Fördelningsbeslut för Lunds tekniska högskola budgetåret 2001

BESLUT 1 2001-01-09 Dnr LTH B11 1573/00 LTHs kansli Per Göran Nilsson kanslichef Fördelningsbeslut för Lunds tekniska högskola budgetåret 2001 Postadress Box 118, 221 00 LUND Besöksadress John Ericssons väg 3 Telefon dir 046-222 48 56, växel 046-222 00 00 Telefax 046-222 47 91 E-post per_goran.nilsson@kansli.lth.se Internet http://www.lth.se/

Fördelningsbeslut för LTH 2001...3 1 Utgångspunkter för fördelningsbeslutet...3 1.1 LTH inför 2001...3 1.2 Balansering av ekonomin...4 1.3 Human resources...4 1.4 Forskning och forskarutbildning...4 1.5 Grundutbildning...5 1.6 Internationalisering...5 1.7 Management...6 1.8 Förutsättningar enligt budgetproposition...6 1.9 Universitetsstyrelsens beslut...6 2 Modell för fördelning av anslag...6 2.1 Principer för fördelning av anslag inom LTH...7 2.2 Fakultetsanslaget...7 2.2.1 Tidigare åtaganden...7 2.2.2 Nya kostnader inom fakultetsanslaget...8 2.2.3 Finansiering av nya kostnader...9 2.3 Grundutbildningsanslaget...9 2.3.1 Nya kostnader inom grundutbildningsanslaget...9 2.3.2 Finansiering av nya kostnader...10 2.3.3 Avräkning inom grundutbildningsanslaget...10 3 Lokalfrågor...10 4 Fördelning till institutioner...11 4.1 Grundutbildningsanslag...11 4.2 Kursutbud...11 4.3 Fakultetsanslag...12 4.4 Investeringsbidrag...12 4.5 Gemensamma kostnader, hyresbidrag samt total förändring...12 5 Gemensamma kostnader...13 5.1 Bibliotek...13 5.2 Styrelse och nämnder...14 5.3 Information...14 5.4 Utveckling...14 5.5 Personalutveckling o administration...14 5.6 Miljö...14 5.7 Övrigt...14 6 Vissa övriga frågor...14 6.1 Ökat lönekostnadspåslag...14 6.2 Husstyrelser...14 6.3 Övrigt...15 7 Beslut...15 2

3 Fördelningsbeslut för LTH 2001 1 Utgångspunkter för fördelningsbeslutet 1.1 LTH inför 2001 Lunds tekniska högskola är idag en välkänd teknisk högskola som, då det gäller rekrytering, kvalitet och renommé, väl kan mäta sig med övriga universitet och högskolor med civilingenjörsutbildning i landet. Samarbete inom internationella nätverk som Universitas 21 och TIME har inneburit att LTH uppmärksammas även internationellt. Det faktum att LTH nu har verkat i 40 år och kan fira 40-årsjubileum under 2001 har inneburit att civilingenjörer från LTH nu hunnit etablera sig i företagsvärlden och inta viktiga poster på flera av Sveriges största företag. LTH befinner sig idag mitt i en omfattande omdaning. Institutionsstruktur, utbildningssystem, utbildningsstruktur, kompetensstruktur och fördelningssystem är exempel på viktiga förutsättningar för verksamheten inom LTH som är under omprövning. Detta innebär stora påfrestningar på verksamheten samtidigt som det ekonomiska läget ständigt försämras till följd av vikande statsanslag. Osäkerheten om hur de nya formerna för statlig forskningsfinansiering kommer att se ut försvårar också planeringen. Examensmålen inom civilingenjörsutbildningen ställer ökade krav på utbildningsplatser och genomströmning inom grundutbildningen. De nedskärningar som grundutbildningsanslaget drabbas av inför 2001 innebär en kraftig försämring av möjligheterna att uppnå dessa mål. En ny planeringsprocess, som startar i februari 2001, kommer att följas i budgetarbetet inför 2002. I processen ingår att de relativa kostnadsnivåerna mellan olika institutioners kurser och även mellan olika program skall ses över ingående. Genom de omräkningar som sker i budgetarbetet inför 2001 kommer jämförelser att kunna göras avsevärt lättare än tidigare. Under 2000 har LTHs styrelse beslutat om ett Balanseringsprojekt med syfte att samtliga institutioner och administration inom LTH skall redovisa en ekonomi i balans i budget för 2001. I förutsättningarna ligger också en långsiktig uppbyggnad av det egna kapitalet på såväl institutions- som styrelsenivå. För vissa övergripande funktioner införs verksamhetsprogram. Exempel på ett sådant är Student Success som är ett prioriterat område och som omfattar alla insatser som görs för att stödja studenterna. En viktig verksamhet i detta sammanhang är studievägledning som kommer att få ökade resurser.

1.2 Balansering av ekonomin En huvudåtgärd i Balanseringsprojektet är att institutionerna senast i januari 2001 skall identifiera resurser i form av personal, lokaler etc. som kan avvecklas utan att verksamheten får en sämre kvalitet. Den personal som identifierats överförs efter MBL-förhandling till styrelsen och erbjuds olika former av pension eller hjälp med vidareutbildning och att söka nytt arbete. Uppsagda lokaler kommer att omfördelas eller, speciellt då det gäller externa förhyrningar, avvecklas. Kostnaderna för avveckling av såväl personal som övriga resurser inom balanseringsprojektet belastar LTHs styrelse. Institutionerna ges därigenom möjlighet att omgående fortsätta sin verksamhet med de nya förutsättningarna. 4 1.3 Human resources Under 2001 kommer LTH att öka satsningarna på lärarutveckling. Genombrottet, ett projekt för att öka den pedagogiska kompetensen hos lärarna, kommer att gå i gång med full kraft. Under året kommer dessutom den Pedagogiska akademin att starta. Detta innebär att pedagogiskt meriterade lärare som uppfyller vissa kriterier kommer att väljas in i en pedagogisk akademi. Medlemskapet innebär dels ett lönepåslag och dels att institutionen tillförs vissa medel. Nya satsningar görs också på personal- och jämställdhetsutveckling. 1.4 Forskning och forskarutbildning Balanseringsprojektet innebär ett kraftigt tryck på verksamheten att minska kostnaderna. Samtidigt kommer avvecklingen av verksamheter att innebära stora kostnader för styrelsen under en övergångsperiod. Den nya statliga organisationen för forskningsfinansiering kommer att ställa nya krav på samverkan mellan olika enheter. För att stimulera detta kommer riktade medel för Förnyelse av forskning och forskningsfinansiering att sättas av. En genomgripande översyn av kompetensstrukturen inom forskningen har startats under hösten 2000 och planeras genomföras under 2001. Viktiga förutsättningar är den strategiska forskningsplanen som styrelsen beslutade om under 2000 och som kommer att färdigställas i en mer detaljerad plan under 2001, de olika forskningsnämndernas strategiska dokument för den kommande tioårsperioden, inventering av nuvarande kompetensenheters verksamhet och externa experters utvärderingar. Forskarutbildningsnämnden har under 2000 genomfört en omfattande översyn av vilka forskarutbildningsämnen som skall finnas vid LTH. Uppföljningen av de forskarstuderandes utbildningsplaner och studier har också förbättrats. LTH har under perioden 1997-1999 producerat forskarexamina i en omfattning som överstiger uppdraget enligt regleringsbrevet. Målet kommer sannolikt att uppnås även 2000. Fördelningsmodellen för fakultetsanslaget förändras då det gäller fördelning av investeringsbidrag. I fortsättningen kommer en bonus som relateras till redovisade avskrivningskostnader att fördelas. Bonusen kan inte understiga redan beviljade investeringsbidrag. Dessutom avsätts riktade medel för förnyelse av forskningsfinansiering, satsningar på genomforskning och 40-årsjubileum samt medel för avvecklingskostnader inom balanseringsprojektet. Dessa insatser

finansieras genom att bidraget per kompetensenhet minskas med 10% från 800 kkr till 720 kkr. 5 1.5 Grundutbildning Under 2001 skall projekten avseende nytt utbildningssystem och ny utbildningsstruktur redovisas. Medel avsätts för utredningsarbetet samt omfattande nyutveckling av undervisningsmetoder. Normal kursutveckling skall ske inom normalt anvisade medel. Pilotprojekt pågår redan inom V- och L- programmen samt vid K-programmet i Helsingborg. Stora förändringar av utbildningarna pågår samtidigt inom i stort sett samtliga program. Hösten 2001 planeras nya civilingenjörsutbildningar inom Bioteknik och Informations- och kommunikationsteknik starta. Dessutom kommer ingenjörsprogrammen Geomatik och Bioteknik att starta i Helsingborg. Initialt sker introduktionen av de nya programmen genom omfördelning av befintliga resurser. Avsikten är att antagningstalen senare skall öka för att därigenom skapa underlag för de ökade kraven på examination inom civilingenjörsutbildningen samt kravet på att nå kritisk massa i Helsingborg. Den ökade verksamheten kräver dock redan 2002 en ökad finansiering via grundutbildningsanslaget för att kunna fortsätta. Fördelningssystemet för grundutbildningsanslaget inom LTH förändras 2001 såtillvida att de resurser som avsatts för verksamhetsbidraget nu sammanförs med de medel som ingår i utbildningsnämndernas planeringsramar. Samtidigt finansieras en del kostnadsposter, som till 100% avser grundutbildning och som tidigare finansierats via uttaxering, direkt inom grundutbildningsanslaget. Detta innebär en minskning av uttaxeringen av overheadkostnader. Förändringen av fördelningsmodell skall i sig inte innebära förändringar i institutionernas tilldelning. Övergripande verksamheter inom grundutbildningen kommer att finansieras, beskrivas och målsättas i form av verksamhetsprogram. Under budgetåret kommer verksamhetsprogram för Student Success, programstöd, infrastruktur, gemensamt datorstöd m.fl. att utarbetas. Finansiering samt en preliminär verksamhetsplan för Student Success ingår dock i förutsättningarna för 2001. Verksamhetsplanen innebär en ambitionsökning av studievägledningen samtidigt som organisationen för student- och programstödet revideras. 1.6 Internationalisering Lunds universitet och LTH ingår sedan något år i Universitas 21, ett samarbete mellan 18 universitet från alla delar av världen. LTH är också medlem i nätverket TIME (Top Industrial Managers for Europe). Det ger möjlighet till ökat studentutbyte och dubbla examina (dvs. både civilingenjörsexamen i Sverige och motsvarande examen i ett annat land) mellan över 35 tekniska högskolor i 15 länder. LTH har haft vissa fasta kostnader för bostäder på några av utbytesorterna. Dessa har nu i huvudsak avvecklats vilket medfört att budgeten för internationalisering kunnat minskas något.

1.7 Management Styrelsen har under 2000 beslutat att planerings- och budgetarbetet för 2002 skall följa en omfattande planeringsprocess som startar redan i februari/mars. Processen omfattar såväl strategisk planering som uppföljning och kvalitetssäkring. (Se bilaga). 6 Institutionsstrukturen kräver fortfarande vissa justeringar. Detta gäller speciellt arkitektskolan och logistik/produktionsekonomi. De nya institutionsbildningarna planeras vara avslutade under första delen av 2001. 1.8 Förutsättningar enligt budgetproposition I budgetpropositionen anges mål för forskarexamination och antalet examina inom civilingenjörsutbildningen. För forskarexamina gäller att 440 examensenheter skall redovisas under perioden 2001-2004. Uppdraget avseende civilingenjörsexamina, som reducerats något i förhållande till tidigare uppdrag, är beräknad på samma period och omfattar numera även arkitektexamina. Uppdrag Beräkningsunderlag Mål Planering År 2000 2001 2002 2003 2004 2001-2004 2005-2008 Antal CI-examen 647 595 615 640 660 2510 2865 1.9 Universitetsstyrelsens beslut Universitetsstyrelsen har beslutat att följande förutsättningar skall gälla för LTH 2001 (siffror för 2000 anges inom parentes): Anslag för grundläggande utbildning 345 500 tkr (328 500 tkr) Anslag för forskning och forskarutbildning 215 400 tkr (212 700 tkr) Totalt 560 900 tkr (541 200 tkr) Av grundutbildningsanslaget avser 1,5 mkr medel för internationalisering av utbildningen och 3,9 mkr medel för finansiering av N/T studenter enligt särskilt uppdrag. Av fakultetsanslaget skall minst 54 600 tkr (53 600) disponeras för studiefinansiering. LTH skall bidraga till universitetets gemensamma kostnader genom Finansieringsbidrag 60 400 tkr (57 100 tkr) Finansiering av SUNET 3 800 tkr (4 000 tkr) Finansiering av 2000-problematiken 3 700 tkr (3 800 tkr) Totalt 67 900 tkr (64 900 tkr) Universitetsstyrelsen har beslutat att utbildningskapaciteten vid LTH skall vara minst 4 920 hst (helårsstudenter) (4 620) vilket innebär en ökning med 300 från föregående år. LTH skall dessutom redovisa minst 6 hst avseende utbildning i andra distributionsformer. Andelen helårsprestationer skall vara minst 85% (85%) av det angivna antalet helårsstudenter. 2 Modell för fördelning av anslag Under de senaste åren har LTHs fördelningsmodell för de statliga anslagen varit under ständig förändring. Syftet är att skapa en fördelningsmodell som tar hänsyn

till verksamhetens omfattning och prestationer, som lätt kan förstås och som bygger på samma förutsättningar inom hela LTH. En viktig ambition varit att skapa en enhetlig hyra per ytenhet. För att kunna redovisa de verkliga hyreskostnaderna har därför ett hyresutjämningsbidrag införts. Institutionens intäkter justeras så att hyresbelastningen på institutionens ekonomi blir den samma per ytenhet oberoende av i vilket hus verksamheten sker. Medelvärden räknas fram för ytor ovan respektive under mark. Beräkningen av kurskostnader behöver därmed endast ta hänsyn till ytbehov, lärarbehov samt utrustnings- och driftskostnader. 7 Gemensamma kostnader som till sin helhet kan föras till ett av anslagen finansieras direkt vid fördelningen. Detta innebär att uttaxeringen av overhead minskar samtidigt som medel via fördelningsmodellen minskar något. Vid en jämförelse av fördelning per anslag innevarande och kommande år är det därför viktigt att även beakta overheadkostnaden. Investeringsbidrag kommer från och med 2001 endast att fördelas inom grundutbildningsanslaget. Inom fakultetsanslaget kommer en bonus som relateras till redovisade avskrivningskostnader att fördelas. Bonusen kan inte understiga redan beviljade investeringsbidrag. Dessutom tillkommer riktade medel för förnyelse av forskning och forskningsfinansiering. I fördelningen för 2001 har verksamhetsbidraget inom grundutbildningsanslaget slopats och motsvarande medel har förts till det belopp som fördelas efter förslag av utbildningsnämnderna. På detta sätt kommer utbildningsnämndens förslag till kursfinansiering att omfatta den totala kurskostnaden. 2.1 Principer för fördelning av anslag inom LTH Fördelningsprincip Fakultetsanslag GU - anslag Bidrag för basresurs 64 080 tkr Bidrag för prestation/kompetens 59 880 tkr Bidrag för utbildningsprogram 265 699 tkr Verksamhetsbidrag 56 000 tkr Verksamhetsprogram exkl investeringar 52 435 tkr Investeringar 8 000 tkr 16 000 tkr Övrigt 27 440 tkr 11 366 tkr Totalt 215 400 tkr 345 500 tkr 2.2 Fakultetsanslaget Institutionernas direkta tilldelning inom fakultetsanslaget minskar med ca 4,2 mkr huvudsakligen till följd av minskningen av basanslaget men också beroende på en minskad examination inom forskarutbildningen. Samtidigt ökar de gemensamma avsättningarna framför allt till följd av finansiering av avvecklingskostnader. 2.2.1 Tidigare åtaganden Institutionen för arkitektur (ark III) tilldelades 2000 ett riktat bidrag på 400 tkr. Bidraget skall nedräknas med 100 tkr per år vilket innebär att institutionen tilldelas 300 tkr 2001. I enlighet med tidigare beslut tilldelas också institutionerna Designvetenskaper (Certec) 200 tkr och Matematikcentrum 1 300 tkr som särskilt kompetensstöd. Tjänster för underrepresenterat kön finansieras med totalt 1 425 tkr.

8 2.2.2 Nya kostnader inom fakultetsanslaget Nya kostnader att uppmärksamma Förnyelse av forskning och forskningsfinansiering Satsning på Genomforskning LTH:s 40-årsjubileum Strukturella förändringar Ökning av verksamhetsbidraget (pris o lönekompensation) Kanslikostnader (överförs från overhead) Ökad hyra fakultetsklubben Ökat investeringsutrymme Ökad kompetenstilldelning (docent) Totalt Finansieras huvudsakligen genom Nettoökning av anslaget Sänkning av basanslag till kompetensenhet (10%) Minskad starttilldelning Minskat utnyttjande av ram för examinationspremie Donationsmedel Minskning av medel för senare fördelning Minskad styrelsens disposition Totalt 2 000 tkr 800 tkr 400 tkr 4 670 tkr 3 880 tkr 1 450 tkr 400 tkr 795 tkr 1 200 tkr 15 595 tkr 2 700 tkr 6 300 tkr 1 300 tkr 2 060 tkr 720 tkr 2 050 tkr 440 tkr 15 570 tkr Det nya forskningsfinansieringssystemet kommer att kräva att flera forskargrupper samverkar kring nya forskningsprojekt. Medel för att stödja sådana samarbeten har satts av under rubriken Förnyelse av forskning och forskningsfinansiering. LTH har tillsammans med medicinska fakulteten och matematisk naturvetenskapliga fakulteten satsat 3 mkr på genomforskning. Medicinska fakulteten finansierar 1500 tkr och LTH står för 800 tkr. För finansiering av aktiviteter kring LTHs 40-årsjubileum avsätts 400 tkr. I ekonomibalanseringsprojektet ingår att de resurser och motsvarande kostnader som konstateras vara övertaliga skall överföras till styrelsen och finansieras gemensamt under avvecklingstiden. Inom fakultets-anslaget avsätts 4,7 mkr för detta ändamål. Fördelning av avskrivningsbonus utöver tidigare beslutat bidrag beslutas i särskild ordning.

2.2.3 Finansiering av nya kostnader Huvuddelen av nya kostnader finansieras genom att basanslaget per kompetensenhet minskas med 10% (till 720 tkr). Fakultetsanslaget pris- och löneomräknas med 1,93%. Samtidigt belastas anslaget av ökade gemensamma kostnader på universitetsnivå. Nettoökningen av fakultetsanslaget uppgår till 2,7 mkr. En temporärt minskad doktorsexamination innebär att fördelningsmodellen inte utnyttjar samma ekonomiska ram som föregående år. Genom att medel för senare fördelning ej avsätts frigörs ca 2 mkr för direkt fördelning. 9 2.3 Grundutbildningsanslaget Institutionernas direkta tilldelning minskar med drygt 6 mkr. Samtidigt minskar uttaxeringen av gemensamma medel med ca 14 mkr med avseende på grundutbildningsanslaget. 2.3.1 Nya kostnader inom grundutbildningsanslaget Nya kostnader Utbildningsutveckling Lärarutveckling (projekt Genombrottet) ökning Övriga verksamhetsprogram Speciella lokalkostnader I Helsingborg Jubileumskostnader Strukturella förändringar Riktat bidrag till maskinteknologi och Värme o kraftteknik Utökat utbildningsuppdrag (delfinansiering) Totalt Finansieras huvudsakligen genom Ökat statsanslag Minskat investeringsbidrag till institutioner Minskad senare fördelning och styrelsens disp. Donation Totalt 1 000 tkr 2 300 tkr 2 580 tkr 1 500 tkr 400 tkr 3 000 tkr 775 tkr 12 660 tkr 24 215 tkr 17 000 tkr 220 tkr 3 040 tkr 4 000 tkr 24 260 tkr Till följd av att flera program genomgår omfattande omstruktureringar och kursutbudet ej är helt fastställt för hösten 2001 har vissa utbildningsnämnder valt att inom sin ram lägga en mindre del av anslaget på styrelsen för senare fördelning. För att möta kravet på högre kvalitet och bättre service då det gäller service till utbildningsprogrammet ökas kapaciteten inom utbildningsplaneringen vilket medför en ökad kostnad på ca 1,4 mkr. Kostnader för utveckling och test av ny utbildningsstruktur (utbildningsutveckling) beräknas till 1 mkr. Medlen avser i första hand programmen V, L och kemi i Helsingborg. Genombrottet är ett projekt för att utveckla de pedagogiska kunskaperna hos lärarna. Projektet skall pågå under tre år och beräknas kosta 3 mkr under det första året. Student Success programmet omfattar service till studenterna. En ökad satsning på studievägledning beräknas till 0,65 mkr. Ritsalarna för arkitekt- och

industridesignprogrammen klassas som läsplatser och finansieras som gemensamma lokaler. Budgetavsättning för hyra och lokalvård för uppehållsrum, caféer och datorsalar ökar med ca 2 mkr. 10 Under året flyttar Ingenjörshögskolan i Helsingborg till nya lokaler. Ingenjörshögskolan har under år 2000 erhållit ett riktat bidrag på 500 tkr för hyreskostnader. Under flyttperioden, som beräknas omfatta två månader, belastas verksamheten med dubbla hyror. Dessutom tillkommer kostnader för flyttning med ca 500 tkr. Ingenjörshögskolan erhåller ytterligare 1,5 mkr i riktad satsning för dessa ändamål under 2001. Till följd av kursomläggningar inom maskinteknikprogrammet minskas kursutbudet i maskinelement kraftigt (- 20 hst) under 2001 då en stor del av kurserna flyttas till budgetåret 2002 vilket innebär en kraftig temporär försämring av institutionens ekonomi. Institutionen för maskinteknologi erhåller 500 tkr (ca 50% av normalersättning) som riktat bidrag för detta. Institutionen för Värme och kraftteknik drabbas på motsvarande sätt (- 11 hst) och ersätts med 275 tkr. Strukturella förändringar till följd av balanseringsprogrammet beräknas kosta 3 mkr under 2001. 2.3.2 Finansiering av nya kostnader Anslaget till grundutbildning ökar med 13,1 mkr efter pris- och löneuppräkning med 1,93% och ersättning för nya platser som konsekvens av tidigare beslut samt reducering till följd av ökade avsättningar för universitetsgemensamma ändamål ökar med 1,7 mkr. Dessutom kommer ca 3,9 mkr för N/T-platser att tillföras. Medel för N/T-platser kommer att avräknas mot prestation vid årets slut. Totalt innebär detta en ökning av grundutbildningsanslaget med 17 mkr. Genom att inte avsätta medel för senare fördelning inom styrelsens ram kan ytterligare 3 mkr fördelas direkt. Donationsmedel tillför 4 mkr. 2.3.3 Avräkning inom grundutbildningsanslaget Fördelning av grundutbildningsmedel sker efter förslag från utbildningsnämnderna. Då tilldelningen skall svara mot registrerade studenter görs avräkning med avseende på årets registreringar i LADOK. Institutionernas tilldelning justeras med 30 tkr per helårsstudent. 3 Lokalfrågor Till följd av att LTH tillämpar ett hyresutjämningssystem som innebär att nettokostnaden per kvadratmeter blir lika inom campus får institutioner inte öka sina hyreskostnader genom ombyggnader etc utan styrelsens tillstånd. För nya byggnadsobjekt beslutar styrelsen för varje projekt i vilken omfattning hyresutjämning skall gälla. Underlag för hyresutjämning hämtas från byggnadsenhetens register. Det ät därför angeläget att institutioner och husstyrelser bevakar så att registret är uppdaterat. Vissa justeringar av lokalkostnader till följd av uppsägningar har ännu ej införts. Dessa kommer att ske så snart underlag finns i registret. Även justeringar till följd av att styrelsen övertar bashyran för stora hallar kommer att göras så snart hyressituationen är klar.

11 4 Fördelning till institutioner Resursfördelning per anslag och institution framgår av tabellerna nedan. Här anges också förändringar relativt föregående år. Utförligare uppgifter finns i tabellbilagan. 4.1 Grundutbildningsanslag Utöver vad som anges i tabellen fördelas 4529 tkr till fristående kurser, 3060 tkr för specialstuderanden och 3182 tkr för utländska studeranden. Ersättning för detta fördelas i särskild ordning. Medel för gemensamma kurser, som inte redovisas i tabellen, fördelas med 82 tkr till Elektrisk mätteknik, 109 tkr till Teknik o samhälle, 450 tkr till tillämpad elektronik, 1000 tkr till Byggande och arkitektur samt 1191 tkr till andra områden inom universitetet. Institution Modeller Investering Övrigt Tot 2001 Tot 2000 Diff Uppdrag GU hst Kkr/hst GU 2001-2000 2001 2000 Diff 2001 Arkitektur 15 795 213 16 008 17 943-1 935 250 253-3 64 Bygg- och miljöteknologi 16 994 672 17 666 17 033 633 238 212 26 74 Byggande och Arkitektur 6 764 113 6 877 6 315 562 132 120 12 52 Datavetenskap 13 087 307 13 394 14 337-943 335 325 10 40 Designvetenskaper 11 806 372 12 178 10 174 2 004 213 182 31 57 Elektrisk mätteknik 4 928 339 5 267 4 157 1 110 76 57 19 69 Fysik 21 675 1 153 22 828 23 261-433 308 284 24 74 Ind elektroteknik och aut 4 099 206 4 305 3 770 535 81 61 20 53 Informationsteknologi 9 330 443 9 773 11 506-1 733 190 202-12 51 Ingenjörshögskolan 21 152 1 461 22 613 21 477 1 136 466 361 105 49 Kemicentrum 40 158 1 490 41 648 44 875-3 227 517 486 31 81 Maskinteknologi 4 658 159 500 5 317 6 545-1 228 80 101-21 66 Matematikcentrum 25 475 418 25 893 26 076-183 750 740 10 35 Mekanik och material 10 725 75 10 800 11 177-377 254 252 2 43 Produktionsekonomi 5 992 0 5 992 6 008-16 166 147 19 36 Reglerteknik 5 433 192 5 625 5 699-74 114 103 11 49 Teknik och samhälle 6 209 40 6 249 6 156 93 137 124 13 46 Telekommunikationssystem 6 102 275 6 377 7 152-775 126 124 2 51 Till o teor elektroteknik 11 087 645 11 732 11 940-208 223 228-5 53 Värme- och kraftteknik 4 097 104 275 4 476 5 061-585 56 62-6 80 Summa 245 566 8 677 775 255 018 260 660-5 642 4 712 4 424 288 54 Medlen under övrigt avser kompensation för framflyttade kurser. 4.2 Kursutbud Fastställt kursutbud för våren 2001 framgår av studiehandboken. Ändringar i detta kursutbud beslutas av rektor efter förslag från utbildningsberedningen. Kursutbud för höstterminen 2001 och vårterminen 2002 kommer att fastställas efter förslag från utbildningsnämnderna och framgå av studiehandboken för läsåret 2001/2002. För höstteminen 2001 skall utbudet i allt väsentligt överensstämma med det förslag till utbud som legat till grund för föreliggande fördelningsbeslut.- Särskilt får antalet helårsstudenter per institution inte ändras nämnvärt. I förslaget till kursutbudet för vårterminen 2002 skall utbildningsnämnderna beakta att utbudet skall rymmas inom de ekonomiska ramar som utbildningsnämnden kan räkna med. Sedan kursutbudet för läsåret 2001/2002 väl fastställts beslutas förändringar i detta av rektor efter förslag från utbildningsberedningen.

12 Förändringar i fastställt kursutbud får endast ske undantagsvis och om det finns mycket starka skäl. Görs förändringar kan berörd institution inte räkna med särskild ekonomisk ersättning, utöver vad som följer av kommande avräkning, på grund av förändringen. Ej heller kan institutionerna räkna med att kunna använda sig av gängse administrativa stödsystem för att motta anmälningar och registrera studenter. 4.3 Fakultetsanslag I tabellen anges tilldelning av fakultetsanslag samt differens relativt föregående år. Dessutom anges hur stor del av fakultetsanslaget som, enligt regleringsbrevet, minst skall disponeras för studiestöd. Institution Modell Verksamh. Invest. Övrigt Tot Tot Diff Uppdr FU bidrag 2001 2000 2001-2000 tkr Arkitektur 7 295 1 830 267 1 000 10 392 10 897-505 3 125 Bygg- och miljöteknologi 11 660 5 613 496 17 769 19 052-1 283 4 995 Byggande och Arkitektur 3 615 1 318 303 5 236 5 449-213 1 549 Datavetenskap 2 545 1 380 187 4 112 4 306-194 1 090 Designvetenskaper 6 270 1 990 282 200 8 742 7 787 955 2 686 Elektrisk mätteknik 1 520 1 342 150 150 3 162 2 983 179 651 Fysik 14 655 9 449 520 150 24 774 25 365-591 6 278 Ind elektroteknik och aut 2 605 430 201 3 236 3 191 45 1 116 Informationsteknologi 4 295 2 025 104 6 424 6 457-33 1 840 Ingenjörshögskolan 0 519 0 519 466 53 0 Kemicentrum 35 840 16 188 2 294 650 54 972 57 329-2 357 15 353 Maskinteknologi 3 790 1 969 258 150 6 167 6 720-554 1 624 Matematikcentrum 4 040 2 013 428 1 375 7 856 7 869-13 1 731 Mekanik och material 4 650 1 886 677 7 213 7 721-508 1 992 Produktionsekonomi 1 420 145 0 1 565 1 494 71 608 Reglerteknik 3 410 1 738 5 148 5 136 12 1 461 Teknik och samhälle 5 080 1 404 160 6 644 7 182-538 2 176 Telekommunikationssystem 3 160 1 294 0 4 454 4 577-122 1 354 Till o teor elektroteknik 5 310 2 077 327 150 7 864 8 352-488 2 275 Värme- och kraftteknik 6 300 1 390 316 8 006 8 003 3 2 699 127 460 56 000 6 970 3 825 194 255 200 338-6 083 54 600 Under övrigt tilldelas kemicentrum 500 tkr för Läkemedelsteknologi. Övriga poster under övrigt avser tjänster för underrepresenterat kön samt särskilt kompetensenhetsstöd. Närmare beskrivning ges i tabellbilaga. 4.4 Investeringsbidrag I fördelningsbeslutet ingår endast investeringsbidrag för tidigare beslutade investeringar. Nya bidrag inom grundutbildningsanslaget och investeringsbonus inom fakultetsanslaget kommer att beslutas i särskild ordning senare. 4.5 Gemensamma kostnader, hyresbidrag samt total förändring

I tabellen nedan redovisas hyresutjämningsbidrag och gemensamma kostnader. Dessutom redovisas förändringar i anslagen mellan 2000 och 2001 samt den totala förändringen då även gemensamma kostnader inräknats. Beräkningen är gjord exklusive hyresutjämningsbidrag. 13 Institution Diff 2001-2000 Hyres- Gem kostnader TotGU-GKDiff GU 3 FFU Summa utjämn Lön 99 2 GK 01 GK 00 Diff 2001-2000 Arkitektur -1 935-505 -2 441-859 15 221 4 067 5 047-980 -955 Bygg- och miljöteknologi 633-1 283-650 -1 290 33 988 9 082 10 788-1 705 2 339 Byggande och Arkitektur 562-213 349-612 13 573 3 627 4 421-794 1 357 Datavetenskap -943-194 -1 137 94 10 471 2 798 2 859-61 -883 Designvetenskaper 2 004 955 2 959-211 18 820 5 029 5 005 24 1 980 Elektrisk mätteknik 1 110 179 1 289 120 6 019 1 608 1 505 104 1 006 Fysik -433-591 -1 024 632 44 991 12 023 13 756-1 733 1 300 Ind elektroteknik och aut 535 45 579-271 7 618 2 036 2 234-198 733 Informationsteknologi -1 733-33 -1 765 185 11 845 3 165 3 574-409 -1 324 Ingenjörshögskolan 1 136 53 1 190 2 316 7 799 2 084 2 245-161 1 297 Kemicentrum -3 227-2 357-5 584 2 905 89 408 23 892 26 362-2 470-757 Maskinteknologi -1 228-554 -1 781-504 11 613 3 103 3 483-380 -848 Matematikcentrum -183-13 -196-21 21 714 5 802 6 329-526 344 Mekanik och material -377-508 -885-523 14 309 3 824 4 716-892 515 Produktionsekonomi -16 71 55-68 3 136 838 1 008-170 154 Reglerteknik -74 12-62 -411 11 654 3 114 3 297-183 109 Teknik och samhälle 93-538 -445-264 17 951 4 797 5 894-1 098 1 190 Telekommunikationssystem -775-122 -897-58 7 909 2 113 2 042 71-846 Till o teor elektroteknik -208-488 -696 1 381 20 781 5 553 5 867-314 106 Värme- och kraftteknik -585 3-582 -665 17 449 4 663 5 068-406 -179 Summa -5 642-6 083-11 725 1 876 386 269 103 219 115 500-12 281 6 639 Under rubriken TotGU- GKDiff redovisas förändringen mellan 2000 och 2001 för grundutbildningsanslaget då tilldelning och gemensamma kostnader inräknas. Jämförelsen kan göras eftersom hela minskningen av gemensamma kostnader görs inom grundutbildningsanslaget. 5 Gemensamma kostnader De totala gemensamma kostnaderna uppgår till 103,219 mkr (115,5). Förändringen beror framförallt på att avsättningar för gemensamma kostnader inom LTH minskas med 14,5 mkr inom grundutbildningen och ökas med 1,25 mkr inom fakultetsanslaget vilket innebär en total minskning med 13,25 mkr. Anledningen till förändringen är att kostnader som till 100% kan hänföras till respektive anslag har förts till detta medan kostnader som berör alla verksamheter har förts under gemensamma kostnader. Finansieringsbidraget till universitetets gemensamma kostnader ökar med 3 mkr till 67,9 mkr. Dessutom har finansieringen av biblioteksverksamhet inom universitetet förändrats kraftigt. Kostnader för gemensam administration har tidigare finansierats via uttaxering för tjänster och driftkostnader. Under kommande budgetår budgeteras kostnader för administrativ personal och drift under respektive verksamhetsprogram. Endast de delar som är av övergripande karaktär tas ut som gemensam kostnad. 5.1 Bibliotek Bidraget till UB2 skall, genom universitetsstyrelsens beslut, till stor del ske genom finansieringsbidraget. Klara riktlinjer kommer att utarbetas under 2001. För LTHs del innebär detta att 3 mkr avsätts för finansiering av verksamheter via UB2. Husbiblioteken vid Kemicentrum, Matematikcentrum, Fysiska institutionen, Ingenjörshögskolan och V-huset tilldelas vardera 300 tkr under förutsättning att biblioteken uppfyller kraven på öppethållande och service till studenter och lärare. Dessutom avsätts 200 tkr för projekt för uppbyggande av V- biblioteket samt 500 tkr för en projektsamordnare inom LTH. Totalt innebör detta en minskad biblioteksbudget inom gemensamma kostnader på 3,1 mkr.

Samtidigt ökar dock biblioteksfinansieringen med ca 5 mkr via finansieringsbidraget. 14 5.2 Styrelse och nämnder Gemensamma kostnaden minskar genom att delar av kostnaden förs under respektive anslag direkt. Engagemanget som rektor och prorektor kräver stora insatser och innebär att den egna forskningsverksamheten blir eftersatt. För att ge en avgående rektor eller prorektor stöd i återuppbyggnaden av sin verksamhet ges institutionen ett riktat bidrag på 500 tkr under året efter fullgjord rektorsperiod om minst 3 år. För 2001 tilldelas därför reglerteknik 500 tkr för Björn Wittenmarks insatser som prorektor under föregående mandatperiod. 5.3 Information Under gemensamma kostnader budgeterade kostnader för information ökar delvis till följd av att kostnader som tidigare förts under grundutbildningsanslaget överförs till gemensamma kostnader. 5.4 Utveckling Samtliga kostnader för utveckling förs under grundutbildnings- eller fakultetsanslaget. 5.5 Personalutveckling o administration Medel avsedda för personalutveckling ökar med 1,5 mkr. Dessutom budgeteras ytterligare 500 tkr för personaladministration. 5.6 Miljö Miljöarbetet inom Lund universitet kommer under 2001 att intensifieras. Samtliga prefekter har genomgått utbildning i miljöfrågor. Ytterligare 1 mkr reserveras för miljöarbetet. 5.7 Övrigt Under övrigt finansieras planering av infrastrukturen inom LTH, riskanalysprojektet som innebär att husen inom campus utreds ur risksynpunkt, kostnader för forskningsservice samt kostnader för drift av Lunarc-datorn. Institutionen för tillämpad elektronik tillförs 150 tkr som stöd för Lars Olssons verksamhet inom Baltec. 6 Vissa övriga frågor 6.1 Ökat lönekostnadspåslag Till följd av ändrade rutiner för finansiering av avtalsförsäkringar inom det statliga området kommer LKP att höjas till ca 48% från och med 2000. Kostnadsökningen, som under 2000 har hanterats centralt inom universitetet och som även under 2001 kommer att hanteras centralt inom universitetet, täcks av staten för samtliga lönekostnader. För budgetåret 2002 kommer täckning sannolikt endast att utgå för statliga anslag. Det är därför mycket viktigt att beakta kostnadsökningen vid ansökningar om externa medel från 2001. 6.2 Husstyrelser I de hus som bebos av flera institutioner finns husstyrelser inrättade för att hantera infrastruktur i huset samt utgöra samverkansorgan för institutionernas

lokalutnyttjande. Husstyrelserna består av representanter för institutionerna och arbetar på uppdrag av institutionerna. Husstyrelsens verksamhet finansieras genom uttaxering från berörda institutioner. Uttaxeringens storlek fastställs av LTHs styrelse efter överenskommelse med berörda institutioner. Husstyrelsens verksamhet skall uppvisa nollresultat. Husstyrelse får ej påtaga sig åtaganden som löper över flera år såvida detta ej förankrats i berörda institutionsstyrelser. 15 6.3 Övrigt Styrelsen vill i detta sammanhang erinra om vad som genom universitetsstyrelsens jämställdhetsplan gäller i jämställdhetsfrågor vid universitetet samt om de krav på utbildning av personalen som följer av ändrade rutiner, arbetsformer och ansvar i samband med införandet av nya administrativa system. Enligt universitetsstyrelsen vilar ansvaret för detta i första hand på institutionerna. Styrelsen vill även påminna om vikten av att institutionerna i sin planering av verksamheten samt vid lokalförändringar och vid inköp av utrustning verkar för en god arbetsmiljö. Institutionerna påminns om att personalplan inför det kommande verksamhetsåret skall överlämnas till personalorganisationerna. 7 Beslut Styrelsen beslutar, med hänvisning till vad som sagts ovan, att fastställa fördelning av statsmedel och budget för gemensamma ändamål samt utbildningsuppdrag. att kursutbudet skall beslutas på sätt som anges under rubriken kursutbud ovan att eventuella förändringar i kursutbudet under budgetåret skall godkännas av rektor samt att tjänsteförteckning framgår av universitetets personaladministrativa system samt att uppdra till rektor att fatta kompletterande beslut. Styrelsen beslutar vidare att underlag för en riktad satsning mot InfoCom-området skall utarbetas under våren med avsikt att fatta beslut före sommaren. De beslutade förutsättningarna skall gälla från 2001-01-01. Övriga förslag och äskanden från verksamheten som inkommit i samband med budgetarbetet har ej kunnat tillgodoses.