REGIONAL RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR KRONOBERGS LÄN 2015

REGIONAL RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR KRONOBERGS LÄN 2015

Innehåll Sammanfattning... 4 1 Beskrivning av länsstyrelsen och det geografiska området... 5 1.1 Kronobergs län Befolkning, geografi... 5 1.2 Länsstyrelsen i Kronobergs län... 6 2 Beskrivning av arbetsprocess och metod... 10 2.1 Mål och syfte... 10 2.2 Målgrupp... 11 2.3 Arbetssätt och metod... 11 3 Identifierad samhällsviktig verksamhet inom det geografiska området som är av regional betydelse... 13 3.1 Vad är samhällsviktig verksamhet?... 13 3.2 Identifierade samhällsviktiga verksamheter i kronobergs län... 13 3.3 Regionala samhällsviktiga verksamheter... 14 3.4 Interna samhällsviktiga verksamheter... 14 3.3 Kontinuitetshantering i samhällsviktig verksamhet... 17 3.4 Skydd av samhällsviktig verksamhet... 18 4 Identifierade kritiska beroenden för den identifierade samhällsviktiga verksamheten... 20 4.1 Människans sårbarhet och grundläggande behov... 20 4.2 Identifierade beroenden... 21 5 Identifierade och analyserade hot och risker för länsstyrelsen och länets geografiska område... 25 5.1 Trender och utveckling... 25 5.2 Identifierade hot och risker i Kronobergs län... 26 5.3 Beskrivning av den Regionala riskbilden... 29 5.4 Värdering och analys av identifierade hot och risker... 46 6 Bedömning av myndighetns generella krisberedskap enligt indikatorer som framgår av bilaga... 50 7 Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom länsstyrelsen och dess geografiska område... 51 8 Genomförda, pågående och planerade åtgärder sedan föregående rapportering... 53 8.1 Genomförda åtgärder 2015... 54 Sida 2 av 62

8.2 Pågående åtgärder 2015... 55 8.3 Planerade åtgärder 2016... 57 8.3 Behov av ytterligare åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat... 59 Källförteckning... 59 Tryckta källor... 59 Digitala källor... 60 Muntliga källor... 61 Bilagor Bilaga 1 Underlag regleringsbrevsuppdrag 70 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Hemställan om underlag till den årliga risk- och sårbarhetsanalysen 2015 Regional rapport CBRNE Indikatorer statliga myndigheter Sida 3 av 62

SAMMANFATTNING Kronobergs län består av åtta kommuner och fem räddningstjänster. Vid Länsstyrelsen i Kronobergs län finns, förutom de vanliga länsstyrelseuppgifterna, även den samlade telefonistorganisationen och löneservice. Sedan 2008 arbetar krishanteringsaktörerna i länet tillsammans i samverkansorganet Krissamverkan Kronoberg. Länsstyrelsen ska årligen, till regeringen och MSB, redovisa en risk- och sårbarhetsanalys för det geografiska området och den egna organisationen. I år har även tillkommit att redovisningen av regleringsbrevsuppdrag 70, om informationssäkerhet, ska redovisas inom ramarna för risk- och sårbarhetsanalysen. De risker som har identifierats i årets analys har kategoriserats in i sex olika riskkategorier. Riskerna har sedan beskrivits på ett sätt som redovisar den regionala riskbilden för länet. Avslutningsvis har riskerna värderats. I förhållande till dessa risker har länets samhällsviktiga verksamheter ett antal kritiska beroenden och sårbarheter där de flesta går att härröra till beroendet av våra försörjningssystem och vår personal. Utifrån den sammantagna bilden som framställts i föreliggande rapport presenteras även förslag på åtgärder, pågående som planerade. Som bilaga till dokumentet återfinns bl.a. en bedömning av Länsstyrelsens generella krisberedskap utifrån MSBs indikatorer. Rapporten har beslutats av länsrådet: Handläggare är Marit Wedérus. Sida 4 av 62

1 BESKRIVNING AV LÄNSSTYRELSEN OCH DET GEOGRAFISKA OMRÅDET 1.1 KRONOBERGS LÄN BEFOLKNING, GEOGRAFI Länet är 9400 km2 till ytan och har ca 186 000 invånare. Totalt består länet av åtta kommuner, Alvesta (19 500 inv.), Lessebo (8 250 inv.), Ljungby (27 500 inv.), Markaryd (9 500 inv.), Tingsryd (12 200 inv.), Uppvidinge (9 200 inv.), Växjö (86 900 inv.) och Älmhult (15 900 inv.). I samtliga av länets 8 kommuner bor det fler män än kvinnor. I Växjö är mansöverskottet störst, följt av Alvesta 1. Växjö är, med sin speciella Arenastad, länets residensstad och den största kommunen. Det finns två räddningstjänstförbund, Värends Räddningstjänst som omfattar Växjö och Alvesta kommun samt Räddningstjänsten Östra Kronoberg som omfattar Lessebo, Tingsryd och Uppvidinge kommuner. Kronobergs län karaktäriseras ur risk- och sårbarhetsanalyssynpunkt av följande. Länet genomkorsas av Södra stambanan och Kust till kust-banan samt E4, riksväg 23 och riksväg 25 och kan ses som ett transitlän. Alvesta bangårdsområde är den största och viktigaste knutpunkten i länet. Länet har en flygplats (Smaland Airport) med ca 200 000 passagerare årligen. Vattenskyddsområden, farligt godsleder och farlig verksamhet i Kronobergs Län De största näringsgrenarna i länet är tillverkning och utvinning, vård och omsorg samt handel, medan de största enskilda arbetsgivarna 2012 var kommunerna, regionen, IKEA, Linnéuniversitetet och Volvo Construction Equipment. I länet arbetar 52 % av alla kvinnor inom näringslivet och 48 %, i offentlig sektor. I riket 1 SCB, Region Kronoberg och Länsstyrelsen i Kronobergs län 2015: På tal om kvinnor och män Sida 5 av 62

är fördelningen, 57 % i näringslivet och 43 % i offentlig sektor. Män arbetar i huvudsak inom näringslivet. Det gäller både i länet och i riket 2. Den ekonomiska utvecklingen avstannade under den finansiella krisen 2008-2009, men återhämtningen har varit snabb. Främst Älmhults kommun har haft en stark utveckling under senare år. Totalt sett har Kronobergs län fortfarande ett positivt flyttningsnetto. Trots en omfattande invandring till länet de senaste åren har ett par kommuner dock fortfarande en negativ befolkningsutveckling. Kronoberg är ett inlandslän vilket gör att sjöfart, hamnar etc. saknas. Däremot finns det ett antal sjöar och vattendrag med risk för höga flöden i flera delar av länet. Länet är vidare ett skogslän, ca 69 % av länets yta täcks av skog, vilket innebär störningar i samband med väderhändelser. Länet gränsar till två kärnkraftslän, Kalmar och Hallands län. Även om risken för ett utsläpp från svenska kärnkraftverk bedöms som mycket liten, innebär detta att vi måste ha beredskap även för denna typ av händelser. 1.2 LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN I detta avsnitt beskrivs Länsstyrelsens verksamhet i stort samt Länsstyrelsens uppdrag vid kris. I slutet av avsnittet beskrivs även den samverkan som finns i länet genom Krissamverkan Kronoberg. 1.2.1 Länsstyrelsens verksamhet Länsstyrelsen är en statlig myndighet vars uppdrag är att arbeta för en utveckling där miljö, tillväxt och goda levnadsvillkor går hand i hand. Målet är en ren livsmiljö, en stabil arbetsmarknad samt ett gott liv för invånarna. Kort sagt arbetar Länsstyrelsen för en hållbar utveckling i länet. Länsstyrelsen ansvarar för att beslut från riksdagen och regeringen genomförs i länet, och samordnar den statliga verksamheten. När det gäller länets utveckling ska Länsstyrelsen tillvarata och arbeta för både enskilda människors och samhällets intressen. Länsstyrelsen är en kunskapsorganisation som arbetar tvärsektoriellt med många olika sakfrågor. Kompetensområdena spänner över samhällsfrågor av vitt skilda slag, från landsbygdsutveckling och biologisk mångfald till integrationsfrågor och skydd av kulturmiljöer. Enligt länsstyrelseinstruktionen (SFS 2007:825) ska Länsstyrelsen bland annat arbeta med: livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor regional tillväxt infrastrukturplanering hållbar samhällsplanering och boende energi och klimat kulturmiljö skydd mot olyckor samt krisberedskap och civilt försvar naturvård samt miljö- och hälsoskydd lantbruk och landsbygd fiske 2 SCB, Region Kronoberg och Länsstyrelsen i Kronobergs län, 2015: På tal om kvinnor och män. Sida 6 av 62

jämställdhet integration. Vid Länsstyrelsen i Kronobergs län finns även telefonistorganisationen som servar 19 av 21 länsstyrelser samt den samlade löneservicen (SLS). 1.2.2 Länsstyrelsens uppdrag vid kris Länsstyrelsen samverkar med olika lokala, regionala och centrala aktörer för att skapa ett tryggt och säkert samhälle och ska ha beredskap för att kunna hantera kriser som uppstår. Under en kris ska Länsstyrelsen stödja alla samverkande myndigheter, organisationer och samhällsviktiga företag, och samordna sina insatser med deras. Om beredskapen höjs eller krig bryter ut ska Länsstyrelsen leda och samordna all civil verksamhet i länet och samordna arbetet med den militära verksamheten. Vid omfattande räddningsinsatser kan Länsstyrelsen ta över ansvaret för den kommunala räddningstjänstens arbete i en eller flera kommuner. Samtliga länsstyrelser har räddningstjänstansvar vid olyckor i eller utsläpp från kärnkraftverk, men i Uppsala, Kalmar och Hallands län har Länsstyrelsen dessutom utökade beredskapsuppgifter som gäller säkerheten kring kärnkraftverken och risken för utsläpp av radioaktiva ämnen. Risken att drabbas av radioaktivt nedfall finns dock även hos angränsande län. Det svenska krishanteringssystemet bygger på ett antal principer som kort beskrivs nedan. Ansvarsprincipen - Den som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden ska också ansvara för den i krissituationer. Likhetsprincipen - Verksamheten ska så långt som möjligt vara organiserad på samma sätt under krissituationer som under normala förhållanden. Närhetsprincipen - Kriser ska hanteras på lägsta möjliga nivå i samhället. Regeringen har områdesansvaret på central nivå, Länsstyrelsen på regional nivå och kommunerna har det lokala ansvaret. 1.2.3 Krissamverkan Kronoberg I länet finns sedan mitten av 2000-talet väl utbyggda och fungerande nätverk, dels som en följd av de stormar och översvämningar som drabbat länet, men kanske främst tack vare ett målmedvetet arbete för att bygga upp och underhålla den samverkansstruktur som formaliserades hösten 2008. Sedan dess har Länsstyrelsen bedrivit ett intensivt arbete med att utveckla samverkan både före, under och efter en kris tillsammans med krishanteringssystemets aktörer i länet. Nätverket går under namnet Krissamverkan Kronoberg och är en samverkansstruktur med både operativ och strategisk samverkan. Krissamverkan Kronobergs övergripande mål är: Snabb, koordinerad och avvägd krishantering Sida 7 av 62

Aktiv omvärldsbevakning och analys Ett lärande nätverk med kompetens för det oväntade Gemensamt arbetssätt, rutiner och stödverktyg Krissamverkan Kronoberg består av en styrgrupp, ett antal tvärprofessionella arbetsgrupper och ett regionalt råd på högsta strategiska nivå. Styrgruppen är drivande i arbetet och formulerar uppdrag till olika arbetsgrupper. Arbetsgrupperna har till uppgift att arbeta med olika frågor där det finns behov av en gemensam inriktning eller ansats i länet. Vissa arbetsgrupper är bestående medan andra är mer dynamiska och tillsätts utifrån uppkomna behov eller projekt. Styrgruppen lyfter återkommande upp frågor till Regionala rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor som består av Landshövdingen, kommunalråd, kommunchefer, Försvarsmakten, Länspolismästaren, Regiondirektören. Ett antal gånger per år genomförs nätverksträffar för dialog om gemensamt viktiga frågor och gemensam kompetensutveckling där bl.a. nyheter från nationell nivå plockas ner till lokal och regional nivå och tvärt om. Närvarar gör förutom styrgruppen och de olika arbetsgrupperna även en bredd av övriga som är verksamma inom våra respektive organisationer. I nätverket Krissamverkan Kronoberg har också arbetats fram gemensamma rutiner för en allvarlig händelse eller kris. För en initial bedömning av läget upprättas det som kallas G-sam (över telefon eller Rakel). G-sam består av SOS Alarm, Tjänsteman i Beredskap (TIB) på Länsstyrelsen och Region Kronoberg, Räddningschef i Beredskap, Vakthavande Befäl på Polismyndigheten och Försvarsmakten och är ett första samtal för att rådgöra och besluta om eventuella åtgärder. Om man i G-sam bedömer att händelsen kan utvecklas till att kräva ett mer omfattande krishanteringsarbete som föranleder staber från olika organisationer beslutar man i G-sam om etablering av samverkansstab. Denna gruppering består av representanter från de olika aktörerna i länet men grundbemannas av Länsstyrelsen. Samverkansstabens uppgift är att: Ta fram en gemensam lägesbild Sammanställa och förmedla sammanvägd, ensad information Utgöra stöd för respektive organisations hemmastaber Överblicka resursbehov och samordna resurser Hålla helikopterperspektiv med fokus på länet som helhet Ligga långt fram i tidsskalan (d v s fokus på analys och omfall) En mycket stor del av krishanteringsarbetet utgörs av informationshantering. Förmågan att hantera information och kommunicera med media och allmänhet påverkar förtroendet för myndigheter och andra samhällsviktiga aktörer. En viktig del av Krissamverkan Kronobergs gemensamma rutiner handlar därför om hur Sida 8 av 62

lägesbild samt information och informationssamordning ska hanteras mellan parterna. Samverkansrutinerna utvecklas fortlöpande. Sedan 2008 har flera samverkansövningar genomförts (Torkel 2009, Albatross våren 2010, Moa hösten 2010, övning.info hösten 2011 och Origo 2014) och länet har deltagit i de nationella samverkansövningarna SAMÖ KKÖ 2011 och SAMÖ FOKUS 2014. Under 2015 deltar Länsstyrelsen i Övning Gripen (Hallands KKÖ 2015). Under 2012 och 2013 drevs projektet Utvecklingsprocess Regional ledning i länet med syfte att stärka förståelsen för våra olika roller och för de särskilda krav på ledningsförmåga som det innebär att leda genom samverkan. Under 2014 fastlades även rutiner för ett gemensamt utvärderingskoncept, kallat GUL (Gemensam Utvärdering Lärande), som fokuserar på att utveckla samverkan mellan aktörer. GUL tillämpas efter händelser där rutinerna brustit av någon anledning, i syfte att reda ut ansvarsförhållanden och förbättra rutinerna för framtida händelser. Under 2015 har rutinerna för GUL etablerats i länet och en ny variant som kallas GULoperativ, som är en blankett tänkt att användas på skadeplats mellan i första hand räddningstjänst, polis och ambulans, har utvecklats. Sida 9 av 62

2 BESKRIVNING AV ARBETSPROCESS OCH METOD 2.1 MÅL OCH SYFTE Länsstyrelsen ska enligt 9 i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap, i syfte att stärka sin egen och samhällets krisberedskap, årligen analysera vilka sårbarheter, hot och risker som kan försämra förmågan till verksamhet inom det egna ansvarsområdet. Detta ska redovisas till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) enligt 11 i samma förordning. Syftet med risk- och sårbarhetsanalyser är att minska sårbarheten i samhället och öka förmågan att hantera kriser. Genom ett systematiskt arbetssätt ger analyserna myndigheter och organisationer ökad kunskap för att både förebygga och förbereda sig inför kriser. Länsstyrelsen ska årligen analysera om det finns sådan sårbarhet och sådana hot och risker inom myndighetens ansvarsområde som synnerligen allvarligt kan försämra förmågan till verksamhet inom området. Analyserna syftar till att stärka länets krisberedskap. Länsstyrelsen ska särskilt beakta: situationer som uppstår hastigt, oväntat och utan förvarning, eller en situation där det finns ett hot eller en risk att ett sådant läge kan komma att uppstå, situationer som kräver brådskande beslut och samverkan med andra aktörer, att de mest nödvändiga funktionerna kan upprätthållas i samhällsviktig verksamhet, förmågan att hantera mycket allvarliga situationer inom myndighetens ansvarsområde. 2.1.1 Uppdrag 70 Länsstyrelserna ska i arbetet med 2015 års risk- och sårbarhetsanalyser särskilt beakta och analysera informationssäkerheten i de delar av verksamheten och i de tekniska system som är nödvändiga för att länsstyrelserna ska kunna utföra sitt arbete. I detta arbete ska även informationssäkerheten inom länsstyrelsernas ansvarsområde beaktas och analyseras. Länsstyrelserna ska redovisa en bedömning av informationssäkerheten samt vidtagna åtgärder. Redovisningen ska vara en del av den sammanställning som görs i arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser enligt 9 förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. Uppdraget består av två delar: 1. Analysera risker och sårbarheter inom det geografiska området kopplat till informationssäkerhet. Detta avser här enbart kommunerna. Underlaget utgörs av en enkät vilken MSB skickat ut till kommunerna och som ska komma Länsstyrelserna till del. Sida 10 av 62

2. Analysera den egna myndighetens risker och sårbarheter inom myndighetens samhällsviktiga verksamheter kopplat till informationssäkerhet. Underlaget utgörs av ett för länsstyrelserna gemensamt underlag, en nulägesbeskrivning för arbetet på Länsstyrelsen i Kronobergs län samt en plan för det fortsatta arbetet. Uppdraget redovisas i bilaga 1. Nedanstående beskrivning tar avstamp i andra punkten. Initialt fokuserar vi på att identifiera myndighetens samhällsviktiga verksamheter och informationen som hanteras inom ramen för dem. 2.1.2 Informationssäkerhet Informationssäkerhet handlar inte enbart om IT-system, det handlar om de åtgärder som vidtas för att hindra att information läcker ut, förvanskas eller förstörs och för att informationen ska vara tillgänglig när den behövs. För en myndighet som länsstyrelsen kan det handla om att skydda information mot en uppsättning hot för att säkerställa verksamhetens kontinuitet och minimera verksamhetsrisken. Informationen som ska skyddas kan vara tryckt på papper, vara lagrad elektroniskt, överföras med post eller med elektroniska hjälpmedel, visas på film eller yttras i en konversation. 2.2 MÅLGRUPP Mottagaren för rapporten är i första hand Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och regeringen och i andra hand länets kommuner och Landstinget, andra myndigheter och företag samt kvinnor och män. 2.3 ARBETSSÄTT OCH METOD I Kronobergs län har både Länsstyrelsen och kommunerna tidigare arbetat scenariobaserat med ROSA-metoden, men i samband med kommunernas senaste inlämning, 2011, togs ett nytt grepp när några kommuner gick samman och tog fram en egen metod kallad Riskcirkeln 3. Även Länsstyrelsen har till viss del anammat Riskcirkeln och presenterar den i kapitel 5. Länsstyrelsens risk- och sårbarhetsanalysarbete har förändrats sedan 2011 och ett omtag har gjorts utifrån tanken att risk- och sårbarhetsanalys är en process snarare än bara en rapport och att resultaten från processens delar kan ha olika målgrupper. I risk- och sårbarhetsanalysrapporten kan sammanfattningar och viktiga slutsatser från rapporter och projekt som drivits i länet redovisas och vid behov kan viktiga dokument läggas i sin helhet som bilaga till rapporten. För att bättre nå ut till kvinnor och män har vi även valt att ta fram en populärversion som är kort, enkel 3 Riskcirkeln gestaltar hur olika nivåer av risker och sårbarheter interagerar med varandra. T.ex. kan den visa orsaksförhållanden som sträcker sig från olika drivkrafter i samhället, via bakomliggande orsaker till allvarliga störningar eller bortfall av viktiga resurser i den egna verksamheten. Arbetet fokuserar i större grad på hanteringsförmågan ute i verksamheten, än på scenariobaserade diskussioner kring orsak/verkan. Sida 11 av 62

och har ett tydligt fokus på den regionala riskbilden för att lättare tilltala den enskilde mannen och kvinnan. Under 2015 har fokus legat på att ta fram en intern process för hur risk- och sårbarhetsanalysarbetet ska bedrivas vilken beskriver vilka inputs och outputs vi har i arbetet och hur vi hanterar dessa samt ta fram en årscykel för Länsstyrelsens risk- och sårbarhetsanalysarbete. Vi har också diskuterat hur vi bättre ska analysera våra interna verksamheter och en hemställan gick ut till samtliga enhetschefer på Länsstyrensen före sommaren 2015 (se hemställan i sin helhet i bilaga 2). Det interna arbetet tillsammans med inspel från bland annat deltagande på MSBs kurs Skydd av samhällsviktig verksamhet mynnade ut i flera intressanta diskussioner och frågeställningar där en av dem handlade om att det saknas ett helhetsperspektiv och en röd tråd i arbetet med risk- och sårbarhetsanalys, skydd av samhällsviktig verksamhet mm. Undertecknad tillsammans med beredskapshandläggare Anna Petersson Max, från Växjö kommun, fick uppdraget att arbeta vidare med helhetstanken, framförallt för att stödja kommunernas arbete, men även för att Länsstyrelsen själva ska få grepp om hur allt hänger ihop. Under hösten lyftes frågan med kommunernas och Regionens beredskapssamordnare och just nu är frågan delad i två delar: en som beskriver den röda tråden mer som en arbetsprocess över mandatperioden och en som berör skydd av samhällsviktig verksamhet. Ett arbete med att gemensamt kartlägga samhällsviktiga verksamheter i länet enligt MSBs excellmall pågår. När en första övergripande kartläggning gjorts planerar vi att gemensamt i länet genomföra workshops inom olika områden eller olika sektorer för att få en djupare förståelse och insikt i verksamheternas kritiska beroenden och största konsekvenser. Fortlöpande under det här arbetet kommer mycket att spilla över på risk- och sårbarhetsanalysarbetet. Årets risk- och sårbarhetsanalysrapport är dock en uppdaterad version av föregående års där framförallt de nya föreskrifterna beaktats och informationssäkerhetsuppdraget (RB 70) redovisats. I övrigt har vi gjort uppdateringar där vi bedömt att det har behövts, till exempel har avsnittet kring sociala risker utvecklats och delats upp i sociala risker, terrorism och våldsbejakande extremism samt återupptagande av totalförsvarsplanering samt väpnat angrepp. Sida 12 av 62

3 IDENTIFIERAD SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET INOM DET GEOGRAFISKA OMRÅDET SOM ÄR AV REGIONAL BETYDELSE 3.1 VAD ÄR SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET? Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har tagit fram en definition 4 av samhällsviktig verksamhet som redovisas nedan och som ligger till grund för redovisningen av samhällsviktiga verksamheter i denna rapport. Samhällsviktig verksamhet är verksamhet som uppfyller det ena eller båda av följande villkor: 1. Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. 2. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. 3.2 IDENTIFIERADE SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETER I KRONOBERGS LÄN Arbetet med inventering och kartläggning av samhällsviktiga verksamheter har pågått under flera år, men kanske på ett mer strukturerat sätt i samband med pandemiplaneringen och arbetet med Styrel 5. Under 2012 genomförde Länsstyrelsen en kartläggning av samhällsviktiga verksamheter inom länets geografiska område och där identifierades samhällsviktiga verksamheter inom följande områden: Hälso- och sjukvård samt omsorg Skydd och säkerhet Kommunalteknisk försörjning Transport Information och kommunikation Energiförsörjning Finansiella tjänster/system Livsmedel Skola och barnomsorg Ledning av samhällviktig verksamhet 4 MSB, Strategi Skydd av samhällsviktig verksamhet, Dnr: 2010-4547 5 Ett projekt som genomförders av Energimyndigheten under 2010-2011 med syfte att ta fram ett planeringsunderlag för prioritering av elanvändare vid kris. Läs mer på: http://www.energimyndigheten.se/sv/offentlig-sektor/tryggenergiforsorjning/elforsorjning/strategier-for-en-saker-elforsorjning/styrel/om-styrel/ Sida 13 av 62

Grupperingen bygger på den information och indelning som gjorts i MSB:s faktablad rörande samhällsviktig verksamhet liksom den indelning som gjorts av länets kommuner i samband med redovisningen av den årliga risk- och sårbarhetsanalysen 6. Under 2014-2015 genomförs en ny planeringsomgång av Styrel vilket lyfter frågans vikt på nytt och kvalitetssäkrar redan framtagna uppgifter om länets samhällsviktiga verksamheter. Under hösten 2015 planeras ett gemensamt arbete i länet med att identifiera samhällsviktiga funktioner och verksamheter i länet enligt MSBs excellark. En del i det arbetet är att plocka ut de samhällsviktiga verksamheter som är viktiga på regional nivå, en annan del är att identifiera en minsta-lista med samhällsviktiga verksamheter som vi behöver ta med i vårt arbete med skydd av samhällsviktig verksamhet. Samverkan planeras också att ske när det gäller identifiering av kritiska beroenden, acceptabel avbrottstid mm. 3.3 REGIONALA SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETER Länsstyrelsen ska i sin risk- och sårbarhetsanalys redovisa regionala samhällsviktiga verksamheter. Arbetet är problematiskt på så sätt att det saknas en definition av begreppet regional samhällsviktig verksamhet. Vår utgångspunkt är att vi här behöver lyfta fram verksamheter som är viktiga för mer än en kommun eller som är av stor vikt för väldigt många kvinnor och män. Exempel på regional samhällsviktig verksamhet inom det geografiska området: Akutsjukvård Ambulans Sjukresor/serviceresor Primärvården Läkemedelstransporter Sjukhusapoteket SOS Alarm 1177 Dricksvattenförsörjning Bergaåsen Transporter/transportvägar Stamnät, regionnät 3.4 INTERNA SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETER Länsstyrelsen har vissa arbetsuppgifter som kan anses vara samhällsviktiga, antingen genom att de påverkar samhället runtomkring direkt (till exempel krissamordning eller utbetalning av bidrag) eller för att de är en förutsättning för att den egna verksamheten fungerar (till exempel IT) så att servicen utåt fungerar. 6 Hela studien finns i bilaga 1 Sida 14 av 62

Begreppet samhällsviktig verksamhet kan också bero på tidsaspekten, det är skillnad på en kort händelse och en mer utdragen. Händelser med olika tidsperspektiv kan komplettera varandra i att ringa in vad som är samhällsviktigt. Länsstyrelsen i Västra Götaland har identifierat regional samhällsviktig verksamhet på Länsstyrelsen i Västra Götaland samt vilka system dessa är beroende av och de överensstämmer väl med hur det ser ut på Länsstyrelsen i Kronoberg. Länsstyrelsens bedömning, med utgångspunkt i kriterierna för samhällsviktig verksamhet, är att följande verksamhet och uppdrag inom myndigheten är att betrakta som samhällsviktig utifrån ett krisberedskapsperspektiv: Länsledningen och dess stab utifrån strategiska beslut. Använder troligen samma system som TiB. Tjänsteman i beredskap och med uppgift att initiera och samordna det inledande arbetet för att upptäcka, verifiera, larma och informera vid allvarliga kriser som kan drabba länet. RAKEL, WIS, Outlook Lync, Videokonferens, telefonkonferenslösning som används vid regionala samverkanskonferenser (kallelse via SOS inkallningssystem), Kryptografisk utrustning. Krisledningsorganisation inklusive information/kommunikation med uppgift att vid en allvarlig kris, som berör länet eller medför behov av samverkan med kommuner eller andra aktörer, omgående ska kunna upprätta en ledningsfunktion för bl.a. samordning och information. Krav enligt förordning om krisberedskap och höjd beredskap som vi ska klara med kort varsel. Ansvar vid höjd beredskap. Webbplattformen (extern och intern) Länsstyrelsen ska upprätthålla förmåga att vid omfattande räddningsinsatser i kommunal räddningstjänst kunna ta över ansvaret för räddningstjänsten i de kommuner som berörs. - Inga särskilda system som inte Tibben använder Länsstyrelsen ansvarar även för räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen och för sanering efter sådana utsläpp. Sida 15 av 62

Inga särskilda system som inte Tibben använder Länsstyrelsens presumtiva räddningsledare som har behörighet att leda den kommunala räddningstjänsten när Länsstyrelsen ansvarar för denna. De kan även bistå Länsstyrelsen vid situationer när övertag av räddningstjänst, eller vid risk för utsläpp av radioaktiva ämnen, är aktuella. Hanterandet av skyddsobjekt Stand-alone dator Veterinärverksamhet och djurskydd för att vid en epizooti, om Jordbruksverket så beslutat, bedriva smittspårning och smittbekämpning. LST-IT som organisatoriskt ligger under Länsstyrelsen i Västra Götalands län LST-net; system kopplat till valen, system kopplade till strålsäkerhetsmyndigheten etc. Ärendeservice genom registrering av in- och utgående handlingar Platina Scanner + autostore(programvara som synkar med Platina) Under sommaren 2015 genomfördes en första intern analys av risker, hot och beroenden hos våra egna enheter och verksamheter för att ta reda på vad som är att betrakta som samhällsviktigt eller iallafall kritiskt hos oss. En hemställan skickades ut till samtliga enhetschefer på Länsstyrelsen Kronoberg samt till den samordnade telefonistorganisationen och löneservicen. Resultaten varierade i kvalitet och omfång men fungerar väl som en första bedömning av läget och för planering av framtida insatser. Nedan redovisas de verksamheter som bedömdes vara samhällsviktiga. Juridik och verksamhetsutveckling enheten bedöms inte som samhällsviktig ur ett krisberedskapsperspektiv men på enheten finns kompetenser som kommer att vara viktiga stödjande resurser i händelse av kris framför allt chefsjurist (tillika folkrättsjurist), kommunikationschef och HR-chef. SLS utbetalning av lön till samtliga anställda och arvodister på de 21 länsstyrelserna Samhällsutvecklingsenheten Framför allt funktionen Skydd och beredskap (beredskapsdirektören), GIS-kunskap och Rakelutrustning (och kunskap). Sida 16 av 62

Landsbygdsenheten Utbetalning av jordbrukarstöd. Får inte lantbrukarna sina ersättningar inom en rimlig tid kan de hamna i likviditetskriser vilket i sin tur kan medföra att de inte kan fortsätta bedriva sin verksamhet och det i sin tur kommer långsiktigt att inverka negativt på matproduktion, sysselsättning och insatser för att skydda miljön. Telefonistorganisationen telefoni för 18 länsstyrelser. Miljövårdsenheten Beredskap för efterbevakning av skogsbrand i naturreservat, beredskap för att hantera haveri i tillsynsobjekt inom miljöfarlig verksamhet, beredskap för att hantera haveri i tillsynsobjekt inom vattenverksamhet. 3.3 KONTINUITETSHANTERING I SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET Tidigare risk- och sårbarhetsanalysarbete i länet har varit scenariobaserat med fokus på identifiering av risk och sårbarhet i sig och inte på hanteringsförmågan. För att stärka hanteringsförmågan hos kommunerna som är de som hamnar närmast en händelse sökte Länsstyrelsen pengar för ett uppstartsprojekt inom kontinuitetshantering under 2013 och 2014. Syftet med projektet var att stödja kommunerna i arbetet med att höja sin förmåga att hantera störningar och avbrott i samhällsviktiga verksamheter genom att arbeta med kontinuitetshantering. Projektets mål var att kommunerna ska kontinuitetsplanera för all sin samhällsviktiga verksamhet och att alla kommuner ska arbeta med kontinuitetsplanering enligt samma principer, samma metodik och med samma mallar. Under våren 2013 genomfördes två workshops med de kommunala beredskapssamordnarna för att diskutera och definiera viktiga begrepp och processer. I det arbetet beslutades att ett pilotprojekt skulle genomföras. Under 2013 och början av 2014 genomfördes pilotprojektet för verksamhetsområdena Äldreomsorg och LSS med flera av länets kommuner. Målet med pilotprojektet var att, utifrån en hot- och riskanalys, identifiera de allvarligaste hoten mot kontinuiteten och ta fram goda exempel och mallar för hur reservrutiner/checklistor skulle kunna se ut på enhetsnivå. Pilotprojektet avslutades med att projektdeltagarna fick med sig en färdig diskussionsövning att genomföra på sin enhet för att testa checklistornas funktionalitet och måluppfyllelse. Under hösten 2014 genomfördes ytterligare ett pilotprojekt riktat mot kommunernas VA-förvaltningar med fokus att ta fram en mall för en kontinuitetsplan på förvaltningsnivå. Hot- och riskanalysen tillsammans med kontinuitetsplanen och checklistorna, inklusive förankring, övning och utvärdering av de sistnämnda, formar tillsammans den process som hela vårt projekt mynnat ut i. Sida 17 av 62

Förutom att vi i de två pilotomgångarna fick fokusera på två olika nivåer i kontinuitetsarbetet (checklistor på enhetsnivå och kontinuitetsplan på förvaltningsnivå) fick vi även möjlighet att fokusera på en kvinnodominerad och en mansdominerad sektor. 3.4 SKYDD AV SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET Under 2014 kom handlingsplanen för skydd av samhällviktig verksamhet ut från MSB och arbetet med att implementera den startade 2015. Det arbetet innebär att alla samhällsviktiga verksamheter på alla nivåer ska införa ett systematiskt säkerhetsarbete. Regionalt har vi valt att omformulera det till att inkludera samhällsviktiga verksamheter som vi gemensamt identifierat så att vi lättare ska kunna följa upp hur arbetet utvecklas. Arbetet kommer att pågå till och med år 2020 och kommer att kräva en utökad privat-offentlig samverkan. Arbetet med skydd av samhällsviktig verksamhet kommer även att bedrivas internt på Länsstyrelsen då vi, utifrån den hemställan som genomfördes inom ramarna för risk- och sårbarhetsanalysarbetet, behöver fördjupa våra kunskaper i hur det ser ut med skyddet för våra interna samhällsviktiga verksamheter. Vi behöver också, för att uppnå målen i handlingsplanen, systematisera vårt säkerhetsarbete för att säkerställa en jämn och hög kvalitet på vårt interna skydd. I ett första skede kommer de olika enheterna på Länsstyrelsen få analysera vilka Sida 18 av 62

delar av sin verksamhet man behöver kontinuitetsplanera för samt vilka informationssäkerhetsåtgärder man behöver vidta på enhetsnivå (och på Länsstyrelsenivå) för att leva upp till rådande regelverk samt målen i regleringsbrevsuppdrag 70. Sida 19 av 62

4 IDENTIFIERADE KRITISKA BEROENDEN FÖR DEN IDENTIFIERADE SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETEN 4.1 MÄNNISKANS SÅRBARHET OCH GRUNDLÄGGANDE BEHOV När vi arbetar med risker och beredskap är det lätt att fokus enbart hamnar på materiella ting och samhällsviktiga verksamheter, men mänskliga beteenden, sårbarheter och behov spelar också en viktig roll i planeringen inför och hanteringen av en kris. Vi människor är sårbara för många olika saker t ex sjukdomar och köld och vi kan därmed drabbas direkt av en inträffad händelse, eller indirekt genom andras hantering av händelsen. De andra består av både offentliga verksamheter och privata aktörer vilket gör samverkan, inte minst med det privata näringslivet, så viktigt. Människornas grundläggande behov utgör grunden i samhället. Det är för deras skull som den samhällsviktiga verksamheten ska fungera. FOI har påbörjat en utredning om våra grundläggande behov vid kriser, och kom i stort fram till att vi har följande behov 7 : 1. Överlevnadsförmåga Av dessa tillstånd och förmågor har det grundläggande behovet av överlevnadsförmåga en särställning. Därför finns det goda skäl för att överlevnadsförmåga bör betraktas som den främsta och viktigaste av dessa fem. Det stora värdet av överlevnadsförmåga är djupt förankrat i olika etiska traditioner, samtidigt som individens överlevnad är en förutsättning för att det ska finnas behov av beslutsförmåga eller handlingsförmåga. 2. Beslutsförmåga och handlingsförmåga God beslutsförmåga är dessutom en förutsättning för god handlingsförmåga. Inom ramen för krissituationer utgör därför ordningen (1) överlevnadsförmåga, (2) beslutsförmåga och (3) handlingsförmåga en logisk hierarki. Individens grundläggande behov av varor och tjänster kopplade till överlevnadsförmåga måste tillgodoses för att individen ska kunna tillgodogöra sig varor och tjänster kopplade till besluts- eller handlingsförmåga. 3. Värdighet och gemenskap När det sedan kommer till värdighet så är detta ett tillstånd som står lite vid sidan om de andra. Trots den relativa svårigheten att analysera detta begrepp så finns det samband mellan, å ena sidan, värdighet och, å andra sidan, besluts- och handlingsförmåga. Värdighet kan också, åtminstone på längre sikt, vara avgörande för att stödja förmågan till överlevnad och upprätthållandet av överlevnadsförmåga. På samma sätt kan det sägas att gemenskap ligger lite vid sidan om de övriga tillstånden. Liksom värdighet kan gemenskap spela en viktig roll för individens överlevnad. Det kan dock i kris- och katastroflägen uppstå situationer då det kan behövas åtgärder som kan komma i konflikt med och hota gemenskapen. En sådan situation kan t.ex. uppstå om vissa grupper eller individer i samhället får 7 MSB, 2011. Förslag till resultatmål för samhällets krisberedskap för försörjningen av dricksvatten, livsmedel och värme - Redovisning av regeringsuppdrag Fö2010/697/SSK Sida 20 av 62

förtur när vissa räddnings- eller skyddsåtgärder vidtas inom ramen för samhällets krisberedskap. Denna utredning ligger bland annat till grund för MSB:s förslag på resultatmål för samhällets krisberedskap. Hittills finns förslag på resultatmål för värme, livsmedel och dricksvatten. Det finns även annat som är skyddsvärt, till exempel en oförstörd miljö, privat egendom, djurbesättningar, mm. 4.2 IDENTIFIERADE BEROENDEN Länsstyrelsen gjorde under 2012 en kartläggning över samhällsviktiga verksamheter och viktiga beroenden i länet. I kartläggningen beskrivs beroendekedjor utifrån ett antal scenarier hämtade från den regionala risk- och sårbarhetsanalysen. Beskrivningarna av beroendekedjorna byggs upp utifrån följande tankestruktur: 1. En händelse inträffar 2. Denna medför ett antal oönskade konsekvenser för samhällskritiska verksamheter 3. Ett flertal organisationer kommer att behöva agera, enskilt eller i samverkan, för att avhjälpa de oönskade konsekvenserna 4. Avhjälpande organisationer är beroende av stödresurser för att kunna utföra sitt arbete Händelse Samhällskonsekvenser En oönskad händelse medför ett antal oönskade konsekvenser som måste hanteras, ofta på kort tid Beroendekedja Avhjälpare Organisationer som är viktiga för att avhjälpa händelsen och dess konsekvenser Stödresurser Organisationer som är viktiga för att avhjälpa händelsen och dess konsekvenser Att göra fullständiga beroendekedjor är i stort sett omöjligt då komplexiteten mellan alla beroenden är enorm och därför svår att överblicka liksom beskriva. Nedan listas ett antal allmänna beroenden som i princip är generella och bör beaktas oavsett händelse. Livsmedel El Värme Vatten och avlopp Fungerande kommunikation Transporter och drivmedel Tillgång till betalmedel De scenarion som analyserades närmare var: Värmebortfall, pandemi, avbrott i elektronisk kommunikation, störningar i finansiella tjänster/system och avbrott vatten. Varje scenario analyserades utifrån konsekvenser på samhället och Sida 21 av 62

exempel på åtgärder, samhällsviktiga verksamheter och kritiska beroenden samt förslag på information i GIS-skikt 8. Avbrott i samhällsviktig verksamhet och infrastruktur påverkar hela samhället, speciellt när det gäller avbrott på el och kommunikation. I många fall är de kommunala verksamheterna beroende av andra aktörer (till exempel telefon-, eleller Internetleverantörer), och det kan då vara svårt att bedöma sannolikheten för bortfall. Att identifiera och arbeta bort beroenden och sårbarheter är svårt för de geografiskt områdesansvariga myndigheterna både när det gäller sina egna verksamheter, t.ex. kommunala eller andra offentliga verksamheter, och privata. Privata aktörer inom det geografiska området glöms ofta bort eller lämnas medvetet utanför kartläggningar av detta slag. Ofta för att arbetet känns stort och ogreppbart eller för att man inte vet vilka kontaktvägar man ska ta. I ett försök att ta ett första steg mot en bättre hantering av den privata sektorn i risk- och sårbarhetsanalysarbetet har Länsstyrelsen genomfört intervjuer med tre olika företag och branschorganisationer: Svenskt näringsliv, Swedbank och Sveriges Åkeriföretag. Sveriges Åkeriföretag uppger exempelvis att de tre största hoten de ser framför sig är omfattande elavbrott, avbrott i GNSS-system och strejk. Man är alltså beroende av el, IT, navigering och personal. Man är givetvis även beroende av drivmedel men gör bedömningen att en situation med drivmedelsbrist vore mycket osannolik. Även Svenskt näringsliv och Swedbank tog upp behovet och beroendet av el och fungerande kommunikationer och lyfte flera exempel från januari 2005 när länet drabbades hårt av stormen Gudrun, bland annat: Våra kontor blev utan kontakt med omvärlden. Viktiga funktioner som el, IT och telefoni slogs ut. Våra kunder kunde inte komma till oss och viss personal kunde inte ta sig hem. ( ) Kunderna hade ju inte heller någon el hemma så deras största problem var inte att de inte kunde ta sig till banken, det blev ett sekundärt problem. ( ) Kunderna hade andra problem än att betalsystemet inte fungerade men man löste det på en lokal nivå. Idag är vi mycket mer teknikberoende. 9 4.2.1 Djupanalyser utifrån MSBs excellmall Under hösten 2015 har länets kommuner påbörjat arbetet med att identifiera samhällsviktiga funktioner och verksamheter utifrån MSBs excellfil som är framtagen för ändamålet. Som nästa steg i arbetet planerar vi gemensamt i länet att genomföra sektors- eller verksamhetsvisa workshops för att titta närmare på just beroenden och acceptabel avbrottstid tillsammans med de som arbetar i de aktuella verksamheterna. 8 Hela rapporten finns i bilaga 1 9 Intervju med Swedbank 20130916 Sida 22 av 62

4.2.2 Analyser utifrån intern hemställan Under året som gått har Länsstyrelsen påbörjat arbetet med att systematisera sitt säkerhetsarbete och börja kontinuitetsplanera för den egna samhällsviktiga verksamheten. I ett första steg har en hemställan skickats ut till samtliga enhetschefer på Länsstyrelsen som har fått svara på ett antal frågor i syfte att identifiera vad vi har för samhällsviktig verksamhet internt, vad de är beroende av och vilka hot som finns mot dessa. I enheternas svar framgår ganska tydligt att de beroenden som redovisas ofta är likvärdiga oavsett verksamhetstyp. De beroenden som flera verksamheter redovisat har markerats i fet stil. Nedan följer en kort sammanställning av de olika enheternas redovisningar när det gäller beroenden: Löneservice (SLS) El och nätverk på plats hos värdlänet Kronoberg IT-avdelningen Personal (internt hos Löneservice) Personal (externt på övriga län) för godkännande av t.ex. bankfiler IT-system Utrustning, datorer Manuella löneunderlag för respektive länsstyrelsen vilka förvaras i pärmar Samhällsutvecklingsenheten GIS-system RAKEL-system Support/service till ovanstående system Personal Extra lönekostnader för inkallad personal Landsbygdsenheten IT-kommunikation Elförsörjning Nätverksuppkopplingar mot Jordbruksverket Personal Telefonistorganisationen Telefoni CMG NOW (telefonistprogrammet) IT-kommunikation (nätverk, servrar osv) Personal El eller reservkraft IT/Datorarbetsplats (dator, skärmar, IP-telefoner, headset mm) Mat- och vattenförsörjning Leverantörer Miljövårdsenheten Personal Sida 23 av 62

Tillgång till bil Juridik och verksamhetsutveckling Verksamheten som sådan kan inte bedömas som samhällsviktig ur ett krisberedskapsperspektiv däremot finns det på enheten kompetenser som kommer att vara viktiga stödjande resurser i händelse av kris. Framförallt chefsjurist (tillika folkrättsjurist), kommunikationschef och HR-chef. Inga särskilda beroenden har redovisats. Även de verksamheter som räknats upp under kapitel 3 som berör Länsstyrelsens krisorganisation och krisberedskapsförmåga bedöms dela de gemensamma beroenden som redovisats i fet stil. Sida 24 av 62

5 IDENTIFIERADE OCH ANALYSERADE HOT OCH RISKER FÖR LÄNSSTYRELSEN OCH LÄNETS GEOGRAFISKA OMRÅDE 5.1 TRENDER OCH UTVECKLING I en sådan här text är det lätt att enbart fokusera på de händelser och kriser som inträffar plötsligt och oförutsett men även dessa händelser sker i ett sammanhang (socialt, vädermässigt, geografiskt osv) och dessa sammanhang förändras med tiden. Vad som väntar bakom hörnet kan vi idag inte veta men utifrån vad som hänt igår och vad som händer idag kan vi få en bild av hur morgondagen skulle kunna se ut och då även morgondagens problem. För att få en inblick i vilka framtida händelseutvecklingar som kan komma att få stora konsekvenser regionalt har Krissamverkan Kronoberg tagit fram en regional omvärlds- och framtidsanalys för Kronobergs län. Arbetet med analysen genomfördes i tre steg. Först genomfördes en inspirationsdag med deltagare från nätverkets samtliga aktörer, därefter en workshop med speciellt inbjudna deltagare ur nätverket för att fördjupa diskussionerna från inspirationsdagen och avslutningsvis själva rapportskrivandet som genomfördes av handläggare på Länsstyrelsen. Arbetet med den regionala omvärlds- och framtidsanalysen resulterade i sex identifierade trender: Från strategisk time-out till försvarplanering, en omställning för oss alla om att försvarmakten fått i uppdrag att återuppta en nationell försvarsplanering och vilka konsekvenser det kommer att leda till för länsstyrelser, kommuner och landsting. Ökat utanförskap och psykisk ohälsa om hur det ökande utanförskapet och den allt mer utbredda psykiska ohälsan i Sverige riskerar att bli en grogrund för social oro. Sårbarhet i tekniska system om den höga förändringstakten som dagens informationshantering präglas av, om tendensen att informationen blir generations- och klassindelad samt om den ökande sårbarheten om tekniken slutar fungera. Ett förändrat sjukdomspanorama om det ökande hotet från multiresistenta bakterier och de nya sjukdomar som kan komma till Sverige i takt med att vi får ett förändrat klimat och att våra resvanor förändras. Förstärkt riskbild i ett förändrat klimat om vilka förändringar vi kommer att möta när klimatet förändras. För Kronobergs del förväntas värmeböljor, skyfall och översvämningar bli vanligare och hur det kommer att påverka krisberedskapsarbetet. Demokratins förutsättningar förändras om det som kom att kallas generation Jag och konsekvenserna av deras nya, mer egoistiska tankesätt och om förändrade förutsättningar när det gäller kommunikation. Sida 25 av 62

Med varje trend följer både konsekvenser, utmaningar och möjligheter för Krissamverkan Kronoberg och dess aktörer. Nedan följer en tabell för att sammanfatta identifierade konsekvenser, utmaningar och möjligheter 10. KONSEKVENSER UTMANINGAR MÖJLIGHETER FÖRSVARS- PLANERING Behov av lokala, regionala handlingsplaner Resurser Förstärkta militära resurser nationellt och regionalt ÖKAT UTANFÖRSKAP ÖPPNA/SÅRBARA TEKNISKA SYSTEM Områden med stora utmaningar (hög arbetslöshet, kriminalitet etc.) Behov av kartläggning av sårbarheter i egna system Nå ut med information i kris Minska risken för social oro Behov av handlingsplaner vid avbrott/angrepp Utveckla organisationernas mångfaldsarbete Ökat samarbete över organisationsgränser Heterogen rekrytering Förenklad informationsdelning mellan organisationer FÖRÄNDRAT SJUKDOMS- PANORAMA Resistenta bakterier Dämpa smittorisken Minska antibiotikaanvändninge n Regionala, nationella och internationella samarbeten KLIMAT- FÖRÄNDRINGAR Blötare och varmare Kronoberg Kompentens och resurs att hantera olika riskbilder Förebyggande och konsekvensreducerand e åtgärder Länets resurser Utveckling av beredskapsåtgärder DEMOKRATINS FÖRUTSÄTTNING AR Upplopp, demonstrationer Omvärldsbevakning Kompetensutvecklin g och rekrytering Arbetet med omvärlds- och framtidsanalys avstannar inte i och med den slutliga rapporten utan resultaten har arbetats in i verksamhetsplaneringen för Krissamverkan Kronoberg. 5.2 IDENTIFIERADE HOT OCH RISKER I KRONOBERGS LÄN Listan över vilka hot och risker som kan drabba män, kvinnor, flickor och pojkar i ett län är lång och differentierad. Vissa risker möter vi dagligen i vår vardag, vissa möter vi kanske aldrig under en hel livstid. Vissa risker går att härröra till vårt läns 10 Hela rapporten återfinns i bilaga 2 Sida 26 av 62

geografiska förutsättningar medan vissa drabbar känsliga system och processer som försörjer oss med livsnödvändigheter. Vissa risker finns kanske någon helt annanstans men dess konsekvenser får överspillningar även på oss. För att på ett enkelt sätt visa hur den samlade riskbilden omkring oss ser ut har vi valt att redovisa Riskcirkeln som nämnts i metoddelen. Riskcirkeln visar vad som kan orsaka ett bortfall av eller en allvarlig störning av viktiga resurser och hur händelser i vår omvärld kan komma att påverka oss. Med utgångspunkt i riskcirkeln samt utifrån de risk- och sårbarhetsanalyser som kommunerna och Region Kronoberg lämnade in 2011 har vi sammanställt ett antal riskkategorier och exemplifierat dessa med några scenarier tänkbara för Kronobergs län. De risker vi har lyft fram faller in under begreppet regional risk, d.v.s. en risk eller händelse som är så allvarlig, omfattande eller komplex att konsekvenserna riskerar att få en regional påverkan. Sida 27 av 62

TYP AV RISK RISK ELLER HÄNDELSE TYP AV RISK RISK ELLER HÄNDELSE NATUR- HÄNDELSER Extremt väder Isstorm, snöstorm, storm Skyfall, åska, översvämning Värmebölja Ras och skred, jordbävning Vulkanutbrott Skogsbrand Klimatrelaterade hot Händelse i naturområde som Lst ansvarar för STÖRNINGAR I INFRASTRUKTUR Avbrott/störningar/hot mot: el, IT och/eller telefoni drivmedelsförsörjning eller brist på drivmedel dricksvattenförsörjninge n transportsektorn bankväsendet/ ekonomiska störningar livsmedelsförsörjningen värmeförsörjningen sociala trygghetssystem Dataintrång (inkl. ITavbrott) Dammbrott Fodersäkerhet STOR OLYCKA Händelse i egna lokaler som stoppar verksamhet/ kräver evakuering Brand eller olycka som drabbar många människor Stor brand i publika lokaler som drabbar många människor Utrymning av sjukhus Olycka med många skadade och/eller döda t.ex. tågolycka FARLIGA UTSLÄPP Katastrof utomlands Olycka med farligt gods Miljöfarligt utsläpp Radioaktivt nedfall Utsläpp i dricksvatten Olycka på farlig anläggning (2:4 Seveso) SJUKDOM OCH SMITTA ANTAGONISTISKA HOT Epidemi/ pandemi, många sjuka i samhället och/eller i samhällsviktig verksamhet Epizooti Antibiotikaresistens Zoonoser Klimatrelaterade hot Sabotage Hot/våld mot egen personal/ organisation Terrorhandlingar Skolskjutning Social oro Globala konflikter Väpnat angrepp Gråzon Sida 28 av 62

5.3 BESKRIVNING AV DEN REGIONALA RISKBILDEN SKOG Kronobergs län är ett skogslän där 69 procent av länet täcks av skog. Stora sammanhängande skogsområden finns över hela länet. I något mindre omfattning i Lagans dalgång, längs Prästebodaån och runt sjön Åsnen. Speciella hot och risker som kan drabba länets skogsområden är omfattande skogsbränder, stormar och angrepp av skadeinsekter. Skogsbränder är ett hot som för länet blir allt mer påtagligt i takt med ett varmare klimat. Utlösande faktorer kan t ex vara åsknedslag eller den mänskliga faktorn och i samband med gnistbildning vid avverkningar. Risken bedöms som störst i länets västra delar, i det så kallade åskbältet, och i länets östra delar om det är väldigt torrt i de stora skogsområdena. Områden längs stambanan är också oftare i risk för bränder p.g.a. gnistbildning från tåg. Kronobergs län har erfarenhet av omfattande skador och störningar i samband med stormar som Gudrun och Per. Även stomskadorna tenderar att bli värst i länets västra delar då stormar nästan alltid kommer in från det väderstrecket. I länet är skogsbruket en viktig tillgång för många och förutom skogsbränder och stormar kan angrepp av skadeinsekter leda till stor skada och ekonomiska förluster. Efter stormarna Gudrun och Per drabbades länet hårt av granbarkborren (en skadeinsekt som kan förväntas bli allt vanligare i samband med ett förändrat klimat) då stormfälld skog inte transporterades bort tillräckligt snabbt. Angreppen ledde till stora ekonomiska förluster för flera markägare. VATTEN Tillgången på vatten är generellt sett god i länet. Totalt finns ca 65 kommunala vattentäkter varav ca 50 befinner sig i vattenskyddsområden. Speciella hot och risker när det gäller länets vattentäkter är risker med CBRNE-ämnen (utsläpp och antagonistiska hot), översvämningar och dammbrott. Det finns många sjöar i länet men när det gäller dricksvattenförsörjningen lämpar sig grundvatten bättre än ytvatten. I de östra delarna av länet saknas större grundvattentillgångar medan de västra delarna har bättre tillgång. På några platser i länet tas dricksvattnet från rena ytvattentäkter medan man på andra ställen använder sig av grundvattentäkter där ytvatten tas in för infiltration. Att våra vattentäkter påverkas av föroreningar blir idag mer och mer känt. Den största problematiken när det gäller förorenat vatten i länet ligger i samband med jordbruk och vägtrafik. Exempel på detta är bekämpningsmedel av olika slag och vägsalter som idag visar sig i grundvattnet. En olycka med farligt gods i anslutning till en vattentäkt kan få förödande konsekvenser och i länet finns vattentäkter som ligger i direkt anslutning till vägar som kan trafikeras av farligt godstransporter. Ett annat exempel på hur våra vattentäkter kan drabbas av föroreningar visas i SLVs kartläggning från 2014 av kommunala dricksvattentäkter som är, eller kan vara, påverkade av brandsläckningsmedel. För Kronobergs län berörs vattentäckter i Ljungby kommun och Älmhults kommun 11. Vissa bakterier och parasitsjukdomar kan även spridas i våra vattentäkter och vidare till vårt dricksvatten, vilket exempelvis hände i Östersund vintern 11 http://www.slv.se/sv/grupp3/pressrum/nyheter/pressmeddelanden/kommunernasdricksvatten-kartlagt--utbredd-paverkan-av-brandslackningsmedel/ 20141025 Sida 29 av 62