Handlingar till hälso- och sjukvårdsutskottets sammanträde i Vänersborg den 5 mars 2014
1 (2) Föredragningslista Sammanträde med hälso- och sjukvårdsutskottet den 5 mars 2014 Plats: Sessionssalen, residenset, Vänersborg Tid: Kl. 9.00 Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Eventuella beslut om närvarorätt Eventuella beslut om yttranderätt Beslutsärenden 1. Statsbidrag till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2014 /Maria Grip Diarienummer RS 2770-2012 2. Yttrande avseende remiss om nationell nivåstrukturering av peniscancer /Nils Conradi Diarienummer RS 628-2014 3. Finansiellt stöd avseende projektsamarbete med WHO /Peter Lönnroth Handl senare Diarienummer RS 809-2014 4. Sammanställning och yttrande över motion av David Josefsson (M) och Lisbeth Sundén Andersson (M) om regiongemensam finansiering för ECMO-behandlingar / Diarienummer RS 690-2013 5. Sammanställning och yttrande över motion av Kristina Grapenholm (FP) och Jonas Andersson (FP) om behovet av en analys av ätstörningsvården i Västra Götalandsregionen / Diarienummer RS 323-2013 6. Yttrande över motion av Roland Karlsson (FP), Birgitta Adolfsson (FP) och Jonas Andersson (FP) om analys och utvärdering av NU-sjukvården / Diarienummer RSK 626-2010 Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se
Föredragningslista från hälso- och sjukvårdsutskottet, 2014-03-05 2 (2) 7. Yttrande över motion av Helena Holmberg (FP) om verklig närsjukvård i Angereds närsjukhus. Återremiss HSU 2012-03-28 71. / Diarienummer RS 491-2011 8. Yttrande över motion av Marianne Nilsson (KD) och Hans-Carl Carlsson (KD) om Satsa på rehabilitering hos lokalsjukhusen / Diarienummer RSK 693-2010 9. Eventuella anmälningsärenden Diarienummer RS 54-2014 Informationsärenden 10. Information från hälso- och sjukvårdsdirektören 11. Hantering av statsbidragsfinansierad verksamhet inom patientsäkerhetsområdet, psykisk ohälsa, äldre m m inför 2015 /Mats Johansson 12. Programråd inom SKL /Peter Lönnroth, Mats Johansson 13. Nationellt samarbete inom läkemedelsområdet /Peter Lönnroth, Mats Johansson Eventuella tillkommande ärenden Seminarium: Psykiatri Tänk på miljön Res gärna kollektivt (www.vasttrafik.se)
Ärende 1
1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2014-02-05 Diarienummer RS 2770-2012 Ärende 1 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Maria Grip Telefon: 070-082 43 63 E-post: maria.k.grip@vgregion.se Till hälso- och sjukvårdsutskottet Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2014 Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsutskottet godkänner förlag till hantering av statsbidraget stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2014 enligt upprättat tjänsteutlåtande. 2. Hälso- och sjukvårdsdirektören får i uppdrag att ansvara för fortsatta åtgärder inom området. Sammanfattning av ärendet Regeringen och SKL har slutit en överenskommelse om statsbidrag för insatser inom området psykisk ohälsa, och prioriterat två målgrupper; barn och unga och personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik. För att få del av medlen måste landsting och kommuner samverka kring målgrupperna. 2014 års överenskommelse bygger på tidigare års överenskommelser. Förslaget för 2014 är att avsätta en del av medlen för att verksamheterna ska genomföra insatser för att nå målen. Den andra delen föreslås vara målrelaterad, där regionens verksamheter får medel först om regionen når de nationella målsättningarna. Förslaget innebär att hälso- och sjukvårdsutskottet gör ett visst ekonomiskt risktagande om 18,6 mnkr. Fördjupad beskrivning av ärendet Överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och landsting Bakgrund Regeringen har sedan 2012 avsatt medel för stöd till insatser inom området psykisk ohälsa och överenskommit med SKL hur dessa prestationsbaserade Postadress: Regionens Hus 405 44 Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5, Göteborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se
Datum: 2014-02-05 2 (5) Diarienummer RS 2770-2012 statsbidrag ska användas. Pengarna är till för regionalt och lokalt utvecklingsarbete för att förbättra stödet för målgrupperna barn och unga med psykisk ohälsa samt personer med omfattande psykiatrisk problematik. Överenskommelsen för 2014 bygger på de två tidigare överenskommelserna men målnivåerna för att få ta del av statsbidragen är på vissa områden högre än tidigare år, och några krav är nya. Ekonomisk omfattning Överenskommelsen omfattar 630 mnkr som ska fördelas till kommuner och landsting. Det är samma summa som 2013. För 2013 fick Västra Götalandsregionen 60,5 mnkr. Prestationsbaserad ersättning till kommuner och landsting För att ta del av de prestationsbaserade statsbidragen måste kommuner och landsting uppfylla två grundkrav. 1. I länet ska det finnas samverkansöverenskommelser om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning. Överenskommelserna och tidigare handlingsplaner ska ha följts upp under året och nya planer upprättats för att utveckla samverkan för 2015. De nya planerna ska innehålla strategier för hur patienter, brukare och anhörigas delaktighet kan utvecklas. Brukarorganisationer ska ha lämnat synpunkter på uppföljning av tidigare planer och på nya handlingsplaner. 2. Landsting och kommuner ska tillhandahålla uppdaterad webbaserad information där det beskrivs var i landstinget eller kommunen barn och ungdomar med psykisk ohälsa och deras familjer kan vända sig för att få vård, stöd och hjälp. För att landstingen ska få del av de prestationsbaserade medlen måste minst 80 % av kommunerna i länet också uppfylla grundkraven. Nytt för 2014 är att handlingsplanerna ska innehålla strategier för ökad brukarmedverkan, och att brukarorganisationer ska ha lämnat synpunkter på uppföljning och nya handlingsplaner. Prestationsmedel 2013, förutsatt att man klarat av båda grundkraven Barn och Unga Prestationsmål 1 och 2: tillgänglighet för barn och unga, fördelas till de landsting som rapporterar till nationella databasen för väntetider med en svarsfrekvens på minst 95 procent. 80 mnkr fördelas mellan de landsting där minst 90 procent av barn och unga får en första bedömning av barn- och ungdomspsykiatrin inom 30 dagar. 100 mnkr fördelas mellan de landsting där minst 80 procent av barn och ungdomar har en påbörjad behandling inom 30 dagar.
Datum: 2014-02-05 3 (5) Diarienummer RS 2770-2012 Nytt för i år är att landstingen ska börja mäta tillgänglighet till minst en första linjeverksamhet. Prestationsmål 3 och 4: 100 mnkr fördelas mellan de kommuner som rapporterar hur många samordnade individuella planer som upprättats för barn och ungdomar med psykisk ohälsa, och också gör en uppskattning av behovet av sådana planer. Nytt för kommunerna är ett särskilt fokus på barn som är placerade enligt SoL eller LVU. 50 mnkr fördelas mellan de landsting som rapporterar hur många samordnade individuella planer som upprättats för barn och ungdomar med psykisk ohälsa, och också gör en uppskattning av behovet av sådana planer. Nytt för 2014 är att åldersgränsen är flyttad från 18 år till 24. Både kommuner och landsting måste upprätta handlingsplaner för att beskriva hur alla som har behov av samordnade individuella planer ska få det under 2015. Personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik Prestationsmål 1: 100 mnkr fördelas mellan de landsting som registrerat minst 60 procent av patienterna i relevant psykiatrisk kvalitetsregister, och där 60 procent av patienterna i registerna PsykosR och Bipolär har erbjuds läkemedesuppföljning och 60 procent av patienterna i PsykosR erbjudits någon av de hälsofrämjande åtgärderna i registret. Här har gränsen höjts till 60 procent, från 2013 års nivå 50 procent. Kravet på erbjudande om hälsofrämjande åtgärder är också nytt. Prestationsmål 2: 50 mnkr fördelas mellan de landsting som arbetat aktivt med att minska behovet av tvångsvård och tvångsåtgärder. Detta ska visas genom att man identifierat den tiondel av patienterna som blir föremål för flest tvångsvårdstillfällen, och den tiondel av patienterna som utsätts för flest tvångsåtgärder. Utifrån detta ska en handlingsplan göras för att minska behovet av tvångsvård för den gruppen. Detta mål är nytt för 2014. Landstingen ska också vara delaktiga i nationella utvecklingsprojekt, och fortsätta analysera och försöka förbättra sin egen registrering av tvångsvårdsåtgärder till patientregistret (PAR). Prestationsmål 3: 150 mnkr fördelas mellan de kommuner som de senaste 4 åren gjort en inventering av personer med psykisk funktionsnedsättning, och följt upp tidigare analyser av hur gruppens behov tillgodoses. Utbetalning av medel Utbetalningen görs i slutet på 2014, och är då baserat på resultat uppnådda under perioden 1 januari- 14 november 2014. Staten och SKL är överens som att medel för 2014 får användas även under 2015.
Datum: 2014-02-05 4 (5) Diarienummer RS 2770-2012 Hantering i Västra Götalandsregionen Överväganden Eftersom Västra Götalandsregionen uppfyllt båda grundkraven och flera av prestationsmålen under 2013 föreslås regionen även 2014 använda en del av medlen i förskott, trots att det innebär viss risk. Viss del föreslås som målrelaterad ersättning och betalas ut först när målen uppfyllts och regionen fått del av de statliga medlen. Förslaget innebär att hälso- och sjukvårdsutskottet gör ett visst ekonomiskt risktagande om 18,6 mnkr. Förslaget till fördelning bygger dels på överenskommelsens intention att statsbidraget ska användas till regionalt och lokalt utvecklingsarbete som ska komma målgrupperna till del. Dels bygger det på att dessa utvecklingsarbeten koncentreras till de områden inom vilka prestationsbaserade statsbidrag utbetalas. Hälso- och sjukvårdsavdelningen kommer att göra relevanta uppföljningar och utvärderingar av de fördelade medlen och dess användning. Medel för prestationsmål 1 och 2 för barn och unga med psykisk ohälsa motsvarar det tidigare statsbidraget för förstärkt vårdgaranti för den målgruppen. Det finns sedan 2012 avsatta medel i regionfullmäktiges budget för detta ändamål. Stimulansmedel för prestationsmål 1 och 2 får därmed anses vara fördelat. Förslag på fördelning Barn och unga Prestationsmål 4 Till BUP för framtagande av handlingsplaner om hur man ska se till att alla i målgruppen som har behov av SIP får det under 2015-4 mnkr. Till BUP som målrelaterad ersättning, både för samordnade individuella planer och tillgänglighet, under förutsättning att målen nås och regionen får fullt statsbidrag. Medlen fördelas till verksamheterna utifrån uppnådda tillgänglighetsresultat - 3,4 mnkr. Till gemensamma regionala utvecklingsinsatser, bland annat att mäta tillgänglighet till en verksamhet i första linjens psykiatri för barn och unga - 600 000 kr. Totalt fördelas 8 mnkr, varav 4,6 mnkr är ett risktagande. Personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik Prestationsmål 1 Till vuxenpsykiatrisk verksamhet för att utveckla kvalitetsregisterarbetet - 6,1 mnkr. Till hälso- och sjukvårdsnämnderna för stöd till lokal samverkan kring personer med omfattade/ komplicerad psykiatrisk problematik -1 mnkr. Till vuxenpsykiatrisk verksamhet som målrelaterad ersättning under förutsättning att regionen får fullt statsbidrag - 8 mnkr.
Datum: 2014-02-05 5 (5) Diarienummer RS 2770-2012 Till gemensamma regionala utvecklingsinsatser, bland annat för ökad brukarmedverkan, och uppföljning och utvärdering av insatserna - 1,9 mnkr. Totalt fördelas 17 mnkr, varav 9 mnkr är ett risktagande. Prestationsmål 2 Till vuxenpsykiatrisk verksamhet för fortsatt utvecklingsarbete för att minska behovet av tvång, och för arbetet med att identifiera de personer som blir föremål för flest tvångsvårdstillfällen och utsätts för flest tvångsåtgärder - 2,5 mnkr. Till vuxenpsykiatrisk verksamhet som målrelaterad ersättning under förutsättning av målen nås och regionen får fullt statsbidrag - 2 mnkr. För utveckling av rättspsykiatrisk verksamhet - 2,5 mnkr. Totalt fördelas 7 mnkr, varav 5 mnkr är ett risktagande. Beredning Under ärendets beredning har, i samråd med Kunskapscentrum för psykisk hälsa, dialog förts med sektorsråden för barnpsykiatri och psykiatri. Det förs också en kontinuerlig dialog med kommunerna, via Västkom, om hur länet gemensamt både ska få ta del av medlen och hur det ska användas på bästa sätt. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Staffan Cavefors Områdeschef Vårdmodeller och tillgänglighet Ytterligare information Länk till den nationella överenskommelsen: http://www.skl.se/vi_arbetar_med/socialomsorgochstod/psykiskhalsa/overenskom melsen-psykisk-ohalsa/overenskommelsen-2014
Ärende 2
1 (2) Tjänsteutlåtande 2014-02-18 Diarienummer RS 628-2014 Ärende 2 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Nils Conradi E-post: nils.conradi@rccvast.se Till hälso- och sjukvårdsutskottet Yttrande avseende remiss om nationell nivåstrukturering av peniscancer Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsutskottet ställer sig bakom rekommendationerna att en nationell konferens inrättas samt att kurativt syftande kirurgi koncentreras till två enheter i landet. 2. Patienter med peniscancer i Västra Götalandsregionen ska efter diskussion vid den nationella konferensen remitteras för åtgärder till någon av de två vårdenheter som ansöker om att få bedriva kurativt syftande kirurgi. 3. Samtliga patienter med misstänkt peniscancer remitteras direkt till Sahlgrenska universitetssjukhuset och ska handläggas inom ramen för den regionala besöksgarantin inom 10 arbetsdagar vid välgrundad misstanke om cancersjukdom. Sammanfattning av ärendet I uppdraget till Regionala cancercentrum ingår genom nationell samverkan att utreda förutsättningarna för och föreslå nationell nivåstrukturering. De cancerformer som kan vara aktuella är framförallt sådana som har en låg incidens, kräver komplicerade åtgärder och/eller stora investeringar. Regionala cancercentrum i samverkan anser att med patientperspektiv som utgångspunkt bör ytterligare koncentration av kirurgisk behandling vid peniscancer förordas. Efter diskussion med nätverket för hälso- och sjukvårdsdirektörer och med stöd av dem föreslår Regionala cancercentrum i samverkan följande: 1. Att en nationell multidisciplinär konferens inrättas och att alla patienter diskuteras där. 2. Att kurativt syftande kirurgi vid peniscancer koncentreras till två vårdenheter i landet. 3. Att onkologisk behandling av peniscancer genomförs inom respektive region. 4. Att patienter med peniscancer fortsatt följs upp via nationella kvalitetsregistret. 5. Att landsting/regioner beslutar om ovanstående med start senast 1 jan 2015. Postadress: Regionens Hus 405 44 Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5 Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se
2 (2) De överväganden som gjorts framgår av bifogat remissunderlag. En samlad bedömning för Västra Götalandsregionen är att det finns starka skäl att ställa sig bakom rekommendationerna avseende nationell konferens och koncentration av kurativt syftande kirurgi men att det också bör genomföras en regional nivåstrukturering till SU. Skälen för detta är att 1. Det rör sig om relativt få fall, ca 30 cancrar i sjukvårdsregionen per år (ca 15 i Göteborgsområdet och 4-5 fall per år för övriga regiondelar inklusive norra Halland). Detta gör att det sannolikt blir svårt att skapa en rutin för presentation på nationella ronden vid mindre enheter. 2. Diagnostiska åtgärder av typen excisionsbiopsier kan vara kurativa om de utförs av tränad urolog och dessa åtgärder därför bör koncentreras inom regionen. 3. Onkologisk behandling kommer att administreras från SU Beredning Remissen har i Västra Götalandsregionen diskuterats i Styrgruppen för Regionalt cancercentrum väst, hälso- och sjukvårdsavdelningens ledningsgrupp och i Koncernledning Hälso- och sjukvård. Synpunkter har också inhämtats från det medicinska sektorsrådet i urologi. Västra Götalandsregionens yttrande överlämnas till Samverkansnämnden i Västra Sjukvårdsregionen inför ett samordnat remissvar med motsvarande yttrande från Region Halland. I Region Halland har remissvaret beretts samtidigt för beslut i Västra och Södra Sjukvårdsregionerna. Hälso- och sjukvårdsavdelningen Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör Johan Flarup Kanslichef Bilagor 1. Remiss avseende nationell nivåstrukturering av kurativt syftande kirurgi vid peniscancer Skickas till Samverkansnämnden i Västra Sjukvårdsregionen
Ärende 3 Handl senare
Ärende 4
1 (3) Yttrande Datum 2014-02-26 Diarienummer RS 690-2013 Ärende 4 Regionstyrelsen Yttrande över motion av David Josefsson (M) och Lisbeth Sundén Andersson (M) om regiongemensam finansiering för ECMObehandlingar Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsutskottets förslag till regionstyrelsens förslag till regionfullmäktiges beslut: 1. Motionen bifalles. 2. Regionstyrelsen får i uppdrag att ta fram förslag på en regiongemensam finansieringsmodell för ECMO-behandlingar. 3. Regionstyrelsen får i uppdrag att utreda förutsättningarna etablerandet av lung-ecmo på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Sammanfattning av ärendet David Josefsson och Lisbeth Sundén Andersson (M) har i en motion föreslagit regionfullmäktige att ta fram förslag på en regiongemensam finansieringsmodell för ECMO-behandlingar samt att utreda kapaciteten för ECMO-behandlingar inom Västra Götalandsregionen. Förslaget angående att ta fram en regiongemensam finansieringsmodell för ECMObehandlingar stöds av Styrelserna för SU och Alingsås lasarett. Övriga nämnder som inkommit med remissvar förespråkar inte någon gemensam finansieringsmodell för ECMO-behandling. Alla styrelser och nämnder som inkommit med svar på remissen anser att det finns ett värde i att utreda kapaciteten för ECMO-behandlingar inom Västra Götalandsregionen. Sammanställning av inkomna yttranden Motionen har remitterats till Styrelsen för SU, Styrelsen för Alingsås lasarett, Hälso- och sjukvårdsnämnderna i Dalsland, Mittenälvsborg och Östra Skaraborg samt Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 (Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale) för yttrande. Postadress: Residenset 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se
Datum 2014-02-26 Diarienummer RS 690-2013 2 (3) Styrelsen för SU konstaterar att lung-ecmo är en högspecialiserad, resurskrävande och mycket dyrbar men ovanlig behandling. Enstaka behandlingar kan därför innebära stor ekonomisk påverkan på enskilda förvaltningar. För att jämna ut kostnader mellan förvaltningar och över tid kan det därför vara rimligt med en regiongemensam finansiering av dessa behandlingar. Det finns kompetens på SU för lung-ecmo-behandlingar och möjlighet till utökad verksamhet. Kostnadseffektivitet i jämförelse med antal patienter som behöver behandling behöver dock ställas i relation till behov av utbyggnad av annan intensivvårdskapacitet för att tillgodose annan högspecialiserad vård inklusive befintliga rikssjukvårdsuppdrag. Styrelsen ställer sig bakom förslagen om att ta fram en regiongemensam finansieringsmodell för ECMO-behandlingar och att utreda kapaciteten för ECMO-behandlingar inom Västra Götalandsregionen. Ovanstående berör enbart lung-ecmo, eftersom kapacitet för hjärt-ecmo finns väl utbyggd vid alla thoraxkirurgiska centra i Sverige, inklusive på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Styrelsen för Alingsås lasarett delar bakgrundsbeskrivningen i motionen och ställer sig bakom förslaget till regionfullmäktige. Hälso- och sjukvårdsnämnden Dalsland framhåller att en utredning av kapaciteten för ECMO-behandlingar behöver göras inom Västra Götalandsregionen. Hälso- och sjukvårdsnämnden Mittenälvsborg förordar att det regelverk som gäller idag ska gälla fortsättningsvis, det vill säga det länssjukhus vars patient vårdas för ECMObehandling utanför VGR äger betalningsansvaret. Det finns många behandlingar utöver ECMO som kan bli kostsamt för sjukhuset och enskild nämnd. Därför förespråkar inte nämnden en regiongemensam finansieringsmodell. Det kan vara värdefullt att utreda kapaciteten för ECMO-behandlingar som ska finnas inom regionen. Hälso- och sjukvårdsnämnden Östra Skaraborg samt Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 (Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale) förordar att det regelverk som gäller idag ska gälla även fortsättningsvis, dvs. det länssjukhus vars patient vårdas för ECMObehandlingar utanför VGR äger betalningsansvaret. Grundprincipen i ersättningssystemet till sjukhusen är att alla sjukhus har kostnadsansvar för sitt uppdrag. Det finns många behandlingar utöver ECMO som i det enskilda fallet också kan bli kostsamma för sjukhuset. Därför förespråkar inte nämnden en regiongemensam finansieringsmodell för just denna behandling. Det är viktigt att säkerställa kapaciteten för ECMO-behandlingar inom landet. Det kan därför vara värdefullt att utreda vilken kapacitet som ska finnas i Västra Götaland. Hälso- och sjukvårdsnämnden för Östra Skaraborg påpekar även att det är fullt möjligt för sjukhusen att sinsemellan komma överens om riskdelning.
Datum 2014-02-26 Diarienummer RS 690-2013 3 (3) Överväganden Antalet vårdtillfällen med ECMO-behandling vid regionen sjukhus, i första hand vid SU, varierade mellan 30 till 50 per år under perioden 2009-2013. Den genomsnittliga kostnaden per vårdtillfälle var ca 1 mnkr. Patienter bosatta utanför Västra Götaland stod för en fjärdedel av dessa vårdtillfällen. Den största delen av dessa behandlingar ges inom barn- och hjärtsjukvård. Vårdtillfällena definieras i de flesta fall som högspecialiserad riks- eller regionsjukvård. (Källa Vega, regionen databas, KVÅ DV023 och FXE00) Den sammanvägda bedömningen är att det finns skäl att utreda kapaciteten för lung- ECMO-behandlingar inom Västra Götalandsregionen och ett eventuellt etablerande av lung-ecmo på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Det finns också skäl att utreda frågan om en regiongemensam finansieringsmodell vidare. Motivet för detta är att det kan finnas behov av att jämna ut kostnader mellan förvaltningar och över tid. Det kan därför vara rimligt med en regiongemensam finansiering av dessa behandlingar. Hälso- och sjukvårdsutskottet Helén Eliasson Ordförande Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör
Ärende 5
1 (3) Yttrande Datum 2014-02-26 Diarienummer RS 323-2013 Ärende 5 Regionstyrelsen Motion av Kristina Grapenholm (FP) och Jonas Andersson (FP) om behovet av en analys av ätstörningsvården i Västra Götalandsregionen Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsutskottets förslag till regionstyrelsens förslag till regionfullmäktiges beslut: 1. Motionen bifalls 2. Analys av ätstörningsvården sker inom ramen för arbetet med att revidera den regionala utvecklingsplanen för vuxenpsykiatrin. Sammanfattning av ärendet I en motion till regionfullmäktige 2013-02-05 föreslår Kristina Grapenholm (FP) och Jonas Andersson (FP) framtagande av en regionövergripande analys av vårdutbud, vårdbehov och vårdresultat inom ätstörningsvården, samt att denna rapport skulle kunna ligga till grund för en likvärdig vård för aktuell målgrupp i hela regionen. Regionstyrelsen har efter beslut översänt rubricerad motion på remiss till flera remittenter i regionen för yttrande. Frågeställningar som Regionstyrelsen särskilt önskas belysta i remissvaret är om och hur motionsförslaget kan genomföras. Samtliga svarande remissinstanser ställer sig positiva till motionsförslaget och att det fortsatta arbetet bör ske inom ramen för det reviderande arbetet med den regionala utvecklingsplanen för psykiatri (RUP). Sammanställning av inkomna yttranden Följande remissinstanser har fått möjlighet att inkomma med synpunkter på motionen: Hälso- och sjukvårdsnämnderna; 11 (Göteborg, Hisingen), 8 (Sjuhärad), 3 (Trestad) och 4 (Tjörn, Öckerö, Kungälv, Ale och Stenungssund) Primärvårdsstyrelsen Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) Styrelsen för Skaraborgs sjukhus (SkaS) Hälso- och sjukvårdsutskottet Postadress: Residenset 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se
Datum 2014-02-26 Diarienummer RS 323-2013 2 (3) Hälso- och sjukvårdsnämnderna 3,4,8 och 11 har avgett i stort sett identiska remissvar. Nämnderna konstaterar efter den genomgång av vårddata som skett i Södra Älvsborg, påvisar brister i registrering, kvalitetsarbete och uppföljning hos olika vårdgivare och brister i tillgängligheten till vård barn och ungdomar. Nämnderna anser att redovisade förhållandena motiverar en fördjupad analys av regionens ätstörningsvård. Den fördjupade analysen bör i första hand ske inom ramen för arbetet med att revidera den regionala utvecklingsplanen för vuxenpsykiatrin. Ätstörningsvården omfattar även ungdomar som behandlas inom barn- och ungdomspsykiatrin, varför uppdraget bör utvidgas så att all ätstörningsvård behandlas i ett sammanhang. Hälso- och sjukvårdsnämnd 3 förutsätter, när det gäller arbetet med att revidera utvecklingsplanen för psykiatrin, att nämndens kansli i sin roll som befolkningsföreträdare bereds möjlighet att aktivt delta i arbetet. Primärvårdsstyrelsen menar att det finns en betydande variation i ätstörningspatienternas möjligheter att få adekvat vård i regionens olika delar och att det sannolikt föreligger ett stort icke tillgodosett vårdbehov på specialiserad nivå. Stora variationer i resultat i den befintliga vården indikerar också att det finns skäl att belysa frågorna. Sahlgrenska Universitetssjukhuset genomförde under 2010 en kartläggning och utvärdering av ätstörningsvården inom sjukhuset. Slutsatserna var att patienter med ätstörningsdiagnos får ett bra omhändertagande inom SU men också att hälso- och sjukvårdsnämndernas kostnader för valfrihetsvård utgör en betydande del av den totala kostnaden för ätstörningsvården. Enheter inom Västra Götalandsregionen som behandlar patienter med ätstörningar förväntas fortlöpande att registrera i kvalitetsregistret RIKSÄT. För ätstörningsvården inom SU är täckningsgraden i RIKSÄT mycket hög och att vårdresultatet är bättre än genomsnittet i riket. Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset framhåller att sammantaget går förslaget om behovet av analys av ätstörningsvården väl i linje med pågående åtgärder såväl inom SU som medicinska sektorsrådet i psykiatri. Sahlgrenska Universitetssjukhuset framför avslutningsvis att Västra Götalandsregionen bör överväga att i likhet med Stockholms Läns Landsting och Region Skåne initiera ett regionalt kunskapscentrum för ätstörningar. Styrelsen för Skaraborgs Sjukhus har valt att inte inkomma med synpunkter. Sammanfattande bedömning Samtliga svarande remissinstanser ställer sig positiva till motionsförslaget och att den fördjupade analysen bör ske inom ramen för det reviderande arbetet med den regionala
Datum 2014-02-26 Diarienummer RS 323-2013 3 (3) utvecklingsplanen för psykiatri (RUP), då en av diagnosgrupperna som arbetet fokuserar kring är ätstörningar. Remissupplagan av den regionala utvecklingsplanen är, då detta skrivs, ute på remiss för vidare hantering inom regionen under våren. Ätstörningar (Anorexia nervosa (AN), Bulimia nervosa (BN), Ätstörning utan närmare specifikation (Ätstörning UNS) är allvarliga tillstånd, som kan bli livshotande och upptäcks i såväl kommunala verksamheter som hälso- och sjukvård. Ätstörningar utreds och behandlas inom somatisk vård, primärvård, barn- och vuxenpsykiatri. Ätstörningar är betydligt vanligare hos kvinnor än hos män. De flesta ätstörningar debuterar i tonåren. 90 procent av dem som utvecklar AN är unga kvinnor. Vid AN föreligger en klart ökad dödlighet. Tidig upptäckt och tidigt insatt behandling minskar risken för ett långdraget sjukdomsförlopp och dödlighet. 65 procent av vuxna patienter med ätstörningar har även andra psykiatriska diagnoser. Hos barn och ungdomar är denna siffra 40 procent. Majoriteten av patienter med ätstörning bör erbjudas behandling på enhet som är specialiserad på ätstörningsvård inom både barn- respektive vuxenpsykiatri. Det föreligger dock en betydande variation i patienternas möjlighet i regionen att få specialiserad ätstörningsvård. I arbetet med RUP har det gjorts en kartläggning av nuläget i VGR vad gäller ätstörningsvård. I materialet framkommer att vårdutbudet i regionen är både bristfälligt och ojämnt fördelat samt med olika organisatoriska åldersgränser. Det saknas delvis specialiserade resurser i öppenvård samt antalet specialiserade vårdplatser är för lågt. Detta har resulterat i en stor andel köpt vård, som i sig ger bristande kontinuitet och där kvalitén i vården ibland är svår att överblicka. Det har också till följd att den unga personen tas ur sitt sociala sammanhang under en period i livet där detta har stora negativa konsekvenser samtidigt som det genererar stora kostnader. I arbetet med RUP föreslås också en önskvärd nivå på ätstörningsvård för VGR som kan ligga till grund för en likvärdig vård för aktuell målgrupp. Hälso- och sjukvårdsutskottet Helén Eliasson Ordförande Ann Söderström Hälso- och sjukvårdsdirektör
Ärende 6
YRKANDE Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet i Västra Götalandsregionen 2014-02-19 Ärende 6 Dnr: RS 626-2010 Till Hälso- och sjukvårdsutskottet Motion om analys och utvärdering av NU-sjukvården Roland Karlsson, Birgitta Adolfsson och Jonas Andersson (fp) lämnade 2010-09-21 in en motion om: att regionfullmäktige ger Regionstyrelsen i uppdrag att genomföra en analys och utvärdering av NU-sjukvårdens strukturförändringar ur ett befolkningsperspektiv att regionfullmäktige ger regionstyrelsen i uppdrag att genomföra en utredning om vilka organisatoriska förutsättningar som finns för att Uddevalla sjukhus och NÄL åter kan bli två självständiga organisatoriska enheter med egna uppdrag. Motionen har remitterats till HSN 1, 2 och 3 som alla avgivit motionssvar i december 2010. Motionärerna hänvisar alla till att det gäller att titta framåt mot dåvarande målbild 2014 och att fokusera på lokalsjukhusens innehåll och organisationsform. Denna fråga hanterades i beslutet om närsjukvårdscentrum och i beslutet att göra en upphandling av de tre småsjukhusen. Efter beslutet om hälso- och sjukvårdens utvecklingsstrategi 2004 har NU-sjukvården genomfört stora förändringsprocesser, där NÄL och Uddevalla sjukhus alltmer renodlats till två sjukhus med tydliga roller som akutsjukhus och ett sjukhus för elektiv vård. Den ambitiösa utredning som konsultföretaget Ekan genomförde har på ett grundligt sätt genomlyst var NU-sjukvården står idag och hur de hamnat där. De beslut som fattats i både NU-sjukvårdens styrelse, Regionstyrelsen och Regionfullmäktige under 2013 har bekräftat denna utveckling i utvecklingsplanen för NU-sjukvården. Att bifalla andra att-satsen skulle motverka det arbete som nu genomförs med utvecklingsplanen för NU-sjukvården. Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsutskottet beslutar föreslå Regionstyrelsen föreslå Regionfullmäktige besluta att motionens första att-sats anses bifallen att avslå motionens andra att-sats Helén Eliasson (S) Göran Larsson (MP) Annette Ternstedt (V) 1(1)
Ärende 7
YRKANDE Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet i Västra Götalandsregionen 2014-02-19 Ärende 7 Dnr: RSK 491-2011 Till Hälso- och sjukvårdsutskottet Yttrande över motion av Helena Holmberg (FP) om verklig närsjukvård i Angereds närsjukhus Helena Holmberg (FP) har i en motion föreslagit att Angereds sjukhus reglemente förändras för att göra det möjligt för sjukhuset att etablera sig som primärvårdsaktör inom VG PV med lokalisering i den egna sjukhusbyggnaden. Ärendet återremitterades den 28/3 12 med hänvisning till att RS den 27/3-12 hade ställt sig bakom den inriktning och de intentioner som gäller ett samlat ansvar för verksamhet och ekonomi för såväl primärvård som sjukhusvård inom ett avgränsat geografiskt område. Då frågan inte har aktualiserats, finns det skäl att hantera motionens förslag och intentioner i samband med arbetet att revidera krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård för år 2015. Detta skapar utrymme för en politisk beredning av frågan på regiongemensam nivå. Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsutskottet beslutar föreslå Regionstyrelsen föreslå Regionfullmäktige besluta att regionstyrelsen ges i uppdrag att värdera motionens intentioner och förslag i samband med de breda politiska överläggningar som kommer att äga rum inför revideringen av VG Primärvårds krav- och kvalitetsbok för år 2015, samt att motionen därmed anses vara besvarad Helén Eliasson (S) Göran Larsson (MP) Annette Ternstedt (V) 1(1)
Ärende 8
YRKANDE Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet i Västra Götalandsregionen 2014-02-19 Ärende 8 Dnr: RSK 693-2010 Till Hälso- och sjukvårdsutskottet Yttrande över motion av Marianne Nilsson och Hans- Carl Carlson, (KD) om att satsa på rehabilitering på lokalsjukhusen Marianne Nilsson och Hans- Carl Carlson har i en motion föreslagit att regionstyrelsen får i uppdrag att se över möjligheten att i större grad använda lokala sjukhus för rehabilitering. Vi vill börja med att beklaga den långa handläggningstiden men samtidigt har det varit värdefullt att avvakta utredningarna om framtidens sjukvård och nivåindelningen av lokalsjukhusen innan ett svar formulerades. Lokalsjukhusen bör ges goda förutsättningar att arbeta med specialiserad rehabilitering men också med den form av rehab som i dag finns inom beställd primärvård. Så sker också i dag vid t.ex. Alingsås lasarett och i ett system där gränserna alltmer suddas ut för att göra vården mer sömlös för den enskilde individen, finns det skäl att bejaka den utvecklingen. Just nu pågår i bred politisk dialog ett arbete med att utforma riktlinjer för ett vårdval inom primärvårdsrehabiliteringen. Vår bedömning är att det finns skäl att bevilja de lokala sjukhusen möjlighet att söka etablering enligt de principer som kommer att fastställas inom ramarna för en krav- och kvalitetsbok för rehabvårdvalet. Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsutskottet beslutar föreslå Regionstyrelsen föreslå Regionfullmäktige besluta att Regionstyrelsen uppdras vidta de åtgärder som krävs avseende riktlinjer och reglementen för de tio lokalsjukhus som ingått i utredningen för utveckling av närjukvårdscentrum, så att de ska kunna medges rätt att söka etablering inom ramarna för det kommande Rehabvårdvalet, samt att motionen därmed bifalls Helén Eliasson (S) Göran Larsson (MP) Annette Ternstedt (V) 1(1)