GETASJÖKVARN-GETASJÖ Klass 2



Relevanta dokument
Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun. Getasjökvarn - Getasjö

GRIMMAGÄRDE Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken

ÖDEVATA Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 1 Ödevata

KLASATORPET Förslag Klass 1

Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun. Runnamåla

KLASATORPET Förslag Klass 1

RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3

SKUREBO Förslag Klass 3

Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun. Kårahult

KÅRAHULT Klass 2-3. Kårahult 2013

EKEBORYD Förslag Klass 2-3

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på

Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun. Skurebo

Karlshammar Mönsterås kommun, Fliseryds socken Byggår: 1917 och 1936

OMRÅDESBESTÄMMELSER OB 31

Hansta gård, gravfält och runstenar

Fogelstad. Läge. Fogelstad, Katrineholms kommun 73

KFN nov 2011 Sidan 1 av 9

Byggnadsminnesförklaring av Kista gård, Kista 1:2 och 1:3 Väddö socken, Norrtälje kommun

Inför planläggning av del av Agneshög 3:23, 3:41 samt Räkan 1

Ö6 Södra Röd. Bild nr 28. Södra Röd 2:2 Foto taget 1910 Fotopunkt B

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT

RESTAURERING AV MURAR PÅ HOLMS SÄTERI ÖVERLÄNNÄS SOCKEN, SOLLEFTEÅ KOMMUN

Antikvarisk förundersökning inför nybyggnation av fritidshusområde vid Kalhyttan 1:96 i Filipstad. Filipstads kommun, Värmlands län

Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun. Bussamåla

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SLUNGSÅS I GNOSJÖ KOMMUN

MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter. Utställningshandling för

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2

Smålandstorpet. År 1995 var Veimar och. som rustats från topp till tå


Motion till riksdagen 2015/16:1535 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Sten Bergheden (båda M) Snabbutredning av småskalig vattenkraft

FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ

Platsen för bastionen Gustavus Primus Då och nu

Värt att värna Kulltorps socken (delen Lanna)

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge

Naturvårdens intressen

Rekommendation för stängsling vid tre faunapassager för utter längs nya E4, region Mälardalen Johanna Arrendal & Per Blomkvist

8.9. Diarienummer: 10/0734 Ankomstdatum: Fastighetsadress: Kleva 205

Kanaljorden 2:1. Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland.

FORNLÄMNING ANGERED 13:1 & 56 Arkeologisk förundersökning, byggnadsminne

FINSPÅNG. Skedevi. Byggnadsinventering Del 4 av 4

En järnåldersgård vid Södra Lindhult söder om Örebro

Områdesbestämmelser för området vid Lovö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr

Bild 16: Gustavsbergs fabriker Vattenkvarnhjulet. Bild 17: Norra bruksgatorna - Grindstugatan.

Vård- och underhållsplan

BOSGÅRDSFALLET Renovering av en av dammvallarna

Kaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland.

7.5.7 Häckeberga, sydväst

arkeolog person som har till yrke att studera hur människor levde för mycket länge sedan

Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland

Vidön, Prästängsvägen, Udden

Från RAÄ. Lau kyrkas södra korportal. Foto Carl Fredrik Lundberg 1875.

Alnö gravkapell Alnö socken, Sundsvalls kommun

SVÄRDSLILJAN 1 Bygglov för ändrad användning av kontor/industribyggnad till bostäder och nybyggnad av 2 flerbostadshus samt installation av eldstad

Bjuröklubbs kapell, Skellefteå kommun, Västerbottens län

Program för Kv. Landstinget 3 och 5 m fl

Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004

MALMEN HUS 19 MALMSLÄTT KÄRNA SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN MARIE HAGSTEN

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/ :R 14 april 2009

Kilanda. Bebyggelsen:

Viksjö gård (35) Beskrivning. Motiv för bevarande. Gällande bestämmelser och rekommendationer. Förslag till åtgärder. Kulturmiljöplan för Järfälla 65

Domherren 18. Fornlämning 93, Kalmar stad, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk förundersökning 2001

Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem

DETALJPLAN FÖR DJULÖ SKOLA OMFATTANDE FASTIGHETERNA DJULÖ 1:172 M.FL., KATRINEHOLMS KOMMUN

Fristad på kartorna. Karta ägomätning 1650

LOVÖNS SENTIDA KULTURHISTORISKA UTVECKLING

2 Karaktärisering av kapellanläggningen

Regler vid fördelning av landskapsregeringens restaureringsbidrag

YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län

Svensgård, Å 3:2, Jättendals socken, Nordanstigs kommun. Svensgård. Mangårdsbyggnaden från 1870-tal. Foto: H-E Hansson. SKYDDSBESTÄMMELSER

C U R M A N S V l L L O R Byggnadsminne, fastigheten Kyrkvik 3:1 Lysekils kommun. Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt

Nedan en bild från då Kishult torpmärktes (Kishult var ju dock inget torp )

Ljusterö golfbana STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Kjell Andersson. Arkeologisk utredning

Nyexploateringen drivs som ett samverkansprojekt där både kommunen, Arvidsjaurhem och privata fastighetsägare berörs.

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3

Laila Eliasson. Rapport över arkeologisk inventering på fastighet Saxnäs 1:37, Vilhelmina sn

SOLNA STAD 1 (9) Stadsbyggnadsförvaltningen Caroline Novak SBN 2010:1430. inom stadsdelarna Skytteholm och Hagalund, upprättad i juni 2012

Sammanträdesdatum

Nedan gamle Ramens stuga

3. Skiss i skala 1:1000. Visar gång- och cykelbron från sidan. 1. Skiss i skala 1:500. Visar miljön på kajen från sidan.

byggnadsvård Toresunds kyrka Antikvarisk medverkan Anläggande av grusgång och trappa på kyrkogården

Besök oss på bastad.se VANDRINGSLEDER. Året runt i Båstad. VAR: Centrala Båstad PARKERING: Båstad torg

Från Lillå till Munkgata

Plandata Den aktuella fastigheten Stranden 19:7 är belägen på Hantverkaregatan 8, ca 400 m sydväst om Mora kyrka och omfattar ca 0,1 ha.

HIMMELSTORPSGÅRDEN, HIMMELSTORP NR 1 KRAPPERUP 19:1

Lilla Hultet. Ombyggnad av bostadshus inom Strömsholms naturreservat. Antikvarisk kontroll. Strömsholm 8:1 Kolbäck socken Västmanland.

(10) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen. Byggnadsminnen. Ändring och hävande (3 kap )

DOM meddelad i Stockholm

TÖRINGE 7:40 (f d Vinbygården) Falkenbergs kommun

Riksintresse för kulturmiljövården. Hjälmare kanal (D8) KUNSKAPSUNDERLAG 2014 ( )

Övergiven gård i Uggledal, Askim

marie-louise aaröe, Frilansjournalist

Designdialog Tullkammarkajen Workshop 2. Grupparbete BILDPROTOKOLL. Designdialog Tullkammarkajen Workshop

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

11. VINBERGS KYRKBY OCH SAMHÄLLE

1 Följande vägar som inte är enskilda i Värmlands län ska tillhöra bärighetsklass 2 (BK2) på följande sträckor.

Detaljplan för nytt scenhus för Cirkus vid Hazeliusbacken remiss från stadsbyggnadskontoret

Va-nämnden gör följande bedömning.

Kungsväg och gårdstomt i Hemsjö socken, Alingsås kommun

E6 Bohuslän E E6 Bohuslän 2004

Transkript:

GETASJÖKVARN-GETASJÖ Klass 2 Lyckebyån som resurs: Kvarnplats sedan medeltiden, vilket också hörs i namnet. Berättelserna: För Moberg var gården i Getsjökvarn förebild i romanen Rid i natt. Myter kring galgeken i Getsjö. Moberg bodde själv en period i torpet söder om Getsjösjön. Getasjökvarn 2013 Vattnets väg har i grunden samma sträckning idag som på 1600-talet. Broläget vid kraftstationen har funnits minst sedan 1600-talet, liksom den bro som går över den västra åfåran. De olika generationerna sågar, kraftstationer och kvarnar är dock borta, och kvar finns både murade och gjutna rännor samt en byggnad som troligen är uppförd i slutet av 1800-talet som kvarn, men ombyggd i början av 1900-talet till elektricitetsverk / kraftstation. Kraftstationen är i drift och förvaltas av Emmaboda energi. Byggnaden i sig är timrad, falumålad med vita detaljer och välbevarad i äldre stil. Mitt emot finns en liten 1

ekonomibyggnad/ladugård kvar. Strax sydväst om kraftstationen finns också en liten bevarad stenkällare som ett minnesmärke från den tid då många fler byggnader och verksamheter fanns här. Söder om kvarnen ligger dels en liten nedlagd industrianläggning (snickeri?) med bostadshus från 1960-talet, dels en äldre mangårdsbyggnad med ladugård, båda i dåligt skick. Här finns även den stora herrgårdsliknande mangårdsbyggnaden. KOMPLETTERAS Vid sjön Getasjö finns en gård där boningshuset brunnit och ersatts med modern villa. Den äldre ladugården finns dock kvar. En bit härifrån ligger också ett torp, där Vilhelm Moberg bodde under den period i 20-årsåldern då han arbetade som skogsarbetare. På en åker norr om Getasjö finns också ett odlingsröse med stora träd. Det var här som galgeken enligt hörsägen stod. Det finns också en liten stensatt håla där, som enligt sägen i trakten var fångkista för de som skulle hängas. Historik Platsen har lång kontinuitet. Den äldsta kartan är från 1699 och det äldsta skriftliga belägget för att Getsjökvarn finns från 1545, vilket ger en fingervisning om att kvarn kan ha funnits här troligen sedan 1400-talet. Vattenfårorna är till stora delar desamma idag som på 1600-talet. Dammarna fanns inte på 1600-talet, utan har tillkommit efterhand som man byggde större sågar/kvarnar/kraftstationer. Den östra av de två dammarna fanns i alla fall på 1830-talet. Parallellt med Lyckebyån väster om denna plats går den gamla landsvägen mellan Stockholm och Karskrona, anlagd på 1680-talet. Öster om denna plats går en annan generation väg också i nord-sydlig riktning, nära Lyckebyån. Flera andra platser längs sträckan har länge utnyttjat Lyckebyåns fallhöjd till kraftutvinning för olika funktioner. Den första kvarnen kompletterades med en såg 1820. Allt brann ner 1857 men byggdes upp igen i utökat skick. I början av 1900-talet byggdes kvarnen, som nämnts, om till elektricitetsverk, kraftstation. Kvarnbostaden som drabbats av hussvamp revs i början av 200-talet. Den herrgårdslika mangårdsbyggnaden uppfördes på 1850-talet KOMPLETTERAS. På 1900- talet har den använts av Hvita Korset som förlossningshem med barnsköterskeutbildning, därefter Sjökvarns herrgårdspensionat, särskilt för jakt- och fiskeintresserade, fram till 1940- talet. I dag är den privatbostad. Det finns flera myter och sägner kring Getasjökvarn och Getasjö. Några finns nedtecknade i Vilhelm Mobergs romaner, som t ex Rid i natt. Moberg fick inspiration från herrgården i Getasjökvarn. En av berättelserna handlar om en galgeken KOMPLETTERAS Betydelsefulla karaktärsdrag, områden och objekt: Den gamla kvarnen/kraftstationen uppförd med traditionell byggteknik, färger och material. Dammanläggningarna, rännorna (gjutna och stensatta) och resterna av de gamla anläggningarna (gråsten och gjutet) i vattnet. Broarna och rester av stenvalv under betonggjutning. 2

Vägen sträckning genom kärnområdet. Bevarad stenkällare Herrgården KOMPLETTERAS Stenröset med galgeken i öppen åkermark, norr om Getasjön. Rekommendationer och förslag till skydd Inom huvudområdet bör hänsyn tas till områdets kulturhistoriska värden vid planläggning och i lovgivning. Vid behov av mer omfattande förändringar inom området bör antikvarisk förundersökning först fastställa vad, hur och var åtgärder bäst görs. Skyddsåtgärder som inte är traditionella material kan användas (t ex plåttak). Nybyggnader och tillbyggnader bör anpassas till områdenas kulturmiljö vad gäller placering, skala, material och färgsättning. Bebyggelse inom kärnområdet bör betraktas som särskilt värdefulla enligt Plan- och bygglagen. Husägarna bör informeras om detta och om vad det innebär. Dessa hus bör inte rivas, och inte byggas om utan särskilda antikvariska hänsyn, samt underhållas så att de särskilda värdena bevaras. Landskapsvårdande åtgärder bör ske regelbundet i nära anslutning till byggnader, broar och kanaler. Gamla vägar inom huvudområdet bör värnas vad gäller sträckning, bredd och detaljer som hör vägmiljön till. Röset och spåren av en eventuell stenkista där galgeken ska ha legat bör inte förändras, och åkern runt hållas öppen. Träden runt eken bör dock röjas, efter samråd med sakkunnig. 3

Kraftstationen (Åby 1:8) och en ladugård (Åby 1:13). Kraftstationen från bron söder om. 4

De äldre stensatta kanalerna finns kvar och har kompletterats med cementgjutna kanter på 1900-talet. Spår av sågen finns kvar i vattenrännan. I rännan och bron finns både gjutna partier och delar av äldre stensatta partier. Bron precis söder om kraftstationen är valvslagen, men senare cementerad ovanpå. 5

En bevarad stenkällare finns också i kärnområdet (Åby 1:8). BILDER DEN STORA MANGÅRDSBYGGANDEN SAKNAS. (Getasjö 1:20) Den mytomspunna galgeken växer i ett odlingsröse på en åker intill Getasjön (Getasjö 1:1). 6

Mangårdsbyggnaden på Getasjö gård (Getasjö 1:3) har brunnit och ersatts med en modern villa. Ladugården med körramp i sten finns kvar (Getasjö 1:1). 7