REKOMMENDATIONER OM ENERGIASPEKTER VID NYBYGGNATION. - för politiker i Öresundsregionen

REKOMMENDATIONER OM ENERGIASPEKTER VID NYBYGGNATION - för politiker i Öresundsregionen

Parterna bakom rekommendationerna Rekommendationerna har utvecklats som en del av EU-Interreg-projekt Energi Öresund 2011-2013. Parterna bakom är: Köpenhamns kommun Malmö stad Lunds kommun Kristianstads kommun Energikontoret Skåne Lunds universitet Aalborg universitet Köpenhamn Albertslund Varmeværk Layout: Gate 21 Foto: framsida, s. 11 och baksida: Søren Osgood, s. 13: Shutterstock Mer information om Energi Öresunds arbete och gröna nyheter från Öresundsregionen här: www.energioresund.org RIKTLINJER Utgivningen av rekommendationerna har skett inom: Energi Öresund har, förutom de fyra politiska rekommendationerna, också utarbetat fem riktlinjer till kommuner som planerar för och uppför ny lågenergibebyggelse. Läs riktlinjerna på Energi Öresunds hemsida: www.energioresund.org under aktivitet II Energiförsörjning av lågenergibebyggelse. 2 ANBEFALINGER

INDHOLD INTRODUKTION REKOMMENDATIONER TILL POLITIKER I ÖRESUNDSREGIONEN REKOMMENDATION 1: KRAV PÅ LÅG ENERGIANVÄNDNINGEN I NYA STADSOMRÅDEN REKOMMENDATION 2: GEMENSAMMA STANDARDER FÖR BERÄKNING AV ENERGIRAMAR VID NYBYGGNATION I ÖRESUNDSREGIONEN REKOMMENDATION 3: SPRIDA ANVÄNDNINGEN AV BYGGHERREDIALOGEN REKOMMENDATION 4: PRIORITERING AV HOLISTISK ENERGIFÖRSÖRJNING 4 6 7 10 12 14 ENERGI ØRESUND 3

INTRODUKTION VARFÖR UTARBETA ÖRESUNDSREGIO- NALA REKOMMENDATIONER FÖR ENERGIFÖRSÖRJNING OCH ENERGIFÖR- BRUKNING I NYA STADSOMRÅDEN? Utgångspunkten för rekommendationerna är de ambitiösa, nationella och lokala mål för minskning av energianvändningen i nya byggnader som finns på båda sidor Öresund. Köpenhamns kommun har koldioxidneutralitet år 2025 som målsättning. Malmö stad har som mål att till 100 % använda förnybar energi år 2030 och Lunds kommun kommer att ha slutat använda fossila bränslen år 2020. I Danmark har lågenergiklass 2015 och byggnadsklass 2020, som förväntas bli juridiska krav år 2015 respektive år 2020, införts som frivilliga standarder i byggreglementet. Köpenhamns kommun avsätter redan områden enligt byggnadsklass 2020 för att ligga i framkant av utvecklingen och för att minska den totala energianvändningen. I Sverige ser situationen annorlunda ut eftersom kommunerna inte har samma befogenheter att ställa energikrav. Istället arbetar Malmö stad och Lunds kommun med att införa strängare energikrav via Miljöbyggprogram SYD samtidigt som flera kommuner systematiskt använder samarbetsmetoder för att främja lågenergibyggnader i samverkan med externa aktörer. VILKA POLITISKA RAMAR KAN STÖDJA DEN KOMMUNALA PLANERINGEN AV LÅGENERGIOMRÅDEN? En gemensam utmaning för kommunerna i Öresundsregionen är att energianvändningen i nya byggnader i framtiden måste vara mycket låg om kommunerna ska kunna uppfylla målen för koldioxidneutralitet och frihet från fossila bränslen. Flera byggnader med låg energianvändningen och optimal energi kräver att de politiska ramarna stödjer kommunerna i upprätthållandet av energiaspekter i stadsplaneringen: Som utgångspunkt är det viktigt att kommunerna har möjlighet att ställa och upprätthålla höga krav på energianvändning i nya byggnader. Med skärpta krav på energianvändningen i nya byggnader blir det särskilt viktigt att den beräknade energianvändningen i byggnaderna är realistisk så att energiinfrastrukturen dimensioneras korrekt, och att det kan ställas krav på att byggnadens faktiska energianvändningen uppfyller kraven på lågenergibyggnader. Ett minskat behov av energitillförsel till de nya byggnaderna innebär att kommunerna måste omprioritera energiförsörjningen. De politiska ramarna bör stödja att valet av nya lokala energiförsörjningslösningar görs baserat på den bästa lösningen för det totala energisystemet. För att upprätthålla energiaspekter i planeringen bör kommuner uppmanas att stärka samarbetet med externa aktörer som ex. byggherrar som är involverade i byggandet av de nya stadsområdena. 4 ANBEFALINGER

VARFÖR SAMARBETA ÖRESUNDSREGIO- NALT OM RAMAR FÖR PLANERINGEN AV LÅGENERGIBYGGNADER? Ett Öresundsregionalt samarbete kring de speciella energiaspekter lågenergibyggnader kräver i planeringen är logiskt av flera skäl. Dels kan vi genom att utbyta olika erfarenheter mellan Sverige och Danmark bygga upp ännu bättre ramar för lågenergibyggnader. Ramar som stödjer kommunala, regionala och nationella målsättningar för ett koldioxidoch fossilfritt samhälle. Dels ger samarbetet möjlighet att skapa en gemensam bas för att locka investeringar till regionen, bl.a. via gemensamma beräkningsmetoder som kan göra det enklare för entreprenörer och konsulter att erbjuda tjänster i Öresundsregionen. Avslutningsvis kan en gemensam insats upprätthålla och stärka Öresundsregionens gröna profil till gagn för oss själva och vara en inspiration för andra länder. ENERGI ØRESUND 5

REKOMMENDATIONER TILL POLITIKER I ÖRESUNDSREGIONEN Anbefaling 3: REKOMMENDATION 3: Udbred anvendelsen af SPRIDA ANVÄNDNINGEN værktøjet bygherredialog. AV BYGGHERRE- DIALOGEN Anbefaling 2: REKOMMENDATION 2: Lav fælles standarder for GEMENSAMMA STANDARenergirammeberegning i DER nybyggeri FÖR BERÄKNING på tværs af AV ENERGIRAMAR Øresund. VID NYBYGGNATION Anbefaling 4: REKOMMENDATION 4: Prioritér helhedsoreinteret PRIORITERING AV energiforsyning. HOLISTISK ENERGI- FÖRSÖRJNING REKOMMENDATION Anbefaling 1: 1: KRAV Stil krav PÅ om LÅG lavt ENERGI- energiforbrug i nye byområder. ANVÄNDNINGEN I NYA STADSOMRÅDEN 6 ANBEFALINGER

REKOMMENDATION 1: KRAV PÅ LÅG ENERGIANVÄNDNINGEN I NYA BYGGNADER DEN GRÄNSREGIONALA MÅLSÄTTNINGEN Vid planering av nya stadsområden finns det möjlighet att göra rätt investeringar redan från början, men det förutsätter att kommunerna kan ställa höga krav på energianvändningen i nya byggnader. Ca 40 % av vår energianvändning går idag till byggnader. Eftersom vi kan förvänta oss att de byggnader som byggs idag har en livslängd på över 100 år har ett gemensamt mål om en lägsta maximal energianvändningen i nya byggnader avgörande betydelse för förverkligandet av regionens vision om koldioxidneutralitet och fossilbränslefria. REKOMMENDATION Energi Öresund-projektet rekommenderar att kommunalpolitiker i Öresundsregionen gemensamt ställer höga krav på låg energiförbrukning i nya byggnader. Kraven behöver inte vara identiska, men kommunerna står starkare om man gemensamt gör byggherrar och nationella beslutsfattare medvetna om vikten av ambitiösa krav på energiförbrukning vid byggandet av nya byggnader. FÖRVÄNTADE EFFEKTER Lägre energianvändningen Genom att integrera energiaspekter i alla faser av nybyggnation är det möjligt att minska den totala energianvändningen i driftsfasen eftersom de mest energieffektiva lösningarna väljs redan från början. Bättre ekonomi Fokus på energi i alla byggprocessens faser vid nybyggnation bidrar till att hålla nere byggkostnaderna eftersom de rätta lösningarna valts redan från början. Därmed undviker man att behöva göra kostsamma förändringar längre fram i projektet. Lägre energianvändningen i driftsfasen kommer att bidra till att hålla nere energikostnaderna. BAKGRUND TILL REKOMMENDATIONEN I Danmark är det möjligt att ställa krav på lågenergibyggnader i lokalplanerna. Denna möjlighet har man inte i Sverige. I Sverige avtalas energikraven med byggherrarna eller genom att kommunerna ställer krav vid markförsäljning när marken är kommunägd. Denna möjlighet hotas dock av en eventuell svenskt lagändring som skulle innebära att kommunerna i framtiden förhindras från att ställa speciella krav på ex. energianvändningen vid nybyggnation. Det innebär med stor sannolikhet att energimedvetna kommuner inte i framtiden kan ställa högre krav på byggnader än Boverkets regler. Energikrav för nya byggnader i Sverige: I Sverige sätter Boverkets byggregler (BBR) gränsen för hur hög energianvändningen en byggnad får ha. Boverkets byggregler (BFS 2011:26 - BBR19) innehåller både krav på energianvändning i nya byggnader och frivilliga klasser för energianvändning. Till uppvärmda utrymmen (Atemp) räknas alla utrymmen som regelbundet värms upp till mer än 10 C. Energianvändningen inkluderar energi för uppvärmning, varmvatten och el för drift. Hushållsel ingår inte. På grund av de stora klimatvariationerna i Sverige har man delat in landet i tre olika klimatzoner. Skåne ligger i zon III, där ett bostadshus maximalt får använda 90 kwh/m2*år Atemp om uppvärmningen inte primärt är elbaserad. I byggnader med elbaserad värmeförsörjning ENERGI ØRESUND 7

(effekt större än 10 W/m2 Atemp) gäller en maximal energianvändning på 55 kwh/ m2*år. I BBR 19 finns dessutom två frivilliga klasser för energieffektiva byggnader: Låg energianvändningen definieras som 75 % av de krav som beskrevs ovan, och en mycket låg energianvändningen definieras som 50 % av kravet. Boverket arbetar på en utredning om kravet för Nearly Zero-byggnader åren 2018/2020. Många svenska kommuner, särskilt kommuner med större städer, har i allmänhet högre krav än Boverket när privata aktörer vill bygga på kommunal mark. Svenska staten har därför i en utredning föreslagit införandet av ett stopp för kommunala tekniska specialkrav för nybyggnation. Staten föreslår i utredningen att det istället inrättas ett nationellt råd med deltagare från byggbranschen, kommuner, landsting och Boverket, som ska skärpa standarderna för energianvändningen i BBR. Om förslagen i utredningen antas av riksdagen kommer det att medföra en betydande inskränkning av kommunernas möjligheter att påverka energianvändningen vid framtida markexploatering. Energikrav til nybyggeri i Danmark: År 2007 fastställde den danska riksdagen att det kan ställas krav på lågenergibyggnader i lokalplaneringen. Danska kommuner kan därför nu fastställa regler i en lokalplan om att bebyggelsen i ett område ska byggas som lågenergibyggnader som uppfyller byggreglementets krav på energianvändningen. Det kan i lokalplanen ställas krav på vilken lågenergiklass i byggreglementet som byggnaden ska uppfylla, ex. minst lågenergiklass 2015 eller byggnadsklass 2020. I det danska byggnadsreglementet, BR 10, har det införts nya krav på energianvändningen i nya byggnader. Energiförbrukning kwh/ m2/år Bostäder Kontor BR 10 52,5 71,3 Lågenergiklass 2015 30 41 Byggnadsklass 2020 20 25 Byggnadsklass 2020 har införts för att möta EU:s energieffektiviseringsdirektiv, som ställer krav på Near Zero-byggnader i offentlig nybyggnation från år 2018 och för alla byggnader från år 2020. I kommunplanen har Köpenhamns kommun sedan år 2009 ställt krav på att alla nya stadsutvecklingsområden avsätts för lågenergiområden som ska uppfylla lägsta gällande energiklass. Detta innebär att den beräknade energianvändningen för bostäder i nya lokalplanområden maximalt får vara 20 kwh/m2 för bostäder och 25 kwh/m2 för kontorsbyggnader. Man kan dock få dispens om det kan dokumenteras att det miljömässigt och ekonomiskt är en dålig idé. Möjligheten för dispens förfaller dock år 2015. Köpenhamns kommun avsätter nya stadsutvecklingsområden till lågenergiområden för att kunna leva upp till målet om att bli koldioxidneutralt år 2025, och för att främja nybyggnation med mycket låg energianvändningen. 8 ANBEFALINGER

SÅ HÄR KOMMER VI I MÅL I Danmark ger planlagen möjlighet för kommuner att avsätta nya stadsutvecklingsområden till lågenergibyggnader och därmed ställa krav på energianvändningen i byggnaderna i dessa områden. Öresundskommittén kan bidra till att sprida rekommendationen om Nearly Zero-byggnader till medlemsorganisationerna - både till danska kommuner som inte har använt sig av möjligheten att avsätta nya områden för lågenergibyggnader och till svenska kommuner. Ämnet beskrivs i en artikel av Energi Öresund i Öresundskommitténs nyhetsbrev 2/2013 s. 10: http://ipaper.ipapercms.dk/resundskomiteen/ resundsbrev/oresundsbrevnr2_2013/ ENERGI ØRESUND 9

REKOMMENDATION 2: GEMENSAMMA STANDARDER FÖR BERÄKNING AV ENERGIRAMAR VID NYBYGGNATION DEN GRÄNSREGIONALA MÅLSÄTTNINGEN: Den gränsregionala målsättningen är att bygga upp gemensamma standarder för beräkning av energianvändningen vid nybyggnation som stödjer en korrekt dimensionering av energiinfrastruktur, och gör det möjligt att kontrollera att faktisk energianvändningen vid nybyggnation lever upp till förväntningarna. REKOMMENDATION Energi Öresund-projektet rekommenderar att kommunpolitiker i Öresundsregionen tar initiativ till att skapa gemensamma standarder för beräkning av energianvändningen vid framtida nybyggnation. Beräkningsmodellerna ska utarbetas så att de säkerställer största möjliga överensstämmelse mellan beräknad och faktisk energianvändningen. Politiskt ska det finnas sanktionsmöjligheter om byggnaden inte lever upp till förväntad energianvändningen. Det ska i Öresundskommitténs regi skapas kontakt mellan det svenska Boverket och den danska Energistyrelsen för att ta upp ämnet med båda parterna. FÖRVÄNTADE EFFEKTER Energiinfrastrukturen dimensioneras så att den i högre grad motsvarar den faktiska användningen i nya byggnader. Kontroll på i vilken utsträckning nya byggnaders faktiska energianvändning uppfyller kraven för lågenergibyggnader. Kontrollen innebär att nybyggnation med för hög energianvändningen kan uppfylla målsättningarna. Det blir lättare för entreprenörer att lämna anbud på projekt i Öresundsregionen. Det blir lättare för svenska och danska myndigheter att säkerställa att den nationella lagstiftningen och EU-direktiven följs. BAKGRUND TILL REKOMMENDATIONEN Kommunalt tillstånd till att bygga en byggnad ges BASERAT på energiberäkningarna. Undersökningar som gjorts av Energi Öresund visar dock att det finns en relativt stor skillnad mellan beräknad och faktisk energianvändningen, och att beräknad energianvändningen ofta är betydligt lägre än den verkliga. I Danmark ställs krav på energiberäkning under projekteringen men inga krav på uppföljande mätningar. Därför är den beräknade energianvändningen den enda information kommunen och energibolagen har att basera dimensioneringen av energiförsörjningen på. Om den faktiska energianvändningen för en byggnad eller ett stadsområde är högre än väntat kan det betyda att energiförsörjningen är feldimensionerad. I Sverige har kommunen rätt att kräva information om byggnadens energianvändning två år efter byggnaden tagits i bruk. Om faktisk 10 ANBEFALINGER

energianvändningen inte motsvarar beräknad kan kommunen kräva att byggherren förbättrar byggnaden, annars kan kommunen bötfälla byggherren. En ny utredning om Boverkets övervakande är under utarbetande: http://www.regeringen.se/sb/d/16817/a/228286. SÅ HÄR KOMMER VI I MÅL En gemensam politisk insats på båda sidor Öresund är viktig för att skapa mer energieffektiva byggnader där gemensamma standarder för energiberäkning ingår. de flesta människor idag har 23 grader (inte 20) inomhus kontor används längre än den rapporterade utnyttjandetiden folk öppnar fönster för ventilation i större utsträckning än nödvändigt. Därefter kan man utarbeta en gemensam beräkningsmetod som i större utsträckning säkerställer överensstämmelse mellan beräknad och faktisk användning. Det första steget mot gemensamma standarder för energiberäkning innebär svensk/dansk kunskapsdelning mellan byggbranschens olika intressenter, däribland myndigheterna. Det andra steget är att säkerställa att beräkningsmetoden också tar hänsyn till den inverkan användarnas beteende har på energianvändningen i byggnaden. Ex. att ENERGI ØRESUND 11

REKOMMENDATION 3: SPRIDA ANVÄNDNINGEN AV BYGGHERREDIALOGEN DEN GRÄNSREGIONALA MÅLSÄTTNINGEN Byggherredialogen är en metod som utvecklats av Malmö stad med syfte att förbättra samarbetet mellan kommunens förvaltningar och externa aktörer. Målsättningen med att sprida användningen av byggherredialogmetoden är att stödja ambitiösa avtal om energieffektivt byggande som kan leda till nya stadsområden med högre hållbarhetsnivå. Erfarenheterna av byggherredialogen bör delas gränsregionalt så att metoden kan optimeras för svenska och danska förhållanden. REKOMMENDATION Energi Öresund-projektet rekommenderar att byggherredialogmetoden sprids till fler kommuner för att främja lågenergibyggande och hållbara stadsområden. Rekommendationen gäller både byggande på kommunägd och privatägd mark. FÖRVÄNTADE EFFEKTER Ambitiösa avtal mellan kommunen och byggherrar om hållbarhetsinitiativ - inklusive energikrav. Nya stadsområden med högre hållbarhetsnivå. Bättre koordinering av byggfasen. Mer byggande på kortare tid. Gemensam hög kunskapsnivå hos byggandets parter. Resursbesparingar ex. genom gemensamma inköp. BAKGRUND TILL REKOMMENDATIONEN Malmö stad har i mer än 10 år haft ett nära samarbete med byggherrar kring stadsutveckling i stadsområden i Malmö stad. Samarbetet har fått titeln Byggherredialog. Malmö har genom en nära dialog med byggherrar bidragit till att sprida betydande kunskaper om hållbart byggande hos byggherrarna i kommunens byggprojekt. I Malmö fungerar byggherredialogen som ett forum för utbyte av idéer, kunskap och erfarenheter byggherrarna emellan och mellan kommunen och byggherrarna. Samarbetet bygger på Miljöbyggprogram SYD. Se www. miljobyggprogramsyd.se. När byggherrar bygger på kommunägd mark ställer kommunen krav på att de uppnår en av de tre ambitionsnivåerna för byggande, som samtliga har en högre hållbarhetsnivå än de statliga byggreglerna. Byggherredialogen utvecklades på förvaltningsnivå av stadsbyggnadskontoret i de inledande faserna. Det finns inget politiskt beslut om byggherredialog. Byggherrarna i Malmö är generellt positiva till byggherredialogen och det finns exempel på att byggherrar efterfrågar högre standarder för klimatkontrakt och särskilda kommunala initiativ, som ex. tankar för matrester till biogasproduktion. Många byggherrar uppger till Malmö stad att de vill delta i en liknande process igen. I Köpenhamns kommun finns ingen tradition av att samla flera byggherrar som ska bygga inom samma stadsutvecklingsområde. Kommunen håller istället s.k. stjernemøder med varje enskild byggherre och dennes konsulter kring det konkreta ärendet. En utmaning för Köpenhamns kommun är att marken i allmänhet är privatägd. Det innebär att kommunen inte kan ställa krav på deltagande i bygg- 12 ANBEFALINGER

herredialog på samma sätt som i Malmö, där stora områden är kommunägda. Dessutom har vissa områden, ex. Enghave Brygge, sålts i för stora enheter för att det ska vara meningsfullt att direkt överföra den svenska byggherredialogen. SÅ HÄR KOMMER VI I MÅL Öresundskommittén kan bidra till att sprida kunskapen om byggherredialogen. I Interreg-projektet Urban Transition Øresunds regi utarbetas det en svensk manual till byggherredialogen. Köpenhamns kommun håller i samarbete med Malmö stad på att utveckla en modell för byggherredialogen som är anpassad planeringsförhållandena i Köpenhamn. Öresundskommittén kan stödja spridningen av byggherredialogen genom att ex. bjuda in till arrangemang kring erfarenheterna med byggherredialogen och uppmuntra medlemsorganisationerna att använda metoden. I receptet för en lyckad byggherredialog ingår bl.a. följande: Alla byggherrar i ett helt stadsområde ska delta i dialogen. Flera byggherrar ska delta i dialogen samtidigt. I Malmö har man beslutat att varje enskilt kvarter ska byggas av flera byggherrar - vilket också leder till en varierad stadsmiljö. Ex. 25 m fasad per byggherre. Flera förvaltningar i kommunen ska delta och kommunen ska ha tydligt definierade gemensamma och relativt stabila mål. Byggherrarna och kommunen ska vara överens om gemensamma ambitioner och förpliktelser i området. Ärendebehandlingstiden ska minimeras. Byggherredialogen kan bestå av följande: Tematiska möten varje/varannan månad för både byggherrar och kommunala förvaltningar. En hållbarhetskoordinator utses för projektet. Koordinatorn bidrar till att säkerställa byggherrarna enkel tillgång till kommunens förvaltningar och ser till att byggherrarna sätter en ambitionsnivå de kan leva upp till. Finansieringen av koordinatorfunktionen delas lika mellan byggherrarna och kommunen. Undergrupper som ska lösa speciella utmaningar i samband med ex. avfallshantering, parkering och marknadsföring. Externa experter som inspiration för byggherrar och kommuner. Seminarier, föreläsningar och studieresor för att inspirera byggherrarna. ENERGI ØRESUND 13

REKOMMENDATION 4: PRIORITERING AV HOLISTISK ENERGIFÖRSÖRJNING DEN GRÄNSREGIONALA MÅLSÄTTNINGEN Ett minskat behov av energitillförseln till de nya byggnaderna innebär att kommunerna ska omprioritera energiförsörjningen. Det kan vara frestande att prioritera lokal energiförsörjning till de nya stadsområdena, men risken är att det inte tas hänsyn till det totala energisystemet i den lokala energiplaneringen och att detta resulterar i lösningar som ökar de totala koldioxidutsläppen. Den gränsregionala målsättningen är att kommunerna ska ha en holistisk metodik för planering av energiförsörjningen till nya stadsområden. Detta ska stödjas av politiska ramar som säkerställer tillgången på energidata, vilket är en förutsättning för att kommunerna ska kunna välja den mest optimala energiförsörjningen till nya stadsområden. REKOMMENDATION Energi Öresund-projektet rekommenderar politiker i Öresundsregionen att stödja tillgången till energidata som gör det möjligt för kommunerna att prioritera den samhällsekonomiskt och miljömässigt bästa försörjningslösningen för det totala energisystemet. FÖRVÄNTADE EFFEKTER Tillgängliga energidata stödjer kommunerna i valet av en energiförsörjning som säkerställer lågt koldioxidutsläpp i det totala nordiska elsystemet och i det lokala fjärrvärmeområdet. BAKGRUND TILL REKOMMENDATIONEN Val av energiförsörjning i Sverige och Danmark En rad nationella skillnader mellan Sverige och Danmark påverkar valet av energiförsörjningen i kommunerna: I Danmark planeras energiförsörjning utifrån ett naturligt monopol ( non-profit -principen), medan man i Sverige i betydligt högre utsträckning har avreglerat energisektorn så att privata aktörer och marknadspriser har avgörande betydelse för valet av energiförsörjning. Länderna har olika metoder för beräkning av bränsleallokeringen och därmed utsläpp mellan kraft och värme i kraftvärmeverken. I Danmark reglerar värmeförsörjningslagen det kommunala godkännandet av ny värmeförsörjning. Värmeförsörjningslagens syfte är att säkerställa den samhällsekonomiskt mest gynnsamma energiförsörjningen. Det innebär att kommunerna endast kan godkänna den samhällsekonomiskt bästa energiförsörjningen. Utöver den samhällsekonomiska kalkylen ska en ansökan om ett nytt försörjningsprojekt innehålla en beräkning av användarekonomin, företagsekonomin och miljöeffekterna. Samtliga dessa är parametrar som det tas hänsyn till när ny energiförsörjning utvärderas i danska kommuner. I Sverige förhindrar den nuvarande organisationen av värmesektorn kommunerna från att göra en samhällsekonomisk utvärdering av energiförsörjningen. Samhällsekonomiska analyser kommer att kräva att en oberoende instans genomför utvärderingarna konfidentiellt. Om denna rekommendation ska implementeras i hela Öresundsregionen krävs det att kommunerna genomför holistiska analyser av miljöeffekterna vid val av nya energilösningar. Alltså, analyser som tar hänsyn till konsekvenserna för det lokala och det nordiska energisystemet vid val av ny energiförsörjning. 14 ANBEFALINGER

Tillgänglighet av energidata i Sverige och Danmark I Sverige och Danmark betraktas de data som är nödvändiga för att göra samhällsekonomiska analyser som affärshemligheter. Men i Danmark är Energistyrelsens samhällsekonomiska beräkningsunderlag tillgängliga för allmänheten. Detta är nödvändigt för att göra det möjligt för kommunerna att uppfylla värmeförsörjningslagens krav på utvärdering av samhällsekonomiska och miljömässiga effekter av energianläggningar. A. inrätta en oberoende instans som får tillgång till data så att beräkningar kan göras B. ingå avtal med producenterna om att de levererar data som kan användas i forskningen och som inte äventyrar sekretessen för enskilda verks affärsverksamheter. I Sverige finns ingen statlig instans som säkerställer offentlig tillgång till data. Här är det markägarna/byggherrarna som avgör vilken energiförsörjning nya byggnader får. Valet av energiförsörjning görs i allmänhet med utgångspunkt i företags- eller användarekonomin för den nya energiförsörjningen. SÅ HÄR KOMMER VI I MÅL Politikerna i Öresundsregionen kan stödja holistisk utveckling av nya stadsområden som inte ökar produktionen av fossila bränslen på andra ställen i energisystemet genom att säkerställa tillgänglighet på data för el och värme. Öresundskommittén kan bidra genom att: 1. Non-profit innebär att fjärrvärmeföretag inte får ha överskott eller underskott i värmeproduktion. Eventuellt överskott eller underskott kommer därför att leda till lägre eller högre värmepriser för konsumenterna. ENERGI ØRESUND 15