KAMERAÖVERVAKNING I BOSTADSOMRÅDE - HUR UPPLEVS DET BLAND BOENDE OCH VERKSAMMA I OMRÅDET? SARA NORDQVIST Examensarbete i Kriminologi Malmö universitet 15 hp Hälsa och samhälle Kriminologiprogrammet 205 06 Malmö Maj 2018
KAMERAÖVERVAKNING I BOSTADSOMRÅDE - HUR UPPLEVS DET AV BOENDE OCH VERKSAMMA I OMRÅDET? SARA NORDQVIST Nordqvist, S. Kameraövervakning i bostadsområde - Hur upplevs det av boende och verksamma i området? Examensarbete i Kriminologi 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Kriminologi, 2018. Södra Sofielund/Seved är ett av de särskilt utsatta områdena Polisen har listat i sin rapport om utsatta områden i Sverige. En del i arbetet för att minska brottsligheten och öka tryggheten i området var att installera polisiär kameraövervakning. Detta har varit igång sedan 2015 och pågår fortfarande. Syftet med denna studie är att undersöka hur boende, verksamma och fastighetsägare i Södra Sofielund/Seved upplever och uppfattar kameraövervakningen. Föreliggande studie är genomförd via kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Urvalet har skett genom ett bekvämlighets- och snöbollsurval för att relevanta deltagande intervjupersoner ska komma till tals. Kunskapsläget kring polisiär kameraövervakning är både omfattande men saknar samtidigt viktiga aspekter, som vilken upplevelse individer har när kameraövervakning sker i ett bostadsområde och inte på allmänna platser som är mer generella, exempelvis ett torg. Resultaten i studien visade att boende, verksamma och fastighetsägare främst var positivt inställda och upplevde att övervakningen hade en viss effekt på brottsligheten. Däremot var de mindre säkra på att kameraövervakningen skulle påverkat förändringen av den upplevda trygghetskänslan i området utan det trodde intervjupersonerna vara till följd av andra trygghetsskapande åtgärder. Eftersom kameraövervakning är ett verktyg som Polisen använder sig av mer och mer är det viktigt att forskningen fortsätter undersöka upplevelser från medborgarna så att Polisens arbete ständigt kan utvecklas och förbättras. Nyckelord: Brottsförebyggande, CCTV, integritet, kameraövervakning, kvalitativ, trygghetsskapande 1
CAMERA SURVELLIANCE IN RESIDENTIAL AREAS - THE NEIGHBORHOOD EXPERIENCE SARA NORDQVIST Nordqvist, S. Camera survelliance in Residential areas -The Neighborhood experience. Degree project in Criminology 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Criminology, 2018. Södra Sofielund/Seved is one of the particularly vulnerable areas the swedish police have listed in their report on vulnerable areas in Sweden. Part of the improvement work to reducing crime and decrease the fear of crime in the area was to install police camera surveillance. This has been running since 2015 and is still ongoing. The aim of this study is to investigate how residents, business- and property owners in Södra Sofielund/Seved experience and perceive camera surveillance. The present study is conducted through qualitative approaches with semistructured interviews. The selection of participants has been made through a convenience and snowball surgeon to enable relevant participating interviewees to describe their experiences. The knowledge of camera surveillance is both extensive but at the same time lacks important aspects, such as the experience individuals have when camera surveillance takes place in a residential area and not in public places that are more general, such as the townsquare. The results in the study showed that residentials, business- and property owners were primarily positive and experienced that the surveillance had a certain impact on crime. On the other hand, they were less sure that camera surveillance had affect the change in the perceived fear of crime in the area, instead the interviewees believed it to be due to other security-creating measures. As camera surveillance is a tool that the police use more and more, it is important that research continues to investigate the experiences of citizens so that police work can constantly be developed and improved. Keywords: CCTV, crime prevention, camera survelliance, fear of crime, integrity, qualitative 2
FÖRORD Jag vill rikta ett stort tack till Anna-Karin Ivert och Karl Kronkvist på Malmö Universitet för att ni frågade om jag ville vara delaktig i ert forskningsprojekt. Ett särskilt tack till Karl för all din handledning och hjälp under arbetets gång. Utan deltagande intervjupersoner och grindvakt hade studien inte gått att genomföra, ett stort tack för ert bidrag. Sara Nordqvist, 2018-05-29 3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 5 Syfte & frågeställningar 6 Avgränsningar 7 Begreppsdefinition 7 BAKGRUND 8 Kameraövervakning i Södra Sofielund/Seved 8 Teoretiskt ramverk 10 TIDIGARE FORSKNING 12 Brottsförebyggande effekt 12 Effekter på otrygghet/integritet 14 Användning av inspelat material 15 METOD 15 Urval 16 Tillvägagångssätt 17 Analysmetod 18 Forskningsetiska överväganden 20 RESULTAT 22 Uppfattning om polisiär kameraövervakning 22 Intrång på människors integritet 23 Skillnad i upplevd trygghet 23 Upplevda effekter av polisens kameraövervakning 25 Polisnärvaro före/efter installation av övervakning 26 DISKUSSION 27 Resultatdiskussion 27 Metoddiskussion 30 SLUTSATS 34 Rekommendationer för framtida forskning 34 REFERENSER 35 BILAGOR 38 4
INLEDNING I Sverige finns det en lista från Polisen med 23 områden som anses vara särskilt utsatta (Polisen 2017). Ett utsatt område är en geografiskt avgränsad del som definieras av låg socioekonomisk status där det är en tydlig nivå av kriminell aktivitet i den sociala kontexten (a.a.). De kriminella nätverken som finns i området påverkar och styr det lokala samhället i så hög grad att det inverkar på människors trygghet och polisens förmåga att ingripa och utreda. Vid särskilt utsatta områden anses problematiken vara så djup att lokalinvånarna följer de kriminellas regler och inte vågar ställa upp för att vittna vid rättsfall (a.a.). Polisen har stora problem med att fullborda sin uppgift att gripa och lagföra individer då ingen har vågat anmäla eller vittna. Fyra av Sveriges särskilt utsatta områden ligger i Malmö, inklusive Södra Sofielund/Seved som är det området som undersöks i den här studien. De övriga tre områdena är delar av Rosengård, Nydala/Hermodsdal samt Lindängen (a.a.). Seved som ligger i Södra Sofielund har länge kämpat mot ovanstående nämnda problem. Sedan år 2015 har det genomförts en satsning i området med aktiv polisiär kameraövervakning längs med de mest brottsdrabbade gatustråken vilket är studiens huvudsakliga fokus. Figur 1. Delområdet Södra Sofielunds placering i Malmö samt vilket område i Södra Sofielund som studien fokuserar på. 5
Kameraövervakning har länge varit ett omdiskuterat ämne. Det som främst diskuteras är huruvida det gör intrång på människor privatliv eller om dess effekt på kriminalitet och trygghetsskapandet väger över integritetsansvaret staten har (Dubbeld 2004; Brå 2009). Det som skiljer sig åt mellan hur kameraövervakning sett ut tidigare och kameraövervakningen i det här fallet är att det sker i ett bostadsområde. Det finns mycket forskning kring kameraövervakningens effekter på kriminalitet och dess påverkan på upplevd trygghet. Resultaten av polisiär kameraövervakning visar dock både goda och svaga brottsförebyggande effekter, vilket gör det svårt att uttala sig, och befintlig forskning berör företrädesvis andra typer av offentliga platser, exempelvis torg (Piza 2018; Brå 2009; Gerell 2016). I Brå (2015) visade det sig att på platser i Stockholm där kameraövervakning har använts av polisen så upplevde medborgarna samma nivå av otrygghet som de gjorde före kamerorna. När det gäller övervakningskameror som brottsförebyggande åtgärd i ett bostadsområde så finns det begränsat med forskning, ännu mindre riktat mot Sverige (Brå 2009; Gerell 2016). Detta är en viktig aspekt då det inte är säkert att polisiär kameraövervakning har liknande effekter i ett bostadsområde som på andra typer av allmänna platser eftersom kontexterna ser annorlunda ut. Det finns många perspektiv kvar att undersöka kring övervakningskameror då det råder tvivel om de verkligen har en god effekt på minskad brottslighet och ökad upplevd trygghet i samhället eller inte (Piza 2018). Mycket av utfallet beror på vad forskaren väljer att fokusera på. Det vanligaste tillvägagångsättet att undersöka polisiär kameraövervakning är vilka effekter det har på brottslighet och hur starka dessa är via kvantitativa metoder (Piza 2018; Lippert 2009; Welsh & Farrington 2009; Brå 2009). I den här studien genomförs undersökningen kvalitativt för att få en djupare förståelse kring vad berörda individer anser om kameraövervakning som något positivt eller negativt i avseende på brottsligheten och den upplevda tryggheten. Föreliggande studie är en del av ett forskningsprojekt Malmö Universitet driver med fokus på Södra Sofielund och främst Seved. Mer information kring forskningsprojektet presenteras i studiens bakgrund. Ett av de viktigaste skälen för att genomföra studier på kameraövervakning är att det finns begränsad mängd litteratur med inriktning på övervakning som sker i bostadsområden. Det finns inte heller mycket forskning för hur kameraövervakningens inverkan på samhällsmedborgarna ser ut. Då det finns en debatt kring kamerornas intrång på människors integritet så behövs det fler studier som undersöker vad boende och verksamma medborgare i kameraövervakade områden känner kring att det övervakas. Inte förrän man får djupgående svar på det så blir debatten möjlig att avsluta. Samhällsdebatter är viktiga i utvecklandet av ett bra samhällsklimat för alla, men det finns också gränser då en debatt behöver komma fram till något konkret istället för att fastna på samma punkt. Denna studie ger bredare förståelse kring hur kameraövervakning i ett bostadsområde påverkar de boende och verksamma i området. Då polisiär kameraövervakning även sker i flera särskilt utsatta områden i Sverige medför studiens resultat bra underlag för framtida beslut om fortsatt alternativt utökad kameraövervakning i dessa områden. Syfte & frågeställningar Syftet med föreliggande projekt är att undersöka kameraövervakningens effekter utifrån upplevelser hos individer som bor eller är verksamma i området. Det är av 6
särskilt intresse att undersöka vilken påverkan kameraövervakningen har haft för den upplevda tryggheten bland boende och verksamma i Södra Sofielund samt i vilken utsträckning kameraövervakningen upplevs integritetskränkande. Studien ska undersöka intervjupersonernas uppfattningar kring kameraövervakningen i Södra Sofielund, om det upplevs ha haft brottsförebyggande effekt, i så fall vilka och på vilket sätt dessa förmodas bero på kameraövervakningens existens. Följande frågeställningar kommer att besvaras inom ramen för studien: - I vilken utsträckning upplever boende och verksamma i Södra Sofielund/Seved att kameraövervakningen påverkar den personliga integriteten och den lokala trygghetsupplevelsen? - Upplever boende och verksamma i Södra Sofielund/Seved att kameraövervakningen har haft en effekt på lokala ordningsstörningar och brottslighet? Avgränsningar Avsikten är att frågeställningarna ska diskuteras specifikt i relation till Södra Sofielund men också mer generellt för att få en bredare bild av intervjupersonernas uppfattningar om kameraövervakning och deras förväntningar kring effekterna av den här typen av insats. Studien ämnar inte besvara huruvida polisens kameraövervakning i Södra Sofielund har haft effekt på anmäld brottslighet utan fokus kommer endast ligga på upplevda effekter utifrån de boendes och verksammas uppfattning. Informanterna kommer endast bestå av individer som har kunskap om Södra Sofielund vid tidpunkter både med och utan kameraövervakning. Begreppsdefinition Upplevd trygghet är ett begrepp som är svårt att definiera eftersom det är individuellt, och för personliga upplevelser är det nästintill omöjligt att skriva referensramar som gäller för alla individer (Gill, Bryan & Allen 2007). Normalt sett brukar studier diskutera upplevd otrygghet, men då är det fokus på olika delar, bland annat oro för att utsättas för brott och en allmän rädsla som inte riktigt går att förklara (Williams, McShane & Akers 2000). I denna studie innebär upplevd trygghet hur boende och verksamma upplever omgivningen i sitt område i nuläget jämfört med innan kameraövervakningen fanns, huruvida deras vardags- eller arbetsrutiner förändrats till följd av kameraövervakningen och hur de upplever den upplevda tryggheten bland befolkningen i området. Polisiär kameraövervakning är en brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärd som polisen använder sig av på allmänna platser, exempelvis torg eller gatustråk (Statens offentliga utredningar 2017:15). För att Polisen ska ha anledning att sätta upp kameror istället för andra åtgärder är ett kriterium att platsen eller området är hårt utsatt för en eller flera typer av kriminalitet (a.a.). På engelska pratar man om CCTV vilket är en förkortning på closed-circuit television som är namnet på övervakningssystemet (Lippert 2009). Fortsättningsvis kan både begreppet polisiär kameraövervakning samt CCTV användas men de syftar på samma sak i denna studie. 7
BAKGRUND Det forskningsprojekt denna studie ingår i, ämnar undersöka vilka effekter arbetet som Fastighetsägare Sofielund 1 med flera drivit i Södra Sofielund/Seved har haft. Mycket åtgärder och aktiviteter har genomförts i området för att förbättra området som helhet, göra Södra Sofielund/Seved mer attraktivt men också tryggare för de som bor där (Kronkvist & Ivert 2017). Det började med att fastighetsägare gick samman och startade gruppen Fastighetsägare Sofielund. Det kallas också BID Sofielund och består av fastighetsägare, kommunen och andra lokala aktörer och föreningar i området. Tillsammans har de implementerat en rad förbättringar, exempel på dessa är polisiär kameraövervakning, trygghetsvandringar och bättre skötsel av allmänna ytor (a.a.). Forskningsprojektet ska alltså undersöka om det har haft en brottsförebyggande och trygghetsskapande effekt och särskilt fokus ska vara på den polisiära kameraövervakningen i området och dess upplevda effekter utifrån olika perspektiv. Det är här studentens studie ingår, att undersöka ett av dessa perspektiv, vilket är hur boende och verksamma i Södra Sofielund/Seved upplever kameraövervakningen i området. Andra perspektiv, exempelvis polisens uppfattning om deras kameraövervakning, ska undersökas i det stora forskningsprojektet. Kameraövervakningen i Södra Sofielund/Seved Syftet med polisiär kameraövervakning är främst att förebygga och förhindra brott men också avbryta pågående brottslighet och medföra större möjlighet att lagföra kriminella genom säkrare bevisning (Statens offentliga utredningar 2017:15; Länsstyrelsen 2016). Villkoren är däremot lite annorlunda än syftet för kameraövervakning. Eftersom övervakningen sker i ett bostadsområde bör det inte finnas någon privatbostad med i kamerornas synfält (KöL 2013:460). Dock får kamerorna vara igång dygnets alla timmar samt spela in med bild, däremot får ingen ljudupptagning ske och inte heller någon form av avlyssning. För att övervakningen inte ska göra för stort intrång på de boendes integritet måste det finnas en tydlig märkning eller information förmedlad om att kamerorna finns, vart de sitter samt vem som använder sig av dem (Länsstyrelsen 2016; Statens offentliga utredningar 2017:55). Polisen får enbart spara det inspelade materialet i två månader efter inspelningstillfälle enligt kameraövervakningslagen (2013:460). Värt att tillägga är att en reviderad version av dagens kameraövervakningslag kommer att börja gälla från och med 1 augusti 2018 med nya regler (Datainspektionen 2018). I skrivande stund är det dock fortfarande KöL (2013:460) som gäller och är den studien utgår från. Beslutet och tillståndet för att Polisen fick installera kameraövervakning i Södra Sofielund kom eftersom de förväntade effekterna av övervakningen var större, än vad risken för intrång på individers integritet var (Länsstyrelsen 2015). Detta var dock något som blev omdebatterat och ifrågasatt av både politiker och länsstyrelsen till en början (Davidsson 2016). En del menade att polisiär kameraövervakning dagtid i ett bostadsområde var alldeles för integritetskränkande för att bortse ifrån. Samtidigt menade andra, inklusive Polisen, att trygghetsskapandet och förebyggandet av brott övervakningen skulle tänkas medföra översteg ansvaret gentemot individers integritet. Till slut fick 1 Fastighetsägare Sofielund är en fastighetsägareförening där de arbetar för att förbättra området generellt men har också mycket fokus på att minska brottsligheten (Kronkvist & Ivert 2017). 8
förvaltningsrätten i Malmö besluta över Länsstyrelsen och dela ut tillstånd till Polisen att sätta upp övervakningskameror på utvalda platser (Davidsson 2016). Förvaltningsrätten hänvisade till överviktsprincipen som regleras i kameraövervakningslagen (2013:460) och fastställer att om övervakningen behövs för att förhindra, förebygga eller avbryta brottslighet så ska ett tillstånd utfärdas, även då det är emot individers integritetsrätt. Sevedsplan drabbades extra hårt av ordningsstörningar och kriminalitet när fyra övervakningskameror sattes upp på närliggande gator i Södra Sofielund (Davidsson 2016). Den narkotikaförsäljning och de gäng som uppehöll sig på dessa övervakade gator innan kamerorna sattes upp flyttade sig till Sevedsplan. Detta bidrog till att verksamma och boende vid Sevedsplan samt polisen uppmärksammade problemet och bad om ytterligare en kamera som även inkluderade övervakning över Sevedsplan (a.a.). Därefter togs beslutet att en femte kamera behövdes för att få bukt med de stora problem som de verksamma och boende upplevde fanns trots det faktum att det är väldigt ovanligt att ett område får så mycket kameraövervakning med tanke på invånarnas integritet (a.a.). Integriteten är den del av övervakningsdebatten som blivit mest omdiskuterad. Somliga menar att ansvar för individers integritet inte får negligeras medan andra menar att individers integritet får backa några steg för att möjliggöra ett bättre samhällsklimat för alla invånare (Dubbeld 2004; Brå 2009). I regeringsutskottets utredning SOU 2017:15 (s. 16) står följande om integritetsaspekten vid kameraövervakning Om en människa av en ren tillfällighet kan hamna i kamerans blickfång så anses inte det vara personbevakning.. Dock är detta något som tillämpas på allmänna platser och även om övervakningskamerorna täcker allmänna ytor så är det i detta specifika fall ett bostadsområde. Boende och verksamma i området rör sig mer och oftare i kamerornas synfält än vad individer som befinner sig på allmänna platser, som till exempel Stortorget i Malmö, gör. Därför är det svårare att anse att samtliga personer som filmas i Södra Sofielund och på Sevedsplan befinner sig där av en ren tillfällighet. Integritetsdebatten finns också i vetenskapliga rapporter och studier. Dubbeld (2004) menar i sin studie att även om de flesta av befolkningen inte upplever det som intrång på integriteten så är det fel att vi straffas i form av statlig kontroll för att kunna förebygga brott. Hon anser inte att det finns tillräckligt med evidensbaserat stöd för att prioritera kameraövervakning. Om kameraövervakningen ändå inte kan bevisas vara effektivt för brottsreducering och ökad trygghet så anser även Sheldon (2011) i sin studie att det är onödigt att lägga resurser på något som enbart stör individers privatliv. I vissa länder är risken är också stor att polisiär kameraövervakning används på fel sätt och ju mer tekniken utvecklas desto mer av icke-kriminella medborgare visas (Sheldon 2011). I en rapport från Länsstyrelsen (2016) samt regeringens nationella brottsförebyggande program (Justitiedepartementet 2016/2017:126) Tillsammans mot brott så nämner man just vikten av att människor ska få välja själva om de ska övervakas eller inte. Det innebär att de måste få reda på att kameraövervakning finns så att de kan veta vem som är ansvarig och vad syftet med övervakningen är. Därför finns kravet att det måste finnas skyltning om kameraövervakning när det sker mot allmänna platser (a.a.). Nackdelen är att Länsstyrelsen (2016) enligt sin rapport upptäckte att skyltningen var bristfällig på många platser där kameraövervakning fanns runtom i Sverige. Men för att återkoppla till 9
Dubbeld s (2004) påstående så visar en opinionsundersökning genomförd av LUSAX på Lunds Universitet att två tredjedelar av respondenterna var positiva och ansåg att om kameraövervakning fanns i deras bostadsområde skulle det inte vara något som inkräktade på deras personliga integritet. Dock är det svårt att förlita sig på dessa siffror eftersom det inte framgår om respondenterna som svarat faktiskt har upplevt kameraövervakning i sina bostadsområde. Samtidigt nämns det att 80 procent av de 1000 som medverkade, ansåg och trodde att övervakningskameror har en god effekt mot kriminalitet. Andra hävdar att effekterna från kameraövervakning på allmänna platser är för små för att negligera individers privata liv (Dubbeld 2004; Lahtinen 2018). Teoretiskt ramverk Kameraövervakning kan kopplas till flera olika kriminologiska teorier varav en av dessa är rutinaktivititetsteorin. Enligt rutinaktivitetsteorin skapar samhällets rutiner både på makro- och mikronivå möjligheter för gärningspersoner att begå brottsliga handlingar (Felson & Boba 2010). En individs rutinaktiviteter anses avgöra var och när denne befinner sig på olika platser, och på det sättet öppnas olika möjligheter för brott beroende på tid och plats. För att brott ska begås krävs det enligt rutinaktivitetsteorin att det finns en motiverad gärningsperson, ett mål samt avsaknad av kapabla väktare (a.a.). Beroende på hur ens rutinaktiviteter ser ut behöver dessa tre faktorer stämma överens för att individer ska begå en brottslig handling, exempelvis att sälja narkotika. Det är alltså vilken typ av frestelse som finns, hur möjligheten ser ut och om det finns någon yttre kontroll eller inte som avgör, och därför är det i teorin positivt att placera ut övervakningskameror. Utifrån en makronivå så har kameraövervakningens tekniska utveckling ökat möjligheten att på mikronivå ha kapabla väktare dygnet runt utan att behöva placera poliser i varje gatuhörn (Cohen & Felson 1979). Så i teorin bör kameraövervakningen hindra individer från att begå brott även om de är motiverade och ett önskvärt mål finns på plats. Men då gäller det också som tidigare nämnts att det är tydligt att kameraövervakningen finns där. Enligt Brå (2007) ämnar kameraövervakningen leda till att risken för att bli upptäckt ökar vilket både kan kopplas till rationella val teorin och Wikströms situationella handlingsteori. Rationella val teorin menar att gärningspersoner alltid gör ett rationellt val där de mäter för- och nackdelar med sina handlingsalternativ (Cornish & Clarke 2014). Vid val av en kriminell handling väger man nackdelar och fördelar mot varandra, det vill säga hur stor den potentiella belöningen är mot den uppfattade risken. Med kameraövervakning innebär det en ökad risk för upptäckt vilket blir en avskräckning för gärningspersoner som då behöver tänka annorlunda i sitt rationella val. Ju högre risken är att man blir tagen desto mindre blir belöningen i jämförelse mot möjligt straff (a.a.). Situationella handlingsteorin härstammar från de flesta klassiska kriminologiska teorier, även från rutinaktivitetsteorin och rationella valteorin. Denna går också att använda sig av för att förklara varför polisiär kameraövervakning torde fungera brottsförebyggande och trygghetsskapande. Wikströms menar med sin situationella handlingsteori att en individs brottsbenägenhet påverkas av dess moral samt förmåga att utöva självkontroll (Wikström 2010). Individens benägenhet i interaktion med miljön avgör om individen uppfattar situationen som en brottsmöjlighet eller inte. Om kameraövervakningen leder till färre upplevda brottstillfällen kan detta leda till att området blir lugnare, vilket i sin tur kan minska de kriminogena miljöerna ytterligare. Färre kontexter som triggar eller 10
frestar brottsbenägna individer och fler människor som är ute och rör sig i sina bostadsområde kan leda till att tryggheten ökar bland de boende och verksamma (Wikström 2010). Trots att kameraövervakningen inte nödvändigtvis kopplas direkt till vissa effekter så finns stora möjligheter att det bidrar till en förbättring i brottsligheten som i sin tur påverkar fler avseenden så som den upplevda tryggheten, färre ordningsstörningar samt bättre informell social kontroll (Wikström & Dolmén 2001). Människors otrygghet påverkas i hög grad av vilka sociala och fysiska ordningsstörningar det finns i ett område (Wilson & Kelling 1982). Utifrån teorin broken windows leder dessa ordningsstörningar till att människor uppfattar området, beroende på vilken problemnivå som finns, som en plats där få bryr sig om vad som sker. Fysiska ordningsstörningar så som nedskräpning, klotter och skadegörelse bidrar till att förbipasserande samt lokalbefolkningen upplever att det inte är någon som sköter området och att det inte blir några märkbara konsekvenser av dessa aktiviteter (a.a.). Detta i sin tur lockar till sig ungdomsgäng som får umgås och göra vad de känner för utan att bli tillsagda och kriminella ser möjligheter att sköta sina ärenden ostört i området. Samtidigt som sociala ordningsstörningar uppkommer, försvinner de medborgare som har råd till lugnare områden, vilket innebär att den informella sociala kontrollen inte längre finns kvar på samma sätt. Befolkningen som bor och arbetar i området får möta de fysiska och sociala ordningsstörningarna varje dag. Den upplevda otryggheten och oron för att utsättas för brott ökar ju mer området förfaller och desto mer grepp om området de kriminella får. Enligt broken windows går detta att förhindra eller arbeta bort genom att få bort dessa ordningsstörningar, främst de fysiska i form av nedskräpning och skadegörelse, men också genom att få bort den öppna brottsligheten (a.a.). Vid fall där ordningsstörningarna minskar hävdar teoretikerna bakom broken windows att otryggheten bland befolkningen minskar. Utifrån detta bör kameraövervakningen, som ska fungera avskräckande mot de kriminella, ha en fungerande roll i det trygghetsskapande arbetet i Södra Sofielund/Seved. Detta eftersom den då bidrar till en minskad nivå av ordningsstörningar som enligt teorin ökar tryggheten och stärker sammanhållningen hos lokalbefolkningen, och på så sätt bidrar till en starkare informell social kontroll i området. Samtliga nämnda teorier tyder på att polisiär kameraövervakning ska fungera brottsförebyggande och trygghetsskapande, utan att göra intrång på människors integritet, åtminstone inte för de laglydiga människorna. När ett område har en djup problematik så som Södra Sofielund/Seved, så bidrar människors otrygghet, som beror på områdets ordningsstörningar, till att de inte rör sig ute och har sämre sammanhållning (Wikström & Dolmén 2001; Wilson & Kelling 1982). Deras rutinaktiviteter påverkas alltså av otryggheten. Befolkningens rutinaktiviteter har i sin tur en allvarlig påföljd på den informella sociala kontrollen i området vilket ökar risken att brottsbenägna individer uppfattar brott som ett handlingsalternativ i högre utsträckning än i ett område med stark informell social kontroll (Cornish & Clarke 2014; Wikström 2010). Enligt situationella handlingsteorin uppstår det fler kriminogena miljöer som triggar eller frestar individer. I det här fallet rör det sig om ungdomsgäng eller redan kriminella då deras rutinaktiviteter drivit dem till Södra Sofielund/Seved till följd av områdets ordningsstörningar (Felson & Boba 2010; Wilson & Kelling 1982). När polisens kameraövervakning inte fanns på plats var det en avsaknad av kapabla väktare vilket bidrog till att individer upplevde större belöningar med sina kriminella handlingar än riskerna för 11
konsekvenser (Cornish & Clarke 2014; Felson & Boba 2010). Nu när det finns polisiär kameraövervakning borde det uppfattas avskräckande i individers rationella val och deras rutinaktiviteter eftersom en kapabel väktare alltid finns på plats. När den öppna brottsligheten minskar alternativt förflyttar sig, förmodas tryggheten öka genom färre ordningsstörningar som leder till starkare sammanhållning och informell social kontroll (Wikström & Dolmén 2001; Wilson & Kelling 1982). Men om det är såhär boende och verksamma i Södra Sofielund/Seved upplevt kameraövervakning återstår att se i resultatet. TIDIGARE FORSKNING Befintlig forskning visar att det finns många olika sätt man kan studera och utvärdera kameraövervakningens effekter på. Forskningsresultaten säger väldigt olika kring huruvida kameraövervakning förebygger och reducerar brott eller inte. I en litteraturstudie undersökte Piza (2018) olika aspekter av övervakningskameror, då det enligt honom inte går att uttala sig om kameraövervakningens brottsförebyggande effekt enbart genom att undersöka en aspekt av systemet. Därför tittade han bland annat på problematiken för polisiär kameraövervakning, hur det implementeras och hur polisen använder sig av det som ett hjälpverktyg i deras arbete. Sammanfattningsvis kommer Piza (2018) fram till att det behövs mycket mer forskning kring olika aspekter av kameraövervakning. Det finns för få studier som undersöker i vilka kontexter polisiär kameraövervakning fungerar och huruvida det är kostnadseffektivt eller inte att använda sig av. Hans resultat visar att det är väldigt många olika faktorer i både implementeringen av åtgärden men också i det fortsatta arbetet med den som påverkar den verkliga brottsförebyggande effekten (a.a.). Även om studien inte kommer fram till någon ny kunskap lyfter den ändå upp vilka kunskapsluckor som faktiskt finns trots det faktum att det är en välanvänd åtgärd där det fortfarande inte går att fastställa fullkomligt om den fungerar brottsförebyggande eller inte. Därför kommer det här avsnittet lyfta upp olika typer av fokus för att få en mer heltäckande bild av aktuellt kunskapsläge. Brottsförebyggande effekt Gerell (2016) utvärderade ett kameraprojekt i Malmö, Sverige, där aktiv kameraövervakning användes som hjälpmedel för polispatruller i områden med hög kriminalitet. Aktiv kameraövervakning innebär att en operatör aktivt tittar på vad kamerorna filmar i realtid och tar direktkontakt med polis på plats för ett eventuellt ingripande (a.a.). Syftet med den polisiära kameraövervakningen på Stortorget i Malmö var främst att minska den våldsamma kriminaliteten som var vanligt förekommande i området, speciellt nattetid på helger då barer och nattklubbar ligger tätt och har öppet samtidigt. Vid genomförandet av Gerells studie år 2016 fanns det begränsat med forskning kring aktiv kameraövervakning i Sverige (Brå 2015). En annan studie genomförd i USA av Piza, Caplan, Kennedy och Gilchrist (2015) undersökte också om kameraövervakning tillsammans med aktiva operatörer kunde fungera brottsförebyggande i stadskärnor. Deras resultat visade att polisiär kameraövervakning bättre förebygger brott när det används med aktiva operatörer och integreras in i polisens arbetsrutiner än när det enbart används utan att någon tittar på materialet i realtid (a.a.). Dessa samband visade sig vara signifikanta vilket innebär att sambanden inte uppstått av slumpen utan det finns ett verkligt samband mellan aktiv kameraövervakning och 12
brottsreducering i stadskärnor. Precis som Gerell (2016) använde de sig av experimentplatser och jämförde mot kontrollplatser. Tvärtemot vad Piza m.fl. (2015) kom fram till så visade det sig i Gerells (2016) studie att det faktiskt inte fanns någon signifikant önskvärd effekt på våldsbrottsligheten vid Stortorget i Malmö på grund av den aktiva kameraövervakningen. Dock förklarar Gerell (2016) att omständigheter som kan påverka resultatet är att det i Malmö, som är en mindre stad jämfört med amerikanska städer, sker generellt mindre antal brott. För att kunna se och uppnå en signifikant brottsförebyggande effekt i Malmö hade våldsbrottsligheten behövt reducerats väldigt kraftigt i antal, vilket kan antas vara en orimlig begäran för enbart en brottsförebyggande åtgärd. Ytterligare anledning till att studien inte fann signifikanta effekter på våldsbrottsligheten kan också vara att kameraövervakning främst avskräcker brott som planeras (Brå 2009). I en rapport från Brottsförebyggande rådet (2009) skriver de att våldsbrott sällan är planerade och vid stadskärnors uteliv är ofta alkohol inblandat vilket ökar risken för våldsbrott som sker i affekt. Därför tror de inte att kameraövervakningen har bra effekt på denna typ av brottslighet. Även om Piza m.fl. (2015) fann statistiskt signifikanta effekter på brottslighet och social oordning så var det en brottstyp som inte hade förändrats efter införandet av aktiv kameraövervakning. I likhet med vad Brå (2009) hävdar i sin rapport verkade inte aktiv polisiär kameraövervakning ha någon avsevärd påverkan på narkotikakriminaliteten (Piza m.fl. 2015). Många forskare är överens om att syftet med kameraövervakning är att den ska avskräcka individer från att begå brott. Lippert (2009) undersökte vilken betydelse skyltning av kameraövervakning har på övervakningens möjliga effekter. Skyltningen om CCTV i sig hävdar vissa har den egentliga påverkan på brottsligheten. De menar då att skyltningen är det som avskräcker kriminella från att fortsätta begå brott. Detta menar också Piza m.fl. (2015) då de inte hittade några signifikanta effekter om övervakningskamerorna endast var utplacerade. För att få effekt behövde fler aspekter implementeras. Enligt den teoretiska utgångspunkten för aktuell studie ska individer genom upplevd social kontroll och närvaro av kapabla väktare avstå från att begå brott (Ariel m.fl. 2015). I kontexter där potentiella gärningspersoner inte ser eller märker av kameraövervakningen går det att ifrågasätta om implementeringen skötts korrekt för att kamerorna ska kunna uppfylla sitt syfte. Likaså vid fall då personer uppfattar att det inte är någon som kontrollerar vad som sker i kamerans synfält, då lär de sig snabbt att kamerorna enbart är placebo utan någon fungerande funktion (Ashby 2017). I sin studie förklarar Lippert (2009) att skyltning om kameraövervakning inte enbart är viktig för att förstärka effekten av den, utan också för att meddela de kanadensiska medborgarna om att platsen bevakas. Precis som i Sverige, har det i Kanada reglerats att individer har rätt att få veta om platsen de befinner sig på övervakas eller inte för att de ska veta vem de ansvariga är, samt bestämma huruvida de låter sig bevakas (Lippert 2009; Regeringen 2016/17:126). Enligt studiens resultat visade det sig att polisens skyltning om kameraövervakning skiljde sig avsevärt mellan de fyra kanadensiska städer som undersöktes (Lippert 2009). Det de hade gemensamt var dock att skyltningen överlag var ostrategiskt placerad samt att viktig information fattades. I många fall var skylten nerklottrad eller sönderriven. Under de cirka två år som studien pågick byttes inte dåliga skyltar ut, och i vissa fall satt märkningen kvar men kameran var nedplockad eller ur funktion (a.a.). Lippert (2009) visar tydligt i sin studie att han är kritisk mot 13
hela övervakningssystemet som används, då han menar det är något som bidrar till negativ påverkan i det urbana samhället och mot orättvisor. Forskaren anser också att det är en oseriös strategi från staten för att snabbt lösa brottsligheten. Efter resultatet i sin studie ställde han sig kritisk till om skyltningen anses uppfylla kriterierna för att passerande människor skulle få kännedom om övervakningen och syftet med den för att kunna ta egna val kring deras integritet (Lippert 2009). Effekter på otrygghet/integritet Lippert (2009) argumenterar för att övervakningens synlighet ökar den upplevda tryggheten samtidigt som den avskräcker kriminella från att begå brottsliga handlingar vid dessa platser. Men när kameraövervakningen går obemärkt förbi så tappar den en del av påverkan på miljön. Likaså anser Ariel m.fl. (2015) som också menar att kamerornas närvaro ska få potentiella gärningspersoner att tänka om i deras val av handlingsalternativ. Att det finns en större risk för att bli tagen ska avskräcka individer till att ta andra beslut gällande sina handlingar. Därför kan inte polisens övervakningskameror uppfylla sitt syfte och dess funktion till fullo om inte gärningspersonerna märker att området är kameraövervakat (a.a.). I en rapport från Brå (2015) där de intervjuat individer som bor, arbetar eller dagligen passerar en plats med kameraövervakning visade det sig att en stor del av intervjupersonerna inte var medvetna om att det fanns kameraövervakning. Polisens övervakningskameror hade suttit uppe under en period på två år när de genomförde sin studie. Det framkom också att trots många positiva förväntningar innan installationen så förändrades inte nivån av upplevd otrygghet hos de intervjuade. Den upplevda otryggheten i Brås (2015) rapport innebar en oro för att utsättas för våldsbrott. De kameraövervakade platserna var kända för att ha hög nivå av våldsbrott, dock var det inte många våldsbrott från de platserna som anmäldes, varken innan eller efter kamerainstallationen. Detta innebar enligt deras rapport att de intervjuade deltagarna förmodligen aldrig vittnat ett våldsbrott eller själv blivit utsatt. När kameraövervakningen varit igång under en tid skulle det tänkas skett en förändring kring den upplevda otryggheten. Att effekten på trygghetsupplevelsen uteblivit resonerade Brå (2015) att det kunde vara till följd av dålig märkning av kameraövervakningens existens. Detta hänvisar de till att många har en positiv förväntan på att kameraövervakning ska öka tryggheten. Om det då inte märks av så får inte medborgarna upplysning om att det möjligen är en tryggare plats (a.a.). Gill m.fl. (2007) undersökte likt vad denna studie undersöker, nämligen boendes uppfattning om kameraövervakningen i deras bostadsområde. Forskningen utfördes i England med enkäter både innan och efter implementeringen av övervakningskamerorna. Deras fokus var bland annat på hur kameraövervakningen påverkat upplevd trygghet, oro för att utsättas för brott samt om det ansetts vara integritetskränkande (a.a.). Deras resultat visade att de flesta av respondenterna hade höga förhoppningar på kameraövervakningen och att den skulle bidra till att invånarna exempelvis vågade gå ut till platser de tidigare undvek i sitt område. Det visade sig att den upplevda tryggheten hade ökat efter implementering av kameraövervakning, dock var det endast ett fåtal som hade förändrat sitt beteende och börjat vara på platser de tidigare ansåg som otrygga (a.a.). I likhet med opinionsundersökningen från Lunds Universitet var det endast sexton procent i studien som upplevde kameraövervakning integritetskränkande. Dock var detta innan implementeringen men forskningen visade senare att trots att kameraövervakningen inte medfört de effekter de 14
boende hoppats på så var det efteråt färre individer som ansåg att den gjorde intrång på deras integritet (a.a.). Användning av inspelat material Det är inte många studier som inkluderar vilken effekt polisiär kameraövervakning har när det används i polisutredningar. Som tidigare nämnt är det många aspekter som bör undersökas när en bedömning genomförs om kameraövervakning och dess effekter (Piza 2018). En intressant aspekt av dessa är i vilken omfattning polisen använder sig av det inspelade materialet som hjälpmedel vid utredningar (Ashby 2017). I sin studie undersöker Ashby (2017) hur bra övervakningens inspelade material är till hjälp för polisens brottsutredningar. Studien genomfördes i England där kameraövervakningen suttit uppe mellan år 2011 till år 2015 och det var 251195 antal begångna brott som analyserades. Ashby (2017) fann att i cirka 45 procent av alla fallen fanns det inspelat material tillgängligt för poliserna. Dock var det inte till nytta för samtliga av dessa 45 procenten. Utav dessa 45 procent var det 65 procent där materialet faktiskt kunde hjälpa polisen i sina utredningar. I Brås (2015) utvärdering visade det däremot sämre siffror. Av cirka 200 utredningar totalt under två efterföljande perioder, var det enbart cirka tjugo procent av dessa som gick att använda i utredningarna. Ännu färre var det som faktiskt ledde till att ett åtal väcktes (21 fall totalt) och enbart i åtta fall kunde materialet användas som bevisföring stark nog för fällande dom. Skillnaden mellan de två olika resultaten är att ett gäller för Sverige och ett gäller för England. Ashby s (2017) resultat visar ett signifikant samband mellan kameraövervakning och en ökning i upplösta brott hos polisen. Trots att materialet bidrog med mycket hjälp till den största delen av brottsligheten så verkade det inte finnas liknande samband för narkotikainnehav, bedrägeri och vapeninnehav. Brå (2015) ansåg i sin utvärdering att resurserna förmodligen lämpade sig bättre för andra brottsförebyggande åtgärder istället för kameraövervakning på just de aktuella platserna. Sammanfattningsvis verkar det som att polisiär kameraövervakning kan ha en god brottsförebyggande effekt och fungera trygghetsskapande. Men detta gäller inte förrän det implementerats och används på rätt sätt samt i rätt kontext (Piza 2018). Vissa forskare fann reducerande effekt på brottsligheten (Alexandrie 2017; Piza m.fl. 2015) medan andra inte hittade något alternativt svagt samband (Brå 2015; Gerell 2016; Welsh & Farrington 2009). Även i detta kapitel, precis som med övrig befintlig forskning, råder det tvivel om polisiär kameraövervakning kan fungera trygghetsskapande. Enligt Brå (2015) upplevs det inte öka tryggheten medan Gill m.fl. (2007) fann att medborgarna upplevde en högre trygghet. Trots detta hade de inte förändrat sina beteenden och rörde sig ändå inte på platser som tidigare varit otäcka, vilket bidrar till att frågan kvarstår om övervakningskamerorna verkligen hade en effekt på otryggheten. METOD Studien har genomförts via kvalitativ metod och en induktiv ansats. Kvalitativ metod används när syftet är att kunna förstå något istället för att enbart förklara ett fenomen (Malterud 2014). I motsats till kvantitativ forskningsmetod så vill den kvalitativa forskaren beskriva och analysera viktiga faktorer i en dynamisk process. När det gäller kvalitativ forskning genomförs det främst via induktiv ansats. Induktiv ansats innebär att man undersöker ett speciellt fenomen och detta 15
gör man för att kunna applicera det på allmänheten (a.a.). Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer vilket i det här fallet innebar att det var enskilda intervjuer med färdigställda intervjuguider. Det kvalitativa materialet som samlats in möjliggör skapandet av nya teorier med utgångspunkt i vad resultatet visar (Denscombe 2010). Däremot är det ändå vanligt förekommande att forskare utgår från någon teori även vid kvalitativa studier, vilket också görs i denna studie. Vid användandet av kvalitativ forskningsmetod går det bättre att förklara varför något ser ut som det gör, exempelvis i vilken utsträckning trygghetsupplevelsen har förändrats i Södra Sofielund/Seved sedan polisens övervakningskameror sattes upp. Även om kvantitativ forskning kan ge oss utvecklingen i relation till anmälda brott kan den inte framställa ett resultat kring vad förändringen beror på (Malterud 2014). För att studien ska kunna besvara frågeställningarna behöver studenten gå in på djupet, vilket inte går med kvantitativ forskningsmetod. Datainsamlingsmetoden behöver kunna undersöka åsikter och känslor från olika individer, då krävs det öppna frågor för att få ett uttömmande material med olika perspektiv (Denscombe 2010). För att få svar från individer med relevans för frågeställningarna behöver studiens deltagande intervjupersoner väljas utifrån särskilda inkluderingskriterier. Kvalitativ metod var därför det mest lämpliga alternativet eftersom studiens syfte främst är att få fram en förståelse av hur polisiär kameraövervakning uppfattas samt upplevs av personer som bor eller är verksamma i Södra Sofielund/Seved. Urval Eftersom det var krav på att de intervjuade studiedeltagarna i undersökningen skulle ha god kännedom om Södra Sofielund/Seved, både hur det var innan polisen började kameraövervaka men också i dagsläget när kamerorna suttit uppe något år så genomfördes ett bekvämlighets- och snöbollsurval. Ett bekvämlighetsurval innebär att informanterna väljs ut på grund av specifika kriterier och det är inte sannolikt att samtliga individer som finns tillgängliga blir slumpmässigt utvalda för studien (Bryman 2011). Urvalet började med att studenten tog kontakt med en grindvakt för området för att bli hänvisad till individer med kunskap och erfarenhet av studiens ämne. Grindvakten i sig blev aldrig intervjuad utan fungerade enbart som en startpunkt i en snöbollskedja. När urvalet tas från den stora urvalspopulationen via en snöbollskedja startar man med en individ som har relevant information till studien, denna individ skickar sedan forskaren vidare till sina kontakter som är lämpliga och kan ha ett intresse av att deltaga i studien (Bryman 2011). För att få ett så fullständigt helhetsintryck som möjligt trots uppsatsens begränsade tidsram efterfrågade studenten att bli hänvisad till individer tillhörande tre olika subgrupper. Dessa undergrupper var boende, verksamma samt fastighetsägare. Alla tillhörande Södra Sofielund/Seved vilket innebar att de antingen skulle bo, arbeta, driva en verksamhet alternativt äga ett eller flera fastighetshus i anslutning till de kameraövervakade gatustråken. Grindvakten för Södra Sofielund lämnade namn på intervjupersoner för samtliga undergrupper. Detta var individer som uppfyllde studiens urvalskriterier, nämligen någon som på något sätt berörts av kameraövervakningen i Södra Sofielund/Seved. Efter det första steget genomfördes fyra intervjuer, vid dessa intervjutillfällenas slut efterfrågades nya lämpliga informanter av aktuell intervjuperson. Tre av dessa tackade ja och bokades in för intervju medan en del avböjde till att medverka i 16
studien. Anledningarna till att de tackade nej var olika, tre av dem ansåg att de inte hade något att säga om ämnet. Två var boende i området och kände sig inte bekväma med att ställa upp, trots det faktum att allt insamlat material skulle avidentifieras av studenten. Utöver dessa var det två personer som forskaren inte kunde nå. Konstruktion av frågor Studiens syfte är som tidigare nämnts att undersöka hur boende och verksamma i bostadsområdet upplever polisens kameraövervakning och om det har någon påverkan på den upplevda tryggheten i området. Frågorna behöver därför beröra upplevelser och åsikter kring kameraövervakningen i Södra Sofielund. Eftersom studien ingår i ett särskilt forskningsprojekt konstruerades också frågor rörande intervjupersonernas åsikter kring generell polisiär kameraövervakning, alltså frågor som inte enbart är riktade mot Södra Sofielund. För att få svar på detta konstruerades öppna frågor som efterfrågar vad intervjupersonen tänker kring att polisen använder sig av kameraövervakning på allmänna platser. Denna fråga följdes av om åsikterna skiljer sig åt när individen tänker på Södra Sofielund, som främst är ett bostadsområde och ingen allmän plats där människor slumpmässigt rör sig in och ut. Majoriteten av frågorna var av en öppen karaktär för att få så uttömmande svar som möjligt (Bryman 2011). För en tydligare demonstration av konstruerade frågor se bilaga 1,2 och 3. För att rikta frågorna specifikt mot antingen de boende, de verksamma eller mot fastighetsägarna i Södra Sofielund så skapades tre olika intervjuguider. Dock är detta inget som intervjupersonerna var medvetna om och intervjuguiderna behandlar samma ämnen men formulerades på olika sätt beroende på vem som skulle intervjuas. Huvudsakligen behandlar intervjuguiderna kategorier som exempelvis övervakningskamerornas påverkan på individers integritet, ifall intervjupersonerna upplevt särskilda effekter av kameraövervakningen samt om deras otrygghet förändrats efter det faktum att kameraövervakningen finns på plats. Upplevd otrygghet är ett begrepp som är svårt att mäta och det är få som mäter det likadant (Williams m.fl. 2000). I den här studien skapades tre olika frågor för att kunna bedöma om otryggheten förändrats. En fråga berör informantens vardagsrutiner eller arbetsrutiner. Om rutinerna förändrats kan det bero på att de upplever området som antingen mer eller mindre otryggt. Individers rutinaktiviteter påverkas av deras otrygghet, vilket kan visa sig genom att individen enbart befinner sig utomhus i området när det är dagtid och ljust ute. Det kan också visa sig via deras arbetsrutiner, somliga fastighetsägare känner sig enbart trygga på förmiddagen när det inte är så mycket kriminell aktivitet i området och utför då allt arbete de behöver göra under den tidpunkten. Därför anser studenten att frågor kring förändringar i deltagande intervjupersoners rutiner bidrar med viktig information för att besvara frågeställningen om upplevd trygghet. Fråga nummer två tar upp ifall intervjupersonerna upplevt att den generella tryggheten bland boende och verksamma förändrats. Oavsett vad svaret blir så kommer följdfrågan bli varför de upplever situationen på det sättet. Det ger en viktig information som hjälper studenten att bedöma hur otryggheten påverkats av kameraövervakningen. Den tredje och sista frågan som berör ämnet är hur intervjupersonen upplevde Södra Sofielund innan övervakningskameror fanns jämfört med hur de upplever området i dagsläget med aktiv kameraövervakning. 17
Tillvägagångssätt Som tidigare nämnt samlades allt datamaterial in via semistrukturerade intervjuer. Denna typ av intervju var den som ansågs vara mest lämplig då studien undersöker specifika teman men då forskaren vill ha intervjupersonernas svar på sina känslor och upplevelser (Malterud 2014). Vid semistrukturerade intervjuer möjliggör det för forskaren att säkerställa att samtliga teman tas upp i intervjun men samtidigt få intervjupersonens egna ord som svar på frågorna (Kvale & Brinkmann 2009; Bryman 2011; Malterud 2014). För att underlätta intervjuprocessen så upprättar man därför en eller flera intervjuguider där man själv kan ändra i vilken ordning frågorna kommer beroende på vad intervjupersonen svarar på frågorna (Klave & Brinkmann 2009; Bryman 2011). Vid semistrukturerade intervjuer underlättar det för forskaren att ställa följdfrågor som kan uppkomma när intervjupersonen svarar. Det kan vara allt ifrån att man ber intervjupersonen utveckla sitt svar om de svarar kort på en fråga eller om de kan förklara med andra ord om man inte förstod det första svaret de gav. Möjligheten att kunna ställa olika följdfrågor är till stor fördel i denna undersökning som intervjuar olika typer av människor med olika erfarenheter, vilket anses stärka trovärdigheten i resultatet som presenteras längre fram. Innan intervjun startade lämnades ett informationsbrev och ett skriftligt samtycke inhämtades. Där lämnade intervjupersonen även samtycke till att bli inspelad med ljud eller inte. Totalt genomfördes sju semistrukturerade intervjuer vilka var individuella, vilket innebär att det endast var studenten och intervjupersonen närvarande. För att informanterna ska vara trygga i sitt val att ställa upp som intervjuperson fick de själva välja tid och plats för de enskilda intervjuerna. Detta med förhoppningen om att det bidrar till mer öppna svar på frågorna jämfört med om de skulle känna sig obekväma med valet av plats, vilket kan bidra till att de vill därifrån snabbast möjligt (Malterud 2014). Samtliga intervjuer tog mellan tio till femton minuter och sex av sju intervjuer fick spelas in. Uppdelningen av antal informanter från varje subgrupp var jämt fördelat. Transkribering av rådata Inför analysprocessen genomfördes transkribering av samtliga intervjuer förutom en då den inte fick spelas in utan renskrevs utifrån anteckningar direkt efter intervjutillfällets slut istället. När man transkriberar så omarbetas det muntliga samtalet till en textkonversation (Malterud 2014). Detta görs för att möjliggöra analyser av rådata men det är viktigt att ha i åtanke att verkligheten aldrig kan återges till hundra procent via en transkription. Dock är det bästa sättet att omvandla verkligheten till text genom att spela in intervjun samt att den som intervjuar också är den som genomför transkriberingarna eftersom personen ifråga har bäst minne av kroppsspråk och olika ansiktsuttryck (Kvale & Brinkmann, 2009). Är det olika personer som intervjuar och transkriberar är risken större att texten blir filtrerad och man får en större avgränsad bild av det som ska studeras. Vid transkription är det också viktigt att forskaren är medveten om sin egen förförståelse och hur den kan påverka hur man tolkar rådatan (Malterud 2014). Görs allt detta och forskaren konstant tänker på hur dess egna teoretiska referensram påverkar tolkningen av materialet så påverkar det så materialet blir så giltigt som möjligt (a.a.). De uppgifter som förekom i det inspelade materialet som kunde bidra till identifiering av intervjupersonerna uteslöts ur transkriptionerna. Materialet har avidentifierats och arkiverats enligt Malmö Universitets riktlinjer så att ingen utomstående har tillgång till det. 18
Analysmetod Efter att transkriberingarna var genomförda påbörjades en analysprocess. Den utskrivna intervjun som inte spelades in ingår i analysarbetet på samma sätt som övriga transkriberade intervjuer. I denna studie har det genomförts en textanalys utifrån Giorgi s fyra olika faser i sin fenomenologiska analys (Malterud 2014). Det startar med att man letar efter olika teman i materialet som finns för de flesta informanterna och det gör man genom att läsa igenom allt material utan att fokusera på smådetaljer och dylikt. Syftet med detta steg är att få ett helhetsintryck utan att ens förförståelse eller teoretiska referensram påverkar tolkningen (Malterud 2014). Eftersom det var semistrukturerade intervjuer så innehöll intervjuguiderna redan teman som är viktiga för studien i form av intervjufrågor, exempelvis förändring av trygghet, polisens närvaro samt upplevelse av integriteten. Därför var det svårt att bortse från dessa i denna fas eftersom teman som fanns hos alla intervjupersoner redan var upprättade. Detta kan anses vara en nackdel enligt Malterud (2014) som anser att ju mindre teman stämmer överens med intervjuguiden desto bättre är det eftersom det då går att anta att ens förförståelse spelat en liten roll i tolkningen. Men då detta är en studentuppsats med begränsad tidsram underlättade det enbart analysarbetet och medförde att det gick att göra en bättre analys i kommande analysfaser. När fas ett var genomförd började arbetet med att identifiera meningsbärande enheter (Malterud 2014). Det innebär en sortering av texten och bortplock av all irrelevant text för studiens frågeställningar. För att få fram dessa meningsbärande enheter går man igenom rad för rad i hela texten med syftet att hitta betydelsefulla meningar. För varje meningsbärande enhet som hittats klassificeras dessa och delas in under de delar som har att göra med de framtagna temana i föregående steg. Varje enhet får alltså en egen kod. När alla meningsbärande enheter tagits ut och klassificerats tittar man på om de verkligen säger samma sak och om de passar in med de framtagna temana (a.a.). I det här fallet var ett av alla teman Upplevelsen av omgivningen i Södra Sofielund Några av de meningsbärande enheterna som placerades under detta tema var exempelvis ungdomsgäng som stör, öppen narkotikaförsäljning samt mycket blåljus. Tredje fasen är att ta ut innehållet i de enskilda meningsbärande enheterna (Malterud 2014). Ett annat ord för detta är dekontextualisering vilket står för att man lyfter ut specifika delar av materialet och granskar det närmare tillsammans med andra delar av materialet som säger ungefär samma sak. Fokus ligger på meningsbärande enheter och inte upprättade teman. De meningsbärande enheterna delas in i olika kodgrupper. Syftet med detta steg är att se om vissa kodningsgrupper har för få meningsbärande enheter eller kanske för många (a.a.). Vid dessa fall måste man antingen slå ihop kodgrupper eller dela upp dem i två olika. Som vid ovanstående tema Upplevelsen av omgivningen i Södra Sofielund blev det för många meningsbärande enheter som också sa emot varandra. Därför delades de upp i två olika kodgrupper, innan kameraövervakning och efter kameraövervakning. Där några av de meningsbärande enheterna såsom öppen narkotikaförsäljning och ungdomsgäng som stör hamnade i subgrupp innan kameraövervakning och meningsbärande enheter som exempelvis lugnare och mer folk ute placerades i subgruppen efter kameraövervakning. I varje subgrupp har det skapats ett kondensat vilket innebär ett citat som står för samtliga meningsbärande enheter i den subgruppen. Detta görs för att få en tydlig och kort förklaring av subgruppen (Malterud 2014). För att undvika förvirring ges ett exempel på kondensat för subgruppen efter kameraövervakning Området har 19
blivit lugnare och tryggare med mindre synlig narkotikaförsäljning. Detta innebär att det direkt går att se vilka meningsbärande enheter som förekommer mest i vald subgrupp. Slutligen rekontextualiserar man materialet, vilket är tvärtemot vad dekontextualisering är (Malterud 2014). Här sätter man in det dekontextualiserade materialet i det stora sammanhanget igen för att se om ens slutsatser passar in med det ursprungliga materialet. Detta genomförs för att säkerställa att resultatets giltighet stärks eftersom man letar efter motsägelser i ursprungliga texten för att validera sina slutsatser (Malterud 2014). Eftersom forskarens förförståelse omedvetet påverkar till viss del hur de meningsbärande enheterna delas in, görs detta i fas fyra för att se till så att förförståelsen inte spelar en avgörande roll i resultatskapandet. Resultaten som kommer från en kvalitativ analys är genomarbetat och väldokumenterat vilket stärker validiteten och säkerställer att studenten i det här fallet inte påverkats för mycket av sin förförståelse och teoretiska referensram (Malterud 2014). Studenten har jämfört och vägt olika tolkningar och versioner mot varandra för att systematiskt komma fram till den mest sanna versionen av datamaterialet. Den tematiska analysen har medfört ett organiserat, tolkat och sammanfattat material. Tolkningarna kommer utifrån rådatan och inte från förförståelse eller teoretiska referensram. Studenten har i samtliga steg i analysen reflekterat över eventuell påverkan på tolkningarna från sin förförståelse och teoretiska referensram. Därför går det att argumentera för att studiens analysarbete är genomfört på ett korrekt och validerat sätt. Då det är ett litet icke-slumpmässigt urval och fokus ligger på ett speciellt område så kommer studiens resultat inte vara generaliserbart för andra fält än områden som liknar Södra Sofielund. Forskningsetiska överväganden När samhällsvetenskaplig forskning sker så ska det alltid finnas etiska överväganden gjorda av ansvarig forskare (Vetenskapsrådet 2017). Forskaren har ansvar för att deltagande individers integritet inte inskränks eller skadas och detta ska styra hur forskningsprocessen fortlöper i samtliga delar. Varje gång forskning bedrivs som riktar sig mot och påverkar människor på något sätt ska en etikansökan skickas in till närmsta etiknämnd (Malterud 2014; Vetenskapsrådet 2017). Detta finns formulerat i Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor. Vid forskning finns det olika krav som ska uppfyllas, dessa är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002). Dessa krav finns uppsatta för att skydda medverkande informanter. I kommande stycken kommer det presenteras hur kraven uppfyllts. Informationskravet innebär att informanten har rätt att veta vad materialet ska användas till och hur det ska användas (Vetenskapsrådet 2002). Detta uppfylldes genom att varje intervjuperson fick ett informationsbrev att läsa innan intervjuerna startade. Intervjupersonen fick behålla sitt informationsbrev för att möjliggöra för de att kontakta oss ansvariga med frågor och dylikt. Vid intervjutillfället samlas ett samtycke in från varje informant. Detta innebär att intervjupersonen måste lämna sitt samtycke till att den information som lämnas får användas i forskningssyfte (a.a.). Intervjupersonen har också rätt att få veta att det när som helst under forskningsprocessens gång är acceptabelt att de drar tillbaka sitt samtycke. För att få en tydlig överblick av informationsbrevet samt samtyckesblanketten se bilaga 4 Informationsbrev. 20
Konfidentialitetskravet är av särskilt stor vikt i aktuell studie eftersom intervjupersonerna är individer som bor eller är verksamma i ett bostadsområde. Bostadsområdet har haft djup problematik med otrygghet och ordningsstörningar under en lång tid (Kronkvist & Ivert 2017). Samtliga intervjuer har varit enskilda för att uppfylla konfidentialitet, vilket innebär att obehöriga inte ska kunna få tag på uppgifter om vilka informanterna är (Ivert & Mellgren 2014). De personer som vet vilka individer som deltagit i studien är studenten själv samt handledare till studenten. Det går att argumentera för att det är fler som kan urskilja intervjupersoner då det är ett snöbollsurval samt att en grindvakt lämnade förslag på informanter. Motargumentet är att agerande grindvakt inte vet vilka individer som tackat ja eller vilka som avböjt medverkan, då studenten ensam ansvarat för att ta kontakt, bestämma möten samt genomföra intervjuerna. Intervjuerna har spelats in via en diktafon som endast intervjuaren har haft tillgång till. När det inspelade materialet överförts till datorn har internet varit avstängt och materialet har placerats i en lösenordskyddad mapp på intervjuarens lösenordskyddade inloggning. För att uppfylla nyttjandekravet får intervjupersonerna veta vad studiens resultat ska användas till (Vetenskapsrådet, 2002). I det här fallet ska materialet användas för att presentera boendes och verksammas upplevelser kring polisens kameraövervakning. För att redovisa ett heltäckande resultat kring kameraövervakning utifrån olika perspektiv kan materialet komma att användas i det större projektet vid ett senare tillfälle. Resultatet ska redovisas och presenteras skriftligen för aktuella verksamma, myndigheter samt intresserade i ett kunskapsgivande syfte. Detta är en viktig aspekt att fundera på för att hålla en god forskningsed (Vetenskapsrådet 2017). Resultatet kan komma att vinklas både positivt och negativt beroende på vem som använder sig av det och vilket syfte de har bakom användandet (Malterud 2014). Därför ska resultatet redovisas så sakligt som möjligt så att inga missförstånd sker (Ivert & Mellgren 2014). Då det är upplevelser och uppfattningar av människor som bor eller är verksamma i Södra Sofielund/Seved som är i fokus är det också de som kommer till tals i den här studien. Det är likväl viktigt att ha i åtanke att till följd av användningen av en grindvakt kan resultatet som presenteras vara riktat på ett visst håll. I det här fallet är grindvakten generellt positiv till kameraövervakning och de flesta informanterna var också positivt inställda. Det är en väldigt liten andel individer som deltagit av alla de som uppfyller studiens inkluderingskriterier. Detta är en viktig aspekt att ha i åtanke som forskare då det ligger ett ansvar att resultatet som presenteras för ett område ska gälla för alla individer i området, inte enbart en liten grupp människor inom området (Mellgren 2011). Men eftersom intervjupersonerna var i olika åldrar, kön och hade olika förhållande och förhållningssätt till området upplevs det som att bilden av ämnet har presenterats rättvist, om än kanske i en liten skala. Ingen insamlad information har varit något som kan skada områdets karaktär eller personer i området. Studenten ifråga är ändå medveten om att ett större urval med ytterligare subgrupper hade kunnat bidra till ett mer nyanserat resultat. Då denna studie ingår i ett större forskningsprojekt har dess ämne och frågeområde tidigare blivit godkänt av Regionala etikprövningsnämnden i Lund (Dnr 2017/896). Projektet behövde skicka in en etikprövning då den behandlar personliga åsikter och upplevelser som kan vara av känslig karaktär eftersom området som undersöks har varit drabbat av grov kriminalitet. Individer som deltar i projektet kan uppleva en oro av att besvara vissa frågor. I etikansökan redogjordes hur information skulle samlas in, hanteras och presenteras. Trots att 21
denna del av studien inte skapat de slutgiltiga frågorna till intervjuguiderna berör frågorna enbart de ämnen som etikansökan uppgav. Därför fanns det ingen anledning för att ansöka om ytterligare etikprövning hos Malmö Universitet. RESULTAT I detta avsnitt kommer resultatet från de fem slutgiltiga teman som identifierades under analysfasen presenteras. Dessa identifierade teman är: uppfattning av polisiär kameraövervakning, intrång på människors integritet, skillnad i upplevd trygghet, upplevda effekter av kameraövervakning samt polisnärvaro före och efter installation av kameraövervakning. För att beskriva varje tema kommer citat från intervjuerna presenteras samt en beskrivande text hur informanterna svarat för de olika temana. Trots att det finns tre olika informantgrupper så nämns enbart boende och verksamma i resultatet. Benämningen verksamma står då för både fastighetsägare och övriga verksamma i Södra Sofielund/Seved. Vid tillfällen då svaren skiljer sig åt för fastighetsägare och övriga verksamma kommer fastighetsägare särskilt skrivas ut för att kunna särskilja på upplevelser mellan de två olika subgrupperna. Uppfattning om polisiär kameraövervakning För att kunna svara på detta sammanslogs informanternas svar på frågorna rörande deras åsikter om att kameraövervakning används, både på mer företrädesvis allmänna platser som torg men också om deras åsikter skiljer sig åt när de tänker på bostadsområdet Södra Sofielund/Seved. Jag tycker det är helt rätt, har man inget att dölja så spelar det liksom ingen roll. Sedan får man ändå akta sig så att man inte filmar in i en lägenhet men det har ju polisen koll på ändå så nej, generellt är jag positivt inställd till kameraövervakning. Fyra av fem av de verksamma intervjupersonerna var positivt inställda till att polisiär kameraövervakning fanns på plats. Flertalet av dessa hade dessutom gärna sett att det användes i ännu större skala än vad det gjorde då intervjuerna ägde rum i april 2018. Den femte intervjupersonen som också är verksam i området var först skeptisk och emot att kameraövervakning användes men efter att det skett skjutningar i området ändrades inställningen till mer positiv. Jag personligen har inget emot att kameraövervakning används då jag inte har något att dölja, men jag tycker inte om att samhället utvecklats på det sättet att vi måste ha kameror för att folk ska kunna känna sig trygga. Så det är liksom dubbelt, jag tycker att det är bra att man bevakar om man inte kan lösa det på annat sätt men sen tycker jag samtidigt inte om att vi har det samhället vi har, det är ju en politisk fråga. De boende som tillfrågades svarade liknande, det var både positivt och negativt med kameraövervakningen. Den ena upplevde det positivt för att det fungerade brottsförebyggande när polisen inte har de resurser som behövs för bättre åtgärder. Boende nummer två kände att det var bra att kameror fanns för att folk ska kunna känna sig trygga och att områden bevakas när poliser inte har möjlighet att vara där själva. Dock var de negativt inställda mot att det skulle fungera långsiktigt, de 22
ser kameraövervakning mer som en nödlösning än något permanent och de båda nämnde att det behövs mer resurser fördelade på andra åtgärder för att lösa problematiken i Södra Sofielund/Seved. Intrång på människors integritet När verksamma och boende blev tillfrågade om hur de kände att polisens kameraövervakning gjorde intrång på deras och andra människors integritet så skiljde svaren sig på liknande sätt som i det första temat. En av de verksamma svarade bland annat följande: Nej det gör det inte, det tycker jag inte. Inte när man filmar gator och torg där syftet är att förhindra brott. Nu lever vi i ett demokratiskt land och vi vet att polisen hanterar det på rätt sätt. Hade det varit exempelvis i Kina så hade jag kanske resonerat på ett annorlunda sätt då det kanske hade varit mer bevakning av människor. Men nu är det för att förhindra brott så med rätt syfte så absolut. Likaså här som tidigare så ansåg fyra av fem verksamma i Södra Sofielund/Seved att polisens kameror inte gjorde ett intrång på deras eller andra människors integritet. Även om de kan förstå varför en del möjligtvis kan känna sig utsatta så menar de att så länge man inte har något kriminellt för sig så borde man inte påverkas av det. Tilliten för att polisen inte använder det inspelade materialet till andra syften än förebyggandet och utredning av brott verkar spela en avgörande roll i att det inte anses vara integritetskränkande för majoriteten av de verksamma. Den femte informanten tycker att det kan kännas märkligt med vetskapen att någon möjligen sitter och tittar på när man rör sig i området, men eftersom kameraövervakningen verkar ha bidragit till att kriminaliteten inte märks lika tydligt som tidigare så är det något man kan ha överseende med. De boende är mer skeptiska och en av dem poängterar igen att det borde genomföras andra åtgärder för att lösa problematiken, till exempel genom tidiga interventioner i skolan. Det lyfts också att det hade känts obehagligt om polisen satt och tittade i kameran hela tiden, även om man vet att de inte gör det och att man inte har något kriminellt på gång. Den sista informanten som också är en boende är säker på sin åsikt att kameraövervakningen är integritetskränkande och menar att trots att den inte ska göra intrång på integriteten så blir det så ändå. För att kunna bedöma om de upplevde att kameraövervakningen var påtvingad blev de också tillfrågade om de ansåg att där fanns tillräckligt med information för att individer ska få reda på att det finns övervakning i området. Angående detta upplevde majoriteten av informanterna, inom samtliga informantgrupper, att det var för dåligt skyltat och att man inte hade någon vetskap om att det överhuvudtaget satt någon märkning uppe. De var också enstämmiga med att det borde finnas bättre skyltning för även om de som boende eller verksamma fått reda på kameraövervakningen på annat sätt så var de tveksamma till att förbipasserande människor skulle kunna se skyltningen om kameror. De intervjupersoner som inte tydligt sa nej till att det fanns tillräckligt med information uppsatt hade inte tänkt på att titta efter någon skyltning eller så brukar de inte passera där övervakningskamerorna sitter placerade. Skillnad i upplevd trygghet Med syfte att kunna besvara huruvida polisiär kameraövervakning påverkar individers upplevda trygghet i sitt område ställdes frågorna om hur man uppfattade omgivningen i Södra Sofielund/Seved innan kameraövervakningen 23
sattes upp och hur den upplevs med aktuell övervakning. De boendes upplevelser av omgivningen före kameraövervakningen skiljde sig åt, en av dem menade att det var väldigt stökigt och den öppna drogförsäljningen som ägde rum bidrog med en djup otrygghet bland de boende. Det var så illa att bekanta till den boende inte vågade sig in i området eftersom man var rädd för att få stenar kastade mot sin bil och dylikt. Den andra informanten som bor i området menade att det gått upp och ned med oroligheter i området men de senaste sex åren så har det blivit lugnare och lugnare, alltså innan polisen började med kameraövervakning i området. Vid beskrivning av deras upplevelser idag svarar båda att det är mycket lugnare i området och att drogförsäljningen är mindre synlig, dock är de båda överens om att det förmodligen inte endast är till följd av övervakningskamerorna som det har förändrats. Istället lyfter de upp andra åtgärder som gjorts i området parallellt med kameraövervakningen, till exempel trygghetsvandringarna den lokala fotbollsföreningen har ordnat. Innan var det mer gäng som stod mer öppet och synligt och enbart med sin närvaro hotade, det tycker jag inte de gör på samma sätt nu. De har inte försvunnit men de har krupit undan. De (gängen) är inte lika synliga längre och att allmänheten inte märker av dem på samma sätt gör att det upplevs tryggare. De verksamma som deltog i studien svarade att det var väldigt otryggt innan kameraövervakningen sattes upp, och att det var en del stök med öppen narkotikaförsäljning och gäng som störde och upplevdes som hot. På frågan om hur omgivningen upplevs idag svarar de flesta att det är mycket lugnare i området och att det har blivit renare samt finare. En del positiva faktorer som tillkommit efter kameraövervakningens installation är bland annat att det är mer människor ute och rör sig, fler kunder vågar komma till verksamheterna samt att det är mindre synligt med öppen drogförsäljning. En av de verksamma tror att detta kan ha effekt på invånarnas trygghetskänsla. Två av de verksamma uppger att de tycker att det skett en klar förbättring överlag i hela området men att det fortfarande finns förbättringar att uppnå. För att få ytterligare material till att besvara frågan om vilken betydelse polisens kameraövervakning har haft för medborgarnas trygghetskänsla frågades alla intervjupersoner, om de märkt av en generell förändring i upplevd trygghet hos boende och verksamma i området, till följd av övervakningskamerorna. Trots att alla intervjupersoner inte är 100 procent övertygade om att effekten kommer från den polisiära kameraövervakningen så svarar de enhetligt med att den generella tryggheten faktiskt upplevs ha ökat. Det nämns att allt ifrån grannar, kunder, boende med flera som informanterna haft kontakt med och som uppgett en ökad trygghet i området. Ja det tror jag nog att jag kan säga. Det har blivit bättre och visst kamerorna är en del av det. Några av köparna har inte vågat köra in i området med sin bil efter att kamerorna sattes upp Utöver detta tillfrågades de verksamma om deras arbetsrutiner i området ändrats vid jämförelse innan och efter polisen satte upp kameraövervakning. Tre av fem informanter uppgav att deras rutiner inte hade förändrats men det hade inte med kameraövervakningen att göra utan det var till följd av andra orsaker. De två andra informanterna uppgav att de kände sig säkrare i sitt arbete och hade förändrat arbetsrutinerna på så sätt att de mer fritt kunde planera sitt arbete. De 24
kunde åka till Södra Sofielund/Seved mer än en särskild tid som de tidigare varit knutna till och de behövde inte ha samma personalstyrka som tidigare eftersom de kände sig säkrare på arbetsplatsen. Upplevda effekter av polisens kameraövervakning Att få tydliga svar på upplevelser av effekter på brottsligheten och andra ordningsstörningar var svårare. Det de främst nämnde var att narkotikaförsäljningen varit utbredd och öppen innan kameraövervakningen sattes upp. De ordningsstörningar som fanns var främst nedskräpning och ungdomsgäng som störde resten av området. Skadegörelse var frekvent tidigare men hade till största del upphört sedan övervakningskamerorna installerades. Så här säger bland annat en fastighetsägare om skadegörelsen i området: Vi har mindre skadegörelse i vår fastighet men det är för att gängen är där mindre, som en följd av kameraövervakningen. De boende och en verksam nämnde att en del av dem köpare som brukade åka in i området och köpa narkotika slutade köra in i området när kamerorna sattes upp. Detta i sig tror de ledde till att försäljningen möjligtvis stagnerade en del i Södra Sofielund/Seved. Samtliga informanter var övertygade om att narkotikahandeln fortfarande var aktiv, möjligtvis inte i samma grad men ändå igång. Vid frågan om de trodde att brottsligheten hade flyttat till närliggande platser eller områden svarade tre av fem verksamma samt en boende att de upplevde det så. De övriga tre intervjupersonerna trodde att det kunde vara så men det var inget de själva hade upplevt. En verksam uppger också att kameraövervakningen använts till en del bevisning som inneburit att några av narkotikaförsäljarna blivit dömda vilket kan vara en bidragande faktor till att narkotikahandeln upplevts förekommande i mindre utsträckning i Södra Sofielund/Seved. Detta är också något en av de andra intervjupersonerna lyfter upp som en viktig faktor för att kameraövervakningen ska fungera bättre: nu när kamerorna sitter uppe så är det någon som ser dem och dokumenterar vad som händer och därför är det också viktigt att man använder sig av kameramaterialet till bevisning så att de märker att det är någon som ser detta. Att det inte bara är en suddig bild som inte går att använda. Trots att kameraövervakningen upplevs ha gett mest effekt på narkotikabrottsligheten som också upplevdes som den mest förekommande brottstypen, så tror informanterna att det fortfarande är narkotika som är vanligast. Även om narkotikahandeln är mindre märkbar tror de fortfarande att det är den brottstyp som är vanligast i området. När det gäller andra ordningsstörningar så som nedskräpning svarar de flesta av informanterna att det antingen är som det var tidigare eller att det skett en förändring men att det inte beror på kameraövervakningen utan är till följd av andra åtgärder som exempelvis städpatrullen 2. Ungdomsgängen som tidigare stod och störde tros ha blivit avskräckta av övervakningskamerorna alternativt att de sett äldre som blivit gripna samt att nyrekryteringen avstannat då narkotikahandeln inte var lika lukrativ i området längre. En av informanterna pratade en del om skjutningar och upplevde att det hade förbättrats avsevärt sedan kameraövervakningen kom på plats. Andra brottstyper eller ordningsstörningar efterfrågades inte specifikt och 2 Städpatrullen är en grupp individer som bor i eller i närheten av Södra Sofielund/Seved som arbetar med klottersanering samt tar hand om nedskräpningen i området (Hörnkvist 2017). 25
nämndes inte heller av någon utav intervjupersonerna, därför går det inte att uttala sig om deras upplevelser av den generella brottsligheten i Södra Sofielund/Seved. Polisnärvaro innan och efter installation av kameraövervakning Till följd av att svaren skiljer sig en del från varandra kommer fyra olika citat från olika intervjupersoner presenteras för att ni som läsare ska få en tydligare bild av resultatet. Jag tycker nog den (polisiära närvaron) blivit bättre. Innan kändes det som att de inte ville köra in där, eller snarare som att de har gjort insatser men det känns som deras insatser har blivit mer kontinuerliga och pricksäkra. Deras arbete har blivit mer effektivt, det är fler som grips och lagförs. De har ju haft full koll på vilka det varit innan men nu har de fått bevis på det liksom. De har ju varit mycket aktivare, dem senaste två åren. Jag har varit kritisk mot dem innan men nu har de faktiskt gjort ett bra jobb. De har varit och gjort mer och stört gängen mer. Jag har ju bara sett poliserna när folk har ringt och det varit akut. Sedan har det varit en del civila men det har man lärt sig rätt snabbt att se och känna igen. Jag tycker nog att polisen blivit bättre med att ta folk som bor i Södra Sofielund och Seved på bättre allvar. Men det har ju med polisorganisationen och bättre chefer som förstår att det inte är andra klassens människor som bor där utan människor som har lika stor rätt till skydd. Så det har varit mycket irritation kring polisen som varit sega tidigare, men det har blivit bättre. Mindre arbete för polisen men mer bevis för dem att arbeta med. Mindre polispatruller, de syns ibland och kör förbi för att kolla i området men det blir inte lika mycket störmoment i form av blåljus och stora ingripanden varje vecka. Även om intervjupersonernas svar skiljer sig en del och att polisens närvaro upplevs olika så går det ändå att se en tendens till att de oavsett är mer nöjda med polisens närvaro i området i dagsläget än vad de varit tidigare. Dock är det inte alla som menar att det har med den polisiära kameraövervakningen att göra. En av de boende menar att förändringen i polisarbetet kommit till följd av omorganisationen och inte på grund av kameraövervakningen. En av informanterna har inte märkt någon förändring i polisens arbete i Södra Sofielund/Seved men att de upplever att de har en god kontakt med polisen vid de tillfällen de behöver hjälp från dem. Resterande intervjupersoner uppger att polisinsatserna blivit bättre i form av bättre insatser riktade mot rätt mål. Oavsett om de nämnde mer eller mindre närvaro av polisen så anser de att polisens arbete i området blivit mer effektivt än före kameraövervakningen. Sammanfattning av resultat För att sammanfatta resultatet så tenderar de boende att vara mer skeptiskt inställda mot polisiär kameraövervakning än vad verksamma verkar vara. De boende anser att det har skett positiva förändringar i området men har svårt att tänka hur det kopplas enbart till kamerorna och menar att det förmodligen är andra åtgärder i området som bidragit till större del. Nästan samtliga verksamma är starkt positiva till polisens kameraövervakning och önskar gärna att den fortsätter finnas och även utökas till fler områden. Varför det skiljer sig åt mellan boende och de verksammas uppfattningar och upplevelser tåler att diskutera vilket 26
också kommer ske i resultatdiskussionen. Det alla intervjupersonerna är överens om är att kamerorna i sig inte skapar ökad trygghet men att den ökade tryggheten är en bieffekt av andra effekter som uppstått tack vare polisens kameror. DISKUSSION Först kommer resultatet diskuteras och återkopplas till tidigare forskning. Därefter kommer diverse för- och nackdelar med studien diskuteras. Aktuella hinder som uppstod vid genomförandet av datainsamlingen kommer också tas upp för diskussion samt om resultatet kan anses vara giltigt och trovärdigt utifrån vald metod. Resultatdiskussion I följande diskussionsavsnitt presenteras intressanta delar ur studiens resultat på en djupare nivå med återkoppling till tidigare forskning och studentens teoretiska referensram. Skyltning och integritet Resultatet visar på att skyltningen kring att det finns kameraövervakning i Södra Sofielund/Seved anses vara bristfällig. Risken finns då att kameraövervakningen förlorar en del av sin brottsförebyggande och trygghetsskapande effekt. Ariel m.fl. (2015) menar utifrån rationella valteorin att kameraövervakningen till stor del handlar om att avskräcka individer från att ta beslut om brottsliga handlingar då möjliga negativa konsekvenser väger tyngre än vinsterna med handlingen. För att avskräcka individer måste de först och främst märka av att polisiär kameraövervakning finns uppsatt. Det som dock talar för övervakningen i Södra Sofielund/Seved är att informanter nämner att det blivit en del gripanden tack vare kameraövervakningen vilket också går att koppla till tidigare forskning (Piza m.fl. 2015). Användning av inspelat material skickar viktiga signaler till andra individer och spelar en lika stor roll i avskräckandet som själva kameran i sig (Ashby 2017). Ur ett annat perspektiv tar Lippert (2009) också upp vikten av skyltning och dess bidragande effekt på själva tekniken kameraövervakning. I den studien visade det sig att skyltningen av kameraövervakning i fyra kanadensiska städer också var bristfällig, precis som Länsstyrelsens rapport (2016) visade i svenska städer. Med stöd från forskning och studiens resultat är det dock tydligt att polisen behöver förbättra sin skyltning för att få utnyttja kamerornas inverkan så gott som möjligt i Södra Sofielund/Seved. Utifrån tidigare forskning går det att argumentera för att de trots allt enbart har positiva effekter att vänta med att förbättra skyltningen i området (Ashby 2017; Lippert 2009; Piza m.fl. 2015). I resultatet framkom det likheter och skillnader med tidigare forskning angående upplevelsen av intrånget på individers integritet. Studien visar att de boende faktiskt tycker att det kan göra intrång på deras integritet med kameraövervakning medan opinionsundersökningen från Lunds Universitet fann det motsatta resultatet (Lahtinen 2018). Det som talar för att studiens resultat är att i opinionsundersökningen genomförd av Lunds universitet övervakades dock inte studiedeltagarnas bostads- eller verksamhetsområde av kameror vilket görs för informanterna i denna studie. Respondenterna i opinionsundersökningen svarade utifrån hur de trodde att de skulle känna, två tredjedelar av dem hade inte själva upplevt kameraövervakning i sitt eget område. Så i opinionsundersökningen har 27
majoriteten av respondenterna svarat på hur de tänker sig att de kan känna kring kameraövervakning, medan intervjupersonerna i föreliggande studie svarar utifrån hur de faktiskt upplever det eftersom de befinner sig i ett kameraövervakat område dagligen. En anledning till att det skiljer sig mellan verksamma och boende i området kan vara att de boende upplever kameraövervakningen mer påträngande eftersom de bor där och måste befinna sig i området varje dag. Ingen av de verksamma är bosatta i Södra Sofielund/Seved och påverkas då inte i lika hög grad av övervakningen för att de själv till en viss grad kan välja till när och hur mycket de befinner sig i de kameraövervakade delarna av området. En annan intressant aspekt i resultatet som också är värt att diskutera är att många av informanterna nämner att det på grund av att det är svensk polis som ansvarar för kameraövervakningen så känner de sig trygga i att materialet hanteras på rätt sätt, därför upplevs det inte heller integritetskränkande. Då går det tänka sig att det egentligen inte är själva kameraövervakningen i sig som upplevs integritetskränkande utan i en del kontexter är det mer avgörande vilka som implementerat kameraövervakningen och är ansvariga. Detta stämmer inte för alla informanter i aktuell studie men möjligheten finns att det kan gälla för några av dem. Ytterligare aspekt som är värd att fundera över är att trots det faktum att polisen inte upplevs följa länsstyrelsernas riktlinjer och regeringens krav på att individer ska få möjlighet att bestämma om de ska bli övervakade eller inte, en möjlighet som faller bort då de flesta anser att det är för dåligt skyltat, så har intervjupersonerna förtroende för att kameraövervakningen sköts på rätt sätt. En möjlig förklaring till detta fenomen kan vara att de boende och verksamma fick information antingen via tidningen, hyresvärd eller av polisen att området skulle börja kameraövervakas vid implementeringens start. Detta hjälper dock inte de förbipasserande individerna som inte fått denna information till sig. Upplevda effekter av kameraövervakningen Boende och de flesta verksamma nämner ofta andra åtgärder som implementerats i området vilket försvårar analysarbetet och att koppla deras uppfattning och upplevelser till polisens kameraövervakning. Men det framgick tydligt att kameraövervakningen påverkat narkotikahandeln i området. Även om informanterna inte tror att det har upphört så har det åtminstone blivit mindre öppet och synligt, möjligen flyttat. Detta indikerar att kameraövervakningen verkar upplevas som en kapabel väktare, och i sin tur påverkat de kriminellas beslut att förflytta sig eller sköta affärerna mindre öppet. Förflyttning av kriminaliteten är såklart inget att eftersträva eller lösning på problematiken men i det här fallet upplevs det att informanterna tyckt det var skönt och att det bidragit till ett helt annat lugn i området. Detta i sin tur menar de har påverkat den upplevda tryggheten bland de boende och verksamma, fler människor rör sig ute och de är inte lika rädda för sitt bostadsområde längre. Dessa effekter är önskvärda av kameraövervakningen och en del av presenterade teoriers förklaringar till varför kameraövervakning torde fungera brottsförebyggande och trygghetsskapande (Wikström 2010; Wilson & Kelling 1982). Även om kamerorna inte upplevs som en direkt orsak är det ändå något att ta i beaktning eftersom fler människor ute i området ökar den sociala kontexten och bidrar till att färre kriminogena miljöer uppdagas, vilket är vad Wikström (2010) menar i sin situationella handlingsteori. Andra brottstyper som kom upp på tal var skjutningar i området, vilket hade upphört sedan kameraövervakningen installerades. Detta kan bero på att narkotikahandeln flyttat på sig vilket medför mindre friktioner mellan 28
rivaliserande gäng som stod för de flesta skjutningar och hot i området tidigare. Skadegörelse var också något de upplevde hade minskat vilket de verksamma kopplade till kameraövervakningen. Övriga ordningsstörningar hade också blivit mindre påtagligt, även om de inte kopplade det direkt till kameraövervakningen så uteslöt de inte att den var en av de bidragande faktorerna. De sociala ordningsstörningar som öppen narkotikahandel och ungdomar som står och stör går däremot att koppla direkt till kameraövervakningen, i alla fall enligt broken windows (Wilson & Kelling 1982). Men eftersom många andra åtgärder implementerats samtidigt som kameraövervakningen, som förmodligen haft en större effekt på de fysiska ordningsstörningarna, exempelvis städpatrullen. Städpatrullen och Seved Fotbollsklubbs trygghetsvandringar är några av de implementeringar som kan ha tydligare påverkan på befolkningens trivsel och ökad sammanhållning, vilket är en viktig del för brottsförebyggande och trygghetsskapande enligt samtliga presenterade teorier i aktuell studie. Därför är det förståeligt att det var svårt för intervjupersonerna att urskilja vilka effekter som är till följd av kamerorna och vilka som beror på andra åtgärder i området. Kameraövervakningens inverkan på upplevd trygghet Resultatet och tidigare forskning tyder på att kameraövervakningen inte har så stora effekter på den upplevda tryggheten. Dels för att många inte märker av att den finns där, många ser fortfarande platserna som otäcka (Lippert 2009; Gill m.fl. 2007). Detta är ett intressant fynd eftersom de kriminologiska teorierna tyder på att kameraövervakningen bör ha effekt på uppfattning av kapabla väktare, som i sin tur minskar brottsligheten och det torde indirekt leda till färre sociala- och fysiska ordningsstörningar. Färre ordningsstörningar borde leda vidare till en stärkt gemenskap bland de boende och bättre informell social kontroll och färre kriminogena platser för brottsbenägna individer. Allt bör gå i en cirkel om man integrerar de olika teorierna, det ena kan antas leda till det andra. Det går till viss del att se det i studiens resultat men intervjudeltagarna upplevs vara övertygade om att det inte beror enbart på kamerorna. Dock kan de inte utesluta att kamerorna har haft en indirekt påverkan på den upplevda tryggheten då området upplevs som lugnare i dagsläget till följd av mindre gäng och öppen narkotikahandel. Utifrån broken windows så kan förändringen av tryggheten i området ändå förklaras, även om det inte går att direkt koppla till polisens kameror så finns det andra åtgärder som inom ramen av broken windows teorin stöttar det faktum att tryggheten borde öka. Sedan är det svårt att bedöma i vilken utsträckning tryggheten upplevs ha ökat i Södra Sofielund/Seved och för att kunna svara på det krävs det ett större urval. En faktor som bidrar till att kameraövervakningen inte uppfattats ha effekt på tryggheten är att områdets fysiska ordningsstörningar så som nedskräpning är något kamerorna inte påverkar. Trots det faktum att broken windows i föreliggande studie presenterades som ett stöd till övervakningen så blev det istället en motsättning mot att den skulle ha haft en verklig effekt på trygghetsupplevelsen i området. Resultatet och tidigare forskning tyder på att det är kontextbundet huruvida den polisiära övervakningen uppnår brottsförebyggande effekter och skapar trygghet. Detta är viktigt för framtida forskning att man tänker på detta och har i åtanke på hur fokusområdet och andra faktorer kan påverka forskningens resultat. Polisnärvaro innan & efter installationen av kameraövervakning Kritiker mot polisens användning av kameraövervakning har tidigare hävdat att det kan leda till att samhället blir ett offer för ett maktsystem där allt och alla blir 29
övervakade (Lippert 2009). Att polisen använder sig av kameraövervakning för att spara in resurser. Den anledningen tillsammans med att polisens uppfattning om deras kameraövervakning ska undersökas i det forskningsprojekt föreliggande studie ingår i, är anledningen till att polisens närvaro var intressant att titta på. Dock var det väldigt varierande i intervjupersonernas svar på denna fråga och det blev ingen tydlig bild av hur polisens närvaro har förändrats. Det som går att se i resultatet är att de flesta av informanterna varit antingen tveksamma eller missnöjda med polisens arbete innan kameraövervakningen installerades. De flesta är också överens om att de nu är mer nöjda med hur polisen arbetar i området och hur mycket de befinner sig i området. Det som blir svårt är att anledningarna till detta skiljer sig en del åt mellan intervjupersonerna och en del svar blir till och med motsägande, trots att de är mer positiva mot polisens arbete. Några av intervjupersonerna menar att polisens närvaro är bättre nu eftersom de inte syns lika mycket och de stör då inte på samma sätt som de tidigare gjorde när de åkte dit för att genomföra insatser. Polisens minskade närvaro medför ett lugn i området anser de då. Tvärtemot tycker vissa av informanterna att polisens närvaro har ökat och de upplevs bry sig mer om befolkningen i Södra Sofielund/Seved. Däremot uppger de flesta att de upplever att polisens arbetssätt har blivit mer effektivt och träffsäkert, vilket de hänvisar som kamerornas förtjänst. Även om det inte går att uttala sig om polisens närvaro ökat eller minskat då svaren varierar så går det att hävda att informanterna känner sig mer nöjda i dagsläget av polisens arbetssätt än vad de gjorde före kameraövervakningen. Metoddiskussion Då syftet med föreliggande studie var att undersöka kameraövervakningens effekter utifrån upplevelser av individer som bor eller är verksamma i området vill vi kunna förstå deras känslor och åsikter för att komma fram till ett resultat. Upplevelser och uppfattningar om ett fenomen går att undersöka kvantitativt men då går det inte att förklara varför något ser ut som det gör. I tidigare forskning råder det motstridigheter huruvida kameraövervakning fungerar brottsförebyggande samt trygghetsskapande eller inte och detta har de främst mätt genom kvantitativ forskning med före och efter analys. I den här studien går studenten på djupet om något relativt ostuderat, därför är det en fördel att använda sig av kvalitativ metod (Malterud 2014). Forskarens roll under forskningsprocessen Oavsett om man använder sig av kvantitativ eller kvalitativ forskningsprocess så kommer forskarens kunskap och tidigare erfarenhet påverka arbetsprocessen genom hela studien (Malterud 2014). Innan studiens start var studentens egen kunskap om polisiär kameraövervakning obefintlig. När det gäller området hade studenten vetskap om att Seved ansågs vara ett problematiskt område men inte mer än så. Dessa faktorer anses vara till fördel för minimering av att studentens förförståelse skulle påverka upprättandet av intervjufrågor och problemställningar. En annan fördel i denna aspekt är att studenten blev tillfrågad att genomföra studien, vilket innebär att ämnet och problemformuleringen inte grundade sig i studentens egenintresse. Dock är polisiär kameraövervakning en åtgärd som implementeras allt oftare och oavsett bakomliggande skäl till studien så är det ett viktigt ämne att studera. Vid analysarbetet var kunskapen dock bredare om ämnet eftersom studenten gjort en djupdykning i tidigare forskning. Detta innebar svårigheter med att inte gå några steg före i processen och koppla informanternas svar till tidigare forskning. Detta var dock något som var i åtanke hela tiden och arbetades aktivt för att försöka koppla bort dess påverkan. För att ha reflexivitet 30
och skilja resultatet från studentens subjektiva tyckande så har resultatet ifrågasatts och i det ursprungliga materialet har det sökts efter information som motsäger resultatet. I detta arbete hittades inte motsägelser och studenten anser då ha uppfyllt en reflexivitet i studien som ökar resultatets tillförlitlighet och giltighet. Skulle det ha hittats någon motsägelse hade studenten behövt korrigera resultatet och kritiskt granska sina slutsatser (Malterud 2014). Reflexiviteten påverkas dock också av hur intervjuerna genomförs (Denscombe 2010). Hur man är som person påverkar hur en genomför intervjun, det är omöjligt att komma ifrån intervjuareffekten helt och hållet (Kvale & Brinkmann 2009). Här spelar också studentens förförståelse och teoretiska referensram in vid samtliga steg, det vill säga intervjutillfället, transkriberingen och analysarbetet. Detta är viktigt att ha i åtanke redan innan intervjuerna genomförs. I den här studien påverkades följdfrågorna av studentens förförståelse under intervjuernas gång på så sätt att studenten fortsatte med följdfrågor på vissa punkter hon ansåg var viktiga för att besvara frågeställningarna. Vid transkriberingen av ljudfilerna märks det att studenten är ovan vid att vara intervjuare och trots ett gediget förarbete ställdes några följdfrågor som uppfattades ledande. Dock var det inget deltagande intervjuperson verkade uppfatta och fortsatte sitt svar i samma riktning som innan följdfrågan ställdes. Det framkom också att studenten i vissa fall visade att hon höll med om åsikter intervjupersonen presenterade, vilket kan vara en nackdel för resultatet då intervjuaren inte ska visa sina egna åsikter. Dock var det oftast fokus på ett tema i taget och trots att studenten gav medhåll i vissa fall fortsatte intervjun med ett annat tema än tidigare, som innebär att andra typer av upplevelser efterfrågades. I en småskalig studie som denna tror studenten inte att resultatets tillförlitlighet påverkats av detta. Tillförlitligheten kan vara svår att säkerställa vid forskning om otrygghet och människors upplevda otrygghet (Williams m.fl. 2000). Att påstå något annat bidrar till en lägre tillförlitlighet för sin studie eftersom forskaren då inte upplevs förstå problematiken med begreppet (a.a.). Detta var en av anledningarna till att i denna studie endast diskuterar upplevd trygghet i form av förändringar i deltagarnas vardagsrutiner samt uppfattningen om den lokala trygghetskänslan bland boende och verksamma i Södra Sofielund/Seved. Tillförlitligheten skadas då inte på ett sätt den hade gjorts vid fall då studenten uttalat sig om medborgarnas upplevda otrygghet. Det anses inte vara möjligt vid småskalig forskning med den inriktning aktuell studie har. Däremot hade ett resultat som kan beskriva kameraövervakningens påverkan på den upplevda otryggheten varit önskvärt men då hade studiens syfte och frågeställningar behövt beröra endast upplevd otrygghet. För- och nackdelar med metoden En nackdel med ett snöbollsurval är risken för en snabb teoretisk mättnad eftersom urvalet möjligtvis har liknande upplevelser och uppfattningar vid fall de upplevt ett fenomen tillsammans (Bryman 2011). Detta upplevdes i början av insamlingsprocessen, liknande svar på samma frågor var återkommande. Dock ändrades det efter den tredje intervjun och skillnader i svaren började visas. En möjlig förklaring till att det först upplevdes som en snabb teoretisk mättnad för att sedan uppleva att det kom nya perspektiv var till följd av de olika subgrupperna. De första tre intervjuerna som genomfördes var med verksamma informanter. Den fjärde intervjun genomfördes med en boende. Genomgående i analysprocessen går det att utläsa en viss skillnad på upplevelser och uppfattningar mellan verksamma 31
och boende i Södra Sofielund/Seved. Även om det i slutändan hade varit fördelaktigt med några fler intervjupersoner så anser studenten ändå att teoretisk mättnad uppnåddes för samtliga subgrupper, dock främst för verksamma. Detta eftersom det inte kom in några nya perspektiv från intervjupersonerna (Malterud 2014). Med studentens tidsram är uppfattningen att sju intervjuer räckte för att uppnå en teoretisk mättnad men hade det varit annorlunda med längre tidsram och mer resurser så hade det behövts fler intervjuer för att kunna nå en teoretisk mättnad. Urvalsmetoden styrs alltid av problemformuleringen och syftet med en kvalitativ undersökning är att få en så bred och noggrann beskrivning av det fenomen man vill belysa. Därför är det bra för resultatets trovärdighet att välja personer som skiljer sig åt för att få en bredare bild av forskningsfrågan som ska besvaras (Malterud 2014). Fördelen med ett bekvämlighets- och snöbollsurval i det här fallet är att det inte behövs många informanter för att uppnå teoretisk mättnad. Det går att hävda att studiens resultat på grund av sin urvalsmetod inte går att generalisera eller repetera vilket är en nackdel men möjligheten att generalisera resultatet var inte heller ett syfte med studien. Däremot anser studenten att studien går att repetera till viss grad vid de fall där fokus är på ett särskilt utsatt område och utifrån liknande intervjuguider riktar in sig på boende och verksamma i det området. Syftet med studien att dock inte att kunna repetera vilket är svårare i kvalitativ forskning. Främst för att forskarens förförståelse motvilligt påverkar processen trots att studenten aktivt förhållit sig till den (Malterud 2014) men också för att urvalets osystematiska slumpmässighet anses vara ett stort hinder. En fördel med vald insamlingsmetod är att det införskaffar säker kunskap av ämnet man undersöker och vetskapen att det är relevanta intervjupersoner utvalda för studiens syfte bidrar till en större trovärdighet för resultatet (Malterud 2014). Ett problem som uppkom under arbetets gång var tidpunkterna för vissa av intervjuerna. Som tidigare nämnt i metodavsnittet fick intervjupersonerna själv välja tid och plats för intervjun. Fördelen med detta är att de förhoppningsvis blir mer bekväma i situationen och öppnar upp sig mer för intervjuaren. Dock genomfördes somliga intervjuer samma dag där transkription av den första intervjun inte hann genomföras innan det var dags för nästa intervju. Detta i sig kan påverka resultatet negativt då minnet av den första intervjun kan försämras eller att minnen från de två intervjuerna blandas ihop vid transkriberingen (Malterud 2014). För att undvika detta i så hög mån som möjligt var det enbart vid ett tillfälle det blev två intervjuer samma dag. Under dessa två intervjuer antecknade studenten mer noggrant än vid övriga intervjuer för att kunna gå tillbaka och läsa under transkriberingsprocessen. Ytterligare hinder studenten mötte under studiens arbetsprocess var att den första intervjun inte fick spelas in. Eftersom studenten vid tillfället var nybörjare vid att intervjua föreligger det en risk att vissa svar intervjupersonen uppgav, inte återges till fullo. För att förbättra situationen renskrevs anteckningar från intervjutillfället direkt vid avslutad intervju för att inte tappa viktig information. Anledningen till varför intervjun inte fick spelas in går att diskutera. Det kan vara en mängd olika anledningar men en möjlig förklaring är att intervjupersonen inte kände sig tillräckligt bekväm i situationen och studenten inte ingav tillräckligt med tillit för individen. En annan möjlig förklaring är att området fortfarande har en djup problematik (Kronkvist & Ivert 2017) och detta gjorde intervjupersonen nervös för möjliga följder ett deltagande i studien kan få om hanteringen av datamaterialet skulle brista. Hade 32
det varit studentens tredje eller fjärde intervju hade hon kanske upplevts som mer trygg i situationen och ingett ett större förtroende hos intervjupersonen. Resultatets trovärdighet Att använda sig av flera metoder i kvalitativ forskning stärker resultatets trovärdighet genom att en bredare analys genomförs och de olika metoderna kan antingen stödja varandra eller upplysa forskaren om möjliga problem (Malterud 2014). En metodtriangulering var inte möjlig i detta fall på grund av tidsramen för aktuell studie men en urvalstriangulering var möjlig vilket också anses vara en styrka i studiens metod. Att använda sig av tre olika subgrupper i urvalet bidrog till att få ett mer nyanserat resultat jämfört med att enbart använda sig av fastighetsägarna till exempel. De boende har helt andra förväntningar och förhoppningar på sitt område än vad fastighetsägare möjligtvis har. Detta beror på att de har olika aspekter och förhållanden till Södra Sofielund/Seved. Ansvarig student vågar argumentera att åsikter och upplevelser skiljer sig åt mellan boende och verksamma på grund av att de verksamma (läs: övriga verksamma samt fastighetsägare) har en ekonomisk vinning som inte de boende har. Det innebär att desto mer attraktivt och lugnt området är, med mindre skadegörelse och nedskräpning, desto mer har de verksamma att vinna rent ekonomiskt. Medan de boende tjänar på att området förändras till det bättre i form av ett hälsosammare välmående och större frihet när tryggheten ökar. Självklart går det att argumentera för att de boende också kan vinna ekonomiskt på ett lyft för området vid fall de skulle sälja sin bostad och flytta, eftersom de möjligtvis skulle fått bättre betalt för bostaden, men främst handlar det om ökat välmående för de boende när ett område upplevs finare och mer tryggt. Att ha detta i åtanke vid urvalsprocessen är av stor vikt för att resultatet inte ska bli för homogent utan istället visa ett mer uttömmande resultat, med andra ord ett resultat med större trovärdighet (Malterud 2014). Däremot finns det andra svagheter i studien som kan påverka resultatets trovärdighet negativt. Eftersom urvalet var litet och enbart bestod av boende, verksamma eller fastighetsägare kan resultatet visa en viss skevhet, särskilt då många av dem uppgav att kameraövervakning var acceptabelt eftersom de själva inte begick några brott. På grund av att studien genomförts inom ramen av en kandidatuppsats fanns inte tid eller resurser för att intervjua fler intervjupersoner under en längre tid. Det fanns inte heller möjlighet att söka upp individer som brukar vara svåra att nå, som exempelvis kriminella, eftersom ett snöbollsurval användes. Vid mer resurser och en större tidsram hade det varit intressant att också intervjua individer tillhörande de gäng som skapat en del av problematiken i området. Det kan tänkas skilja en del på deras åsikter gentemot hur boende och verksamma tycker om polisens kameraövervakning. Valet av grindvakt som hänvisar forskaren vidare till potentiella intervjupersoner är också av stor vikt. Det är viktigt att ha i åtanke vem denna person är, vad dennes inställning är mot området samt dess egen erfarenhet och åsikter kring fenomenet som ska studeras, i det här fallet polisens kameraövervakning. Rent hypotetiskt skulle resultatet påverkas negativt om det skulle visa sig att grindvakten medvetet undanhållit intervjupersoner som tycker annorlunda än den själv. I denna studie var grindvakten någon som upplevs brinna för att förbättra omgivningen för de boende och verksamma i området. Vid samtal med grindvakten var det en positiv inställning inför en undersökning på kameraövervakningen, hur det upplevdes och uppfattades, trots att individen själv varit med och drivit igenom behovet av kameraövervakning. 33
Ovanstående faktorer kan bidra till att resultatet är något missvisande då risken finns att hela bilden inte kommer med. Hade individer tillhörande berörda kriminella gäng som rör sig i Södra Sofielund inkluderats hade resultatet kunnat se väldigt annorlunda ut. Skulle det visa sig att de är negativt inställda till polisiär kameraövervakning kan det dock användas som ett argument för övervakningen. Eftersom syftet med polisiär kameraövervakning är att hindra och förebygga brott så kan det då anses uppfyllas om kriminella individer upplever sig bli störda och iakttagna av kamerorna. Det är såklart svårt att dra säkra slutsatser om något som inte studerats, men det väcker en del tankar om vilka aspekter som ska tas i beaktande vid utveckling av bedömningsmetoder för polisens kameraövervakning i ett bostadsområde. SLUTSATS Resultatet visar att de flesta tillfrågade personer som bor och är verksamma i Södra Sofielund/Seved är positivt inställda till kameraövervakning. Detta är främst för att de anser att den behövs och de själva har inget olagligt för sig och drabbas inte på samma sätt som kriminella. Dock menar vissa av dem att polisen inte bör förlita sig på att övervakningen fungerar långsiktigt. Befintlig problematik i området, som återfinns i andra särskilt utsatta områden, förebyggs inte av situationell prevention utan det krävs tidigare insatser med social prevention. Kameraövervakningen anses vara en nödlösning på problematiken menar de boende. Den upplevs ha haft effekt på vissa typer av brottslighet så som öppen narkotikahandel och grova våldsbrott då dessa har blivit mindre märkbara. Huruvida det enbart är till följd av kameraövervakningen råder det här, precis som i tidigare forskning, tvivel om utan de flesta informanterna är överens om att övervakningen spelat en roll i förändringen men den är inte ensam ansvarig till förbättringarna. På samma sätt upplever informanterna att kameraövervakningen påverkat den upplevda tryggheten. Det tros snarare vara så att den polisiära kameraövervakningen haft en indirekt påverkan på ökningen av upplevd trygghet i området, tillsammans med andra trygghetsskapande åtgärder. Överlag så är verksamma i Södra Sofielund/Seved markant mer positiva till övervakningen och skulle gärna sett mer utav det. De anser inte att kameraövervakningen gör intrång på deras och andra människors integritet, det anser däremot de boende i högre grad. Även om de litar på polisens förhållandesätt till kamerorna så anser de att den polisiära kameraövervakningen är integritetskränkande, även om dess syfte är att öka tryggheten och minska brottslighet. Rekommendationer för framtida forskning Det framtagna resultatet tillsammans med tidigare forskning samt rapporter från länsstyrelserna visar att polisen bör förbättra märkningen av deras övervakning i området. Både för en bättre effekt på brottsreducering men också för att övervakningen ska göra mindre intrång på människors integritet. I slutfasen av denna studie hoppas studenten att dess resultat kommer inspirera och motivera till ytterligare kvalitativa undersökningar kring upplevelser och uppfattningar av polisiär kameraövervakning. En bredare studie där fler boende och verksamma i fler särskilt utsatta områden hade förbättrat dagens kunskapsläge. Det hade också varit till stor nytta att inkludera lokalt kriminella i studier för att få ett mer nyanserat resultat. 34
REFERENSER Alexandrie, G (2017). Surveillance cameras and crime: A review of randomized and natural experiments. Journal of Scandinavian Stuides in Criminolgy and Crime Prevention. 18(2), 210-222 Ariel, B. Farrar, W. & Sutherland, A (2015). The effect of police body-worn cameras on use of force and citizens complaints against the police: A randomized controlled trial. Journal of Quantitative Criminology, 31, 509 535. Ashby, M (2017). The value of CCTV surveillance cameras as an investigative tool: An empirical analysis. European Journal on Criminal Policy and Research, 23, 441 459. Bryman, A (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB Brå (2007). Kameraövervakning och brottsprevention. En systematisk forskningsgenomgång. Rapport 2007: 29. Brottsförebyggande rådet: Stockholm. Brå (2009). Kameraövervakning i Landskrona. En utvärdering. Rapport 2009:14, Brottsförebyggande rådet: Stockholm Brå (2015). Kameraövervakning på Stureplan och Medborgarplatsen. Rapport 2015:21. Brottsförebyggande rådet: Stockholm. Cohen, L.E & Felson, M (1979). Social change and crime rate trends: A routine activity approach. American Sociological Review, 44, 588-608. Cornish, D. B & Clarke, R. V (2014). The reasoning criminal: Rational perspectives on offending. New York. Springer verlag. Datainspektionen (2018). Kameraövervakningslagen. https://www.datainspektionen.se/lagar--regler/kameraovervakningslagen/ Hämtad: 2018-05-17 Davidsson, K (2016). Sevedsplan får nu kameraövervakning. Publicerad: 9/6-2016. Skånska Dagbladet. http://www.skd.se/2016/06/09/sevedsplan-far-nukameraovervakning/ Hämtad: 2018-04-10. Denscombe, M (2010). Forskningshandboken för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur. Andra upplagan. Dubbeld, L (2004). Limits on Surveillance: Frictions, Fragilities and Failures in the Operation of Camera Surveillance. Info, Comm & Ethics in Society (2004) 2, 9 19 Felson, M & Boba, R (2010). Crime and everyday life. Fourth Edition. Thousand Oaks: SAGE publications. Gerell, M (2016). Hot Spot Policing With Actively Monitored CCTV Cameras: Does it Reduce Assaults in Public Places? International Criminal Justice Review, 26(2), 187-201 35
Gill, M., Bryan, J & Allen, J (2007). Public Perceptions of CCTV in Residential Areas It Is Not As Good As We Thought It Would Be. International Criminal Justice Review, 17(4), 304-324 Hörnkvist, E (2017). De vägrar ge upp hoppet om sitt Malmö. Publ. 2017-03-07. Fastighetstidningen: Stockholm. http://fastighetstidningen.se/de-vagrar-ge-upphoppet-om-sitt-malmo/ Hämtad: 2018-05-17 Ivert, A-K & Mellgren, C (2014). Student, forskning och etik. I: Mellgren, C & Tiby, E (2014) Kriminologi - en studiehandbok. Lund: Studentlitteratur. Kronkvist, K & Ivert, A-K (2017). Utvecklingen av brott och otrygghet i Norra och Södra Sofielund. En effektutvärdering av Fastighetsägare Sofielunds arbete. FoU rapport 2017:1. Malmö Universitet. Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor. Lahtinen, M (2018). Allmänhetens uppfattning kring användandet av bevakningskameror på allmän plats, april 2018 LUSAX-säkerhetsforskargrupp, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Hämtad från www.lusax.se Lippert, R (2009). SIGNS OF THE SURVEILLANT ASSEMBLAGE: PRIVACY REGULATION, URBAN CCTV AND GOVERNMENTALITY. Social and legal studies, 18(4), 505 522 Länsstyrelsen (2015). Tillstånd enligt kameraövervakningslagen. Rapport 2013:460. Länsstyrelsen Skåne. Länsstyrelserna (2016). Kameraövervakning 2015. Länsstyrelsernas nationella tillsynsplan. Länsstyrelsen Norrbotten. Kameraövervakningslagen (2013:460). Kvale, S & Brinkmann, S (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Malterud, K (2014). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning: en introduktion. (3 uppl.) Lund: Studentlitteratur. Mellgren, C (2011). What s neighborhood got to do with it? The influence of neighborhoof context on crime and reactions to crime. 2011:4. Malmö Universitet. Mellgren, C & Tiby, E (2014) Kriminologi - en studiehandbok. Lund: Studentlitteratur. Polisen (2017). Utsatta områden Social ordning, kriminell struktur och utmaningar för polisen. Stockholm: Polismyndigheten, Nationella operativa avdelningen, underrättelseenheten. Piza, E.L (2018). The History, Policy Implications, and Knowledge Gaps of the CCTV Literature: Insights for the Development of Body-Worn Video Camera 36
Research. International Criminal Justice Review, 1(21) Piza, E., Caplan, J., Kennedy, L. & Gilchrist, A (2015). The effects of merging proactive CCTV monitoring with directed police patrol: A randomized controlled trial. Journal of Experimental Criminology,11, 43 69. Justitiedepartementet (2017). Tillsammans mot brott. Ett nationellt brottsförebyggande program. Skrivelse 2016/2017:126. Justitiedepartementet: Stockholm. Sheldon, B (2011). Camera surveillance within the UK: enhancing public safety or a social threat?. International Review of Law, Computers and Technology, 25(3), 193 203 Statens offentliga utredningar 2017:55, En ny kamerabevakningslag. Betänkande av Utredningen om kameraövervakning - brottsbekämpning och integritetsskydd. Welsh, B. & Farrington, D (2009). Public area CCTV and crime prevention: An updated systematic review and meta-analysis. Justice Quarterly, 26, 716 745. Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Wikström, P-O (2010). Situational action theory. In: F. Cullen& P. Wilcox (eds.), Encyclopedia of criminological theory. Sage publications. Wikström, P-O & Dolmén, L (2001). Urbanisation, Neighbourhood Social Integration, Informal Social Control, Minor Social Disorder, Victimization and Fear of Crime. International Review of Victimiology, 8(2), 121-140. Wilson, J. Q & Kelling, G. L (1982). The Police and Neighborhood Safety: Broken Windows. Atlantic Monthly, March 1982, 29-38. Figur 1: Karta från Karl Kronkvist 37
BILAGOR Bilaga 1. Intervjuguide fastighetsägare Bakgrundsinformation: Hur många år har ni varit verksamma i området? Hur stort bostadsbestånd har ni i Södra Sofielund? - Befinner era fastigheter sig i övervakningskamerornas synfält? Vilka tidpunkter och veckodagar befinner du dig i området? - Är det enbart dagtid alternativt kvällstid? Mån-ons alternativt samtliga dagar i veckan Uppfattningar om kameraövervakning och integritet Hur ser du på att kameraövervakning används på allmänna platser? (Ge exempel på platser, som till exempel stortorget i Malmö). - Om man istället tänker för det aktuella området, hur upplever du kameraövervakningen då? - Hur tänker du kring om övervakningskameror gör intrång på individers privatliv eller inte? Är det något din integritet påverkas av i din roll som fastighetsägare i bostadsområdet? - Upplever du att där är tillräckligt med information för allmänheten att få reda på att kameraövervakningen finns? Effekter av trygghet, ordningsstörningar och brott - Var där några särskilda förhoppningar om kameraövervakningens effekter du hade innan det sattes upp? - Berätta hur du upplevde omgivningen i området innan kameraövervakningen fanns Hur upplevs omgivningen i området i dagsläget (tack vare övervakningen)? Har dina arbetsrutiner i området ändrats till följd av att kameraövervakningen finns? - Har det skett en förändring i den upplevda trygghetskänslan generellt hos verksamma i området efter att kamerorna installerades? 38
- Upplever du att det har skett en förändring gällande ordningsstörningar (exemplifiera med t.ex. nedskräpning, skadegörelse, ungdomsgäng som stör ordningen, folk som bråkar och slåss) i området efter att kamerorna installerades? Har kameraövervakningen medfört bättre effekt på vissa ordningsstörningar än andra? På vilket sätt? På vilket sätt tror du dessa effekter är till följd av övervakningskamerorna? - Upplever du att det har skett en förändring gällande brottslighet i området efter att kamerorna installerades? Vad är din upplevelse gällande om brottsligheten flyttat på sig och begås på andra platser i närliggande områden eller om tidpunkterna då brott sker har förändrats? Vilka brottstyper (narkotika, rån, våldsbrott med mera) var mest förekommande innan övervakningskameror sattes upp? Hur har den förändringen sett ut efter att kameraövervakning nu finns på de aktuella platserna? - Kan du beskriva hur och om polisens närvaro förändrats vid jämförelse innan och efter kameraövervakningen? - De förväntningar du uppgav att du hade innan övervakningskamerorna sattes upp, har de blivit uppfyllda eller finns det önskvärda effekter som inte infriats? Till sist, finns det något kring kameraövervakningen i Södra Sofielund som du vill säga något om men som jag inte berört? Bilaga 2. Intervjuguide boende Bakgrundsinformation: - Vilken relation har du till området (Södra Sofielund)? - Om boende - Hur många år har du varit boende i området? Uppfattningar om kameraövervakning och integritet - Hur ser du på att kameraövervakning används på allmänna platser? (Ge exempel på platser, som till exempel stortorget i Malmö). 39
Om man istället tänker för det aktuella området, hur upplever du kameraövervakningen då? Hur tänker du kring om övervakningskameror gör intrång på boendes privatliv i bostadsområdet? Upplever du att där är tillräckligt med information för boende och övriga individer att få reda på att kameraövervakningen finns? Effekter av trygghet, ordningsstörningar och brott - Var där några särskilda förhoppningar om kameraövervakningens effekter du hade innan det sattes upp? - Berätta hur du upplevde omgivningen i området innan kameraövervakningen fanns Hur upplevs omgivningen i området i dagsläget (tack vare övervakningen)? Har dina vardagsrutiner i bostadsområdet ändrats till följd av att kameraövervakningen finns? - Har det skett en förändring i den upplevda trygghetskänslan generellt hos boende i området efter att kamerorna installerades? - Upplever du att det har skett en förändring gällande ordningsstörningar (exemplifiera med t.ex. nedskräpning, skadegörelse, ungdomsgäng som stör ordningen, folk som bråkar och slåss) i området efter att kamerorna installerades? Har kameraövervakningen medfört bättre effekt på vissa ordningsstörningar än andra? På vilket sätt? På vilket sätt tror du dessa effekter är till följd av övervakningskamerorna? - Upplever du att det har skett en förändring gällande brottslighet i området efter att kamerorna installerades? Vad är din upplevelse gällande om brottsligheten flyttat på sig och begås på andra platser i närliggande områden eller om tidpunkterna då brott sker har förändrats? Vilka brottstyper (narkotika, rån, våldsbrott med mera) var mest förekommande innan övervakningskameror sattes upp? Hur har den förändringen sett ut efter att kameraövervakning nu finns på de aktuella platserna? 40
- Kan du beskriva hur och om polisens närvaro förändrats vid jämförelse innan och efter kameraövervakningen? - De förväntningar du uppgav att du hade innan övervakningskamerorna sattes upp, har de blivit uppfyllda eller finns det önskvärda effekter som inte infriats? Till sist, finns det något kring kameraövervakningen i Södra Sofielund som du vill säga något om men som jag inte berört? Bilaga 3. Intervjuguide verksamma Bakgrundsinformation: Hur många år du varit verksam i området? Vilken typ av verksamhet driver du? - Har du drivit ytterligare verksamheter tidigare i det aktuella området? - Finns din verksamhet med i övervakningskamerornas synfält? Vilka tidpunkter och veckodagar befinner du dig i området? - Är det enbart dagtid alternativt kvällstid? Mån-ons alternativt samtliga dagar i veckan Uppfattningar om kameraövervakning och integritet Hur ser du på att kameraövervakning används på allmänna platser? (Ge exempel på platser, som till exempel stortorget i Malmö). - Om man istället tänker för det aktuella området, hur upplever du kameraövervakningen då? - Hur tänker du kring om övervakningskameror gör intrång på individers privatliv eller inte? Är det något din integritet påverkas av i din roll som verksam bostadsområdet? (följdfråga: ser du några nackdelar på integriteten av kameror?) - Upplever du att där är tillräckligt med information för allmänheten att få reda på att kameraövervakningen finns? Effekter av trygghet, ordningsstörningar och brott - Var där några särskilda förhoppningar om kameraövervakningens effekter du hade innan det sattes upp? 41
- Berätta hur du upplevde omgivningen i området innan kameraövervakningen fanns? Vill du beskriva hur du upplever omgivningen i dagsläget (tack vare övervakningen)? Har dina arbetsrutiner i området ändrats till följd av att kameraövervakningen finns? - Har det skett en förändring i den upplevda trygghetskänslan generellt hos verksamma i området efter att kamerorna installerades? - Upplever du att det har skett en förändring gällande ordningsstörningar (exemplifiera med t.ex. nedskräpning, skadegörelse, ungdomsgäng som stör ordningen, folk som bråkar och slåss) i området efter att kamerorna installerades? Har kameraövervakningen medfört bättre effekt på vissa ordningsstörningar än andra? På vilket sätt? På vilket sätt tror du dessa effekter är till följd av övervakningskamerorna? - Upplever du att det har skett en förändring gällande brottslighet i området efter att kamerorna installerades? Vad är din upplevelse gällande om brottsligheten flyttat på sig och begås på andra platser i närliggande områden eller om tidpunkterna då brott sker har förändrats? (Du nämnde narkotika men är det något annat du märkt av) Vilka brottstyper (narkotika, rån, våldsbrott med mera) var mest förekommande innan övervakningskameror sattes upp? Hur har den förändringen sett ut efter att kameraövervakning nu finns på de aktuella platserna? - Kan du beskriva hur och om polisens närvaro varit annorlunda vid jämförelse innan och efter kameraövervakningen? - De förväntningar du uppgav att du hade innan övervakningskamerorna sattes upp, har de blivit uppfyllda eller finns det önskvärda effekter som uteblivit? Till sist, finns det något kring kameraövervakningen i Södra Sofielund som du vill säga något om men som jag inte berört? 42
Bilaga 4. Kameraövervakning i brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete Som en del av ett större projekt kring brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete i Sofielundsområdena samlar forskare från Malmö universitet (Institutionen för Kriminologi) material till en utvärdering av den pågående polisiära kameraövervakningen längs med ett par gatustråk i Södra Sofielund/Seved. En del i denna utvärdering är att undersöka hur personer som bor eller är verksamma i området uppfattar och upplever kameraövervakningen. Syftet med intervjuerna är att få svar på frågor som rör hur personer som bor eller är verksamma i området uppfattar och upplever kameraövervakningen gällande t.ex. personlig integritet, upplevd otrygghet och oro för brott samt effekter av kameraövervakningen. Genom erfarenheter från personer som bor eller är verksamma i området är förväntningen att bidra med ytterligare en dimension till utvärderingen. Ditt deltagande i projektet består i att du under ca 20 minuter intervjuas av en projektassistent från Malmö universitet som kommer ställa frågor om kameraövervakningen i relation till dina uppfattningar och upplevelser. Om du samtycker kommer intervjun att spelas in och därefter transkriberas (dvs. skrivas ned ordagrant). Transkriptionerna kommer avidentifieras och de uppgifter som lämnas kommer inte innehålla utelämnande uppgifter kring dig utöver att du exempelvis bor eller är verksam i området där kameraövervakningen är aktiv. Specifika uppgifter som lämnas vid intervjuerna kommer alltså inte kunna härledas till enskilda individer. Både ljudfilerna och det transkriberade materialet kommer förvaras på ett sådant sätt att ingen obehörig har tillgång till materialet. Studiens resultat kommer att rapporteras skriftligen i form av en forskningsrapport samt muntligen vid olika presentationer för lokala verksamheter, organisationer och myndigheter. Ditt deltagande är helt frivilligt. Du behöver inte besvara frågor som du inte vill svara på och du kan när som helst, utan att ange orsak, välja att avbryta din medverkan i projektet. Genom att skriva under samtyckesblanketten nedan bekräftar du att du har tagit del av informationen ovan och ger ditt samtycke till att delta i undersökningen. 43
Har du några frågor eller funderingar är du välkommen att höra av dig till Anna-Karin Ivert (Malmö universitet) på telefon 040-66 57647 eller e-post annakarin.ivert@mau.se som är ansvarig för insamlingen av materialet. Forskningens huvudman är Malmö universitet (Malmö universitet, 205 06 Malmö, telefon 040-665 70 10, e-post info@mau.se). INFORMERAT SAMTYCKE Jag har tagit del av den skriftliga informationen och den information som muntligen förmedlats i samband med min medverkan. Mitt deltagande i studien är helt frivilligt. Jag kan när som helst, utan att behöva ange någon anledning, avsluta min medverkan. Jag samtycker till deltagande och att intervjun spelas in Jag samtycker till deltagande men inte till att intervjun spelas in Underskrift: Namnförtydligande: Ort och datum: Intervjupersonens exemplar! INFORMERAT SAMTYCKE Jag har tagit del av den skriftliga informationen och den information som muntligen förmedlats i samband med min medverkan. Mitt deltagande i studien är helt frivilligt. Jag kan när som helst, utan att behöva ange någon anledning, avsluta min medverkan. Jag samtycker till deltagande och att intervjun spelas in Jag samtycker till deltagande men inte till att intervjun spelas in Underskrift: Namnförtydligande: Ort och datum: Forskargruppens exemplar! 44