara aktuell för kriminaltekniker har jag fått av Stefan Engström och Sundström Safety AB. Jag har haft kontakt med tekniska roteln i Stockholm för att få veta vad de använder för utrustning. 4 Arbetsmiljölagen Kapitel 1 1 Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Kapitel 2 2 Arbete skall planläggas och anordnas så, att det kan utföras i en sund och säker miljö. 7 första stycket, Kan betryggande skydd mot ohälsa eller olycksfall icke nås på annat sätt, skall personlig skyddsutrustning användas. Denna skall tillhandahållas genom arbetsgivarens försorg. Kapitel 3 2b första stycket, Arbetsgivaren skall svara för att den företagshälsovård som arbetsförhållandena kräver finns att tillgå. 3 första stycket, Arbetsgivaren skall se till att arbetstagaren får god kännedom om de förhållanden, under vilka arbetet bedrivs, och att arbetstagaren upplyses om de risker som kan vara förbundna med arbetet. Arbetsgivaren skall förvissa sig om att arbetstagaren har den utbildning som behövs och vet vad han har att iaktta för att undgå riskerna i arbetet. Arbetsgivaren skall se till att endast arbetstagare som har fått tillräckliga instruktioner får tillträde till områden där det finns en påtaglig risk för ohälsa eller olycksfall. 2

4.1 Vad är asbest? Asbest Samlingsnamn för krysotil (vit asbest), krokidolit (blå asbest) och amosit (brun asbest) samt de fibrösa formerna av silikatmineralen antofyllit, tremokit och aktinolit. Asbesthaltigt damm Hantering Damm som innehåller luftburna eller på ytor avsatta asbestfibrer. Arbete med asbest eller asbesthaltigt material som medför eller kan medföra exponering för asbesthaltigt damm. 4.1.1 Asbest förekomst och användningsområden Asbest är ett samlingsnamn på en rad i naturen förekommande fibrösa kristallina silikatmineral med olika kemisk sammansättning och olika egenskaper. Den dominerande asbestsorten är krysotil (99 % av all asbest). Asbest har använts sedan lång tid tillbaka p.g.a. dess värdefulla tekniska egenskaper såsom hög mekanisk hållfasthet och smidighet, hög termisk beständighet, god ljud- och värmeisolerande förmåga samt hög kemisk beständighet. Kommersiellt började asbest användas under andra hälften av 1800-talet. Asbest har använts inom ett stort antal områden och i ca 3000 produkter. Exempel på användningsområden är skyddskläder mot hetta, isoleringsmaterial, bromsband, packningar, tillsats till murbruk, armerad plast, elkablar och golvmaterial. Asbest har länge använts i byggnader, fartyg och ångpannor. Stora mängder av asbest har tidigare använts som bullerisolering. I vissa fall har den sprutats på stålkonstruktioner för att öka brandmotståndet. I dag använder man främst olika syntetiska oorganiska fibrer. 3

4.1.2 Hälsoeffekter av asbest Vid arbete med asbest och asbesthaltigt material kan ett luftburet damm bestående av bl.a. nål- eller trådformiga asbestfibrer uppstå. De är ofta några tiondels millimeter långa. Asbestfibrerna uppträder oftast i form av fiberknippen som kan spjälkas på längden. De mycket fina fibrer som då uppstår kan vara ned till ett par hundradels mikrometer tjocka. Inandning av asbestfibrer kan medföra sjukliga förändringar, främst i andningsorganen. De fibrer som är mindre än 3 mikrometer i diameter är respirabla (inandas) och kan efter inandning och deponering i lungblåsorna så småningom fastna, t.ex. på ytan av det inre lungsäcksbladet. Asbestfibrer som är tillräckligt tunna (mindre än 3 mikrometer) kan tränga långt ner i lungorna även om de är långa (längre än 100 mikrometer). Asbestfibrer som fastnat i lungorna kan sedan transporteras vidare, bland annat till lungsäck och bukhinna. De elimineras mycket långsamt och vissa fibrer blir kvar. 4.1.3 Sjukdomar på grund av inandning av asbestfibrer Mesoteliom Mesoteliom är en mycket allvarlig tumörform och uppträder först många år efter det att asbestexponeringen började, vanligen 20-40 år. Den kan förekomma även efter låggradig exponering. Mesoteliom kan sitta i lungsäcken eller i bukhinnan. Lungcancer Lungcancer förorsakad av asbest skiljer sig inte åt från den som uppträder i samband med rökning. Risken beror på hur mycket asbest man utsatts för. Är man dessutom rökare mångfaldigas risken. Asbestos Asbestos innebär en ökning av mängden bindväv i lungorna (lungfibros), som leder till nedsättning av lungfunktionen och till invaliditet på grund av andningssvårigheter. Asbestos drabbar bara den som utsatts för mycket höga halter asbest under lång tid. Pleuraplack Om asbestfibrer fastnat på lungsäcksbladet kan detta leda till förtjockningar av bindväv, s.k. pleuraplack, som senare kan förkalkas. Förtjockningarna bildas i lungsäcken mot diafragman, men även vid hjärtsäcken. Plack kan även bildas i bukhinnan, sannolikt genom nedsvald asbest. Pleuraplack ger i regel inte upphov till besvär eller funktionsnedsättning. Faran med asbesthantering vid de nivåer av asbesthaltigt damm som kan vara aktuella i Sverige idag är framför allt risken för mesoteliom. Pleuraplack är också förhållandevis vanligt vid låg exponering. 4

Lungsäcksförtjockning, pleuraplack, är förändringar orsakade av bland annat asbestexponering. Betraktas ej som sjukdom. 4.2 Systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 2001:1 1 Dessa föreskrifter gäller för alla arbetsgivare. 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållanden i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Det skall finnas rutiner som beskriver hur det systematiska arbetsmiljöarbetet skall gå till. Arbetsmiljöpolicyn och rutinerna skall dokumenteras skriftligt om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten. 5

5 Resultat Den farligaste sorten av asbest förbjöds 1976, följt av ett totalförbud 1982. I byggnader uppförda före 1980 kan asbest förekomma. I byggnader förekommer asbest främst som: brandskydd stålkonstruktioner, ventilationsanläggningar, soprum m.m. värmeisolering rör, värmepannor och ventilationsanläggningar kondensisolering ventilationskanaler, rör bullerdämpning sprutat ytskikt armering skivor, kanaler och golvplattor alkaliskydd underskikt till plastmattor fyllmedel färger och plaster kakel fix och fog. Innan en brandplatsundersökning påbörjas i en byggnad där asbest sannolikt kan förekomma är det bra att ta reda på så mycket som möjligt. Fastighetsägaren kanske vet eller har ritningar på fastigheten. Om asbest upptäcks bör det märkas ut för att undvika den. Att asbesten vid en brand först blivit uppvärmd och sedan nedkyld / kallnat påverkar inte asbesten nämnvärt då den är väldigt värmetålig. Det farliga är då asbesten frigörs på något sätt. Exempelvis eternitplattor som spruckit, asbest blandat med annat material som kitt, färg, isolering m. m. Materialet asbesten blandats med brinner upp och asbesten frigörs. 5.1.1 Utbildning I arbetsmiljölagen står att alla som kan komma i kontakt med asbest eller asbesthaltigt material ska ha fått information om asbestens hälsoeffekter, egenskaper och förekomst. Kinnekullehälsans arbetsmiljöingenjör, Stefan Engström, föreslår att kriminaltekniker genomgår en allmän utbildning (< 1 dag) för att följa de krav som enligt lag ställs på arbetsgivaren. 6

5.1.2 Hälsoundersökning Vad gäller hälsoundersökningar så finns ingen specifik undersökning som kan påvisa asbest i lungorna i tidigt skede. Enligt företagshälsovården (Kinnekullehälsan) är det vanlig hälsoundersökning som rekommenderas och spirometri där lungkapaciteten kontrolleras regelbundet, vartannat år, bland annat med risken för exponering även för isocyanater. 5.1.3 Skyddsutrustning För att som arbetstagare veta hur man på bästa sätt ska skydda sig från ohälsa och risker ska det finnas dokumenterat hur man ska arbeta och vilken utrustning som ska användas. Detta kallas systematiskt arbetsmiljöarbete. Det ska finnas inom alla arbetsområden. Jag har varit i kontakt med ett flertal personer i polismyndigheten Västra Götaland för att få fatt i något dokument gällande brandplatser men har ej lyckats. Om det skulle finnas något så är det väl dolt. Jag har dessutom varit i kontakt med Björn Totting och Ulf Erlandsson som är med och håller i brandorsaksutredningskursen på Revinge räddningsverk som ingår i kriminalteknikerkursen på SKL. De har aldrig sett något dokument som reglerar vad brandorsaksutredare ska ha för utrustning vid sina undersökningar. Visst finns det information om vad sådan personal som ingår i släckning- och eftersläckningsarbetet ska ha för utrustning men brandutredare faller inte under den kategorin. Däremot finns det information om skyddsutrustning i den kurslitteratur som delas ut på brandutredningskursen, Manual för brandundersökningar. Den utrustningen är i linje med den utrustning som redovisas längre fram i mitt specialarbete. Jag har diskuterat skyddsutrustning med arbetsmiljöingenjör Stefan Engström på Kinnekullehälsan. Jag har valt att endast titta på Sundström Safetys produkter tillsammans med Stefan. Jag har också varit i kontakt med Sundström Safety och arbetsmiljöverket för att ta del av deras åsikter. Andningsskydd Arbetsmiljölagen säger att arbetsgivaren ska tillhandahålla personlig skyddsutrustning om betryggande skydd mot ohälsa eller olycksfall inte kan nås på annat sätt. Vid min undersökning har framkommit att det ultimata vore att ha en helmask ansluten till tryckluft som ger ett kontinuerligt luftflöde, då skulle vi ha bästa möjliga skydd. Rent praktiskt skulle det vara svårt och kanske till och med farligt att vara slangansluten vid en brandplatsundersökning (fastnar el. dyl.). Ett batteridrivet fläktassisterat andningsskyddssystem är ett bra alternativ förutsatt att brandplatsen är kall och rökfri. Om det någon gång finns anledning att undersöka en brandplats som fortfarande ryker så är det endast lufttuber och helmask som gäller. Även om vi inte vet om det finns asbest eller andra hälsovådliga partiklar och i vilken mängd så är risken överhängande stor att det finns. Partiklar 7

kan fungera som bärare av andra svårflyktiga ämnen, bl.a. polyaromatiska kolväten (PAH). PAH är en grupp ämnen med likartad kemisk struktur och vissa av ämnena som ingår klassas som cancerframkallande. Förslag till komplett andningsutrustning: SR 500 batteridriven fläkt HD SR 502 batteri, heavy duty, drifttid ca 8 tim SR 510 P3 partikelfilter SR 597 A1BE2K1 gasfilter SR 221 förfilter (skyddar partikelfiltret) SR 200 helmask (föreslagen utrustning är från Sundström Safetys sortiment) Filterbeteckningar: Bokstäverna står för de luftföroreningar i gas eller ångform filtret skyddar mot. A: Ångor och gaser från organiska föreningar, t.ex. lösningsmedel. B: Oorganiska ångor och gaser, t.ex. klor, cyanväte, svavelväte. E: Sura gaser t.ex. svaveldioxid. K: Ammoniak och vissa aminer. P: detta står för att det är ett partikelfilter. Filtren finns i tre klasser P1-P3, där P3 skyddar mot alla typer av partiklar, bl.a. asbest. En helmask är det tätaste alternativet, luften i masken är 1000 gånger renare än luften utanför. Den kan också användas utan fläkt med filter direkt monterade på masken. Stefan tycker inte att det finns något alternativ till helmask om det finns misstanke om asbest i en fastighet. Problemet med en mask är framförallt kommunikationen. Det finns en mikrofon (SR 342) som är anpassad till föreslagen mask. Tekniska roteln i Göteborg har ovanstående utrustning men med en skärm med uppfällbart visir (SR 540) istället för helmask. Luften innanför skärmen med nedfällt visir är 200 gånger renare än luften utanför. Frågan är om man använder en skärm mer regelmässigt än en mask? Ett problem är att man inte kan ha hjälm då man har skärmen på, vilket begränsar dess användningsområde något. Som jag ser det behövs ett bärprov för att finna ut de praktiska problemen med andningsskydd såsom fotografering, kommunikation, hjälm m.m. Förutom brandplatser kan man ha god nytta av andningsutrustningen vid andra tillfällen och undersökningar, t.ex. förruttnade kroppar, vissa kemikalier m. m. De flesta kriminaltekniker har idag sannolikt endast tillgång till en personlig halvmask. Den duger till brandplatsundersökning i blöt utomhusmiljö. Då du i en sådan får dra in luften själv genom filtren kan den bli jobbig att använda vid annat än tidsmässigt korta undersökningar. 8

Det är viktigt att komma ihåg att i möjligaste mån ventilera brandplatsen innan arbetet påbörjas, t.ex. öppna fönster och dörrar. Övrig skyddsutrustning Den overall man använder vid brandundersökning där asbest finns bör helst vara av bävernylon med fast huva och utan fickor. Det ska finnas dragtätning på huvan för att dra åt runt masken och tätning att dra åt över handskarna. Handskarnas övre del ska vara innanför overallärmen. Overallen ska vara utanpå stövelskaften. Då man är klar på en brandplats, innan man tar av andningsutrustningen, bör man försöka rengöra utrustningen med vatten så mycket som möjligt för att minska spridning av asbest och annat. Då det rent praktiskt kan vara svårt med vattentillgången ibland så kan man i alla fall borsta av redskap, stövlar, hjälm m.m. och lägga i en påse för att förhindra ev. asbestfibrer att sprida sig i fordonet. Det finns tvättsäckar som löser upp sig i tvättmaskinen vilket kan vara ett bra alternativ för overallerna. Man lägger overallerna i säcken direkt ute på platsen när man tar av sig efter en undersökning och behöver alltså inte komma i kontakt med dem förrän de är tvättade. 6 Diskussion Det jag tycker är mest anmärkningsvärt är att det i polismyndigheten i Västra Götaland inte finns något systematiskt arbetsmiljöarbete utfört (som jag kan finna) gällande brandplatsundersökningar. Både arbetsmiljölagen och författningen om systematiskt arbetsmiljöarbete har ju funnits med ett tag. Arbetsgivaren bör ha hunnit se till att sådant finns utrett inom de olika arbetsområdena. Det Kvatroarbete (kvalitetssäkringsarbete) som pågår är ett jättebra påfund och i min värld borde just ett sådant arbete som brandplatsundersökningar med dess faror vara ett prioriterat område att utreda. Jag har varit i kontakt med Ewa Hopstadius som jobbar på tekniska roteln i Stockholm där hon också är skyddsombud. I dagsläget har de inget dokumenterat att rätta sig efter då det gäller brandplatser. Den andningsutrustning de har idag är batteridriven fläkt och skärm, samt skyddsmask 90. De är på gång att göra ett systematiskt arbetsmiljöarbete gällande brandplatsundersökningar. De ska sätta ihop en grupp där bl.a. en arbetsmiljöingenjör och en läkare från Previa kommer att ingå. Det är bra. Jag tycker att man ska göra ett sådant arbete nationellt. Stockholms initiativ är väl ett ypperligt tillfälle för arbetsgivaren att se till att det blir nationellt, för att på smidigaste sätt leva upp till sina skyldigheter när det gäller arbetsmiljöarbetet. 9

Räddningstjänsten Under arbetets gång tog jag kontakt med räddningstjänsten i Skövde, Göran Eriksson, för att ev. få några bra idéer på hur man kan höja skyddsfaktorn för oss tekniker med tanke på asbest. I brandmäns grundutbildning ingår att få kunskap om vilka arbetsmiljöfaror som kan finnas på en brandplats. Räddningstjänsten använder mask och lufttuber vid släckning och eftersläckning av brand, vilket naturligtvis är det ultimata direkta skyddet. Enligt reglerna ska detta användas, sedan får var och en ta sitt ansvar att faktiskt använda det. När man ser eller vet om att det på brandplatsen finns ämnen som kan innebära stora faror för hälsan så sanerar man personalen på plats. Gäller det en vanlig brand så görs ingen rengöring innan man kommer tillbaka till stationen. Alltså kliver man in i brandfordonet med kläder och stövlar som de är. Risken att få med sig asbest och andra partiklar är ganska stor. Då de kommer tillbaka till stationen finns stöveltvätt och tvättmaskiner för kläder i vagnhallen. Där är det upp till var och en att rengöra sin utrustning. Alltså har de inte bättre skyddstänkande än oss när det gäller risken att få i sig eller sprida asbestfibrer från den färdiga brandplatsen och hem. 6.1 Slutsats I byggnader uppförda före 1980 kan asbest förekomma som brandskydd, isolering, bullerdämpning, armering, underskikt till plastmattor, fyllmedel i färger och plaster och i fix och fog. Är man osäker på asbestförekomst eller ej på brandplatsen så jobba som om det finns. Försök finna ut ev. förekomst via fastighetsägare eller ritningar. Att asbesten vid en brand först blivit uppvärmd och sedan nedkyld / kallnat påverkar inte asbesten nämnvärt. Det farliga är när asbesten frigörs på något sätt. Exempelvis eternitplattor som spruckit eller om asbesten varit blandad med annat material som brunnit upp. Kriminaltekniker bör genomgå en allmän utbildning för att få information om asbestens hälsoeffekter, egenskaper och förekomst. Andningsskydd ska användas vid brandplatsundersökning. Utrustning ska hållas så ren som möjligt och en brandplats ventileras i möjligaste mån innan undersökning påbörjas. En brandplats ska i normala fall vara kall och rökfri innan undersökning påbörjas. Vad gäller hälsoundersökning så finns ingen specifik undersökning för att upptäcka asbestskador i tidigt skede. Vanlig regelbunden hälsoundersökning och spirometri vartannat år är det som rekommenderas. Den lagstiftning som gäller är i första hand arbetsmiljölagen. 10

Källförteckning Internet; arbetsmiljöverket, Sundström Safety AB, Prevent (informationen har hämtats under perioden 28 jan. 8 feb. 2008). Bilderna i specialarbetet har hämtats på Internet; Prevent och ALS Analytica (bilderna har hämtats under perioden 18 22 feb. 2008). Arbetsmiljölagen Arbetsmiljöverkets föreskrifter om asbest Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Skövde städ- och sanering, Arne Karlsson, firmainnehavare Kinnekullehälsan i Skövde, Stefan Engström, arbetsmiljöingenjör Arbetsmiljöverket, Leif Svantesson, arbetsmiljöinspektör Räddningstjänsten i Skövde, Göran Eriksson, driftschef Sundström Safety AB, Pontus Ahllwy Eva Hopstadius, tekniska roteln i Stockholm Haluxa Bohushälsan i Göteborg, Malin Hagh, arbetsmiljöingenjör Christer Pedersén, tekniska roteln i Sundsvall, och dennes specialarbete Vilka faror lurar i askan? Björn Totting, Fireinvest, instruktör på brandorsaksutbildningen Revinge Ulf Erlandsson, Räddningsverket, instruktör på brandorsaksutbildningen Revinge 11