Binär kodning. Binära koder. Tal och talsystem positionssystem för basen 10. Begrepp. Begrepp Tal och talsystem Talomvandling ASCII-kod NBCD Gray-kod



Relevanta dokument
EDA451 - Digital och Datorteknik 2009/2010. EDA Digital och Datorteknik 2009/2010. Binär Kodning, lärobokens kap.2

Digital- och datorteknik

Struktur: Elektroteknik A. Digitalteknik 3p, vt 01. F1: Introduktion. Motivation och målsättning för kurserna i digital elektronik

PARITETSKONTROLL. Om generatorn i vidstående exempel avkänner ett jämt antal ettor ger den en nolla ut. Detta innebär att överföringen

Referensguide för streckkoder

Grundläggande Datorteknik Digital- och datorteknik

Inledning. Statistisk Programmering. UNIVAC 1107 (sextio- och sjuttiotal) Hålkorten. Att använda dator

Tentamen i Datakunskap NT

Programmering Grundkurs (HI1900) Teoridel

Moment 2 - Digital elektronik. Föreläsning 1 Binära tal och logiska grindar

Tentamen. EDA432 Digital och datorteknik IT INN790 Digital och datorteknik GU. Måndag 23 oktober 2006, kl i V-salar

Tentamen. EDA485 Maskinorienterad programmering Z DAT015 Maskinorienterad programmering IT. Tisdag xx yyyy 2006, kl

Mattias Wiggberg Collaboration

DIGITALA TAL OCH BOOLESK ALGEBRA

Maskinorienterad programmering. Mekatronikingenjör åk 2/ lp 3. Lars-Eric Arebrink. Av institutionen utgiven. Lars-Eric Arebrink

Assemblerprogrammeringsuppgifter för FLIS-processorn

F2 Binära tal EDA070 Datorer och datoranvändning

Maskinorienterad programmering

F2 Datarepresentation talbaser, dataformat och teckenkodning

F2 Datarepresentation talbaser, dataformat och teckenkodning EDAA05 Datorer i system! Roger Henriksson!

Digital- och datorteknik

Maskinorienterad programmering

Maskinorienterad programmering. Mekatronikingenjör åk 2/ lp 3. Lars-Eric Arebrink. Av institutionen utgiven. vid flera tillfällen.

Kravspec RB03. RB03 Städning av otillåtna tecken Beteckning:

Digital- och datorteknik

Styrteknik: Binära tal, talsystem och koder D3:1

F2 Datarepresentation talbaser, dataformat och teckenkodning

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik. Mekatronik-, data- och elektroingenjör Åk 1/ lp 1o2. Lars-Eric Arebrink. Av institutionen utgiven. vid flera tillfällen

Datortekniken ligger till grund för en lång rad välbekanta vardagsprylar

Programmering, grundkurs, 8.0 hp, Elektro, KTH, hösten Nu till dagens ämne: Vi rekapitulerar det första problemet ur ProblemI:

Kursens mål: Grundläggande Datorteknik. Kursens Hemsida. Fatta hur en dator är uppbyggd (HDW) Fatta hur du du programmerar den (SW)

Digitalitet. Kontinuerlig. Direkt proportionerlig mot källan. Ex. sprittermometer. Elektrisk signal som representerar ljud.

Exempel på tentamen 1

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler

Resultatsammanställning för alkoholer/etylenglykol

Datoraritmetik. Binär addition papper och penna metod. Binär subtraktion papper och penna metod. Binär multiplikation papper och penna metod

DE FYRA RÄKNESÄTTEN (SID. 11) MA1C: AVRUNDNING

LABORATION. Datorteknik Y

Digital Display VDS / Bus2

Förskolor och skolor i Järfälla

Föreläsning 3.1: Datastrukturer, en översikt

Digital- och datorteknik

TENTAMEN (Något redigerad)

STOCKHOLM LIGHTHOUSE PLANLÖSNINGAR & PRISER KVARNHOLMEN

UTGRÄVNING 1. Använd faktabladen för att svara på frågorna! B U N K E F L O S T R A N D

REALTIDSKATALOG SKYLTAR, BOKSTÄVER & SIFFROR FÖR. Realtidskatalog för Skyltar, Bokstäver & Siffror per

Lars-Eric Arebrink. Av institutionen utgiven. vid flera tillfällen. Betyg 4: 36 poäng Betyg 5: 48 poäng

Digital och Datorteknik

Digital- och datorteknik. Lars-Eric Arebrink. vid flera tillfällen. Betyg 4: 36 poäng Betyg 5: 48 poäng

Problem: BOW Bowling. Regler för Bowling. swedish. BOI 2015, dag 1. Tillgängligt minne: 256 MB

TENTAMEN. Digital- och datorteknik E. Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik. Elektro Åk 1/ lp 4 EDA216/DIT790

Prov kapitel FACIT Version 1

BiDisp2 PRODUKTIONSSYSTEM. Robust och flexibel display för industriella tillämpningar

STAD. Injusteringsventil ENGINEERING ADVANTAGE

Digital- och datorteknik

Skanskas Kontorsindex våren 2005

Digital- och datorteknik. Lars-Eric Arebrink. Betyg 4: 36 poäng Betyg 5: 48 poäng

Dagens föreläsning. Repetition. Repetition - Programmering i C. Repetition - Vad C består av. Repetition Ett första C-program

Dig o Dat. Digital och Datorteknik. Kursens mål: Digital teknik Dator teknik. Dig o Dat = DoD

För att använda sifferkrypto använder man en rektangel om 5 gånger 6 bokstäver.

LABORATION 4 DISPERSION

Lösningar till tentauppgifterna sätts ut på kurssidan på nätet idag kl 19. Omtentamen i Programmering C, 5p, fristående, kväll,

TENTAMEN(Nu anpassad till FLIS- processorn)

ZA5775. Flash Eurobarometer 340 (The Charter of Fundamental Rights of the European Union) Country Questionnaire Sweden

ZA6286. Flash Eurobarometer 416 (The Charter of Fundamental Rights of the European Union, wave 2) Country Questionnaire Sweden

Det finns en hemsida. Adressen är

ZA5775. Flash Eurobarometer 340 (The Charter of Fundamental Rights of the European Union) Country Questionnaire Finland (Swedish)

Snickerier. Räcken & Stolpar, Snickarglädje, Hyllplan, Trädgård, Stolpsystem. Trädetaljer och Produkter som håller stilen på ditt hus

Digital- och datorteknik. Lars-Eric Arebrink. Av institutionen utgiven instruktionlista FLEXIBLE INSTRUKTION SET PROCESSOR FLISP

Textsträngar från/till skärm eller fil

Digital och Datorteknik. Kursens mål: Kursens mål: Dator teknik. Digital teknik. Digital teknik Dator teknik. Dig o Dat = DoD

1/32-DIN TEMPERATURREGULATOR (PID

TENTAMEN I TERMODYNAMIK för K2, Kf2 och TM2 (KVM091 och KVM090) kl

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet. 1 ADT Map/Dictionary Definitioner Implementation... 2

Dig o Dat. Digital och Datorteknik. Kursens mål: Digital teknik Dator teknik. Dig o Dat = DoD

Undersökning om pensioner och traditionell pensionsförsäkring. Kontakt AMF: Ulrika Sundbom Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum:

D/A- och A/D-omvandlarmodul MOD687-31

IE1205 Digital Design: F6 : Digital aritmetik 2

Modul 2 Mål och Sammanfattning

Grunderna i stegkodsprogrammering

Datorlära 3 Octave Workspace ovh mijlö Skriva text på skärmen Värdesiffror Variabler och typer Strängar Makro Vektorer

PNSPO! Adressering i Omrons PLC. 14 mars 2012 OMRON Corporation

STATISTISKA CENTRALBYRÅN

Digital- och datorteknik. Lars-Eric Arebrink. vid flera tillfällen. Betyg 4: 36 poäng Betyg 5: 48 poäng

Datorsystemteknik DVG A03 Föreläsning 3

7) Beskriv tre sätt att överföra parametrar mellan huvudprogram och subrutin.

Kompletterande kurslitteratur om serier

Dagens föreläsning. Repetition. Repetition - Programmering i C. Repetition - Vad C består av. Repetition Ett första C-program

Programmering Grundkurs (6H2950) Grundläggande Programmering (6A2001)

a), c), e) och g) är olikheter. Av dem har c) och g) sanningsvärdet 1.

TI-30X B och TI-30X S

Binär addition papper och penna metod

TDDD02 Föreläsning 2 HT Reguljära uttryck och reguljära språk Lars Ahrenberg

FÖRELÄSNING 1 ANALYS MN1 DISTANS HT06

Aritmetisk kodning. F (0) = 0 Exempel: A = {1, 2, 3} k=1. Källkodning fö 5 p.1/12

Appendix 1D. Konsumentundersökningar bland hörapparatanvändare

Träd. Sats. Grafer. Definition. En fullständig graf har en båge mellan varje par av noder. Definition

Överföringsfunktioner, blockscheman och analys av reglersystem

UPPGIFT 1 ÖVERSÄTTNING

Transkript:

Binära koer Dagens föreläsning: Läroboken kapitel 3 Ur innehållet: Grunläggane binära koer Talomvanlingar Begrepp Tal och talsystem Talomvanling ASCII-ko NBCD Gray-ko 2 Begrepp begrepp betyelse exempel... bit/bitar minsta informationsenhet, eller kan anta två vären bitsträng binärt or sekvens av bitar... koor κ 7 κ 6 κ 5 κ 4 κ 3 κ 2 κ κ också ett binärt or men me en fastställ koning (betyelse) orläng antal bitar i oret nibble orlängen 4 bitar byte orlängen 8 bitar = A (ASCII) = 65 (naturligt tal) = -63(heltal) Tal och talsystem positionssystem för basen Ett N-bitars tal. N = n+m är n är antalet siffror i heltalselen och m är antalet siffror i bråkelen skriver vi allmänt: Mest signifikanta siffra (MSD)....... n n Exempelvis, talet: 2 23,456 2 3 2 3,4,5,6 Decimalpunkt 4 5 Minst signifikanta siffra (LSD) 6 Där N=6, n=m=3, varje siffras vikt avgörs av ess position i talet... 3 3 4

Generellt positionssystem Talbasen kan ock vara praktiskt taget va som helst... n n n n...... Exempel: = n n n n...... Exempel: =2 n n n 2 n 2... 2 2 2 2... 2 2 Vi använer vanligen et enklare skrivsättet N ( n n....... ) Talbaser Vi använer huvusakligen tre olika talbaser: Decimalt, för att vi är vana vi et. Binärt, för att et motsvarar informationselementen i et igitala systemet. Hexaecimalt, ärför att et är ett bekvämt sätt att skriva grupper av binära siffror Exempel: (3) = () 2 =(D) 6 bas ecimalt bas 2 binärt bas 6 hexaecimalt 2 2 3 3 4 4 5 5 6 6 7 7 8 8 9 9 A B 2 C 3 D 4 E 5 F 5 6 Talomvanling För talomvanling till basen använer vi efinitionen irekt... (Uppgifter ur exempelsamlingen) Omvanla till ecimal form: 2.9: (.) 2 2.f: (B3.D4) 6 Omvanling från N till N. Dela upp N i heltalsel och bråktalsel. 2. Heltalselen omvanlas via succesiva ivisioner me. 3. Bråkelen omvanlas via succesiva multiplikationer me. Exempelsamling uppgift 2.: Omvanla (22,8) till binär form. Bråkelen avkortas vi behov till 6 korrekta bråksiffror. Vi löser på tavlan. 7 8

. Omvanla (22) till binär form 2. Omvanla (,8) till binär form 22/2 = 6 + /2 = 6/2 = 3 + /2 = 3/2 = 5 + /2 2 = 5/2 = 7 + /2 3 = 7/2 = 3 + /2 4 = 3/2 = + /2 5 = /2 = + /2 6 = Heltalselen sålees: () 2 Termineringsvillkor Bråkelen sålees:,8,36 - =,36,72,44,88,76,72,44,88,76,52-2 = -3 = -4 = -5 = -6 = (.) 2 Termineringsvillkor enligt uppgiftstexten 6 st. bråksiffror 9 Omvanla till hexaecimal form Exempel: Omvanla (22,8) till hexaecimal form. Bråkelen avkortas vi behov till 2 korrekta bråksiffror. Heltalselen: Bråkelen: 22/6 = 7 + /6 = () =(A) 6 7/6 = + 7/6 = (7) =(7) 6,8 6 = 2,88 - = (2) =(2) 6,88 6 = 4,8-2 = (4) =(E) 6 Trunkering och noggrannhet Vi kan försäkra oss om att vi inte förlorar noggrannhet vi en talomvanling utan att samtiigt bestämma onöigt många (onöiga) bråksiffror på följane sätt. Vi vill omvanla från raix b till raix a. Antag antal noggranna siffror i raix b är n. Hur många siffror x i raix a krävs för att behålla noggrannheten? Vi har alltså sambanet: a x = b n är a,b och n är käna, sålees: x log a = n log b x = n log b/log a Eftersom högerleet ger ett reellt tal och antalet siffror måste uttryckas som ett heltal gäller et å: x = n log b/log a Svar: (22,8) 7A.2E 2

Trunkering och noggrannhet EXEMPEL: Talet (.234) 6 är givet på hexaecimal form. Vi vill omvanla etta till ecimal form, hur många ecimala siffror krävs å i ecimalutvecklingen för att noggrannheten ska behållas? Alfanumeriska tecken ASCII American Stanar Coe for Information Interchange Typiskt använningsområe: Tangentbor Lösning: Raix b=6, raix a=, antal noggranna siffror n=4, vs x = n log b/log a = 4 log 6/log = 4 log 6 = 4,8 = 5 DVS: 5 ecimala siffror 3 4 7-bitars ASCII koning κ6κ5κ4 κ3κ2κκ NUL DLE SP @ P ` p SOH DC! A Q a q STX DC2 2 B R b r ETX DC3 # 3 C S c s EOT DC4 $ 4 D T t ENQ NAK % 5 E U e u ACK SYN & 6 F V f v BEL ETB 7 G W g w BS CAN ( 8 H X h x HT EM ) 9 I Y i y LF SUB * : J Z j z VT ESC + ; K [Ä k {ä FF FS, < L \Ö l ö CR GS - = M ]Å m }å S RS. > N ^ n ~ ASCII Exempel Textsträngen Hej representeras som: H e j Textsträngen 9756 representeras som: 9 7 5 6 S US /? O _ o RUBOUT (DEL) 5 6

NBCD Natural Binary Coe Decimal NBCD Exempel 4 bitars koor Koar ecimala siffrorna -9 ecimal siffra NBCD koor 2 3 4 5 6 7 8 9 Decimala talet 9756 representeras som: 9756 = 9 7 5 6 Decimala talet 563,782 representeras som:, 5 6 3, 7 8 2 7 8 Gray ko Gray ko Koskiva vanlig komponent i olika typer av vinkelgivare. Ljuskällor Detektorer I övergångarna : Koer änrar sig enast i en bit. Förhinrar tillfälliga felavläsningar. Decimal orning Koor i trebitars Grayko 2 3 4 5 6 7 8 9 2 3 4 5 Koor i fyrbitars Grayko Gray-ko tillhör gruppen reflekterane koer 9 2