BORÅS STAD STADSBYGGNADSKONTORET KVALITATIV RISKBEDÖMNING FÖR UPPRÄTTANDE AV NY DETALJPLAN

VVS Energi & Miljö Styr & Övervakning Brand & Risk Teknisk Förvaltning BORÅS STAD STADSBYGGNADSKONTORET PARADIS 1:4 M.FL. SPARSÖR KVALITATIV RISKBEDÖMNING FÖR UPPRÄTTANDE AV NY DETALJPLAN Antal sidor: 16 + Bilaga Borås 2009-11-10 : 605 55 01 Bengt Dahlgren Brand & Risk AB Mattias Svanström Therese Göras Bengt Dahlgren Brand & Risk AB Telefon 033-430 97 00 Org.nr. 556726-7488 Adresser till våra övriga Albanoliden 5 Fax 033-430 97 01 Momsreg.nr. SE556726748801 kontor hittar du på 506 30 BORÅS Styrelsens säte Göteborg www.bengtdahlgren.se

605 55 01 2 SAMMANFATTNING Bengt Dahlgren Brand & Risk AB har anlitats av Stadsbyggnadskontoret Borås Stad för att utföra en riskbedömning i samband med framtagandet av ny detaljplan för ett område med villor, grupphus och en förskola i Sparsör. Anledningen till att en sådan analys behövs är att delar av planområdet och de planerade bostäderna ligger inom 150 m från Riksväg 42 som utgör farligtgodsled: inom detta avstånd ska riskbedömning ske enligt Länsstyrelsens riktlinjer. Riskbedömningen grundar sig i en analys av trafikflöden och vilka typer av farligt gods som transporteras längsmed riksväg 42 samt vilka typer av olyckor som utsläpp av dessa ämnen kan resultera i. Riskbedömningen har för detaljplaneområdet har gjorts kvalitativt, vilket innebär att sannolikhet och konsekvens för en olycka inte har beräknats utan bestämts med hjälp av kvalificerade bedömningar som bygger på tillgänglig statistik, litteratur och tidigare erfarenheter. Trots att avståndet mellan riksväg 42 och planområdet som kortast är ca 100 m finns det ett flertal tänkbara typer av olyckor som kan bortses ifrån. Detta eftersom effekterna av dessa olyckor snabbt avtar med avståndet från olycksplatsen. Det finns dock ett antal olyckor som bedöms ha potential att medföra allvarliga konsekvenser (dödsfall) för människor även på längre avstånd, dvs. längre än 100 m från olycksplatsen: Utsläpp av tryckkondenserad brännbar gas, t.ex. gasol. Detta kan i värsta fall leda till olika typer av explosioner. Utsläpp av tryckkondenserad giftig gas, t.ex. klor. Detta kan i värsta fall leda till att ett giftigt gasmoln driver iväg mot området. Utsläpp av giftig vätska, t.ex. propylenoxid, kan också det leda till att ett giftigt gasmoln driver iväg mot området. Detonation av massexplosivt ämne, t.ex. sprängämnen. Sannolikheterna för samtliga ovan nämnda händelser har dock visats vara så små att de är försumbara och inte medför någon ökad risk inom planområdet. I samband med framtagandet av den nya detaljplanen har det även inkommit önskemål från privata fastighetsägare om att införlivas i planområdet och att få rätt att bygga bostäder på denna mark. Dessa byggrätter ligger betydligt närmre farligtgodsleden än vad övriga planområdet gör: ca 40 m istället för 100 m. Av den anledningen har risken beräknats numeriskt, dvs. med siffror, specifikt för avståndet 40 meter från riksvägen (risken minskar med avståndet från vägen). Den framräknade risken jämförs med uppsatta kriterier för acceptabel respektive försumbar risk som rekommenderas av (f.d.) Räddningsverket. Samma typer av olyckor som kan påverka det ursprungliga planområdet, vilka beskrivs ovan, gäller naturligtvis även de tillkommande byggrätterna. Dessutom har scenarier med utsläppt brännbar vätska, t.ex. bensin, beräknats. Det konstateras dock att dessa scenarier ej ger någon negativ påverkan på planområdet. Den beräknade risken för de nya byggrätterna har visats att med betryggande marginal understiga kriteriet för när risker kan betraktas som försumbara. Sammanfattningsvis är därför bedömningen att den nya detaljplanen kan antas och de tillkommande byggrätterna kan införlivas i planförslaget utan att ytterligare åtgärder vidtas ur ett riskperspektiv. En rekommendation är dock att den befintliga vegetation som finns mellan riksväg 42 och planområdet bibehålls i största möjliga utsträckning, då vegetationen minskar skadeeffekterna vid flertalet identifierade olyckor. R:\PDOC\60555_SPARSÖR\28_UTREDNINGAR\GÄLLANDE\RISKANALYS, SPARSÖR.DOC

605 55 01 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 METODIK... 4 4 AVGRÄNSNINGAR... 6 5 FÖRUTSÄTTNINGAR... 6 5.1 Detaljplaneområdet... 6 5.2 Riksväg 42... 7 5.3 Närliggande verksamheter... 7 5.4 Meteorologiska förhållanden... 7 5.5 Topografiska förhållanden... 8 6 RISKANALYS... 8 6.1 Riskinventering... 8 6.2 Riskidentifiering... 9 6.3 Riskuppskattning... 11 Konsekvens... 11 Sannolikhet... 12 6.4 Osäkerheter... 13 7 RISKVÄRDERING... 14 8 SLUTSATS... 15 9 KONTROLL... 15 10 REFERENSER... 16 R:\PDOC\60555_SPARSÖR\28_UTREDNINGAR\GÄLLANDE\RISKANALYS, SPARSÖR.DOC

BORÅS STAD STADSBYGGNADSKONTORET KVALITATIV RISKBEDÖMNING FÖR UPPRÄTTANDE AV NY DETALJPLAN PARADIS 1:4 M.FL. 4 605 55 01 2009-11-10 1 BAKGRUND Bengt Dahlgren Brand & Risk AB har anlitats av Stadsbyggnadskontoret Borås Stad för att utföra en kvalitativ riskbedömning framtagandet av ny detaljplan för ett område för villor, grupphus och en förskola i Sparsör. Anledningen till att en sådan analys behövs är att delar av planområdet och de planerade bostäderna ligger inom 150 m från Riksväg 42 som utgör farligtgodsled och inom detta avstånd ska riskbedömning ske enligt Länsstyrelsens riktlinjer [1]. I samband med framtagandet av den nya detaljplanen för Paradis 1:4 m fl har det dessutom inkommit önskemål från privata fastighetsägare om att införlivas i planområdet och att få bygga bostäder på denna mark. Dessa bostäder hamnar närmre riksväg 42 än vad övriga planområdet gör och behandlas separat från övriga detaljplanearbetet i denna riskanalys och redovisas därför i sin helhet i Bilaga A. 2 SYFTE Syftet med riskbedömningen är att kvalitativt klarlägga huruvida risknivån är inom tolerabla nivåer, då detaljplaneområdet delvis ligger inom 150 m från Riksväg 42 där farligt gods transporteras. Riskbedömningen avser analysera risker mot 3:e man utifrån risker med farligt gods. 3 METODIK Begreppet risk definieras i denna rapport som produkten av konsekvensen och sannolikheten av en oönskad händelse. Arbetsmetodiken i detta projekt bygger i stort på nedanstående schematiska bild över riskhanteringsprocessen [2]. Riskanalys - Bestäm omfattning - Identifiera risker - Riskuppskattning Riskbedömning Riskhantering Riskvärdering - Tolerabel risk - Analys av alternativ Riskreduktion/kontroll - Beslutsfattande - Genomförande - Övervakning Figur 1: Riskhanteringsprocessen [2]. r:\pdoc\60555_sparsör\28_utredningar\gällande\riskanalys, sparsör.doc

BORÅS STAD STADSBYGGNADSKONTORET KVALITATIV RISKBEDÖMNING FÖR UPPRÄTTANDE AV NY DETALJPLAN PARADIS 1:4 M.FL. 5 605 55 01 2009-11-10 Denna rapport utgör en riskbedömning, dvs. innefattar både riskanalys och riskvärdering. Riskreduktion/kontroll ingår således inte i arbetet. Utredningen görs dock i huvudsak kvalitativt, dvs. utan numeriska värden utan främst bedömningsmässigt, dock baserat på data i form av numeriska värden. Konsekvens och sannolikhet för respektive identifierat riskscenario bedöms i en 5 gradig skala enligt följande: Konsekvens 1. Små: Enstaka personskador 2. Lindriga: Flera skadade, även svårt skadade 3. Stora: 1 10 döda 4. Mycket stora: 10 100 döda 5. Katastrofala: > 100 döda Sannolikhet 1. Mycket liten: 1 gång per 1 000 000 10 000 000 år 2. Sällsynt: 1 gång per 100 000 1 000 000 år 3. Möjlig: 1 gång per 10 000 100 000 år 4. Sannolik: 1 gång per 1 000 10 000 år 5. Mycket sannolik: 1 gång per 100 1 000 år Konsekvenser och sannolikheter vägs samman och presenteras i en riskmatris. Denna är indelad i nivåer kopplade till hur allvarlig risken bedöms vara, dvs. en riskvärdering görs. De identifierade riskerna kan i denna indelning vara försumbara, tolerabla eller oacceptabla. Det finns i Sverige inga nationellt antagna kriterier för värdering av risk. Förslag till kriterier har dock föreslagits av DNV på uppdrag och tillsammans med dåvarande Räddningsverket [3]. Dessa kriterier är emellertid inte tillämpliga för en kvalitativ riskanalys. Värderingskriterierna i riskmatrisen har dock satts med hänsyn till ovan nämnda kriterier men ska främst betraktas som ett kvalitativt bedömningsunderlag likväl som bedömningen är kvalitativ. När det gäller vad som ska betraktas som en tolerabel risk är följande grundläggande principer vanligt förekommande och bör användas som en del av bedömningen [2]: Rimlighetsprincipen Proportionalitetsprincipen: Fördelningsprincipen: En verksamhet bör inte innebära risker som med rimliga medel kan undvikas. Detta innebär att risker som med tekniskt och ekonomiskt rimliga medel kan elimineras eller reduceras alltid skall åtgärdas (oavsett risknivå). De totala risker som en verksamhet medför bör inte vara oproportionerligt stora jämfört med de fördelar (intäkter, produkter, tjänster, etc) som verksamheten medför. Riskerna bör vara skäligt fördelade inom samhället i relation till de fördelar som verksamheten medför. Detta innebär att enskilda personer eller grupper inte bör utsättas för oproportionerligt stora risker i förhållande till de fördelar som verksamheten innebär för dem. Principen om undvikande av katastrofer: Risker bör hellre realiseras i olyckor med begränsade konsekvenser som kan hanteras av tillgängliga beredskapsresurser än i katastrofer. r:\pdoc\60555_sparsör\28_utredningar\gällande\riskanalys, sparsör.doc

BORÅS STAD STADSBYGGNADSKONTORET KVALITATIV RISKBEDÖMNING FÖR UPPRÄTTANDE AV NY DETALJPLAN PARADIS 1:4 M.FL. 6 605 55 01 2009-11-10 4 AVGRÄNSNINGAR Riskanalysen behandlar enbart akuta risker för 3:e man och bortser från egendomsrisker, miljörisker och långsiktiga hälsorisker. Riskbedömningen har geografiskt avgränsats till själva detaljplaneområdet (se avsnitt 5). Analysen är kvalitativ vilket innebär att inga beräkningar har gjorts av riskerna utan istället kvalitativa bedömningar baserade på insamlad data. 5 FÖRUTSÄTTNINGAR Följande förutsättningar ligger till grund för riskbedömningen. Vid förändring av dessa förutsättningar bör ny riskbedömning göras. 5.1 DETALJPLANEOMRÅDET Detaljplaneområdet ligger i sydöstra Sparsör, öster om Riksväg 42 och söder om Paradisvägen. Området har en area på ca 12 hektar. Det finns ingen idag gällande detaljplan för området. I Figur 2 nedan illustreras planområdet. Riksväg 42 är blåmarkerad och 150- metersgränsen mot riksvägen framgår av rödstreckad linje. Närmsta avståndet mellan bebyggelse och riksväg 42 är ca 100 meter. Figur 2: Planområdet r:\pdoc\60555_sparsör\28_utredningar\gällande\riskanalys, sparsör.doc

BORÅS STAD STADSBYGGNADSKONTORET KVALITATIV RISKBEDÖMNING FÖR UPPRÄTTANDE AV NY DETALJPLAN PARADIS 1:4 M.FL. 7 605 55 01 2009-11-10 5.2 RIKSVÄG 42 Riksväg 42 genom Sparsör utgör Borås norra infartsled. Årsmedelsdygnstrafiken är ca 8900 fordon/dygn varav 8%, dvs. 712 fordon/dygn är tunga fordon [4]. Samtliga beskrivna riskscenarier i denna analys bygger i grunden på att en trafikolycka sker. STRADA-utdraget 1 för den aktuella vägsträckan för åren 2004 2008 visar att det under denna period skett 16 olyckor. Av dessa klassas 14 som lindriga olyckor, 1 som svår olycka och 1 var en dödsolycka. I 14 av olyckorna var endast personbil-/ar inblandade, i 1 olycka endast moped och i 1 olycka moped och tung lastbil [5]. Korsningen mellan Riksväg 42, Paradisvägen och Sparsörsvägen är idag utpekad som en trafikfarlig korsning. 7 polisrapporterade olyckor har skett i denna korsning mellan 1994 och 2008. Alla dessa olyckor gav dock lindriga skador. Korsningen består idag av en fil för vänstersväng som upplevs som farlig av trafikanterna. I samband med planförändringen finns dock ett förslag om att göra om denna korsning så att trafiksäkerheten kan förväntas öka både för fordon och oskyddade trafikanter [4]. 5.3 NÄRLIGGANDE VERKSAMHETER Det finns enligt uppgift från Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund [6] inga verksamheter i närheten av planområdet där farligt gods hanteras, annat än petroleumprodukter. 5.4 METEOROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Årsmedeltemperaturen för området är ca 6 C. Förhärskande vindriktningar framgår av figuren nedan [7]. N 25% NV 20% 15% 10% 5% NO V 0% O SV SO S Figur 3: Vindros för området [7]. 1 STRADA är ett informationssystem för data om skador och olyckor inom hela vägtransportsystemet. Systemet bygger på uppgifter från både polisen och sjukvården. Namnet är en förkortning av Swedish Traffic Accident Data Acquisition. r:\pdoc\60555_sparsör\28_utredningar\gällande\riskanalys, sparsör.doc

BORÅS STAD STADSBYGGNADSKONTORET KVALITATIV RISKBEDÖMNING FÖR UPPRÄTTANDE AV NY DETALJPLAN PARADIS 1:4 M.FL. 8 605 55 01 2009-11-10 5.5 TOPOGRAFISKA FÖRHÅLLANDEN Planområdet sluttar ner mot Riksväg 42, framförallt i områdets södra del men även i den norra [4]. 6 RISKANALYS 6.1 RISKINVENTERING Produkter som har potentiella egenskaper att skada människor, egendom eller miljö vid felaktig hantering eller olycka, går under begreppet farligt gods. Farligt gods på väg delas in i nio olika klasser (ADR) beroende av vilka egenskaper ämnet har. Tabell 1: Farligtgodsklasser. Observera att indelningen av klass 2 - Gaser inte är någon generell indelning. I denna analys skiljer vi dock på brännbara och giftiga gaser då konsekvenserna vid vådautsläpp skiljer sig. ADR-klass Ämnen Exempel 1 Explosiva varor Sprängämnen, tändmedel, ammunition etc. 2a/2b Kondenserad brännbar gas/kondenserad giftig gas Gasol, vätgas, etc./klor ammoniak, etc. 3 Brandfarliga vätskor Bensin, diesel- o eldningsolja 4 Brandfarliga fasta ämnen, självantändande ämnen, Metallpulver, karbid etc. ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten. 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider Natriumklorat, väteperoxid, etc. 6 Giftiga ämnen, vämjeliga ämnen och ämnen med benägenhet att orsaka infektioner Arsenik-, bly och kvicksilversalter, cyanider etc. 7 Radioaktiva ämnen 8 Frätande ämnen Saltsyra, svavelsyra, natriumhydroxid, etc. 9 Magnetiska material och övriga farliga ämnen Asbest, gödningsämnen, etc. Farligtgodstransporter får aldrig bli farliga transporter, varför det finns omfattande regelverk både nationellt och internationellt som syftar till att öka säkerheten kring dessa typer av transporter. Givetvis innebär dock inte regelverken att transporterna är fullständigt säkra; olyckor kan ske av många anledningar. Därav krävs det i många fall, exempelvis vid bygglovsärenden eller planförändringar då området ligger nära en farligtgodsled, analys av riskerna som farligtgodstrafiken innebär. Fördelningen av ADR-klasser som transporteras längs med Riksväg 42 framgår av Tabell 2 nedan. All nedanstående statistik kommer från [8]. Statistiken är förvisso över 10 år gammal och kan tyckas inaktuell men är den enda tillgängliga. Räddningsverket har förvisso gjort nya mätningar av farligtgodstrafiken i hela Sverige under en månad i september 2006, men denna statistik anses för denna riskanalys bristfällig och inte tillämpbar, bland annat eftersom att statistiken bara är insamlad under en månad samt att osäkerhetsintervallet är så mycket större; ADR-klasserna 8 och 9 anges t.ex. i spannet 0 11500 ton vilket är givetvis innebär stora osäkerheter. Eftersom statistiken från 1998 togs fram under en längre tidsperiod och dessutom stämmer bättre överens med nationella värden anses denna trovärdigare och används därför i den fortsatta analysen. r:\pdoc\60555_sparsör\28_utredningar\gällande\riskanalys, sparsör.doc

BORÅS STAD STADSBYGGNADSKONTORET KVALITATIV RISKBEDÖMNING FÖR UPPRÄTTANDE AV NY DETALJPLAN PARADIS 1:4 M.FL. 9 605 55 01 2009-11-10 Tabell 2: Fördelning av farligt gods längs med Rv 42 utanför sparsör under ett kvartal år 1998 samt under en månad 2006. Det är resultatet från mätningen 1998 som används i analysen. ADS-klass Fördelning kvartal 1998 (Fördelning 2006) 1 2.5% 0.0% 2a/2b 4.7% 2.4% 3 62% 65,8% 4 1.6% 0.35% 5 0.27% 0.65% 6 4.7% 0.1 % 7 0 0 8 24% 15,4% 9 0.23% 15,3% Av tabellen kan slutsatsen dras att den vanligaste transporten är brandfarliga vätskor samt att radioaktiva ämnen ej transporteras längs med sträckan. Den totala mängden som transporterades under kvartalet 1998 är ca 2200 ton uträknat som medelvärdet av de minoch maxvärden som finns tillgängliga. För att få en grov uppskattning av andelen transporter görs ett antagande att varje fordon lastar 20 ton. Utifrån detta kan andelen farligtgodstransporter av det totala antalet fordon längs vägen utanför planområdet beräknas till 0,01 %, vilket motsvarar ca 0,2 % av den tunga trafiken längs sträckan. Det skulle innebära att i genomsnitt 1,3 transporter med farligt gods sker längs sträckan varje dag. Detta är att betrakta som lågt i sammanhanget. Som jämförelse är andelen farligt gods transporter av den tunga trafiken i ett nationellt genomsnitt ca 4-5 %, dvs. betydligt högre [8]. 6.2 RISKIDENTIFIERING Konsekvenserna av en olycka med farligt gods beror dels på mängden av ett ämne, dels vilken klass det tillhör. Nedanstående scenariobeskrivningar baseras på [9] och [10]. Klass 1 - Explosiva varor: När det gäller explosiva varor, är det endast undergruppen 1.1 massexplosiva varor som kan orsaka skador på människor på större avstånd än några 10-tal meter. Ett vådautsläpp av massexplosiva varor orsakar höga tryck som kan skada/rasera byggnader, ge upphov till splitter och skada på människor. Klass 2a - Kondenserad brännbar gas: Om en behållare med kondenserad brännbar gas skadas så att den går sönder och gas börjar läcka ut, beror konsekvenserna till stor del på om hålet är vid gas- eller vätskefas. Om kondenserad brännbar gas läcker ut och antänds omedelbart uppstår en jetflamma. Flamman ger upphov till värmestrålning som kan skada människor. Är det ett gasformigt utsläpp blir skadorna begränsade till den närmsta omgivningen då flamman inte blir särskilt stor, men om det är vätska som antänds blir flamman betydligt större, vilket innebär att ett större område blir påverkat. Om gasen inte antänds omedelbart uppkommer ett brännbart gasmoln som kan antändas i ett senare skede, vilket brukar kallas UVCE (Unconfined Vapour Cloud Explosion). Konsekvenserna blir här mycket värre än om gaserna antänds direkt. Ytterligare ett scenario kan uppstå om behållaren utsätts för r:\pdoc\60555_sparsör\28_utredningar\gällande\riskanalys, sparsör.doc

BORÅS STAD STADSBYGGNADSKONTORET KVALITATIV RISKBEDÖMNING FÖR UPPRÄTTANDE AV NY DETALJPLAN PARADIS 1:4 M.FL. 10 605 55 01 2009-11-10 utbredd brand: en så kallad BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapor Explosion). Utsätts t.ex. en gasolbehållare för brand, kan trycket inne i behållaren bli så högt på grund att behållaren sprängs och gasolen bildar ett aerosolmoln (gasmoln som även innehåller vätska) i den omgivande luften. Antänds detta aerosolmoln sker en detonation som kan få mycket allvarliga konsekvenser. En BLEVE drabbar främst dem som vistas utomhus och inte hinner eller tänker på att fly undan. Från det att en farligtgodsolycka sker till dess att en BLEVE kan uppstå dröjer ofta så länge att berörda områden hinner evakueras. Denna tidsfördröjning tas dock ej upp i analysen vilket ger ett konservativt svar. Klass 2b - Kondenserad giftig gas: Klass 3 - Brandfarliga vätskor Konsekvenserna beror liksom för de brännbara gaserna på om utsläppet sker i gas- eller vätskefas. Vid utsläppet bildas ett giftigt gasmoln som kan driva bort från platsen. Hur gasen sprids när utsläppet väl inträffat beror till stor del på meteorologiska förhållanden och hur omgivningen ser ut, exempelvis i form av byggnation, vegetation, topografi etc. Tankfordon för brandfarliga vätskor är ofta tunnväggiga, det vill säga de har lägre hållfasthet än motsvarande för trycksatta gaser. Sannolikheten för att hål uppkommer vid kollision eller urspårning är därför större för dessa typer av transporter. Vid läckage av en brandfarlig vätska är det värmestrålningen som har den största betydelsen för konsekvenser på människor. Värmestrålningen beror i sin tur på ytan som täcks av den brandfarliga vätskan. Vid en olycka som medför ett utflöde av brandfarlig vätska, är det viktigt att se till så att den inte kan rinna ut över stora ytor och inte i riktning mot bebyggelse. Vissa ämnen inom klassen är dessutom giftiga och kan om de läckt ut, om de inte antänds, bilda ett giftigt gasmoln som driver iväg och kan vara dödligt för omgivningen. Klass 4 - Brandfarliga fasta ämnen, självantändande ämnen, ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten. Klass 5 Oxiderande ämne: Klass 6 Giftiga ämnen, vämjeliga ämnen och ämnen med benägenhet att orsaka infektioner Klassen består av vattenfuktade explosiva ämnen, metallpulver, svavel, fosfor, pyrofora metaller, karbid, alkalimetaller m m. Ämnena fraktas normalt som styckegods i fat eller behållare. Eftersom dessa ämnen är i fast form, koncentreras konsekvensen av en vådahändelse normalt till den omedelbara närheten av järnvägsvagnen eller lastfordonet. Brand kommer knappast att hota någon person till livet. Vanligtvis är läckage av oxiderande ämne inte skadligt för människor, förutom om de blandas med brännbara ämnen och antänds. De kan då ge upphov till kraftiga explosioner. Vid olycka med vägtransport kan oxiderande ämnen blandas med fordonets smörj- och drivmedel och då orska en explosion motsvarande explosion i klass 1.1 ovan. Fasta och flytande gifter såsom arsenik-, bly- och kvicksilversalter, cyanider, bekämpningsmedel etc. Ämnena fraktas normalt som styckegods. Transportvolymen är jämförelsevis liten. En större pöl kan bilda ett giftigt gasmoln som driver iväg och kan vara dödligt för omgivningen. r:\pdoc\60555_sparsör\28_utredningar\gällande\riskanalys, sparsör.doc

BORÅS STAD STADSBYGGNADSKONTORET KVALITATIV RISKBEDÖMNING FÖR UPPRÄTTANDE AV NY DETALJPLAN PARADIS 1:4 M.FL. 11 605 55 01 2009-11-10 Klass 8 Frätande ämnen Klass 9 Magnetiska material och övriga farliga ämnen Risk för personskada uppkommer om man träffas av direkt sprut av frätande vätska från skadad cisternvagn vid kollision/urspårning. "Splash-zonens" utsträckning uppskattas till ca 20 m, dvs till transportledens omedelbara närhet, där inga, eller på sin höjd enstaka, personer förutsätts vistas. Någon risk for livshotande eller annan allvarlig personskada bedöms inte uppkomma vid en utformning som föreslås till området längs transportleden. 6.3 RISKUPPSKATTNING Konsekvens Huruvida en olycka med farligt gods längs med Riksväg 42 kommer att påverka planområdet bestäms av det riskavstånd inom vilket människor som befinner sig utomhus förväntas omkomma, givet att händelsen inträffat. Riskavståndet styrs av många parametrar, som varierar för olika typer av utsläpp. Det typ av utsläpp vars riskavstånd varierar mest är giftiga gaser, dvs. ADR-klass 2b. Riskavståndet definieras generellt som det avstånd som motsvarar 50 % dödlighet (det s.k. LC50-värdet). Ett förenklande antagande som då görs är att samtliga (100%) av människorna som vistas utomhus inom detta riskavstånd antas omkomma. Bortom riskavståndet antas inga människor (0%) av människorna utomhus omkomma. Med detta antagande försöker man ta hänsyn till variationen i känslighet för olika människor. Som underlag för konsekvensuppskattningen används data från [11] som länsstyrelsen i Skåne utgivit. Dessa är utförda för en rad olika utsläppscenarier där såväl hålstorlekar på utsläppet som väderdata varieras för olika förhållanden. Dessa data bedöms vara giltiga även för aktuellt område då endast en grövre, kvalitativt analys utförs. Figur 4: Riskavstånd till 50 % dödlighet för olika typer av farligtgodsolyckor. Streckade linje visar det närmsta avstånd mellan byggnad i planområdet och farligtgodsled, dvs. ca 100 m. Figur hämtad från [11]. r:\pdoc\60555_sparsör\28_utredningar\gällande\riskanalys, sparsör.doc

BORÅS STAD STADSBYGGNADSKONTORET KVALITATIV RISKBEDÖMNING FÖR UPPRÄTTANDE AV NY DETALJPLAN PARADIS 1:4 M.FL. 12 605 55 01 2009-11-10 Av grafen ovan framgår att det finns 5 typer av riskscenarier som har potential att påverka planområdet. Scenarier kopplade till ADR-klass 4-9 kan helt avskrivas. I ADR-klass 3 är det endast andelen giftiga vätskor som har potential att påverka området. Nedan beskrivs respektive riskscenario som innebär påverkan på planområdet, tillsammans med en bedömning av konsekvensen som graderas enligt kapitel 3 ovan: Scenario 1 Brand tillsammans med tryckkondenserad brännbar gas, dvs. klass 2a, som orsakar BLEVE Scenario 2 UVCE orsakad av brännbar gas, klass 2a Scenario 3 Utsläpp av giftig gas, klass 2b Scenario 4 Utsläpp av giftig (och brännbar) vätska, klass 3. Scenario 5 Detonation av massexplosivt ämne, dvs. klass 1.1. Detta riskscenario täcker i princip in hela området. Vid BLEVE kommer ett större antal personer som befinner sig utomhus att omkomma. Inomhus är personer väl skyddade. Konsekvensen bedöms trots det vara 3. Detta riskscenario påverkar betydligt mindre del av området än Scenario 1 ovan. Topografin på platsen gör det dessutom troligt att konsekvenserna är lindrigare än vad RIKTSAMberäkningarna visar. Liksom i fallet ovan är personer inomhus relativt väl skyddade. Konsekvensen bedöms därför vara 3. Utsläpp av giftig gas är en typ av scenario som kan ge mycket allvarliga konsekvenser med många döda. Är utsläppet långvarigt är personer inomhus också hotade. Det finns dock faktorer på platsen som bedöms minska konsekvenserna jämfört med de beräknade i RIKTSAM: Platsens topografiska förhållanden, dvs. att området ligger högre än vägen, innebär att tunga gaser inte kommer att nå området om de inte hunnit bli så uppblandade med luft att de beter sig som lätta; å andra sidan är koncentrationen då lägre. Vegetationen, dvs. att väggrenen kantas av skog, innebär att det kommer bildas turbulens vid gasutsläpp som späder ut gasen och minskar koncentrationerna. Konsekvensen bedöms därför vara 4. Utsläpp av vätska som är både giftig och brännbar har viss potential att påverka området. Att vätskan är brännbar är dock i sig inget hot för området då strålningsnivån minskar snabbt med avståndet. Hur farligt utsläppet blir beror i viss mån på hur stor pöl som kan bildas och därmed hur snabbt vätskan förångas och bildar ett giftigt gasmoln. Konsekvenserna bedöms lindrigare än Scenario 3 men ändå dödliga, därför ges detta scenario värdet 3. För detta scenario är det i princip endast personer som vistas inomhus som är hotade. Utomhus tål människokroppen höga tryck relativt bra och för personer utomhus är riskavståndet endast ca 60 meter för det värsta fallet. Tryckvågen kan dock orsaka raserade väggar vilket i sin tur kan orsaka dödsfall i byggnaderna närmst vägen. Konsekvensen bedöms därför vara 4. Sannolikhet Utifrån den faktiska olyckstatistiken längs med vägsträckan, tillsammans med det faktum att antalet transporter med farligt gods i sammanhanget är mycket lågt bedöms grundsannolikheten för olycka, med farligtgodstransport som mycket låg. Om en sådan olycka, med den låga sannolikheten, ändå skulle ske finns 5 tänkbara scenarier som kan påverka planområdet enligt ovan. Sannolikheten för respektive scenario bedöms enligt följande: r:\pdoc\60555_sparsör\28_utredningar\gällande\riskanalys, sparsör.doc

BORÅS STAD STADSBYGGNADSKONTORET KVALITATIV RISKBEDÖMNING FÖR UPPRÄTTANDE AV NY DETALJPLAN PARADIS 1:4 M.FL. 13 605 55 01 2009-11-10 Scenario 1 Brand tillsammans med tryckkondenserad brännbar gas, dvs. klass 2a, som orsakar BLEVE Scenario 2 UVCE orsakad av brännbar gas, klass 2a Scenario 3 Utsläpp av giftig gas, klass 2b Scenario 4 Utsläpp av giftig (och brännbar) vätska, klass 3. Scenario 5 Detonation av massexplosivt ämne, dvs. klass 1.1. Enligt Figur 4 ovan är det givet att om olycka sker så kommer den att påverka planområdet. Sannolikheten för BLEVE är dock generellt extremt låg eftersom händelsekedjan dit är lång: trafikolycka med farligt gods ska ske, därefter ska ett läckage uppkomma som omedelbart antänds och skapar en jetflamma. Denna jetflamma ska i sin tur vara riktad mot en opåverkad tank med tryckkondenserad gas. Sannolikheten för detta scenario bedöms därför vara 1. Händelsekedjan för att UVCE ska uppkomma är kortare än för Scenario 1 ovan. Å andra sidan är sannolikheten att denna olycka påverkar området är enligt Figur 4 betydligt lägre. Ytterligare faktorer som minskar sannolikheten för påverkan på området när det gäller gasutsläpp är att den vanligaste vindriktningen är SO, dvs. bort från området. Detta gäller även scenario 3 och 4 (den förångade vätskan kan betraktas som ett gasutsläpp). Sannolikheten även för scenario 2 bedöms därför vara 1. Sannolikheten för stort gasutsläpp med giftig gas som påverkar området bedöms som mycket låg. Sannolikheten bedöms vara 1. Majoriteten av transporterna med farligt gods längs med Riksväg 42 utgörs av just klass 3, dvs. brännbara vätskor. Största delen av dessa transporter är dock bensin och diesel, vilka inte har den giftighet som kan påverka planområdet. Andelen klass 3-ämne som dessutom är mycket giftig bedöms som liten. Dessutom krävs det, för att utsläppet ska kunna påverka området, att det blir ett utsläpp med mycket stor pölarea för att uppnå en sådan avdunstning att ett giftmoln med hög koncentration driver mot området. Sannolikheten för att en giftig vätska ska påverka området bedöms därför vara 2. Andelen klass 1-ämnen som transporteras på den aktuella sträckan är låg. Till det ska nämnas att det endast är underklassen 1.1, dvs. massexplosiva ämnen, som har potential att påverka planområdet. Andelen 1.1-klassade ämnen är okänd men generellt i Sverige låg. Sannolikheten bedöms vara 2. 6.4 OSÄKERHETER Riskanalyser är till sin natur behäftade med osäkerheter. Denna analys är kvalitativ och inga beräkningar har gjorts varför någon kvantitativ bedömning av osäkerheterna ej är möjlig. Bedömningarna som ligger till för slutsatserna innehåller givetvis osäkerheter. Uppskattningar som gjorts är dock konservativa och på säkra sidan vilket betyder att de bedömda riskerna ej torde vara underskattade. Faktorer som kan påverka bedömningarna är exempelvis en kraftigt ökad trafikmängd med laster av de ämnen som bedömts som farligast: t.ex. i ADR-klass 2. Sådana faktorer finns med i bedömningen av riskerna men riskanalysen är framförallt gjord utefter dagens förutsättningar och med en naturlig ökning av trafikflödet med i resonemanget. r:\pdoc\60555_sparsör\28_utredningar\gällande\riskanalys, sparsör.doc

BORÅS STAD STADSBYGGNADSKONTORET KVALITATIV RISKBEDÖMNING FÖR UPPRÄTTANDE AV NY DETALJPLAN PARADIS 1:4 M.FL. 14 605 55 01 2009-11-10 Det faktum att den idag trafikfarliga korsningen i anslutning till planområdet kommer att byggas om kan förväntas motverka den ökade risken i samband med förväntad ökad trafik, så att den totala risken ej påverkas i samma utsträckning som den skulle gjort utan cirkulationsplatsen. Sammantaget bedöms osäkerheterna i bedömningen inte vara så pass stora att slutsatserna påverka: resultatet av analysen anses vara robust. 7 RISKVÄRDERING I riskmatrisen nedan placeras respektive risk utefter dess tilldelade sannolikhet och konsekvens. Sannolikhet Mycket sannolik 5 1 gång per 100 1000 år Sannolik 1 gång per 1 000 10 000 år 4 Möjlig 1 gång per 10 000 100 000 år 3 Sällsynt 1 gång per 100 000 1 000 000 år 2 Scenario 4 Scenario 5 Mycket liten 1 gång per 1 0 000 000 1000 000 år 1 Scenario 1 Scenario 2 Scenario 3 1 2 3 4 5 Konsekvens Små Enstaka personskador Lindriga Flera skadade, även svårt skadade Stora 1 10 döda Mkt stora 10 100 döda Katastrofala > 100 döda Grön = Liten risk: försumbar Gul = Tolerabel risk: eventuellt tillsammans med åtgärder. Röd = Oacceptabla risker: åtgärder nödvändiga r:\pdoc\60555_sparsör\28_utredningar\gällande\riskanalys, sparsör.doc

BORÅS STAD STADSBYGGNADSKONTORET KVALITATIV RISKBEDÖMNING FÖR UPPRÄTTANDE AV NY DETALJPLAN PARADIS 1:4 M.FL. 15 605 55 01 2009-11-10 Som riskmatrisen visar bedöms risken kopplat till scenario 3 vara något förhöjd i förhållande till övriga identifierade risker. Bedömningen är dock, med hänsyn till den låga sannolikheten för att händelsen inträffar, att inga ytterligare åtgärder behöver vidtas för att minska risken för olyckor med utsläpp av giftiga gaser. Följande förutsättningar är dock betydelsefulla för att hålla risken på en låg nivå och om dessa inte kan bibehållas bör en djupare riskanalys utföras för att mer detaljerat studera riskbilden: Avstånd mellan farligtgodsled och bostäder bör inte minskas, jämfört med planförslaget. Vegetation ger ett relativt gott skydd mot giftiga gaser då dessa späds ut pga. turbulensen som skapas. Således bör den planerade vegetationen i planen tillsammans med den befintliga behållas. 8 SLUTSATS Slutsatsen utifrån resultatet av denna kvalitativa riskanalys är att detaljplanen kan antas utan vidare riskreducerande åtgärder. Risken bedöms så pass låg att en kvantitativ riskanalys inte bedöms som nödvändig för att verifiera resultatet i denna utredning. 9 KONTROLL Härmed intygas att rapporten har kontrollerats avseende metodik, förutsättningar, antaganden och beräkningar utan anmärkningar. Göteborg 2009-11-10 Kontroll utförd av: Riskanalysen utförd av: Anders Björklund Brandingenjör, Civ. ing. Riskhantering Mattias Svanström Brandingenjör, Civ. ing. Riskhantering r:\pdoc\60555_sparsör\28_utredningar\gällande\riskanalys, sparsör.doc

BORÅS STAD STADSBYGGNADSKONTORET KVALITATIV RISKBEDÖMNING FÖR UPPRÄTTANDE AV NY DETALJPLAN PARADIS 1:4 M.FL. 16 605 55 01 2009-11-10 10 REFERENSER [1] Riskhantering i detaljplaneprocessen - Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods, Länsstyrelsen Skåne, Stockholm och Västra Götalands län, September 2006 [2] Handbok för Riskanalys, Davidsson, G. m.fl., Räddningsverket, Karlstad, 2003. [3] Davidsson G, m.fl., Värdering av Risk, Räddningsverket, Karlstad, 1997 [4] Detaljplan för del av Sparsör, Paradis 1:4 m fl, Borås Stad, P 12/08, daterad 25 maj 2009. [5] STRADA-utrag via mail, Marianne Siverback, Vägverket, 2009-10-09. [6] Telefonkontakt med Joel Jacobsson, Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbuund, 2009-10-14. [7] www.smhi.se [8] www.srv.se [9] Översiktsplan för Göteborg, fördjupad för sektorn transporter av farligt gods, Stadsbyggnadskontoret Göteborg, 1997 [10] Försvarets Forskningsanstalt, Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor, 1997. [11] Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen - Bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transport av farligt gods, Länsstyrelsen i Skåne län, C-A Stenberg m fl, Rapport 2007:06 (RIKTSAM) r:\pdoc\60555_sparsör\28_utredningar\gällande\riskanalys, sparsör.doc

VVS Energi & Miljö Styr & Övervakning Brand & Risk Teknisk Förvaltning BILAGA A - KVANTITATIV RISKBEDÖMNING FÖR NYA BYGGRÄTTER I SAMBAND MED NY DETALJPLAN Antal sidor: 17 : Mattias Svanström Borås Bengt Dahlgren Brand & Risk AB Therese Göras Bengt Dahlgren Brand & Risk AB Telefon 033-430 97 00 Org.nr. 556726-7488 Adresser till våra övriga Albanoliden 5 Fax 033-430 97 01 Momsreg.nr. SE556726748801 kontor hittar du på 506 30 BORÅS Styrelsens säte Göteborg www.bengtdahlgren.se

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 1 BAKGRUND... 3 2 SYFTE... 3 3 METODIK... 3 4 AVGRÄNSNINGAR... 4 5 FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 6 RISKANALYS... 5 6.1 Sannolikhet för farligtgodsolycka... 5 6.2 Riskscenarier... 5 6.2.1 Konsekvensberäkningar... 6 6.2.2 Sannolikhetsberäkningar... 7 7 OSÄKERHETER... 9 8 RISKVÄRDERING... 10 9 SLUTSATS... 10 10 KONTROLL... 11 11 REFERENSER... 12 APPENDIX 1 STRÅLNINGSBERÄKNINGAR... 13 APPENDIX 2 - BERÄKNINGAR I ALOHA... 16 EXEMPEL PROGRAMUTSKRIFT Aloha - PROPYLENOXID... 16 EXEMPEL PROGRAMUTSKRIFT Aloha - DIMETYLSULFAT... 16 R:\PDOC\60555_SPARSÖR\28_UTREDNINGAR\GÄLLANDE\RISKANALYS, SPARSÖR, TILLÄGG.DOC

BILAGA A - KVANTITATIV RISKBEDÖMNING FÖR NYA BYGGRÄTTER I SAMBAND MED NY DETALJPLAN 3 1 BAKGRUND I samband med framtagandet av ny detaljplan för Paradis 1:4 m fl har det inkommit önskemål från privata fastighetsägare om att införlivas i planområdet och att få bygga bostäder på denna mark. Dessa bostäder hamnar närmre riksväg 42 än vad övriga planområdet gör och behandlas separat från övriga detaljplanearbetet i denna riskanalys. 2 SYFTE Syftet med riskbedömningen är att klarlägga huruvida risknivån är inom tolerabla nivåer, då de föreslagna byggrätterna ligger inom 150 m från Riksväg 42 där farligt gods transporteras. Riskbedömningen avser analysera risker mot 3:e man utifrån risker med farligt gods. 3 METODIK Begreppet risk definieras i denna rapport som produkten av konsekvensen och sannolikheten av en oönskad händelse. Med utgångspunkt i den kvalitativa riskanalysen för detaljplaneområdet bedöms det relevant att studera risken kvantitativt för de nytillkomna byggrätterna då avståndet mellan riksvägen är relativt kort, ca 40 m istället för ca 100 m som gäller för detaljplaneområdet. Angreppssättet är att primärt studera sannolikheten för farligtgodsolycka samt dess konsekvenser genom att beräkna individrisken. Individrisk är ett riskmått som definieras som sannolikheten för en godtycklig individ att omkomma på ett år, om individen vistas kontinuerligt på samma plats utomhus. Notera att detta är ett mått och inte den verkliga sannolikheten att omkomma, eftersom individer sällan visast på samma plats i ett år. Med stöd från den kvalitativa analysen är utgångsläget att flertalet konsekvenser av en farligtgodsolycka kan påverka området. För de scenarier som bedöms som tveksamma huruvida de kan påverka området görs konsekvensberäkningar med de lokala förhållandena. Om dessa scenarier inte påverkar området bidrar de heller inte till individrisken. Individriskmåttet jämförs med riskkriterier som förvisso inte är nationellt antagna i Sverige (sådana saknas), men som rekommenderas av (dåvarande) Räddningsverket. Dessa kriterier formuleras enligt följande [1]: Övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras är 10-5 per år. Övre gräns för område där risker kan anses vara försumbart små är 10-7 per år. Dessa kriterier stämmer relativt väl överens med internationella individriskkriterier. Kriteriet bygger på att individen har en genomsnittlig känslighet för exponeringen, är kontinuerligt närvarande och befinner sig utomhus. Kriteriet är tillämpbart för allmänheten. Den undre gränsen, 10-7, motsvarar, eller är lägre än, risken att omkomma till följd av naturolyckor (t.ex. är sannolikheten att omkomma pga. blixtnedslag 10-7 per år). Om kriteriet används bör individens totala risknivå därmed inte påverkas signifikant. Den övre gränsen för acceptabla risker, 10-5, är cirka en tiondel av den naturliga dödsfallsrisken för r:\pdoc\60555_sparsör\28_utredningar\gällande\riskanalys, sparsör, tillägg.doc

BILAGA A - KVANTITATIV RISKBEDÖMNING FÖR NYA BYGGRÄTTER I SAMBAND MED NY DETALJPLAN 4 de grupper i samhället som har lägst dödsfallsrisk [1]. 4 AVGRÄNSNINGAR Riskanalysen behandlar enbart akuta risker för 3:e man och bortser från egendomsrisker, miljörisker och långsiktiga hälsorisker. Riskbedömningen har geografiskt avgränsats till själva detaljplaneområdet (se avsnitt 5). Konsekvensberäkningar görs endast för de fall som bedöms som bedöms som tveksamma huruvida de bidrar till ökad individrisk. Övriga identifierade scenarier bedöms enligt kvalitativ bedömning påverka området om olycka sker. 5 FÖRUTSÄTTNINGAR Av den kvalitativa riskanalysen för området framgår allmänna förutsättningar, såsom trafikmängder och väderstatistik. Det som skiljer i förutsättningarna mellan denna kvantitativa analys och den kvalitativa analysen är endast avståndet mellan bostäder och farligtgodsled. De nya byggrätternas placering framgår av figuren nedan (inringade områden). Närmsta avstånd mellan riksväg 42 (streckad linje) och bostad inom nya bygrätter är ca 40 50 m. I analysen antas 40 m vara gällande då detta ger svar på säkra sidan. Figur 1: Planområdet r:\pdoc\60555_sparsör\28_utredningar\gällande\riskanalys, sparsör, tillägg.doc

BILAGA A - KVANTITATIV RISKBEDÖMNING FÖR NYA BYGGRÄTTER I SAMBAND MED NY DETALJPLAN 5 6 RISKANALYS 6.1 SANNOLIKHET FÖR FARLIGTGODSOLYCKA Sannolikheten för farligtgodsolycka beräknas enligt VTI-modellen [2]. Beräkningen sker enligt följande: där: 2 [( Y X ) + ( 1 Y ) ( 2X X )] O fg O = O är antalet polisrapporterade trafikolyckor på vägdelen per år (exkl. olyckor med gående, cyklister och vilt), Y är andelen singelolyckor på vägdelen, X är andelen transporter skyltade med farligt gods och O fg är antalet fordon skyltade med farligt gods i trafikolyckor/år. Då statistiken över antalet olyckor inte sträcker sig över tillräckligt många år för att vara tillförlitlig enligt VTI-modellen, används tabellerade värden i [2] som indata. Faktorn O fg, multipliceras med ett index för att få fram förväntat antal farligt godsolyckor/år. För aktuell väg är detta index 0,11. Förutsättningar avseende trafikarbete etc. framgår av den kvalitativa riskanalysen. Detta ger att sannolikheten för en farligtgodsolycka (med utsläpp av ämne) kan beräknas till 5 6 10 per år, baserat på dagens trafikflöde och beräknat för 1 km väg utanför området. 6.2 RISKSCENARIER Av de i den kvalitativa analysen identifierade ämnena som utgör risk kommer följande typer av scenarier att analyseras (annan scenarioindelning än i den kvalitativa analysen): a. Massexplosivt ämne (ADR-klass 1.1) b. Giftig gas (ADR-klass 2a) c. Brännbar gas (ADR-klass 2b) d. Brandfarlig vätska (ADR-klass 3) e. Brandfarlig och giftig vätska (ADR-klass 3) f. Giftig vätska (ADR-klass 6) Riskscenario a c bedöms erfarenhetsmässigt och enligt resonemang i den kvalitativa analysen ha riskavstånd som är längre än avståndet till de nya byggrätterna. Mer precist innebär det att riskavståndet för nämnda scenarier, inom vilket personer utomhus omkommer, antas vara längre än 40 m (dvs. avståndet till bostäderna från riksväg 42). För den totala individrisken ska kunna anses tolerabel måste därför sannolikheten för ovan nämnda scenarier visas vara låg. För riskscenario d f, bedöms skyddsavståndet 40 m mellan väg och bostäder vara i gränsfallet för påverkan. Därför görs särskilda konsekvensberäkningar av dessa scenarier. Visar det sig att scenarierna ger riskavstånd kortare än 40 m kan de försummas från individriskberäkningen. r:\pdoc\60555_sparsör\28_utredningar\gällande\riskanalys, sparsör, tillägg.doc

BILAGA A - KVANTITATIV RISKBEDÖMNING FÖR NYA BYGGRÄTTER I SAMBAND MED NY DETALJPLAN 6 6.2.1 Konsekvensberäkningar Konsekvens definieras som tidigare nämnts som riskavstånd, dvs. det avstånd inom vilket människor utomhus omkommer vid en olycka. Mer precist beräknas avståndet till den strålningsnivå alt. gaskoncentration där 50 % av personerna omkommer: dvs. det s.k. LC50-värdet. I beräkningarna antas samtliga personer inom detta riskavstånd omkomma. Tanken är att LC50-värdet ska spegla variationen i människors känslighet: i praktiken kommer människor omkomma även utanför avståndet till LC50-värdet, samtidigt som människor innanför LC50-värdet överlever [3]. Beräkningarna kräver dock en diskret gräns som gränsvärde. Brandfarlig vätska, scenario d Vid utsläpp av brandfarlig vätska kommer det att bildas en pöl som om den antänds bildar en pölbrand. Pölens area avgör brandeffekt och därmed strålningsintensitet. Strålningsnivån till 50 % omkomna till följd av en brand är ca 14 kw/m 2 [4]. Detta gäller för en exponeringstid på ca 30 s vilket kan anses vara tillräckligt för personer att sätta sig i säkerhet [4]. Beräkningarna utförs med bensin som typämne, vilket är ett vanligt och dessutom farligt ämne inom klassen. Maximal rimlig pölstorlek antas vara ca 200 m 2 (diameter ca 16 m), med hänsyn till vägens storlek och med hänsyn till att viss mängd vätska sjunker ner i jorden. Beräkningsgång redovisas i Appendix 1. Resultatet från beräkningarna är att riskavståndet, dvs. avståndet till 14 kw/m 2 från en 200 m 2 pölbrand med bensin, är ca 21 meter. Beräkningarna visar vidare att det skulle krävas en pölbrand på över 600 m 2 för att nå kriteriet 14 kw/m 2 på ca 40 meters avstånd. En så stor pölbrand anses dock inte som rimlig för aktuellt fall. Bedömningen är därför att detta scenario ej bidrar till att höja individrisken. Giftig vätska, klass 3, scenario e Utsläpp av giftig vätska i klass 3 bidrar också till att en pöl bildas. Denna pöl kan antingen antändas och ge scenariot pölbrand enligt ovan, alternativt inte antändas och i detta fall kommer pölen då att avdunsta och skapa ett giftmoln som kan driva iväg mot de planerade byggrätterna. Dimensionerande ämne är propylenoxid, vilket används i [5]. LC50- värdet för detta ämne är 36 130 ppm för 30 minuters exponering [2]. Giftmolnets storlek och utbredning styrs framförallt av pölarea, lufttemperatur, meteorologisk stabilitetsklass samt vindhastighet. Beräkningarna utförs för maximalt tänkbara pölarean 200 m 2 enligt ovan. Lufttemperatur ansetts i denna beräkning som högt, 25, eftersom det gör att vätska förångas snabbare vilket ger högre koncentrationer och ett konservativt resultat. Data saknas för meteorologisk stabilitetsklass varför ett mycket konservativt antagande görs: beräkningarna görs inledningsvis endast för stabilitetsklass F som oftast ger värst spridningsscenarier men är i praktiken ganska sällsynt (särskilt i kombination med en höga temperaturen). Denna klass uppkommer nattetid när det är klart väder och låg vindhastighet. Beräkningarna utförs i programmet ALOHA, v. 5.4.1.2, som tillhandahålls av EPA (U.S. r:\pdoc\60555_sparsör\28_utredningar\gällande\riskanalys, sparsör, tillägg.doc

BILAGA A - KVANTITATIV RISKBEDÖMNING FÖR NYA BYGGRÄTTER I SAMBAND MED NY DETALJPLAN 7 Environmental Protection Agency). Detaljerad in- och utdata redovisas i appendix 2. Beräkningarna visar att riskavståndet, dvs. avståndet till LC50-koncentrationen, för en pöl på 200 m 2 är ca 33 m. Bedömningen är därför att inte heller detta scenario ej bidrar till att höja individrisken trots att beräkningen görs ytterst konservativt. Giftig vätska, klass 6, scenario f Även giftig vätska, klass 6, bildar en pöl som förångas. Pölstorlek och meteorologiska förhållanden antas vara samma som ovanstående scenarier (dvs. beräkningar görs för värsta fallet). Dimensionerande ämne i denna klass är dimetylsulfat, vilket används i [5]. Beräkningarna visar att riskavståndet, dvs. avståndet till LC50 som för detta ämne är 99 mg/m 3 [6], blir ca 32 m. Då avståndet är kortare än skyddsavståndet 40 m bidrar scenariot inte till individrisken. Bedömningen är därför att inte heller detta scenario ej bidrar till att höja individrisken. 6.2.2 Sannolikhetsberäkningar Konsekvensen av utsläpp med brandfarlig vätska, brandfarlig och giftig vätska klass 3 samt giftig vätska, klass 6, bedöms enligt ovan ej kunna påverka området och bidrar därmed inte till att höja individrisken. Massexplosivt ämne Andelen ämnen som tillhör ADR-klass 1 är ca 2,5 % (se kvalitativ analys). Andelen massexplosiva ämnen, dvs. underklass 1.1, i denna grupp är okänd, men bedöms generellt mycket låg. I analysen antas 10 % av ADR-klass 1-transporterna innefatta massexplosiva ämnen. Sannolikheten för att dessa detonerar vid olycka bedöms också som låg. Ett konservativt antagande bedöms vara att detonation sker i 10 % av fallen. 4 Sannolikheten för detta scenario, givet farligtgodsolycka, kan då beräknas till 3,3 10. Giftig gas Andelen ämnen i ADR-klass 2 är 4,7 %. Andelen giftiga ämnen inom denna klass är okänt men bedöms konservativt vara ca 50 %. Då tryckkondenserade ämnen transporteras i tjockväggiga tankar minskas sannolikheten för utsläpp med 1/30 enligt [2]. Den giftiga gasen kommer inte spridas 360 från utsläppspunkten utan har en given spridningsvinkel, uppskattningsvis ca 15 [3]. Därmed minskas sannolikheten att utsläppet påverkar bostäderna med ytterligare 15/360. I detta förenklade angreppssätt antas varje vindriktning lika sannolik. 5 Sannolikheten för detta scenario, givet farligtgodsolycka, beräknas därmed till 3,3 10. r:\pdoc\60555_sparsör\28_utredningar\gällande\riskanalys, sparsör, tillägg.doc

BILAGA A - KVANTITATIV RISKBEDÖMNING FÖR NYA BYGGRÄTTER I SAMBAND MED NY DETALJPLAN 8 Brännbar gas Andelen ämnen i ADR-klass 2 är 4,7 %. Andelen giftiga ämnen inom denna klass är okänt men bedöms konservativt vara ca 50 %. Då tryckkondenserade ämnen transporteras i tjockväggiga tankar minskas sannolikheten för utsläpp med 1/30 enligt [2]. Vid utsläpp finns 4 tänkbara utfall: UVCE, BLEVE, jetflamma eller ingen antändning. Sannolikheten för resp. utfall är 0,5/0,01/0,19/0,3 [2][7]. Sannolikheten för detta scenario, dvs. summan av delscenarierna UVCE, BLEVE och jetflamma, givet farligtgodsolycka, beräknas därmed till 7,5 10 5. Sammanställning av sannolikheter För samtliga ovan beskrivna scenarier är grundsannolikheten för trafikolycka med farligtgodstransport samt utsläpp enligt kap 6.1 beräknat till 6 10 per år. Följande sam- 5 manställning kan då göras för de ovan beskrivna scenarierna. Scenario Sannolikhet per år a. Massexplosivt ämne 8 1,5 10 b. Giftig gas 9 2 10 c. Brännbar gas 9 4,4 10 d. Brandfarlig vätska 0 e. Brandfarlig och giftig vätska 0 f. Giftig vätska 0 Summan av dessa sannolikheter, vilket utgör konservativt ett mått på individrisken, blir 8 ca 2,1 10 per år. Siffran är överskattad eftersom det förutsätts att utsläppet sker på vägen nära området, men sannolikheten för olycka är beräknad för 1 km. Den verkliga risken är därför lägre. r:\pdoc\60555_sparsör\28_utredningar\gällande\riskanalys, sparsör, tillägg.doc

BILAGA A - KVANTITATIV RISKBEDÖMNING FÖR NYA BYGGRÄTTER I SAMBAND MED NY DETALJPLAN 9 7 OSÄKERHETER Att göra en riskanalys innebär att göra en modell av verkligheten. Denna modell kan i praktiken aldrig göras exakt: förenklingar är oundvikliga vilket medför osäkerheter. För att riskanalysen skall resultera i en kvalitetssäkrad riskbedömning krävs därför att osäkerheterna hanteras på ett rimligt sätt. Den övergripande strategin för att hantera osäkerheter i denna riskanalys inom uppdragets ramar, är att i största möjliga utsträckning använda ett konservativt angreppssätt och konservativ indata, dvs. att ansätta framförallt osäkra värden konservativt, dvs. på säkra sidan (dock skall värdena vara realistiska). Detta görs således redan i de dimensionerande scenarierna som därmed gör att resultatet från dessa i grund och botten är konservativt. Dessutom utförs en känslighetsanalys (se nedan). Konservativa värden har fördelen att man inte underskattar risken. Istället blir risken överskattad, vilket således kan ge en onyanserad bild av den verkliga risken. Med känslighetsanalyser studeras hur robust riskanalysen är, dvs. till vilken grad resultatet är beroende av olika parametrar, och vilka marginaler det finns. Några av de beräkningar och antaganden som är förknippade med störst osäkerheter är följande: För frekvensberäkningar har en schablonmodell använts. Denna modells giltighet är omdiskuterad, men i dagsläget är det den mest frekvent använda modellen i Sverige och förmodligen det bästa praktiskt tillämpbara alternativet än så länge. Detta är en modellosäkerhet. Andelen farliggodstransporter på de aktuella sträckorna. Både dagsläge och framtida utveckling. En av de känsligaste parametrarna för frekvensresultatet (dvs. sannolikheten) av en farligtgodsolycka, och därmed individrisken, är en ökning av farligtgodstrafiken. Därför har individrisken även beräknats med en dubblerad andel farligtgodstrafik. Individrisken blir 8 då 4,2 10 per år, dvs. fortfarande med god marginal inom det försumbara området. Denna känslighetsanalys kan även sägas ge en säkerhetsmarginal för modellosäkerheten i frekvensuppskattingen. r:\pdoc\60555_sparsör\28_utredningar\gällande\riskanalys, sparsör, tillägg.doc