Avskaffandet av revisionsplikten

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Joakim Andersson Tobias Jacobsson Avskaffandet av revisionsplikten Revisorers och små aktiebolags tankar om avskaffandet Engelsk titel Engelsk undertitel Ämne C-uppsats Termin: Handledare: VT09 Bengt Bengtsson Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se

Sammanfattning I Sverige är samtliga aktiebolag sedan 1983 skyldiga att ha en kvalificerad revisor som genomför granskning av bolagens årsredovisning och bokföring samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. I EG:s fjärde bolagsrättsliga direktiv uppställs krav på revision, vilka generellt gäller för alla aktiebolag. Medlemsländerna har dock enligt samma direktiv möjlighet att befria mindre aktiebolag från revisionsplikten. Sen 1983 har samtliga aktiebolag i Sverige varit revisionspliktiga då många små bolag som då inte var revisionspliktiga i stor utsträckning var utsatta för ekonomisk brottslighet. Idag är Sverige nästan ensamt inom EU med att ännu inte ha slopat revisionsplikten för små aktiebolag. Enligt det lagförslag om avskaffandet av revisionsplikten för mindre aktiebolag ska aktiebolag som uppfyller minst två av tre av följande krav även fortsättningsvis revideras. Dessa gränsvärden är i förslaget satta till de av EU högsta tillåtna värdena: Mer än 83 miljoner kronor omsättning Tillgångar på mer än 41,5 miljoner kronor (balansomslutning) Fler än 50 anställda Med förslagna gränsvärden kommer endast 3-4 % av aktiebolagen i Sverige att vara revisionspliktiga när lagändringen träder i kraft. Utredningen föreslår att de nya bestämmelserna ska träda i kraft den 1 juli 2010 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som börjar närmast efter den 30 juni 2010. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur avskaffandet av revisionsplikten berör små aktiebolag och revisorer. Den berör främst hur marknaden för revisorer kommer förändras, vilka tjänster som efterfrågan och utbud kommer öka på samt vilken inverkan revisionen har på förtroendet för aktiebolagen. För att undersöka detta har vi skickat ut en enkätundersökning, som 19 små aktiebolag svarat på, och intervjuat två revisorer, en auktoriserad revisor på en större revisionsbyrå och en godkänd revisor på en mindre. Både en majoritet av de mindre aktiebolagen och revisorerna ställer sig positiva till slopandet av revisionsplikten. De allra flesta av de berörda aktiebolagen kommer, i alla fall till en början, att frivilligt fortsätta med revision. På sikt tror revisorerna att fler kommer välja bort revisionen och det blir då viktigt för revisionsbyråerna att kunna konkurrera med redovisningsbyråer om såväl nuvarande som framtida kunder. De tjänsterna som i första hand blir intressanta är rådgivning och ekonomiska konsultationer.

Revisionsberättelsen är i dagsläget en kvalitetssäkring som företagen har mot sina intressenter. Allra främst banker har nytta av den när de gör bedömningar om lån eller krediter, skulle allt fler små aktiebolag välja bort revisionen är det mycket möjligt att en annan form av kvalitetskontroll uppförs.

1 INLEDNING... 3 1.1 PROBLEMBAKGRUND... 3 1.2 PROBLEMDISKUSSION... 4 1.3 FRÅGESTÄLLNINGAR... 5 1.4 BEGREPP... 5 1.5 ÄMNESVAL... 6 1.6 SYFTE... 6 1.7 AVGRÄNSNING... 6 1.8 DISPOSITION... 6 2 METOD... 8 2.1 VETENSKAPLIGT SYNSÄTT... 8 2.1.1 Positivism... 8 2.1.2 Hermeneutik... 8 2.1.3 Vårt vetenskapliga synsätt... 8 2.2 VETENSKAPLIGT ANGREPPSSÄTT... 9 2.2.1 Kvalitativt angreppssätt... 9 2.2.2 Kvantitativt angreppssätt... 9 2.2.3 Metodtriangulering... 9 2.2.4 Vårt vetenskapliga angreppssätt... 10 2.3 VETENSKAPLIG ANSATS... 10 2.3.1 Deduktion... 10 2.3.2 Induktion... 10 2.3.3 Abduktion... 10 2.3.4 Vår vetenskapliga ansats... 11 2.4 DATAINSAMLING... 11 2.4.1 Validitet och reliabilitet... 11 2.4.2 Intervjumetod... 12 2.4.3 Val av respondent... 12 3 TIDIGARE STUDIER... 13 3.1 AVSKAFFANDE AV REVISIONSPLIKTEN FÖR SMÅ FÖRETAG, SOU 2008:32... 13 3.2 REVISIONSPLIKTEN I SMÅ AKTIEBOLAG, FORSKNINGSSTUDIE AV PER THORELL OCH CLAES NORBERG PÅ UPPDRAG AV SVENSKT NÄRINGSLIV... 14 4 TEORETISK REFERENSRAM... 17 4.1 REGLER FÖR REVISION OCH REVISORER... 17 4.2 DET FJÄRDE BOLAGSDIREKTIVET... 17 4.3 GRÄNSVÄRDEN INOM EU... 18 4.4 AKTIEBOLAG... 18 4.5 REVISION... 19 4.5.1 Syftet med revision... 19 4.5.2 Intressentmodellen... 19 4.5.3 Revisionens utförande... 20 4.5.4 Analysmodellen... 21 4.5.5 Kostnad för revision... 21 5 EMPIRI... 23 5.1 ENKÄTUNDERSÖKNING... 23 5.2 INTERVJU MED LARS-JONAS LUNDQUIST, AUKTORISERAD REVISOR OCH DELÄGARE PÅ GRANT THORNTON... 29 5.3 INTERVJU MED RUNE LARSSON, GODKÄND REVISOR PÅ VÄRMLANDS REVISION AB... 31 6 ANALYS...33 6.1 KOSTNAD, NYTTA OCH FORTSATT REVISION... 33 6.2 FÖRTROENDE... 34 6.3 ANDRA TJÄNSTER... 35 1

7 SLUTSATSER... 37 7.1 HUR PÅVERKAS REVISORER OCH SMÅ AKTIEBOLAG I SVERIGE NÄR REVISIONSPLIKTEN AVSKAFFAS FÖR SMÅ AKTIEBOLAG?... 37 7.1.1 Vilka tjänster tror revisorerna kommer att kvarstå, vilka nya tjänster kan man tänkas erbjuda och vilka tjänster har aktiebolagen intresse av?... 37 7.1.2 Hur påverkas förtroendet för aktiebolag som väljer bort revision?... 38 8 REFLEKTION... 39 8.1 FRAMTIDA STUDIER... 40 9 KÄLLFÖRTECKNING... 41 10 BILAGOR... 43 10.1 GRUNDLÄGGANDE FRÅGOR TILL REVISORERNA... 43 10.2 FRÅGORNA TILL ENKÄTUNDERSÖKNINGEN... 43 2

1 Inledning Vi kommer i detta kapitel att presentera syftet med och bakgrunden till valt uppsatsämne. Här finns också diskussion och formulering kring problemet och våra frågeställningar. Även vissa begrepp definieras. 1.1 Problembakgrund I Sverige är samtliga aktiebolag sedan 1983 skyldiga att ha en kvalificerad revisor som genomför granskning av bolagens årsredovisning och bokföring samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning (Aktiebolagslagen SFS 2005:551). Endast de allra största bolagen måste ha en auktoriserad revisor, alternativt godkänd revisor som avlagt revisorsexamen. (Förening Auktoriserade Revisorer [FAR] 2006) I EG:s fjärde bolagsrättsliga direktiv (EU 1978) uppställs krav på revision, vilka generellt gäller för alla aktiebolag. Medlemsländerna har dock enligt samma direktiv möjlighet att befria mindre aktiebolag från revisionsplikten. Sen 1983 har samtliga aktiebolag i Sverige varit revisionspliktiga då många små bolag som då inte var revisionspliktiga i stor utsträckning var utsatta för ekonomisk brottslighet. Idag är Sverige nästan ensamt inom EU med att ännu inte ha slopat revisionsplikten för små aktiebolag. (Allt om revision 2006) Per Thorell och Claes Norberg fick år 2005 på uppdrag av Föreningen Svenskt Näringsliv att undersöka fördelar och nackdelar med att slopa revisionsplikten i Sverige samt att ta reda på varför Sveriges regelverk så markant skiljt sig från övriga Europa i denna fråga. Denna rapport lämnades sedan till justitiedepartementet som bakgrund till deras utredning av frågan om små aktiebolag i Sverige borde omfattas av den lagstadgade revisionen. De beslutade sedan att revisionsplikten bör slopas. När revisionsplikten för små aktiebolag slopas i Sverige är gränsen för vilka som inte omfattas av revisionsplikten satta till EU:s maximala gränsvärden. Detta innebär att endast företag som uppfyller minst två av följande krav blir revisionspliktiga även i framtiden: Mer än 83 miljoner kronor omsättning Tillgångar på mer än 41,5 miljoner kronor (balansomslutning) Fler än 50 anställda Generalsekreteraren för revisorernas branschorganisation FAR SRS, Dan Brännström, säger att det är dramatiskt att börja med höga gränser och menar att revisorerna hellre vill ha en stegvis förändring och helt andra gränser. Med förslagna gränsvärden kommer endast 3-4 % av aktiebolagen i Sverige att vara revisionspliktiga när lagändringen träder i kraft (E24 2008a). Även VD:n för 3

SET Revisionsbyrå, Lars-Åke Andréasson, menar att förändringen i stället bör ske stegvis för att effekterna ska kunna utvärderas ordentligt för att kunna förebygga eventuellt oönskade effekter samt att marknad och stat ska ha tid anpassa sig. (Dagens Industri 2008a) 1.2 Problemdiskussion Uppgifter från länder som slopat revisionsplikten visar minskade antal revisionsuppdrag (Allt om revision 2006). Enligt en statlig utredning väntas landets revisionsbyråer tappa omkring 5,8 miljarder kronor i arvoden och att över 90 % av revisionsmarknaden slås ut räknat i antal uppdrag. Dan Brännström, generalsekretare i FAR SRS, menar dock att utredningen är grovt missvisande eftersom den förutsätter att allt annat förblir lika när revisionen försvinner. Brännström säger att eftersom flertalet företag till en början kommer att frivilligt fortsätta med revisionen blir det inte 5,8 miljarder kronor. Vidare säger han att om du väljer bort revisorn får du andra kostnader för att upprätthålla samma kvalitet i redovisning och samma förtroende på marknaden, det blir ingen besparing eftersom att det uppstår många andra kostnader, både i och runt företagen. (E24 2008b) Detta kommer troligen att vägas upp av inkomster från andra uppdrag och att de totala inkomsterna på en revisionsbyrå därför inte måste bli mindre till följd av slopandet av revisionsplikten (Allt om revision 2006). Jan Birgersson, vd för Ernst & Young, säger till DI Företagen kommer även i framtiden att efterfråga våra tjänster. Men det går från att vara pliktstyrt till att vara efterfrågestyrt. (Dagens Industri 2008b) Anna-Stina Nordmark Nilsson, vd för branschorganisation Företagarna, tror att småföretagarna väljer att sprida sina gracer till andra rådgivare än auktoriserade eller godkända revisorer. Hon menar att det företagen ofta behöver hjälp med är bokföringen, rapporteringen och framförallt en ekonomisk rådgivare. Det spelar enligt Anna-Stina Nordmark Nilsson ingen roll om den personen är en auktoriserad revisor eller inte. (Affärsvärlden 2008) I Danmark fick mindre aktiebolag möjligheten att välja bort revisionen i Mars 2006. Efter ungefär ett och ett halvt år hade enligt en undersökning genomförd av Föreningen registrerede revisorer (FRR) endast 6,5 % av revisorernas klienter valt bort revisionen. Anledningen sägs i första hand bero på att besparingen är för låg i förhållande till nyttan av den kvalitetsstämpel som revisionen ger, exempelvis förtroende hos långivare när företaget behöver låna pengar. Man bör dock ha i åtanke att Danmark hade betydligt lägre gränsvärden än vad som planeras i Sverige. Bolag som uppfyllde två av följande krav två år i följd var enligt lag tvungna att revideras vid införandet: 1,5 miljon DKK i balansomslutning (cirka 2,2 miljoner SEK) 3 miljoner DKK i nettoomsättning (cirka 4,4 miljoner SEK) 4

Minst 12 heltidsanställda (Halling 2007) Baserat på studier från andra länder, exempelvis England, kan man förvänta sig att fler bolag med tiden kommer att välja bort den frivilliga revisionen. En bidragande faktor till en möjlig eftersläpning kan vara hur tidsramen för avskaffandet fungerar i praktiken, bolag kan endast besluta om att välja bort revisionen på sin ordinarie bolagsstämma. Därför kan avskaffandet ha blivit försenat i många små danska aktiebolag (Aggestam Pontoppidan 2007). I Sverige har revisorn dessutom laglig rätt att stanna vid sitt uppdrag enligt 9:21 Aktiebolagslagen (SFS 2005:551) Uppdraget som revisor gäller till slutet av den årsstämma som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet.. Detta skulle kunna bidra till ytterligare eftersläpning. Utredningen föreslår en förändring av revisorns lagstadgade mandattid från fyra till ett år. (SOU 2008:32) I England där man inte haft revisionsplikt sedan 1993 avstår 60-70% av dem som inte längre omfattas av revisionsplikt från att frivilligt revideras (SOU 2008:32). Gränsvärdena har i England höjts vid tre tillfällen och ligger för tillfället på det maximalt tillåtna av EU. (Thorell & Norberg 2005) 1.3 Frågeställningar Vår huvudfrågeställning: Hur påverkas revisorer och små aktiebolag i Sverige när revisionsplikten avskaffas för små aktiebolag? Våra delfrågor: Vilka tjänster tror revisorerna kommer att kvarstå, vilka nya tjänster kan man tänkas erbjuda och vilka tjänster har aktiebolagen intresse av? Hur påverkas förtroendet för aktiebolag som väljer bort revision? 1.4 Begrepp Med små aktiebolag menas i uppsatsen aktiebolag som inte uppfyller mer än ett av följande krav: Mer än 83 miljoner kronor omsättning (8 800 000 euro) Tillgångar på mer än 41,5 miljoner kronor (4 400 000 euro) Fler än 50 anställda (SOU 2008:32) 5

1.5 Ämnesval Vi valde att skriva uppsatsen om avskaffandet av revisionsplikt för att ämnet är aktuellt och för att vi själva studerar ekonomi med inriktning mot redovisning och ville undersöka hur branschen kommer reagera när revisionsplikten slopas. 1.6 Syfte Syftet med vår uppsats är att ta reda på hur marknaden för revisorer och små aktiebolag i Sverige kommer att förändras när den lagstadgade revisionsplikten för små aktiebolag slopas. Vi vill undersöka vilka följder revisorer såväl som aktiebolag tror lagändringen innebär. Med betoning på vilka tjänster aktiebolagen i framtiden kommer att konsultera revisorer för och hur förtroendet för aktiebolagen kan påverkas om de väljer bort revision. För att ta reda på detta kommer vi tillfråga både revisorer och små aktiebolag om hur de ser på situationen. 1.7 Avgränsning Uppsatsen berör endast de konsekvenser slopandet av revisionsplikten har på revisorer och små aktiebolag. Övriga aspekter som inte direkt berör revisorer eller små aktiebolag tas inte upp till diskussion, såsom eventuell påverkan på banker och skatteverket. 1.8 Disposition För att få en bild av uppsatsens utformning ges här en kort beskrivning av de olika kapitlen. Kapitel 1 Inledning I kapitel 1 behandlas problembakgrund, formulering, syfte och den frågeställning vi har inför problemet. Kapitlet ska ge läsaren förståelse för problemet som behandlas i uppsatsen. Kapitel 2 Metod I kapitel 2 förklaras vilka vetenskapliga metoder som kan vara relevanta vid uppsatsskrivande samt vilka vi har valt att använda vid genomförandet av vår uppsats. Syftet med kapitlet är att skapa förståelse för tillvägagångssättet. Kapitel 3 Tidigare studier I kapitel 3 presenteras tidigare studier och rapporter som genomförts inom området för revisionspliktens avskaffande. Studierna har bland annat legat till grund för Justitiedepartementets beslut om lagändring. 6

Kapitel 4 Teoretisk referensram I kapitel 4 beskrivs det fjärde bolagsdirektivet, gränsvärden inom EU, vad revision innebär, regelverket kring revision och i stort hur det går till när revision genomförs. Kapitel 5 Empiri I kapitel 5 presenteras en sammanställning av den information vi samlat i vår enkätundersökning och i de intervjuer vi genomfört. Kapitel 6 Analys I kapitel 6 presenteras analysen av den data som samlats genom de empiriska undersökningarna, och som presenterats i kapitlet ovan, kopplat mot den teoretiska referensramen. Kapitel 7 Slutsatser I kapitel 7 presenterar de slutsatser vi kunnat dra av våra empiriska undersökningar samt av vår analys. Vi kommer i detta kapitel att besvara vår huvudfråga och våra delfrågor. Kapitel 8 Reflektion I kapitel 8 reflekterar vi själva över det om framkommit av vår undersökning och analys och jämför lite med de tankar vi hade om ämnet innan vi startade uppsatsprocessen. 7

2 Metod Vi kommer i detta kapitel att förklara vilka metoder som kan vara relevanta vid uppsatsskrivande samt vilka vi har valt att använda vid genomförandet av vår uppsats. Syftet med kapitlet är att skapa förståelse för tillvägagångssättet. 2.1 Vetenskapligt synsätt Ett ontologiskt förhållningssätt är hur man väljer att se på sin omvärld, den verkligheten som avses undersökas (Andersen 1998). Ontologi är alltså läran om hur världen faktiskt ser ut. Det är svårt att komma fram till en gemensam bild av hur världen ser ut i verkligheten. Problemet är att det är antagligen omöjligt att komma fram till om den ena eller den andra uppfattningen är den riktiga (Jacobsen 2002). 2.1.1 Positivism Positivism är en filosofisk ståndpunkt som i stort sett förkastat kvalitativ forskning som vetenskaplig metod. Sanningen hittar man enligt positivismen genom att följa en metod eller allmänna metodregler som är oberoende av undersökningens innehåll och sammanhang. Inflytande från forskaren bör elimineras eller minimeras. Den positivistiska vetenskapen skulle från början förse samhället med lagar och lägga grunden till en samhällelig ingenjörskonst. Samhällsvetare har ofta betraktat positivism som okritisk. Men positivismen har genom kritisk syn på vetenskapliga belägg och stränghet i sin vetenskapliga argumentering bidragit till att befria samhällsforskningen från mytiska och vardagsförstående föreställningar. Vetenskap bör vara värdeneutral: fakta ska skiljas från värderingar (Kvale 1997). 2.1.2 Hermeneutik Det centrala inom hermeneutiken är tankegången kring den subjektiva verklighetsuppfattningen, förståelsen och tolkningen. Kunskap skapas genom förståelse och tolkningen är det redskap som används för att gå från endast empirisk data till en upprättad teori kring ämnet i fråga. Ett begrepp som hermeneutiker ofta använder sig av är den hermeneutiska spiralen, där fenomen genom löpande tolkningar och omtolkningar kan sättas in i större helheter. Kunskapen blir då större och allt mer inträngande. (Johansson Lindfors 1993) 2.1.3 Vårt vetenskapliga synsätt Vi utgår från det hermeneutiska synsättet. Genom att förstå och tolka den empiriska data vi samlar med hjälp av undersökningarna försöker vi skapa kunskap i ämnet. 8

2.2 Vetenskapligt angreppssätt I detta avsnitt berättas om kvalitativ och kvantitativ metod. 2.2.1 Kvalitativt angreppssätt Det centrala med kvalitativa metoder är att skapa en djupare förståelse till frågeställningen och att förstå sambandet med helheten (Andersen 1998). Den vanligaste formen av kvalitativ datainsamling är djupgående längre intervjuer, där det inte upprättas något frågeformulär före även om forskaren gör en disposition över vilka ämnen som bör tas upp i intervjun. Den kvalitativa ansatsen präglas av stor flexibilitet genom att forskaren i stor utsträckning kan formulera om frågor efter erfarenheter som samlas under intervjun och låta informanten styra den information som framkommer (Johannessen & Tufte 2003). Att använda sig av kvalitativ metod kan göra det svårt att sätta siffror på svaren och därmed försvåra analysen eftersom det blir svårare att upprätta det statistiska underlaget. 2.2.2 Kvantitativt angreppssätt Kvantitativa ansatser innebär ofta att man använder sig av ett standardiserat frågeformulär. Det är därmed möjligt att nå ut till fler informanter. Statistik och matematik används i större utsträckning och den kvantitativa metoden syftar främst till att orsaksförklara fenomen som är föremål för undersökningen. (Andersen 1998) Informationen blir vid användandet av ett kvantitativt angreppssätt inte lika djupgående och det föreligger risk att missa viktig information, det är därför viktigt att frågor och svarsalternativ är korrekt utformade (Johannessen & Tufte 2003). Det är lätt att upprätta statistik kring undersökningen, eftersom att respondenterna har ett antal svarsalternativ som underlättar vid analysen av undersökningen. 2.2.3 Metodtriangulering Det kvalitativa och det kvantitativa får inte betraktas som motstridiga metodriktningar eller skolor inom samhällsvetenskaperna, utan som ansatser kompletterar varandra vid insamlandet av data. Angreppssätten kan kombineras i samma forskningsprojekt, detta kallas för metodtriangulering. Metodtriangulering betyder att pejla in en punkt från tre håll, och i samhällsvetenskapen betyder det att se på ett fenomen från flera perspektiv, det vill säga att använda olika tekniker för att samla in och analysera data. (Johannessen & Tufte 2003) 9

2.2.4 Vårt vetenskapliga angreppssätt Vi har valt att använda oss av metodtriangulering. Anledningen är att vi anser att revisorerna har en mer djupgående förståelse för förändringen som lagändringen medför och därmed använder oss av kvalitativ metod. Medan vi vill nå ut till ett större urval aktiebolag för att kunna skapa ett statistiskt underlag av betydelse, för att kunna generalisera, och en kvantitativ metod lämpar sig bättre för att uppnå detta. Fördelen är möjligheten att nå ut till fler informanter och det är inte lika resurskrävande som datainsamling enligt ett kvalitativt angreppssätt. Eftersom vi i enkätundersökningen hade en svarsfrekvens på endast 27 % blir det svårt att göra någon generalisering. Från den kvantitativa undersökningen kan vi alltså bara tolka de svar vi mottagit och inte anta att svaren speglar hela populationens tankar om ämnet. 2.3 Vetenskaplig ansats Här presenteras vårat vägval gällande den vetenskapliga ansatsen. 2.3.1 Deduktion Deduktion innebär att forskaren går från teori till empiri, även kallad bevisföringens väg (Andersen 1998). Ansatsen innebär en avledning från det generella till det mer konkreta (Johannessen & Tufte 2003). Kunskapsbildaren bygger en teori eller modell baserat på bland annat litteratur som sedan kan testas mot den empiriska verkligheten. (Johansson Lindfors 1993). 2.3.2 Induktion Induktion innebär istället att forskaren går från empiri till teori, detta kallas upptäcktens väg. Utifrån en enskild händelse sluter vi oss till en princip eller generell lagbundenhet (Andersen 1998). Johannessen och Tufte (2003) säger att inducera i korthet går ut på att man drar slutsatser från det speciella till det mer allmänna. Vilket innebär att man utifrån en studie av ett stickprov kan göra en generalisering som gäller för hela befolkningen. 2.3.3 Abduktion Det finns också en tredje vetenskaplig ansats som benämns abduktion, som innebär en slags växelverkan mellan teori och empiri och som ibland kallas den gyllene medelvägen. I idealsituationen tar forskaren med utgångspunkt från sin kunskapssyn ställning till frågan om ansatsen deduktion eller induktion passar. I praktiken är detta sällan fallet. Det är trots en induktiv ansats svårt att bortse från befintliga teorier och logiskt korrekta modeller är för många samhällsvetenskapliga problemställningar svåra att utforma baserat enbart på befintliga teorier. (Johansson Lindfors 1993) 10

2.3.4 Vår vetenskapliga ansats Ansatsen är deduktiv på så vis att det i bakgrunden och diskussionen i problemet uppkommer en viss teori om hur framtiden kommer utveckla, nämligen att revision kommer att ersättas av diverse andra tjänster. Huruvida det stämmer överens med vad företagarna och revisorerna tror om framtiden kommer att testas genom intervjuer och enkätundersökning. Detta är dock ingen fullständig sanning då ingen säkert kan veta vad som kommer att utspela sig när små aktiebolag befrias från revisionsplikten, vilket medför att det även kan sägas att vi skapar en teori om framtiden utifrån hur vi tolkar empirin. Med detta synsätt skulle det anses vara en mer induktiv ansats. Vi kommer därför att använda den abduktiva ansatsen, vilket innebär att vi befinner oss på den gyllene medelvägen. 2.4 Datainsamling Data till uppsatsen samlas från litteratur, tidskrifter, artiklar, tidigare uppsatser, intervjuer och enkätundersökning. Dessa källor kan delas upp i primära och sekundära källor. Primärdata är empirisk data som vi själva samlat genom intervjuer och enkätundersökningar medan bakgrunden till problemet kommer från sekundära källor, såsom litteratur, tidskrifter, artiklar och tidigare uppsatser. (Andersen 1998) Enkätundersökningen riktar sig till små aktiebolag i Sverige och datainsamlingsoch rapportverktyget Query&Report, som biblioteket vid Karlstads Universitet tillhandahåller, kommer att användas för effektiv insamling av kvantitativ empirisk data. Utöver det genomfördes längre, djupgående intervjuer med revisorer. Detta för att kunna ta mer till vara på deras tankar, då de rimligen är insatta i ämnet och längre intervjuer då lämpar sig bättre. 2.4.1 Validitet och reliabilitet Forskare är när de operationaliserar intresserade av att uppnå en stor överensstämmelse som möjligt mellan teoretiska begrepp och empiriska variabler. Graden av överensstämmelse kallas definitionsvaliditet. Begreppet validitet innehåller två mindre begrepp: giltighet och relevans. Giltighet talar om överensstämmelsen mellan den teoretiska och empiriska begreppsplanen. Relevansen säger något om hur relevant det empiriska begrepps- och variabelurvalet är för problemställningen (Andersen 1998). Validiteten är avgörande för den kvalitativa delen av undersökningen medan reliabilitet är ett begrepp som används mer när det gäller den kvantitativa delen. Reliabilitet anger hur tillförlitligt och exakt ett mätinstrument eller en mätmetod är och hur mycket det påverkas av tillfälligheter (Andersen 1998). Det är viktigt att mätningar inte innehåller otillförlitliga data. Om flera forskare kommer fram till samma resultat är det ett tecken på hög reliabilitet (Johannessen & Tufte 2003). Reliabiliteten kan påverkas eftersom det kan vara svårt för oss att 11

säkerställa i hur hög grad respondenterna, främst de som deltar i enkätundersökningen, är insatta i ämnet. Reliabiliteten påverkas negativt för vår undersökning eftersom vi endast fick svar från 19 av 70 respondenter, alltså en svarsfrekvens på 27 %. En grad av reliabilitet som gör det svårt att generalisera på hela populationen. Anledningen till den låga svarsfrekvensen bedömer vi bero på tidsbristen vid arbetet med uppsatsen, vi hade inte tid att invänta svar från fler respondenter. Eftersom den kvantitativa undersökningen bestod av en webbenkät är det också troligt att en del respondenter inte kunde delta på grund av att de inte fått enkäten till sin e- postadress på grund av spamfilter eller liknande funktioner som automatiskt kastar bort e-post innan man får möjlighet att ta del av det. 2.4.2 Intervjumetod Vi har valt att genomföra en tvärsnittsundersökning i form av intervjuer och en enkätundersökning. Det vill säga att undersökningen genomförs vid ett tillfälle utan någon uppföljning vid senare tillfälle. Dessa kan till exempel ge information om variationer i åsikter hos människor eller organisationer, vilket vi vill dra nytta av för att ta reda på vad små aktiebolag och revisorer tror om slopandet av revisionsplikten. Det kan med en tvärsnittsundersökning vara svårt att säga något om utvecklingen över tiden. Om man vill undersöka ändringar över tiden bör man istället upprepa undersökningen regelbundet. (Johannessen & Tufte 2003) På grund av revisorernas tunga arbetsbörda vid tillfället för uppsatsskrivandet fick vi ingen möjlighet att få intervjua de på plats. Istället hade vi kontakt via e- post och tycker att vi i första intervjun fick mycket bra svar på våra frågor medan den andra respondenten var något kortfattad i sina svar. 2.4.3 Val av respondent Respondenter till enkätundersökningen har vi valt genom att söka efter aktiebolag som efter lagändringen befrias från revisionsplikten. De företag vi valt att skicka enkäten till är baserade i Värmland. Bolagen som svarat på enkäten är anonyma. Informanter till intervjuerna har vi sökt upp på en större revisionsbyrå, Grant Thornton, och en mindre revisionsbyrå i Karlstad, Värmlands Revision AB. Vi fick tillfälle att intervjua följande personer: Lars Jonas Lundquist, auktoriserad revisor och delägare på Grant Thornton. Rune Larsson, godkänd revisor och redovisningskonsult på Värmlands Revision AB 12

3 Tidigare studier I detta avsnitt går vi genom tidigare studier som genomförs inom området för revisionspliktens avskaffande. Studierna har bland annat legat till grund för Justitiedepartementets beslut om lagändring. 3.1 Avskaffande av revisionsplikten för små företag, SOU 2008:32 Regeringen beslutade den 7 september 2006 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över bland annat reglerna om revision för små företag. Genom tilläggsdirektiv beslutade regeringen den 14 december 206 att ge utredaren i uppdrag att föreslå de ändringar i regelverket som krävs för att ta bort revisionsplikten för de små företagen med mera. Utredningen kom fram och till föreslår följande ändringar: Idag har alla aktiebolag skyldighet att ha en kvalificerad revisor. Utredningen föreslår att bara knappt 4 procent av aktiebolagen ska ha revisionsplikt. Detta innebär i stort sett en återgång till den ordning som gällde före år 1988. Idag är revisorn skyldig att granska styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Utredningen föreslår att förvaltningsrevisionen avskaffas. Idag är revisorn skyldig att granska hur revisionsklienten fullgjort sin skyldighet att betala skatt och om det förekommit brott i revisionsklientens verksamhet. I förekommande fall ska revisorn anmärka på eller anmäla missförhållanden. Utredningen föreslår att dessa bestämmelser upphävs. Idag väljs en revisor för en period av fyra år. Utredningen föreslår att mandattiden kortas till ett år. Idag måste det finnas bestämmelser om revision i bolagsordningen. Utredningen föreslår att revisorn ska kunna väljas av bolagsstämma utan stöd i bolagsordningen och att de gamla bolagsordningsbestämmelserna om revision ska upphöra att gälla utan att bolagsstämman behöver fatta beslut om detta. Utredningen föreslår att de nya bestämmelserna ska träda i kraft den 1 juli 2010 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som börjar närmast efter den 30 juni 2010. Utredningens förslag beräknas leda till att företagens kostnader för revision minskar med 5,8 miljarder kronor om året. De positiva effekterna för de företag som helt eller delvis befrias från revisionsplikten och därigenom får möjlighet till väsentliga kostnadsbesparingar är väl belagda. Små företag får möjlighet att välja de redovisnings- och revisionstjänster de behöver. Marknaden för dessa tjänster kommer få ett ökat 13

utbud, bli mer varierad och sänkta priser. Det ger svenska företag bättre förutsättningar att konkurrera med företag som idag inte har revisionsplikt eller har lägre kostnader än de svenska för bl.a. revision. De negativa effekterna är däremot svåra att förutse och de påstådda nackdelarna med att avskaffa revisionsplikten präglas mycket av den oro revisorerna känner för att förlora en monopolställning och därmed utsättas för hårdare konkurrens. Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten menar att det finns en möjlighet att skattefusket ökar och den ekonomiska brottsligheten breder ut sig. Utredningen anser att farhågorna för ökat skattefusk och annan brottslighet är överdrivna men lägger för säkerhets skull fram förslag i skattelagstiftningen om kompensatoriska åtgärder, nämligen utökad uppgiftsskyldighet rörande bokföringen och uppgift i deklarationens näringsbilaga om den skatteskyldiga är föremål för bl.a. revision. På sikt kommer antalet revisorer att minska. Det är oklart hur stor minskningen blir. Revisorer på små revisionsbyråer, speciellt i glesbygd, kan antas vara mest sårbara. Deras möjlighet att erbjuda andra tjänster än revision till de få företag som finns på orten kan vara begränsad. För redovisningskonsulter och andra rådgivare som biträder företag i ekonomiska frågor innebär utredningens förslag utökade möjligheter att erbjuda sina tjänster till företag som idag är tvungna att anlita revisorer. Förändringen innebär inte bara möjligheter för konsulter och rådgivare, utan de får också räkna med större konkurrens på sina traditionella verksamhetsområden från revisorer. Vissa revisorer kommer när den lagstadgade revisionen försvinner för mindre aktiebolag att specialisera sig och erbjuda t.ex. kvalificerad skatterådgivning eller biträde med affärsrådgivning som riskhantering, verksamhetsutveckling, omstruktureringar och finansiering. Några revisorer kommer att ta andra anställningar, t.ex. inom ekonomiavdelningar på företag eller statliga myndigheter. 3.2 Revisionsplikten i små aktiebolag, forskningsstudie av Per Thorell och Claes Norberg på uppdrag av Svenskt Näringsliv Efter att allt fler länder avskaffat krav på revision för små aktiebolag fick professorerna Per Thorell, Ernst & Young, och Claes Norberg, Lunds Universitet, på uppdrag av Föreningen Svenskt Näringsliv uppgiften att undersöka varför på ett så markant sätt Sverige avvek från detta. Studien låg sedan till grund för Justitiedepartementets utredning om revisionspliktens avskaffande. I England avskaffades revisionsplikten för små aktiebolag för tio år sedan. I dag omfattar undantaget alla mindre företag enligt EU:s maximalt tillåtna gränsvärden. Avregleringen i England är ett resultat av en särskild regleringsfilosofi för småföretag, som innebär att om inte nyttan av en 14

tvingande regel kan visas vara större än de kostnader regeln för med sig så avskaffas regeln. När man undersöker fördelarna av att i lag föreskriva revisionsplikt är det viktigt att skilja nyttan för olika intressenter. Det är lätt att konstatera att ägarna och bolagsledningen inte har någon nytta av revisionsplikt. Om man vill ha revision kan man frivilligt välja det. En lagstadgad revision är i första hand till fördel för samhället. Förklaringen till detta är att kostnaderna för revision drabbar bolaget och ägarna. En eventuell fördel för samhället är att man fångar upp de som med avsikt försöker undanhålla skatt eller begå brott, Thorell och Norberg menar dock att de med den avsikten knappast låter sig hindras av revisionsplikten. Andra intressenter med nytta av revisionsplikten är banker och leverantörer, som i stor utsträckning använder sig av uppgifter från kreditupplysningsföretag. Revisionsplikten styrker dessa uppgifter och har tveklöst ett värde för dessa intressenter men forskarna gör bedömningen att lagstadgad revision är ett trubbigt verktyg för detta. Negativa konsekvenser av regleringen har diskuterats i England, men slutsatsen har varit att det inte finns några bevis för att nackdelarna motiverar kostnaderna för revisionsplikten. Mot denna bakgrund har man efter att kravet på lagstadgad revision år 1994 togs bort höjt gränsvärdet tre gånger. I England uppskattas det att 60-70 % av de bolag som har möjlighet avstår från revision. Forskningen kommer fram till att om man följer den brittiska regleringsfilosofin är slutsatsen given. Tillämpas den brittiska regleringsfilosofin saknas det tillräckligt starka bevis för att hävda revisionspliktens fördelar gentemot dess nackdelar. Då bör den avskaffas. Men även av andra skäl bör det övervägas vad som motiverar en svensk särreglering angående revisionsplikt för små aktiebolag. Thorell och Norberg menar att det av många skäl är eftersträvansvärt med likformighet i synsättet i regleringen mellan olika länder. Det är svårt att se vilka särskilda omständigheter som skulle motivera en revisionsplikt i små svenska aktiebolag när ett sådant krav inte uppställs för jämförbara företag i andra länder. Alla små aktiebolag kräver särbehandling i form av enkla och ändamålsenliga regler. Detta gäller inte enbart revision. Bolagen behöver kvalificerade ekonomiska rådgivare men inte revision om de inte själva vill. Forskarnas slutsats är därför att det nu är hög tid att revisionsplikten för små aktiebolag avskaffas i Sverige, stegvis efter engelsk modell. Ett första steg skulle enligt dem vara att börja med mikroföretagen. Slutsatsen som Svenskt Näringsliv drar av innehållet i denna rapport är klar och entydig: 15

Även Sverige behöver avskaffa revisionsplikten för små aktiebolag. Det synsätt som man har i England och som legat till grund för den avreglering som skett där bör vara en bra förebild för det arbetet. 16

4 Teoretisk referensram Detta kapitel beskriver det fjärde bolagsdirektivet, gränsvärden inom EU, vad revision innebär, regelverket kring revision och i stort hur det går till när revision genomförs. 4.1 Regler för revision och revisorer EG:s bolagsrättsliga direktiv nr 4, 7, 8 och 11 Aktiebolagslagen Lagen om ekonomiska föreningar Andra associationsrättsliga lagar Revisionslagen Årsredovisningslagen Bokföringslagen Revisorslagen EG:s rekommendation om revisors oberoende EG:s rekommendation om kvalitetskontroll Revisorsnämndens föreskrifter FAR:s yrkesetiska regler RS Revisionsstandard i Sverige FAR:s revisionsrekommendationer (RevR) FAR:s uttalanden i revisionsfrågor (RevU) (FAR Förlag 2006) Sveriges medlemskap i EG medför att tvingande bestämmelser i förordningar utfärdade av EG får direkt ställning av lag medan direktiv ska införas genom nationell lagstiftning. På bolagsrättens nivå har EG bland annat utfärdat två direktiv som behandlar redovisningsfrågor. Syftet med direktiven är att skapa en minsta gemensamma skyddsnivå för delägare, borgenärer och andra som har förbindelser med ett företag i en medlemsstat. (Skatteverket 2005) 4.2 Det fjärde bolagsdirektivet Artikel 51 i det fjärde bolagsdirektivet (78/660/EG) föreskriver obligatorisk revision av företagens årsredovisning och årsbokslut samt en granskning av förvaltningsberättelsen, en sådan lagstadgad revision får endast utföras av en oberoende kvalificerad revisor. Lekmannarevisor har ingen rätt att utföra sådan revision som är stadgad i lag (SOU 2008:32). En kvalificerad revisor är en auktoriserad eller godkänd revisor. Vissa större bolag måste ha en auktoriserad eller godkänd revisor som avlagt revisorsexamen. Direktivet är tillämpligt på företagsformer där delägaransvaret är begränsat, det vill säga aktiebolag eller motsvarande utländska associationer samt handels- och kommanditbolag vilkas 17

samtliga obegränsat ansvariga delägare är antingen aktiebolag eller andra bolag med begränsat ansvar. Medlemsländerna har dock enligt artikel 51 befria små aktiebolag eller motsvarande associationer från revisionsplikten. För att undantas måste två av tre gränsvärden i direktivet underskridas av bolaget i fråga (Thorell & Norberg 2005). Gränsvärdena är inte likadana i samtliga medlemsländer och skiljer sig från maximigränserna som är satta till: Mer än 83 miljoner kronor (8,8 miljoner euro) omsättning Tillgångar på mer än 41,5 miljoner kronor (4,4 miljoner euro) Fler än 50 anställda (SOU 2008:32) De maximala gränsvärdena ska enligt det fjärde bolagsdirektivet omprövas var femte år. 4.3 Gränsvärden inom EU Tabell 1. Tabell ur Thorell & Norberg (2005) s. 11-12 Land Tillgångar Omsättning Antal anställda (euro) (euro) Belgien 2 450 000 4 900 000 50 Storbritannien 3 650 000 7 300 000 50 Frankrike 1 550 000 3 100 000 50 Grekland 1 450 000 2 900 000 50 Irland 1 904 000 317 000 50 Italien 1 550 000 3 100 000 50 Luxemburg 3 125 000 6 250 000 50 Nederländerna 3 500 000 7 000 000 50 Portugal 1 450 000 2 900 000 50 Spanien 2 374 000 4 748 000 50 Tyskland 3 438 000 6 875 000 50 Österrike 3 125 000 6 250 000 50 Som framgår av tabellen varierar utnyttjandet i förhållande till maximigränserna enligt direktivet. Några länder, framförallt Storbritannien, Luxemburg och Nederländerna ligger nära eller på de vid tidpunkten maximala gränsvärdena. 4.4 Aktiebolag Ett aktiebolag är en juridisk person och kan därför till exempel ingå avtal, äga tillgångar, ådra sig skulder, ha anställda och bli stämt inför domstol. Bolagsformen utmärks av att ägarna saknar personligt betalningsansvar för företagets förbindelser, att antalet delägare är obegränsat samt att det krävs en insats i form av aktiekapital. Aktiekapitalet måste uppgå till minst 100 000 18

kronor. Ett publikt aktiebolag måste istället ha ett aktiekapital på minst 500 000 kronor. Endast publika aktiebolag får sprida sina aktier till allmänheten och notera aktier på aktiebörs eller annan organiserad marknadsplats. Ett aktiebolag ska drivas i syfte att generera vinst till ägarna, om det helt eller delvis inte ska drivas i vinstsyfte måste det föreskrivas i bolagsordningen. Ändringar av bolagsordningen beslutas av bolagsstämman. En sådan förändring kräver att samtliga närvarande aktieägare på bolagsstämman biträder ändringen av bolagsordningen samt att de företräder minst nio tiondelar av samtliga aktier i bolaget. Fram tills lagen ändras och små aktiebolag befrias från revisionsplikten måste alla aktiebolag ha en auktoriserad eller godkänd revisor. Uppdraget som revisor sträcker sig till slutet av årsstämman som hålls det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet (SFS 2005:551). I det nya lagförslaget föreslås istället som huvudregel en mandattid på ett år, med möjlighet att i bolagsordningen ändra till en mandattid på upp till fyra år. (SOU 2008:32) 4.5 Revision Revision är att med en professionellt skeptisk inställning planera, granska, bedöma och uttala sig om årsredovisning, bokföring och förvaltning. (FAR Förlag 2006) 4.5.1 Syftet med revision I alla företagsformer där ägarna har ett begränsat ansvar ställs det särskilda krav på att information om företagets resultat och ställning redovisas på rätt sätt. Detta för att de olika intressenterna måste kunna lita på den information företaget lämnar om sin ekonomiska situation. Revisionen ger ökad trovärdighet åt den ekonomiska informationen om företaget och tilltron till hur styrelse och VD fullgör sina uppdrag. (FAR Förlag 2006) 4.5.2 Intressentmodellen Ägare, kreditgivare, leverantörer, kunder, anställda, styrelse och VD, stat och kommun är alla intresserade av den ekonomiska information ett företag lämnar och det är viktigt att de kan lita på att den informationen är riktig. Ägarna Ägarna i det lilla enmansföretaget har ofta en bra överblick verksamheten. I större företag sitter ofta inte ägarna i ledningen och har därmed själva inte den insynen i företaget. Ägarna måste då lita till den information som styrelsen och VD förser dem med, därför är det viktigt att dessa uppgifter inte är missvisande. Såväl gamla som nya ägare skaffar sig en bild av företaget genom den information som lämnas ut av styrelsen och VD. 19

Kreditgivare Banker och andra kreditgivare måste göra en bedömning om företaget är kapabelt att betala tillbaka sina lån. Att upplysningarna som lämnas är korrekta är en säkerhet för den som lånar ut pengar, har upplysningarna granskats av en opartisk och självständig revisor ökar tillförlitligheten i upplysningarna om företagets ekonomiska situation. Leverantörer En trovärdig upplysning om företagets ekonomiska situation är viktig för dess leverantörer då dessa är intresserade av att veta om de vågar leverera och ge kredit till företaget. Information från kreditupplysningsföretag spelar en stor roll i näringslivet idag och innehåller namnen på revisorer samt uppgifter om huruvida revisionsberättelsen de senaste åren innehållit anmärkningar eller upplysningar. Kunder Motsatt situationen har kunderna som vill vara säkra på att företaget kan förväntas fullfölja sina leveranser. Anställda Anställda är intresserade av att informationen är korrekt på grund av att de på ett personligt sätt är beroende av företaget. Styrelse och VD Dessa kan ofta dra stor nytta av revisorns bedömningar och synpunkter. Han kan bli en samtalspartner angående ekonomiska frågor och ge perspektiv på händelser och företeelser i företaget som annars kanske inte skulle komma fram. Stat och kommun Eftersom redovisningen ligger till grund för skatter och avgifter är det naturligtvis viktigt att stat och kommun kan lita på den information som företaget lämnar. Stat och kommun ger även stöd till företag och informationen är ofta grund till beslut om de har rätt till bidrag. (FAR Förlag 2006) 4.5.3 Revisionens utförande Revisorn ska först sätta sig in i och förstå företaget och dess verksamhet, sedan granska och slutligen rapporta om företagets årsredovisning, bokföring och förvaltning. Arbetet med detta ska följa god revisionssed. Revisorn ska skaffa sig tillräcklig och ändamålsenlig information, så kallat revisionsbevis, för att kunna dra betryggande slutsatser att basera revisionsberättelsen på. Aktiebolagslagen (SFS 2005:551) säger att styrelse och VD ska ge revisorn tillfälle att genomföra granskningen i den omfattning som revisorn anser är nödvändig. De ska lämna de upplysningar och den hjälp som revisorn begär. 20

Det är viktigt att revisorn är opartisk, självständig och respekterar den tystnadsplikt som arbetet innebär. För att säkerställa att detta är uppfyllt ska revisorn med hjälp av den så kallade analysmodellen gör en bedömning om han eller hon är lämpad för uppdraget eller inte. 4.5.4 Analysmodellen Analysmodellen beskriver om en revisor ska avstå från ett uppdrag på grund av att det finns omständigheter som kan försämra förtroendet för revisorns opartiskhet eller självständighet. I revisorslagen (SFS 2001:883) anges några omständigheter då grundregeln är att revisorn ska avsäga sig ett uppdrag: Egenintressehotet: revisorn har ett eget ekonomiskt eller annat intresse i klienten. Självgranskningshotet: revisorn måste granska och ta ställning till sitt eget arbete, t.ex. ett råd som han eller hon tidigare har lämnat klienten. Partställningshotet: revisorn har tagit ställning för eller emot klienten i t.ex. en förhandling och framstår därför som kopplad till klienten Vänskaps- och förtroendehotet: revisorn har starka personliga relationer till någon som ska granskas eller låter sig invaggas i ett okritiskt förhållningssätt till det klienten gör. Skrämselhotet: revisorn riskerar att påverkas av en dominerande personlighet hos någon som ska granskas eller av yttre påtryckningar. (FAR Förlag 2006) 4.5.5 Kostnad för revision Kostnaden för ett revisionsuppdrag varierar med hur mycket tid revisorn tvingas lägga på sin granskning av företaget. Arvodet ska vara skäligt med hänsyn till revisorns kunskaper och erfarenhet samt uppdragets omfattning. Det är naturligt att kostnaden stiger när storleken på företagen som granskas ökar, eftersom att materialet som ska genomgås växer. Företag av olika storlek betalar uppskattningsvis arvoden i följande storlek: 21

Tabell 2. Omsättning (kronor) Antal anställda Uppskattat arvode (kronor) 0 3 miljoner Upp till 3 15 000 3 10 miljoner Upp till 10 30 000 10 50 miljoner Upp till 50 50 000 50 miljoner+ Torde variera kraftigt (SOU 2008:32) Revisionsbyråns övriga tjänster Revisionsbyråer erbjuder ofta utöver själva revisionen tjänster inom redovisning och rådgivning angående bland annat skattefrågor, affärsfrågor och ekonomiska frågor. Det är för närvarande svårt för revisorn att arbeta med andra tjänster, som rådgivning, hos sin kund på grund av regleringarna gällande revisorns opartiskhet och självständighet. Om antalet revisionsuppdrag minskas när en stor del av de svenska aktiebolagens befrias bör revisorer lättare kunna konkurrera på dessa marknader, på samma sätt som de själva utsätts för konkurrens från samma aktörer (FAR Förlag 2006). 22

5 Empiri I detta kapitel redovisas resultaten från våra empiriska undersökningar. Det vill säga vår enkätundersökning, riktad mot mindre aktiebolag, och våra intervjuer med revisorer. 5.1 Enkätundersökning Vår enkätundersökning vänder sig till små aktiebolag i Sverige, alla tillfrågade företag har verksamhet i Värmland. Avsikten med undersökningen var att ta reda på hur de aktiebolagen ser på slopandet av revisionsplikten och vad de tror om en framtid utan lagstadgad revision. Totalt har 19 av 70 tillfrågade företag valt att delta i undersökningen. En svarsfrekvens på 27 %. 1. Hur stor årsomsättning har ni? Av totalt 19 tillfrågade, svarade elva att de har en årsomsättning på mindre än 10 miljoner kronor, tre hade en årsomsättning på mellan elva och tjugo miljoner, ytterligare tre låg mellan 21 och 40 miljoner och två mellan 41 och 60 miljoner. Ingen svarade att de hade en årsomsättning på mer än 60 miljoner. Detta innebär att ingen av de tillfrågade överstiger gränsvärdet för årsomsättning och får, om ytterligare ett krav uppfylls, möjlighet att avskaffa revisionen. 2. Hur stor balansomslutning har ni? Av 19 tillfrågade, svarade 13 att de har tillgångar på upp till 10 miljoner kronor, fem att de hade tillgångar på 11 till 20 miljoner, inget företag hade tillgångar på 21-30 miljoner medan ett företags svar hamnade i intervallet mellan 31 och 41,5 miljoner. Detta medför att samtliga som svarat på enkäten hamnar under Sveriges gränsvärden för tillåten balansomslutning på 41,5 miljoner kronor, vilket innebär att de får möjlighet att avskaffa revisionen. 3. Hur många anställda har ni? Av 19 tillfrågade, hade åtta bolag upp till fem anställda, fyra företag mellan sex och tio, ytterligare fyra mellan 11 och 25 och tre stycken hade mellan 26 och 50 anställda. Gränsvärdet för antal anställda blir i Sverige mer än 50, vilket innebär att samtliga aktiebolag som svarat på enkäten understiger gränsvärdet. 4. Hur mycket kostar revisionen för ert företag? Svaren på denna fråga varierade från 2 000 kronor till 105 000 kronor. De allra flesta bolag befann sig i intervallet mellan 20 000 och 40 000 kronor, med ett medelvärde på cirka 30 000 kronor och en median på 25 000 kronor. Medelvärdet höjs något då svaret på 105 000 är mycket högre än övriga svar, vi tror därför att medianen bättre avspeglar svaren. Att kostnaden varierar kan 23

bero på olika saker, kanske framförallt på bolagens storlek och på hur välskött ekonomin är. 5. Ställer ni er positiva till slopandet av revisionsplikten? 60% 50% 40% 30% 20% 10% Är ni positiva till slopandet av revisonsplikten? 0% Ja Nej Vet inte 10 av 18 som valde att svara på frågan tycker att det är positivt att revisionsplikten slopas, medan tre företag fortfarande är osäkra. Att så många som fem inte är positiva till avskaffandet får anses vara något förvånande. 6. Kommer ni även i framtiden att välja revision? Frivillig revision? 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ja Nej Vet inte Trots att mer än hälften av företagen var positiva till avskaffandet av revisionsplikten är det många som kommer att fortsätta med frivillig revision. 24

Endast två bolag svarade att de i framtiden kommer att välja bort revision. Totalt var det tolv bolag som svarade att de tänker fortsätta med frivillig revision, medan fyra fortfarande inte vet. 7. Tycker ni nyttan av revision överstiger kostnaden? Tror ni nyttan av revision överstiger kostnaden? 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ja Nej Vet inte Endast två företag svarade att de kommer utnyttja möjligheten att avskaffa revision men fyra svarar här att de inte tycker nyttan för revision överstiger kostnaden. Elva bolag tycker att nyttan överstiger kostnaden och två är osäkra. 8. Kommer ert bolag att spara pengar genom att inte längre vara tvingade till revision? Sparar ert företag pengar på att revisionsplikten slopas? 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Ja Nej Vet inte 25