Licensjakt varg 2011. DNA-analyser och inventeringsdata.



Relevanta dokument
Sammanställning av fällda vargar från licensjakten 2015

Varg i Sverige vintern 2011/12

Varg i Sverige vintern 2010/2011

Varg i Sverige vintern 2006/2007

Varg i Sverige vintern 2004/2005 preliminär statusrapport

Varg i Sverige vintern 2004/2005. statusrapport

Varg i Sverige vintern 2007/08

Varg. Canis lupus lupus. Kännetecken. Däggdjur

Beskattningsmodell för varg

Sammanställning av släktträdet över den skandinaviska vargstammen fram till 2011

Slutgiltiga resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2007/08

VARG I SKANDINAVIEN VINTERN

INVENTERING STORA ROVDJUR

Ansökan om skyddsjakt efter varg i Rialareviret, Stockholms län

Lägesrapport från inventeringen av stora rovdjur samt licensjakt på varg

Metoder. al 1993), kopplad. alla

Varg i Sverige vintern 2005/2006. statusrapport

INVENTERING STORA ROVDJUR

Överlämnande av rätt att besluta om skyddsjakt efter varg till länsstyrelserna i det Mellersta rovdjursförvaltningsområdet

Delredovisning av uppdrag om genomförande av åtgärder för utsättning av varg i Sverige

INVENTERING STORA ROVDJUR

Högskolan i Hedmark Uppdragsrapport nr Varg i Skandinavien och Finland

INVENTERINGSRAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER

Att förvalta en älgstam i vargrevir. Gunnar Glöersen

Vargrevir vintern löpande uppdatering av resultat

Samråd om licensjakt efter varg 2014

Viltskadestatistik 2009

Teknisk rapport över genetiska analyser på varg i Sverige år 2011 Mikael Åkesson Grimsö forskningsstation

Vargrevir vintern löpande uppdatering

Varg i Sverige vintern 2004/2005. preliminär statusrapport

Anteckningar från mötet om varg i Bullaren 27 mars 2012

Delegeringen gäller från och med den 4 december 2014 till och med den 30 november 2017.

Varg i Sverige vintern 2008/09

alla däggdjur diploida Den ena

Resultat från inventeringar av björn i Sverige 2005 Sammanställning från Rovdjursforum

Teknisk rapport över genetiska analyser på varg i Sverige år 2010 Mikael Åkesson Grimsö forskningsstation

VARG I SKANDINAVIEN VINTERN

GPS-sändare: en ny era för studier av beteendeekologi hos vilda djur

Kortfakta om rovdjursinventeringarna

FAKTABLAD Allmänhetens observationer av stora rovdjur

VARGAR OCH DNA ANALYS

Skrivelse med anledning av ansökan om skyddsjakt på varg i sex vargrevir

Varg i Sverige. Av: Karin Gyllenklev Handledare: Cecilia Aare

Undersökning rörande flytt och jakt på varg; delredovisning från Leverantör 4 på uppdrag av Naturvårdsverket (dnr )

Projekt: Älgjakt och rovdjursförvaltning

Rovdjur. i Västra Götalands län. Nr 5 /2012. Nyhetsbrev om rovdjur från Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Törstig varg. Foto: Martin Fransson

Naturvårdsverkets författningssamling

Vargrevir vintern löpande uppdatering

och görs inavelsgrad Metoder samlats in under hade samma

BJÖRNSPILLNING. - insamling till DNA-analyser

Rovdjur. i Västra Götalands län. Nr 2 /2015. Nyhetsbrev om rovdjur från Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Högskolan i Hedmark Uppdragsrapport nr Varg i Skandinavien och Finland

INVENTERING STORA ROVDJUR

Varg i Skandinavien Statusrapport för vintern

Beräkning av björnstammens storlek i Värmland, Dalarnas och Gävleborgs län

Varg i Skandinavien Statusrapport för vintern

Sammanställning av släktträdet över den skandinaviska vargstammen fram till 2015

Nedan följer Naturvårdsverkets svar på respektive fråga.

Teknisk rapport över genetiska analyser på varg i Sverige år 2012

Till Naturvårdsverket, Stockholm samt till Miljödepartementet (genom Magnus Bergström) för kännedom

Högskolan i Hedmark Uppdragsrapport nr Varg i Skandinavien och Finland

Länsstyrelsen beslutar om licensjakt efter varg i Västmanlands län.

Yttrande i mål angående skyddsjakt efter varg

Varg i Sverige vintern 2007/08

Analys av sambandet mellan vargtäthet och antalet fårbesättningar

Första test av användbarheten hos Protectors väst för att skydda jakthundar mot varg

skapat bristande förtroende för politiken och förvaltning.

Om vargens utveckling i Skandinavien under de senaste 30 åren

Sverige Håkan Sand Olof Liberg Henrik Andrén Per Ahlqvist Camilla Wikenros

Inventering av varg vintern Bestandsovervåking av ulv vinteren

Släktskap och inavel i den skandinaviska vargstammen

Inventering av stora rovdjur i Örebro län

FAKTABLAD VARG Inventering av varg på barmark

SAMMANFATTNING. Åkesson M (2015) Teknisk rapport över genetiska analyser på varg i Sverige år 2014.

Resultat från inventeringar av järv i Sverige 2004

Inventering av varg vintern Bestandsovervåking av ulv vinteren

Varg i Skandinavien: statusrapport för vintern

Instruktion extra inventering varg vintern

NATURVÅRDSENHETEN. Inventering av stora rovdjur i Västmanlands län Årsrapport :10

Teknisk rapport över genetiska analyser på varg i Sverige år 2016

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2012

VARG: Instruktion för fastställande av förekomst (familjegrupp, revirmarkerande par och föryngring)

Hur ska brunbjörn, järv, lodjur och varg förvaltas?

Rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1

Høgskolen i Hedmark Oppdragsrapport nr Varg i Skandinavien

INVENTERINGSRAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2013

Vargens biologi: karaktärer och konsekvenser för små populationer

Synpunkter på förfarandet med att fastställa referensvärden för gynnsam bevarandestatus för varg

Resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2003/04

Informationsmöte om vargflytt. Frågor till Föreläsarna (Länsstyrelsen och Jägareförbundet) FRÅGOR & SYNPUNKTER BERGSJÖ Natur och Viltenheten

Åtgärdsprogram för bevarande av VARG

Sida l (3) KAMMARRÄTTEN y-w f^* r Mål nr I STOCKHOLM UU1V1 Avdelning Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm

ANTAL Döda vargar st. inkl. 5 ofödda valpar

Födoval hos kronhjort. Analys av maginnehåll hos 50 kronhjortar i Sörmland och Östergötaland under perioden augusti 2002 till och med juni 2003

Resultat från inventeringar av järv i Sverige 2009

Skyddsjakt på varg i Forshyttan, Filipstads kommun, Värmlands län. Beslutet gäller under tiden från och med den 20 juni till och med den 31 juli 2012.

ROVBASE. Manual Registrera observation. Version

Beslut om skyddsjakt efter varg i Gävleborgs län. Beslut Naturvårdsverket avslår ansökan om skyddsjakt efter två vargar.

Transkript:

Licensjakt varg 2011. DNA-analyser och inventeringsdata. Uppdragsrapport till Naturvårdsverket RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2011-2

Detta är version 1.0 av Licensjakt varg 2011. DNA-analyser och inventeringsdata. Uppdragsrapport till Naturvårdsverket. Rapport från Viltskadecenter 2011-2. Version Datum Författare 1.0 2011-03-21 Linn Svensson1; Mikael Åkesson2 1 Viltskadecenter, Grimsö Forskningstation, SLU; 2Grimsö Forskningstation, SLU I version 1.0 rapporteras resultat som bygger på preliminära inventeringsdata. Förändringar beträffande revirtillhörighet och social status kan komma att ske efter att övrig inventeringsdata är sammanställd, vilket sker 1 juni samt slutligen under hösten 2011. De genetiska analyserna för de fällda vargindividerna är dock slutgiltiga. ISBN: 978-91-86331-30-6

1. Introduktion På begäran av Naturvårdsverket har Viltskadecenter sammanställt en rapport över de vargar som fällts under licensjakten 2011. Sammanställningen avser genetiska data samt information om social status. Sammanställningen görs i samarbete med DNA-labbet vid Grimsö forskningsstation som utför de genetiska analyserna. Vargarnas sociala status är bedömd utifrån genetisk information sedan tidigare säsonger samt utifrån preliminära inventeringsdata från innevarande inventeringssäsong 2010/2011. Vävnadsprov för genetisk analys har erhållits från SVA. SVA, Peter Mortensen vid Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm samt SKANDULV har gjort en preliminär bedömning av de fällda vargarnas ålder baserat främst på tandslitage. Tänder från de fällda djuren skickas för tandsnittning vilket ger en slutgiltig och mer exakt bedömning av ålder. 2. Genetiska metoder För art- och individbestämning har vi använt oss av polymorfin på 30 autosomala mikrosatelliter och en markör på Y-kromosomen (se Liberg et al 2005). PCR-produkterna analyserades på Uppsala Genome Center (http://www.genpat.uu.se) genom kapillär elektrofores med en ABI3730XL. Genotyperna för de 30 autosomala mikrosatelliterna bestämdes utifrån kända genotyper från tidigare analyserade referensprover. Genotypen för provet jämfördes med ett referensmaterial innehållande 610 skandinaviska vargar, 103 finsk/ryska vargar och 46 hundar. Art- och populationstillhörighet bestämdes med hjälp av DOH assignment calculator (http://www2.biology.ualberta.ca/jbrzusto/doh.php#runtest). Detta program bestämmer från vilken population en individ mest sannolikt kommer från genom att använda ett assignment index, vilket är den högsta sannolikheten för en individs genotyp i varje population (Paetkau et al 1997). Individbestämning gjordes genom att söka igenom en eventuell matchning i vår databas över kända vargar. Detta gjordes med CERVUS 3.0 (Kalinowski et al 2007). Dessutom gjordes en föräldraskapsbestämning på manuell väg genom att jämföra den aktuella genotypen mot 128 2

kända (dokumenterade och förmodade) par i den skandinaviska vargpopulationen sedan 1983. I de fall då föräldrarna inte kunde identifieras på manuell väg användes ett uppskattat ett molekylärt släktskap (Kalinowski et al. 2006) för att hitta närbesläktade individer och därmed även kandidatföräldrar. Det molekylära släktskapet uppskattades mellan alla genotyperna i databasen. Med hänsyn till att kända avkommor inte fanns för alla par samt att antalet avkommor varierar mycket mellan par räknades molekylärt släktskap ut mellan proven och tio simulerade avkommor från alla de 128 paren. 3. Genetiska resultat De 19 analyserade proven gav genetisk information från 26 till 28 autosomala mikrosatellitmarkörer. Detta bedöms i samtliga fall vara tillräckligt för att kunna dra säkra slutsatser om identitet och härkomst. Immigranter och deras avkomma De analyserade proven grupperade samtliga med den skandinaviska vargstammen. Inga vargar från den finsk-ryska populationen har identifierats bland de fällda vargarna. Inte heller ättlingar till de två finsk-ryska vargar som producerat valpkullar 2008, 2009 och 2010 har identifierats. Individmatchning Vid jämförelsen av genotyperna från de fällda vargarna med samtliga genotyper i vår databas var tolv vargar var kända sedan tidigare. Av dessa hade nio identifierats genetiskt via upphittat material (främst spillning) i samband med spårning och inventering. Två av de tolv kända vargarna (M-05-06 och M-09-04) bar sändarhalsband. Ytterligare en varg kunde identifieras som känd sedan tidigare men via ett mikrochip den fått som valp då den registrerats vid lyan i forskningssyfte. Sex av vargarna var således inte kända sedan tidigare. Födelserevir Födelserevir kunde identifieras för 17 av de 19 vargarna (Tabell 2). 3

3. Inventeringsdata Då resultatet från innevarande inventeringssäsong ännu inte är klart är den klassificering av revirtillhörighet och social status som redovisas i föreliggande rapport endast preliminär. Dessa resultat kommer att bekräftas eller dementeras i samband med att den slutliga inventeringsrapporten skrivs efter att inventeringsdata har summerats och alla DNA-analyser är genomförda. De fällda djurens sociala status är i vissa fall känd sedan tidigare genom föregående års inventering och genetiska analyser. De fällda vargarnas revirtillhörighet och sociala status för säsongen 2010/2011 är bedömd utifrån årets preliminära inventeringsdata och tidigare känd information om vargarna. Valpar som har åldersbedömts till <1 år är födda 2010 och bekräftar därför föryngring i det revir de är födda. Licensjakten är förlagd till en period då inventeringssäsongen ännu inte är avslutad. Det innebär att alla revir inte hunnit kartläggas eller social status i alla revir kunnat klassificeras enligt rådande inventeringsföreskrifter. Resultat Figur 1 visar var vargarna har fällts under licensjakten 2011. Figur 2 visar vilka revir som berörts av licensjakten. Revirhävdande djur Elva djur har bedömts vara revirhävdande (Tabell 1), varav av två även var föräldradjur (hane i Fulufjället och tik i Tansen). I båda dessa fall har en kull valpar fötts i reviret våren 2010. I tre revir har sannolikt båda de revirmarkerande djuren fällts (Råhällan, Kroppefjäll och Mangskog). De övriga tre revirhävdande vargarna var från revirmarkerande par (Lövsjön, Gårdsjön och Haverö). Årsvalpar och äldre valpar i flockar Tre årsvalpar har fällts i sina födelserevir (Kloten, Jangen och Tansen). En fjärde årsvalp har skjutits utanför sitt födelserevir vilket är ovanligt tidigt för utvandring, (född i Gräsmark, fälld i Glaskogen). 4

Övriga vargar samt osäker status Två vargar har klassificerats som övrig varg, tabell 1 & 2. Klassificeringen övriga varg innebär vanligen vandringsvargar som inte är stationära. Bland de fällda vargarna finns ytterligare två djur som klassificerats som osäker status i tabell 1 men som möjligen var stationära och utgjorde ett nytt revirmarkerande par (tabell 2). Men då licensjakten är förlagd till en period då inventeringssäsongen ännu inte är avslutad har inte alla revir hunnit kartläggas eller social status kunnat klassificeras enligt rådande inventeringsföreskrifter. Tabell 1. Social status har preliminärt bedömts för de fällda vargarna. Bedömningen vilar på inventeringsdata och genetisk information från tidigare inventeringsäsonger Social status Antal vargar Revirhävdande varg i par 9 Revirhävdande varg, föräldradjur 2 Årsvalp 4 Övrig varg/osäker status 4 5

4. Referenser Kalinowski, ST, Taper, ML och Marshall, TC. 2007. Revising how the computer program CERVUS accommodates genotyping error increases success in paternity assignment. Molecular Ecology 16: 1099-1006. Liberg, O., Andrén, H., Pedersen, H-C., Sand, H., Sejberg, D., Wabakken, P., Åkesson, M., och Bensch, S. 2005. Severe inbreeding depression in a wild wolf (Canis lupus) population. Biology Letters 1, 17 20 Paetkau, D., Waits, L. P., Clarkson, P. L., Craighead, L.och Strobeck, C.. 1997. An empirical evaluation of genetic distance statistics using microsatellite data from bear (Ursidae) populations. Genetics 147:1943-195. Wabakken, P., Aronson, Å., Strømseth, T.H., Sand, H., Maartmann, E., Svensson, L., Flagstad, Ø., Hedmark, E., Liberg, O., og Kojola, I. Ulv i Skandinavia. Statusrapport for vinteren 2009-2010. Høgskolen i Hedmark, Viltskadecenter, Grimsö forskningsstation, SLU, SKANDULV, Vilt- og fiskeriforskningen, Oulu. Høgskolen i Hedmark Oppdragsrapport nr 4-2010. 6

Figur 1. Kartan visar förekomsten av vargrevir såsom det preliminärt är känt under säsongen 2010/2011. De svarta prickarna visar fallplatsen för de fällda vargarna, numren avser de döda individerna och återfinns i tabell 2. Frågetecken i reviret innebär att förekomst är/var osäker då denna rapport skrevs. 7

Figur 2. Siffrorna i kartan visar revir som berörts av licensjakten. Två vargar har fällts inom kända revir men genetiska data visar att de mer sannolikt är vandringsvargar som befunnit sig i reviret vid tillfället för licensjakten. 8

Tabell 2. Genetiska resultat och bedömning av de fällda vargarnas sociala status samt revirtillhörighet. Insamlingsdata Genetiska data Län Datum ID nummer Säkerhet Ursprungspop. Födelse-revir Ind. känd sedan tidigare Preliminär social status Revir tillhörighet Social status fälld varg Anmärkning Gävleborg Ockelbo 2011 01 15 D 11 31 28+0 Skand. Kynnefjäll G96 10 Råhällan Revirhävdande Gävleborg Ockelbo 2011 01 15 D 11 32 26+2 Skand. Siljansringen ny Råhällan Revirhävdande Dalarna Malung Sälen 2011 01 15 M 09 04 25+1 Skand. Julussa 5 M 09 04 Fulufjället Revirhävdande, föräldradjur bar sändare (ur funktion) Dalarna Ludvika 2011 01 15 D 11 33 28+0 Skand. Tansen ny Tansen Årsvalp Dalarna Ludvika 2011 01 15 D 11 17 25+2 Skand. Julussa 3 G44 10 Tansen Revirhävdande, föräldradjur Dalarna Vansbro 2011 01 15 D 11 18 27+0 Skand. Ulriksberg 2 G61 10 Lövsjön Revirhävdande Dalarna Ludvika 2011 01 15 M05 06 25+2 Skand. Okänt¹ M 05 06 Möjlig ny parbildning bar sändare (ur funktion); revirhävdande i Uttersberg 0809 Dalarna Ludvika 2011 01 16 D 11 25 27+0 Skand. Kloten via chip Möjlig ny parbildning Gävleborg Ljusdal 2011 01 15 D 11 19 27+1 Skand. Furudal G19 07 Haverö Revirhävdande Västra Götaland Mellerud 2011 01 16 D 11 26 28+0 Skand. Gräsmark 1 G30 08 Kroppefjäll Revirhävdande Revihävdande i Kynnefjäll 09/10 Värmland Munkfors 2011 01 16 D 11 20 26+1 Skand. Okänt¹ G7 11 Gårdsjö Sannolikt revirhävdande Värmland Sunne 2011 01 16 D 11 21 28+0 Skand. Jangen 5 ny Jangen Årsvalp Värmland Eda 2011 01 17 D 11 23 28+0 Skand. Gräsmark 3 ny Utvandrad årsvalp Örebro Örebro 2011 01 16 D 11 22 26+1 Skand. Sandsjön 2 ny Övrig varg Värmland Arvika 2011 01 16 D 11 27 28+0 Skand. Gräsmark 1 G19 10 Mangskog Revirhävdande Örebro Lindesberg 2011 01 22 D 11 24 26+0 Skand. Kloten ny Kloten Årsvalp Värmland Torsby 2011 01 24 D 11 28 27+1 Skand. Äppelbo G20 11 Övrig varg Värmland Sunne 2011 01 26 D 11 29 27+0 Skand. Gräsmark 1 G23 08 Mangskog Revirhävdande Västra Götaland Dals Ed 2011 02 05 D 11 30 19+1 Skand. Kroppefjäll G3 09 Kroppefjäll Revirhävdande 1 Födelserevir är okänt, däremot är det möjligt att bedöma att vargen inte är avkomma till någon av de vargar som vandrat in från den finsk-ryska populationen.

Tabell 3. Fysiska data från SVA och Naturhistoriska Riksmuséet samt insamlingsdata över de fällda vargar 2011. Data SVA, Naturhistoriska Riksmuseet, Insamlingsdata Skandulv Genetiska data Inventerings-data Län Kommun Datum Kön Ålder (år) Levandevikt (kg) Provnummer (SVA) ID nummer Revir tillhörighet Prel status i aktuellt revir Gävleborg Ockelbo 2011 01 15 M ca 2 46,5 V0083/11 D 11 31 Råhällan Revirmarkerande par Gävleborg Ockelbo 2011 01 15 F ca 1 34 V0084/11 D 11 32 Råhällan Revirmarkerande par Dalarna Malung Sälen 2011 01 15 M ca 7 47 V0089/11 M 09 04 Fulufjället Föryngring Dalarna Ludvika 2011 01 15 M 0 28 V0090/11 D 11 33 Tansen Föryngring Dalarna Ludvika 2011 01 15 F 2 3 36 V0091/11 D 11 17 Tansen Föryngring Dalarna Vansbro 2011 01 15 M 2 3 38 V0092/11 D 11 18 Lövsjön Revirmarkerande par Dalarna Ludvika 2011 01 15 M ca 8 V0093/11 M05 06 Möjlig ny parbildning Dalarna Ludvika 2011 01 16 F ca 1 36 V0094/11 D 11 25 Möjlig ny parbildning Gävleborg Ljusdal 2011 01 15 M 4 5 49 V0095/11 D 11 19 Haverö Revirmarkerande par Götaland Mellerud 2011 01 16 M ca 3 49,5 V0110/11 D 11 26 Kroppefjäll Revirmarkerande par Värmland Munkfors 2011 01 16 F ca 1 40 V0111/11 D 11 20 Gårdsjön Revirmarkerande par Värmland Sunne 2011 01 16 M 0 32 V0112/11 D 11 21 Jangen Föryngring Värmland Eda 2011 01 17 M 0 28 V0113/11 D 11 23 Örebro Örebro 2011 01 16 F ca 1 37,5 V0114/11 D 11 22 Värmland Arvika 2011 01 16 F ca 3 38 V0115/11 D 11 27 Mangskog Revirmarkerande par Örebro Lindesberg 2011 01 22 F 0 29 V0141/11 D 11 24 Kloten Föryngring Värmland Torsby 2011 01 24 M 2 3 48 V0173/11 D 11 28 Värmland Sunne 2011 01 26 M 4 5 40 V0203/11 D 11 29 Mangskog Revirmarkerande par Götaland Dals Ed 2011 02 05 F 3 4 38 V0320/11 D 11 30 Kroppefjäll Revirmarkerande par 10

BILAGA 1. Inavelskoefficient Figur 3. Inavelskoefficienten bland vargar med känd inavelskoefficient (n=146) som identifierats från insamlade prover under 2010 (i blått) samt vargar med känd inavelskoefficient som fällts under licensjakten 2011 (i rött, n=17). Genetiska prov (spillning, hår, blod, vävnad) från 2010 har samlats i samband med spårningar, undersökning av döda kroppar på SVA samt i samband med fångst för GPS-märkning av varg (forskning). Inavelskoefficienten bland identifierade individer 2010 var i medel 0,25 (± 0,10 standardavvikelser) och bland fällda vargar 2011 var inavelskoefficienten i medel 0,29 (± 0,06 standardavvikelser). Sannolikt utgör vargar analyserade under 2010 ett representativt urval ur populationen med undantag för de finskryska vargarna. Flera individer (n = 13) som observerades under 2010 har invalskoefficient = 0; lika utgörs av avkommor till Galven (n = 6) och Kynna 2 (n = 7). Eftersom riktade försök görs för att identifiera avkommor till Kynna 2 och Galven kan individer med invalskoefficient = 0 vara något överrepresenterade bland de identifierade individerna i förhållande till de övriga individerna i populationen 2010. Inavelskoefficienten bland alla identifierade individer 2010 utom avkommor till Galven och Kynna 2 var i medel 0,28 (± 0,06 standardavvikelser). 11

Viltskadecenter är ett serviceorgan för myndigheter, organisationer, enskilda näringsidkare och allmänheten. Centret arbetar på uppdrag av Naturvårdsverket och tillhör Sveriges Lantbruksuniversitet. Viltskadecenter bistår bland annat med information om förebyggande åtgärder för att förhindra skador från fredat vilt. Viltskadecenter, Grimsö Forskningsstation, 730 91 Riddarhyttan www.viltskadecenter.se ISBN: 978-91-86331-30-6