LEV II Empati och High-tech Anders Ekholm Analyschef

Relevanta dokument
LEV PROJEKTET SÖK PÅ LEV

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Anders Ekholm, Socialdepartementet

En inblick i framtiden: HälsaFörMig år 2050 så kommer tjänsten att ha påverkat individen och vården

LEV II Empati och High-tech Anders Ekholm Analyschef

LEV II Empati och High-tech Anders Ekholm Analyschef

Innovation Erfarenheter från LEV projektet

Metoder för att skåda in i framtiden

Vad driver och formar framtidens vård, skola, omsorg?

Vad driver och formar framtidens vård, skola, omsorg?

När vården blir IT. Ny rapport: Ladda ner på

Vad driver och formar framtidens vård, skola, omsorg?

Anders Ekholm vvd

Vad driver utvecklingen? Demografi Värderingar Teknik

Vad driver och formar framtidens vård, skola, omsorg?

Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du?

Vad driver och formar framtidens välfärd? Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter Värderingar och teknik driver hur den utformas

Den ljusnande framtid är vård

POJKPAKETET Handledningar Varför Pojkpaketet?

Blekinge. Vilket speciellt resmål eller plats skulle ni helst åka till i Sverige under sommaren?

1. Skulle du vilja att dina barn åt mer frukt- och grönsaker än vad de gör idag?

För att kunna möta de behov som finns i befolkningen på ett effektivt sätt behöver vården förändras så mycket att man kan tala om ett paradigmskifte.

Mäklarinsikt 2013:1 Stockholms län

Checklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke

Pressmeddelande 18 maj. Kvinnor visar mer stressymptom än män: Var fjärde kvinna i Stockholms län lider av orolig mage

LEV II Empati och High-tech. Anders Ekholm vvd

Intervju med Elisabeth Gisselman

Mäklarinsikt 2016:1 Dalarnas län

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

Vi kan förebygga cancer

Vårdbarometern 2010 Landstingsjämförelse

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Barn och ungdomar med fibromyalgi

NKI - Särskilt boende 2012

En liten guide till kvinnohälsa

Hälsobarometern NUMMER 1, 2014

LEV II Empati och High-tech Anders Ekholm Analyschef

Några råd om hur man kommunicerar i relationen

Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du?

Lilla förskolepaketet

NU KÖR VI! TILLSAMMANS.

Uppstartskonferens den 4/ för projektet Delaktighet, Inflytande och Hälsa-ett projekt inom Sysslo Okt 2015-Sept 2016

Svenskt Näringsliv: ungdomsundersökning 2004 T Arne Modig, David Ahlin Datum:

Program Anhörigcenter

I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.

6. Utredning av gastroskopiverksamhet i Sverige 1987 och 1997

Vandrande skolbussar Uppföljning

Välkommen till ditt nya liv. vecka 13-16

Världskrigen. Talmanus

Sjukfrånvarons utveckling Laura Hartman Analysdirektör, Försäkringskassan

Mål och budget 2014 och planunderlag

Hela ben hela livet. om hur du undviker fallolyckor i hemmet

Världens bästa land att åldras i

PEDAGOGENS MANUS till BILDSPEL på första föräldramöte i Förskoleklass

Stresshantering en snabbkurs

Omsorg Chalmers Äldres livsmiljöer

KARTLÄGGNING INFÖR OCH UNDER INDIVIDPLAN

Copyright 2007 Human Excellence, all rights reserved

Skapa minnen av framtiden. Henrik Svensson

Självbestämmande och delaktighet

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Sjukfrånvarons utveckling

Att leva med Parkinsons sjukdom

Sammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du?

Genetisk testning av medicinska skäl

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut

Meddelandeblad. Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör

VALPLATTFORM LANDSTINGET I KALMAR LÄN

Antalet medlemmar och företag som deltog i mentorskapsprogrammet i fjol

Barns och ungdomars informationskanaler kring hälsofrågor

På spaning mot framtiden

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

Tufs fick livet tillbaka FÖLJ ETT CASE. noa nr

Efter att ha arbetat med det här kapitlet bör du

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Tingsryd i toppform med FYSS

Vad är hälsa? Hälsa är hur man mår, hur man mår fysiskt, psykiskt och socialt.

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

555 miljoner mer till vård och omsorg i Blekinge

Sigtuna kommun. (S)atsa på seniorerna i Sigtuna kommun!

Vårdcentralen Ankaret

Hälsoenkät SF-36. Bilaga 1

Det här gör länsstyrelsen LÄTTLÄST

Vårdcentralprojekt i Jönköpings län - ett vardagsnära utvecklingsprojekt

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Innehåll. Smakprov från boken ORKA! utgiven på

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet

Testa dina kunskaper om fall

Mäklarinsikt 2014:4 Jönköpings län

VERKTYGSLÅDAN. För en hälsofrämjande arbetsplats

ehälsa Hur digitala tekniker måste förändra sjukvårdsupplevelsen

Majoriteten av svenskarna vill gå i pension före 65 år. Undersökning av Länsförsäkringar

ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS. På en timme

Patienten frågar. Läkaren svarar. Redaktörens kommentar. Jag är så trött på att vara trött. Jag känner inte igen mig själv.

Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning.

Trä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Lättläst sammanfattning Åtgärder mot fusk och fel med assistansersättning

Välfärd på 1990-talet

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Transkript:

LEV II Empati och High-tech Anders Ekholm Analyschef LEV

LEV projektet www.regeringen.se/lev Långsiktig Efterfrågan på Välfärdstjänster: hälso- och sjukvård samt äldreomsorg fram till 2050 Anders Ekholm, Pontus Johansson, Lisa Brouwers, Nils Janlöv, Josepha Lindblom, Kalle Mäkilä, Karin Mossler och Drasko Markovic LEV

Demografisk försörjningskvot hur många personer förutom sig själv måste varje person i arbetsför ålder försörja Ca 20 % försämring av försörjningskvoten mellan 2010-2030 Arbetsför ålder: 16-64

Befolkningens komposition Komprimerad sjuklighet Lancet Kvinnor svår ohälsa Kvinnor måttlig ohälsa Kvinnor lätt ohälsa Kvinnor full hälsa Män svår ohälsa Män måttlig ohälsa Män lätt ohälsa Män full hälsa

Befolkningens komposition Komprimerad sjuklighet Lancet Kvinnor svår ohälsa Kvinnor måttlig ohälsa Kvinnor lätt ohälsa Kvinnor full hälsa Män svår ohälsa Män måttlig ohälsa Män lätt ohälsa Män full hälsa

Befolkningens komposition Komprimerad sjuklighet Lancet Kvinnor svår ohälsa Kvinnor måttlig ohälsa Kvinnor lätt ohälsa Kvinnor full hälsa Män svår ohälsa Män måttlig ohälsa Män lätt ohälsa Män full hälsa

Resultat Till 2050 väntas kostnaderna för: Äldreomsorg öka med 70% Hälso- och sjukvård öka med 30% med ökad ambition/teknologinivå 80%

Vård och omsorgs andel av BNP 2050 Stiger från 13% till 16% Motsvarar ökning med 110 miljarder i dagens priser Kostar idag ca 330 mdr

Vägval Finansieringsmodeller, Besparingar eller Effektivisering?

Blekinge län Dalarnas län Gotlands län Gävleborgs län Hallands län Jämtlands län Jönköpings län Kalmar län Kronobergs län Norrbottens län Skåne län Stockholms län Södermanlands län Uppsala län Värmlands län Västerbottens län Västernorrlands län Västmanlands län Västra Götalands län Örebro län Östergötlands län Personalbrist inom äldreomsorg år 2030 per län 13 000 12 000 11 000 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Brist år 2030 Riket ca 65 000 Bristen är mest springande: Gotland Norrbotten, Dalarna och Västerbotten Brist på antal årsarbetare i äldreomsorgen 2030 Brist som andel av arbetsför befolkning

Slutsats: de framtida behoven kan mötas! Med en produktivitetsökning på 0,6 0,7 procent per år inom vård- och omsorg kan det ökade behovet mötas utan att öka sektorns andel av BNP Det är möjligt att kombinera åtgärder för att möta de ökande behoven: Bättre hälsa och funktionsförmåga minskar behovet av vård och omsorg Tillgänglighet och hjälpmedel Fler arbetade timmar bidrar till tillväxten En effektivare vård och omsorg kan innebära bättre resultat och/eller minskade kostnader Nytänkande, utveckling och forskning Organisationsinnovationer och kapitalintensitet

LEV-II Ett scenario för hälso- och äldrevård år 2050 Sökes: Empati och High-tech Finnes:Tradition LEV

Framtiden är här nu, den är bara ojämt fördelad Alla de exempel vi anger finns idag Utmaningen är att sy ihop den nya syntesen Ändra organisation och processer Koppla upp patienter och anhöriga

Branscher där teknik tvingat fram avgörande skiften Telekom Bank post försäkring Musik, itunes, spotify Jordbruk Tillverkningsindustri Detaljhandel

Drivkrafter / megatrender Teknik / kunskapsutvecklingen Förväntningsutvecklingen Disponibelinkomstutvecklingen LU Underifrån Acceleration Big data Decentraliserat ansvar Co-production

Biologi är komplext De flesta sjukdomar beror på många gener, epigenetik, proteom och en lång rad andra underliggande orsaker. De allra flesta sjukdomar finns kvar men lidandet har minskat kraftigt. Läkemedelskonsten har byggt på kraftigt förenklade antaganden om orsak och verkan Läkemedelsforskningen förändrar karaktär. De flesta nya mediciner fungerar för små grupper av patienter, vissa är personliga Det är omöjligt att vara allmänläkare Sociala nätverk och vård- och omsorgsystemen är också komplexa system

Motion & livsstil Allt större vikt läggs på att uppmuntra till motion Forskningen visar på allt starkare band mellan kost, motion och god hälsa Mycket av åldrandet beror på att kroppen inte får tillräckligt med motion. Både fysisk och psykisk Kroppen är programmerad att stänga av funktioner som inte används. Muskler och annat. Även sociala kontakter befrämjar hälsa

Varför behöver vi hjälp av beslutsfattande maskiner? Gregor Mendels arbete om genetik 1865 uppmärksammades inte förrän runt 1900 Semmelweis om handhygien BMJ 17 år Pubmed 17 milj artiklar ökar med 700 000 per år

Vi kan inte rätt värdera vår produktionskvalitet 97 % av college professorer anser sig till höra den bästa halvan 75 % av svenska akademiker samma Dito svenska förare Dvs vi inser inte att vi, patienter eller profession, behöver hjälp, därför måste jämförelserna och stöden diskret byggas in i vardagen.

Isabel - expertsystem Feldiagnos står för 30 % av felbehandling Obduktionsdata är ett trist sätt att få rätt diagnos 20% helt fel Listbaserade påminnelser eller fritext i journal 11 000 sjukdomar 30 % rätt diagnos jämfört med slutlig diagnos i akuten i vanliga fall 95 % med Isabel 8 av 136 studier i olika områden är människan bättre på att fatta beslut. Vad väljer du för dig och din familj?

En bild av framtiden

Hälsoutveckling År 2050 är många 70 åringar lika alerta fysiskt mor och farföräldrar var vid 50 år ålder. Många sjukdomar har skjutits fram minst 15 år Fler kroniker kräver mer och mindre uppmärksamhet Livsstilsförändringar kräver uthållighet Hälften av de som föds idag blir 100 år Med ökande livslängd blir varje liv mer värdefullt ökad riskaversion färre olyckor

Den nya hälsovården All rutiniserad sjukvård inklusive psykiatri är automatiserad Läkare träffar enbart intressant sjuka Kirurgi minskar som botemedel, och av olyckor, men mer plastik och regenerativa ingrepp Nästan all personlig kontakt med vård och omsorg går via den personliga mentorn som med stöd av AI- beslutsstöd stöttar och motiverar. Främst livsstil och välbefinnande Patienter stöttar och hjälper varandra

Systemets roll Systemen är milt invasiva, dvs ger diskret råd och valmöjligheter där default är det rätta baserat på den totala mängden data kring individen och hela samhället Systemen är alltid med, 24-7 Varje kontaktpunkt består av minst två deltagare av fem möjliga: Patient/brukare, systemet, andra i samma situation, sociala kontakter, professionen I huvudsak är det AI system som förskriver all medicin I huvudsak är det AI system som diagnosticerar Terapi sköts av människor med en ökande andel robotar

Mentorernas roll Mentorn uppmuntrar, stödjer, tjatar, medel 50 adepter Tre mentorer under livstiden: 0-35, 36-69 och 70- Mentorn har inte avancerade kliniska eller andra fackkunskaper och fattar inte beslut, det gör expertsystemen. Mentorn är framförallt empatisk/kommunikativ I mentorn kombineras skolkuratorn, skolsyster, SYV, försäkringskassehandläggaren, primärsvårdsläkaren, arbetsförmedlaren, biståndsbedömaren, sjukgymnasten och den personliga tränaren Eftersom mentorn och adepten känner varandra väl, och har stor tillit (annars byts mentorn) finns det inte mycket reglering kring sjukersättning, eller andra åtgärder kvar. Poolade resurser. Ett litet antal avböjer att ha mentorer, leder till moraldebatt

Den nya hälsovården Primärvården läggs succesivt ner Omplåstring - färre olyckor - palpation Färre hus - mer hembesök ambulerande Labb & röntgen på tunnelbanan, i affärer Labb-LOV? Hemdiagnostik Kontakterna i vården initieras automatiskt eller av en mentor efter avvikande mätvärden/vanor Utökad screening gör att sjukdomar upptäcks i stage 0 -> Hälsovård istället för sjukvård Behandlar risker och inte främst sjukdomar

Fokus på avvikelser Systematiskt hålla reda på hur patient mår under hela sin livstid. SMHI har lagrat väderobservationer på ett systematiskt sätt sedan 1812. Och inte bara när det är dåligt väder utan all vid tillfället tillgängliga data. De som så önskar gör sina mätningar i huvudsak i hemmet, en del automatiskt, en del till och med genom inopererade sensorer. De som inte har resurser eller intresse kallas in på regelbundna mätningar och screeningar som är beroende på genetik, vanor och miljö.

Äldreomsorg Industrialisera basbehoven, välfärdsrobotik Samma effektivitet och struktur som i snabbmatsrestauranger för renlighet, fysisk terapi och mat. Sensorer för att minimera fusk och tidsbrist. Underlätta än mer för äldre att träffa släkt Uppkopplade rullatorer som kan visa bilder från promenaden Personalen ska istället ägna tid åt att få de äldre att umgås.

UR och SKUR äldreboende Fysiskt aktiva äldre mår bättre. Ge dem som vill ha fysisk aktivitet större möjligheter Men vår personlighet alltmer egen med åren Irländsk pub boende? Frosseri & film?

Hjälpmedel blir husdjur Fårhundar, tryffelsvin, jaktfalkar Robotsälen Paro är bara början Rollatorerna/exoskeletten hoppar och vill gå ut på promenad Rollatorerna är uppkopplade till varandra och vet när vännerna går ut och var de är, och styr promenaden dit De vet även vem som antagligen kan vara en intressant ny bekantskap och styr stegen dit Kylen påminner om att äta, och lockar med läckra recept av det som finns.

Exportindustri Sverige kommer år 2050 vara ett av de få länderna som har en hållbar utveckling när det gäller hälsooch äldrevård Det svenska samhället lämpar sig mer än många andra länder för den nya typen av sjukvård. Acceptansen för modern teknlogi hör till de högsta i världen. Den största delen av exporten sker i form av konsulting om förebyggande vård och behandlingsprocesser samt försäljning av ITsystem och välfärdsteknologi för sjukvården.

Vad utmärker patienter om får den bästa vården under en övergångsperiod? Envisa Pålästa Relativt friska Hög inkomst Bor i storstad Tekniskt adaptiva Leder under en övergång till ökade klyftor i såväl hälsa som vilken vård man får

Det nya kommer underifrån trots rådande aktörer Datadrivet utvecklingsarbete Misslyckas mer och mindre Koppla upp befolkningen Inse att det är komplexa system!

ILD (Inner Leadership Development) Manifesto Allting som kan göras av maskiner (datorer, video, dataprogram, dataspel osv) skall göras av maskiner Allting som kan göras/beslutas av konsumenter (patienter, anhöriga, volontärer) skall göras/beslutas av dem Allting som kan göras enkelt, effektivt och roligt skall göras så Allting som kan mätas ska mätas Du och jag skulle vilja vara patienter där Du och jag skulle vilja arbeta där. Copyright 2008-2012 Ruslan Savitskij, Siv Johansson. Innernet AB

Hälsa är inte allt för att må bra, att må bra är viktigt för hälsa Musik ger liknande effekt neurologisk effekt som sex och mat Bejaka andlighet. Meditation och bön reducerar stress, ångest och spänning Hjälp någon annan. Låta de som orkar hjälpa andra få möjlighet att göra det Visualisera lycka och fokus på positiva tankar. Människor har en unik förmåga att kunna visualisera och dagdrömma. Visualisera positiva tankar istället för tänka negativt och få ångest. Berätta din livshistoria. Berätta historier. Dåliga minnen tynar bort snabbare om de återberättas. Aldrig för sent att prova nya saker.

Innovation eller utveckling Inre och yttre effektivitet Lead users Shell Google

Tack! www.regeringen.se/lev