Folkhälsoplan för Klippans kommun

Illustration: Cecilia Sönne Folkhälsoplan för Klippans kommun December 2011

Innehåll 02 Inledning 03 Bakgrund 04 Regional strategi 05 Regionala samarbetspartners 06 Folkhälsoarbet inom kommunen 07 Lokal folkhälsoplan 08 Beskrivning av målområden 09 Målområde 1. Delaktighet och inflytande i samhället 10 Målområde 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 11 Målområde 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 12 Målområde 4. Hälsa i arbetslivet 13 Målområde 5. Miljöer och produkter 14 Målområde 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 15 Målområde 7. Skydd mot smittspridning 16 Målområde 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 17 Målområde 9. Fysisk aktivitet 18 Målområde 10. Matvanor och livsmedel 19 Målområde 11. Tobak, alkohol, narkotika, doping och spel 20 Bilaga 1: Kommande undersökningar Region Skåne 2012 Kommunens befolkning 2010 Antal kvinnor 8 165 Antal män 8 350 Antal inv i åldersgruppen 0-18 år 3 556 Antal inv i åldersgruppen 19-64 år 9 614 Antal inv 65 år och äldre 3 345 Antal invånare totalt 16 515 1

Förord Folkhälsoarbetet i Klippans kommun har nu pågått i många år och har blivit en naturlig del i kommunens arbete. Det finns ett väl fungerande Folkhälsoråd med kontinuerliga möten. Rådet har genom åren etablerat ett nära samarbete med privata och offentliga aktörer samt föreningar för att genomföra olika aktiviteter såsom föreläsningar, mässor/utställningar mm. Det finns ett stort intresse att samverka mellan de olika organisationerna för att nå en ökad långsiktig och jämlik hälsa för kommunens invånare. I folkhälsorådet ingår f.n. följande förtroendevalda, ordföranden Tommy Cedervall (FP), 1:e v ordförande Anette Lathi (M) samt 2:e v ordförande Göran Sjögren (S). Vidare ingår i rådet kommunala representanter från socialförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, tekniska kontoret samt folkhälsosamordnaren. Utöver dessa finns representanter från Vårdcentralerna, Apoteket AB, Capio Citykliniken, Sjukgymnastcentrum Kupolen AB, Försäkringskassan samt även representanter från Pensionärernas riksorganisation, Sveriges pensionärsförbund och Kommunala handikapprådet. Kommunfullmäktige antog Folkhälsoplan för Klippans kommun 2007-10-30. En arbetsgrupp bestående av ordföranden Tommy Cedervall (FP), folkhälsosamordnare Börje Norén samt friskvårdskonsulent Ann-Margret Ringnér utsågs av rådet för att arbeta fram denna Folkhälsoplan. Samma arbetsgrupp har fått förtroendet av rådet att revidera denna plan 2011. Folkhälsoplanen från 2007 var nära kopplad till de årliga lokala välfärdsboksluten (VFB). Detsamma kommer att gälla den reviderade planen. I dessa VFB föreslås även de aktuella prioriterade arbetsområden för året. I den föregående planen fanns statistik på olika för varje målområde. Dessa har tagits bort i den reviderade Folkhälsoplanen. Smärre redaktionella ändringar är gjorda efter beslut i Kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige antog 2011-11-22 reviderad folkhälsoplan för Klippans kommun. Klippan 2011-11-23 För arbetsgruppen Tommy Cedervall (FP) Ordförande i kommunens folkhälsoråd Börje Norén Ann-Margret Ringnér Folkhälsosamordnare Friskvårdskonsulent 2

Bakgrund Riksdagen beslutade om En förnyad folkhälsopolitik 2008 (2007/08:110). I denna proposition skrivs: Folkhälsoarbetet bör ha människans behov av integritet och valfrihet som grund och bygga på sambandet mellan hälsans villkor och individens förutsättningar. Det hälsofrämjande inslaget i det förebyggande folkhälsoarbetet bör betonas. Kommuner och landsting har en nyckelroll inom folkhälsoarbetet och bör i den egenskapen förbättra och utveckla sina metoder och verktyg. Barn och unga samt äldre är särskilt angelägna målgrupper för det hälsofrämjande folkhälsoarbetet. Vidare skriver regeringen i sitt skäl för beslut av propositionen: Människan har såväl kroppsliga som själsliga och andliga behov. Denna helhetssyn på mänskliga behov utgör utgångspunkten för en förnyad folkhälsopolitik. Ett verkligt effektivt folkhälsoarbete bygger på gemensamt ansvarstagande mellan det offentliga, den ideella sektorn och den enskilda människan. Om de offentliga krafterna samverkar med ideella och privata aktörer ökar möjligheten att se och synliggöra den enskildes och olika gruppers behov delaktighet och inflytande i samhället ekonomiska och sociala förutsättningar barns och ungas uppväxtvillkor hälsa i arbetslivet miljöer & produkter hälsofrämjande hälso- & sjukvård tobak, alkohol, narkotika, doping och spel matvanor och livsmedel fysisk aktivitet sexualitet och reproduktiv hälsa skydd mot smittspridning Efter Statens folkhälsoinstitut Figur 1. Övergripande mål för folkhälsa är att: Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Under det övergripande folkhälsomålet finns 11 mål (figur 1) som berör livsvillkor och levnadsvanor. Rubrikerna för dessa 11 målområden har omformulerats i den nya propositionen. Målområde ett till sex (blå ovaler) beskriver livsvillkoren i samhället och kan framförallt påverkas av strukturella förändringar drivna av politiska beslut och opionsbildning. Målområde sju till elva (gula ovaler) är relaterade till levnadsvanor där enskilda individer kan göra egna förändringar. Det finns dock ett starkt samband mellan levnadsvillkor och levnadsvanor. Dessutom spelar kultur och värderingar stor roll. Nationella myndigheter och organ för folkhälsopolitik Socialdepartementet Statens folkhälsoinstitut Socialstyrelsen Smittskyddsinstitutet Systembolaget AB 3

Regional strategi 2010-2013 Region Skåne har reviderat sin tidigare Folkhälsostrategi (2006-2009). För revideringsarbetet bildades en politisk referensgrupp med företrädare för Region Skånes folkhälsoberedning samt Kommunförbundet Skånes beredning för kultur, fritids och folkhälsofrågor. Dialogkonferenser hölls även med kommunerna med företrädare från politiker, tjänstemän, representanter från ideella organisationer, nätverket för kommunala folkhälsosamordnare samt nätverket för kommunala drogförebyggande samordnare och övriga nyckelpersoner. Dialogkonferensen för Skåne Nordväst hölls i Klippans kommun. Målet för den regionala folkhälsostrategin är att förbättra och öka jämlikheten i hälsa med utgångspunkt i den nationella folkhälsopolitiken i enlighet med det övergripande målet Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Under strategiperioden prioriteras följande områden:! Delaktighet, inflytande och jämlik hälsa! Hälsofrämjande levnadsvanor! Psykosocial hälsa! Alkohol, tobak, övriga droger samt spelmissbruk Satsningar, framförallt riktade mot barn, unga samt äldre är prioriterade under strategiperioden. Följande processer kommer även fortsättningsvis att betonas:! hälsofrämjande skolutveckling! hälsofrämjande och kreativa arbetsplatser! hälsofrämjande boende! hälsofrämjande fritid! hälsosamt åldrande 4

Regionala samarbetspartners Kommunförbundet Skåne är tillsammans med Region Skånes folkhälsoenhet en viktig samarbetspartner för kommunen. Dessa parter anordnar regelbundet nätverksträffar för de skånska kommunernas folkhälsosamordnare samt tillsammans med Länsstyrelsen även för alkohol- och drogförebyggande samordnare. Vidare bedrivs olika folkhälsoprojekt i de skånska kommunerna där Region Skåne är initiativtagare och sammankallande. Exempelvis: Hälsosamt åldrande och Senior Sport School. Region Skånes Avdelningen epidemiologi (f.d. socialmedicin) har ansvar för Folkhälsoenkäten och den kommande Folkhälsoenkäten för barn och unga samt även för Barnenkäten (barndatabasen). Länsstyrelsen i Skåne har ett regeringsuppdrag att samordna länets förebyggande arbete inom alkohol-, narkotika-, tobakl- och dopingområdet (ANTD). I Skåne finns två länssamordnare som organiserar detta arbete. Deras arbete sker i nära samverkan med nationella, regionala och kommunala aktörer som är verksamma inom ANTD- området. Länssamordnarens uppgift är att:! verka för genomförande av den nationella ANTD- politiken i länet! bidra till utvecklingen av ett långsiktigt kunskapsbaserat regionalt och lokalt arbete! stimulera till utvecklingen av samordnade och tvärsektionella insatser i kommun och landsting! utgöra en länk mellan lokal, regional och nationell nivå! fånga upp och vidareförmedla lokala och regionala behov av stöd till den nationella nivån! samordna utbildning och kompetensutveckling i länet. Länsstyrelsens folkhälsoinriktade arbete handlar om att på lång sikt bygga ett samhälle som sätter människans behov och välbefinnande i centrum. Målsättningen är att skapa stödjande miljöer där individen kan tillgodogöra sig kunskap, kompetens, utveckling och hälsa. 5

Folkhälsoarbete i kommunen Den lokala folkhälsoplanen ligger som grund för folkhälsoarbetet inom kommunen. För att folkhälsoarbetet skall kunna vara långsiktigt, beskriver folkhälsoplanen inga specifika mål för arbetet utan folkhälsoarbetets målformuleringar görs årligen i samband med framtagandet av välfärdsbokslutet. Folkhälsorådet har under flera år arrangerat olika föreläsningar och andra aktiviteter riktade till hela populationen. Flertalet av dessa har varit i nära samarbete med privata och offentliga aktörer samt med föreningar. Detta samarbete är viktigt för att föra folkhälsoarbetet framåt men även för att ge kommunens invånare information om de olika betydelsefulla delarna som ger individen en bättre upplevd hälsa. Folkhälsoarbete, som är ett långsiktigt arbete, tar tid att se resultat av. Däremot kan individen med rätt kunskap påverka flera delar för att öka sitt välbefinnande. Hur dessa aktiviteter ska genomföras samt inom vilket målområde anges i de lokala välfärdsboksluten. Detta innebär att folkhälsoarbete och aktiviteter kan bestämmas från år till år beroende av tillgängliga resurser och behov. Folkhälsoplan Budget och flerårsplan Lokalt välfärdsbokslut Utvärdering och förslag Åtgärder Uppföljning Figur 2. Flödesschema för kommunens hälsoarbete 6

Lokal folkhälsoplan Den reviderade folkhälsoplanen ska ligga till grund för det långsiktiga folkhälsoarbetet i kommunen. I denna plan har statistiken plockats bort då den redovisas i de årliga lokala välfärdsboksluten. Dock anges na för de lokala välfärdsboksluten i folkhälsoplanen. Dessa kan vara tillgängliga på nationell, regional och/eller lokal nivå. Folkhälsoplanen kommer att ligga till grund för det lokala folkhälsoarbetet och en ny revidering görs vid behov. Lokalt välfärdsbokslut Vilka som presenteras i de årliga lokala välfärdsboksluten varierar från år till år. Statistik från Region Skånes Folkhälsoenkät, som genomförs vart fjärde år sedan år 2000, samt Folkhälsoenkät för barn och unga som ska genomföras år 2012 kommer att presenteras i VFB då statistiken för dessa finns tillgänglig. Region Skåne planerar även att alla kommuner ska vara med i Barnenkäten, vilket innebär att statistikuppgifter från denna kan ingå i de lokala välfärdsboksluten. De år då inga enkäter är genomförda presenteras övrig relevant statistik från de olika statistikkällor som finns och där statistiken är uppdaterad. Uppföljning och prioriterade arbetsområden I de lokala årliga välfärdsboksluten följs utvecklingen av statistiken. Framförallt är utvecklingen över tid av stort intresse. Folkhälsoarbete är långsiktigt och effekterna av olika insatser kan visa sig först på lång sikt. Prioriterade arbetsområden för det lokala folkhälsoarbetet anges i välfärdsboksluten (VFB). I VFB finns för flera även kommentarer/analyser av statistiken. Rådet arbetar aktivt för att utöka detta samt att etablera kontakt med olika aktörer i samhället som besitter rätt kompetens för att analysera statistiken för aktuella. Vidare kommer de aktiviteter som ägt rum under året att redovisas i välfärdsbokslutet. Dessa kan exempelvis vara föreläsningar, mässor mm. 7

Beskrivning av målområden Varje målområde beskrivs av Statens folkhälsoinstituts definition av målområdet, de idag tillgängliga na och eventuella lokala. Statistik som presenteras i de lokala välfärdsboksluten hämtas från olika källor, bl.a. Statens folkhälsoinstitut, Statistiska centralbyrån, Skolverket och Region Skåne. Region Skånes Folkhälsoenkät samt den kommande Folkhälsoenkät för barn- och unga för åk 6, åk 9 samt åk 2 på gymnasiet kompletterar övrig tillgänglig statistik. För vissa målområden presenteras även lokal statistik i bokslutet. Valet av dessa beror på vilken statistik som finns tillgänglig och samtidigt kan vara intressant att följa över tid. För flera finns en eftersläpning i presentationen av statistik och detta innebär att vissa siffror kan vara flera år gamla. Varje enskild statistikuppgift kan ibland ifrågasättas och negativa siffror kan också förklaras på många olika sätt. Genom att samla flera olika statistiska uppgifter för varje målområde blir varje enskild siffra mindre betydelsefull. Det är därför viktigt att inte fastna för enskilda i arbetet för att bedöma situationen i kommunen. Ett långsiktigt mål för folkhälsoarbetet är också att utveckla och hitta fler lämpliga, bl.a. de olika lokala som kan komplettera de som presenteras på nationell och regional nivå. 8

Målområde 1. Delaktighet och inflytande i samhället Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningrna för folkhälsan. Brist på inflytande och möjlighet att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med folkhälsan. 1:1 Röstande Kommunfullmäktige 1:2 Röstande Europaparlamentet 1:3 Jämindex 1:4 Känt sig kränkt 1:5 Lågt socialt deltagande 1:6 Låg tillit Lokala 1:7 Besöksfrekvens Bibliotek 1:8 Besöksfrekvens Konsthall 1:9 Besöksfrekvens kommunens hemsida 1:10 Antal medlemmar i pensionärsorganisationer! Förvaltningsövergripande samarbete med studieförbund m.fl. ökar antalet folkbildningsaktiviteter.! Förvaltningsövergripande samarbete för en informativ och lättillgänglig hemsida. 9

Målområde 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Det finns ett samband mellan en god folkhälsa och ett samhälle präglat av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och rättvisa. Ekonomisk stress och social otrygghet orsakar ohälsa, framförallt psykisk ohälsa, och leder till ökad ojämlikhet i hälsa. 2:1 Ej eftergymnasial utbildning 2:2 Öppet arbetslösa 2:3 I arbetsmarknadsåtgärder 2:4 Hög/låg inkomsttagare 2:5 Svagt emotionellt stöd 2:6 Svagt praktiskt stöd 2:7 Brottslighet 2:8 Osäkerhet i bostadsområde 2:9 Trygghetsindex 2:10 Sjukersättning/aktivitetsersättning 2:11 Antal pågående sjukfall Lokala 2:12 Micke Mek! Förvaltningsövergripande samarbete med lokala BRÅ (Brottsförebyggande rådet) i syfte att skapa en trygg miljö för kommunens invånare.! Att verka för goda resurser till kommunens vuxenutbildning ökar utbildningsnivån för kommunens invånare 10

Målområde 3. Barns och ungas uppväxtvillkor Trygga och goda uppväxtvillkor är avgörande för barns och ungdomars hälsa och för folkhälsan på lång sikt. Det finns också en stark koppling mellan barns uppväxtvillkor och vuxnas ekonomiska och sociala trygghet, delaktighet och inflytande i samhället 3:1 Behörighet till studier efter avslutad grundskola 3:2Behörighet till högskola 3:3 Barnfattigdomsindex 3:4 Antal % barn i ek utsatta hushåll 3:5 In- och utflyttning 3:6 Låg födelsevikt 3:7Årsarbetare i förskolan Lokala 3:8 Simkunnighet åk 2 Tillkommer från Barnhälsoenkäten samt Folkhälsoenkäten Barn och unga.! Förvaltningsövergripande samarbete utvecklas kring barn och ungdomsfrågor. 11

Målområde 4. Hälsa i arbetslivet Ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor minskar inte bara den arbetsrelaterade ohälsan, de sociala skillnaderna i ohälsa och bidrar till en allmänt förbättrad folkhälsa utan är även en nödvändig förutsättning för en hållbar tillväxt Lokala 4:1 Ohälsotal 4:2 Psykisk ohälsa 4:3 Dålig självskattad hälsa 4:4 Svagt socialt stöd i arbetet 4:5 Arbetsskador! Att verka för ökat informationsutbyte om hälsa i arbetslivet mellan Arbetsmiljöverket, kommunen och det privata näringslivet 12

Målområde 5. Miljöer och produkter Miljöer och produkter är av grundläggande betydelse för folkhälsan och utgör ett särskilt målområde. 5:1 Dödlighet i skador och förgiftningar 5:2 Buller från trafik 5:3 Självmord Lokala Se Söderåsens miljöförbunds årsrapporter! Förvaltningsövergripande samarbete med Söderåsens miljöförbund m.fl. för förebyggande insatser. 13

Målområde 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården spelar en viktig roll i utvecklingen av en god folkhälsa. Inte bara genom att behandla sjukdom och skada, utan också genom sin möjlighet att förebygga dessa samt att främja hälsa 6:1 Utan skador mellan tänderna vid 19 år 6:2 Antal besök Ungdomsmott Lokala 6:3 Antal inskrivna FaR patienter! Förvaltningsövergripande utveckling av befintligt samarbete med vårdcentraler, tandvårdskliniker, apoteken. 14

Målområde 7. Skydd mot smittspridning Samhällets skydd mot smittsamma sjukdomar måste bibehålla en hög nivå, för att inte de framsteg som gjorts i fråga om att minska förekomsten av smittsamma sjukdomar ska gå förlorade 7:1 Vaccinationer mot stelkramp 7:2 Vaccination mot kikhosta 7:3 Vaccination mot mässling/påssjuka/röda hund Lokala 7:4Antal utförda kontroller av dricksvattnet 7: 5 Antal avvikande vattenprover vid kommunens badanläggningar! Förvaltningsövergripande samarbete med Region Skånes smittskyddsenhet och Söderåsens miljöförbund i syfte att förebygga smittspridning. 15

Målområde 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa Möjlighet till trygg och säker sexualitet är grundläggande för individens upplevelse av hälsa och välbefinnande och samhället måste värna om områden som sex- och samlevnadsundervisning, familjeplanering och mödrahälsovård Lokala 8:1 Tonårsaborter 15-19 år 8:2 Aborter 20-29 år 8:3 Aborter 15-44 år 8:4 Klamydia 8:5 Tonårsförlossningar! Förvaltningsövergripande samarbete med regionens ungdomsmottagning och socialförvaltningen (IFO) gällande arbetet för en trygg och säker sexualitet. 16

Målområde 9. Fysisk aktivitet Regelbunden fysisk aktivitet främjar hälsa och välbefinnande samt har en sjukdomsförebyggande effekt 9:1 Låg fysisk aktivitet 9:2 Promenerar till arbetet 9:3 Cyklar till arbetet 9:4 Ej uppnått målen i idrott och hälsa åk 9 Lokala 9:5 Lokalt aktivitetsstöd 9:6 Antal besök på friskvårdsavdelningarna 9:7 Antal besök Klippans Badhus 9:8 Antal kilometer, cykelvägar! Förvaltningsövergripande samarbete med Skåneidrotten och Region Skåne samt lokala idrottsföreningar och pensionärsorganisationer gällande arbetet för en ökad fysisk aktivitet hos kommunens invånare.! Förvaltningsövergripande samarbete med Region Skåne och lokala aktörer för att möjliggöra fysisk aktivitet för specifika målgrupper. 17

Målområde 10. Matvanor och livsmedel Maten har en avgörande betydelse för hälsan. Goda matvanor är bra för hälsan och välbefinnandet och är en förutsättning för en positiv hälsoutveckling.goda matvanor, i kombination med framförallt fysisk aktivitet, kan förebygga en rad hälsoproblem exempelvis hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, stoke, sjukdomar i rörelseorganen, vissa cancerformer och även psykisk ohälsa. Många av vår tids folkhälsoproblem har samband med maten. 10:1 Amningsfrekvens vid 6 månader 10:2 Övervikt 10:3 Dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom 10:4 Salmonella 10:5 Dagligt intag av frukt och grönt Lokala 10:6 BMI åk 4 10:7 Antal ätande skolelever! Förvaltningsövergripande samarbete med Region Skåne och kommunens kostenhet samt berörda lokala aktörer för en god kosthållning hos kommunens invånare. 18

Målområde 11. Tobak, alkohol, narkotika, doping och spel Bruket av beroendeframkallande medel liksom spelberoende påverkar hälsan. Riksdag och regering har beslutat om mål och insatser inom alkohol-, narkotika-, tobak-, dopings- och spelpolitik. De övergripande målen för samhällets insatser inom dessa områden är: Minskat bruk av alkohol och tobak Ett samhälle fritt från narkotika och doping Minskade skadeverkningar av överdrivet spelande 11:1 Alkoholrel dödlighet 11:2 Rökande blivande mödrar 11:3 Daglig rökning 11:4 Dödlighet i lungcancer 11:5 Dödlighet i KOL 11:6 Daglig snusning Lokala Se alkohol- och drogpolitiskt program! Förvaltningsövergripande samarbete med Region Skåne, Länsstyrelsen samt TADAG (tobak- alkohol och drogförebyggande arbetsgruppen) för minskat bruk av tobak, alkohol och droger.! Att följa utvecklingen gällande spel och spelberoende. 19

Bilaga 1